Regiongemensam elevenkät

Transkript

1 Kvalitetsnätverket Regiongemensam elevenkät 2017 ÅRS UNDERSÖKNING

2 2017 ÅRS ENKÄT Nya frågor, målgrupper och indexberäkningar Anpassat till Skolinspektionens enkät Viss förändring i åk 2, särskilt frågeområden Jämförelser bakåt i tiden har omräknat index (dvs skillnad om man lägger rapporterna bredvid varandra) Översättningar av enkäten 1200 svarade på annat språk (500 förra året) Inte alla kommuner har alla årskurser

3 330 skolor (340 skolor 2016) 2017 ÅRS ENKÄT I SIFFROR 1650 klasser (2150 klasser 2016) elever ( elever 2016), varav ( elever 2015) i grundpaketet 73,5% svarsfrekvens (85 % 2016, 79% 2015, 60% 2011) Härryda, högst svarsfrekvens på 92,6 % men endast åk 2 Ale högst i åk 2, svarsfrekvens 97,8% (89,3% totalt)

4 SVARSFREKVENS ÖVER TID GR2 GR5 GR8 GR9 GRGY2 GRTOTAL** % 83% 71% 65% 77% % 90% 79% 66% 80% % 85% 78% 62% 79% % 89% 80% 79% 85% 2017* 81% 75% 59% 75% 74% * Observera att det 2017 endast var enkäten i åk2 som omfattade samtliga kommuner. I åk 5 och åk 9 deltog Ale, Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö kommun. I gymnasiets år 2 deltog Alingsa s, Go teborg, Kungsbacka, Kunga lv, Lerum och Partille kommun. Observera att det 2017 ändrades målgrupp från åk8 till åk 9 Observera slutligen att frågorna ändrades 2017, se vidare sida x i rapporten ** Gäller de kommuner och målgrupper som deltog i enkäten

5 NULÄGE Förseningar för vissa rapporter Prioriteringsmatrisen Google-enkät om enkäten Utvärderingsmöte i arbetsgruppen i juni

6 PUBLICERING HOS KOLADA SKL planerar att publicera statistiken från den första tvåårscykeln nu under våren. Det går att hämta data från Kolada via API. I Kolada publiceras resultat av 11 frågor, för övriga frågor hänvisas till Siris Skolinspektionen enkätresultaten terminsvis i Siris, samma termin som de har samlats in. Resultaten finns inte tillgängliga på klassnivå i dagsläget. SKL kommer att framföra till Skolinspektionen att det är flera kommuner som har lyft den här frågan. Gymnasieenkäten kommer att inkluderas i Öppna Jämförelser. För kommunala skolor publiceras resultaten på både skolenhetsnivå och huvudmannanivå. Fristående skolors resultat kommer enbart att läggas upp på skolenhetsnivå. I nuläget är det inte möjligt att presentera resultaten på programnivå.

7 Kvalitetsnätverket Regiongemensam enkät till vårdnadshavare i förskola och pedagogisk omsorg 2017 ÅRS UNDERSÖKNING

8 NULÄGE Besked om kommunrepresentant idag (19 maj) Beställning utifrån tidigare år (16 juni) Vilka enheter Målgrupp Metod ( -inbjudan eller vykortsinbjudan) Självskattning: samma tidpunkt som enkäten PuL-avtal

9 TIDPLAN 1 sep Individdatafil + organisationsdata tas ut 4 sep Leverans av individdatafil samt organisationsdatafil 25 sep Leverans av brev + affisch (v39) 2 okt Enkäten startar. -inbjudan går ut och brev delas 9 okt Postala enkäter går ut 13 okt Sista datum för kompletterande data 5 nov Enkäten stänger; sista dag att svara elektroniskt eller lägga enkäten på brevlådan 15 dec kl leverans av resultat (v50) 19 dec Pressmeddelande GR

10 Kvalitetsnätverket Elevinformation.se ELIN OCH KAA

11 GYMNASIESAMVERKAN INOM GR Regleras i samverkansavtal tillsammans med etiska regler för kommunala och fristående skolor. Elever inom GR kan söka och antas fritt inom regionen genom antagningssystemet Indra antogs 22 % av eleverna i kommunal skola utanför hemkommunen, 39 % av eleverna antogs till en fristående skola Systemet GRUUS har använts för att rapportera utbildningshändelser mellan skolhuvudman och hemkommun GRUUS varken anpassat för KAA, som informationskälla för ekonomiska ersättningar eller för gymnasiesärskolan. GRUUS har ingen hantering av konflikter.

12 MÅL MED ELEVINFORMATION.SE v Att säkerställa ett korrekt underlag gällande regionens ungdomar Ø För att tillhandahålla korrekt information kring ungdomar utanför gymnasieskolan, så att kommunens aktivitetsansvariga ska kunna fullgöra sitt uppdrag Ø För att tillhandahålla gemensam information för hantering av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor Ø För att underlätta för kommunerna att gå från idag fyra avstämningstillfällen per år till månadsvis avstämning för utbetalning av interkommunal ersättning (politiskt beslut) Genom att agera samordnande informationskälla mellan system.

13 HUR ALLT HÄNGER IHOP - INFORMATIONSFLÖDE MELLAN SYSTEMEN Indra2: Var antas ungdomen? Antagning år 1 Nationella program Introduktionsprogram Gymnasiesärskola ELIN: Var är ungdomen? Genomströmning år 2- Studietid Studievägsbyte Studieavbrott KAA: Ungdom utanför skola Identifikation Uppföljning Sysselsättning Aktivitet Frånvaro Elevregistreringssystem: Elevförändringar Befolkningsregister Informationen från ELIN kommer att utgöra underlag för IKE och bidrag till fristående skolor BEDA

14 REGISTRERINGSANSVARIG ROLLER Uppmärksammas på viktig information och uppgifter via systemet. Hanterar förändringar och rapporterar i systemet Eftersom systemet läser in automatiskt slår ett fel i elevregistreringssystemet igenom på ELIN och påverkar utbetalningarna till skolorna. Om det är manuell överföring tar det längre tid, men kontrollen görs i samband med registrering. Viktigt med kontroller så att det blir rätt! EKONOM/ADMINISTRATÖR Hos skolhuvudman: underlag för fakturering. Avstämning. Hos hemkommun: sammanställningar. Underlag för fakturering. TITTABEHÖRIGHET Kan inte redigera uppgifter. Begränsad tillgång. ANALYTIKER Har tillgång till statistik via digitalt verktyg. Observera att behörigheterna styr vilka elever som visas.

15 MINA ELEVER - Visar var eleverna befinner sig innevarande period samt bakomvarande perioder.

16 ELEVKORT - Visar var eleverna befinner sig innevarande period samt bakomvarande perioder.

17 MEDDELANDEN OCH ARBETSUPPGIFTER - Skickas vid information, samt om något behöver åtgärdas. Vid automatisk överföring från elevregistreringssystemet är där som åtgärden sker och förs över påföljande natt till ELIN.

18 VAD BLIR BÄTTRE MED ELIN? - BÄTTRE UNDERLAG Underlag för ekonomiska ersättningar -rapporteringsmoralen höjs Dubbelkoll av ekonom på kommun, då de också arbetar i systemet. Ekonomerna får anpassade vyer och funktioner för sitt uppdrag. Månadsvis avstämning torde ge färre justeringar Med externwebb kan skolor utanför GR rapportera om status för elever. KAA får underlag tidigare. Statistiskt underlag för högre årskurser. Bättre underlag för utbildningsplanering och uppföljning. Elevinformation.se hämtar uppgift från BEDA, som ger information om de ungdomar som tagit Gymnasieexamen och slutbetyg. Tidigare avisering om vilka som ska följas upp. Via möjlighet att automatiserad rapportering i export direkt från det egna elevregistreringssystemet till ELIN ges en effektivare rapportering från skolhuvudmännen och mer aktuell sådan. - Ser även över möjlighet med uppkoppling mot nationellt befolkningsregister och slagning mot Navet, vilket ska ge snabbare uppgift om folkbokföring. Dock inte med från start.

19 VAD BLIR BÄTTRE MED ELIN? -GEMENSAMMA REGLER Framtaget av referensgrupper från både skolhuvudmän (fristående och kommunala) och av kommunerna. Väl förankrat och beslutat i chefsnätverken, vilket förhoppningsvis stödjer en samsyn på exv. när en elev anses avbryta studierna. Regelverk och funktioner stödjer även möjlighet att lösa konflikter när elev är antagen på två olika skolor samtidigt. Ett annat/utvidgat uppdrag till GR som innebär bättre möjligheter att förvalta systemet och genomföra nödvändiga informations- och utbildningsinsatser över tid. Anpassad ärendehantering med meddelande och arbetsuppgifter som påminner rapportörer till systemet om att uppgifter ska utföras. Med bättre och tätare rapportering minskar risken att ungdomar inom KAA inte följs upp. Om kritiska arbetsuppgifter inte genomförs i systemet eskalerar de till närmaste chef och därefter till GR, vilket gör att skola inte kan missa att rapportera för att en administratör exv. är sjukskriven/tjänstledig/föräldraledig.

20 VAD GÖR ELIN UNIKT? Direkt koppling till KAA. Ärendehantering med meddelande och arbetsuppgifter som stödjer alla arbetsmoment. Modernt webbasert system och med det högre säkerhet och bättre förutsättningar för anpassningar. Roller och behörighet ger begränsningar i tillgänglighet av information, vilket också bidrar till säkerhet men också enklare användning eftersom användaren bara har tillgång till den information som är anpassad till den egna funktionen. Det stora referensgruppsarbete som varit vid framtagandet av ELIN och KAA där kommunerna och skolhuvudmännen har varit med från ax till limpa och där GR även fortsättningsvis kommer att följa utvecklingen inom KAA och ersättningar via GRAA och Gymnasieekonomerna.