Anteckningar från möte i Gymnasienätverket med gruppen för fristående gymnasieskolor

Transkript

1 Gymnasienätverket Göteborg 28 april 2016 Anteckningar från möte i Gymnasienätverket med gruppen för fristående gymnasieskolor Tid: Onsdag 13 april, kl Plats: Lokal Sexan på GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Maria Lissmatz Kristina Bergman Alme Annika Forsler Mikael O Karlsson Ingela Linzie Egil Gry Christer Hagman Jenny Larsson har slutat sin tjänst Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Urban Göransson Lena Almqvist Helen Petersson Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg Göteborg, Burgården/August Kobb Göteborg/Hvitfeldtska Göteborg, Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare GR Deltagare från fristående gymnasieskolor Jennie Kohn LBS Kreativa gymnasiet Nirvana Kentra Praktiska Gymnasiet Kungsbacka Cecilia Fossan Thorén Innovation School Ewa Ekman GTG/GTC Eleonora Eriksson GTI gymnasieskola Lena Hermansson Rytmus Lena Augustsson Plusgymnasiet Kristina Haeffner Cybergymnasiet Veronica Glanzelius International IT College Lennart Wallström Lärlingsgymnasiet

2 Lena Hellsten Per Köhler Sofia Reimer Drottning Blankas gymnasieskola Jensen Sekreterare GR Anteckningar 1. Elevunderlagssystem (ELU) och Kommunala aktivitetsansvarets system (KAA) Jenny Sjöstrand och John Nelander GR Presentation av KAA-systemet och motiven bakom ELU presenterades. Det gavs möjlighet att ge input gällande ELU-systemets utveckling. Information hade skickats ut innan mötet. Jenny Sjöstrand är projektledare för ELU-verktyget, som ska komplettera och ersätta GRUUS-systemet som avvecklas. Bakgrunden gavs till detta system i förhållande till andra system som används regionalt. ELU kommer att ersätta GRUUS som skapades för det kommunala informationsansvaret. Det kommunala aktivitetsansvaret kräver mera. Konflikterna i systemet har varit för många. Ekonomihanteringen tillkommer. Mellan kommunerna gäller just nu fyra avstämningstillfällen och för fristående skolor gäller en gång i månaden. De samlade uppgifterna kommer att ligga i systemet. ELU hämtar många uppgifter från Indra 2. Info hämtas också från folkbokföringssystemet och KAA-systemet kommer att skicka info till ELU. Det kommer också att vara kopplat till de lokala elevregistreringssystemen för dem som har sådana. Tanken är att det ska bli bättre information, eftersom det ska vara väldigt svårt att göra fel. Det ska finnas ett regelverk för att t ex hantera en situation då elever är inskriva på två skolor samtidigt. Förslag till regelverk visades. Uppkomna utbildningshändelser ska dagligen registreras i systemen. Under reservantagningen ska elever som tillkommer och avgår registreras kontinuerligt i skolornas elevregistreringssystem. Informationsöverföring till ELU ska helst ske genom automatisk överföring via CSN-fil. Några skolor får göra detta manuellt om de saknar system. Den 15 varje månad sker avstämning (även för sommarmånaderna). Avklarade gymnasiebetyg ska också läsas in. Synpunkt från Göteborg: Skulle det inte vara bättre med ett system som gör att elever inte kan byta så ofta? Svar från sekreteraren: Systemen bygger en hel del på ekonomisk avstämning och ansvar för KAA. Kopplat till detta kan andra sätt att hantera ärenden avtalas mellan kommunerna via samverkansavtalet. Det kan också vara så att nätverk kommer överens om att rekommendera varandra att göra på ett visst sätt. Fortsatt genomgång: Man kan kontrollera betyg från grundskolan. Man kan se en logg kring vad man har kommit överens om. Om en elev är inskriven på två skolor går det en uppgift till skolorna om att korrigera detta. Ingen kommer att få ersättning under den tiden. Man kommer att kunna se var eleven går i realtid t ex på vilken inriktning. Går en elev om en utbildning? Om en elev ska gå om så ska rektor godkänna det.

3 Synpunkt från Härryda: Studieomdömen vad kan man göra med detta? Mera information finns om en elev. Det skickas blanketter hit och dit. Svar: Avlämnande skola borde kunna se till att avslutade kurser finns med. Man får fundera på vad man får registrera i ett system om en enskild person/elev. Det går däremot att lägga in meddelanden om att mera info finns. Synpunkt: Kan vi hitta ett annat ord än konflikt? Dubbelbokning t ex. Läget just nu: Nu är vi i slutet av förstudien. Upphandlingen under förra året överklagades, vilket har försenat processen något. Hur använder ni GRUUS idag? Vad behövs för att kunna motsvara de nya lagarna inom aktivitetsansvaret? I nästa vecka kommer leverantören att kunna visa hur det skulle kunna se ut. I maj kommer vi att kunna diskutera vilken lista vi vill kunna få ut. Det är skolorna som är primäranvändare och inte GR. Dokumentation av hur det går till idag har också gjorts samtidigt. De 10 punkterna i förslaget om regelverk diskuteras nu för fullt. Lösningsförslagen ska vara presenterade i slutet av april. En projektplan och en tidplan från leverantören kommer sen att tas fram. 1 januari 2017 kommer den första prototypen. GR samordnar och ser till att så många som möjligt får uttala sig. Hur går det för eleverna i GR? Är det några inriktningar som det är extra många avbrott från? GRUUS och ELU ska migreras ihop nu. Frågor har skickats ut om hur GRUUS används idag, så att inte vissa funktioner tappas bort. Hur är det med elever som finns kvar i systemet och inte är avskrivna fast de slutat? Kan vi göra denna kartläggning innan sommaren? Synpunkter kan också skickas till Jenny.sjostrand@grkom.se KAA-systemet presenterades av John Nelander. Systemet var upphandlat och klart mycket tidigare än ELU. KAA är i skarpt läge och då upptäcker man en del fel i gamla GRUUS. Angående dubbelbokningarna och avstämning varje månad, så är det många elever som ligger i GRUUS idag som ingen vet om eller tar hand om. Arbetsuppgifter är uppgifter som systemet genererar. Meddelande är något som användarna genererar. Ej aktiva ungdomar är ett begrepp som används. Det kan finnas elever som går på folkhögskolor och de rapporterar inte. Då kan de ligga kvar i systemet. De följer inte med i SCB-mallen till Skolverket. De ligger kvar i systemet för vidare uppföljning. Det kan gälla elever som läser en flexibel vuxenutbildning också. Man kommer bara att se sin egen kommun. Först kommer en lista upp. Elever som går på IM omfattas av aktivitetsansvaret. Dessa vill man snabbt kunna sortera bort så att endast de som är utanför kommer upp. Eleverna kan ha olika status i systemet. Från första inläggningen till vidare aktiviteter. Sysselsättning, åtgärd mm. Är det något en kommun erbjuder som eleven kan tacka nej till så är det en åtgärd. Annat är sysselsättning. Det som Skolverket erbjuder som förtydliganden är väldigt begränsat. GR har skrivit ut t ex om elev är utomlands, barnledig mm, men dessa kommer att rapporteras till Skolverket som annan sysselsättning.

4 Extremt få fritextrutor finns i systemet, så att det ska hanteras korrekt. Kommunerna har andra system t ex på arbetsmarknadsenheten. Detta ska svara upp mot registeransvaret i aktivitetsansvaret. Orsaken till att de har hamnat i KAA finns här. Man får upp ett elevkort med olika uppgifter. Exempelvis: Uppföljning (kontakt, möten mm), om handläggare har bytts ut. Aktiviteter: Sysselsättning vid registrering (egentligen uppföljning). Man behöver inte fundera kring SCB-mallen utan allt kommer att rapporteras rätt. Vad gjorde eleven då den började följas upp? Andra insatser är liktydigt med t ex Försäkringskassan, kriminalvården, psykiatri mm av känsligare art. Om man valt praktik som kommunen ansvarar för, så blir det en mera omfattande ruta som kommer upp. Man kan också se obesvarade meddelanden eller sådant som eleven tackat nej till. Tanken är att skolbyten ska dimpa ner i KAA. Under nattkörningen, så kommer de in i KAA och tas sedan bort. Man kan se hur länge en elev ligger kvar i systemet. Det är kommunernas ansvar att jobba med detta. Kan det här hjälpa oss att undvika utanförskap? Fråga från Kungälv: Hur fungerar det idag via GRUUS? Alla händelser från skolorna ligger idag kvar och hamnar i GRUUS. Nu går det över till KAA. Det blir en del jobb i inledningen. Systemet är igång redan. Det finns en del felregisteringar i GRUUS som hänger med, men detta måste lösas. Fristående huvudmän kommer att kunna använda ELU, men har inte ansvar för KAA. Fråga: När är snarast att meddela att en elev slutar? Betydande frånvaroinformation finns också som begrepp. ELU skulle kunna användas för detta. CSN kan inte lämna ut den information som skolorna har rapporterats in. Vi kan inom GR se till att samma information skickas även till ELU för en regional bild. Diskussion genomfördes kring följande fråga. Hur gör vi idag och hur kan systemen hjälpa oss vidare? Enskilda inspel och frågor under presentationen om ELU/KAA Det här med att eleven kan finnas på flera skolor samtidigt tyckte vi var tokigt. Det är en teknisk konflikt istället för etisk konflikt. Det bör inte gå att skriva in en elev innan den är utskriven. Skolan skriver inte ut förrän dator, etc. är inlämnat. Det är ett påtryckningsmedel. Du måste avsluta innan dess. Omdöme för kurs: Vi skulle ha ett gemensamt dokument, för nu ser det olika ut. Om det går att bygga digitalt skulle det kunna ligga i ELU. Hur lång tid kan en sådan här dubbelregistrering ligga? Vems är ansvaret? Delat ansvar är inget ansvar. Om pengar försvinner, så kommer den mottagande skolan ta emot. Detta bör vara tydligt uttalat. Det måste vara den överlämnade skola som har ansvaret.

5 Mottagande skola bör inte skriva in om eleven inte är utskriven än. Det är överlämnade skola som är ansvarig. Det här fungerar inte just nu Det Jenny sa var att ifall det blir en konflikt blir det inga pengar för någon. Tidpunkt för migrering: slutet av juni. Treorna ska avslutas i GRUUS och då finns det möjlighet att rensa. Någon gång efter midsommar kommer det att ske. Det är viktigt att få information när en elev är på väg ut. Det behövs mer information om elevens situation. Det vore bra om GR hade en gemensam modell för hur vi kan arbeta med samverkan mellan de olika inblandade aktörerna. Det hade också underlättat för fristående gymnasieskolor. När det är igång kommer det bli tidseffektivt för oss. Man måste komma ihåg att systemet aldrig gör insatserna, det gör människor. Det kan inte bli någon konflikt förrän den 15 varje månad. Det kanske löser sig själv under tiden däremellan. CSN-kopplingen vore toppen - att bara kunna skicka till ett ställe. Vi ser gärna ett utbildningstillfälle om ELU när det är dags. Det vore bra med en instruktionsfilm som kan visas i ledningsgrupper etc - för att förstå hur det hänger ihop. Överlämning är viktigt. Hur kan det inkluderas i systemet? Ska vi titta på varandras överlämningsmaterial - och göra ett gemensamt för GR? Lärarna kommer inte ha ett problem med att anpassa sig - då det faktiskt är en fråga för ledning/förvaltning. Förslag på överlämning: centralt innehåll - kunskapskrav, men inget fritextfält, då blir det inte integritetskränkande. Kanske kan man i stället ha bockar som markerar att det finns mera info och för ännu mer info behövs det mänsklig kontakt. Vi behöver också få system /rutiner för att få information om de struliga eleverna som är i, eller på väg mot, KAA. Det som är problemet är att den KAA-ansvariga ofta är ganska ensam. Det finns också dörrar vidare som är utbildningsinriktade. Svar som lämnades under efterföljande diskussioner i grupper: Grupp A Hur lång tid kan en dubbelbokning (konflikt) vara? 1 vecka? Vilket ansvar har skola/kommun? Vi tycker att det ska heta dubbelregistrering eller dubbelbokning. Ej konflikt. Vem har ansvar vid dubbelregistrering? Avregistrerande skola eller mottagande? Delat ansvar är ofta inte någons ansvar. Bra med sista lektion, sista dag. Grupp B Systemen kan aldrig bli bättre än den information vi matar in. Systemen kan vinna tid och därmed kan de personer som arbetar med frågan kunna ägna mer tid till att hjälpa eleverna/ungdomarna.

6 Vi menar att det är bra om socialtjänst och skola arbetar tillsammans. Bra om detta är i styrgruppsvariant med tydlig arbetsbeskrivning. KAA är en fråga om social jämlikhet i kommunerna. Detta är inte en skolfråga Det vore bra om GR kommunerna kan försöka arbeta utifrån en gemensam modell för larmsystem, dock att Göteborg får använda sig av en modifierad variant pga stadsdelar etc. Vi känner oss oroliga för att friskolor inte sällan slirar med att ge hemkommunen information (kan gälla oss också ) Vi talar om vikten av att ha en samsyn kring VAD man informerar om och till VILKET SYFTE när en elev är på väg att hamna i KAA. Vi skulle också behöva en gemensam mall för överlämningar, så att det framgår vad problematiken är och hur situationen är. GEMENSAMT UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR GR. Kan IA verksamhet, efter beslut om särskilda skäl, ta visst ansvar för de elever som hamnar i KAA? Lärcentrum av olika slag kan stödja dessa ungdomar. Vi kom också in på Sprintelever och de som ur denna grupp inte hinner komma ikapp med svenskan i grundskolan, men saknar gymnasiekompetens. Tillägnar sig skolkunskaper, men får inte med sig det sociala kittet. Grupp C Vi tycker att systemen KAA och ELU verkar vara riktigt bra system. Vi har en invändning mot att en elev ska kunna vara dubbelbokad, inskriven på flera skolor samtidigt. Det systemet som vi arbetar idag att avlämnande skola måste lägga eleven i BAS innan mottagande skola kan registrera ny elev tycker vi fungerar bra. Vi behöver ha en påtryckning på elev och vårdnadshavare att de formellt skriver under utskrivningsblankett, lämnar tillbaka material, såsom dator, läroböcker, matkort och annat. Förslag: Ett gemensamt dokument för "omdöme för ej slutförd kurs" som är väl förankrat i kunskapsmålen. 2. Regionalt samråd om utbudet 2017 Margaretha Allen GR Presentation av -Befolkningsprognos som togs fram under Elevkullarna år har nu vänt uppåt igen. Regionen kommer att behöva samverka ännu mera framöver för att klara kapaciteten. En ny befolkningsprognos kommer att tas fram under våren 2016 över elever som är folkbokförda i GR. -Programmens utveckling mellan 2011 och 2015 redovisades. Program som har ökat mycket är ekonomiprogrammet och teknikprogrammet medan estetiska programmet har minskat drastiskt. Yrkesprogrammen har minskat i andel av den totala produktionen, vilket har många olika orsaker. -Utbildningsmatris (planerat utbud inför 2017) visades. Samtliga kommuner har meddelat sina planer till GR. Fristående gymnasieskolor har erbjudits att skicka in samma information. Det är relativt få förändringar inför Ny version kan skickas in senast 31 maj till margaretha.allen@grkom.se Diskussion om det kommande utbudet: Har vi rätt utbud i förhållande till elevens val? Är det regionala gymnasieutbudet rationellt? Har vi mött elevkullarnas nedgång tillsammans?

7 Är vi rustade för nästa femårsperiod? Har de lokala programråden påverkat utbudet? Utbud Ny utbildning som saknas i sammanställningen: NIU Rodd Kungälv Information om SPRINT saknas regionalt, då programmet inte ingår i GRs samverkansavtal och i antagningen. Beslut: Nätverken enades om att GR ska skickar ut en fråga om antalet elever för att få en uppdaterad bild från skolorna. Fråga lyftes om var det finns överproduktion av platser i GR. Sammanfattning av diskussionen Många elever får sitt förstahandsval, men kommer de ut ur gymnasiet? Försörjer vi verkligen regionens arbetsmarknadsbehov? Det har blivit allt mera elevens val som gäller. Studie- och yrkesvägledningen har kanske förändrats mera mot elevens val. Hur ser huvudmannaansvaret ut? Hur ser genomströmningen ut? Hur många yrken känner eleven till? 15-åringar känner till väldigt få yrken. Västsvenska Handelskammaren gör undersökningar som visar vissa saker. Euro Skills i december 2016 kommer att visa att det finns många olika yrken. Det är viktigt att hjälpa ungdomarna att inse att yrkesutbildning leder till kvalificerade yrken. Nu har man höjt kraven inom yrkesutbildningen. Kan man göra prao på gymnasienivå? Vi kanske inte kalibrerar mot arbetsmarknaden? GR har ett system som heter Rekas som visar hur en elev utvecklas efter skolan. Genomströmningen finns på Skolverkets statistiksystem Siris. Vi har de utbildningar som eleverna efterfrågar. Marknadsekonomin har ordnat det så. Vem vågar försöka ändra vad eleverna önskar? Exempelvis går det ut väldigt många elever från ekonomiprogrammet. Behöver politiker ge instruktioner som utmanar den situationen? Skolkommissionen funderar en del på dessa frågor liksom Gymnasieutredningen. GR har lyckats bra i samspelet om utbudet. Nu börjar det växa igen. Är vi rustade för det? Hur gör vi med söktrycket framöver? Det kan se bra ut med högt söktryck. Många elever väljer fristående skolor och många etablerar sig i Göteborg. Plan och bygglagen kan påverka hur skolor kan byggas. Det är svårt att få till bygglov i Göteborg. Skolpolitikerna måste tala med byggnadspolitikerna. Mölndal ligger i startgroparna för att bygga nytt. Inspel om att det finns tomma platser. Det finns många som vill bli stylister och vad ska hända med dem? En framgångsfaktor är att ha med sig en gymnasieutbildning överhuvudtaget. Det kan vara viktigt att det är lustfyllt. Lokala programråd, har de den påverkanskraft som de ska ha enligt lagen? Svaret är ja. Collegetanken hjälper till. Det bygger mycket på vilka personer som sitter med i skolornas programråd. Organisationen Visita önskar en bättre regional samverkan. Härrydas programråd går via kommunens arbetsmarknadsenhet och politiken finns med. Det är arbetsmarknadsenheten som kallar. I College finns alla tre utbildningsformerna med från gymnasieskolan, vuxenutbildningen och till Yrkeshögskolan. Flera branscher är för små och har inga regionala strukturer. Visita är en stor bransch som skulle vilja

8 samverka. Skolverket har utlyst medel som branscher som kan söka för att bygga nya strukturer. 3. Språkintroduktion - Organisation, insikter och lärdomar Vad finns det att lära av varandra? Inspel från diskussionerna: Språkintroduktion - Organisation, insikter och lärdomar Skillnad mellan 2015 och tidigare år pga volym Det viktigaste är hur vi inte låser in eleverna i olika utbildningar, där våra stelbenta system gör det komplicerat att vara flexibla. Farligt med inlåsningseffekter Bra erfarenheter av att sprint och NA finns på samma enhet eftersom sprint gärna söker till NA EHT högt tryck på vaccinationer och på kuratorer/bup Bra att friskolor tar emot sprintelever för integrationens skull Vi bör få till ett avtal om språkintro inom GR Vi måste reda ut detta med vem som ansvarar för eleverna, vilken kommun som är ansvarig för eleverna, eftersom det kan vara en annan kommun är där de bor. Elevguider kan också användas som en person som stödjer eleverna och är spindeln i nätet (se exempel Stenungsund) Vi talar pengar och hur de kan användas klokt 4. Laget runt om intressant utvecklingsarbete Frågan tas upp vid nästa gemensamma möte på grund av tidsbrist. 5. Datum för höstens gemensamma möte Nästa möte läggs någon gång i vecka 41 eller vecka 42. Det gemensamma arbetsutskottet kommer tillbaka med förslag om exakt datum. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets och Gruppen för fristående gymnasieskolors möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket