Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor

Transkript

1 Gymnasienätverket och gruppen för fristående skolor Göteborg 27 april Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor Tid: Fredag 17 april 2015, kl Plats: Konferensanläggningen At work, Johan på Gårdas gata 5 A, Göteborg Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Maria Lissmatz Kristina Bergman Alme Kristina Stenvall Reinhold Svensson Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson Egil Gry Christer Hagman Jenny Larsson Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Urban Göransson Susanne Krook Lena Almqvist Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg, Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare GR Gruppen för fristående gymnasieskolor Sammansättning Namn Skola Björn Sultan Christel Berver Kristina Haeffner Martin Jonson Lena Hellsten Alingsås Yrkesgymnasium ANIARAgymnasiet Aspero Idrottsgymnasium Donnergymnasiet Drottning Blankas gymnasieskola Göteborg 1

2 Namn Jonas Kornbrink Anette Limstrand Jörgen Frohm Niclas Brattefors Eleonora Eriksson Björn Toresson Tomas Claesson Jennie Kohn Fredrik Sidenvall Malin Luukinen Pernilla Liljeström Eva Petersén Skola Drottning Blankas gymnasieskola Kungsbacka Flora Dekor Framtidsgymnasiet Göteborgs Tekniska Gymnasium GTG GTI Handelsakademin Kunskapsgymnasiet LBS Kreativa Gymnasiet LM Engströms Gymnasium Lärlingsgymnasiet i Ale Mikael Elias Gymnasieskola NTI Gymnasiet Barbro Holmér Praktiska Gymnasiet Göteborg Åsa Björklund Nirvana Kenta Praktiska Gymnasiet Kungsbacka Lina Augustsson Plusgymnasiet Annika Simonsson Bergqvist Sjölins gymnasium Nina Pennebratt Sveriges Ridgymnasium Josefin Claesson, Sekreterare GR Ärendelista 1. Plug-in version 1.0 och 2.0 Johan Borvén GR Plug-in är det största projektet om avbrott i Europa av de 8000 eleverna i det svenska projektet kommer från GR. 7 GR-kommuner har deltagit. Det har varit olika fokusområden och 23 delprojekt/verkstäder har ingått. Några exempel är studiestöd och studieteknik, coachande förhållningssätt, flexibla utbildningsstrukturer. För de elever som har avbrutit har projektet tittat på modeller för att följa upp dessa elever. Kommunala informationsansvaret, KIA har övergått till Kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Göteborgs stad har mer än dubblat sin uppföljningsfrekvens. Partille har tittat på tydliga samverkansprojekt där man gör saker tillsammans mellan t ex förvaltningar. Individanpassade utbildningsalternativ är ett annat innehåll. Mölndal har samarbetat med vuxenutbildningen. När samverkan blir reell och det finns strukturell flexibilitet fungerar det bättre. Det relationella perspektivet går aldrig att prata bort. De vuxnas relationer till ungdomarna är viktigast. Uthållighet krävs eller som man säger: Håll i, håll ut och håll ihop. Det är ungdomar som vi under många år har puttat bort från skolan. De sammanhållande funktionerna är viktiga. Professor Ingvar Nilsson visar vad det kostar nationalekonomiskt annars. Vårt aktivitetsansvar har nu blivit så tydligt. Hur kan vi som region skapa mycket bättre förutsättningar? GRUUS är vårt uppföljningssystem och detta ska också stödja IKE framöver i form av säkrare underlag för debitering/utbetalning/bidragsgivning. 2

3 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL vänder sig till GR när man ska jobba med frågorna. Den 1 mars blev Plug in 2.0 beviljat medel av Europeiska socialfonden. Nu ska vi arbeta med nyanlända. Vi har hittills missat denna grupp. Hur kan vi implementera i organisationen? Vi måste få detta att fungera övergripande. GR har blivit en kunskapsnod. Vi får besök från olika håll och vi lär oss hela tiden. I andra områden har vi inte lyckats helt. Vilka resultat kan vi se? 80 verkstäder i Sverige alltifrån Dorotea till Kalmar. Två skolor i Kungsbacka har minskat avbrotten med 40 %. Göteborg har koll på 95 % av den aktuella målgruppen. I Partille och Mölndal har man kartlagt alla. Det finns elever som suttit hemma i två år men som nu har kommit igång. Fråga: Finns det några mönster och skillnader mellan fristående och kommunala huvudmän? Johan kan inte se några skillnader, men det finns ett antal friskolor som har lagt ner och då har kommunerna fått ta tag i detta. Kommunikationen blir svår när en skola försvinner snabbt. Elever rör sig först mellan skolor och sedan gör de avbrott. Låga meritvärden är en riskfaktor. Socioekonomi spelar in. Skolanknytning kan göra att eleverna ändå lyckas. Aniaragymnasiet: Efterlyser någon som är ansvarig i respektive kommun. Det ser olika ut. Beslut: Johan B tar fram en lista över aktivitetsansvaret. Skolverkets allmänna råd kommer nog inte förrän Spridningskonferens om Plug-in 1.0 kommer att ske den 1 juni och inför det kommande projektet. Metoderna finns samlade på en sida. 10 % i riket ( personer) räknas in i gruppen som gör avbrott. ESF har i de nya utlysningarna sänkt åldern till 15 år. Då kan vi arbeta med grundskolan också. Kompetensutveckling kan genomföras i den nya utlysningen. Det finns en riskzon när man byter från grundskola till gymnasieskola. Andra kommuner som inte har varit med i Plug-in arbetar ändå med detta går man in på en förlängning av ett par projekt men 2016 kommer fler att kunna delta. Fyra exempel visades. Göteborg Uppfölj 29:9 Partille Porten Kungsbacka Beda Hallbergs gymnasium Mölndal -vux 2. Preliminärantagning och statistik - Indra 2 och Qlick View Susanne Carlström och Sabina Svahn GR Det är 343 färre sökande än förra året vilket stämmer bra med befolkningsprognosen. Vid preliminärantagningen var det 1162 fler sökande än 6 februari. 535 ansökningar utifrån och 600 fler från GR. Det finns 25 kommunala och 42 fristående skolor, vilket är samma som förra året. Det finns lite fler platser än förra året. 148 GR-elever är ej antagna utan bara reservplacerade. De har oftast sökt till högpoängskolor på högskoleförberedande program, mest i centrala skolor i Göteborg. De får gå till syv och göra omval innan 1 juni. 3

4 Antal obehöriga sökande är Hälften blir normalt behöriga. 323 har ännu inte sökt. Det kan till exempel vara nyanlända ungdomar. 826 elever i systemet har inte sökt. Introduktionsprogrammen har lagt in elever i systemet fastän de inte ska söka (IM). Det är lite färre än när elevkullarna var som störst. Söktrycket ligger 10 % lägre i februari än i september. Siffran är nu 76 % vid preliminärantagningen. Fortfarande finns en del lediga platser. Tidigare år var det ont om platser och då var frågan hur vi skulle få platserna att räcka till. Nu har man lite för stor kostym. September 2014 var söktrycket 87 %. 81 % är antagna på sitt förstahandsval. De som är antagna på den utbildning som de i första hand har önskat men inte på den skolan de önskar utgör 92 %. Det är antingen högpoängare eller några som precis har blivit behöriga. Vi ligger i GR-kommunerna på mellan % antagna på sitt förstahandsval. Göteborg ligger på 75 %. Yrkesprogrammen omfattar 23 % och de högskoleförberedande 77 %. De som är obehöriga ligger främst mot yrkesprogrammen. Andelen har ökat till högskoleförberedande. Relationen i september 2014 var 28 %-72 %. Är det bra eller dåligt? Antagna på sin kommuns egna skolor är 38,2 %, annan kommun 21,9 %, fristående skolor 39,9 %. Det ser olika ut beroende på vilken kommun man bor i. Öckerö har många som går på fristående skola. 50,7 % av göteborgarna går på fristående skola. Stenungsund hade ,8 % till fristående men har ökat till 18 %. Alingsås har ökat sin egen del med 7,2 %. (Kommentar från Alingsås: Har arbetat medvetet med detta via media.) Kungsbacka ökar mot fristående med 7,2 %. Lerum ökar till annan kommun med 5,5 %. Minskar till egen kommun med 7 %. Detta är bara några nedslag. De obehöriga eleverna finns inte med på diagrammen. Minskar gör programmen estetiskt, samhällsvetenskap och teknik. Vård- och omsorg ligger ungefär som tidigare platser är lediga men en hel del av dessa platser är uppbokade platser på fristående skola, på kommunala Obehöriga är 1804 och behöriga 148 elever. 563 är äldresökande och kanske % kommer in av den sista gruppen. Sista datum ligger kring juni. Antagningen gör en körning sedan. Antal lediga platser per program. 267 ES, 263 SA, 211 BA Fler än 150 lediga platser BA, EE, ES, HA, SA och TE 57 % av de sökande till VO är obehöriga. FT har högst andel obehöriga, 58 %. Nya förutsättningar gäller i år. Hur får man underlag för sin utbildningsplanering? Vi gör detta i det nya statistikverktyget Qlick View. Tidigare har vi haft simuleringskörningarna i pdf-form. De kan man gå in och ta ut nu. Tidigare visades dessa i form av lakan där man kunde se översikten. Det var många som var intresserade av att få fram detta. De ser inte riktigt ut som tidigare, men är nästan som tidigare. Inte vid simuleringskörningarna men vid de fyra tillfällena. Det som är unikt med detta är att man kan följa hela antagningsåret. Nuläge. Man kan också gå in per analystillfälle. Det går att göra jämförelser. Man kan gå tillbaka till tidigare år och göra sin analys. Vad kan det bero på? För vår del är den regionala statistiken intressant. Det är digitaliserat och det går att bryta ner på lokal nivå på program och inriktningsnivå. 4

5 Det går att se vilka kommuner eleverna kommer ifrån. Vart går mina elever? Man har informationen tillgänglig. Alla perspektiven finns. Antalet platser, antalet lediga platser, skolhuvudman, fördelningen Kostnad: Licenskostnad om kr per år samt driftskostnad. Det kommer också att läggas ut avidentifierade versioner i Qlick view inom kort. Det finns flera nya användare, så det kommer ytterligare ett utbildningstillfälle i början av juni. U3@grkom.se GR Utbildning under Gymnasieantagning och statistik. GRUUS kan utvecklas vidare enligt beslut i fredags. Fråga: För elever som går mellan skolor kan man fylla i vilka kurser man har med sig? Omdömen t ex. Har missuppfattat systemet med bedömning t ex. Svar: IT-stödet är inget elevregister utan har koppling till antagning och uppföljning men vi kan kika vidare på detta. 3. Rekas och Visa väst Josefin Claesson berättade om några projekt som pågår. Hur utbildningsplanerar vi i förhållande till behov av arbetskraft? Eleven har ett fritt sökval, men sedan några år har Skolverket satsat på de professioner som arbetar med studie- och yrkesvägledning. Arbetslivet menar att det finns en matchningsproblematik som vi behöver titta på tillsammans genom att samverka mellan skola och arbetsliv. SYVO projektet som genomfördes för några år sedan tog slut. Projektet Visa väst tar vid och finansieras via VGR och Tillväxtverket. Det är ett kvalitetsutvecklingsprojekt för att få in mer arbetsmarknadskunskap i skolan. Fyra kommunalförbund inom VGR är med i projektet. Behovet av ökad professionalisering har identifierats. Det behövs också större kunskap om alternativen. Visa väst har tre arbetspaket för att nå en välbalanserad arbetsmarknad med hög sysselsättning. Jenny Sjöstrand och Josefin Claesson, båda GR, arbetar med tre paket. -Rekas -Ökad arbetsmarknadskunskap -Validering Väst SYVonline kan man läsa mera om på Rekas Jenny Sjöstrand berättade att projektet startade Regeringen ställde frågan - Utbildar vi för det som efterfrågas? Vi tog fram de siffror som finns över vilka som utbildas. Först började GR men sen togs projektet över till VGR. Då blev det svårare för det finns inte motsvarande data i de andra kommunalförbunden. Rekas är en förkortning av Regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande. Här finns jobben enligt SCB är ett av underlagen som används. Det finns staplar om vad som kommer att saknas. 5

6 Rekas.se är fullt tillgängligt på webben. Det kommer att tas fram manualer för hur det kan användas. Qlick view används för statistikvisning. Det saknas idag en hel del underlag från de tre andra kommunalförbunden. Framförallt kommer utbildningsstatistiken att tas från SCB direkt. Data hämtas för gymnasieskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, YH men det kommer också från högskolor och universitet. Materialet utgår från de som antas (inte vilka som examineras). Fyra dimensioner kommer att visas; Utbildningsregion, Utbildningskommun, Utbildningstyp och Inriktning Pendling finns med om det finns registrerat. Postort följer inte kommungränser. Utbildningskommun, hemkommun. Man kan göra tvärt om också. Fråga: Är det starka flickor från Stenungsund som reser? Svar: Ja flickor reser i större utsträckning. 2/3 flickor och 1/3 pojkar är fördelningen. Arbetsförmedlingens prognos kommer också att användas. En prototyp tas fram i Visa väst-projektet för att fokusera mera på studie- och yrkesvägledning. En vanlig fråga är: Vad är det för antagningspoäng som krävs för att komma in på en utbildning? Chalmers urvalsgrupper med lägsta antagningspoäng kommer att finnas med som ett exempel. I Rekas har man också lagt ihop SCBs och AFs prognos för att visualisera olika prognoser. Vad gör eleverna efter gymnasieskolan? är rubriken på en rapport från Skolverket som publicerades i september Här får man det underlaget dynamiskt? Fråga: Media som mottagargrupp. Hur ställer ni er till den aspekten? Svar: Jenny är av den åsikten att allt ska vara öppen data in absurdum. Någon har sagt: Att bara luta sig mot statistik är som att luta sig mot en lyktstolpe. Individen drivs av egna drömmar och ambitioner. 4. Regional utbildningsplanering samråd om utbudet 2016 Margaretha Allen GR Underlag som har skickats ut sedan tidigare: Utbildningsutbudsmatrisen Rapporten Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? Samtliga kommunala utbildningsanordnare har nu lämnat in sina planer inför läsåret 2016/2017. Fristående huvudmän har också beretts möjlighet att skicka in motsvarande underlag för att bilden av regionen ska bli så komplett som möjligt. De som ännu inte har gjort så kan skicka underlaget till margretha.allen@grkom.se och till jenny.sjostrand@grkom.se inför version 2 som ska vara inne senast 31 maj. Underlaget har diskuterats i Utbildningschefsnätverket och kommer att tas upp i Utbildningsgruppen senare i vår. Rapporten Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan har i samband med denna diskussion visat hur det har gått för elever i det tidigare systemet på kommun-, skol- och programnivå. 6

7 Detta samråd är unikt i Sverige och bidrar till ett transparent planeringsunderlag baserat bland annat på statistik, beroendekartor och simuleringskörningar gällande söktryck. Margaretha Allen har inbjudits att medverka vid Skolverkets hearing om yrkesutbildning i slutet av april, som ett exempel på vad som kan åstadkommas genom regional samverkan. Yrkesprogramsutredningen kommer att delta som ett led i sin utredning liksom Svenskt Näringsliv och LO. 5. Omvärldsbevakning Skolfederationen nytt från Göteborg Reinhold Svensson berättade var Göteborg står i utvecklingen av deltagandet i en skolfederation med fokus på digitala läromedel. Rektorn och styrkedjan Aktuell rapport Kalle Petersson rekommenderade läsning av en alldeles färsk rapport om den svenska styrkedjan. Rapporten behandlas vid kommande möten. Gymnasieutredningens uppdrag Margaretha Allen berättade om en alldeles nyinrättad gymnasieutredning. Uppdraget bifogas. Yrkesprogramsutredningens uppdrag (U 2014:01) och första delbetänkande Margaretha Allen berättade att yrkesprogramsutredningen har lämnat sitt första delbetänkande. I denna föreslås dels en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Förslaget är att yrkesinriktningen ska kallas produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande och ge eleverna tillräckligt yrkeskunnande för direkt inträde på arbetsmarknaden, avancerade teoretiska kunskaper och grundläggande och särskild högskolebehörighet. Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen, men innehålla ett gymnasiearbete som utformas som inom gymnasieskolans yrkesprogram. Ett statsbidrag om kr per elev och år som eleven studerar inom yrkesinriktningen (två läsår) föreslås utgå. För naturbruksprogrammet föreslår utredningen att inriktningen djur utgår och att det i stället inrättas två nya inriktningar; häst respektive sällskapsdjur. Orsaken till förslaget ligger också stora skillnader i kostnader för att genomföra utbildningen idag. Samtliga inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslås också utökas från 300 gymnasiepoäng till 600 gymnasiepoäng. Yrkesprogramsutredningen har också fått nya tilläggsdirektiv, Dir 2015:15 Syftet med ett nytt samlat uppdrag är att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen. Utredaren ska bland annat -verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, kan växa fram inom branscher där sådan samverkan behövs, -analysera förutsättningarna för att förstärka rollen för de nationella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan och föreslå hur den lokala samverkan mellan skola och arbetsliv kan stärkas, -undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet i gymnasieskolan för s.k. branschlärlingar, dvs en lärlingsutbildning i gymnasieskolan med större ansvar för branscher och arbetsgivare. -utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras 7

8 Utredaren ska redovisa uppdraget senast 30 september Kvalitet i arbetsplatsförlagt lärande Aktuellt från Skolverket Insatser som pågår redovisades av Anette Levin, undervisningsråd Arbetsplatsförlagt lärande utifrån huvudmannens perspektiv. Presentationen skickas med. Regeringes proposition 2008/2009:199 ligger till grund för bytet av perspektiv från APU till APL. Yrkeskulturen, yrkesidentiteten samt yrkesgemenskapen var viktiga förutsättningar för att det skulle heta APL. Apl - lärande på ett program som sker på en eller flera arbetsplatser. Vad gör man där ute? Apu - Man utgår från skolan och går till handledaren och säger att ni får ta över detta med utgångspunkt i skolans styrdokument. Det blir då ett merarbete för handledaren. Apl Man checkar av med arbetsplatsen vad man kan lära sig där och resten kan man göra på skolan. Det är en viktig uppgift för huvudmannen/rektor att ta detta med lärarna. Dialog med branschen krävs också för att nå bättre anställningsbarhet. Vad kan arbetsplatserna erbjuda och vad ska vi göra i skolan? Utöver apl på gymnasieprogrammen så ska gymnasiesärskolan under sina fyra studieår innehålla 22 veckor apl. Huvudmannen ska anskaffa platser. Rektor beslutar om vilka delar som ska läggas ut. Hur görs detta? Dialog med den lokala arbetsmarknaden krävs. Programråd för dialog med arbetsplatserna kan vara ett sätt. Om man behöver plocka in eleverna då ska det råda omständigheter som du inte kan rå för. Hur ska vi nu ta hand om dessa elever? Säkerhetsskäl är ett annat motiv till att ta in eleverna på skolan i stället. I båda fallen ska skolan samråda med det lokala programrådet först. Nationella programråd finns som ska ge Skolverket råd vid utvecklingen av yrkesprogrammen. Handledare ska finnas. En särskild person ska vara utsedd. Den ska ha nödvändiga kunskaper och erfarenheter och i övrigt vara lämplig. Skolinspektionen har i en rapport tittat över den fördjupade tillsynen. Vad behöver huvudmannen göra? -Förbättra kontakterna -Ha beredskap för att göra förändringar - Ge tid för lärarna att göra besök. Lärarnas arbetsuppgifter ser numera annorlunda ut. Särskilt gäller detta lärlingslärare. Rektor och huvudman behöver ta ett större ansvar och peka med hela handen. Stödinsatser från Skolverket: Nationella apl-utvecklare (kan man kalla på) Hjälper till med ett av fem utvecklingsområden Bedömning av apl 8

9 Samverkan mellan skola och arbetsliv Lokala programrådet Systematiskt kvalitetsarbete Det finns också utvecklare särskilt för lärling. Handledarutbildning finns nu i form av en e-utbildning. Lärarna behöver också göra den för att kunna hjälpa handledarna. Den femte modulen är gjord för lärling. När man är handledare för en lärling och har gjort alla fem delarna så utgår ett statsbidrag. Apl-utvecklarutbildning yrkeslärare har genomgått denna. Det fortsätter även i höst. Intresseanmälan görs på webben. Fem tillfällen ingår. Inspirationspaket för apl-utveckling finns på webben. Bedömning, språk i alla ämnen är andra innehåll på webben. Statsbidrag för utveckling av apl går att söka vid årsskiftet för att genomföra under året. Systematiskt skolutvecklingsarbete Var kommer apl med i detta? När skolorna ska rapportera tillbaka till huvudmännen så måste rektor efterfråga från läraren vad som händer gällande apl. Man bör synliggöra vad som händer på de olika nivåerna. Var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det? Betygsättning - Kvalitet i apl Handledaren behöver inte förstå kunskapskraven och lämna omdöme/utlåtande. Handledarna får gärna läsa och diskutera kvalitet och prestationer utifrån kunskapskrav, men läraren sätter betyg myndighetsutövning. Handledaren är inte medbedömare, men kan ge underlag för lärarens bedömning. Vid gymnasiearbetet kan handledaren vara medbedömare. Lärarnas status ligger i myndighetsutövningen att sätta betyg. Allmänna råd om betyg och bedömning finns. Rektor bör se till att det finns rutiner för betygsättning och bedömning. Apl handledaren ska lämna relevant information till läraren, så att den ska kunna sätta rätt betyg. Det betyder att läraren har kontakt med eleven och handledaren. Allsidig bedömning ska ske av apl. Apl är avgörande för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna ska bli anställningsbara. 7. Studentflaken erfarenhetsutbyte om genomförandet Diskuterades under pausen olika metoder för att säkra upp hur eleverna efter avslutade gymnasiestudier firar sin student bland annat genom att åka på flak av olika säkra och osäkra varianter. Även om detta sker efter skolavslutningen finns det exempel på hur skola och polis bidrar till en säkrare miljö. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets och Gruppen för fristående gymnasieskolors möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare 9