Göteborgsregionens kommunalförbund. ANTECKNINGAR Gruppen för fristående gymnasieskolor

Transkript

1 ANTECKNINGAR Gruppen för fristående gymnasieskolor Anteckningar från möte i Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Tid: Torsdag 19 maj 2016, kl Plats: GR lokal Femman, Anders Personsgatan 8 Närvarande Kristina Haeffner, Cybergymnasiet, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium och Göteborgs Tekniska College, Göteborg Suah Nilsson, Hermods, Göteborg Jennie Kohn, LBS Kreativa gymnasiet, Göteborg Anette Edström, NTI gymnasiet, Göteborg (ordf.) Eva Petersen, NTI Mediegymnasiet, Göteborg Nirvana Kentra, Praktiska Gymnasiet, Kungsbacka Cecilia Fossan, Thoren Innovation School, Göteborg Sofia Reimer, GR, sekreterare Samt Anna Liljeström, GR Fredrik Zeybrandt, GR Sabina Svahn, GR Ej närvarande Lars Hegedüs, Aniaragymnasiet, Göteborg Jens Naezer, Aspero Idrottsgymnasium, Göteborg Lena Hellsten, Drottning Blankas Gymnasieskola, Göteborg Jonas Kornbrink, Drottning Blankas Gymnasieskola och LBS Kreativa gymnasiet, Kungsbacka Eleonora Eriksson, GTIs gymnasieskola, Göteborg Veronica Glanzelius, International IT College, Göteborg Ellen Lindqvist, IT-Gymnasiet, Göteborg Per Kohler, JENSEN Gymnasium, Göteborg Tomas Claesson, Kunskapsgymnasiet, Göteborg Malin Luukinen, Lärlingsgymnasiet, Ale Lina Augustsson, Plusgymnasiet, Göteborg Anders Hedman, Praktiska Gymnasiet, Göteborg Niklas Hermansson, Rytmus, Göteborg Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Sara Karlsson, Sjölins gymnasium, Göteborg Ärendelista 1. Välkomna Ordförande för dagens möte, Anette Edström hälsar alla välkomna. Hon informerar om FRISTs syfte, dvs att skapa en gemensam arena för samtal och erfarenhetsutbyten, få information och vara referensgrupp för frågor som GR driver. 1

2 En reflektion från ordförande som gruppen delar är att FRISTs ledamöter gärna skulle fungera som referensgrupp i större grad än nu. Något som tas med i det vidare arbetet. FRIST har ett arbetsutskott som planerar mötena. Ordföranden poängterar att det är kommunikation mellan arbetsutskottet och gruppen, så att alla upplever att mötena ger energi och kunskap. 2. Reflektion kring förra mötet tillsammans med Gymnasienätverket Reflektion av förra mötet tillsammans med Gymnasienätverket kring frågorna: Hur var det? Vad tar vi/ni med oss? Vad var bra? Vad kan förbättras till höstens möte? När det gällde ELU-systemet som visades och den efterföljande diskussionen var en reflektion att det fanns en skillnad hur fristående och kommunala huvudmän såg på datum kopplat till ekonomi. För en friskola är det väldigt viktigt med vissa datum kopplat till ekonomi, vilket det inte upplevdes vara i lika stor utsträckning för vissa kommuner. När det gällde punkten med erfarenhetsutbyte om nyanlända elever tyckte ledamöterna att det var en bra och givande diskussion. Diskussionen fortsatte sedan om situationen just nu istället. Flera av ledamöterna hemmahörande i Göteborg upplever att det är kaosartat från Göteborgs stads sida med bristfällig validering av elevens svenskkunskaper och andra betyg/kunskaper, inga genomförda hälsoundersökningar, elever som plötsligt flyttas till andra kommuner, fråga om mottagande med kort varsel. Diskussionen handlade också om hur elevhälsan ska organiseras på ett bra sätt då flera märkt att nyanlända elever har behov som kan kräva mer elevhälsa. Ett förslag som kommer upp är att ha språkintroduktion/nyanlända som ett stående punkt på kommande möten, då den är ständigt aktuell och alla är i behov av att dela erfarenheter för att kunna utveckla arbetet. 3. Samverkan kring elever i behov av särskilt stöd - hur arbetar vi framgångsrikt? Anna Liljeström, utbildad lärare och forskare inom fältet att förebygga studieavbrott, arbetar på GR Utbildning med vetenskaplig förankring, fallstudier och processtöd inom projektet Plug In 2.0. Hon berättar om hur framgångsrik samverkan kring elever i behov av särskilt stöd kan organiseras. Det gör hon med exempel från Plug In-projektet vilket är ett nationellt projekt för att förebygga studieavbrott och få elever att fullfölja gymnasiet. Anna berättar att arbeta med elever i behov av särskilt stöd på ett framgångsrikt sätt handlar om att aktivt arbeta med inkludering. Hon tar upp några exempel från fallstudier med fokus på förebyggande arbete i skolan som gjorts under projekttiden. Ett exempel är Hulebäcksgymnasiet i Härryda där de arbetat aktivt med att systematisera mentorskapsarbetet. Skolan hade märkt att de mötte en ny elevgrupp, dvs att elever som börjar gymnasiet knappt vet vad de valt och än mindre vad det innebär och att det därför behövde arbeta på andra sätt. Därför införde de i åk 1 mycket mer intensiv mentorstid med 2 mentorer/klass och mer fokus på studieteknik, studie- och yrkesvägledning och träning för sociala sammanhang. De första veckorna ägnades mer eller mindre enbart åt detta, trots den kurspress som finns, för att ge sina elever förutsättningar att lyckas på längre sikt. Ett annat exempel är en skola i 2

3 Söderköping, som tog ett helhetsgrepp för att ändra organisationen med särskild utvecklig av mentorskapet. De ändrade också om så att de enbart hade elevnära arbetslag som arbetade med samma elever, vilket gjorde att de kunde ha en mer elevcentrerad undervisning i samtliga ämnen. Fråga lyfts om sådana här satsningar kräver mer resurser. Anna svarar att skolorna har fått extra medel från ESF för att kunna inleda sitt förändringsarbete, men att arbetet därefter implementerats till 75%-85% efter projektslut. Anna säger att det oftast inte handlar om att det behöver mer resurser för elever i behov av särskilt stöd, utan de resurserna som finns behöver samordnas på ett mer effektivt sätt så att det mesta kan skapas utav dem. Anna lyfter framgångsfaktorer i arbetet: koll och uppföljning, samverkan, flexibilitet, bemötande och individcentrerat arbetssätt/holistiskt stöd. Hon beskriver därefter vilka dimensioner inom samverkan som är särskilt viktiga för att det ska få effekt. Exempel på sådana dimensioner som nämns är: utredning av individens behov gemensam elevsyn och samsyn kring arbetet i hela personalgruppen få många kompetenser involverade i arbetet samordnade insatser kring eleven, där någon är ansvarig för att hålla ihop det samarbeta kring elever, ex genom elevnära arbetslag som är samlokaliserade Anna hänvisar till hemsidan för mer exempel, metodstöd och forskningssammanställningar. Gruppen avslutar med en diskussion om samverkan inom skolorganisationen samt med externa aktörer som är viktiga i arbetet, så som utbildningsförvaltning, socialtjänst och BUP, kan förbättras. 4. Information om debiteringsmodeller för gymnasieantagning och strömmande film Fredrik Zeybrandt, gruppchef för Utbildningssamverkan på GR Utbildning, informerar om en översyn som gjorts av gymnasieantagningen och strömmande film på GR. Modellen för finansiering av gymnasieantagningen och strömmande film utarbetades för ca 20 år sedan. Sedan dess har fler kommuner och fristående skolor tillkommit. Översynen har lett till att från 2017 kommer gymnasieantagningen finansieras av den medlemsavgift kommunerna betalar till GR, medan strömmande film kommer betalas via antalet elever. För fristående gymnasieskolor i GR innebär det följande förändringar: - inga fakturor från gymnasieantagningen från 2017 och framåt - fortsatt faktura för strömmande film - lägre pris för strömmande film pga högre elevtillströmning Läromedelsavdelningen kommer ta kontakt med de skolor som har avtal, för att teckna nytt avtal som börjar gälla från 1 januari Synpunkter från gruppen är att det tycks vara bra förändringar. 3

4 5. Information och statistik från preliminärantagningen, samt information/marknadsföring gentemot elev Information och statistik från preliminärantagningen Sabina Svahn, teamledare för Gymnasieantagningen på GR Utbildning, börjar med att ge en regional bild av utfallet från preliminärantagningen. En ökning har skett av antalet sökande och antagna sedan föregående år, både från GR och externt. Ökningen beror primärt på att elevkullarna ökar, samt att det är fler som har tillfälliga personnummer. Gymnasieantagningens huvuduppdrag är att i första möjliga mån tillgodose elevernas förstahandsval. 80 % av eleverna är antagna till sitt förstahandsval. 93 % är antagna till sitt förstahandsval gällande program (men inte skola). Det är 212 behöriga elever som inte är antagna. Den stora delen har gjort få val och valt till skolor med höga antagningspoäng. Resonerades om elever ej lägger till de val de önskar eftersom de redan på förhand tror att de ej kommer att antas samt att detta kan leda till avhopp. Sabina svarar i all information uppmanas sökande att alltid söka det val de helst vill gå på och lägga detta val överst i rangordningen, oavsett möjlighet att antas. Någon statistik över om elever inte lägger till önskade val finns ej att tillgå. Visades även antalet antagna per program över tid. Med reservation för demografin och att skolorna dragit ner antalet platser ökar de högskoleförberedande programmen generellt, medan yrkesprogrammen sjunker. De yrkesprogram som ökat vid årets preliminärantagning är VVSoch fastighetsprogrammet, handel- och administrationsprogrammet, samt vård och omsorgsprogrammet. De program som ökar mest i år gentemot föregående års preliminärantagning är handel och administration-, ekonomioch teknikprogrammet. Det största programmet är samhällsvetenskapsprogrammet. Sabina visar också fördelningen mellan behöriga och obehöriga sökande. Betonas att det är viktigt att titta på vilka skolor/program de obehöriga har sökt, då ett flertal av dem blir behöriga under våren. Det är också viktigt att ha beredskap för vilka introduktionsprogram som det ska beredas plats på, så att obehöriga elever kan påbörja ett introduktionsprogram utifrån sitt intresse. Avslutningsvis nämner Sabina att det går att köpa en licens för att få tillgång till gymnasieantagningens statistikverketyg med syfte att göra egna analyser. Om det finns intresse från någon skolhuvudman eller gymnasieskola går det bra att ta kontakt med Gymnasieantagningen. Marknadsföring/information gentemot elev Sabina nämner därefter att Gymnasieantagningen har initierat en regional diskussion om marknadsföring/information gentemot elev i berörda nätverk och grupper, då de märkt av en ökning i nära anslutning eller efter preliminär- och slutantagningen från huvudmännens sida. Det är viktigt att tillsammans resonera om vilka förhållningsregler som ska gälla. Som det är nu finns skrivning om marknadsföring gentemot elev i GR:s samverkansavtal för gymnasieskolan, i SKLs handbok för gymnasieantagning finns en överenskommelse mellan Fristående skolors riksförbund och SKL som 4

5 rör marknadsföring. Båda skrivelserna baseras på marknadsföringslagen. I de för regionen framtagna etiska regler för gymnasieantagning, som finns bilagda avtalet kring Gymnasieantagning samt i samverkansavtalet för gymnasieskola, regleras att det inte är tillåtet att skicka information eller kontakta elev i anslutning till perioderna för preliminär- och slutantagningen. Frågan om marknadsföring gentemot elev är även en diskussion som förs på nationell nivå genom SKL. Fråga ställs till gruppen om hur de tycker att skolhuvudmännen i GR ska förhålla sig i frågan om marknadsföring gentemot elev. Synpunkter som lyftes kring frågan: Det vore bra att ha en ny diskussion om de etiska reglerna. Det är inte okej med marknadsföring i nära anslutning till antagningen. Behov av översyn. Huvudmän bör behandla andra huvudmän som man själv vill bli behandlad, dvs inte rycka elever från andra huvudmän när elev redan blivit antagen. Det kan som rektor vara svårt att styra vad koncernens marknadsavdelning gör. Perioden mellan preliminärantagningen och slutantagningen uppfattas av vissa som en omvalsperiod, då många elever resonerar att det är öppet för att välja om. Sabina framhöll att det är en skillnad inom GR gentemot andra antagningsregioner i att elevansökan ej öppnar för omval efter preliminärantagningen. Avsikten är att elev ska söka under perioden december till februari då elevansökan är öppen, varför denna period också är förhållandevis lång i jämförelse med övriga landet. För de elever som av olika skäl behöver göra omval är det möjligt att göra efter sökperioden, men då via syv inför slutantagningen. Ej bra med sena Öppet hus då de uppmuntrar till sena omval. Framhölls att det för de elever som fortfarande är osäkra kan vara bra att ha öppet hus i april och att detta uppskattas av föräldrar och elever Det är med dialog och resonemang skolhuvudmännen inom regionen som vi kan nå en samsyn om vilka förhållningsregler som bör gälla. Diskussionen landade i att FRIST anser att frågan bör lyftas igen under hösten, för att därefter kunna komma med gemensamma inspel till den regionala diskussionen. Ordföranden avslutar med att säga det är viktigt att lyfta frågan för att kunna få ett gemensamt regionalt förhållningssätt gällande marknadsföring/information gentemot elev. Frågan kommer lyftas på nästa arbetsutskottsmöte, med syfte att fundera vidare på hur FRIST kan arbeta vidare med frågan, i såväl själva gruppen som i respektive skolas organisation/koncern. 6. Uppstart av lärgrupper Ordföranden ställer frågan till gruppen om de önskar starta lärgrupper till hösten, och i så fall vad det ska vara för tema. Gruppen enas om att fortsätta med lärgrupper. Gruppen beslutar också att ha två lärteam med fokus på elevhälsa, varav den ena har ett internt fokus och den andra ett externt fokus. Förslag på frågeställningar att arbeta med i respektive lärteam är: 1. Vad är framgångsrikt i arbetet med elevhälsan? 5

6 2. Vad är framgångsrikt i samverkansarbetet med externa aktörer? Lärteamen kommer att startas upp vid höstens första möte. 7. Förväntningar på höstens möten Gruppen diskuterade förväntningar och önskemål för höstens möten. Frågor som gruppen ansågs intressanta att lyfta är: Elever i risk för studieavbrott. Vad finns det för förbättringsmöjligheter inom organisationen? Vad finns det för andra externa verksamheter som kan bistå? Behov av att skapa en visuell överblick av andra organisationer som kan vara aktuella. Ev. att en arbetsgrupp kan göra en sådan visualisering. Bjuda in olika samverkansaktörer under hösten för att lära sig mer, samt gemensamt diskutera hur samverkan oss emellan kan förbättras. Språkintroduktion och språkutvecklande arbetssätt. Gärna diskutera vidare och bistå varandra i det arbetet? Kanske något att ha som en stående punkt på varje möte då det är en så aktuell fråga? Bjuda in någon som är kunnig inom språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Få mer information om Gymnasiedagarna, med fokus på ev. förändringarna. Gärna bjuda in projektledaren till första mötet i höst. Bjuda in Skolinspektionen igen. Fokus på framtidsspaning regionalt och nationellt, samt lyfta goda exempel och skräckexempel de stött på under året. Ordförande tackar för inspel och informerar om att arbetsutskottet kommer ta med sig förväntningar och önskemålen i sitt arbete med att planera kommande möten. 7. Övrigt Höstens möten är 16/9 kl /10 kl (gemensamt med Gymnasienätverket) 2/12 kl (i samband med Euroskills) Ordföranden avslutar mötet med att tacka för terminen och poängtera att FRIST under det gångna året påbörjat ett arbete med att skapa en ny kultur med fokus på att alla elever ska lyckas i skolan. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gruppen för fristående gymnasieskolor möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Sofia Reimer Sekreterare Gruppen för fristående gymnasieskolor, GR 6