Delårsrapport Dnr: 2016/00451 IFN 042. Individ och familjenämnden

Transkript

1

2

3 09 21 Dnr: /00451 IFN 042 Delårsrapport 2 Individ och familjenämnden Sociala nämndernas förvaltning Västerås Urban Soneryd Urban.Soneryd@vasteras.se

4 09 21 Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 4 Sammanfattning... 4 EKONOMISK UTVECKLING... 6 Styrkort... 7 Gemensamt VERKSAMHET...14 EKONOMI...15 Jämförelser med andra kommuner Ekonomiskt bistånd VERKSAMHET...17 EKONOMI...19 Jämförelser med andra kommuner ANALYS...21 Barn och ungdom VERKSAMHET...22 EKONOMI...24 Jämförelser med andra kommuner ANALYS...29 Vuxen missbruk/övriga vuxna VERKSAMHET...30 EKONOMI...33 Jämförelser med andra kommuner ANALYS...34 Boende VERKSAMHET...36 EKONOMI...36 ANALYS...37 Flyktingmottagande VERKSAMHET...38 EKONOMI...41 ANALYS ORDINARIE FLYKTINGMOTTAGANDE...41 ANALYS ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

5 09 21 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Ekonomisk översikt/sammanfattning Följekort Barnchecklistan 3

6 Nämndens ansvarsområde Individ och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning Gemensam verksamhet Pågående arbete med lednings och utvecklingsarbete inom de myndighetsutövande verksamheterna fullföljs. Det rör insatser kring kvalitetsarbete, kompetensutveckling, kompetensförsörjning och resursförstärkningar. Särskilda åtgärder pågår för att rekrytera socionomer vilket sker kontinuerligt. Orsaken till den ekonomiska avvikelsen på 5,0 mnkr under myndighetsutövningen beror till största delen på svårigheten att tillsätta vakanta tjänster. Ekonomiskt bistånd Omfattningen på försörjningsstödet är lägre än budget efter tertial 2 och prognosen för året visar på ett överskott. Fler bidragstagare närmare arbetsmarknaden kommer ut i arbete. Särskilda satsningar på arbetsmarknaden för unga har gjorts. Internt pågår ett långsiktigt metodutvecklingsarbete. Riktade insatser med flera besök och uppföljningar samt tätare samarbete med försäkringskassa och arbetsförmedling pågår. Kostnaderna för försörjningsstödet beräknas bli 5,4 mkr lägre än budget men 1,2 mnkr högre än utfallet Det är i genomsnitt 54 färre bidraghushåll per månad än samma period Utbetalningarna till de aktuella hushållen är dock i snitt högre jan aug än för samma period Barn och ungdomsvård Prognosen för barn och ungdomsvård visar på ett underskott. Institutions och familjehemsvården för barn ökar medan den minskar för ungdomar. För barn förklaras ökningen med att flera barn och föräldrar med flera barn placerats akut för utredning alternativt efter sammanbrott. För ungdomar har lösningar på hemmaplan utarbetats i större utsträckning. 4

7 Prognosen för barn och ungdomsvård slutar på 2,4 mnkr i underskott totalt. Det är institutionsvård barn 8,5 mnkr och familjehemsvård barn 3,8 mnkr som svarar för största delen av underskottet. Öppenvård barn samt familjehemsvård ungdom visar däremot på ett överskott på 3,6 respektive 5,1 mnkr. Våld i nära relationer Våld i nära relationer visar ingen tendens att avta. Antalet ärenden, insatser samt placeringar i skyddade boenden ökar, vilket medför ökade vårdkostnader i jämförelse med tidigare år. Kostnadsdrivande är även bristen på möjlighet att finna bostad i Västerås och på andra orter, vilket medför fler och längre placeringar. Missbruksvård/övriga vuxna Prognosen för området vuxen missbruk/övriga vuxna är att både antalet placeringar och vårdkostnaderna kommer fortsätta öka i jämförelse med tidigare år. Orsaker är ett ökat antal personer med tungt missbruk, inte sällan i kombination med psykisk ohälsa och ett fortsatt ökat behov av stöd eller skyddsboende för personer som utsatts för våld i nära relationer. Starkt kostnadsdrivande för samtliga målgrupper är bristen på bostäder, vilket påverkar livsföringen och hälsan i övrigt negativt. Prognosen för vuxenmissbruk beräknas bli 6,7 mnkr i underskott. Det är Öppenvård vuxna (VIR) 3,9 mnkr och Institutionsvård vuxen 2,9 som står för underskottet. Boende Bristen på bostäder fortsätter påverka nämndens arbete inom samtliga verksamhetsområden. En stor del av nämndens vårdkostnader utgörs av boendekostnader och en ökande del av försörjningsstödet går till tillfälligt boende. Ökningen av antalet hemlösa och personer som behöver hjälp att få bostad av särskilda skäl påverkar kvaliteten i verksamheten. Avsaknad av bostad eller en otrygg boendesituation påverkar möjligheterna att sköta hälsan, studier, arbete och att ha sociala kontakter. Prognosen beräknas bli 1,6 mnkr sämre än budgeterat beroende på obudgeterade akutplatser på Eken och dyrare hyreskostnader på Tallbacken än budgeterat. Flykting Enligt en ny lag om gemensamt mottagande av nyandlända, som är tvingande för kommuner att ordna boende och mottagande för nyanlända som anvisas, ska Västerås ta emot 258 nyanlända under. 5

8 From har Västerås stad en ny överenskommelse om 325 platser för asylsökande ensamkommande barn. Överenskommelsen är uppsagd av Migrationsverket och slutar att gälla Detta då Regeringen föreslår ett nytt ersättningssystem from som inte längre bygger på överenskommelser. Ensamkommande flyktingbarn förväntas göra ett nollresultat. Ekonomisk utveckling Nettokostnaden för individ och familjenämnden uppgår efter åtta månader till 499,4 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 505,3 mnkr. Prognosen till årets slut beräknas till 758,5 mnkr, vilket är 0,5 mnkr högre än budget. Det beräknade underskottet motsvarar 0,1 procent av nämndens budgetram på 758,0 mnkr. Prognosen (nettokostnader i miljoner kronor) för områdena är följande: Individ och familjenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 159,5 103,3 162,5 157,5 5,0 Ekonomiskt bistånd inkl försörjningsstöd 205,0 136,3 211,1 205,8 5,3 Barn och ungdom 215,1 138,3 208,6 211,0 2,4 Vuxenmissbruk/övrigt vuxen 95,2 68,2 95,6 102,4 6,7 Boenden 73,4 53,4 80,2 81,9 1,7 Totalt exkl flyktingmottagning Ordinarie flyktingmottagning Ensamkommande flyktingbarn Totalt inkl flyktingmottagning 748,2 499,4 758,0 758,5 0,5 4,3 9,2 6,9 8,7 1,8 0,1 51,1 0,0 0,0 0,0 743,8 439,1 751,1 749,8 1,3 6

9 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt landstinget Sörmland och landstinget Västmanland. Inom ramen för projektet har styrelsen för samhällskontraktet godkänt att det från 2013 inom akademin för hälsa, vård och välfärd inom högskolan bildas ett Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Gruppen unga personer med komplex problematik ökar i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn och vuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. I samarbete med landstinget Västmanland, landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola påbörjas ett projekt i september kring unga personer med funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Två disputerade forskare rekryteras till detta. Syftet är at ge en översikt om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel och vilka kunskaper som finns i verksamheterna. Styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Det ska finnas bra information Brukaruppföljning/ om verksamheterna enkät eller Vår verksamhet har hög tillgänglighet Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt månadens fråga Det ska vara lätt att komma i Nöjdhet 4 5 kontakt med verksamheterna 85 % eller mer Hjälp och stöd fås inom rimlig tid Nöjdhet % eller mer Den enskilde upplever att Nöjdhet 4 5 personalen är kunnig 90 % eller mer Den enskilde upplever att Nöjdhet 4 5 personalen visar respekt för 90% eller mer denne och dennes situation. 7

10 Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde upplever att personalen är intresserad och lyssnar Nöjdhet % eller mer Vår verksamhet har hög tillgänglighet Den enskilde känner förtroende för personalen Nöjdhet % eller mer Sveriges kommuners och landstings nationella brukarundersökning som innehåller frågor rörande bl a tillgänglighet och bemötande kommer genomföras på Individ och familjs myndighetskontor under hösten. Brukarenkätens frågor skiljer sig något från nämndens indikatorer och styrtal. För att bättre kunna jämföra med andra kommuner bör indikatorer och styrtal inom styrkortets kundperspektiv revideras och anpassas till brukarenkäten. Ekonomiskt bistånd Västerås är pilotkommun för UIV FS (uppföljning av insatser för vuxna försörjningsstöd) som syftar till att utarbeta former och ta fram styrtal för att utvärdera försörjningsstödet. Arbetet handlar om att följa upp vilka insatser som gett bra resultat samt klienternas nöjdhet av insatserna. En årlig uppföljning kommer att göras av de personer som varit i behov av bistånd längre än nio månader. Arbetet kring UIV FS påbörjades under våren. Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt Vuxen missbruk Personer som t o m augusti avslutat en insats inom öppenvården (ej biståndsbedömd insats) uppger en nöjdhet med i medel 4,82 (5 gradig skala) avseende bemötande från vårdgivaren. Resultat helår var 2014: 4,91 och 2015: 4,83. Socialkontor vuxen har påbörjat implementering av uppföljningsmetoden UIV för biståndsbeslutade insatser. Inriktningen är att vid årsbokslut kunna redovisa tendenser avseende nöjdhet med bemötande från vårdgivare. Ensamkommande barn Ett arbeta pågår med att ta fram brukarenkäter riktade till ensamkommande barn. Målet är att under hösten få ut en enkät till de ensamkommande barn som bor på HVB. 8

11 Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Andel hushåll med bidragstider Under 40 % 9 12 månader inom försörjningsstöd Tillräckligt med personal och personal med rätt kompetens leder till att personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Effektiv och rättsäker handläggning Evidensbaserad praktik Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Vår verksamhet har god tillgänglighet Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Utredning enligt Sol, BoU genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar Metoder relevanta för målgruppen Antal/andel bostadslösa Besvarade telefonsamtal Besvarade mail Ungdomar : 74 % eller fler Vuxna: 74 % eller fler 75 % eller fler 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder Hemlösa/uteliggare: 60 personer eller färre Flyktingar från a bo: 100 % har eget boende Basmätning Personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Ekonomiskt bistånd Antalet hushåll med bidragstider mellan månader minskar. Även antalet hushåll med kortare bidragstider minskar. Andelen hushåll med bidragstider mellan månader är ett vedertaget mått där det finns jämförande statistik i 9

12 landet. Indikatorn 9 12 månader bör därför ändras till månader. Andelen personer som ej återaktualiserats med försörjningsstöd ligger i nivå med styrtalet. Västerås är pilotkommun för UIV FS som syftar till att utarbeta former och ta fram styrtal för att utvärdera försörjningsstödet. Arbetet kring UIV FS påbörjades under våren. Vuxen missbruk Av de som t o m augusti avslutat en insats (ej biståndsbedömd) inom öppenvården har 89 % uppgett att deras förutsättningar att hantera missbruket förbättrats till följd av behandlingen. Resultat helår var 2014: 91 % och 2015: 88%. Effektiv och rättsäker handläggning Barn och ungdom Egenkontroller har genomförts under vecka 35. För närvarande pågår en resultatsammanställning av genomförda egenkontroller. Ensamkommande barn Flyktingenheten har upprättat en Lex Sarah i april. Utredningen visar på allvarliga brister i handläggning avseende ensamkommande barn och uppdragstagare för dessa barn. Lex Sarah anmälan görs till Inspektionen för vård och omsorg. Flyktingenheten har fortsatt svårt med rekrytering och har ständigt vakanta tjänster. De handläggare som anställts är fortfarande nya och oerfarna. Detta har också påverkat kvalitet och rättsäkerhet. Evidensbaserad praktik Flera av myndighetskontoren har börjat eller börja använda uppföljningsmetoder som UIV/UBU för att följa upp insatserna. Utförare och leverantörer beskriver metoder relevanta för sina målgrupper i mål och verksamhetsuppföljningen. Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Flyktingmottagande Staden har tom tagit emot 111 personer på anvisning. Staden har behövt skjuta upp anvisningar då det saknats lägenheter. För att få fler bostäder till nyanlända ensamhushåll, har Bostads AB Mimer i samarbete med Västerås stad bostadsanpassat större lägenheter. Två till tre ensamstående personer ska kunna dela lägenhet med eget rum, delat kök och badrum. Bostads AB Mimer har tillförsett SNF med lägenheter, men med anledning av bostadsbristen har det inte varit tillräckligt. Detta har också gett konsekvenser med att andra sociala grupper 10

13 inte kunnat erbjudas bostad i den omfattning som det finns behov. Boendestödet till nyanlända har varit underdimensionerat och har därmed utökats. Vår verksamhet har god tillgänglighet En brukarundersökning kommer att genomföras i oktober. Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Budget jämförs med Utfall är lika eller lägre än utfall/prognos budget Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadsjämförelser med andra kommuner Kostnaden är lika eller lägre än andra jämförbara kommuner 75 % inköp inom avtal Avtalstrohet vid inköp vård Rätt insatser till rimlig kostnad Samordnade vårdplaner Antal SIP. Basår. Tilldelad budgetram hålls För gemensamma verksamheter och för försörjningsstödet så håller sig prognosen/utfallet inom budgetramen. Däremot så överskrids budgeten för barnoch ungdomsvård, vuxenvård och för boendeblocket. Vid en jämförelse med andra kommuner så ligger Västerås i nivå med Örebro men lägre i kostnader än Eskilstuna och Linköping för hela ifo verksamheten. Kostnadseffektiv verksamhet Avtalstroheten vid inköp av institutionsplaceringar vuxen har uppgått till 3 procent under. För närvarande finns det inom avtalsområde vuxen 21 avtal fördelat på 13 olika leverantörer. Avtalstrohet avseende barn och ungdom, samt utredningsplaceringar har under innevarande period varit ungefär 10%. Nämnden har sedan tidigare beslutat att delta i Kommentus upphandling avseende HVB för vuxna. I denna deltar ett 40 tal andra kommuner och denna kommer resultera i ett flertal nya leverantörer i jämförelse med nuvarande ramavtal. Rimligtvis kommer detta resultera i en avsevärt högre ramtrogenhet. En delförklaring till den låga ramtrogenheten är att flera leverantörer ej önskat förlänga sina avtal med Västerås stad. Inom förvaltningen pågår det även arbete 11

14 med LOV upphandling kring HVB för barn och ungdom i enlighet med beslut från nämnden. För att få ett underlag att analysera om rätt insatser sker till en rimlig kostnad är inriktningen att öka den systematiska uppföljningen av insatser av kundnytta/ kvalitet (via UIV), dvs hur upplevelsen av förutsättningarna att hantera missbruket förändrats och jämföra kvaliteten med kostnaden. Det har i dagsläget gjorts för få uppföljningar för att kunna göra en bedömning av indikatorn. Första mätningen av brukarupplevelsen med UIV FS beräknas att kunna genomföras i början av Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Det är ett gott ledarskap inom SNF. Ledarskapsindex 63 eller högre SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Stressindex 10 eller lägre Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Vi hittar rätt person vid rekrytering till de myndighetsutövande verksamheterna. Personalomsättning 10 % Antal förslag till InnoMera är 1 på 60 medarbetare och 5% av förslagen leder till vidare utveckling. 80% av rekryteringarna leder till anställning. Arbetsklimat Ledarskaps och medarbetarindex mäts under hösten. Personalomsättning Personalomsättningen är fortsatt hög inom förvaltningen men sett över en tvåårsperiod har den minskat med 2 % låg den totala omsättningen på 32,7% och för 2015 på 30,4 %. Viktigt att komma ihåg är att i denna totalsiffra ligger både intern rörlighet och externa avgångar slutade nästan 18 % och gick till en extern arbetsgivare medan drygt 12 % bytte arbetsplats inom 12

15 förvaltningen eller inom staden. Jämfört med 2014 så kan vi nu se att vi har fler som slutar och går externt medan den interna rörligheten minskat. Vi har en lägre total omsättning motsvarande 2 % samt en kraftig expansionsrekrytering motsvarande 47 stycken tillsvidaretjänster (102 st slutade och 149 anställdes under 2015). Trots detta har vi fortsatta vakanser och ett tufft rekryteringsläge. Att arbeta med kompetensförsörjningsprocessen och insatser och aktiviteter kopplade till denna är fokusområde för det strategiska HR arbetet. Bland annat har ett gediget arbete med varumärke och ambassadörskap påbörjats, introduktionsprogram för nyanställda tagits fram, planering av program för interna karriärvägar samt traineeprogram för nyutexaminerade socionomer pågår mm. Sammantaget arbetar vi med aktiviteter både kort och långsiktigt för att öka vår förmåga att attrahera, rekrytera och behålla våra medarbetare. 13

16 Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive alla myndighetskontoren, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Verksamhet Förvaltningen fortsätter under att genomföra ett omfattande lednings och utvecklingsarbete med en rad insatser som rör utbildning/kompetensutveckling, långsiktlig kompetensförsörjning för de myndighetsutövande verksamheterna. Samtliga chefstjänster är tillsatta. Det pågår ständiga rekryteringar av socialsekreterare och biståndshandläggare. Ett arbete med att sprida Västerås stad och myndighetsutövningen som varumärke pågår i syfte att attrahera socionomer. Svårigheterna finns i många kommuner och i juni 2015 har Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterat en handlingsplan för den sociala barn och ungdomsvården. Vidare har den nationella samordnaren Cecilia Grefve ett uppdrag att driva på utvecklingen av den sociala barn och ungdomsvården. En lokal handlingsplan för utveckling av den sociala barn och ungdomsvården har utarbetats. Vidare pågår diskussioner i länet genom VKL om vilka områden som eventuellt är lämpliga för samarbete. Grunden för ett nytt kvalitetsledningssystem är framtagen och arbetet med innehållet, riktlinjer, rutiner, egenkontroller mm fortgår kontinuerligt. Ett väl ordnat system där handläggare kan hämta lättillgänglig, uppdaterad information om rutiner, riktlinjer och ärendehantering underlättar det vardagliga arbetet och ökar rättsäkerhet. En flerårig plan finns upprättad för implementeringsarbetet. Inom mottagningsenheten finns också ett särskilt team för ärenden gällande våld i nära relationer samt socialjouren organiserade. Våld i nära relationer är ett fortsatt utvecklingsområde. En samordnare finns med uppdraget att revidera den lokala handlingsplanen, fortsätta arbetet med att ta fram riktlinjer och rutiner för de tre sociala nämnderna samt att ta fram förslag på hur insatserna bättre kan samordnas för offer, förövare och utsatta barn både inom myndigheten och i öppenvård. En nationell samordnare är tillsatt och i april 2015 presenterades nya föreskrifter och allmänna råd för det fortsatta arbetet. Den nationella samordnaren har presenterat förslag till en nationell strategi för att nå målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Strategin har ett tioårigt perspektiv och kan träda i kraft under hösten. 14

17 Hälso och sjukvård Uppföljning av hälso och sjukvårdsindikatorer samt allvarliga händelser och antal avlidna per den 30 juni redovisas i egen rapport. De handlingsplaner som verksamheterna har arbetat fram utifrån sina respektive resultat 2015 kommer att följas upp i anslutning till årsredovisningen. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,2 1,9 1,9 0 Ledning/myndighetsutövning 97,5 153,6 149,8 3,8 Utvecklingsmedel 0,3 1,7 0,8 0,9 Föreningsbidrag 1,9 2,3 2,0 0,3 Verksamhetssystem 2,3 2,9 2,9 0 Totalt 103,3 162,5 157,5 5,0 Myndighetsutövningen redovisar ett prognostiserat överskott vid årets slut. Anledningen till detta är svårigheten tillsätta vakanta tjänster inom barn och ungdomskontoren. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER % Avvikelse från standardkostnaden för individ och familjeomsorgen i % 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 15

18 Avvikelse standardkostnad Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnads utjämningssystemet. Under 2015 bedrev Västerås individ och familjeomsorgen till en kostnad som låg 14,3 procent högre än vad strukturen motiverar. Av de jämförda kommunerna har Eskilstuna den största negativa avvikelsen mellan 2014 och 2015 i förhållande till standardkostnaden. Kr Total nettokostnad för individ och familjeomsorg, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Kostnad individ och familjeomsorg Kostnaden var i Västerås kronor per invånare under Det är en ökning från Av de jämförda kommunerna är det bara Norrköping och Eskilstuna som har högre kostnader. 16

19 Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet omfattar förutom försörjningsstöd även en del kommunala insatser för arbetsmarknadsåtgärder och budget och skuldrådgivning. Verksamhet Antalet hushåll med försörjningsstöd är lägre tertial 2 jämfört med samma tid året innan. Antalet bidragshushåll har minskat inom samtliga bidragstider, såväl korta som längre. Ökningen av försörjningsstödets nivå förklaras av högre kostnader för boende samt höjd norm för barn bröts den tidigare trenden där hushåll med långa bidragstider ökat år från år. Trenden håller i sig. Hushåll med långa/mycket långa bidragstider har i de flesta fall behov av samordnade insatser från olika myndigheter och verksamheter. Deras situation rör vanligtvis såväl arbetslöshet som ohälsa och social oförmåga. Där är samverkan med arbetsförmedling, försäkringskassa och landstingets olika delar av avgörande betydelse. Externt har särskilda satsningar gjorts på arbetsmarknaden och på att få unga i sysselsättning. Det har minskat efterfrågan på försörjningsstöd. En annan förklaring till längre bidragstider är höga boendekostnader. Internt har socialkontor ekonomi arbetat långsiktigt och metodiskt, prioriterat det direkta klientarbetet och genomfört flera besök och uppföljningar med särskild inriktning mot hushåll med långa bidragstider, involverat medarbetarna i kvalitetsarbetet, arbetat i tvärgrupper, delat goda exempel med varandra, ärendehandledning, arbetat på att få till struktur, rollfördelning och ansvar vid frånvaro i teamen. De administrativa arbetsuppgifterna har setts över. En del i detta är att öka användandet av e legitimation för att reducera pappersutskick. Arbetet med hushåll med långa bidragstider utifrån syftet att fler ska bli självförsörjande fortsätter. Prioriterade grupper inom försörjningsstöd är även barnfamiljer och ungdomar. Arbetet är fortsatt inriktat på att öka andelen hushåll som går vidare till egen försörjning och att underlätta situationen för barn i familjer med längre bidragsberoende. Samarbetet med utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ska förstärkas genom den organisationsförändring som beslutats inom BUM 2 (Beställar och utförarmodellen, utredningsuppdrag 2) för att fler kommuninvånare som står närmare arbetsmarknaden ska få arbete och egen försörjning. 17

20 Kvar finns två verksamheter, Sesam och Krami som beställs av nämnden till vård och omsorg och riktas till personer med språkhinder respektive personer med kriminell bakgrund. Åtgärder för att försörjningsstödstagare ska komma i arbete genomförs i första hand i samverkan med arbetsförmedlingen, utbildnings och arbetsmarknadsnämnden samt genom samordningsförbundets verksamhet. Ett fortsatt långsiktigt arbete pågår för att förbättra romers situation. Efter att projekt Romane Droma avslutats har individ och familjenämnden tillsammans med utbildnings och arbetsmarknadsnämnden avsatt särskilda medel för fortsatt arbete inom den kommunala arbetsmarknadsavdelningen (AMA) med syfte att fler romer ska få arbete och egen försörjning samt att barn i romska familjer ska fullfölja skolgången. Den ansökan som lämnats till AMI om att bli pilotkommun för romsk inkludering avslogs. Kommunstyrelsen har beslutat att tilldela medel att genomföra Västerås somalisk svenska projekt som kommer att drivas i tre år. Individ och familjenämnden har fått uppdraget att omsätta projektet. Två av projektets fokusområden är att ge stöd i skolgång till barn och ungdom samt stöd för inkludering och självförsörjning för personer i yrkesverksam ålder för den somalisk svenska målgruppen. Socialkontor ekonomi tar fram statistik med jämförbara kommuner där de bland annat tittar på biståndsbelopp per invånare och antalet biståndsmottagare i % av kommunbefolkningen. Vidare är Västerås pilotkommun för UIV FS som handlar om att bygga ett system att utvärdera insatser samt klienters nöjdhet. Genom projektmedel som nämnden beviljats från social resursfond prövas olika former av parallella insatser (utbildning, praktik, språkstudier) från Arbetsförmedlingen och kommunen för att fler nyanlända ska gå vidare till egen försörjning under etableringstiden. Projektet pågick till och med juni. Projektet har redovisat goda resultat både när det gäller språkutveckling och att deltagarna i projektet under pågående etablering fått möjlighet till vikariat och timanställningar inom vården. Att fler nyanlända har kommit ut i egen försörjning efter etableringstiden är viktig för att motverka ökade kostnader för försörjningsstöd. För att befästa verkningsgraden av projektet har Sociala nämndernas förvaltning och Barn och utbildningsförvaltningen ansökt och beviljats medel från samordningsförbundet för att fortsätta i projektform med projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs ytterligare 1,5 år. 18

21 Framtida fokusområden i särskilt behov av uppföljning är kostnaden för tillfälliga boenden samt etablerings och flyktingärenden som ökar. Ekonomi Ekonomiskt bistånd Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Försörjningsstöd 129,7 200,7 195,3 5,4 Arbetsmarknadsåtgärder 5,1 7,8 7,9 0,1 Budget och skuldrådgivning 1,6 2,6 2,6 0 Totalt 136,3 211,1 205,8 5,3 Kostnaderna för försörjningsstödet beräknas bli 5,4 mkr lägre än budget men 1,2 mnkr högre än utfallet Det är i genomsnitt 54 färre bidraghushåll per månad än samma period Utbetalningarna till de aktuella hushållen är dock i snitt högre jan aug än för samma period JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Kr 3000 Kostnad för ekonomiskt bistånd, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 19

22 Kostnaden för utbetalat ekonomiskt bistånd per invånare uppgick i Västerås 2015 till kronor per invånare, vilket är 76 kronor lägre än året innan. De jämförda kommunerna har haft en viss minskning av kostnad per invånare. Det är dock bara Örebro som har en lägre kostnad än Västerås. Jönköping har lägst kostnader per invånare. En förklaring är att Jönköping gjort en medveten satsning på välfärdsjobb där personer med försörjningsstöd under ett år fått arbete med avtalsenlig lön inom vård, skola och omsorg. Verksamhetsmått Försörjningsstöd Prognos Totalt antal hushåll Antal hushåll 19 år Antal hushåll år Genomsnittlig bidragstid i månader 6,55 7,3 7,5 Andel hushåll med månaders bidragstid, procent Andel hushåll med minst 27 månader bidragstid under en period av 3 år, procent Andel barnfamiljer med försörjningsstöd, procent Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 46,5% 46,7% 47,0% 32,0% 33% 35,0% 9,6% 9,2% 9,0% % 77% 73% Försörjningsstöd, jan aug Totalt antal hushåll, snitt per månad Antal hushåll 19 år, snitt per månad Antal hushåll år, snitt per månad

23 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Helsingborg 47,1 46,2 43,3 44,0 Linköping 51,3 52,4 51,3 50,8 Norrköping 43,0 41,7 44,4 43,5 Västerås 47,0 46,5 46,8 45,9 Örebro 39,8 39,8 38,9 40,4 Analys Under andra tertialet har genomsnittligt antal hushåll minskat med 54 hushåll (exklusive flykting), jämfört med samma period Prognosen för sysselsättningen är fortsatt positiv. Men det finns också faktorer som talar för vissa ökade kostnader inom försörjningsstödet främst i form befolkningsökning 21

24 och att bristen på bostäder ger ökade boendekostnader. Kostnaden för tillfälliga boenden samt etablerings och flyktingärenden ökar. Sammantaget överväger ändå förutsättningarna för en fortsatt positiv prognos av antalet hushåll och kostnader för försörjningsstöd. Barn och ungdom Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till barn och ungdomar upp till 20 år. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Verksamhet Vård i familjehem och på institution ökar för barn. Fler barn skyddsplaceras. Barn placeras tillsammans med en förälder efter våld eller efter sammanbrott. Några av placeringarna har rört en förälder med flera barn. Åtgärder för att stoppa kostnadsökningarna är ett fortsatt fokusområde. De åtgärder som pågår är ett mera aktivt arbete med föräldrar i syfte att undvika placering. När placering ändå är nödvändig sker ett arbete med föräldrar i syfte att avsluta placeringen och återförenas. Vård i familjehem och på institution för ungdomar minskar. För ungdomar har arbetet med att förtydliga syftet med placeringen i vårdplanen varit prioriterat tillsammans med att finna lösningar på hemmaplan. Projektarbeten enligt åtagande pågår. Projekt stödteam har förlängts till och med 2017 och finansieras utifrån statliga stimulansmedel. Arbetssätt för att bättre möta familjer med barn som har sammansatta behov utifrån funktionsnedsättning och social problematik har tagits fram och används i behandlingsarbete inom öppenvården. En överenskommelse kring hälsoundersökningar vid placering av barn utanför hemmet upprättades under 2015 mellan Landstinget och länets kommuner. Den ger förutsättningar för att alla barn i behov av hälsoundersökning vid placering utanför hemmet genomförs. Andelen familjehemsplacerade barn som uppnår godkänt skolresultat år 9 är fortsatt högt. Vid institutionsplaceringar når idag inte den unge godkänt skolresultat år 9. Särskilt fokus och särskilda insatser görs för att behålla och höja 22

25 placerade barns skolresultat. Inom utredningsenheten finns idag en skolsamordnare. Planer finns på att anställa ytterligare en skolsamordnare Barnets synpunkter på vården ska följas upp i samband med överväganden och omprövningar. Alla omprövningar och överväganden behandlas av individ och familjenämndens arbetsutskott och det finns en rubrik i mallen för övervägande och omprövningar. Åtgärder för att stoppa kostnadsökningarna för vård är ett fortsatt fokusområde. Tidigare beslutade projekt för att minska vårdkostnaderna har genomförts i syfte att skapa en budget i balans. Ett fortsatt arbete bedrivs för att utveckla och anpassa beställningar inom den egna öppenvården till behoven av insatser för barn, ungdomar och deras föräldrar. Vidare pågår arbete med att se över boendealternativ. Ytterligare samarbete med barn och ungdomspsykiatrin bedöms nödvändigt för att finna bättre och mindre kostsamma lösningar för barn och ungdomar med sammansatt problematik. Hösten 2015 startade två nya insatser: 1. Förstärkt samverkan är gemensam insats mellan BUP och öppenvården med ett teamarbete som både innehåller individualbehandling och familjebehandling. Utbildning genomförs för att teamet 2017 ska ha utvecklats till ett socialpsykiatriskt team. 2. Planerat krisstöd inom öppenvården ger akut stöd och hjälp till barn och familjer i samband med misstankar om att barnet utsatts för eller upplevt våld. Insatserna från teamet ska medföra ett förstärkt krisstöd och att placeringar av barn under utredningstid minskar. 1 september förstärktes krisstödet med två halvtidstjänster vilka finansieras av stimulansmedel. Ett aktivt arbete för att stärka samverkan och främja åtgärder för tidig upptäckt och fysisk och psykisk hälsa bland barn och unga har pågått sedan 2013 och fortsätter. Arbetet bedrivs i samarbete med landstingets hälso och sjukvård, skolan, socialtjänsten och brukarorganisationerna. Statliga stimulansmedel fördelas till kommuner och landsting för fortsatt utveckling inom området psykisk ohälsa under År används dessa medel bland annat till utveckling av samordningsteam i syfte att förhindra utvecklingen av vårdnads och umgängeskonflikter och förlängning av stödteamet för barn och familjer med sammansatt problematik, funktionsnedsättning och social problematik. 23

26 Ekonomi Barn och ungdom Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Institutionsvård barn 6,1 13,8 12,3 20,7 8,5 Öppenvård barn 4,6 2,3 7,0 3,4 3,6 Familjehemsvård barn 24,0 25,3 34,1 37,9 3,8 Institutionsvård ungdom 52,3 50,9 80,1 79,8 0,3 Öppenvård ungdom 5,6 4,7 7,9 7,0 0,9 Familjehemsvård ungdom Beställd öppenvård barn och ungdom 21,2 15,7 28,6 23,5 5,1 26,0 25,7 38,5 38,5 0 Totalt 139,9 138,3 208,6 211,0 2,4 Prognosen för barn och ungdomsvård slutar på 2,4 mnkr i underskott totalt. Det är institutionsvård barn 8,5 mnkr och familjehemsvård barn 3,8 mnkr som svarar för största delen av underskottet. Öppenvård barn samt familjehemsvård ungdom visar däremot på ett överskott på 3,6 respektive 5,1 mnkr. Antal vårddygn har ökat mellan jan aug 2015 och samma period för barn på institution och familjehem. Vårddygnen för barn inom öppenvården har däremot sjunkit i snitt mellan jan aug 2015 och samma period. Det samma gäller för ungdomar i familjehem där har också antalet vårddygn i snitt sjunkit mellan 2015 och. Antal dygn % Vårddygn barn 8 % % 68 % Familjehem Institution Öppenvård Totalt T T 2 24

27 Antal dygn Vårddygn ungdom 10 % % % % Familjehem Institution Öppenvård Totalt T T 2 JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Kr 3000 Kostnad för barn och ungdomsvård, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Kostnaden för barn och ungdomsvård i Västerås uppgick 2015 till kronor per invånare, en ökning med 141 kr per invånare. Trots detta har Västerås fortfarande den lägsta kostnaden bland de jämförda kommunerna. 25

28 Procent Ej återaktualiserade barn ett år efter insats Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Antalet barn som inte återaktualiserades ett år efter en insats uppgick för Västerås till 74 procent under 2015, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående år (53 procent). Resultatet överensstämmer väl med jämförbara kommuner utom för Eskilstuna som har ett mycket bra resultat. 26

29 Procent Ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats Eskilstuna Jönköping 2014 Örebro 2015 Västerås Alla kommuner, ovägt medel Antalet ungdomar som inte återaktualiserades ett år efter en insats uppgick för Västerås till 69 procent under Resultatet för 2015 har förbättrats till 74 procent men är fortfarande lägst bland de jämförda kommunerna. 27

30 Verksamhetsmått Barn Årsplaceringar barn Prognos i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt årsplaceringar barn Genomsnittlig tid, dagar i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Ungdom Prognos Årsplaceringar ungdomar i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt årsplaceringar ungdomar Antal placeringar LVU/LVU eget hem Antal placerade LVU/LVU eget hem Genomsnittlig tid, dagar i eget familjehem i konsulentstött familjehem i jourhem på institution Totalt ungdomar 28

31 Statistik Barnahus Stödcentrum för unga brottsoffer Aktualiseringar barn myndighetskontor Aktualiseringar ungdom myndighetskontor (ej eskb) Antal aktualiseringar/ ärenden barn/ 124 ärenden Antal aktualiseringar/ ärenden barn/ 136 ärenden 199 ärenden 207 ärenden Analys Barn och ungdom Vårdkostnaderna för barn och ungdomsvården har ökat flera år i följd. Prognosen för är att kostnaderna ökar ytterligare. Familjehems och institutionsvården för barn ökar medan den minskar för ungdomar. Placeringar av barn grundar sig ofta på behovet av skydd utifrån våld eller omvårdnadssvikt. Andra placeringsgrunder är sammanbrott. Flera av placeringar har genomförts med en förälder tillsammans med flera barn vilket leder till höga vårdkostnader. Placeringarna avslutas efter utredning antingen med att barnet kan fortsatt bo med föräldrarna med öppenvårdsinsats eller att beslut fattas om placering i familjehem. Insatser planeras för att få till stånd uppföljning och behandling för familjer där det förekommit våld. En trend är att konflikter kring vårdnadsärenden ökar. En tidigare förklaring till ökningen av institutionsvården för ungdomar har varit det ökade mottagandet av ensamkommande ungdomar. Det stämmer förvisso att vårdkostnader kan hänföras till det ökade mottagandet av ensamkommande barn men efter att statistiken för vårdkostnader kunnat redovisas separat för ensamkommande och övriga barn/ungdomar framgår att ökningen av institutionsvården även gäller övriga ungdomar. Ökningen påbörjades 2012 och har därefter fortsatt varje år men ser ut att minska. Orsaker till placeringarna är ofta kraftigt eget missbruk och/eller sammansatt social och psykisk problematik. Flera pojkar har varit misstänkta/gjort sig skyldiga till grov kriminalitet. Bland flickor är självskadebeteende utmärkande. Ungdomarna fungerar inte i familjehemsvård eller frivillig institutionsvård. LVU vården har ofta föregåtts av ett sammanbrott i frivillig vård. En tidigare genom 29

32 förd inventering visar att det finns flera omfattande och återkommande placeringar av ungdomar med samordnat behov av insatser från socialtjänsten, både individ och familjeomsorg och nämnden för funktionshindrade samt barnoch ungdomspsykiatrin. Inventeringen kommer att uppdateras under hösten. Analyser kring orsaker och åtgärder för att minska eller förkorta placeringar av barn och ungdomar på institution behöver göras på nytt. Det finns även åtgärder som vidtagits för att minska kostnaderna. Det gäller dels socialkontorets interna rutiner kring placeringar, uppföljningar och kostnader t.ex skolkostnader, dubbla avgifter vid byte av institution i samband med sammanbrott. Flera viktiga åtgärder är igång för att bättre anpassa insatserna i öppenvård till behoven. Det gäller både för arbetet med familjer där våld förekommit och familjer med barn och ungdomar som har behov av sammansatta insatser från socialtjänst och barnpsykiatri. Förvaltningen behöver fördjupa analysarbetet för att se hur insatserna för ungdomar bättre kan svara mot behoven. Vuxen missbruk/övriga vuxna Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till vuxna med missbruks och beroendeproblematik och övriga vuxna. Insatserna består av öppenvård inkl boendeinsatser, vård i familjehem och på institutioner. Området omfattar även stöd och hjälp i samband med våld i nära relationer och stöd till brottsoffer. Verksamhet Vuxen missbruk Bostadssituationen och bristen på bostäder är fortsatt den faktor som har störst påverkan på verksamhetsområdet och leder till att vårdkostnaderna fortsätter öka. En blandning av olika substanser leder till en snabbare beroendeutveckling och redan utsatta personer blir snabbt i dåligt skick. En ökad samsjuklighet med missbruk och psykisk ohälsa leder till att fler behöver vård och behandling som är svår att genomföra i öppenvård. Åtgärder för att dämpa vårdkostnadsutvecklingen fortsätter liksom att stärka kvalitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Samverkan mellan myndighetskontor, öppenvård, vårdgrannar och andra aktörer är andra ständiga utvecklingsområden. Beställningar till egen öppenvård anpassas och utvecklas 30

33 utifrån olika målgruppers behov och planering av en ny ramavtalsupphandling av institutionsvård pågår. Tidiga insatser i samverkan med polisen riktat mot unga med missbruk år fortsätter. Fältnära tjänster riktat mot bl a denna målgrupp finns nu på Mottagningen. Inriktningen är att öppenvården ska ha hög tillgänglighet och kunna arbeta uppsökande och motiverande i nära samverkan med myndighetskontoren. Ett arbetet pågår för att konkretisera uppdraget och samarbetet. Unga vuxna prioriteras i samverkan med Stadsmissionen. Trenden i riket och Västerås är att antalet tvångsvårdade enl LVM ökar. Antalet i tvångsvård har ökat med 51 procent sedan Arbetsmetoderna och stödet till handläggarna på myndighetskontoret utvecklas och alternativ till LVM vård har prioriterats. LVM vård bidrar på kort sikt till att stoppa ett ohållbart missbruk och räddar liv men leder i mindre utsträckning till varaktig förändring och är mycket kostsam. Arbetet med att stärka familjeperspektivet inom missbruks och beroendevården fortsätter genom att utveckla rutiner och arbetssätt som stärker samverkan mellan myndighetskontoren och öppenvården. Andra fortsatta utvecklingsområden är samverkan med Biståndsenheten funktionsnedsättning. Äldre med en hög alkoholkonsumtion ökar, vilket gör att rutiner för samverkan mellan socialtjänstens missbruksverksamhet och äldreomsorgen behöver fortsätta utvecklas. Landstingsstyrelsen har tagit beslut att inrätta en tillnyktringsenhet under Förutsättningen är en kommunal medfinansiering. Kommunfullmäktige har beslutat att utöka nämndens driftbudgetram 2017 för att medfinasiera den nya verksamheten. Tillsammans med landstingets utökning av antalet abstinensvårdsplatser bedöms tillnyktringsenheten kunna bidra till en bättre vårdkedja och dämpa vårdkostnaderna. En samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna inom missbruks och beroendeområdet för perioden 1 jan till och med 31 mars 2018 har tagits fram av VKL och kommunerna och landstinget rekommenderas att besluta om överenskommelsen. En lokal handlingsplan för samverkan ska även tas fram i respektive kommun. Insatserna inom Socialtjänsten ska vara av god kvalitet enligt Socialtjänstlagen och av det följer att insatserna ska följas upp och säkras (SoL 3 kap 3, Lag 2009:596). I Västerås används ASI vid utredning och uppföljning av beslutade insatser på 31

34 individnivå. Metoden UIV, systematisk kvalitetsuppföljning av insatser för vuxna med missbruk från 18 år, fortsätter att implementeras. Våld i nära relationer och stöd till vuxna brottsoffer Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har hög angelägenhet utifrån nya föreskrifter och allmänna råd. Det gäller insatser till både kvinnor och män, flickor och pojkar. Nämndens budgetram har utökats med en samordningsfunktion från. Ett förslag till nationell strategi har lagts fram med betoning på att öka de långsiktiga insatserna för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Behovet av platser i hemligt eller skyddat boende för våldsutsatta är stort liksom behovet av vanliga lägenheter. Nämnden har rekvirerat statliga utvecklingsmedel för att öka krisstödet i familjer där barn misstänks för att ha utsatts för våld i nära relation. Ett särskilt våldsteam, VIR team, finns sedan 2014 inom myndighetskontorens mottagningsfunktion. Inom öppenvården har den nya verksamheten Centrum mot våld bildats för insatser för både kvinnor och män som utsätts för eller utövar våld i nära relationer. Insatser som beställs inom öppenvården ska samordnas och vända sig till offer, förövare och barn. Insatserna till förövare är en länsresurs. Ambitionen är att utveckla en helhetssyn kring familjen vid arbetet med att motverka våld. Revidering pågår av de sociala nämndernas handlingsplan mot våld i nära relationer och arbetet förväntas bli klart under hösten. Övrigt Planering tillsammans med bl a Västerås Stadsmission pågår för att starta upp ett kontaktcenter för ekonomiskt och socialt utsatta EU medborgare under årets kalla månader novemer mars Syftet är liksom de två senaste vintrarna att tillhandahålla råd och stöd samt möjlighet att sköta hygien och tvätta och humanitär hjälp i övrigt. 32

35 Ekonomi Vuxen missbruk Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Institutionsvård vuxna 23,8 23,8 32,7 35,7 2,9 Öppenvård vuxna 23,1 25,6 34,4 38,4 3,9 Familjehemsvård vuxna 2,0 2,2 3,1 3,3 0,2 Beställd öppenvård vuxna 15,1 16,6 25,3 25,0 0,3 Totalt 64,0 68,2 95,6 102,4 6,7 Prognosen för vuxenmissbruk beräknas bli 6,7 mnkr i underskott. Det är Öppenvård vuxna/våld i nära relationer (VIR) 3,9 mnkr och Institutionsvård vuxen 2,9 som står för underskottet. Anledningen är ökat antal LVM, VIR och boendeplaceringar. (LVM Lagen om vård av missbrukare) JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Kr Kostnad för missbrukarvård, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Västerås tillsammans med Eskilstuna ligger högst i kostnader under 2015 när det gäller kostnader för missbrukarvård vuxen. Alla kommuner utom Örebro och Jönköping har ökat i kostnader mellan 2014 och 2015 för missbrukarvård per invånare. 33

36 Verksamhetsmått Vuxna Prognos Årsplaceringar vuxna i konsulentstött familjehem på institution Totalt årsplaceringar vuxna Antal placeringar LVM(insatser) Antal placerade LVM t o m Genomsnittlig tid, dagar i konsulentstött familjehem på institution Totalt Antal aktualiseringar/ ärenden Västerås Länet Västerås Länet Kvinnocentrum 461 ärenden 66* 414 ärenden 53 Kriscentrum för män 47 ärenden 96 ärenden 32 ärenden Ej redovisat Analys Antalet aktualiseringar och nya ärenden ökar. Antalet aktualiseringar LVM har ökat varje år. Sedan 2013 är ökningen över 100 procent. Antalet som placerats på institution ökar i förhållande till samma period som föregående år liksom antal vårddygn. De senaste åren har trenden varit att antalet vårddygn institution per tertial ökar under vår och sommar, men sjunker under hösten. Minskningen mellan sommar och höst har varit ca 20 procent 2014 och Under har antalet årsplaceringar i genomsnitt per månad varit 6 i familjehem och 41 på institution. Prognosen är att antalet årsplaceringar i familjehem bedöms öka till minst 7 och institution till minst

37 Trenden i samhället är att alkohol och drogmissbruket minskar, men att marginaliserade och utsatta grupper far allt mer illa av missbruket. Mellan 2013 och 2015 ökade antal vårddygn i Västerås på instutution med 2940 dygn, boende missbruk med 3020 dygn och antal vårddygn/boende övriga vuxna ömed Antal vårddygn Öppenvård boende har med få undantag ökat varje tertial från Antal vårddygn övriga vuxna inkl VIR (stödboenden och skyddade boenden för personer som utsatts för våld i nära relationer) fortsätter öka. Det är främst VIR som ökat. Den systematiska uppföljningen av biståndsbeslutade insatser för vuxna med missbruk har ökat under året. Hittills har 35 uppföljningar genomförts. Genom en fortsatt systematisk uppföljning skapas förutsättningar att kunna analysera vilka insatser som ger mest kvalitet/nytta till en rimlig kostnad. Våld i nära relationer och stöd till vuxna brottsoffer Behovet av hjälp, stöd och boende som beror på våld i nära relationer visar inga tendenser att avta. Antalet personer som är i behov av stöd och boende fortsätter öka, vilket avspeglar sig i ökat antal vårddygn och ökat antal placerade personer. En ny handlingsplan för arbetet håller på att tas fram. Fokus är att ha ett helhetsperspektiv där stödet ska omfatta de som utsatts för våld, förövarna och barn som bevittnat våld. Sammanfattning Prognosen för området vuxen missbruk/övriga vuxna är att både antalet placeringar och vårdkostnaderna kommer fortsätta öka i jämförelse med tidigare år. Orsaker är ett ökat antal personer med tungt missbruk, inte sällan i kombination med psykisk ohälsa och ett fortsatt ökat behov av stöd eller skyddsboende för personer som utsatts för våld i nära relationer. Starkt kostnadsdrivande för samtliga målgrupper är bristen på bostäder, vilket påverkar livsföringen och hälsan i övrigt negativt. 35