Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST)

Transkript

1 ANTECKNINGAR Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Tid: onsdag 25 oktober 2017, kl Plats: GR, Lokal Sexan LEDAMÖTER GYMNASIENÄTVERKET Närvarande Karl-Olof Petersson, Partille, Ordförande Dennis Pavlovic, Alingsås Kristina Bergman Alme, Göteborg Schillerska (punkt 1-3) Annika Forsler, Göteborg Gymnasieområde Skånegatan Per Lindberg, Göteborg Lindholmen Egil Gry, Härryda Christine Lysell, Kungälv Lena Hellsten, Mölndal Lena Almqvist, Partille Margaretha Allen, GR, sekreterare Ej närvarande Mathias Lind, Ale Mikael O Karlsson, Göteborg Hvitfeldska Christer Hagman, Kungsbacka Göran Careborg, Lerum Leif Gardtman, Lilla Edet Helene Petersson, Stenungsund Katarina Lindgren, Öckerö LEDAMÖTER FRIST Närvarande Pernilla Liljeberg, Donnergymnasiet, Göteborg Lena Hammersberg, Göteborg Tekniska College, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium, Göteborg Suah Nilsson, Hermods Gymnasium, Göteborg Veronica Glanzelius, International IT College, Göteborg Per Köhler, JENSEN gymnasium, Göteborg Martin Burefors, LM Engströms Gymnasium Kristina Hultgren, LM Engströms Gymnasium Jennie Arpfjord, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Göteborg Christel Dahlin, Sjölins Gymnasium, Göteborg Janna Krstic, Yrkesgymnasiet, Göteborg Sofia Reimer, GR, sekreterare Ej närvarande Maria Lissmatz, Cybergymnasiet, Göteborg Aida Dervisic, Drottning Blankas Gymnasieskola, Göteborg 1

2 Josefin Claesson, LBS Kreativa gymnasiet, Göteborg Pia Solberg, Magelungens Gymnasium, Göteborg Anette Edström, NTI Gymnasiet, Göteborg Eva Petersén, NTI Mediegymnasiet Lina Augustsson, Plusgymnasiet, Göteborg Nirvana Kentra, Praktiska gymnasiet, Kungsbacka Carina Ljung/Martin Börjesson, Realgymnasiet, Göteborg Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Marielle Olofsson, Sveriges Ridgymnasium, Kungsbacka Ärendelista 1. Reflektioner från Gymnasiedagarna och Future Skills Ordförande ställer frågan till ledamöterna var vad som var bra i år och vad som kan förbättras kommande år på Gymnasiedagarna och Future skills. Följande lyftes från gruppdiskussioner som positiva delar: Bra med synliga yrken på Future Skills. Mer renodlat nu i och med uppdelningen mellan Gymnasiedagarna och Future skills. Eleverna i åk 8 och 9 var mer förberedda än tidigare år på Gymnasiedagarna. Fler elever från åk 8 i år. Föräldramötet. Följande lyftes från gruppdiskussioner som delar med utvecklingspotential: Gärna mer fokus på fördomsyrken på Future skills. Förstärk delen med prova på-yrken och de praktiska inslagen på Future skills Tydliggöra än mer att Gymnasiedagarna och Future skills är två olika ytor. Fundera över och tydliggöra vilka utställare som är på Future skills och varför Alla hittade inte till Future skills lösningen är eventuellt att Future skills kommer först och inte sist så att alla besökare hittar dit För mycket folk i mässlokalerna, särskilt på tisdagen (luften tog slut samt blev rörigt och trångt) 2. Regeringsuppdrag om praktiknära forskning i samarbete med Göteborgs universitet Sandra Svensson, GR Utbildning, som är ansvarig för försöksverksverksamheten om praktiknära forskning på GR informerar om att fyra universitet har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med huvudmän initiera former för forskningssamarbeten som ska bedrivas på skolor och i klassrum. Göteborgs Universitet är ett av dem och de har tillsatt en projektgrupp bestående av en projektledare från universitet samt representanter från GR Utbildning och Centrum för Skolutveckling, Göteborgs stad. Tanken med försöksverksamheten är att hitta former och infrastruktur för hur forskningssamarbeten kan se ut och genomföras mellan universitet och huvudmän. Utgångspunkten är att efterlikna sjukvårdens ALF-avtal men anpassa dem efter de behov och förutsättningar som finns inom utbildningsområdet. Därutöver har en särskild utredare tillsatts som kommer arbeta parallellt med frågan. Uppdraget kommer slutredovisas Det som projektgruppen kommer arbeta med den kommande tiden är bland annat att arrangera seminarium för att identifiera sådant som görs i dag som fungerar bra, och vad som kanske inte gör det. Därutöver kommer det tillsättas två referensgrupper under våren; en referensgrupp för att ta fram kriterier för 2

3 utlysningar av forskningsmedel samt en referensgrupp för framtagande av avtal mellan universitet och huvudmän. GR kommer återkomma med mer information om representation i referensgrupperna. Planen är att första utlysningen för medel ska göras i juni Beroendekartor och söktryck i GR Margaretha Allen, GR Utbildning, visar exempel på hur beroendet vad gäller elever mellan några utvalda kommuner och skolor ser ut. Statistiken visar det stora antalet elever från en kommun som går i en annan kommunal eller fristående skola, samt hur många elever en skola har från andra kommuner. Statistik visas även på programnivå, såväl för nationella som för introduktionsprogram. Statistik visas också för lågt respektive högt söktryck för regionens skolor. Se mer information i bifogade bilder. Ordförande berättar om gårdagens konferens arrangerad av Skolverket som fokuserade på hur huvudmän kan motverka studieavbrott. En viktig fråga som lyftes då vad hur huvudmän kan ha mer kontakt för att arbeta förebyggande innan avbrott sker. Utifrån den statistik som visas blir det en central fråga att arbeta vidare med. Ledamöterna får resonera i mindre grupper utifrån frågeställningen Vad ser ni i materialet?. I urval framkom: Det finns en brist på inriktning mot tunga fordon på gymnasiet, något som efterfrågas på arbetsmarknaden. Utifrån statistiken gällande söktryck finns ett behov av att utöka antal platser på de högskoleförberedande programmen ifall vi ska kunna ge eleverna sitt förstahandsval. Det finns behov av att öppna en helt ny skola med fokus på högskoleförberedande program för att möta efterfrågan och ökande elevkullar. Det kommer inte räcka med att alla skolor adderar en klass, samtidigt som det också redan finns problem med lokalbrist i dag. Det höga söktrycket har lett till en könssegregation på skolor med högt söktryck, då det i majoritet är flickor som kommer in. Söktryck ska tas med en nypa salt det beror mycket på antalet platser som huvudmannen erbjuder. Om fler ska söka yrkesprogram behöver vi också fundera över deras geografiska placering för att de ska vara attraktiva för eleverna. Många elever på språkintroduktionsprogrammen vill komma in på yrkesprogram. Viktigt att kostymen anpassas för att kunna möta elevernas kommande val. Behov av att kroka arm med varandra över huvudmannagränser för att jämna ut flödet. Behov av dialog med studie- och yrkesvägledarna i regionen för att motverka rotation bland elever. Behov av att skapa förutsättningar, ex kring lokaler, för att främja hela regionens arbetsmiljö Viktigt att synliggöra det regionala perspektivet och inte bara det kommunala/lokala, oavsett huvudmän, i fråga om dimensionering Ytterkantens skolor i regionen attraherar elever i närområdet, vilket är viktigt att tänka på. Bra att inte någon kommun sticker iväg åt något håll. Vissa elever vill gå på vissa populära skolor. Vissa får sitt förstahandsval. Vissa skolor vill inte alla gå på. Hur kan vi stärka alla skolor? I det arbetet är lärarförsörjningen en viktig fråga. 3

4 Vi måste förstå hur ungdomarna tänker, de väljer inte alltid rationellt. Det kan handla om status och/eller högt söktryck eller att hitta en elevgrupp som en identifierar sig med. Lindholmens tekniska gymnasium har börjat analysera avhoppen. Långresande elever avbryter sällan, men några som kan få en utbildning på närmare håll avbryter ofta andra året. Kungälv kan se att elever avbryter på grund av resan. Många elever reser lång väg till skolan, vilket blir svårt att kombinera med fritidsaktiviteter. Kan vara viktigt att bistå eleverna att hitta fritidsaktiviteter i närheten av skolan istället. Dimensionering är också en kostnadsfråga. Om det genomförs nedskärningar kommer det inte vara möjligt att ta emot det antalet elever som söker. Därför också en politisk fråga. 4. Fördjupning kring kvalitet fortsättning från mötet i mars a. Inspel och återkoppling från Gymnasienätverkets studiebesök i Skåne: Systematiskt kvalitetsarbete i Helsingborg stad Margaretha Allen, GR Utbildning, återberättar från Gymnasienätverkets studiebesök i september. Exempel ges från hur Helsingborgs systematiska kvalitetsarbete bedrivs och den analys de gjort utifrån det arbetet. Se mer i bifogade bilder. b. Öppna jämförelser, Skolinspektionen och GR:s elevenkät vi mäts kontinuerligt av andra. Men hur analyserar vi resultaten? Och hur genomför vi förbättringsarbete utifrån den analys som genomförs? Margaretha Allen visar exempel från SKLs nya rapport Öppna Jämförelser med tema Inkluderande lärmiljöer. Exemplen visar hur en kan analysera sitt arbete och sätta in åtgärder utifrån den genomförda analysen. Margaretha informerar också om att det finns en handbok kopplat till Öppna Jämförelser (ÖJ), som visar hur en kan använda och analysera resultat utifrån ÖJ. Det är uppdelar i 6 steg. Inspel ges att Härrydas grundskolor använder sig av detta arbetssätt. De anser det vara väldigt bra, men samtidigt tidskrävande. Ledamöterna ges möjlighet att diskutera frågeställningen ovan. c. Erfarenhetsutbyte, diskussion och presentation utifrån två case Ledamöterna ges möjlighet att i mindre grupper diskutera utifrån de två nedanstående casen. Case 1. Enligt Skolverkets rapport Nära examen är det vanligt att elever på ett högskoleförberedande program saknar godkänt betyg i kursen matematik 2b, vilket gör att de inte får gymnasieexamen. I det här fallet uppmärksammades en grupp elevers utmaningar med att nå godkänt betyg i matematik 2b. Skolledningen ger matematikläraren möjlighet till tio timmar extra undervisning för gruppen. Trots det var det ingen av eleverna som uppnådde godkänt betyg i kursen matematik 2b. Hur bör man arbeta för att utveckla kvaliteten i detta fall? Vad kan göras på individ, process och strukturnivå? Case 2. På en skola är utbildningen organiserad så att ett yrkesprogram finns i huvudbyggnaden och IM-organisationen finns placerad i en barack 5 km från 4

5 huvudbyggnaden. En klass med elever läser IM YRK med vårdinriktning. Elever läser vårdkurser, obehöriga IM-lärarna sätter betyg på dessa kurser men ber yrkeslärare på huvudskolan att ta momentet förflyttningsteknik. Hur bör man arbeta för att utveckla kvaliteten i detta fall? Vad kan göras på individ, process och strukturnivå? d. Vad kan nästa steg i det regionala kvalitetsarbetet vara? Ledamöterna ges möjlighet att i mindre grupper fortsätta diskussionen utifrån ovanstående frågeställning och tidigare resonemang från mötets fördjupning kring kvalitet. I urval framkommer från gruppdiskussionerna: Fånga upp och dela med sig av exempel från hur skolorna/kommunerna praktiskt arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Gemensamma bedömningskonferenser för ökad likvärdighet i regionen. Gemensamt samarbete med akademin. Jämförelser mellan skolor/kommuner utifrån befintlig statistik som finns kring resultat och gemensamma diskussioner kring varför det ser ut som det gör. Få en gemensam syn på vad kvalitet är. Dela med oss av hur vi mäter kvalitet. Lyfta hur ELIN kan användas. Kroka arm över huvudmannagränser! Dialog med studie- och yrkesvägledarna. Fokusera på övergångar och hur vi jobbar med dessa för att undvika avhopp. Hur riggar vi på bästa sätt för varje individ? Hur ser rutinerna ut? Det finns information i Indra om att eleven har fått någon form av stöd. Vem kommer in i Indra och kan se bocken? Be Gymnasieantagningen skicka en skärmdump där bocken syns som exempel inför nästa möte. Kulturskillnader mellan olika grundskolor och hur de agerar. Det beror ofta på personer och deras intresse. Det är viktigt att diskutera nyckeltalen med nämnden/huvudmannen. Hur talar man med personalen om nyckeltal? Matematikkunskaperna? Medelpoängen har gått upp drastiskt på ett program. Var hamnar alla 90- poängarna? Matematiken är problematisk. Hur kan vi diskutera med grundskolan vad eleverna ska ha med sig? Exempel finns på hur man gör. Grundskolan hann inte med att förbereda sig inför Gy2011. Matematiklärarna måste bättre möte upp eleverna. Hur kan vi utveckla detta? Man är låst sig mot t ex E-nivån. Yrkesstoltheten. Vi har högre krav på dig. Hur jobbar du med hela gruppen? Fråga: Hur jobbar kommunerna i GR med matematiklyftet? Lärarbristen, hur samarbetar vi? Lära av varandra, speciellt i svåra eller nya fall som resultat på IMSprint. Jobbskuggning för lärare över kommunal/fristående sektor för att lära av varandra och riva murar. Gemensamt jobba för att öka intresset för det estetiska programmet. Programmeringsuppdraget, hur gör vi? Grundskolekompetens för att vara förberedda för gymnasiet? Hur förberedda är eleverna att lämna gymnasiet. Beredda att studera vidare eller börja jobba? Vad är regionsnittet för gymnasieskolan i GR? Jämföra med rikssnitt och andra storstadsregioner. 5

6 När en elev avbryter sin utbildning- är det då ett problem på individnivå, strukturell nivå eller organisationsnivå? Hur tydliggör vi att gymnasieskolan måste se på sitt uppdrag på ett nytt sätt när det är en frivillig skolform? Vi behöver definitivt arbeta vidare med IM-programmens organisation och struktur för att öka elevernas möjligheter att komma vidare. Sätt inte obehöriga lärare på dessa tjänster och samverka mera med de nationella programmen. IM-organisationen skapades för tidigare behov. Nu behöver den förnyas. Nyanlända elevers inställning till studier höjer nivån på lärandet. I kompetensbristtider lockar nu arbetsgivarna ut eleverna från skolan både parallellt med studier och helt. Vad kan vi göra för att minska detta? Är svensk gymnasielärling med lön ett alternativ i fler branscher? 5. Gymnasierapporten 2018 möjlighet till inspel Margaretha Allen introducerar Gymnasierapporten från Just nu pågår arbetet med att ta fram nästa års rapport. Utöver gymnasiet är ambitionen att också få in regionens kommunala vuxenutbildning. Ledamöterna ges möjlighet till att komma med inspel gällande önskemål för kommande års rapport. Inspel lyfts gällande möjligheten att även inkludera resultat och kvalitetsindikatorer i rapporten. Inspel lyfts om att inkludera statistik kring överlämningar, avbrott, avhopp och kommunala aktivitetsansvaret. Margaretha ställer frågan om ledamöterna kan tänka sig bidra i arbetet med reflektioner kring de olika programmen. Ledamöterna ställer sig positiva till att bidra med detta. Margaretha kommer skicka ut ett mejlformulär för att samla in reflektioner från dem som vill bidra. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gruppen för fristående gymnasieskolor möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Karl-Olof Peterson Ordförande /Margaretha Allen Sofia Reimer Sekreterare Gymnasienätverket Sekreterare FRIST 6