Tjänsteutlåtande TJÄNSTEUTLÅTANDE. Sociala nämndernas förvaltning Urban Soneryd Epost: Individ- och familjenämnden

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Urban Soneryd Epost: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande Förslag till beslut godkänner verksamhetsberättelsen och att låter den ingå som en del av stadens samlade årsredovisning Ärendebeskrivning Som ett led i stadens ekonomistyrning utarbetar förvaltningar och kommunägda företag årliga underlag för stadens gemensamma årsredovisning. s verksamhet, exklusive flyktingverksamheten, uppvisar för år 2016 totalt ett positivt resultat på 15,0 mnkr. Kostnaden för verksamhetsåret (exklusive flyktingar) uppgick till 778,4 mnkr och intäkten till 35,4 mnkr. Den positiva avvikelsen beror främst på vakanta tjänster på myndighetskontoren, lägre försörjningsstödskostnader än budgeterat samt lägre vårdkostnader för ungdomar än budget. Däremot redovisas ett underskott för vård barn och vuxen samt omvårdnadsboende Tallbacken och Eken. För flyktingmottagandet, personer med ankomstår 2013, redovisas ett underskott på -0,4 mnkr. Överskott för flyktingar mottagna 2014, 2015 och 2016 periodiseras till 2017 för att täcka framtida kostnader. Ensamkommande flyktingbarn 2016 redovisade ett överskott på 43,1 mnkr. För flyktingmottagandet totalt blev överskottet 42,7 mnkr.

2 Individ- och familjenämnden Verksamhetsberättelse 2016 Sociala nämndernas förvaltning Västerås Urban Soneryd

3 Innehållsförteckning 1. Nämndens ansvarsområde Sammanfattning VIKTIGA HÄNDELSER VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT SAMMANFATTANDE ANALYS AV EKONOMISK UTVECKLING Styrkort KUND Kritiska framgångsfaktorer: Vår verksamhet har hög tillgänglighet Kritiska framgångsfaktorer: Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt KVALITET Kritiska framgångsfaktorer: Tillräckligt med personal och personal med rätt kompetens leder till att personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Kritiska framgångsfaktorer: Effektiv och rättsäker handläggning Kritiska framgångsfaktorer: Evidensbaserad praktik Kritiska framgångsfaktorer: Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Kritiska framgångsfaktorer: Vår verksamhet har god tillgänglighet EKONOMI Kritiska framgångsfaktorer: Tilldelad budgetram hålls Kritiska framgångsfaktorer: Kostnadseffektiv verksamhet MEDARBETARE Kritiska framgångsfaktorer: SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Kritiska framgångsfaktorer: Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten Verksamhet GEMENSAM VERKSAMHET Viktiga händelser Systematiskt kvalitetsarbete Myndighetsutövning - IFN Ekonomi och verksamhetsmått EKONOMISKT BISTÅND

4 Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys BARN OCH UNGDOM Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys VUXEN MISSBRUK OCH ÖVRIGA VUXNA Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys BOENDE Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys FLYKTINGMOTTAGANDE Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys Medarbetare LÄRANDE OCH UTVECKLING MÅNGFALD INTEGRATION JÄMSTÄLLDHET HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

5 1. Nämndens ansvarsområde har under år 2016 svarat för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Nämnden ansvarar också för att organisera stadens krisstöd (tidigare Posom). 2. Sammanfattning 2.1. Viktiga händelser Flykting Västerås har under 2016 uppnått uppdraget att ordna boende för de 258 nyanlända som enligt fördelningstal anvisats till Västerås. Det har varit en utmaning som inneburit att staden behövt se över sin interna samverkan kring bostadsfrågor. Mimer har utökat antalet lägenheter till samverkansavtalet, och de flesta bostäder som fördelats till anvisade har varit lägenheter från Mimer. I slutet av året har blockhyrning av campingstugor varit en tillfällig lösning för att ta emot nyanlända. Vuxen missbruk och övriga vuxna Både antalet nya ärenden och antalet som placeras på institution och i öppenvård inkl boende har fortsatt att öka de senaste åren. Verksamhetsområdet visar på ett negativt resultat på 6 mnkr jämfört med budget. Underskottet beror främst på att kostnaderna för öppenvård vuxen är högre än budget men även kostnaderna för institutionsvård och familjehemsvård är högre än budget. Sett över hela talet så har vårdkostnaderna årligen ökat med 5-6 mnkr. Undantag är åren då ökningen var betydligt högre. Trenden i riket är en fortsatt ökning av vårdkostnader och av antal personer i tvångsvård för missbruk. Boende Liksom föregående år har bostadsmarknaden 2016 i Västerås präglats av stor efterfrågan och liten tillgång på hyreslägenheter. Antalet hemlösa som rapporterades i hemlöshetskartläggningen var 586 vilket är ca 300 personer färre än Förvaltningens bedömning är att antalet hemlösa inte har minskat utan att minskningen beror på att färre egenbosatta flyktingar rapporterats. Antalet 4

6 uteliggare minskar från 97 till 95 personer. Under året har sex gruppbostadsplatser tillkommit och det har skett en utökning med fem extra akutplatser under årets kalla månader. Ett nytt samverkansavtal för att få tillgång till bostäder för sociala ändamål och kommunens ordnade flyktingmottagande har tagits fram. Ekonomiskt bistånd Budget och skuldrådgivningen förtydligades när uppdraget flyttades från skuldsaneringslagen till socialtjänstlagen 1 november Antalet hushåll med försörjningsstöd och den genomsnittliga bidragstiden minskar. Kostnaden för försörjningsstödet totalt sett har ökat sedan Även genomsnittlig kostnad per hushåll och månad har ökat. Tre faktorer som påverkar kostnaden är antalet barn i hushållen, höjd norm för barn samt ökade boendekostnader. Barn och ungdom Kostnaden för vård i familjehem och på institution ökar för barn. Fler barn placeras utifrån behov av skydd och då ofta tillsammans med en förälder. Några av institutionsplaceringarna rör familjer med flera barn vilket påverkar vårdkostnaden. Vård i familjehem och på institution för ungdomar minskar. Krisstöd Under året har stadens krisstöd aktiverats vid två tillfällen, Radhusbranden i Skultuna och branden på Änglamarkens äldreboende. Utifrån dessa händelser har ett arbete för att förtydliga ansvaret mellan stadens krisstöd, som är riktat mot allmänheten, och ansvaret som arbetsgivare och utförare gjorts. Krisstöd ledning har tillsammans med stadens riskingenjör också genomfört en tvådagars konferens innehållande utbildning/övning tillsammans med de stödpersoner som är aktiva i krisstödet. Konferensen innehöll bl a utbildning av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping i krisstöd vid en komplex händelse Väsentliga iakttagelser från styrkort Kund Kvalitet Ekonomi Myndighetskontoren har en hög tillgänglighet och bemötandet upplevs som mycket gott. Andelen personer som ej återaktualiseras minskar. Det ekonomiska resultatet för individ och familjenämnden slutar med ett överskott för

7 Medarbetare Personalomsättningen är hög och verksamhetsområde myndighetsutövning har fortsatt svårigheter med rekrytering av socionomer. 6

8 2.3. Sammanfattande analys av ekonomisk utveckling Nettokostnad, Mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Gemensamma vht 159,5 153,0 162,5 9,5 Ekonomiskt bistånd 205,0 207,9 211,1 3,2 Barn och ungdom 215,1 199,2 208,5 9,3 Vuxenmissbruk/övrigt vuxen 95,2 101,6 95,6-6,1 Boenden 73,4 81,3 80,2-1,1 Totalt exkl flyktingmottagningen 748,2 743,0 758,0 15,0 Flyktingmottagningen -4,3-49,6-6,9 42,7 Totalt inkl flyktingmottagningen 743,9 693,4 751,1 57,7 Det ekonomiska resultatet för individ- och familjenämnden slutar på ett överskott på 57,7 mnkr för De främsta orsakerna till det positiva resultatet är svårigheten att tillsätta vakanta tjänster på myndighetskontoren samt lägre kostnader för försörjningsstödet och vårdkostnader ungdom än budgeterat. Men största delen 42,7 mnkr härrör från mottagningen av ensamkommande flyktingbarn. Under 2015 bedrev Västerås stad individ- och familjeomsorgen till en kostnad som låg 14,3 procent högre än vad strukturen motiverar. Vid jämförelse med kommuner med liknande struktur som Västerås, ser vi att samtliga kommuner har en högre standardkostnad än den beräknade, se diagram nedan. % Avvikelse från standardkostnaden för individ- och familjeomsorgen i % Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, 7

9 ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnads-utjämningssystemet. Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorg var i Västerås stad kronor per invånare under Det är en ökning från Av de jämförda kommunerna är det bara Norrköping och Eskilstuna som har högre kostnader, se diagram nedan. Kr Total nettokostnad för individ- och familjeomsorg, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel

10 3. Styrkort 3.1. Kund Det övergripande målet för staden är: Vi har nöjda kunder och invånare. Sveriges kommuner och landstings nationella brukarundersökning har genomförts vid myndighetskontoren under hösten Frågorna i enkäten skiljer sig något från nämndens indikatorer och styrtal. Det resultat som presenteras är samlat för alla enheter KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: VÅR VERKSAMHET HAR HÖG TILLGÄNGLIGHET Indikatorer Styrtal Resultat Det ska finnas bra information om verksamheterna Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheterna Nöjdhet % eller mer 92 % 89 % Hjälp och stöd fås inom rimlig tid Nöjdhet % eller mer Förvaltningen bedömer att vi når upp till den kritiska framgångsfaktorn när det gäller att verksamhetens ska ha hög tillgänglighet. I brukarenkäten är frågan om information formulerad hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Andelen positiva svar uppgick till 92 %. Frågan om ifall hjälp och stöd fås inom rimlig tid kom inte med i den nationella brukarenkäten. 9

11 KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: BEMÖTANDET ÄR PROFESSIONELLT, VÄRDIGT OCH TROVÄRDIGT Indikatorer Styrtal Resultat Den enskilde upplever att personalen är kunnig Den enskilde upplever att personalen visar respekt för denne och dennes situation. Den enskilde upplever att personalen är intresserad och lyssnar Den enskilde känner förtroende för personalen Nöjdhet % eller mer Nöjdhet % eller mer Nöjdhet % eller mer Nöjdhet % eller mer Förvaltningen bedömer att vi når upp till den kritiska framgångsfaktorn när det gäller att verksamhetens ska ha ett professionellt, värdigt och trovärdigt bemötande. Brukarenkäten innehöll tre frågor inom den kritiska framgångsfaktorn men var annorlunda formulerade i förhållande till indikatorerna. På frågan hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation var andelen nöjda 92 %. Den andra frågan var om socialsekreteraren efterfrågade synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras. Där var andelen nöjda svar 89 %. Den tredje frågan var hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen och där var andelen positiva svar 90 %. I en uppföljningsenkät har 83% av ensamkommande ungdomar boende i HVB uppgett att personalen lyssnar eller delvis lyssnar på dem. 85% uppger att de är trygga eller delvis trygga i sitt boende. 10

12 3.2. Kvalitet Det övergripande målet för staden är: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: TILLRÄCKLIGT MED PERSONAL OCH PERSONAL MED RÄTT KOMPETENS LEDER TILL ATT PERSONER SOM KOMMER I KONTAKT MED NÄMNDENS VERKSAMHETER ÖKAR SIN FÖRMÅGA ATT LEVA ETT SÅ SJÄLVSTÄNDIGT LIV SOM MÖJLIGT Indikator Styrtal Resultat Andel hushåll med bidragstider 9-12 månader inom försörjningsstöd Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Under 40 % 45 % Ungdomar: 74 % eller fler 59 % Vuxna: 74 % eller fler 55 % 75 % eller fler Förvaltningen bedömer att vi inte når upp till den kritiska framgångsfaktorn när det gäller att personer ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt. Andelen hushåll med bidragstider 9-12 månader inom försörjningsstöd exklusive flykting uppgår till 45 %. Inklusive flykting är resultatet 38 %. Ett stort antal hushåll har fått försörjningsstöd i avvaktan på etableringsersättning vilket påverkat resultatet. Andelen ungdomar som ej återaktualiserats ett år efter avslutad utredning minskar i förhållande till 2015 och ligger under styrtalet. Ungdomar och familjer med en komplex problematik och minskat stöd från BUP är två orsaker. En fråga i SKL:s brukarenkät är formulerad hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen. Andelen positiva svar uppgick till 81 %. Vuxen missbruk För få uppföljningar (UIV) av biståndsbeslutade vårdinsatser för vuxna med 11

13 missbruk har gjorts för att kunna säga något om insatserna medfört en förbättrad förmåga att hantera sin situation (missbruk). Uppföljningen av ej biståndsbeslutade insatser i öppenvård visar på en hög kvalitet och nytta. 84 procent skattade en tydlig eller stor förbättring av sina förutsättningar att hantera sitt missbruk efter insatsen. Barn och ungdom Barn och ungdomskontoret kom igång med UBU, utvärdering barn och ungdom först efter sommaren. För få uppföljningar efter avslutad placering har gjorts för att kunna bedöma insatsernas effekt KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: EFFEKTIV OCH RÄTTSÄKER HANDLÄGGNING Indikator Styrtal Resultat Utredning enligt Sol, BoU genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar 100 % av alla som ingått i egenkontroll 100 % av alla som ingått i egenkontroll 100 % av alla som ingått i egenkontroll 72 % 70 % 93 % Förvaltningen bedömer att den kritiska framgångsfaktorn inte är uppnådd när det gäller att handläggningen ska vara effektiv och rättsäker. Styrtalen för indikatorerna har inte uppnåtts. De genomförda egenkontrollerna visar att antal utredningar gällande barn och ungdomar som genomförs inom fyra månader har minskat under 2016 i jämförelse med På enheten Barn och Ungdom Utredning har det skett en ökning av förlängningsbeslut avseende utredningar som överskrider den lagstadgade tiden under 2016 i jämförelse med På enheten Barn och Ungdom Samhällsvård ligger antal förlängningsbeslut på samma nivå under 2016 i jämförelse med 2015, besluten saknar dock särskilda skäl till förlängning. 1 1 För fullständig information gällande resultatet av egenkontrollen på IFN hänvisas till rapport; Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete inom IFN:s verksamhetsområde, dnr: 2017/ IFN

14 Antal beslutsunderlag som har kommunicerats enligt gällande regler varierar på de olika enheterna inom myndighetsutövningen mellan 33 % till 97 %. Barns och ungdomars delaktighet har minskat något på enheten Barn och Ungdom Samhällsvård och ökat något på Barn och Ungdom Utredning. Delaktigheten bedöms dock vara hög med beaktan av att en del av utredningarna bedrivs utan samtycke KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: EVIDENSBASERAD PRAKTIK Indikator Styrtal Resultat Metoder relevanta för målgruppen Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder 67 % Förvaltningen bedömer att den kritiska framgångsfaktorn gällande evidensbaserad praktik inte är uppnådd Av totalt 21 utförare inom nämndens verksamhetsområde har 14 av dem beskrivit vilka metoder de använder och hur de används inom sina verksamheter. Fyra utförare har angett metoder utan att närmare beskriva hur de används i det dagliga arbetet. Tre utförare redovisar inte metoder men beskriver hur de arbetar i termer av aktiviteter och värdeord. Utifrån resultaten bedömer sociala nämndernas förvaltning att det är av stor vikt att frågan tas upp i samband med uppföljning hos utförare, i syfte att komma fram till vilka åtgärder som behövs för att öka medvetenheten om att använda sig av beprövade metoder i verksamheterna KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: DET FINNS TILLRÄCKLIGT MED BOSTÄDER OCH BOENDESTÖD Indikator Styrtal Resultat Antal/andel bostadslösa Hemlösa/uteliggare: 60 personer eller färre Flyktingar från a-bo: 100 % har eget boende 2015: : 95 Ca 90 % 13

15 Antalet uteliggare minskar något och resultatet närmar sig målet. Flyktingmottagande Staden har tagit emot 258 nyanlända på anvisning och ordnat boende för samtliga. En del av boendena har varit tillfälliga boendelösningar med ex eget rum i delad lägenhet (10 st) eller Campingstugor (10) st. En del av campingstugorna har även använts till bostadslösa nyanlända i akut behov av bostad KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: VÅR VERKSAMHET HAR GOD TILLGÄNGLIGHET Indikator Styrtal Resultat Besvarade telefonsamtal Besvarade mail Basmätning inkom det 256 e-post och telefonsamtal till KC/mottagningen. Av telefonsamtalen så är 84 ärenden fortfarande öppna i Flexite. Av e-posten är 12 st ärenden fortfarande öppna Ekonomi Det övergripande målet för staden är: Vi har ekonomi i balans KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: TILLDELAD BUDGETRAM HÅLLS Indikatorer Budget nämnden Resultat 57,7 mnkr Det ekonomiska resultatet för individ- och familjenämnden slutar på ett överskott för De främsta orsakerna till överskottet är svårigheten att tillsätta vakanta tjänster på myndighetskontoren samt lägre kostnader för försörjningsstödet och vårdkostnader ungdom än budgeterat. Men största delen härrör från mottagningen av ensamkommande flyktingbarn. 14

16 KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Indikatorer Styrtal Resultat Avtalstrohet vid inköp vård Rätt insatser till rimlig kostnad 75 % inköp inom avtal Ca 30% Samordnade vårdplaner Antal SIP. Basår Ramtrogenheten ovan är en sammanvägning av inköp både för barn och ungdom samt för vuxna. Placeringar för vuxna har en något bättre avtalstrohet än placeringar för barn och ungdomar. Upphandling avseende vuxna och konsulentstödd familjehemsvård pågår genom ett sammarbete med Kommentus (SKL-inköpscentral) och nya avtal för detta tecknas sommaren -17. Upphandling enligt LOV pågår i förvaltningen för HVB för barn och ungdomar. Även här planeras start för LOV-systemet sommaren -17. Myndighetskontoren har tagit initiativ till och genomfört 18 SIP i IT-stödet Prator. Fler initiativ kan ha tagits utan genomförda möten. Myndighetskontoren kan också ha deltagit i SIP som andra verksamheter tagit initiativ till. Dessa SIP redovisas på den verksamheten. SIP kan också ha gjorts på papper men omfattningen är okänd. Enligt beslut i Västmanlands kommuner och landsting, VKL:s chefsforum 2014 ska IT-stödet Prator användas för att göra SIP. Beslutade utbildningsinsatser av IT-stödet Prator fördröjdes och Västerås låg sist i den satsningen. Det togs i bruk först efter sommaren 2016 så resultatet avser del av år. Vuxen missbruk För få uppföljningar efter avslutad insats har gjorts med stöd av UIV, uppföljning av insatser för vuxna, för att man ska kunna säga om insatserna medfört en förbättrad situation. Det går därför ännu inte att bedöma vilka insatser som är kostnadseffektiva, dvs leder till ökad kvalitet/nytta till en rimlig kostnad. Barn och ungdom Barn och ungdomskontoret kom igång med UBU, uppföljning av insatser för barn och ungdom först efter sommaren. För få uppföljningar efter avslutad placering har gjorts för att kunna bedöma insatsernas effekt. 15

17 3.4. Medarbetare Det övergripande målet för staden är: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: SNF HAR ETT TILLÅTANDE OCH ÖPPET ARBETSKLIMAT DÄR MEDARBETARNA ÄR DELAKTIGA I VERKSAMHETSUTVECKLINGEN Indikator Styrtal Resultat Det är ett gott ledarskap inom SNF. Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Ledarskapsindex 63 eller högre. Stressindex 10 eller lägre. Antal förslag till InnoMera är 1 på 60 medarbetare och 5 % av förslagen leder till vidare utveckling. 73 (2015: 59) 11 (2015: 12)? Vår bedömning är att Sociala nämndernas förvaltnings åtgärder för att skapa ett tillåtande och öppet arbetsklimat har lett till stora förbättringar, men att vi inte är i mål riktigt än. Ledarskapsindex för 2016 har ökat med 14 index-enheter till ett index på 73, vilket vi bedömer som mycket bra. SNF:s resultat ligger också åtta enheter högre än stadens totala ledarskapsindex. Det genomsnittliga stressindex för förvaltningen ligger på 11 för 2016, vilket är ett steg i rätt riktning. Det skiljer sig dock stort mellan olika enheter, från 36 i stressindex till noll. Arbetet kommer fortsätta fokusera på att samtliga enheter ska ha ett stressindex som är 10 eller lägre. Även om många medarbetare är delaktiga i verksamhetsutveckling i övrigt, har det under 2016 inte kommit in några förslag till InnoMera från SNF. 16

18 KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: ALLA TILLSVIDARETJÄNSTER ÄR TILLSATTA AV MEDARBETARE SOM UPPFYLLER KRAVPROFILEN FÖR TJÄNSTEN. Indikator Styrtal Resultat Vi hittar rätt person vid rekrytering till de myndighetsutövande verksamheterna. 80 % av rekryteringarna leder till anställning. Personalomsättning 10 % 34% Vår bedömning är att vi inte har uppfyllt den kritiska framgångsfaktorn, då inte alla tjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprovilen för tjänsten. Myndighetsutövningen inom Sociala nämndernas förvaltning, har under året haft många vakanta tjänster och har också haft svårt att kunna anställa vid rekryteringar framförallt till enheterna riktade mot barn och unga, dit räknas också Flyktingenheten. Personalomsättningen har varit hög under året, se diagram nedan. Omsättning och rekrytering SNF Personalomsättning SNF 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Total personalomsättning Total nyrekrytering 0% Total personalomsättning Avgång externt Avgång internt Under 2016 har det varit en ökning av tillsvidaretjänster, 43 stycken, som förvaltningen förutom tjänster som blir lediga vid en annan persons avslut, har behövt rekrytera till. Den främsta utökningen har bestått av teamledare till alla kontor samt handläggare till flyktingmottagandet. Nyrekryteringen under 2016 uppgår till 48 %. Med en utökning av det totala antalet tjänster utökas också det samlade behovet av nyrekrytering. Med de rekryteringsutmaningar förvaltningen 17

19 har förstärks svårigheterna att uppfylla målsättningen att rekryteringarna alltid ska leda anställning av rätt person. Personalomsättningen har de tre senaste året legat på ungefär samma nivå. Vi ser också att den interna rörligheten 2016 var stor, 20 % som slutar sin tjänst börjar en annan tjänst inom förvaltningen. Det innebär att medarbetarna finns kvar inom organisationen och breddar sitt kompetensområde vilket är positivt. Andelen som slutat för en ny tjänst externt uppgick till 13 %. 18

20 4. Verksamhet 4.1. Gemensam verksamhet Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetskontoren, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet VIKTIGA HÄNDELSER Nämndens ordförande 2016 var Ann-Louise Molin Östling och bestod förutom ordförande av 8 ledamöter och 9 ersättare. Under 2016 hade nämnden 11 nämndssammanträden och 11 beredningsarbetsutskott. Utöver det var det 75 arbetsutskott med individärenden. Vid en temadag under våren fördjupade sig nämnden i frågor kring familjehemsvård. Nämnden genomförde ett förlängt studiebesök under hösten. Där ingick ett besök vid ett HVB-hem och en fördjupning i frågor som rör arbetet mot våld. Mottagningsenhetens team för våld i nära relationer samt öppenvårdens Centrum mot våld, CMV/kvinna och CMV/man samt krisstödet presenterade sina verksamheter. Sociala nämndernas förvaltning Sociala nämndernas förvaltning var under 2016 organiserad i 16 enheter, där fyra övergripande enheter har som uppdrag att ta fram underlag till nämndernas beslut i övergripande och beställande ärenden, de övriga tolv enheterna, myndighetsutövningen, har till största del som uppdrag att handlägga enskilda individärenden för de tre sociala nämnderna. 19

21 Sociala nämndernas förvaltning arbetar på uppdrag av de tre sociala nämnderna Äldrenämnden, och Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Arbetsgivarnämnd för hela förvaltningen är Individ- och familjenämnden. Kostnaderna för förvaltningen fördelas dock mellan de tre nämnderna utifrån vilken inriktning enheterna har. Verksamhetssystem De verksamhetssystem som förvaltas av är Procapita IFO Handläggning inom Individ- och familjeomsorg Alk-T Handläggning inom Serveringstillstånd Diosentic Uppföljningsverktyg av effekter av insatser Föreningsbidrag Föreningar som sökt och beviljats stöd 2016 är Anhöriga mot droger, Att trygga Sexuellt Utnyttjade, Den öppna dörren, Here 4U, Internationell Kamp för Kvinnors rättigheter, Maskroskraft, Röda korset, Slussa vänner och Vändpunkten. Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel har gått till European Cities A Drugs, VKL (utveckling och utredning), Försäkringsavgifter (familjehem/institutioner), Hemlöshetsenkät och Utvärdering av idéburet offentligt partnerskap. 20

22 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE MYNDIGHETSUTÖVNING - IFN Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom myndighetsutövningen för 2016 omfattar avvikelser, egenkontroller, revidering av ledningssystemet samt internutbildning. Vidare har förvaltningen tagit fram sammanställningar och analyser av klagomål och synpunkter, lex Sarah för utförd vård och omsorg samt myndighetsutövning. Under året har förvaltningen avdelat en tjänst för att bl. a. öka förutsättningarna för att jobba aktivt och genomgripande med riskerna som finns på interkontrollplanen. I syfte att samordna det systematiska kvalitetsarbetet har det också bildats en övergripande kvalitetsgrupp bestående av Kvalitetsstrateg, Koordinator för synpunkter och klagomål, Hälso- och sjukvårdsstrateg och Kvalitetshandläggare. Dessa två saker tillsammans är viktiga steg i att förbättra kvalitetsarbetet där internkontroll, egenkontroller, lex Sarah samt synpunkter och klagomål ingår. Ett utvecklingsarbete för att öka kvaliteten inom barn- och ungdomsvården har pågått sedan Detta kommer att fortgå under Utvecklingsarbetet fokuserar på att komma tillrätta med de brister som har identifierats utifrån lex Sarah-tillämpningen och egenkontrollerna. Synpunkter och klagomål: Myndighetsutövning: 77 Främst om brister i rättsäkerhet, bemötande och tillgänglighet. Utförd vård & omsorg: 120 Främst från HVB ensamkommande. I huvudsak om brister i bemötande, brister i delaktighet och brister i boende. Lex Sarah-hantering utförare IFN: Antal lex Sarah-rapporter: 27 Främst om hot och våld, bristande tillsyn, brandtillbud, larmfel och självskadebeteende. Antal anmälningar till IVO: 0 Utförarna har sammanställt och beskrivit avvikelser och lex Sarah-rapporter. Deras bedömning har varit att ingen av rapporterna bedömts vara av den digniteten att IVO-anmälan varit befogad. 21

23 Lex Sarah-myndighetsutövning Antal inkomna rapporter under 2016 uppgår till 34 stycken. Av dessa är 29 utredningar färdigställda i samband med denna sammanställning. I dessa ärenden har 17 lex Sarah-anmälningar om allvarligt missförhållande gjorts till IVO. 12 anmälningar avser barn- och ungdomsvården. 5 anmälningar avser brister i handläggning gällande tvångsvård för vuxna. Inom barn- och ungdomsvården handlar missförhållandena om passivitet som berör flera delar i handläggningen, exempelvis att behovsbedömningar uteblir eller tar lång tid, att barn/ungdomar placeras i outredda familjehem och att barn/ungdomar i samhällsvård inte följs upp i den utsträckning som lagen föreskriver. Vidare förekommer ofta att beslut fattas av tjänstemän utan delegation, detta innebär att barn/ungdomar är placerade utan giltiga beslut. Inom vuxenvården handlar missförhållandena om fördröjda skyddsbedömningar och att vård inte verkställs omgående vid handläggning av tvångsvård för missbruk. Två av lex Sarah-utredningarna som har lett till IVO-anmälningar har varit mycket omfattande och genomgripande. Den ena avser en rapport om ett stort antal ofördelade utredningar på enheten Barn och Ungdom Utredning. Denna lex Sarah-utredning avslutades med bedömningen att det föreligger ett allvarligt missförhållande. Utifrån de stora svårigheterna att rekrytera behörig personal till den sociala barn och ungdomsvården görs bedömningen att trots vidtagna åtgärder så kommer det allvarliga missförhållandet att kvarstå. Det är svårt att bedöma hur länge missförhållandet kvarstår då det inte går att förutsäga när man kommer att ha en tillfredsställande personalsituation. Den andra avser en rapport om allvarliga brister i den totala handläggningen av ensamkommande barn och familjehem på Flyktingenheten. Denna utredning avslutades med bedömningen att det föreligger ett allvarligt missförhållande. Den totala handläggningen av ensamkommande barn och familjehem på Flyktingenheten uppvisar ett stort antal allvarliga brister. Åtgärder har vidtagits och planerats för att komma tillrätta med missförhållandena så snart som möjligt. Egenkontroll-myndighetsutövning Egenkontroll har genomförts på nämndens enheter utifrån den 3-åriga egenkontrollsplanen som upprättades 2014 och avser åren Egenkontrollen har genomförts vid tre tillfällen under året. Granskningarna 22

24 genomfördes i maj, september och december i ett bestämt antal ärenden som slumpmässigt togs ut. Vid första granskningen erhöll enheten vägledning av strateg på SNF kring granskningsförfarandet därefter har kontrollerna genomförts av enheterna själva. Egenkontrollen har utgått från på förhand specifika granskningsområden som är gemensamma för alla myndighetsutövande delar inom SNF. Vid egenkontrollen har elektroniska akten med aktualisering, journal och beslutsunderlag granskats. Granskningen har fokuserat på utredningstider, kommunicering jml 17 förvaltningslagen samt de enskildas delaktighet vid utredningen. Flyktingenheten har varit undantagen från egenkontrollen under 2016 pga att två omfattande lex Sarah-utredningar har genomförts på enheten under 2015 och Dessa utredningar har gett relevant information om enheten som också har använts för att vidta och planera åtgärder. Egenkontrollen har visat på en del brister avseende rättsäkerhet men också en kvalitetsutveckling på vissa delar och enheter i jämförelse med egenkontroller gjorda Egenkontrollen visar också på skillnader i resultat mellan de olika enheterna inom nämndens myndighetsutövning. Serveringstillstånd Individ och familjenämnden ansvarar för att genomföra utredningar samt bedriva tillsyn enligt alkohollagens bestämmelser. Verksamhetens målgrupp är näringsidkare som har eller önskar få serveringstillstånd. VIKTIGA HÄNDELSER Den 1 januari 2016 aktiverades verksamhetssystemet AlkT som diarium för serveringstillståndsärenden. Sedan årsskiftet hanteras nyansökningar och anmälningsärenden via hemsidans e-tjänster. Alla serveringstillståndsärenden, inklusive folköl och slutna sällskap, handläggs i verksamhetssystemet AlkT. Hemsidan har våren 2016 uppdaterats med relevant information om serveringstillstånd. En egen sida om folköl har publicerats i december. Nämnden har beslutat om vissa ändringar i delegationsordningen. Alla gynnande beslut har delegerats till tjänsteman. Gynnande beslut fattats numera 1-3 dagar efter att en utredning med förslag till beslut är färdigställd. En lista över fattade beslut anmäls varje månad till nämnden för kännedom. 23

25 Länsstyrelsen genomförde i april en tillsyn över verksamheten. Arbete enligt alkohollagen är väl uppbyggt och välorganiserat och fungerar sammantaget bra. Den 31 december 2016 fanns 116 stadigvarande serveringstillstånd i Västerås kommun. Under 2016 har 16 gynnande beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten fattats, 1 avslagsbeslut och 1 beslut om återkallelse. 68 livsmedelsbutiker/kiosker säljer folköl i kommunen. Tillsynsbesök har gjorts på nyanmälda försäljningsställen av folköl. Under senhösten har kontrollköp (provköp) av folköl enligt alkohollagens regler och folkhälsomyndighetens direktiv genomförts i 38 livsmedelsbutiker/kiosker. På 5 ställen (12,8%) kunde köp genomföras utan legitimationskontroll. Återkoppling till alla tillsynade försäljningsställen har skett enligt myndighetens direktiv. Verksamheten deltar med andra kommunala verksamheter i stadens näringslivsarbete om företagslots och etableringsprocessen EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Nettokostnader Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,9 1,9 1,9 0,0 Ledning/myndighetsutövning 150,3 145,4 153,6 8,3 Utvecklingsmedel 1,7 0,6 1,7 1,1 Föreningsbidrag 2,6 2,0 2,3 0,3 Verksamhetssystem 3,0 3,1 2,9-0,2 Totalt gemensamt 159,5 153,0 162,5 9,5 Verksamhetsområdet visar på ett överskott på 9,5 mnkr jämfört med budget. Den positiva avvikelsen beror främst på svårigheten att tillsätta vakanta tjänster inom myndighetskontoren samt outnyttjade utvecklingsmedel Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet omfattar förutom försörjningsstöd även en del kommunala insatser för arbetsmarknadsåtgärder samt budget- och skuldrådgivning. 24

26 VIKTIGA HÄNDELSER Budget och skuldrådgivning är en obligatorisk verksamhet för kommunen. Rollen förtydligades när uppdraget flyttades från skuldsaneringslagen till socialtjänstlagen 1 november Kommunen ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Skyldigheten gäller även under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F- skuldsanering är helt avslutad. Arboga har sagt upp avtalet om Budget och skuldrådgivning. Det innebär en reducering av ersättning till utförare motsvarande 0.45 tjänst. Långtgående planer fanns att sälja tjänst till Hallstahammar. Hallstahammar har dock valt att ta tillbaka sin önskan om köp av Budget- och skuld. Kungsör har dock valt att fortsätta köp av denna tjänst av Västerås stad. Socialkontor ekonomis båda enheter bistod Flyktingenheten med 11 medarbetare och arbetsledning under tre månader. Alla medarbetare på Socialkontor ekonomi berördes eftersom kvarvarande personal tog över arbetsuppgifter från de som utlånades. Under hösten har utvecklingsarbete riktats mot ett nytt arbetssätt med utgångspunkt från; klienten i fokus, helhetssyn, en röd tråd min klient och rättssäkerhet. Det mer sammanhållna arbetssättet startade i början av november och har resulterat i bland annat kortare väntetid för besök. Under sommaren 2016 ökade antalet ansökningar från personer tillhörande etableringen och har därefter legat på samma höga nivå. För att möta upp den ökade inströmningen av ärenden har olika arbetssätt, teamstrukturer prövats och medarbetare från andra team har stärkt upp. I samband med detta har även behovet av bistånd till tillfälliga boendelösningar ökat markant. Samverkan med Försäkringskassan har utvecklats under året och resulterat i att enheten under 2017 kommer att samarbeta kring så kallade 0-klassade klienter för att de ska få ta del av Försäkringskassans rehabiliteringsinsatser. En första del är att handläggarna får en gedigen utbildning i att tolka medicinska underlag. Därtill får några handläggare en fördjupad utbildning. Enheten har även arbetat fram rutiner och kontaktvägar för att få till stånd samarbetsmöten. Den andra delen är att enheten tillsammans med försäkringskassan under 2017, kommer att ha en genomgång av identifierade klienter (ett hundratal) som kan bli föremål för sjukersättning. 25

27 Alla handläggare på socialkontor ekonomi har under 2016 gått SIP-utbildning i syfte att öka användningen i samband med samordnad planering. IFN har den 27 oktober 2016 beslutat att delta i projektet Mötesplats och Information. Projektet är en del i ett regeringsuppdrag till SKL, Migrationsverket, Skattemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen för att förenkla och effektivisera processer för nyanlända inom etableringen. Socialkontor ekonomi har under hösten varit delaktiga i planeringen för att förbereda projektstart vecka Västerås stad skrev ett nytt bankavtal med Nordea med giltighet från och med 1 oktober Bankbytet påverkade både anställda som de personer som erhåller ekonomiskt bistånd från Västerås stad. Bankbytet medförde stora administrativa och informativa insatser under en övergångsperiod. Bland annat omregistrerades ca 2000 nya kontonummer manuellt. Socialkontor ekonomi har under 2016 tillsammans med två andra kommuner i Sverige (Göteborg och Borlänge) varit med och tagit fram ett utvärderingsinstrument kallat UIV-FS, uppföljning av insatser för vuxna - försörjningsstöd. Syftet är att kunna utvärdera både insatsers effekter och långa bidragstider. Utvärderingen startar i mars En viktig del i att modernisera och framtidsorientera enhetens arbete är fortsätta utveckla användandet av informationsteknik. Under våren 2015 bildades en arbetsgrupp för att arbeta fram e-tjänst inom handläggning av ekonomiskt bistånd. Enheten började erbjuda denna tjänst till alla klienter from 1 november För att möjliggöra detta har stora informationsinsatser gjorts och kommer att fortsätta 2017 med utvärdering i mars EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Nettokostnader Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Försörjningsstöd 193,8 197,4 200,7 3,3 Arbetsmarknadsåtgärder 8,7 7,9 7,8-0,1 Budget- och skuldrådgivning 2,5 2,6 2,6 0,0 Totalt ekonomiskt bistånd 205,0 207,9 211,1 3,2 Verksamhetsområdet visar på ett positivt resultat på 3,2 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror på att försörjningsstödskostnaderna är lägre än budget. 26

28 Den positiva avvikelsen beror på att antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat mellan 2015 (1 985) och 2016 (1 920) med 65 hushåll i snitt. Även den genomsnittliga bidragstiden har minskat från 7,3 månader i snitt 2015 till 7,1 månader i snitt Index Index ekonomiskt bistånd, 2009 = ,89 106,66 107,40 108,68 113,74 105,48 106,98 100,56 92,58 89,63 88,44 86,36 76,67 74, Antal hushåll Utbetalt ekonomiskt bistånd Kostnaden för utbetalat ekonomiskt bistånd per invånare uppgick i Västerås 2015 till kronor per invånare, vilket är 76 kronor lägre än året innan, se diagram nedan. Kr Kostnad för ekonomiskt bistånd, kr per invånare 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel De jämförda kommunerna ovan i diagrammet har haft en viss minskning av kostnad per invånare. Det är dock bara Örebro som har en lägre kostnad än Västerås. Jönköping har lägst kostnader per invånare. En förklaring är att Jönköping gjort en medveten satsning på välfärds-jobb där personer med 27

29 försörjningsstöd under ett år fått arbete med avtalsenlig lön inom vård, skola och omsorg ANALYS Antalet hushåll med försörjningsstöd är lägre 2016 jämfört med året innan. Antalet bidragshushåll har minskat inom samtliga bidragstider, såväl korta som längre. Trots att antalet hushåll minskar ökar försörjningsstödets nivå vilket förklaras av högre kostnader för boende samt höjd norm för barn. Internt har socialkontor ekonomi arbetat långsiktigt och metodiskt, prioriterat det direkta klientarbetet utifrån en helhetssyn, lösningsfokus och rättssäkerhet. Väntetiden för besök har kortats ner. Flera besök och uppföljningar har genomförts med särskild inriktning mot hushåll med långa bidragstider, medarbetarna har involverats i kvalitetsarbetet, arbetat i tvärgrupper, delat goda exempel med varandra, haft ärendehandledning, arbetat på att få till struktur, rollfördelning och ansvar vid frånvaro i teamen. De administrativa arbetsuppgifterna har setts över. En del i detta är att öka användandet av e-legitimation för att reducera pappersutskick. Hushåll med långa/mycket långa bidragstider har i de flesta fall behov av samordnade insatser från olika myndigheter och verksamheter. Deras situation rör vanligtvis såväl arbetslöshet som ohälsa och social oförmåga. Där är samverkan med arbetsförmedling, försäkringskassa och landstingets olika delar av avgörande betydelse. Andra förklaringar till längre bidragstider är höga boendekostander och stora familjer som ger en hög norm. Externt har särskilda satsningar gjorts på arbetsmarknaden och på att få unga i sysselsättning. Det har minskat efterfrågan på försörjningsstöd. Arbetet med hushåll med långa bidragstider utifrån syftet att fler ska bli självförsörjande fortsätter. En annan prioriterad grupp inom försörjningsstöd är barnfamiljer. Arbetet är fortsatt inriktat på att öka andelen hushåll som går vidare till egen försörjning och att underlätta situationen för barn i familjer med längre bidragsberoende. Sesam och Krami är två verksamheter som beställs av nämnden till vård och omsorg och riktas till personer med språkhinder respektive personer med kriminell bakgrund. Åtgärder för att försörjningsstödstagare ska komma i arbete genomförs i första hand i samverkan med arbetsförmedlingen, utbildnings- och 28

30 arbetsmarknadsnämnden samt genom samordningsförbundets verksamhet. Ett fortsatt långsiktigt arbete pågår för att förbättra romers situation. Efter att projekt Romane Droma avslutats har individ- och familjenämnden tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avsatt särskilda medel för fortsatt arbete inom den kommunala arbetsmarknadsavdelningen (AMA) med syfte att fler romer ska få arbete och egen försörjning samt att barn i romska familjer ska fullfölja skolgången. Den ansökan som kommunen lämnade till kulturdepartementet under våren om att bli pilotkommun för romsk inkludering 2016 avslogs. Kommunstyrelsen har beslutat att tilldela medel att genomföra Västerås somalisk svenska projekt som kommer att drivas i tre år. Individ- och familjenämnden har fått uppdraget att omsätta projektet. Två av projektets fokusområden är att ge stöd i skolgång till barn och ungdom samt stöd för inkludering och självförsörjning för personer i yrkesverksam ålder för målgruppen. Årets brukarenkät hade god svarsfrekvens. Andelen positiva svar om nöjdhet hade höjts inom samtliga frågeområden. Arbete med att ta fram jämförbar statistik och mäta effekter av insatser fortsätter. Västerås pilotkommun för UIV-FS som handlar om att bygga ett system att utvärdera insatser samt klienters nöjdhet. Genom projektmedel som nämnden beviljats från social resursfond prövas olika former av parallella insatser (utbildning, praktik, språkstudier) från Arbetsförmedlingen och kommunen för att fler nyanlända ska gå vidare till egen försörjning under etableringstiden. Projektet pågick till och med juni Projektet har redovisat goda resultat både när det gäller språkutveckling och att deltagarna i projektet under pågående etablering fått möjlighet till vikariat och timanställningar inom vården. Att fler nyanlända har kommit ut i egen försörjning efter etableringstiden är viktig för att motverka ökade kostnader för försörjningsstöd. För att befästa verkningsgraden av projektet har Sociala nämndernas förvaltning och Barn och utbildningsförvaltningen ansökt och beviljats medel från samordningsförbundet för att fortsätta i projektform med projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs ytterligare 1,5 år. 29

31 4.3. Barn och ungdom Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till barn och ungdomar upp till 20 år. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner VIKTIGA HÄNDELSER Förvaltningen har påbörjat upphandling av HVB, hem för vård och boende, avseende barn och ungdom enligt lag om valfrihetssystem, LOV. Inom ramen för detta har ett samarbete med Gävle etablerats samt ett utredningsarbete kring lämplighet i denna upphandlingsform för HVB. En lokal handlingsplan för utveckling av den sociala barn- och ungdomsvåden upprättades under året. Arbetet har genomförts som ett led i nationella samordnarens kommunbesök. Uppföljning av nationella samordnaren kommer att ske under Antalet aktualiseringar har totalt sett minskat med omkring 5 % Aktualiseringar gällande ungdomar minskade med 23 % medan de ökade med 15 % för barn. Gemensamt för barn och ungdomar var att antalet aktualiseringar för våld ökade markant EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Nettokostnader Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Institutionsvård barn 12,6 16,3 12,3-4,0 Öppenvård barn 7,1 4,3 7,0 2,7 Familjehemsvård barn 35,5 37,7 34,1-3,6 Institutionsvård ungdom 82,4 72,5 80,2 7,6 Öppenvård ungdom 8,5 7,4 7,9 0,5 Familjehemsvård ungdom 30,0 22,5 28,6 6,1 Beställd öppenvård barn och ungdom 39,0 38,5 38,5 0,0 Totalt barn och ungdom 215,1 199,2 208,5 9,3 Verksamhetsområdet visar på ett positivt resultat på 9,3 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på att kostnaderna för institutionsvård och 30

32 familjehemsvård för ungdomar är lägre än budget. Vårddygnen för ungdomar har minskat med 6 % för institutionsvård och 4 % för familjehemsvård mellan 2015 och Vårdkostnader barn i tkr, Institutionsvård Barn Familjehemsvård Barn Öppenvård Barn Vårdkostnader ungdom i tkr, Institutionsvård Ungdom Familjehemsvård Ungdom Öppenvård Ungdom Kostnaden för barn- och ungdomsvård i Västerås uppgick 2015 till kronor per invånare, en ökning med 141 kr per invånare, se diagram nedan. Trots detta har Västerås fortfarande den lägsta kostnaden bland de jämförda kommunerna. 31

33 Kr Kostnad för barn- och ungdomsvård, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Antalet barn som inte återaktualiserades ett år efter en insats uppgick för Västerås till 74 procent under 2015, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående år (53 procent). Resultatet överensstämmer väl med jämförbara kommuner utom för Eskilstuna som har ett mycket bra resultat, se nedan. % Ej återaktualiserade barn ett år efter insats Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Antalet ungdomar som inte återaktualiserades ett år efter en insats uppgick för Västerås till 69 procent under Resultatet för 2015 har förbättrats till 74 procent men är fortfarande lägst bland de jämförda kommunerna, se diagram nedan. 32

34 % Ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel ANALYS Kostnaden för vård i familjehem och på institution ökar för barn. Antalet vårddygn i jourhem ökade med 63 % medan det minskade med 39 % för konsulentstött familjehem. Antalet vårddygn i eget familjehem minskade med 4 %. Antalet barn som placerats på institution och antalet vårddygn vid institution minskade med ca 15 %. Däremot ökade vårdkostnaderna med 23 %. Förklaringen är att flera barn utredningsplacerats utifrån brister i omsorgen eller utifrån behov av skydd och då ofta tillsammans med en förälder. Några av dessa placeringar har rört en förälder med flera barn vilket påverkat vårdkostnaderna. Kostnaden för vård i familjehem och på institution för ungdomar minskade. Antalet vårddygn i jourhem ökade med 48 % medan det minskade med 20 % för konsulentstött familjehem. Antalet vårddygn i eget familjehem minskade med 8 %. Antalet ungdomar som placerats på institution minskade med 12 % medan antalet vårddygn vid institution minskade med 4 %. Arbetet med att förtydliga syftet med placeringen i vårdplanen har varit prioriterat tillsammans med att finna lösningar på hemmaplan. Läsåret 2015/2016 var det 19 barn i samhällsvård som avslutade år 9. Tio av dem var familjehemsplacerade. Sex av ungdomarna slutade med godkända betyg och därmed behörighet till gymnasiet. Fyra ungdomar nådde inte godkänt slutbetyg. Nio ungdomar på HVB-hem slutade år nio. Samtliga nådde inte godkända betyg och gymnasiekompetens. Särskilt fokus och särskilda insatser görs för att behålla 33

35 och höja placerade barns skolresultat. Ytterligare en tjänst som skolsamordnare skapades under året för att kunna ha kompetensen både inom utredningsenheten och inom samhällsvården. Gemensamt stödteam mellan nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjenämnden startade i september Syftet är att fler barn, ungdomar och föräldrar med sammansatt problematik har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Gemensamma stödteamet ska erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser i form av andra metoder inom familjebehandling för att möjliggöra att barn och föräldrar får en fungerande vardag så att mer omfattande insatser inte krävs längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. Erfarenheterna visar att det i allmänhet inte räcker med kortsiktiga insatser så som den ordinära familjebehandlingen ofta bedrivs. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Från september 2015 finansieras projektet via statliga prestationsmedel på 1,2 mnkr per år. Projektet började som ett tvåårigt projekt 2013, och har nu förlängts till och med 31 december Planerat krisstöd inom öppenvården ger akut och planerad stöd och hjälp till barn och familjer i samband med misstankar om att barnet utsatts för eller upplevt våld. 1 september förstärktes krisstödet med två halvtidstjänster vilka finansierades av stimulansmedel. Krisstödet har haft 87 uppdrag under året. Insatserna från teamet ska medföra ett förstärkt krisstöd för familjen. Resultat visar att ett direkt bemötande av krisen gav en lugnande effekt och ökade därmed familjens motivation för att ta emot långsiktigt stöd. Ett annat resultat är att placeringar av barn under utredningstid sannolikt minskat. Förstärkt samverkan är en gemensam insats mellan BUP och öppenvården. Målgruppen är ungdomar med utåtagerande och självskadande beteende där det finns ett påtagligt behov av samverkan. Under året har fyra familjer varit aktuella utifrån ett intensivt och nära samarbete som både innehåller individuell behandling och familjebehandling. Ungdomarnas symtom och problematik har i samtliga fall förbättrats där både akuta inläggningar och placeringar kunnat undvikas. Enligt planering skulle personal från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP utbildas i DBT (dialektisk beteendeterapi) genomföras för att teamet 2017 skulle kunna utvecklas till ett socialpsykiatriskt team. Av de sex personer som BUP utbildat under arbetar inte längre någon kvar på BUP. 34

36 Ett utvecklingsprojekt inom Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd, MKHV rör gruppen unga personer med komplex problematik. De ökar i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn, ungdoms ochvuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar ökad psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. I samarbete med landstinget Västmanland, landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola påbörjades ett projekt i september 2016 kring unga personer med funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Två disputerade forskare rekryteras till detta. Syftet är att ge en översikt för den specificerade målgruppen om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel och vilka kunskaper som finns i verksamheterna. Projekt samverkansteam startade i slutet av 2014 och avslutas Syftet är att ge ett tvärprofessionellt stöd till föräldrar och barn i samband med separation. Grunden i arbetet är samtalen. En annan metod är BiFF, Barn i föräldrars fokus. En utbildning som fokuserar på hur föräldrar kan stötta sitt barn i samband med separationen. Liknande projekt pågår på flera platser i landet och det finns forskare kopplade till projektet. En forskningsrapport kring samverkansteam kommer att presenteras i början av En överenskommelse kring hälsoundersökningar vid placering av barn utanför hemmet upprättades under 2015 mellan Landstinget och länets kommuner. Den ger förutsättningar för att alla barn i behov av hälsoundersökning vid placering utanför hemmet undersöks. En uppföljning gällande länet visar att hälsoundersökningar genomförs vid knappt 13 % av de frivilliga placeringarna. Däremot genomfördes hälsoundersökningar vid 80 % av placeringarna enligt LVU. Med anledning av föreslagna förändringar i socialtjänstlagen som träder i kraft 1 april 2017 finns behov av att revidera överenskommelsen. Ansvarig för revideringen är CRU, Centrum för regional utveckling vid Region Västmanland. I samband med och efter revideringen finns behov av att implementera överenskommelsen. Ett aktivt arbete för att stärka samverkan och främja åtgärder för tidig upptäckt och fysisk och psykisk hälsa bland barn och unga har pågått sedan 2013 och fortsatte Arbetet bedrevs i samarbete med landstingets hälso- och sjukvård, skolan, socialtjänsten och intresseorganisationerna. Intresseorganisationerna har tillsammans bildat ett nätverk, VSPH, Västmanlands samverkan för psykisk hälsa. I arbetet medverkade en representant för Attention och en för RSMH, riksförbundet för social och mental hälsa. Förutom sina egna organisationer 35

37 representerade de nätverket. En gemensam handlingsplan upprättades. Statliga stimulansmedel fördelades till kommuner och landsting för fortsatt utveckling inom området psykisk ohälsa. År 2016 används dessa medel bland annat till utveckling av samordningsteam i syfte att förhindra utvecklingen av vårdnads- och umgängeskonflikter samt till förlängning av stödteamet för barn och familjer med sammansatt problematik, funktionsnedsättning och social problematik. På uppdrag av Nationella samordnaren och länsstyrelserna i Västmanlands- och Gävleborgs län har förvaltningen projektanställt en regionkoordinator i arbetet mot prostitution och människohandel. Årets brukarenkät hade lågt deltagande. För ungdomar över 13 år är antalet svar för lågt för att redovisas. För vårdnadshavare nåddes gränsen och andelen positiva svar om nöjdhet hade höjts inom samtliga frågeområden. Antalet svar var lågt för att vara representativt för hela målgruppen. På enheten finns en metod, UBU, uppföljning av insatser för barn och ungdom, där syftet är att mäta effekter efter avslutad placering. Enheterna har ännu inte hunnit göra tillräckligt antal uppföljningar för att göra någon analys. Arbete med att förankra vikten av att mäta effekter av insatser och brukarnöjdhet fortsätter Vuxen missbruk och övriga vuxna Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till vuxna missbrukare och övriga vuxna. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Området omfattar även stöd och hjälp till brottsoffer VIKTIGA HÄNDELSER Både antalet nya ärenden och antalet som placerats på institution har fortsatt att öka de senaste åren. Antalet aktualiseringar enligt LVM, lagen om vård av missbrukare har ökat med 100 procent sedan Trenden i både riket och i Västerås är att antalet tvångsvårdade enl LVM ökar. Sedan 2005 har antalet i tvångsvård ökat med 51 procent. Ett utvecklingsarbete rörande handläggning av vuxna med beroendeproblematik och stödet till handläggarna, för att hitta alternativ till tvångsvård, har slutförts under året. Beslut har tagits om att funktionen seniorhandläggare ska behållas. Västerås kommun har under året beslutat att medfinansiera en kommande tillnyktringshet med 6-7 platser inom landstinget. 36

38 En samverkansöverenskommelse kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande läkemedel eller dopningsmedel har tecknats mellan Västerås stad och landstinget Västmanland för åren 2016 mars Både antalet ärenden som rör våld i nära relationer och insatser till offer och förövare har fortsatt öka. Centrum mot våld har skapats från 2016 för insatser riktat till både kvinnor och män som utsätts för eller utövar våld i nära relationer. Insatser som beställs inom öppenvården ska samordnas och vända sig till offer, förövare och barn. har beslutat att upphandla HVB för vuxna och konsulentstödd familjehemsvård genom Kommentus. Tilldelning av denna upphandling sker EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Nettokostnader, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Institutionsvård vuxna 33,6 34,2 32,8-1,5 Öppenvård vuxna 35,8 38,1 34,5-3,6 Familjehemsvård vuxna 3,2 4,3 3,1-1,2 Beställd öppenvård vuxna 22,7 25,0 25,3 0,3 Totalt missbruk vuxna 95,2 101,6 95,6-6,0 Verksamhetsområdet visar på ett negativt resultat på 6,0 mnkr jämfört med budget. Underskottet beror främst på att kostnaderna för öppenvård vuxen är högre än budget men även kostnaderna för institutionsvård och familjehemsvård är högre än budget. Vårddygnen har ökat för institutions-, familjehems- och öppenvården mellan 2015 och Vårddygnen för våld i nära relationer har ökat med 44 % mellan 2015 och 2016 för vuxna. 37

39 Vårdkostnader vuxen i tkr, Institutionsvård Vuxna Familjehemsvård Vuxna Öppenvård Vuxna I jämförelse med andra kommuner ligger Västerås tillsammans med Eskilstuna högst i kostnader under 2015 när det gäller kostnader för missbrukarvård vuxen, se diagram nedan. Kr Kostnad för missbrukarvård, kr per invånare Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Alla kommuner utom Örebro och Jönköping har ökat i kostnader mellan 2014 och 2015 för missbrukarvård per invånare. Våld i nära relationer och stöd till vuxna brottsoffer Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har hög angelägenhet utifrån nya föreskrifter och allmänna råd. Det gäller insatser till både kvinnor och 38

40 män, flickor och pojkar. Nämndens budgetram har utökats med en samordningsfunktion från Ett förslag till nationell strategi har lagts fram med betoning på att öka de långsiktiga insatserna för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Behovet av platser i hemligt eller skyddat boende för våldsutsatta är stort liksom behovet av vanliga lägenheter. Nämnden har rekvirerat statliga utvecklingsmedel för att under 2016 öka krisstödet i familjer där barn misstänks för att ha utsatts för våld i nära relation. Verksamheten Centrum mot våld har skapats 2016 för insatser riktat till både kvinnor och män som utsätts för eller utövar våld i nära relationer. De insatser som vänder sig till förövare är en länsresurs. Ambitionen är att utveckla en helhetssyn kring familjen vid arbetet att motverka våld. Insatser som beställs inom öppenvården ska samordnas och vända sig till offer, förövare och barn. Insatserna till förövare är en länsresurs. Revidering pågår av de sociala nämndernas handlingsplan mot våld i nära relationer och arbetet ANALYS Sett över hela 2010-talet så har vårdkostnaderna årligen ökat med 5-6 mnkr. Undantag är åren då ökningen var betydligt högre, 9-16,5 mnkr per år för att sedan ligga kvar på en högre nivå. Därefter kan man se att vårdkostnaderna återgått till att öka 5-6 mnkr per år. Flera samverkande faktorer ligger bakom den nivåökning som skedde En bidragande orsak var att missbruket av nätdroger som Spice, Mdpv, Katonin samt syntetiska opiater mm ökade bland redan etablerade missbrukare och andra personer i riskzon. Antalet aktualiserade LVM-ärenden på myndighetskontoren har fördubblats sedan 2013 och antalet i tvångsvård har fortsatt öka. En annan faktor som starkt påverkar vårdkostnadsutvecklingen är den allmänna bristen på bostäder och bristen på bostäder för sociala ändamål vilket leder till fler institutionsplaceringar inkl LVM samt fler öppenvårdsplaceringar (boende). Den genomsnittliga tiden för placeringar har ökat och personer på kommunens stödboenden blir kvar allt längre tider då de inte får tillgång till träningslägenheter. Under de senaste åren har behovet av lågtröskelsysselsättning för personer med beroendeproblematik varav en del i kombination med psykiska problem ökat. 39

41 För att klara de utmaningar missbruks- och beroendevården står inför och att dämpa vårdkostnadsutvecklingen behöver tillgången till bostäder för sociala ändamål öka och då främst fler träningslägenheter och Bostad först lägenheter. En ökad psykisk ohälsa och psykiska/kognitiva funktionsnedsättningar medför att samordning och samverkan med hälso- och sjukvården och med socialpsykiatrin behöver utvecklas. Barn- och familjeperspektiven kring missbruks- och beroendefrågor behöver fortsätta stärkas och tidiga insatser riktade till unga och unga vuxna för att bryta missbruk i ett tidigt skede behöver fortsätta vara i fokus. Samverkan och rutiner mellan äldreomsorg och socialtjänstens missbruks- och beroendevård kring äldre med riskfyllda alkoholvanor är ett annat utvecklingsområde. Uppföljningen av biståndsbeslutade insatser behöver systematiseras för att skapa förutsättningar för ledning och stödfunktioner att kunna analysera och återkoppla till professionen vilka insatser som ger mest kvalitet/nytta till en rimlig kostnad. Våld i nära relationer och stöd till vuxna brottsoffer Behovet av hjälp, stöd och boende som beror på våld i nära relationer visar inga tendenser att avta. Antalet personer som är i behov av stöd och boende fortsätter öka, vilket avspeglar sig i ökat antal vårddygn och ökat antal placerade personer. En ny handlingsplan för arbetet håller på att tas fram. Fokus är att ha ett helhetsperspektiv där stödet ska omfatta de som utsatts för våld, förövarna och barn som bevittnat våld Boende Under verksamhetsområdet redovisas de insatser som görs för att erbjuda olika boendelösningar för personer som har svårt att på egen hand skaffa bostad VIKTIGA HÄNDELSER Gruppbostaden Skillsta utökades med sex platser fr o m 2016 och har nu 14 lägenheter för personer med beroende i kombination med annan sammansatt problematik. Nämnden har utökat antalet härbärgesplatser på Eken med fem platser under årets kalla månader, februari-april och november-december Beslut om utökning har även tagits för januari-mars Handlingsplanen mot hemlöshet har reviderats. Den nya handlingsplanen gäller

42 Behandlingsboendet Jonas och korttidsboendet Håven flyttade till lokaler på Södra allégatan i juni. I samband med flytten övertog Vård och omsorg uppdraget för Håven från Attendo och från 2017 bedrivs en samlad verksamhet under benämningen Södra alléns motivationsboende. Ett nytt samverkansavtal mellan Västerås stad, Individ och familjenämnden och fastighetsägarna har tagits fram. Samverkansavtalet syftar till att nämnden ska få tillgång till bostäder för personer som är utestängd från bostadsmarknaden och bostäder för det ordnade flyktingmottagandet. Under 2016 tilldelades 198 bostäder via samverkansavtalet varav 143 förmedlades av Mimer. Under året skrevs 172 nya avtal om bostad med boendestöd; 58 boendestödsavtal, 14 träningslägenheter och 2 till Bostad först samt att 100 bostäder gick till kommunens ordnade flyktingmottagande. 8 av de 172 avtalen berör övergångsbostad på Hässlö. Antalet hemlösa som rapporterades i 2016 års hemlöshetkartläggning var 586 personer. Av dessa var antalet uteliggare/boende på härbärge 95 personer rapporterades 888 hemlösa personer varav 97 uteliggare/boende på härbärge. 32 avhysningar skedde var antalet 22. Däremot minskade antalet barn som berördes av avhysningar berördes 17 barn varav 11 permanent boende och 6 umgängesbarn och 2016 berördes 11 barn varav 5 permanent boende och 6 umgängesbarn. Hälso- och sjukvård På boendena Eken, Furan, Skillsta, Markörgatan och Tallbacken finns ett hälsooch sjukvårdsansvar. Hälso- och sjukvårdsindikatorer inklusive handlingsplaner följs upp två gånger per år. Syftet med uppföljningen är främst att vara ett stöd till verksamheterna i deras systematiska förbättringsarbete. Avvikelser som redovisas är framför allt fall- och läkemedelsavvikelser. Det finns fortfarande en stor osäkerhet i uppföljningen beroende på ett antal olika faktorer. Vad gäller handlingsplanerna finns ett klart utvecklingsbehov. Mer om uppföljningen finns redovisat i egen rapport. Lex Maria För 2016 har inga allvarliga händelser som skulle kunnat leda till en lex Mariaanmälan utretts. 41

43 EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Nettokostnader, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Vuxenboende 68,5 76,7 75,7-1,0 Ungdomsboende 3,2 3,3 3,3 0,0 Lokalanpassning 1,7 1,3 1,3-0,1 Totalt boende 73,4 743,0 80,2-1,1 Verksamhetsområdet visar på ett negativt resultat på 1,1 mnkr jämfört med budget. Underskottet beror främst på att kostnaderna för omvårdnadsboende Tallbacken och Eken är högre än budget. Tallbacken har haft tomhyror och höga reparationskostnader. Eken har haft obudgeterade akutboenden ANALYS Liksom föregående år har bostadsmarknaden 2016 i Västerås präglats av stor efterfrågan och liten tillgång på hyreslägenheter. Antalet hemlösa som rapporterades i hemlöshetkartläggningen var 586 vilket är ca 300 personer färre än Förvaltningens bedömning är att antalet hemlösa inte har minskat. Det är istället färre som rapporterats och främst saknas utrikesfödda och flyktingar som bor hos släktingar och bekanta. Att färre rapporterats beror troligen på att mottagnings- och integrationsarbetet organiserats om och att aviseringar om främst egenbosatta flyktingar inte når alla berörda verksamheter. Som en följd av detta har verksamheter som tidigare rapporterat många hemlösa flyktingar kommit i kontakt med betydligt färre flyktingar. Med tanke på att bostadssituationen i Västerås de senaste åren kännetecknats av bostadsbrist och att det både 2015 och 2016 ankommit många flyktingar som bosätter sig hos släkt, vänner och bekanta kan man på goda grunder anse att både hemlösheten och trångboddheten bland egenbosatta flyktingar ökar. Antalet avhysningar ökade 2016 men färre barn berördes än Genom tidiga insatser vid betalningsförelägganden och ett metodiskt och strukturerat arbete som inkluderar samverkan med fastighetsägarna, andra myndigheter och andra aktörer ges stöd och vägledning till den enskilde för att möjliggöra kvarboende och öka förutsättningar för personer som står utanför bostadsmarknaden att kunna få och behålla en bostad. Beläggningen på nämndens stöd- och motivationsboenden är hög och den genomsnittliga boendetiden har förlängts. Personer som bor i dessa boende- 42

44 lösningar kan få vänta upp till ett år på att få träningslägenhet pga brist på bostäder för sociala behov och för kommunens ordnade flyktingmottagande. Etableringen av Södra alléns motivationsboende har inneburit en standardhöjning med förbättrade möjligheter att förbereda den enskilde inför att klara ett eget boende och ett självständigt liv. Flytten har även möjliggjort en utökning med två platser från Utökningen från 8 till 14 platser på gruppbostaden Skillsta har medfört att personer med en sammansatt problematik kunnat få en bostad anpassat efter behov. Utökningen med 8 utrednings-/omvårdnadsplatser och 4 korttidsplatser för personer med omfattande omvårdnadsbehov på Tallbacken har slagit väl ut. Beläggningen har varit hög och bidragit till färre externa placeringar. Sammantaget bedöms förändringarna på Södra Allén, Skillsta och Tallbacken bidra till att dämpa vårdkostnaderna samt öka måluppfyllelsen Bostadsbristen leder till hemlöshet och är en faktor som starkt bidrar till ökade vårdkostnader. Att förebygga hemlöshet är därför god kommunal hushållning. Bostadsfrågorna kommer att behöva vara i fortsatt fokus under kommande år Flyktingmottagande Verksamhetsområdet omfattar de insatser som görs för att ge nyanlända flyktingar en bra start under den tvååriga etableringsperioden. Inom verksamhetsområdet redovisas också mottagandet av ensamkommande barn VIKTIGA HÄNDELSER Nyanlända Västerås Stad har inget avtal gällande mottagandet av flyktingar för 2016 utan Länsstyrelsen har tagit fram ett fördelningstal på 258. From 1 mars 2016 gäller ny lag om ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, som är tvingande för kommunerna, att ordna boende och mottagande för nyanlända som anvisas av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket utifrån fördelningstalet. Västerås har under 2016 uppnått uppdraget att ordna boende för dessa 258 nyanlända. Det har varit en utmaning som inneburit att staden behövt se över sin interna samverkan kring bostadsfrågor. Sociala nämndernas förvaltning har samarbetat med framförallt stadsledningskontoret, fastighetskontoret och Bostads AB Mimer för att hitta lösningar på kort och lång sikt, och nya samverkansforum har bildats. Mimer har utökat antalet lägenheter till 43

45 samverkansavtalet, och de flesta bostäder som fördelats till anvisade har varit lägenheter från Mimer. Övergångsbostäder från befintliga beståndet har också använts. Sociala nämndernas förvaltning har gett fastighetskontoret i uppdrag att köpa mindre lägenheter med befintlig investeringsbudget. De har också fått i uppdrag att se över lokaler som kan användas för tillfälliga bostäder för nyanlända. Fastighetskontoret har köpt in tre lägenheter under I slutet av året har fastighetskontoret blockhyrt 10 campingstugor som en tillfällig lösning för att ta emot nyanlända. Totalt har Västerås mottagit ca nyanlända under Närmare personer har egenbosatt sig i Västerås, antingen via anknytning till någon eller att man själv ordnat boende i Västerås. Ca 350 av de som mottagits är barn under 18 år som kommit med sina familjer. Ensamkommande barn redovisas separat. Samhällsorientering har erbjudits på 6 olika språk under personer har deltagit i samhällsorienteringen varav 5 personer avbrutit pga. andra aktiviteter. Väntetiden på de två största språkgrupperna har varit 3-5 veckor. I utvärdering av samhällsorienteringen har 68 % uppgett att de fått den information de behövt. Under hösten har Västerås stad tillsammans med flera kommuner i länet gått in i ett EU-projekt, Samhälls- och hälsoorientering SOH+, som leds av tidigare VKL (numera Region Västmanland). Projektet syftar till att utöka samhällsorienteringen från 60 timmar till 80 timmar utifrån ett hälsoperspektiv. Västerås har utbildat 5 hälsokommunikatörer. Projektet pågår fram till och finansieras av Asyl- integrations- och migrationsfonden. Vård och omsorg har under 2016 fått i uppdrag att ge bostadsstöd till nyanlända och Samhällsorientering och vägledning inom SFE har haft uppdrag att vägleda de nyanlända in i samhället. Det har blivit många kontakter för den nyanlända. Statistik samt erfarenhet hos verksamheterna visar att det varit svårt för den nyanlända att veta vart man ska vända sig i olika frågor. Verksamheterna har arbetat med samverkan kring mottagningsprocessen för att till beställningen 2017 kunna förtydliga och förenkla processen kring vägledning och bostadsstöd. Västerås har gått med i ett nationellt projekt, Mötesplats och information, som leds av Försäkringskassan i syfte att förkorta tiden för nyanlända i mottagningsprocessen hos olika myndigheter. Projektet pågår under Tre enheter från Västerås stad (samhällsorientering och vägledning, socialkontor ekonomi och SFI) 44

46 kommer att ta emot nyanlända på servicekontoret tillsammans med Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Etableringsspåret är ett projekt som avslutades i juni Projektet har redovisat goda resultat både när det gäller språkutveckling och att deltagarna i projektet under pågående etablering fått möjlighet till vikariat och timanställningar inom vården. Att fler nyanlända har kommit ut i egen försörjning efter etableringstiden är viktig för att motverka ökade kostnader för försörjningsstöd. För att befästa verkningsgraden av projektet har Sociala nämndernas förvaltning och Barn och utbildningsförvaltningen beviljats medel från samordningsförbundet för att fortsätta i projektform med projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs, ytterligare 1,5 år. Ensamkommande barn och unga Västerås har tagit emot 38 ensamkommande barn under Mottagandet har minskat markant. I början av året ansvarade sociala nämndernas förvaltning för placering av 443 ensamkommande barn, detta har minskat till 385 barn i slutet av året. Migrationsverket har tagit fram ett nytt anvisningssystem from 1 april. Enligt den ska Västerås ta emot 11,57 promille av de ensamkommande barn som kommer till Sverige, vilket motsvarar totalt 35 ensamkommande barn. From har Individ och familjenämnden en ny överenskommelse med Migrationsverket om 325 platser för asylsökande ensamkommande barn. Överenskommelsen är uppsagd av Migrationsverket och slutade att gälla Ett nytt ersättningssystem kommer att börja gälla from som inte längre bygger på överenskommelser. Behovet av boendeplatser för ensamkommande barn har förändrats. Under verksamhetsåret 2016 upphandlades tre boenden som tidigare varit en del av Västerås tillfälliga boenden för ensamkommande (Skepparbacken, Irsta och Bäckby). Upphandling genomfördes under våren -16. Initial tilldelning överprövades. Förändrat ersättningssystem och en decimering av antalet anvisade ensamkommande resulterade i att nämnden drastiskt behövde förändra sina prognoser. Detta resulterade i att ovan nämnd upphandling avbröts, vilket skedde innan domstol avgjort överprövning. 45

47 Enligt en enkät till samtliga HVB i augusti 2016, bedömer boendena att 123 av ungdomarna från 16 år är mogna att bo i stödboende eller egen lägenhet. Planering för stödboendeplatser fr.o.m. januari 2017 har påbörjats. Nämnden har tagit fram en handlingsplan gällande utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga. Syftet med handlingsplanen är att tydliggöra insatser som görs eller behöver göras under mottagningstiden samt insatser för att stödja ungdomarna i åldern år. Svenskundervisning i avvaktan på skolstart, insatser för att förebygga drunkningstillbud samt sommarjobbspraktik är exempel på aktiviteter som genomförts under året. De flesta HVB uppger i enkät att de har 2-3 ungdomar/boende som har särskilda behov. Landstinget har startat ett mobilt team för att stödja HVB hemmen gällande barn med psykisk ohälsa så att boendena blir bättre utrustade för att hantera barnens behov. De barn och unga som har särskilda behov som nuvarande HVB inte kan tillgodose med hjälp av samverkan med landstinget, behöver placeras på externa behandlingshem. Förvaltningen bedömer att underlaget för att öppna ett HVB med denna inriktning inte är tillräckligt stort. En handlingsplan har tagits fram gällande uppföljning av ensamkommande barn och unga, som beslutas av nämnden i februari Beställar- och upphandlingsenheten har under året genomfört verksamhetsuppföljning i form av kvalitetssäkringssamtal samt avtalsuppföljningar. Flyktingenheten har fortsatt svårt med rekrytering av handläggare och har ständigt vakanta tjänster. Enheten har stora utmaningar gällande utredning och uppföljning av varje barn EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Ordinarie flyktingmottagning Nettokostnader, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Statlig ersättning 46,4 126,0 85,5 40,5 Integration -25,0-31,0-43,6 12,6 46

48 Nettokostnader, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Boende -0,6-1,6-5,1 3,5 Försörjningsstöd -14,0-29,5-20,1-9,4 Gemensamt/Övrigt -2,3 0,0-5,3 5,3 Resultatöverföring 0,0-57,4-4,5-52,9 Totalt flyktingmottagande 4,4 6,5 6,9-0,4 Den ordinarie flyktingverksamheten innehåller flyktingar med mottagningsår 2013, 2014, 2015 och Varje årsgrupp tillhör den ordinarie flyktingverksamheten i totalt fyra år. För varje mottagen flykting utbetalas en schablon från Migrationsverket som ska täcka kostnader för individen under perioden. Vid bokslut 2016 lämnar gruppen med mottagningsår 2013 den ordinarie flyktingverksamheten. Resultatet för denna årsgrupp blev 6,9 mnkr. Resultatet för årsgrupperna 2014, 2015 och 2016 blev totalt 57,4 mnkr vilket förs med till nästa år för att möta kommande kostnader. Ensamkommande Nettokostnader, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Statlig ersättning 95,9 307,7 360,3-52,6 Vårdkostnader/boende -82,7-210,4-334,5 124,1 Myndighetskontor -11,3-21,8-23,0 1,2 Försörjningsstöd -0,6-1,0-1,0 0,0 Gemensamt/övrigt -1,4-5,3-1,8-3,5 Periodisering 0,0-26,1 0,0-26,1 Totalt ensamkommande -0,1 43,1 0,0 43,1 Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn redovisar ett stort överskott om 43,1 mnkr för Främsta orsaken till överskottet är det fördelaktiga platsavtal staden hade med Migrationsverket under perioden. Migrationsverket har fortsatt långa handläggningstider vilket leder till att ansökan om ersättning till utbetalning av ersättning kan det dröja upp till ett år. Fordringarna värderas då enligt försiktighetsprincipen. Vid årsskiftet var inflödet av ensamkommande flyktingbarn högt och staden rustade för ett fortsatt högt mottagande med att bygga upp struktur för 47

49 att klara av mottagandet. Idag står verksamheten inför stora förändringar i samband med ett förändrat ersättningssystem och minskat mottagande. Det nya systemet genererar inte intäkter i samma utsträckning som tidigare vilket gör att verksamheter behöver ställas om eller avvecklas. För att möta dessa kostnader periodiseras 26,1 mnkr av resultatet till ANALYS Västerås har under 2016 uppnått uppdraget att ordna boende för de 258 nyanlända som enligt fördelningstal anvisats till Västerås. Utifrån den bostadsbrist som råder är det viktigt att beakta eventuella undanträngningseffekter som kan uppstå. Sociala nämndernas förvaltning har tagit fram riktlinjer för bostäder för att förtydliga hur nämndens prioriteringar ska se ut om bostäder inte räcker till alla målgrupper. Riktlinjerna beslutas av individ och familjenämnden i januari Förvaltningen kommer också behöva använda andra boendelösningar för framförallt nyanlända ensamhushåll, så att ordinära bostäder kan prioriteras till flera olika målgrupper inom socialtjänsten. Boendelösningar i form av korridorsboende med gemensamma utrymmen för matlagning kräver en annan tillsyn än enbart bostadsstöd som idag ges till nyanlända. Att antalet anvisade nyanlända ökar innebär också utmaningar i att organisera ett bra mottagande för dessa personer. Detta har förvaltningen sett över under året och bedömer att det med mindre förändringar kommer kunna förbättra mottagningsprocessen för den enskilde. Behov av utökade resurser finns utifrån ett större mottagande av anvisade nyanlända. Försörjningsstödskostnaden 2016 för ordinarie flyktingmottagandet har dubblerats från föregående år. En orsak är att antalet nyanlända har ökat och därmed också antalet som är i behov av initialt försörjningsstöd (sk glappet). En ytterligare orsak är svårigheter för gruppen att komma ut på arbetsmarknaden. Socialkontor ekonomi bedömer att majoriteten av de nyanlända är arbetsföra. Fler arbetsmarknadsåtgärder behövs under etableringstiden för att förebygga ett ökat behov av försörjningsstöd. Utbetalning i avvaktan på etableringsersättning och komplettering av etableringsersättning är de poster som står för största delen av försörjningsstödskostnaden. En anledning till behovet av komplettering är höga hyreskostnader. Antalet personer i etablering beräknas öka och då också risken för ökat försörjningsstöd efter etablering. 48

50 Antalet ensamkommande barn som anvisas till Västerås har blivit färre och om det inte sker förändringar på nationell nivå kommer vi se ännu färre anvisningar under Orsaker till att antalet barn minskat varje månad under 2016 är dels att inflödet minskat, men också att barn avslutats pga. att de inte längre räknas som ensamkommande barn, att stödbehovet inte kvarstår eller att ensamkommande barn avvikit/försvunnit. 58% av de som avslutats har överförts till Migrationsverkets ansvar då de antingen skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år under asyltiden. Andra orsaker till utflytt är att ungdomar över 18 år med upphållstillstånd inte längre haft något stödbehov, barn som återförenats med sina föräldrar, men också barn som avvikit/försvunnit (åtta personer). Ett fåtal barn har utvisats (tre personer). Den tendens som vi ser av att ungdomar skrivs upp i ålder eller hinner fylla 18 år innan asylprövningen är klar, bedömer förvaltningen kommer att fortgå under Migrationsverket kommer inte hinna fatta beslut i många av dessa ärenden utan asylsökande ensamkommande barn som fyller 18 år eller skrivs upp i ålder kommer att flyttas över till Migrationsverkets ansvar. Förvaltningen ser också att 16 åringar är en stor grupp av de ensamkommande barnen vilket medför att behovet av stödboenden kommer att öka under Osäkerheten för många ensamkommande barn och unga utifrån ändrade regelverk har påverkat barnens/de ungas mående. En risk finns att gruppen med psykisk ohälsa kan komma att öka. Insatser för att förebygga ohälsa har påbörjats i form av mobilt team men behov finns av att se över behovet av olika insatser. Förvaltningen har under 2016 identifierat målgrupper för HVB respektive stödboende, samt hur en nertrappning av HVB behöver ske. En periodisering av medel från 2016 är en del i lösningen för att få budgeten i balans för Arbetet med att verkställa omställningen från HVB till stödboende samt nertrappning på HVB blir dock avgörande för om budget kommer att kunna hållas kommande år. 49

51 5. Medarbetare Antal årsarbetare i Sociala nämndernas förvaltning uppgick under 2016 till totalt 358, antalet anställda uppgick till 392. De flesta medarbetare är kvinnor, bara 7 % är män. Av 18 chefer i förvaltningen är två män. Antal Faktiska årsarbetare - arbetad tid Antal Tillsvidare- och visstidsanställda Kvinnor Män Den absoluta majoriteten arbetar heltid, flera deltidstjänster finns inom socialjouren. I medarbetarundersökningen svarar 98% att de har den tjänstgöringsgrad som man önskar, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med förra året. Antal Tillsvidareanställd - heltid/deltid Heltid Deltid 50

52 100% 80% Närvarande Antal dagar Antal frånvarodagar/snittanställning 60% 20 40% 20% 32,10% 30,60% 50% ,2 26,0 14,8 0% 2016 Totalt Därav kvinnor Därav män Totalt Därav kvinnor Därav män Förvaltningens verksamhet består av två delar. Den ena med övergripande enheter med uppdrag att ta fram underlag till nämndernas beslut i övergripande och beställande ärenden. Den andra delen består av ett flertal enheter med uppdrag att handlägga enskilda individärenden. är arbetsgivarnämnd för hela förvaltningen, även de delar som arbetar på uppdrag av äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningsgemensam verksamhet De förvaltningsgemensamma enheterna bereder sakärenden till de tre nämnderna, svarar för sakkunskap och underlag för beslut, verkställer beslut, beställer tjänster inom det sociala- och hälso- och sjukvårdsområdet, följer upp verksamhetens samlade resultat utifrån uppsatta mål och bestämmelser samt bevakar utvecklingsfrågor och forskning. I uppdraget ingår även att ta fram policydokument, riktlinjer och annat verksamhetsstöd till bl.a. handläggningen av enskilda ärenden. Enheterna har under året haft några nyrekryteringar av medarbetare. Från årsskiftet 2016 överfördes medarbetare från tidigare proaros respektive Servicepartner till en ny enhet. Funktioner som överförts är de strategiska projekt som äldrenämnden bedriver inom välfärdsteknikområdet samt olika stödjande och uppsökande funktioner inom äldre och funktionshinderområdet. Verksamhetsområde myndighetsutövning Verksamhetsområde myndighetsutövning har under året bestått av tolv enheter. Enheterna handlägger den sociala myndighetsutövningen samt svarar för den samordnade vårdplaneringen och första mottagande av kommunala hälso- och sjukvårdsuppdrag i hemsjukvård och särskilda boenden. Dessa enheter utreder och beslutar, på delegation av nämnderna eller med stöd av yrkeslegitimation, i 51

53 olika enskilda ärenden, tar fram skriftliga beslutsunderlag i vissa individärenden till nämnderna samt följer upp individärendena. I uppdraget ingår även att följa utveckling och forskning och tillägna sig nya metoder inom sitt yrkesområde för att kunna tillämpa ett evidensbaserat och beprövat socialt respektive hälso- och sjukvårdsarbete. Kompetensförsörjning Under året har rekryteringar genomförts till både enhetschefer och teamledare. Rekryteringar av socialsekretetrare och biståndshandläggare pågår kontinuerligt. Stora problem med rekrytering av socionomer till myndighetsutövning barn och ungdom har präglat också detta år. Den satsning på förstärkt arbetsledning som nämnden beslutade om redan 2014 har inte heller i år varit möjlig att verkställa fullt ut på grund av rekryterings svårigheter. Det ettåriga traineeprogrammet för socionomer, omfattande fem tjänster, avslutades i början av året. Flertalet av traineesocionomerna har fortsatt sina anställningar inom förvaltningen. Västerås har, i likhet med landets övriga kommuner, svårigheter att rekrytera socialsekreterare och biståndshandläggare. Yrkesgrupperna utgör en stor bristvara på arbetsmarknaden och det medför ett kontinuerligt rekryteringsbehov. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan med en rad aktiviteter för att stärka det samlade arbetet att bli en attraktiv arbetsgivare. Modellen benämns ARUBA Attrahera-Rekrytera-Utveckla-Behålla-Avsluta. Ambassadörer har utsetts inom enheterna vilka medverkar i olika rekryteringssammanhang. Gemensamt introduktionsprogram för nyanställda har tagits fram. Ett nytt traineeprogram startar Sociala medier används nästan uteslutade i rekryteringsarbetet. Fokus kommande år kommer att vara aktiviteter som attraherar personer med rätt kompetens att söka sig till förvaltningen samt insatser som bidrar till att utveckla och behålla medarbetare. Kompetensmodellerna för biståndshandläggare/socialsekreterare har reviderats och samordnats samt använts vid medarbetarsamtalen. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att tydliggöra kompetenskraven för olika tjänster och tagit fram kompetensmodeller även för administratörer och beställare/utvecklare. Förvaltningen erhöll särskilda medel i 2016 års lönerevision till biståndshandläggare och socialsekreterare Lärande och utveckling Respektive enhet har deltagit i olika fortbildningar och fått kompetensutveckling utifrån sina behov och uppdrag. Sammantaget är det en mångfald av insatser som genomförts under året. Därutöver har medarbetare och enheter deltagit i studiebesök och olika regionala och nationella nätverk beroende på uppdrag och ansvarsområde. 52

54 Stort fokus har legat på kompetensutveckling i lagstiftning, handläggning och dokumentation för den myndighetsutövande delen. Samtliga medarbetare inom verksamhetsområde myndighetsutövning erbjuds handledning i sitt arbete. Ett antal utbildningar har också genomförts under året, bland andra kan nämnas att samtliga medarbetare som arbetar med barn deltog i en föreläsning om barns delaktighet inom socialtjänsten som gavs av föreningen Maskrosbarn. Mälardalens högskola har gjort en uppdragsutbildning, Reflekterande processer och systemteori inom socialt arbete där ca 25 medarbetare deltagit. Utöver dessa satsningar har kortare utbildningar riktade till färre deltagare förekommit, t ex utbildning i tejping (en metod att samtala med barn) och gruppledarutbildning i Bris regi Mina föräldrar är skilda. Socialkontor ekonomi har fortsatt sin satsning på lösningsfokuserat arbete och medarbetarna utbildas från grund- till avancerad nivå. Ett arbete med ständiga förbättringar pågår och där bidrar återkopplingen av Lex Sarah utredningarna liksom tillsynsmyndighetens granskningar på ett konstruktivt sätt till utvecklingen. MKHV, Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd, utgör en del av det s.k. Samhällskontraktet regionens fleråriga samarbete med högskolan. De samverkande parterna är förutom Mälardalens Högskola, Västerås stad, Eskilstuna kommun samt landstingen i Sörmland och Västmanland. Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning i skärningspunkten mellan de samverkande parterna. Under året har förvaltningen för tredje året i rad varit medarrangör i en stor nationell konferens och mässa, MVT på Kistamässan, på temat välfärdsteknologi Mångfald integration jämställdhet Vid samtliga rekryteringar arbetar vi för att öka mångfalden vilket bland annat lett till att vi inom förvaltningen har medarbetare med olika bakgrund. Vid rekrytering av chefer finns alltid den personliga kompetensen Värdesätter mångfald och ser olikheter som en tillgång för arbetsplatsen med i kravprofilen. Som exempel kan nämnas att socialkontor ekonomi har medarbetare som behärskar arabiska, bosniska, dari, engelska, finska, franska, italienska, kroatiska, kurmanji, norska, persiska, polska, serbiska, somaliska, sorani, spanska, tjeckiska, turkiska, tyska samt teckenspråk. Förvaltningen som helhet har en hög representation av medarbetare med utländsk bakgrund. Socialtjänsten är en mycket kvinnodominerad bransch och förvaltningen har mycket få män anställda, det är också få män som söker sig till socionomprogrammet. Trots strävanden i rekryteringar av nya medarbetare är 53

55 könsfördelningen både på enskilda enheter och i hela förvaltningen mycket ojämn, män är starkt underrepresenterade i socialt arbete och hälso- och sjukvård. Enheterna har utifrån sina olika uppdrag deltagit i utbildningar som på olika sätt berör mångfald, integration och jämställdhet. Flera enheter har ägnat arbetsplatsträffar och studiedagar till frågor som rör värdegrundsfrågor. Medverkan har skett i de årliga bemötandedagarna i samarbete med Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun. För att kunna göra jämställdhetsanalyser av verksamheten är statistikuppgifter könsuppdelade och fortsatt utvecklingsarbete pågår för att stärka den rapporteringen Hälsofrämjande åtgärder Förvaltningen har en riktlinje för hälsofrämjande arbete där de olika åtgärderna framgår. De hälsofrämjande åtgärderna är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och syftar till att stärka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Arbetsplatserna har utsedda hälsoombud. Hälsoombuden kan gemensamt och/eller inom sina respektive enheter stimulera och uppmuntra till friskvårdsaktiviteter. I maj månad genomfördes en förvaltningsövergripande temadag där temat var stadens värdegrund och ambassadörskap. Medarbetarna använder sitt friskvårdsbidrag i lite olika omfattning och det skiljer sig åt mellan enheterna, en uppskattning kan vara %. Hälsoombuden på enheterna är aktiva och under året har deltagande skett i t ex blodomloppet, cykla till jobbet, stegtävling mm. 54

56 CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Se till att du som handläggare planerar in dialogen med barn/unga i din arbetsprocess och att du skaffar dig en smidig rutin för hur du når barn och unga. Nämnd: Dnr:2017/00001-IFN-007. Handläggare: Stefan Lundin, Patrik Kalander, Urban Soneryd Ärende: Verksamhetsberättelse Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? x Ja Nej Motivera svaret: Bokslutet visar hur resurser för barn och ungdom har disponerats under året. Bokslutet visar också hur barn- och ungdomsfrågorna ser ut att utvecklas i framtiden. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? X Ja Nej Motivera svaret: Bokslutet visar att barn- och ungdomsfrågor prioriteras inom IFN. 3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja X Nej Motivera svaret: Metod och rutin för att ha löpande kontakt med ungdomar saknas.

57 Indikatorer ekonomi Utbetalt ekonomiskt bistånd- Kvinna Utbetalt ekonomiskt bistånd- Man Utbetalt ekonomiskt bistånd- Totalt Antal hushåll- Kvinna Antal hushåll- Man Antal hushåll- Totalt Kostnader utbetalt bistånd under etableringstiden Utbetalt orsak glappet Utbetalt orsak utfyllnad Utbeetalt orsak arbetsoförmåga antal hushåll som besökt Enhten för vägledning Följekort Flykting Utveckling 2014/2015 Indikatorer kvalitet Genomsnittlig bidragstid månader- Kvinna 4,3 Genomsnittlig bidragstid månader- Man 3,1 Genomsnittlig bidragstid månader- totalt 3,6 Utveckling 2014/2015 Antal biståndsbeslut om bostad antal ensamhushåll antal familjer Antal avslutade biståndsbeslut om bostad orsak eget kontrakt orsak flyttat från kommunen orsak annan Genomsnittlig väntetid för deltagande i Samhällsorientering (SO) 3-5 veckor Antal män som genomfört SO 195 Antal kvinnor som genomför SO 116 Antal som fullföljt SO inom ett år 311

58 Följekort Ensamkommande barn och unga Indikatorer ekonomi 2015 dec 2016 dec Asylsökande exkl ankomst Jourfamilj 4 9 Familjehem Nätverksfamiljehem Konsulentstödda familjehem HVB egna /kommunal HVB egna/privat utförare 62 HVB extern inkl LVU Utsluss 0 Stödboende 0 Migrationsverkets asylboende 4 1 Migrationsverkets lgh 2 0 SUMMA Utveckling 2015/2016 Permanent/tillfällig uppehållstillstånd exkl ankomstbarn Jourfamilj 0 4 Familjehem Nätverksfamiljehem Konsulentstödda familjehem 4 4 HVB egna /kommunal HVB egna/privat utförare 21 HVB extern 1 1 Utsluss 9 13 Stödboende 0 Migrationsverkets asylboende 0 Migrationsverkets lgh 1 SUMMA är statisktik för HVB egna privat och kommunalt sammanslaget Indikatorer kvalitet Anvisade Utveckling 2015/2016 Avvikna/förvunna 1 8 Skrivits upp i åldern 4 27 Utvisade 2 3 Utflyttade pga fyllt 21 år 1 Utflyttade pga 18 år PUT 12 Utflyttade pga 18 år Asyl 23 Familjeåterförening i Sverige 1 9 Flyttat/anvisad till annan kommun 1 1 Avliden 1 Tagit tillbaka asylansökan 1 SUMMA 9 86 Indikatorer kund 2016 andel positiva svar, som känner sig trygg i sitt boende (HVB/Stödboende) 85% (av 94 svar) andel positiva svar, som känner att de kan lita på personalen på sitt boende 72% (av 93 svar) andel positiva svar, som upplever att personalen på boendet lyssnar på dem 83% (Av 95 svar) andel positiva svar, som upplever att personalen på boendet är intresserad av ungdomens synpunkter och vad ungdomen vill göra 71% (av 94 svar) Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten andel positiva svar.(förbättrats lite,mycket) 83% Indikatorer medarbetare Utveckling 2014/2015

59 Antal ärenden per handläggare, medel

60 Följekort vård vuxen (21--> år) Indikatorer ekonomi Utveckling % Vårdkostnad - konsulentstött familjehem institution öppenvård Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv Indikatorer kvalitet Utveckling % Andel ej återaktualiserade ett år efter avslutad insats (%) % Antal aktualiseringar tot Antal placeringar Kvinna - konsulentstött familjehem % - institution % --- därav LVM % - öppenvård boende % --- därav VIR % Antal placeringar Man - konsulentstött familjehem % - institution % --- därav LVM % - öppenvård boende % --- därav VIR 0 2 Vårddygn Kvinna - konsulentstött familjehem % - institution % --- därav LVM % - öppenvård boende % --- därav VIR % Vårddygn Man - konsulentstött familjehem % - institution % --- därav LVM % - öppenvård boende % --- därav VIR 280 Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare, antal/invånare år Antal som fullföljer planerad insats Antal vräkningar Antal uteliggare Indikatorer kund Utveckling % Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten (förbättrats lite, mycket) Beläggning boenden Öppenvård Indikatorer medarbetare Utveckling % Antal ärenden per handläggare, medel

61 Följekort vård ungdom (13-20 år) Indikatorer ekonomi Utveckling % Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Vårdkostnad - familjehem konsulentstött familjehem institution öppenvård Indikatorer kvalitet Utveckling % Andel ej återaktualiserade ett år efter avslutad insats % Antal aktualiseringar tot % - barnahus (våldsmiljö, sexuella övergrepp, barn- och ungdomsmisshandel) % Antal beslut Utredning ungdom enl 11 kap % Antal placeringar Flicka - familjehem % - konsulentstött familjehem 7 7 0% - institution % LVU % - öppenvård boende % --- därav VIR 5 5 0% Antal placeringar Pojke - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % LVU % - öppenvård boende % --- därav VIR % Vårddygn Flicka - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % LVU % - öppenvård boende % --- därav VIR % Vårddygn Pojke - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % LVU % - öppenvård boende % --- därav VIR % Indikatorer kund Utveckling % Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten (förbättrats lite, mycket) Indikatorer medarbetare Utveckling % Antal ärenden per handläggare, medel

62 Följekort vård barn (0-12 år) Indikatorer ekonomi Utveckling % Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Vårdkostnad netto Tkr - familjehem konsulentstött familjehem institution öppenvård Indikatorer kvalitet Utveckling % Andel ej återaktualiserade ett år efter avslutad insats (%) % Antal aktualiseringar tot % - barnahus (våldsmiljö, sexuella övergrepp, barn- och ungdomsmisshandel) % Antal beslut Utredning barn enl 11 kap % Antal placeringar insats Flicka - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % - öppenvård boende % Antal placeringar Pojke - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % - öppenvård boende % Vårddygn Flicka - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % - öppenvård boende % --- därav VIR 0 0 Vårddygn Pojke - familjehem % - konsulentstött familjehem % - institution % - öppenvård boende % --- därav VIR % Antal vräkta barn Indikatorer kund Utveckling % Indikatorer medarbetare Utveckling % Antal ärenden per handläggare, medel

63 Följekort ekonomist bistånd (EXKL FLYKTING) Indikatorer ekonomi Utveckling % Utbetalt ekonomiskt bistånd- Kvinna % Utbetalt ekonomiskt bistånd- Man % Utbetalt ekonomiskt bistånd- Totalt % Antal hushåll- Kvinna % Antal hushåll- Man % Antal hushåll- Totalt % Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 5,5% 5,3% 5,2% Indikatorer kvalitet Utveckling % Andelen barnfamiljer med bistånd 28% Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 4,4% 4,2% 4,1% Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, kvinna, andel (%) 48% 47,5% 48,6% Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, man, andel (%) 45,1% 46,1% 43,3% Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, tot, andel (%) 46,5% 46,8% 45,9% Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 32,0% 33,0% 31,9% Genomsnittlig bidragstid månader- Kvinna 7,5 7,1 Genomsnittlig bidragstid månader- Man 7,1 7 Genomsnittlig bidragstid månader- totalt 6,55 6,8 7,3 7,1 Indikatorer kund Utveckling % Socialsekreteraren frågar efter synpunkter på hur min situation kan förändras 77% Indikatorer medarbetare Utveckling % Antal ärenden per handläggare, medel Genomsnittligt antal biståndshushåll per månad per handläggare (omräknat till heltid)

64 Sociala nämndernas förvaltning Återrapportering Internkontroll Verksamhetsåret 2016 Å terrapportering Internkontroll Inför och under verksamhetsåret 2016 har momenten riskanalys, kontrollåtgärder och uppföljning genomförts enligt COSO-modellen för intern styrning och kontroll. Internkontrollplanen för 2016 fastställdes i samband med budgetavstämning. De prioriterade områdena för var: Risk Kontrollmoment Metod Riskbedömning Lämna ut sekretessbelagda uppgifter Kontroll av att det finns rutiner avseende handläggningsprocessen tillgängliga för socialsekreterare och att de Granska resultatet från egenkontrollen. 9 Brott mot verksamheten ekonomiskt bistånd Stor personalomsättning/ personalbrist Inte kunna erbjuda utredning eller beslut utifrån behov i rimlig tid Fel eller uteblivna insatser följs. Kontroll av att det är ett förenklat regelverk med färre men tydligare gränser som finns inbyggt i verksamhetssystemet. Kontrollera utrednings- och verkställighetstider i verksamhetssystemet. Kontroll av att befintliga rutiner, checklistor och mallar som finns i ledningssystemet används och fungerar. Granska rutiner samt kontrollera listor/fellistor. Stickprovskontroller. Granska rutiner samt kontrollera listor/fellistor. Regelbundna samtal med handläggare. Ökat flyktingmottagande Lämna ut sekretessbelagda uppgifter Vid kontroll har vi kunnat konstatera att det under 2016 har varit tre fall där sekretessbelagda uppgifter har lämnats till fel person. Utifrån det har rutinen för utlämnande av handling setts över och reviderats. Återkommande på APT har man muntlig genomgång av de lagar och regler som styr utlämnande av handling. Vi har också reviderat rutinen för utlämnande på så sätt att det är teamledare istället för assistent som hanterar en begäran om utlämnande av handling. Man har informerat enskilda om deras möjlighet att lämna klagomål på det inträffade och berörd enhet har själv gjort lex Sarah anmälningar. Under 2017 kommer förvaltningen att arbeta med att ytterligare se vilka åtgärder man kan göra för att minska eller helt eliminera risken att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till obehörig. - Brott mot verksamheten ekonomiskt bistånd En städning av verksamhetssystemet har påbörjats under En del av målsättningen med den städningen är att få till ett förenklat regelverk med tydliga gränser, kontrollmöjligheter och stopp i systemet. Under 2016 har också ett arbete gjorts med att