NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD PROTOKOLL

Transkript

1 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD PROTOKOLL Nr: 1 Datum:

2

3

4

5

6

7 Bilaga 3:1 Bilaga 3:2 Bilaga 3:3

8 Bilaga 4:2 Bilaga 4:1

9

10 Bilaga 5:2 Bilaga 5:1

11

12

13

14 Bilaga 2 Datum: Underlag förslag Verksamhetsplan med budget 2016 Förvaltningen för Regional utveckling Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

15 1. Region Örebro läns vision och värdegrund Visionen är utgångspunkten för all vår verksamhet. Örebro läns landstings vision som antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 lyder: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling och tidigare Regionförbundets vision var: Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid Örebro läns landstings värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Regionförbundets värdegrund för dess kansli var: Vår handlingskraft bygger på att vi är schysta, kloka och framsynta. Vi verkar genom samarbete och öppenhet för smart, hållbar tillväxt för alla i hela Örebroregionen. Vision och värdegrund kommer att omarbetas för Region Örebro län och arbete har påbörjats i samband med genomförd regionbildning och revideringen av regional utvecklingsstrategi. Vision och värdegrund anvisar Region Örebro läns inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till medborgarna. För oss i Region Örebro betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Region Örebro län arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Region Örebro län förvaltningen Regional 2 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

16 Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet samt rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans över gränserna Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 2. Verksamhetsplan med budget Verksamhetsplanen är Region Örebro läns övergripande styrdokument Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Region Örebro läns övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla Region Örebro läns verksamhet och vänder sig i första hand till Region Örebro läns verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamheten. För att underlätta denna konkretisering innehåller verksamhetsplanen en målhierarki i form av regionfullmäktiges övergripande mål, inriktningsmål samt indikatorer. Verksamhetsplanen innehåller också uppdrag till den politiska organisationen. Region Örebro läns verksamhetsplan med budget anger regionfullmäktiges prioriteringar. De övergripande målen, inriktningsmålen samt indikatorerna ska vara utgångspunkt för verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Regionstyrelsens och nämndernas ansvar för mål och uppdrag tilldelas i ett åtagande till regionstyrelsen eller respektive nämnd där det framgår vilka mål och uppdrag som tillhör regionstyrelsen eller respektive nämnd. Åtaganden finns som bilaga till verksamhetsplanen. 2.2 Nämnders och förvaltningarnas verksamhetsplaner Varje nämnd och förvaltning har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån regionfullmäktiges verksamhetsplan. I åtagandet för respektive nämnd eller Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

17 regionstyrelsen framgår de mål och uppdrag som fullmäktige bestämt. Utöver dessa kan regionstyrelsen eller nämnderna fastställa egna mål eller uppdrag. Förvaltningarna kan också ta fram egna mål och uppdrag för egna interna processer. Förvaltningen regional utveckling styrs av två huvudnämnder och två fokusnämnder. För att tydliggöra de olika nämndernas politiska ansvar är verksamhetsplanen strukturerad utifrån de olika nämnderna ansvarsområden, inte utifrån hur förvaltningen leds tjänstemannamässigt. Förvaltningen regional utvecklings mål och uppdrag är i stor omfattning beskriven i den av regionfullmäktige antagna verksamhetsplanen. Stor del av innehållet är därför detsamma som regionfullmäktiges verksamhetsplan. Förvaltningens aktivitetsplan bifogas, se bilaga 1. Den innehåller exempel på aktiviteter för att nå uppsatta mål. Aktivitetsplanens beslutas av förvaltningschef, inte av respektive nämnd. 2.3 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med övergripande mål, inriktningsmål och indikatorer till nämnder och förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan innevånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansli till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regionkansli och berörda nämnder. Uppföljning av övergripande mål, inriktningsmål samt indikatorer görs i delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut. Region Örebro län förvaltningen Regional 4 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

18 3. Hållbar utveckling 3.1 Vad är hållbar utveckling? Den regionala utvecklingspolitiken har hållbar utveckling som övergripande mål. Den mest använda definitionen av hållbar utveckling är; "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" Definitionen formulerades 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid, Världskommissionen för Miljö och Utveckling (även kallad Brundtlandkommissionen). Brundtlandkommissionen beskrev hållbar utveckling innehållande tre perspektiv: socialt hållbar utveckling, ekologisk hållbar utveckling samt ekonomiskt hållbar utveckling. En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och kvinnors och mäns hälsa i centrum och inbegriper bland annat demokrati, etik, folkhälsa, sysselsättning, jämställdhet, integration, mångfald, barnkonventionen, HBT-frågor och delaktighet. Med ekologisk hållbar utveckling menas en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och skapar de natur- och kulturmiljöresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö och hälsa. Perspektivet innefattar till exempel kretslopp och effektiv användning av ändliga resurser, miljö, energi, avfall och restprodukter, matproduktion med flera frågor. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till stabilitet, hållbarhet och mobilisering av samhällets ekonomiska potential. Ekonomisk hållbarhet är en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hållbar utveckling står inte i motsats till tillväxt. En hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling men måste baseras på kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart i ett brett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. En hållbar tillväxt är ett mål men främst ett medel för att skapa ytterligare resurser för att exempelvis minska utanförskapet, öka välfärden eller förbättra miljön. De tre dimensionerna betraktas som likvärdiga, och hållbar utveckling uppstår i överlappningen dem emellan. För att den sammantagna utvecklingen ska vara hållbar måste samtliga tre dimensioner uppfyllas. Lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven ska prioriteras. Det gäller således att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

19 Figur. Modell av hållbar utveckling. Den långsiktiga utmaningen är att perspektiven mer och mer överlappar varandra, det vill säga det röda fältet (som symboliserar hållbar utveckling) blir större och större. Hållbar utveckling uppstår sålunda i överlappningen mellan de tre dimensionerna. Övergripande vision för hållbar utveckling Region Örebro län ska bidra till en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Prioriterade åtgärder för att sträva mot visionen är att Region Örebro län utformar insatser för hållbar utveckling som utgår ifrån evidensbaserad kunskap och metod, det vill säga en medveten och systematisk strävan att bygga arbetet på bästa möjliga vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet, men också kan bidra till ny kunskap och nya metoder. Övergripande mål för social hållbarhet Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Prioriterade åtgärder för Region Örebro län är att bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer samt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i vår egen verksamhet. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet Region Örebro län förvaltningen Regional 6 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

20 Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Prioriterat för Region Örebro län är att utsläppen av växthusgaser, resursanvändningen och miljörelaterade hälsorisker i Region Örebro län är i balans med de ekologiska systemen. Omgivningsmiljön i Örebro län ska vara hälsofrämjande. Invånarna utsätts för så låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt. Region Örebro län bidrar inte till att försämra möjligheten för människor i andra delar av världen att leva i hälsosamma miljöer. Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. Det är viktigt för Region Örebro län att befolkningsutvecklingen är i balans och det är prioriterat att alla medborgare har möjlighet att försörja sig och att näringslivet utvecklas i en jämställt riktning. Vidare att näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till arbetskraft. 3.2 Uppdrag inom hållbar utveckling 1. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet även under Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. 3. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

21 4. Regional utveckling 4.1 Örebro läns styrkor och utmaningar I Örebro län finns både starka sidor att bygga vidare på och förbättringsområden och utmaningar att arbeta vidare med. Styrkorna i Örebro län är bland annat det centrala läget i Sverige, Örebro stad som ett starkt och växande centrum, många starka företag, Universitetssjukhuset Örebro och växande Örebro universitet. Det finns även utmaningar i Örebro län, till exempel att stärka utvecklingen i flera mindre kommuner, att förbättra för nya svenskar att komma in i samhället, miljö- och klimatfrågor, att förbättra resultat i skolan och att stimulera innovation och entreprenörskap Ett regionalt politiskt ledarskap Ett tydligt, inkluderande och aktivt regionalt politiskt ledarskap är viktigt för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Ett tydligt regionalt politiskt ledarskap ställer krav på en väl fungerande samverkan och samordning i länet. Region Örebro läns fullmäktige väljs av medborgarna i länet. Det finns därmed en politisk plattform för det regionala ledarskapet som utgår från hela länet Samarbete, dialog och tillit Viktiga förutsättningar för samverkan och handlingskraft i det regionala utvecklingsarbetet är nära dialog och förtroende och tillit mellan alla som är engagerade i regionens utveckling. Det gäller kommunerna, företagen, Örebro universitet, idéburen sektor, arbetsmarknadens parter, liksom länsstyrelsen, arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter. Region Örebro län har ett viktigt ansvar att tillsammans med dessa aktörer utforma en gemensam vision och gemensamma mål för Örebro län och en gemensam strategi för att uppnå dessa mål. 4.2 Region Örebro läns roll i det regionala utvecklingsarbetet Övergripande mål Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan med övriga aktörer inom och utom länet. Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Region Örebro län förvaltningen Regional 8 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

22 Allt som händer i en region och som bidrar till utveckling är i vid mening regionalt utvecklingsarbete. Det innefattar olika saker som leder till hållbar regional tillväxt och att regionens attraktivitet ökar. Det regionala utvecklingsansvaret är ett uppdrag som kommer från riksdag och regering och de närmare villkoren för uppdraget kommer i ett villkorsbeslut som regeringen fattar beslut om i december Bildandet av Region Örebro län innebär att regionen har det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Arbetet med det regionala utvecklingsarbetet sker i dialog med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i Örebro län. Det innebär att relationer skapas med näringslivet, kommuner, ideell sektor, staten inklusive länsstyrelsen och Örebro universitet samt andra externa aktörer till exempel regionens grannar. Region Örebro län leder arbetet med att genomföra Region Örebro läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, i nära samarbete med kommuner, Örebro universitet, länsstyrelsen och andra intressenter. Det är ett öppet processarbete som bygger på dialog och medagerande. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, är en gemensam vägvisare för att skapa bästa möjliga framtid för människor som bor och verkar i Örebro län. Gemensamma satsningar görs inom fyra utvecklingsområden, kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Under 2015 har en bred process startats för att ta fram ett nytt utvecklingsprogram för Region Örebro län. Enligt beslutat tidplan ska ett nytt program vara på plats i början av Kopplat till det regionala utvecklingsansvaret finns uppdraget att besluta om medfinansiering av merparten av de regionala utvecklingsmedel som staten tillför för att förverkliga strategin, liksom att arbeta med finansiering på andra sätt. Region Örebro län har tillsammans med regionalt tillväxtansvariga i Uppsala, Östergötland, Västmanland och Sörmlands län samt med Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och strukturfondspartnerskapet byggt upp en plattform för samverkan för genomförande av innevarande strukturfondsperiod. Under 2015 initierades, beslutades och påbörjades ett antal projekt inom såväl regionalfond som socialfond. Ett gemensamt arbete fortsätter under 2016 för att få igång olika utvecklingsprojekt, vilka kan bidra till att uppnå mer långsiktiga effekter och en strukturell påverkan inom näringsliv, arbetsmarknad, kompetensförsörjning och utanförskap. Under 2015 har antalet människor som är på flykt och som söker sig till Sverige ökat dramatiskt. För ett bra mottagande och en fortsatt integration in i det svenska Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

23 samhället behöver många parter samverka. Förvaltningen behöver därför ha en beredskap för att prioritera om sin verksamhet med beaktande av rådande flyktingsituation. Internationellt samarbete Region Örebro län har en aktiv roll i internationellt samarbete, framför allt inom Europa, och har medlemskap i olika nätverk. Det internationella samarbetet utvecklas aktivt i olika organisationer. Detta innebär också möjligheter att söka extern finansiering för olika projekt och liknande. Utvecklingen av Örebroregionen sker i en tid då det europeiska samarbetet står inför betydande svårigheter. Den ekonomiska situationen i flera av medlemsländerna är ännu bekymmersam. Flyktingströmma och oroligheter i unionens närområde leder till inrikespolitiska spänningar i många länder. De övergripande mål som gäller för det europeiska samarbetet Europa 2020 ligger till grund för såväl den nationella strategin för tillväxtpolitiken som för arbetet med EU:s strukturfonder. Även den regionala utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i Europa Under de kommande åren avser Region Örebro län att intensifiera arbetet med att utveckla Örebroregionen med såväl kunskap som resurser som hämtas ifrån det europeiska samarbetet. Genom aktiv närvaro i Bryssel, via Central Sweden (regionens Brysselkontor ), och samverkan i olika europeiska organ, till exempel AER, Errin, CPMR med flera, får Region Örebro län och Örebroregionen värdefulla kontakter och kunskaper om hur det regionala utvecklingsarbetet kan utvecklas. Inte minst gäller det också möjlig finansiering av olika utvecklingsinsatser som delvis kan finansieras med EU-medel. I den årliga beställningen till Central Sweden finns möjlighet att prioritera inriktningen för våra insatser i Bryssel. Beställningen fastställs i regionstyrelsen. Inriktningsmål (eget ansvar för respektive nämnd) 1. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län. Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön ska redovisas. Region Örebro län förvaltningen Regional 10 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

24 4.3 Förvaltningskansli Förvaltningskansliet har till uppgift att stödja förvaltningens chef och förvaltningens områden. Kansliet arbetar med övergripande frågor som planering och administration, projektstöd, kommunikation, hållbar utveckling, ekonomi och administration, analys, HR och IT. Nämnderna regional tillväxt och samhällsbyggnad ansvarar var och en för sig för målen i följande avsnitt. Projektstöd Enheten projektstöd stödjer arbetet med att utveckla projekt för Örebroregionens tillväxt. Här ges råd och stöd om olika finansieringskällor för att nå målen i vår regionala utvecklingsstrategi (RUS). När det gäller medel från det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder (1:1-anslaget) bereder och beslutar Region Örebro län om dessa. Enheten projektstöd är engagerade i genomförande av regionalfonden och socialfonden, bland annat genom mobilisering och medfinansiering av projekt. Inom enheten finns också ett uppdrag att samordna samtliga regionalt tillväxtansvariga i Östra Mellansverige i kontakter med bl a förvaltande myndigheter och strukturfondspartnerskap. På enheten finns resurser för att stödja verksamhetsorganisationen avseende internationella frågor, främst inriktat på EU-politik. Enheten ansvarar också för Central Sweden (regionens Brysselkontor). Prioriterade frågor är projektutveckling och politisk påverkan inom olika sakområden på EU-nivå. För att påverka EUs politiska agenda till vår regions fördel arbetar enheten även för att olika positionspapper och remissvar processas fram samt att samordna olika EU-nätverk som regionens politiker deltar i. Inriktningsmål 2. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. 3. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar. Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk ska öka i jämförelse med tidigare år. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

25 Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse med tidigare år Statistik, omvärld och analys Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Förvaltningskansliet bistår förvaltningen med statistik, analys och omvärldsanalys inom förvaltningens verksamhets område. Uppdragen varierar i karaktär från snabba, enkla statistikuppdrag till komplexa och utförliga analyser. Kopplat till genomförandet av Örebroregionens utvecklingsstrategi sker regelbunden uppföljning och utvärdering, dels följs indikatorerna upp, dels följs aktiviteter som utvecklar regionen. Uppföljningen syftar primärt till att systematiskt följa upp och utvärdera och på så vis bidra till att omsätta kunskap och erfarenheter till förnyelse av den regionala utvecklingsstrategin, program och handlingsplaner. Spridning av upparbetade resultat sker genom olika kanaler, web, möten, konferenser med mera. En prioriterat område är också att utveckla ett mer systematiserat och organiserat omvärldsarbete. Omvärldsbevakning är nödvändigt för att fånga in trender, tendenser internationellt och nationellt som får betydelse regionalt eller lokalt. I dagsläget sker omvärldsbevakning främst genom utvecklingsledare/sakområdesexperter Kommunikation Region Örebro Läns gemensamma kommunikationsprioriteringar 2016 En väl utvecklad kommunikationsverksamhet är central för att kunna leda och styra verksamheten mot gemensamma mål. Kommunikation är en del av alla processer och behöver integreras i all planering och utveckling av vår verksamhet. Utifrån de gemensamma prioriteringarna för RÖL kommer det gemensamma kommunikationsarbetet under 2016 fokusera på att stärka kommunikationsinsatserna kopplat till Attraktiv arbetsgivare, Hållbar Utveckling, E-hälsa och Vision- och värdegrund. Likaså är en kartläggning av kommunikationsprocessen samt att ta fram en kanalstrategi prioriterade områden. Kommunikationsarbetet inom förvaltningen Regional Utveckling Region Örebro län förvaltningen Regional 12 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

26 Region Örebro Län är en ny organisation och därmed också Förvaltningen Regional Utveckling. Personer som tidigare arbetat i bolag, i medlemsorganisation eller i f d landstinget arbetar nu tillsammans med folkhögskolorna för att hitta former att bli förvaltningen Regional utveckling. I alla utvecklingsprocesser är behovet av kommunikation stort och ledningsgruppen har det primära ansvaret för att möta det behovet. Förvaltningens kommunikatörer erbjuder stöd i detta. Under år 2016 är den övergripande ambitionen att lyfta fram området Kommunikation som en strategiskt viktig resurs i förvaltningens arbete och tydligare koppla kommunikation till verksamhetens mål. Kommunikationsverksamheten inom förvaltningen syftar till att skapa förutsättningar för förvaltningens olika verksamheter att kunna uppfylla sina mål genom att erbjuda passande verktyg, skapa inspiration och ge konkret hjälp. I uppdraget ingår också att bidra och bistå med kommunikationsinsatser som även bidrar till att hela Region Örebro län når sina mål. En kommunikatör jobbar därför 50 procent i projektet med att utveckla Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) till ett regionalt utvecklingsprogram. Kommunikation finns även med i utvecklingsprojekt för webben och arbetsgrupper för bland annat press, mallar och konferenssystem. I arbetet med Attraktiv arbetsgivare ingår både kommunikations- och HR-området från förvaltningen i det gemensamma regionsövergripande uppdraget. På förvaltningen har HR och kommunikation ansvar att genomföra gemensamma åtaganden. Konkret kan det t ex innebära att vara en plats där kommande kommunikatörer genom praktik kan få en språngbräda in i yrkeslivet hos oss eller någon annan organisation. Inriktningsmål 4. Tydligt arbeta för att lyfta fram området Kommunikation som en strategiskt viktig resurs i förvaltningens arbete och tydligare koppla kommunikation till verksamhetens mål Attraktiv arbetsgivare Övergripande inriktning och ambitionsnivå Region Örebro Läns övergripande verksamhetsplan innehåller ett område med rubriken Attraktiv arbetsgivare. Under området finns ett övergripande mål, ett inriktningsmål och fyra indikatorer. Övergripande mål Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

27 1. Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 5. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. De för regionen prioriterade HR-uppdragen för kommande år beskrivs under åtta rubriker: - Attraktiv arbetsgivare - Kompetensförsörjning - Lönebildning - Jämställdhet och mångfald - Ledarskap och medarbetarskap - Hållbart och hälsofrämjande arbetsliv det moderna arbetslivet, ett arbetsliv för alla - Samverkan med de fackliga organisationerna - Uppföljning Under respektive rubrik finns tydliga skrivningar om vilken arbetsgivare Region Örebro Län vill och ska vara. Där beskrivs både förväntningarna på chef-/ledarskapet och medarbetarna och där beskrivs också vilka prioriteringar Region Örebro Län har i sitt arbete i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen Regional Utvecklings HR-prioriteringar Regionbildningen påverkar HRs uppdrag på flera sätt. För både medarbete och chefer är regionbildningen en omställning. För vissa en stor omställning, för andra en mindre och det påverkar individerna på olika sätt. Gemensamt för helheten är att vi som förvaltningen gemensamt nu är i färd med att arbeta fram utvecklade arbetssätt och former för samverkan mellan områden och regionkansliet. Som en konsekvens av regionbildningen behöver vi också kartlägga och fastlägga HR-processerna samt de därtill kopplade rutinerna inom förvaltningen. Innan Region Örebro län förvaltningen Regional 14 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

28 förvaltningen bildades fanns till del olika rutiner i de olika delarna, nu är ambitionen att skapa gemensamma rutiner för hela förvaltningen. Dessa ska i så stor omfattning som möjligt vara desamma som i Region Örebro som helhet. 5. Nämnden för regional tillväxt 5.1 Område Välfärd och folkhälsa Övergripande mål Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Detta övergripande mål och följande inriktningsmål på området välfärd och folkhälsa är ett gemensamt ansvar för Regionstyrelsen och Nämnden för regional tillväxt. Långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer är avgörande för att förbättra folkhälsan och den sociala välfärden. I strategidokument som beslutats politiskt i Region Örebro län finns grunden för ett samlat utvecklingsarbete för att skapa en region där människor har rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet och en region där alla människor lever ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället. Fokus för detta utvecklingsarbete är äldre, personer med funktionsnedsättning, missbruk och beroende och barn och unga. Nu gällande folkhälsoplan och program för social välfärd förlängs till att gälla även Detta skapar möjlighet för att kommande planer och program kan ta sin utgångspunkt i den kommande regionala utvecklingsplanen, RUP. Att stödja samverkan mellan kommunerna och regionens hälso-och sjukvård i strategiska utvecklingsfrågor är en viktig uppgift för verksamheten. I denna uppgift ligger också att ge stöd och samordna arbetet för kunskapsutveckling inom socialtjänst, folkhälsa och närliggande hälso- och sjukvård. Samverkan inom området folkhälsa, social välfärd och vård utgår från det specifika samverkansrådet för området och från den chefsgrupp som bildats för tjänstemannastöd till detta. Folkhälsoarbetet i Örebro län är tvärsektoriellt och syftar till att förbättra människors livsvillkor för att uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa. Det strategiska folkhälsoarbetet utgår från en länsgemensam modell med folkhälsoavtal. Med utgångspunkt i folkhälsoavtalen ska verksamheten ge stöd till det lokala Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

29 folkhälsoarbetet i kommunerna, till Örebro läns Idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund Viktiga förutsättningar under 2016 En viktig del i områdets verksamhet är att leda och stödja arbetet utifrån handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg och samverkansmodellen ViSam som utgör grunden när äldre har behov av insatser från olika huvudmän. Fokus för det regionala utvecklingsarbetet för personer med funktionsnedsättning är att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande och ökad delaktighet i samhället. FN:s barnkonvention är utgångspunkten i det regionala utvecklingsarbetet för barn och unga. Barnkonventionen uppmanar till och skapar möjligheter till ett sektorsövergripande arbete med barnperspektiv och barnets egna perspektiv som grund i vårt arbete. Kommunernas sociala barn- och ungdomsvård har just nu ett mycket ansträngt läge och regionen behöver vara extra lyhörd till vilket stöd kommunerna behöver. Verksamheten ska bidra till att realisera det Regionala programmet för ehälsa. Verksamheten stödjer också kommunerna utveckling och införande av ehälsotjänster och välfärdsteknologi. Inriktningsmål 6. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom ramen för det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård. Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska öka i jämförelse med tidigare år. 7. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens och aktuell kunskap. Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska öka i jämförelse med tidigare år. Region Örebro län förvaltningen Regional 16 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

30 5.2 Näringslivsutveckling Övergripande mål Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län Innovationer, företagande och entreprenörskap Inom området innovationsarbete, företagande och entreprenörskap arbetar Region Örebro län tillsammans med flera aktörer såsom Örebro universitet, Almi Företagspartner, Alfred Nobel Science Park, olika nyföretagarcentra och kommunernas näringslivskontor. Region Örebro län leder arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi kopplat till smart specialisering tillsammans med dessa organisationer. Genom smart specialisering, mer fokus på internationalisering och ett ökat fokus på att underlätta för och stimulera företag att växa och utvecklas kan näringslivet stärkas i regionen. Alla typer av innovationer behövs och det är viktigt att ha ett brett perspektiv i arbetet med innovationer. Region Örebro län driver i kraft av sin verksamhet även innovation genom att utveckla den interna innovationsslussen för att ta vara på idéer från den egna verksamheten men också genom att agera testbäddsverksamhet för nya innovationer och arbeta aktivt med innovationsvänlig upphandling. En viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna utvecklas är tillgång till kapital i de olika utvecklingsfaserna. Region Örebro län är via Almi Mälardalen och Almi Invest engagerade i att mobilisera lån och riskkapital till företag för att skapa tillväxt. Region Örebro län har som regionalt tillväxtansvariga även ansvaret att fördela statliga utvecklingspengar i form av företagsstöd till små och medelstora företag i regionen. Business Region Örebro, BRO, är ett samarbete mellan länets kommuner inom näringslivs- och tillväxtfrågor. Verksamheten ägs av Region Örebro län men drivs av Örebro kommun på uppdrag av regionen. Målen för verksamheten är att förbättra näringslivets förutsättningar och konkurrenskraft i regionen, att bidra till att Örebroregionen upplevs som attraktiv och att befintliga och nya företag ges goda förutsättningar att utvecklas. Arbetet bedrivs inom fem insatsområden; Investering och etablering, nyföretagarservice, kompetensförsörjning, kommunservice och näringslivsfrämjande utvecklingsarbete. Inriktningsmål 8. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster samt fler och växande företag i hela länet. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

31 Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande systemet ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande, Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år. 9. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss, utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling. Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år. 10. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning i hela länet. Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i jämförelse med tidigare år Turism och friluftsliv På regional nivå samordnar Region Örebro län den turistiska marknadsföringen av Örebro län utomlands. Region Örebro län håller även samman länets arbete med naturturism genom att bedriva ett samverkans- och utvecklingsarbete tillsammans med aktörer som verkar för friluftsliv i länet. Bra möjligheter till ett aktivt friluftliv med hög kvalitet ökar länets attraktionskraft, både för länsbor och tillfälliga besökare. Det bidrar också till en bättre folkhälsa. Här är Bergslagsleden och Bergslagen cycling goda exempel. Under 2016 fortsätter arbetet med att förbättra besöksupplevelsen på våra leder. Genom Region Örebro läns Vilt- och naturvårdskommitté stöttas olika naturvårdsprojekt i länet. Inriktningsmål 11. Stödja kommuner, destinationer och företagare/ entreprenörer i deras Region Örebro län förvaltningen Regional 18 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

32 utvecklingsarbete kring besöksnäringen. Indikator: Antalet kvalitetssäkrade turismföretag ska öka. (Målet är minst 10 företag). 12. Öka tillgängligheten och förbättra kvalitén på Bergslagsleden, kanotleder och Bergslagen cycling Indikator: Antalet besökare på Bergslagsleden och Bergslagen cycling ska öka. 5.3 Utbildning och arbetsmarknad Övergripande mål: Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning. Inledning Området utbildning och arbetsmarknad är mångfacetterat och en av de viktigaste komponenterna för regionens tillväxt. Inom området finns många utmaningar. Svaga skolresultat och ett stort antal ungdomar som inte slutför gymnasieskolan är två utmaningar att fokusera på. Ett utbud av utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov och en effektiv validering av kunskap för de som vill byta yrke och för de från utlanden nyinflyttande är andra. Möjligheterna till kompetensutveckling för anställda för att möta framtida förändrade arbetsuppgifter är ytterligare en viktig utmaning. Området kommer att arbeta med genomsyrande perspektiv som jämställdhet, hållbarhet, integration och digitala agendan i all sin verksamhet. Området i samverkan med länets kommuner kommer att stötta kommunerna att genomföra etappmålen för 2016 enligt Örebro läns regionala digitala agenda för Kompetensförsörjning Region Örebro län har i uppdrag av regeringen att organisera regionala kompetensplattformar. Syftet är att öka samverkan så att rätt kompetens finns i förhållande till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetet sker i nära samarbete med bland annat arbetsgivare, utbildningsanordnare, kommuner, arbetsförmedlingen, universitetet och andra som är betydelsefulla för en god kompetensförsörjning i Örebroregionen. Några viktiga ambitioner som beskrivs i den regionala utvecklingsstrategin är att vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan samt att alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

33 Kompetensförsörjningsområdet har även analyserats och kartlagts vilket lett till en utarbetad handlingsplan, Kompetensplattformen. Syftet med handlingsplanen är att möta utbud och efterfrågan inom kompetensförsörjning i regionen. Målet för 2016 är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en hållbar sysselsättningsökning. Ett stärkt samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetsförmedling och arbetsgivare är en grundförutsättning för att genomföra handlingsplanen. Skola och utbildning Den långsiktiga inriktning som är fastslagen i den regionala utvecklingsstrategin är bland annat att alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen samt att alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. För att kompetensförsörjningen ska fungera krävs också att fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Region Örebro län har kommunernas uppdrag att på den regionala nivån organisera ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolområdet med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppdraget är att bygga upp en kompetens att stödja kommuner och enskilda skolor så att elevernas resultat förbättras. Detta uppdrag är på regional nivå unikt för Sverige. Under 2015 har ett samverkansdokument för kunskapslyft barn och unga arbetat fram tillsammans med länets kommuner. Handlingsplanen genomförs under perioden med syftet att höja skolresultaten i länets skolor. När det gäller gymnasieutbildning har Region Örebro län i uppdrag att samordna det samverkansavtal som slöts mellan regionens kommuner Syftet med samverkan är att erbjuda regionens ungdomar en likvärdig utbildning med god kvalitet. Samverkan är ett led i att verka för regionens fortsatta tillväxt. En viktig utgångspunkt för denna samverkan är att varje kommun ytterst ansvarar för att ungdomarna erbjuds utbildning av god kvalitet. Det finns också behov och efterfrågan att utveckla samverkan inom vuxenutbildningen. Genom en mer omfattande och mer effektiv regional samverkan skulle sannolikt såväl utbud som kvaliteten på vuxenutbildningen kunna öka. Utifrån uppsatta mål och behov så är fler yrkesutbildningar ( yrkesvux ) prioriterat. Det finns behov av fortsatt stöd för nätverket REKO och Region Örebro län har en processledande roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. Region Örebro län är regional kontakt till Myndigheten för yrkeshögskolan och svarar årligen på en enkät som utgör ett viktigt underlag för att kunna prioriera utifrån regionala kompetensbehov. Region Örebro län förvaltningen Regional 20 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

34 Syftet med collegeutbildningarna i Örebro län är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsliv och utbildning för att få en väl avvägd matchning mellan behov av och tillgång på kompetent arbetskraft. I denna samverkansform ingår Region Örebro län som huvudman, arbetsgivare och utbildningsanordnare. Det finns utvecklad collegeverksamhet inom vård- och omsorg samt inom teknik. Hösten 2015 påbörjades ett fyraårigt projekt #jagmed med syfte att minska elevavbrotten och höja andelen med gymnasieexamen på gymnasieskolor. Ett annat syfte med projektet är att få fler ungdomar i regionen att läsa vidare på högskolor/universiteten/yrkeshögskolor. Nio av länets tolv kommuner är involverade i projektet som leds av Region Örebro län. Region Örebro län är huvudman för Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola, vilka är två av länets fem folkhögskolor. Kävesta folkhögskola har en kulturprofil med särskilda kurser för dans, musik samt konst och formgivning. Fellingsbro folkhögskola har en profil som riktar sig till personer med funktionsnedsättning och arbetar med ett flerspråkigt perspektiv där svenska i tal och skrift, svenskt teckenspråk och engelska bildar grunden. Skolan erbjuder profilkurser och yrkesinriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Båda skolorna bedriver Allmän kurs där personer studerar motsvarande gymnasiekompetens, med målet att nå behörighet för högre studier. Båda skolorna bedriver också uppdragsutbildningen Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) med målet att arbetslösa personer efter avslutad SMF återupptar studier för att nå gymnasiekompetens. Arbetsmarknad Den regionala arbetsmarknaden står inför stora och komplexa utmaningar. Samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens står alltför många utanför arbetsmarknaden. En välfungerande arbetsmarknad kräver åtgärder inom olika politikområden och samverkan mellan samhällets aktörer. Staten har idag huvudansvaret för svensk arbetsmarknadspolitik, och målen ska överensstämma med de mål som finns i EUs strategi Europa Lokala och regionala initiativ blir allt viktigare och kraven på samverkan mellan myndigheter, organisationer och företag ökar. Socialfonden ska användas för att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken samtidigt som detta kräver medverkan av arbetsgivare och aktörer på lokal och regional nivå. Målgrupper såsom unga med låga skolresultat, de som saknar slutbetyg/gymnasieexamen, de unga vuxna som har utbildning men saknar Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

35 erfarenheter till inträde till arbetsmarknad, de nyanlända som saknar både skol- och gymnasiekompetens och de äldre. Personer med funktionsnedsättning, som är teckenspråkiga och saknar gymnasiekompetens. I regionen finns även dold arbetskraft som står långt ifrån arbetsmarknaden. Bland målgrupper finns även nyanlända som saknar språkkunskaper i svenska språket, en del har akademiska utbildningar medan andra saknar grundläggande skolutbildning mm. Alla dessa är grupper har idag svårt att hävda sig på arbetsmarkanden och därför kräver särskilt fokus. Region Örebro län har samarbete med regionens skolor, vuxenutbildningar, utbildningsanordnare, utbildningsförmedlare, studie- och yrkesvägledning, kommuner, arbetsgivare, fackföreningar och arbetsförmedling. Inriktningsmål 13. Verka för att alla barn och unga får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar för att nå de nationella målen och erhålla gymnasiebehörighet. Indikator: Andel unga som får godkänt i alla ämne från grundskolan för vidarestudier till gymnasieskolan ökar från föregående år. 14. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar, som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning ökar från föregående år. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från föregående år. 15. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent. 16. Aktivt ta del av de satsningar regeringen aviserat i sin budget för 2016 på folkbildningens område Indikator: Öka antalet deltagare på folkhögskolornas allmän linje jämfört med föregående år 17. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad matchningsgrad. Region Örebro län förvaltningen Regional 22 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

36 Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i jämförelse med föregående år Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse med föregående år. Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med föregående år. Aktiviteter: 5.4 Kultur och ideell sektor Övergripande mål Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. Region Örebro län leder och samordnar länets utvecklingsarbete inom såväl kulturområdet som för ideella sektorn. Sedan 2012 har kulturuppdraget utökats genom införandet av kultursamverkansmodellen, där regionen fått ett utökat mandat från staten kring fördelningen av medel. Till grund för arbetet ligger länets kulturplan som tas fram i bred samverkan med kommuner, kulturinstitutioner, civilsamhälle och kulturskapare. Under perioden kommer länets andra fyraåriga kulturplan att ligga till grund för utvecklingsarbete och prioriteringar. Det är idag väl känt att kultursektorn och civilsamhället har avgörande betydelse för viktiga samhällsfrågor som rör demokrati och inkludering. Kulturen har också ett eget värde genom dess förmåga att skapa kollektivt engagemang och att stärka individuell självkänsla. Inom både lärande och läkande processer har kulturen potential som idag inte nyttjas fullt ut. Dessutom har kulturuttryck stor betydelse för platsers attraktivitet och är därmed av vikt för tillväxtfrågor. Idrottsrörelsen är en viktig del av civilsamhället, och i många fall ett föredöme inte minst vad gäller inkluderingsfrågor För perioden har länets kulturplan som övergripande målsättning att prioritera arbetet med kultur för alla, med ett särskilt fokus på barn och unga. Samverkan över gränser är ett viktigt medel för att nå utvecklingsmålen. En utvecklad relation till civilsamhället är viktig för framgång, inte minst vad gäller arbetet med sociala innovationer. Stödet till studieförbunden och den ideella sektorn är avgörande för att möjliggöra kollektiva och kunskapsbärande arenor med ett brett utbud av aktiviteter. Ideell sektors betydelse för att möta samhällsutmaningar och mobilisera för framtiden kan inte överskattas. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

37 Under 2016 görs särskilda satsningar med koppling till den nya kulturplan som träder i kraft. Dessa innebär prioriteringar på professionell dans, bild och form, amatörteater samt litteraturområdet. En övergripande prioritering är kultur för, av och med barn och unga, där en utredning om kulturgaranti står särskilt i fokus. Inriktningsmål 18. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år. Uppdrag till nämnden för regional tillväxt Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en åtgärdsplan för att öka andelen innovationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en åtgärdsplan som visar hur Region Örebro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på arbetsmarknaden. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för en regional stödform för sociala innovationer. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att verka för att fler företag startas av kvinnor. 6. Nämnden för samhällsbyggnad 6.1 Energi och klimat Övergripande mål Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Region Örebro län har tagit en ledande roll som regional energiaktör. En viktig del i rollen är att samordna, utveckla och driva energi- och klimatarbetet med det regionala Region Örebro län förvaltningen Regional 24 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

38 energi- och klimatprogrammet som grund. Arbetet sker i samverkan med länsstyrelsen, som har ett statligt uppdrag inom området. Energi- och klimatprogrammet för Örebro län innehåller viktiga mål och insatsområden som är styrande för aktiviteter med syfte att minska samhällets klimatpåverkan. Programmet följs upp årligen och ska vara vägledande för kommunerna och ska fungera som inspiration för andra aktörer i samhället. Under 2016 kommer ett reviderat program för energi och klimat att arbetas fram. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den nya regionala utvecklingsplanen, RUP, som utarbetas under För att nå uppsatta klimatmål behöver alla aktörer i samhället arbeta med att energieffektivisera, ersätta fossil energi, producera mer förnybar energi samtidigt som konsumtionen av varor och tjänster blir mer klimatsmart. Energi- och klimatprogrammet anger att Region Örebro län och den övriga offentliga sektorn ska vara en förebild på dessa områden. Insatser och åtgärder behöver göras inom flera olika samhällssektorer såsom; bostäder och lokaler, företag och industrier, transporter, energiförsörjning och i hushållen. Samarbete och samverkan är nyckelord för att lyckas i klimatarbetet. Inom ramen för Energikontoret Region Örebro län drivs utvecklingsarbetet på olika nivåer. - På EU-nivå drivs utvecklingsarbetet genom medlemskap i FEDAREN och deltagande i EU-projekt. - På nationell nivå drivs utvecklingsarbetet genom samverkan med Energimyndigheten, Tillväxtverket och andra statliga myndigheter samt inom Energikontoren Sverige och med intresseorganisationer och andra regionala organ. -På regional nivå genom samarbete med kommuner, länsstyrelsen, branschorganisationer med flera. Det är också viktigt att utveckla samarbetet med andra förvaltningar inom Region Örebro län. En betydande del av det regionala utvecklingsarbetet bedrivs i projekt och är finansierat med externa projektmedel. Därmed kan rambudgetmedel växlas upp. Samtidigt riskerar verksamheten att styras av tillgängliga utlysningar. Utveckling av Örebro som en ledande grön logistikregionen i landet är också ett centralt insatsområde och arbetet genomförs med stöd av det regionala handlingsprogrammet för klimateffektiva godstransporter och i nära samarbete med branschaktörer. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

39 Regionalfonden för Östra Mellansverige är ett viktigt verktyg för att åstadkomma förändringar mot ett koldioxidsnålt samhälle. Ett aktivt deltagande i genomförandeprocessen är därför angeläget. Inriktningsmål 19. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare energianvändning Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år. Fördelning per kön ska redovisas. Indikator: Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter (el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med Indikator: Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent jämfört med Indikator: Andel nöjda deltagare och andel med ökad kunskap ska överstiga 70 procent. Indikator: Installerad effekt (Watt) i nätanslutna solceller ökar i länet (basår 2014) 6.2 Trafik och samhällsplanering Övergripande mål Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard. Samhällsplanering, infrastruktur, bredband och logistik kan inte ses som isolerade områden utan de är sammanvävda och har starka samband. Regionala utvecklingsfrågor handlar i många fall om hur planering av samhället sker också rent fysiskt. I takt med att människor allt mer rör sig över kommun- och länsgränser blir det inte möjligt att lösa dessa frågor i varje enskild kommun. I samspel med kommunerna och staten måste det regionala utvecklingsarbetet förhålla sig till de fysiska planeringsfrågorna. Region Örebro län förvaltningen Regional 26 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

40 Att skapa attraktiva hållbara bostadsområden i framtiden kräver också tillgång till kollektivtrafik och att den kan ha effektiva rutter. Det finns goda förutsättningar att samordna stadsplanering, översiktsplanering, infrastrukturplanering, bredbandssamordning och planeringen av kollektivtrafik i och med att dessa frågor är organisatoriskt samordnade. Den snabba demografiska förändringen p g a de stora flyktingströmmarna i några av de mindre kommunerna kan komma att kräva extra åtgärder vad gäller både trafikförsörjning och bostadsutveckling Samhällsplanering och bostadsförsörjning Region Örebro län arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Det handlar både om att lämna remissvar på kommunala översikts- och detaljplaner och om dialog kring sambandet mellan regionala tillväxtfrågor och kommunal fysisk planering. Bostadsförsörjningsfrågor är också en del av arbetet. Ett tillfälligt specifikt samverkansråd för bostadsförsörjningsfrågor bildades under 2015 bland annat med uppdrag att ta fram en plan för behovet av äldrebostäder på kommunnivå. Inriktningsmål: 20. Regional översiktlig planering ska vara stöd för kommunernas översiktsplanering Indikator: 100% av kommunala översiktsplaner på samråd eller utställning har text om Regional översiktlig planering Transportinfrastruktur och logistik Region Örebro län har regeringens uppdrag att utarbeta en länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Örebro län i samarbete med kommunerna, Trafikverket och andra som har intresse att utveckla infrastrukturen i Örebro län. Som länsplaneupprättare och regionalt utvecklingsansvarig har Region Örebro län en viktig roll att företräda länet när det gäller infrastruktur och transportfrågor i ett bredare perspektiv. Sveriges infrastrukturplanering bygger på att det görs en översyn varje mandatperiod sker denna mandatperiods kraftsamling för att ta fram nya planer på nationell och regional nivå. Samverkan sker också inom ramen för Östra Mellansverige, "En bättre sits Oslo-Stockholm Bergslagsbanan och Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

41 Bergslagsdiagonalen. Det kommer att krävas extra resurser dessa år för att klara av denna uppgift. Örebroregionen är en av Sveriges viktigaste och mest expanderande logistiknoder. I den regionala utvecklingsstrategin pekas detta ut som en av regionens viktigaste styrkor. En förutsättning för fortsatt framgång inom denna verksamhet är utvecklingen av den nationella och internationella tillgängligheten. Grunden för denna är en fortsatt utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i regionens infrastruktur. Detta kräver samverkan med näringsliv och andra externa aktörer. Ett fortsatt arbete med att förstärka infrastrukturen till och från Göteborg, Stockholm, Oslo, Norrland, Norrköping och söderut mot Jönköping är därför prioriterade åtgärder. En viktig förutsättning för fortsatt framgång inom denna verksamhet är utvecklingen av den nationella och internationella tillgängligheten. Grunden för denna är en fortsatt utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i regionens infrastruktur. Detta kräver samverkan med näringsliv och andra externa aktörer. Den globala och nationella trenden med ökat cyklande är bra ur folkhälsosynpunkt och miljömässigt. Det ställer större krav på en säker infrastruktur för cyklister. Inriktningsmål 21. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda. Mäts utan trafik. Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen och Värmlandsbanan som har 200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år. 22. Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år Bredband Region Örebro län har från och med 2016 regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i Region Örebro län förvaltningen Regional 28 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

42 länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden. Regionen får särskilda medel för detta arbete. Då detta är en ny uppgift för Region Örebro län kommer en handlingsplan tas fram under Arbetet kommer att bedrivas i nära samarbetet med Länsstyrelsen. Inriktningsmål: 23. Minst 90 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden erbjuds 2020 en överföringshastighet på minst 100Mbit/s Indikator: Minst 40 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas en överföringshastighet på minst 100Mbit/s 6.3 Kollektivtrafik Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent (2014) till 15 procent Kollektivtrafiken är ett centralt verktyg i Region Örebro läns arbete med att skapa goda möjligheter till vardagsresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region Örebro län har ett statligt uppdrag att utveckla kollektivtrafiken. Utgångspunkten är det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det är den regionala nivån som, efter dialog och processarbete, fattar beslut om trafiksystemets omfattning och också beslutar om finansiering. I det arbetet står resenärerna och de som inte ännu är resenärer i fokus. Region Örebro län har en tydlig strategi att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken och att andelen resenärer i kollektivtrafik ökar. I det avseendet ska insatser inom dialog, information, marknadsföring, försäljning och uppföljning stärkas. Dessutom är persontransporterna en nyckelfråga för att möta klimathotet. Serviceresor har en nyckelroll för en grupp som ofta har svag röst i samhället och är därför viktig att utveckla tillsammans med kommunerna. Utvecklingen av kollektivtrafiken har också en viktig roll i att öka möjligheterna till studier och arbete, oavsett bostadsort i länet Bidrar till ett bättre samhälle Kollektivtrafiken har flera viktiga funktioner i samhället och har störst betydelse för de invånare som har svagare socioekonomisk ställning. Kollektivtrafiken bidrar till ökad jämställdhet, jämlikhet och delaktighet. Kvinnor och ungdomar är de största användargrupperna av kollektivtrafik. För många är det enda möjligheten att ta del av ett rikt kultur- och fritidsutbud. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

43 Serviceresorna (färdtjänst etcetera) är ett primärkommunalt ansvar men administreras idag av Region Örebro län. Många av brukarna i servicetrafiken har inga eller små möjligheter att välja andra färdmedel och är mer sårbara för störningar/avvikelser än resenärer i den allmänna kollektivtrafiken. Ur folkhälsoperspektiv bidrar kollektivtrafiken på ett positivt sätt. Forskning visar att den som åker kollektivt rör sig i genomsnitt fyra gånger mer än de som åker bil. Skaderisken är dessutom åtta gångar högre för bilister och 144 gånger högre för motorcykelförare och mopedister jämfört med en resa med kollektivtrafik. Fordon, informationssystem och hållplatser ska vara anpassade till alla resenärer såsom äldre, rollatoranvändare, rullstolsbundna, hörselskadade och synskadade. Alla resenärer ska vara trygga vid resa med kollektivtrafiken och serviceresorna och all kollektivtrafik ska uppfattas som tillgänglig både ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Positiva effekter För att möta hotet om negativa klimatförändringar måste omställning ske inom transportsektorn och en överföring från bilism till kollektivtrafik där det är möjligt. Förutsättningar för detta är investeringar, ökad dialog och nytänk i utvecklingen framåt. I stadsmiljön är kollektivtrafiken och dess utformning en viktig faktor för att skapa trivsamma miljöer och effektiv markanvändning. Den bidrar till mindre trängsel, bättre luftkvalité och kan minska buller vid rätt fordonsval. I de mer glesbefolkade områdena i regionen bör olika modeller provas för att förbättra tillgängligheten som anropsstyrd trafik, samåkningstjänster sammankopplade med information om kollektivtrafikutbudet och andra alternativ Fortsatt utbyggd kollektivtrafik Ett nytt trafikförsörjningsprogram skall antas under Detta ska ange den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken. Under första halvåret 2016 slutförs också arbetet med projektet Taxeutredningen. De planerade satsningarna på storregional tågtrafik i Mälardalen kommer att stärka möjligheterna till studier/arbete och kulturutbyte med framför allt Västmanland, Sörmland, Uppland och Stockholm och förbättra tillgängligheten till Arlanda. Region Örebro län förvaltningen Regional 30 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

44 Förstärkningen av busstrafiken i västra länsdelen genom att sammanföra skolskjutsar med linjetrafiken kommer att slutföras i augusti Trafikkonceptet kommer att utvärderas inför ett införande i Nora-Hällefors-området. Den nya upphandlingen för västra länsdelen är ett ytterligare steg för att göra busstrafiken fri från fossila bränslen. Samordning mellan stadsplanering, översiktsplanering och planeringen av kollektivtrafik måste förbättras. Att skapa attraktiva hållbara bostadsområden i framtiden kräver också tillgång till kollektivtrafik och att den kan ha effektiva rutter. Den nya regionens politiska organisation sammanför nu planeringen av både infrastruktur och kollektivtrafik vilket möjliggör bättre effekt av insatser. Inriktningsmål 24. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år Det innebär en ökning från 2014 års ca 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor. Indikator: Antal resor i stadstrafiken ska öka med 2 procent från 2015 till Indikator: Antal resor med expressbussar, regionbussar och närtrafik är oförändrat från 2015 till Indikator: Antal resor med regionaltågstrafiken ska öka med 7 procent från 2015 till 2016 Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent från 2015 till Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent). 27. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka. Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska uppgå till 60% 2016 Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

45 Uppdrag till nämnden för samhällsbyggnad: Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en plan som tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens attraktionskraft. Nämnden får i uppdrag att ta fram en IT-lösning för att öka självservicekapaciteten till brukare av serviceresor Nämnden får i uppdrag att ta fram ett cykelbokslut för regionen 2016 Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att se över de befintliga avtalen vad gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att stärka marknadsföringen inom kollektivtrafiken. Nämnden för samhällsbyggnad ger följande uppdrag till fokusnämnden för energi och klimat: Fokusnämnden får i uppdrag att noga följa det regionala miljömålsarbetet och återrapportera till nämnden för samhällsbyggnad hur miljömålsarbetet i länet utvecklas. Fokusnämnden får i uppdrag att besluta om deltagande i samarbeten, nätverk, projekt, föreningar mm som gynnar energi- och klimatarbetet i länet inklusive ekonomiska åtaganden kopplat till detta. Region Örebro län förvaltningen Regional 32 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

46 7. Ekonomi Ekonomiskt utgångsläge och utveckling Övergripande mål Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Under nämnden för Samhällsbyggnad samlas kollektivtrafik, infrastruktur för transporter och kommunikation, regional samhällsplanering, samt frågor som rör miljö, energi och klimat. Dessa verksamheter har tom drivits i Länstrafiken Örebro AB och Regionförbundet. Under nämnden för Regional Tillväxt samlas näringslivsutveckling, utbildning och arbetsmarknad, kultur och ideell sektor, samt välfärd och folkhälsa. Dessa verksamheter har tom bedrivits inom andra förvaltningar i landstinget, i Regionförbundet, eller under Länsstyrelsens ansvar. Den nya förvaltningen kompletteras med ett kansli, där resurserna har hämtats från Länstrafiken Örebro AB och Regionförbundet. Inriktningsmål 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. Förvaltningen lämnar en budget i balans för verksamhetsåret Budgeterat utfall 2016 För bägge nämnderna gäller månadsvis uppföljning mot budget där avvikelser kommenteras. Vid behov upprättas nya prognoser för resultat varefter åtgärder vidtas för att nå budgeterat resultat. Störst ekonomisk risk finns inom kollektivtrafikområdet. En avsevärd andel av finansieringen för kollektivtrafiken kommer från resenärerna själva. Resande- och taxeförändringar har därför stort genomslag i områdets ekonomi. Avgörande påverkan för områdets ekonomi finns i det faktum att all kollektivtrafik upphandlas i fleråriga Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

47 avtal av kommersiella aktörer inom buss- och tågtrafik. Den årliga kostnadsutvecklingen och utfallet vid nya upphandlingar kan påverka resultatet avsevärt Ekonomiska nyckeltal Redovisas senare Nyckeltal Procent Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Lönekostnadsökningstakt 2,6% Nettokostnadsutveckling Läkemedelskostnadsutveckling Ev förvaltningsspecifikt nyckeltal Region Örebro län förvaltningen Regional 34 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

48 7.1.4 Budget Resultatbudget Nämnd Regional tillväxt Belopp i mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Avgifter och såld vård Övriga intäkter 104,0 123,0 109,5 Summa intäkter 123,0 109,5 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -102,2-103,8-108,1 Övriga kostnader -217,9-231,7-223,0 Avskrivningar, inventarier -0,7-0,8-0,7 Summa kostnader -320,8-336,3-331,8 Verksamhetens nettokostnader -216,8-213,3-222,3 Finansnetto 0-0,1-0,1 Regionbidrag/-ersättning 216,8 216,8 222,4 Resultat 0 3,4 0 Investeringsbudget 2016 Belopp i mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Byggnadsinvesteringar 4,7 Medicinteknisk utrustning IT-utrustning Övrig utrustning 1,4 1,4 Summa 1,4 1,4 4,7 Kommentarer Projektverksamheten påverkar intäkter och kostnader (ej resultat) och försvårar jämförelser mellan prognoser och budgets. Löner och soc avgifter budgeteras öka 2,6%. Slutligt regionbidrag har ännu inte fastställts. Osäkerhet kring var nämndkostnaderna sak budgeteras, ej med i budget ovan. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

49 Resultatbudget Nämnd Samhällsbyggnad Belopp i mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Avgifter och såld vård Övriga intäkter 297,3 287,9 426,9 Summa intäkter 287,9 426,9 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -41,9-43,2-46,6 Övriga kostnader -673,2-667,5-831,4 Avskrivningar, inventarier -5,5-0,5-1,6 Summa kostnader -720,6-711,2-879,6 Verksamhetens nettokostnader -423,3-423,3-452,7 Finansnetto Regionbidrag/-ersättning 423,3 423,3 452,7 Resultat Investeringsbudget 2016 Belopp i mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Byggnadsinvesteringar Medicinteknisk utrustning IT-utrustning Övrig utrustning 17,8 2,5 17,8 Summa 17,8 2,5 17,8 Budgetförutsättningar 2016, Trafik Ingen taxeförändring. 2% resandeökning, dessutom tillkommer ökade resandeintäkter för utökad trafik i södra länsdelen (helår) och västra länsdelen (från hösten 2016). Region Örebro län förvaltningen Regional 36 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

50 Löner och soc avgifter budgeteras öka 2,6%. Trafikkostnaderna i pågående avtal (=index) budgeteras öka 1,5%. Utökad busstrafik from hösten 2016 i västra länsdelen. Utökad ram (regionbidrag) till följd av ökade tågkostnader (SJ och TiB), sammanlagt tkr. Utökad ram (regionbidrag) till följd av ökade kostnader i aktuell flyktingsituation tkr. Efter intern hantering i Regionen förväntas lägre hyra för depåerna som hyrs av Länstrafiken i T-län Förvaltning AB (dotterbolag till Länsgården). Slutligt regionbidrag har ännu inte fastställts. Osäkerhet om var nämndkostnader ska budgeteras, ej med i budget ovan. Förvaltningen föreslås få i uppdrag att ta fram förslag på ett åtgärdsprogram som innebär en resultatförbättring på tkr. 8. Organisation 9. Uppföljning Verksamhetsplanen följs upp tertialvis och vid årets slut. Respektive områdeschef ska inför tertialuppföljning leverera status för genomförda aktiviteter till Förvaltningskansliet. Förvaltningskansliet ansvarar för att sammanställa tertialrapporter och årsbokslut för vidarebefordring till Regionkansliet och hantering i respektive nämnd. 10. Internkontrollplan Nämnderna ska, i enlighet med Kommunallagen (KL) 6 kap. 7, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

51 fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollens syfte är att via kontroller säkerställa: - Att verksamheten följer de styrande dokument som Region Örebro län har beslutat samt lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som gäller för verksamheten. - Att redovisningen och uppföljningen av verksamheten är rättvisande och ändamålsenlig. - Att säkerheten i IT-system, administrativa rutiner och redovisningsrutiner är tillfredställande. Den interna kontrollen handlar således om att kontrollera verksamhetens följsamhet mot ovan. Nämnden ska för respektive verksamhet inom dess ansvar utifrån en väsentlighetsbedömning ange några kontrollområden (områden/processer/aktiviteter) där kontrollmoment ska genomföras under De kontrollmoment som är mest väsentliga inom nämndens områden/processer/ aktiviteter ska tas fram. Återrapportering sker i delårsrapporter och årsredovisning. Ansvar HR Lönehante 1. Uppföljning av lönerättelser. Personaldirektör ringsprocessen 2. Processkartläggning och dokumentation av lönehanteringsprocessen. Personaldirektör Ekonomi Ekonomi Internkontrollplan: Nämnd för NNN Verksamhet Kontrollområde Kontrollmoment Regional utveckling Inköpseffektivitet och avtalstrohet God och tillförlitlig ekonomisk redovisning i förvaltningarna 1. Uppföljning av antal leasingkontrakt. Ekonomidirektör 2. Avtalstrohet inom avtalsområde externa Ekonomidirektör konsulter. 3. Kontroll av betalning av leverantörsfakturor Ekonomidirektör i rätt tid. 4. Kontroll av godkända leverantörer mot Ekonomidirektör svensk handels lista över oseriösa leverantörer. Kontrollområde: Områden/processer/aktiviteter inom respektive förvaltning. Kontrollmoment: De kontroller som bedöms vara mest väsentliga inom förvaltningens områden/processer/aktiviteter. Ansvar: Ansvarig/ansvariga (funktion) för genomförande av kontrollmomentet. Region Örebro län förvaltningen Regional 38 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

52 Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

53 Bilaga 1 Aktivitetsplan för förvaltningen regional utveckling Nedan följer förvaltningens aktivitetsplan. Den innehåller exempel på aktiviteter för att nå uppsatta mål. För att tydliggöra vilka aktiviteter som kopplar till respektive mål är även de av politiken beslutade målen med i aktivitetsplanen. Aktivitetsplanen beslutas av förvaltningschef, inte av respektive nämnd. Internationellt samarbete Inriktningsmål 1. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län. Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön ska redovisas. Förvaltningsgemensamma aktiviter: Förvaltningen Regional utveckling ska medverka aktivt i framtagandet av reviderad RUS/RUP. Förvaltningen Regional Utveckling ska under 2016 mobilisera för att initiera nya utvecklingsprojekt. Förvaltningen ska med hög kvalitet och professionalitet leda arbetet med de fem specifika samverkansråden med tillhörande tjänstemannastöd Förvaltningen ska i samverkan med Central Sweden arbeta för att nå målen i den av Central Sweden antagna verksamhetsplan och aktivitetsplan. Förvaltningskansli Projektstöd Inriktningsmål 2. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Region Örebro län förvaltningen Regional 40 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

54 Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Stödja regional mobilisering av utvecklingsprojekt. Finna lämplig finansiering, däribland EU-finansiering, till projekt som möter regionala utmaningar. Hantering av 1:1 anslaget. Samordna de regionalt tillväxtansvarigas arbete gällande ESI-fonderna i Östra Mellansverige. (Europeiska struktur-och investeringsfonder). Stödja arbetet med att revidera den regionala utvecklingsstrategin. 3. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar. Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Systematisk EU-bevakning och informationsspridning till tjänstemän och politik Övergripande tjänstemannastöd för ökat deltagande i internationella sammanslutningar Samordning av Örebro läns arbete i den ideella föreningen Central Sweden Samordning av regionens påverkansarbete gentemot EU. Statistik, omvärld och analys Aktiviteter Ta fram analys-, statistik- och omvärldsunderlag som stöd i framtagandet av det nya regionala utvecklingsprogrammet (rupen). Utveckla relevanta mål och indikatorer för att på ett adekvat sätt kunna följa regionala utvecklingsprogrammets (rupen) genomförande. Deltagande i Reglabs lärprojekt analys, utvärdering och bredare mått på regional utveckling för att säkerställa organisationens kompetens kring frågor om regional utveckling. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

55 Tillsammans med Region Sörmland, Östsam samt Västmanlands kommuner och landsting (VKL) driva analyssamverkanprojekt, med syftet är att skapa bättre tillgänglighet till statistik och analysverktyg både för kommunal och regional nivå. Inom ramen för projektet anordnas utbildningar och mötesplatser för kunskapsspridning och kunskapsöverföring. Ett mer systematiserat och strukturerat omvärldsarbete är under framarbetande där analytiker från förvaltningen driver och deltar i arbetet. Syftet är att skapa ett bättre beslutsunderlag när det gäller i första hand strategiska vägval på lite längre sikt. Målgrupp är i första hand de politiska organ styrelse och fullmäktige som har att fatta beslut om strategiska frågor och vägval. Men kunskapen om förändringar i omvärlden behöver därmed också finnas hos chefer och handläggare som producerar dokument och beslutsunderlag. Ett PM är framtaget som skissar på en struktur för det systematiska omvärldsarbetet. Kommunikation Inriktningsmål 4. Tydligt arbeta för att lyfta fram området Kommunikation som en strategiskt viktig resurs i förvaltningens arbete och tydligare koppla kommunikation till verksamhetens mål. Aktiviteter Tydligt fördjupa kommunikationssamarbetet mellan förvaltningen och kommunikationsstaben vid Regionkansliet. Under 2016 ta fram en kommunikationsstrategi för förvaltningen som syftar till att utveckla och samordna förvaltningens kommunikation i samklang med det arbete som sker i Strategigruppen för Kommunikation vad gäller kommunikationsprocesser och kanalstrategi. I högre utsträckning vara proaktiva inåt förvaltningens områden i syfte att stimulera och underlätta primärt den externa områdeskommunikationen Lyfta fram hållbarhetsfrågorna tydligare i vår externa och interna kommunikation Fördjupa samarbetet med HR inom förvaltningen kring området Attraktiv arbetsgivare Förtydliga den interna pressplaneringen i samråd med Regionkansliets pressansvariga. Till dess att RÖLs nya vision och värdegrund är framtagen, med kommunikation som verktyg tillsammans med HR verka för en organisationskultur som präglas av den i Regionförbundet tidigare antagna värdegrunden: Vår handlingskraft bygger på att vi är schysta, kloka och framsynta. Vi verkar genom samarbete och öppenhet för smart, hållbar tillväxt för alla i hela Örebroregionen. Attraktiv arbetsgivare Region Örebro län förvaltningen Regional 42 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

56 Övergripande mål Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 5. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. Aktiviteter: Verka för en organisationskultur som präglas av den i Regionförbundet tidigare antagna värdegrunden: Vår handlingskraft bygger på att vi är schysta, kloka och framsynta. Vi verkar genom samarbete och öppenhet för smart, hållbar tillväxt för alla i hela Örebroregionen. Säkerställa ett väl fungerade systematiskt arbetsmiljöarbete i hela förvaltningen Säkra att alla medarbetare får ett medarbetarsamtal per år samt att en individuell kompetensutvecklingsplan utarbetas för var alla. Även rutinen för hur detta ska gå till.. Säkra uppföljning och utarbetade av handlingsplaner kopplat till regionens medarbetarenkät som genomfördes hösten 2015 Säkra fortlöpande utbildning för förvaltningens alla chefer i de av regionen erbjudna chefsutvecklingsprogram som finns att tillgå Utöka möjligheterna för studerande akademiker att göra praktik/arbeta på förvaltningen Påbörja arbetet en långsiktig kompetensförsörjningsplan för förvaltningen Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

57 Nämnden för regional tillväxt Område Välfärd och Folkhälsa Inriktningsmål 6. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom ramen för det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård. Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska öka i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Leda, utveckla och förstärka en aktiv samverkan inom ramen för det specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård 7. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens och aktuell kunskap. Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska öka i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Förvaltningen ska under 2016 genomföra nedanstående aktiviteter. Aktiviteterna ska bidra till uppfyllelse av övergripande mål och inriktningsmål för 2016, såväl som till målen i den regionala utvecklingsstrategin. Starta och genomföra projekt, utvecklings- och forskningsprocesser utifrån program och handlingsplaner Stärka ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet Bedriva omvärdsbevakning för nya idéer och innovation samt sprida detta Stödja en utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet inom folkhälsa, socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Stärka och stödja ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt Angripa den ojämlika fördelningen av hälsa Verka för en god hälsa och levnadsvillkor hos barn och ungdomar Verka för ett hälsosamt åldrande med ett tryggt och självständigt liv Område Näringslivsutveckling Övergripande mål Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Region Örebro län förvaltningen Regional 44 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

58 Innovationer, företagande och entreprenörskap Inriktningsmål 8. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster samt fler och växande företag i hela länet. Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande systemet ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande, Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Samordna och driva utvecklingsfrågorna inom målområdet Innovationer och Entreprenörskap i enlighet med framtagen handlingsplan. Fortsätta vara en aktiv ägare/finansiär i det regionala företags- och innovationsfrämjande systemet. Kartlägga och utveckla företagens möjlighet till kapital i olika skeden. Tillsammans med länets kommuner inom Business Region Örebro fortsätta arbetet kring näringslivets kompetensförsörjning och utveckling, nyföretagande, kommunservice och investerings- och etableringsarbete. Mobilisera nya utvecklingsprojekt för att utveckla konkurrens- och innovationskraft i regionen. Driva arbetet med en regional innovationsstrategi baserat på Smart Specialisering tillsammans med det innovationsfrämjande systemet och i samarbete med övriga regioner i Östra Mellansverige samt utreda hur det regionala samarbetet inom identifierad styrkeområden ska organiseras. Se över hur förutsättningarna för företag som drivs av företagare med utländsk bakgrund kan förbättras. 9. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss, utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling. Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

59 Aktiviteter Utveckla arbetet med Region Örebro läns innovationssluss som en del av det regionala innovationssystemet. 10. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning i hela länet. Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i jämförelse med tidigare år Aktiviteter Aktivt marknadsföra och fördela företagsstöd för att sträva efter långsiktig lönsamhet och tillväxt i länets små och medelstora företag. Utveckla arbetet med serviceprogrammet. Se över hur överlevnadsgraden för företag som drivs av kvinnor kan förbättras Turism och friluftsliv Inriktningsmål 11. Stödja kommuner, destinationer och företagare/ entreprenörer i deras utvecklingsarbete kring besöksnäringen Indikator: Antalet kvalitetssäkrade turismföretag ska öka. (Målet är minst 10 företag). 12. Öka tillgängligheten och förbättra kvalitén på Bergslagsleden, kanotleder och Bergslagen cycling Indikator: Antalet besökare på Bergslagsleden och Bergslagen cycling ska öka. Aktiviteter Genomföra handlingsprogrammet för turism i samverkan med andra aktörer. Medverka till att regionens internationella turistiska marknadsföring utvecklas. Stödja kommuner, destinationer och företagare/ entreprenörer i deras utvecklingsarbete kring besöksnäringen. Driva utvecklingen inom verksamhetsområdena, natur, friluftsliv och cykel samt att stötta arbetet med måltidsturism. Tillsammans med Örebro kommun och länets övriga kommuner utveckla Naturum. Region Örebro län förvaltningen Regional 46 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

60 Område Utbildning och Arbetsmarknad Övergripande mål: Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning. Inriktningsmål 13. Verka för att alla barn och unga får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar för nå de nationella målen och erhålla gymnasiebehörighet. Indikator: Andel unga som får godkänt i alla ämne från grundskolan för vidarestudier till gymnasieskolan ökar från föregående år. Aktiviteter Samordna och leda processen med att genomföra Samverkansdokument, handlingsplanen för barn- och unga i samverkan med kommunerna. Tillsammans med länets kommuner och Örebro universitet (RUC) bidra aktivt i arbetet med att skapa en plattform för forskningsbaserad skolutveckling. 14. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar, som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning ökar från föregående år. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från föregående år. Aktiviteter I processform samordna utvecklingsarbetet inom ramen för vuxenutbildningen i syfte stärka utbudet av fler yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen. I processform samordna utvecklingsarbetet inom ramen för avtalet om gymnasiesamverkan. Tillsammans med länets kommuner och Örebro universitet (RUC) bidra aktivt i arbetet med att skapa en plattform för forskningsbaserad skolutveckling. 15. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent. Aktiviteter Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

61 Kävesta ska genom sin kulturprofil, fortsätta arbeta för att förtydliga kulturens betydelse för lärprocessen och samhället.kävesta och Fellingsbro ska fortsätta utveckla sina metoder och strukturer för individuellt stöd, med syfte att fler deltagare ges möjlighet att klara sina studier. 16. Aktivt ta del av de satsningar regeringen aviserat i sin budget för 2016 på folkbildningens område Indikator: Öka antalet deltagare på folkhögskolornas allmän linje jämfört med föregående år Aktiviteter Fellingsbro folkhögskola ska fortsätta utveckla skolans profil och verksamhet ur olika tillgänglighetsperspektiv. Genom att ta tillvara på Fellingsbro folkhögskolas befintliga utbildningar och kompetens, sträva efter att även ta del av regeringens yrkessatsning. 17. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad matchningsgrad. Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i jämförelse med föregående år Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse med föregående år. Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med föregående år. Aktiviteter I samverkan med enheten projektstöd stärka projektfinansieringen för att möta utmaningarna inom utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad. Stärka och utveckla EU-arbetet inom sysselsättning och kompetensförsörjning i samverkan med Central Sweden. I samverkan med ESF-rådet och övriga regioner i Östra Mellansverige ansvara för att socialfondsmedlen används effektivt och bidrar till resultat och effekter som ligger i linje med RUS.Tillsammans med region Östergötland, Länsstyrelsen i Västmanland, Regionförbundet Sörmland ta fram utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser för år Region Örebro län förvaltningen Regional 48 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

62 Arbeta med jämställdhetsfrågor och normkritik för att bryta den könssegregerade arbetsmarkanden, genom till exempel utbildning och medvetandehöjande insatser för medarbetare inom vård- och omsorgsutbildning och bransch. (med resurser från ett ESF-projekt under förutsättning att VO-College nationella ansökan, som VO-College Örebro län är en del av, blir beviljad) a) Utföra informations- och marknadsföringsinsatser gällande vårdoch omsorgssektorn riktat mot länets grundskole- och gymnasieelever, studie- och yrkesvägledare, arbetssökande och Arbetsförmedlingen, samt aktivt arbeta med kommunikation via sociala medier. b) Arbeta för att skapa regionalt kvalitetsäkrade rutiner vid validering, arrangera en konferens på temat validering, följa upp med workshop, samt ge VO-College regionala arbetsgrupp för validering uppdrag för fortsatt kvalitetsarbete. Arbeta med kriterier för attraktiva arbetsplatser inom vård och omsorg, arrangerar en dialogkonferens på temat attraktiva arbetsplatser gentemot målgruppen politiker och aktörer inom VO-College (arbetsgivare, utbildningsanordnare, fackförbund). Lära av goda exempel och sprida kunskap via webben. Samordna och påbörja uppbyggnad av utvecklingsfrågorna och driva nätverk inom Kompetensförsörjning, utbildning och arbetsmarknadsområdet. Samordna och leda processen med att genomföra handlingsplanen för kompetensförsörjning i samverkan med andra aktörer. I samverkan med andra regioner utarbeta strategier för att möta kompetensbehovet inom gruvnäringen. Aktivt delta i omcertifiering av Teknikcollege under 2015 och fortsätta att stödja och utveckla utbud av teknikutbildningar i regionen. a) Utred och tydliggör BROs medverkan och roll i det fortsätta arbetet med yrkeshögskoleutbildningar. b) Utreda och tydliggöra Region Örebro läns roll inom ett tilltänkt Besöksnäringscollege. Område Kultur och Ideell sektor Övergripande mål Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. Inriktningsmål 18. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år. Aktiviteter Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

63 I nära samverkan med kommunerna arbeta fram strukturer och metoder för en regional kulturgaranti, det vill säga säkerställa att barn och unga i förskola/skola på ett systematiskt sätt får uppleva och vara delaktiga i professionella kulturupplevelser. I samverkan inom konsulentnätverket genomföra Utbudsdagen med tillhörande utbudskatalog, där verksamma inom förskola/skola får ta del av en stor mängd föreställningar/aktiviteter som erbjuds genom olika kulturuttryck. Utveckla Ung Peng i Örebro län, med en tydlig målsättning att samtliga kommuner ska medverka och att ansökningar ska komma från hela länet. Utveckla det digitala forumet för dialog med ungdomar, Ungdomspanelen, till ökad geografisk bredd men även att vid behov arbeta med särskilda unga fokusgrupper i specifika frågor. Genomföra feriepraktiken med utökad bredd i kulturformerna där skrivande som kulturuttryck läggs till redan befintliga delar (dans, film, teater, slöjd och bild & form). Inom Kultur & hälsa fortsätta arbetet med uppstartade projekt med fokus på tydlig förankring hos ledningsorganisationen, samt inventera behov särskilt vad gäller barn inom hälso- och sjukvården. I samverkan med Länstrafiken lägga fram ett tydligt förslag avseende förbättrad tillgänglighet till och från kulturarrangemang med kollektivtrafiken. Lägga ett särskilt fokus på projekt riktade till nyanlända/asylsökande i samverkan med andra verksamhetsområden. Genomföra värdskapet för Kulturting 2016, med mångfald/etnicitet som huvudtema för konferensen. Utveckla samverkan och projektsättning mellan olika aktörer och nätverk avseende arbetet med språkliga minoriteter. Skaffa ökad kompetens inom HBTQ-området bland områdets medarbetare genom utbildning, och om möjligt diplomering. Utvecklad analys av genusfrågor, med utgångspunkt i gender budgeting avseende föreningslivet. I samverkan med bland andra Riksteatern, Länsteatern och Västra Götalandsregionen arbeta vidare med projekt och organisering inom teckenspråksområdet. Inom samtliga aktiviteter i möjligaste mån aktivt skapa samarbeten med ideell sektor och folkhögskolorna. Färdigställa riktlinjer för ekonomiskt stöd inom området sociala innovationer efter dialog med och direktiv från den politiska nivån. Genom dialog och uppföljning ta del av och understödja kulturinstitutionernas arbete, med kulturplanen som utgångspunkt. Enligt det förvaltningsövergripande inriktningsmålet att öka förståelsen för och vara en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar, göra ett studiebesök på Central Sweden och andra relevanta organisationer i Bryssel för ökad kompetens inom EU-området. Nämnden för samhällbyggnad Område Energi och klimat Region Örebro län förvaltningen Regional 50 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

64 Övergripande mål Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Inriktningsmål 19. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare energianvändning. Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år. Fördelning per kön ska redovisas. Indikator: Andel nöjda deltagare och andel med ökad kunskap ska överstiga 70 procent. Indikator: Installerad effekt (Watt) i nätanslutna solceller ökar i länet (basår 2014) Aktiviteter Driva processen för revidering och genomförande av energi- och klimatprogrammet tillsammans med länsstyrelsen Omvärldsbevaka och kommunicera via nyhetsbrev, hemsida och sociala media mm Stödja kommunerna i energi- och klimatstrategiarbete Samordna och utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningen Öka kunskap och påverka beteenden för hållbart resande Främja utvecklingen av hållbara persontransporter Främja utvecklingen av hållbara godstransporter Samordna och driva processer för energieffektivare byggnader Genomföra projekt för energieffektivare företag Främja omställning till förnybar energi Bidra till klimatsmart konsumtion Utveckla projekt och samverka regionalt, nationellt och i EU Delta aktivt i samarbetet inom Östra Mellansverige med genomförande av Regionalfonden. Område Trafik och Samhällsplanering Övergripande mål Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard. Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

65 Inriktningsmål 20. Regional översiktlig planering ska vara stöd för kommunernas översiktsplanering Indikator: 100% av kommunala översiktsplaner på samråd eller utställning har text om Regional översiktlig planering. Aktiviteter Dokumentet Regional översiktlig planering revideras. Plan för behovet av äldrebostäder på kommunnivå tas fram. Inriktningsmål 21. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda. Mäts utan trafik. Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen och Värmlandsbanan som har 200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Aktivt delta i En bättre sits-arbetet. 22. Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år. Aktiviteter Aktivt delta i En bättre sits-arbetet. Inriktningsmål: 23. Minst 90 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden erbjuds 2020 en överföringshastighet på minst 100Mbit/s Indikator: Minst 40 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas en överföringshastighet på minst 100Mbit/s Region Örebro län förvaltningen Regional 52 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

66 Aktiviteter Ta över ansvaret för bredbandsamordningen i länet från länsstyrelsen- Kollektivtrafik Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent (2014) till 15 procent Inriktningsmål 24. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år Det innebär en ökning från 2014 års ca 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor. Indikator: Antal resor i stadstrafiken ska öka med 2 procent från 2015 till Indikator: Antal resor med expressbussar, regionbussar och närtrafik är oförändrat från 2015 till Indikator: Antal resor med regionaltågstrafiken ska öka med 7 procent från 2015 till 2016 Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent från 2015 till Aktiviteter Revidering av Trafikförsörjningsprogrammet Taxeutredning Fortsatt arbete med MerKoll väst. 25. Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under Aktivitet Arbete med statlig medfinansiering från länstransportplanen till kommunala investeringar i kollektivtrafikåtgärder. 26. Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent). Region Örebro län, förvaltningen Regional Utveckling Underlag förslag VP 2016, Datum: (54)

67 Aktiviteter Ny webb för Länstrafiken 27. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka. Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska uppgå till 60% 2016 Aktiviteter Genomför utbildning och certifiering för förare inom servicetrafiken Region Örebro län förvaltningen Regional 54 (54) Underlag förslag VP 2016, Datum: Utveckling

68 Bilaga 3:1 1 (1) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Samhällsplanering och utveckling, Fredrik RS5978 Eliasson Region Värmland Box Karlstad Yttrande Värmlands trafikförsörjningsprogram för Värmlands län Region Örebro län har inbjudits att lämna synpunkter på remissversion av trafikförsörjningsprogram för Värmlands län. För Örebro läns del är Värmlands trafikförsörjningsprogram ett viktigt dokument, då en inte obetydande del av resandet idag sker över länsgräns. Innehållet i Värmlands trafikförsörjningsprogram har också stor betydelse för Örebro läns möjligheter att utveckla trafik över länsgräns. Region Örebro län tycker överlag att programmet är tydligt, lättöverskådligt och logiskt disponerat. Region Örebro län anser överlag att programmet går väl i linje med våra egna utvecklingsambitioner gällande kollektivtrafiken. Region Örebro län tycker att programmet på ett föredömligt sätt beskriver kollektivtrafikens huvudsakliga utmaningar i kapitel 2 Nuläge. Här framgår av pendlingskartorna att det finns en betydande marknad för kollektivtrafik över länsgränsen mellan Värmland och Örebro län. Inte minst i relationen Karlskoga-Kristinehamn, men även i relationerna Storfors-Karlskoga, Kristinehamn-Degerfors samt Karlstad-Örebro. Region Örebro län anser dock att denna potential inte tillräckligt beaktas i de efterföljande kapitlen avseende Mål för kollektivtrafiken och Kollektivtrafikstrategi. Här ligger fokus i hög grad på att knyta samman kommunhuvudorterna i Värmland med Karlstad. Region Örebro län anser att programmet i högre grad bör utgå från vilka funktionella arbetsmarknadsområden som bör knytas ihop, snarare än Värmlands administrativa gränser. Som programmet nu är formulerat kan det uppfattas som att mindre omfattande pendlingsrelationer inom Värmlands län, är viktigare för den regionala utvecklingen än mer omfattande pendlingsrelationer över länsgräns. I kapitlet om Kollektivtrafikens utveckling redovisas tre alternativ. Region Örebro län kan här notera att det finns uppgifter om utbud för stombussar. Dock saknas uppgift om utbud för busstrafiken från Karlstad/Kristinehamn till och från Karlskoga i samtliga alternativ. Denna linje torde klassificeras som stombuss i hela sträckningen, och det skulle göra programmet tydligare om utbudet redovisades. Region Örebro län kan notera alternativ 3 motsvarar vår ambition avseende utvecklingen av tågtrafiken mellan Örebro och Karlstad, vilken uttrycks i Region Örebro läns Strategi för tågoch expressbussar. Alternativ 1 respektive 2 innebär ett utbud som understiger Örebro läns ambitionsnivå. Mats Gunnarsson Ordförande i nämnden för samhällsbyggnad POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

69 Bilaga 3:2

70

71 Bilaga 3:3 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGS PROGRAM REMISSVERSION REGION VÄRMLAND 2015 ENHETEN FÖR KOLLEKTIVTRAFIK 1

72 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram ORDFÖRKLARINGAR ALLMÄN TRAFIKPLIKT Beslut om allmän trafikplikt innebär att den regionala kollektivtrafikmyndigheten fastställer vilken regional kollektivtrafik som ska finansieras med offentliga medel. Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om allmän trafikplikt med utgångspunkt i de mål som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet. BRT - BUS RAPID TRANSIT En högkvalitativ och kundorienterad transportlösning med bussar som ger snabba, bekväma och kostnadseffektiva förflyttningar i stadsmiljö. BYTESPUNKT En trafikanläggning där det är möjligt för resenären att byta mellan olika trafikslag och linjer. FRYKSDALSBANAN Järnvägssträckan mellan Kil och Torsby. HÅLLPLATS En anvisad plats där det är möjligt att stiga på och av kollektivtrafik i linjetrafik. JÄMLIKHET Alla människor har ett lika värde och samma rättigheter oavsett till exempel funktionshinder, kön, trosuppfattning, kultur och sexuell läggning. JÄMSTÄLLDHET Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. Jämställdhet handlar endast om förhållanden mellan kvinnor och män. KARLSTADSSTRÅKET En BRT-inspirerad trafiklösning för Karlstads tätort med högkvalitativ busslinje som planeras binda ihop tätorten. KOMMERSIELL TRAFIK Ett mål med den nya lagstiftningen är att uppmuntra privata aktörer att bedriva kollektivtrafik i privat regi. Den trafik som inte finansieras med offentliga medel benämns som kommersiell trafik. LOKALT ARBETSMARKNADSOMRÅDE Ett mått som beskriver geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden vad gäller utbud och efterfrågan av arbetskraft. Tillhandahålls av SCB och baseras på de största pendlingsströmmarna för respektive kommun. MARKNADSANDEL Kollektivtrafikens andel av de motoriserade persontransporterna enligt kollektivtrafikbarometern. MATARLINJE Matning till kommunhuvudorter och stomlinjer med tåg eller buss, eller till närmaste tätort. PENDLARPARKERING En parkeringsplats för bil, cykel och moped i anslutning till en hållplats för kollektivtrafiken. Syftet med en pendlarparkering är att erbjuda medborgarna en möjlighet att ta sig med eget fordon till bytespunkten för att sedan fortsätta med kollektivtrafiken. 2

73 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Foto: Karlstads kommun REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Regional kollektivtrafik är trafik som till sin karaktär och faktiskt nyttjande tillgodoser medborgarnas behov av arbetspendling och övrigt vardagsresande, både inom länet och över länsgräns samt tätortstrafik. REGIONFÖRSTORING Tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop i större områden. RESTIDSKVOT Bussens eller tågets restid i förhållande till bil. Samma restid ger kvoten 1, är kvoten större än 1 tar bussen/ tåget längre tid. STOMLINJE Huvudlinje för arbets- och studiependling i linjesystem. Kan vara antingen buss- eller tågtrafik. Tågtrafik är alltid stomlinje TILLGÄNGLIGHET Ett samlande begrepp för både tillgänglighet och användbarhet enligt myndighetens för delaktighets definition. Inom kollektivtrafikområdet används begreppet tillgänglighet även för geografisk tillgänglighet. TRAFIKANLÄGGNING Samlat begrepp för resecentrum, buss- och tågstation, bytespunkt och hållplatser. TRAFIKENTREPRENÖR Den entreprenör som på uppdrag av en trafikorganisatör bedriver kollektivtrafik. TRAFIKORGANISATÖR Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är trafikorganisatörer. De har på delegation av kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att upphandla och bedriva kollektivtrafik enligt allmän trafikplikt. VÄNERBANAN Järnvägssträckan mellan Kil och Göteborg. VÄRMLANDSBANAN Järnvägssträckan mellan Laxå och gränspassagen mot Norge vid Charlottenberg. 3

74 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram INNEHÅLL 1 Bakgrund 6 Trafikförsörjningsprogram Ett strategiskt dokument 6 Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regional tillväxt 6 Kollektivtrafiklagen 6 Beslut om allmän trafikplikt 6 Ansvar och roller för regional kollektivtrafik 7 Samråd 7 Uppföljning 7 Samhällsplanering och infrastruktur 7 Omvärldsanalys 8 2 Nuläge 9 Kollektivtrafiksystemet i Värmland 9 Resandeutveckling 9 Marknadsandel 9 Tillgänglighet 9 Miljö 10 Kommersiell kollektivtrafik 10 Resbehov och resvanor 11 3 Vision 18 Vision för den regionala utvecklingen i Värmland 18 Vision för kollektivtrafiken i Värmland 18 4 Mål 19 Nationella transportpolitiska mål 19 Regionala mål i Värmlandsstrategin 19 Länsstyrelsen i Värmlands klimat- och energistrategi 20 Övergripande mål för kollektivtrafiken i Värmland 20 5 Mål för kollektivtrafiken 22 Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt 22 Målområde: Attraktivitet och användbarhet 24 Målområde: Miljö 26 Målområde: Resurseffektivitet 27 6 Kollektivtrafikstrategi 28 7 Kollektivtrafikens utveckling 30 Riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik Servicetrafik 31 Separat skoltrafik 32 Planerad utveckling av infrastruktur 32 8 Ekonomi 33 Självfinansieringsgrad 33 9 Färdtjänst 34 Färdtjänstens kvalitet 34 Färdtjänstens omfattning 34 Grunder för prissättning 34 Resande med färdtjänst och riksfärdtjänst Kommersiell kollektivtrafik 35 Förutsättningar för kommersiell kollektivtrafik 35 Konkurrensneutralitet 35 Anmälan till regionala kollektivtrafikmyndigheten 35 Samråd om trafikförsörjningsprogram 35 Bilaga 1. Tillgänglighet vid hållplatser och bytespunkter 36 Bilaga 2. Ekonomisk analys 39 Underbilaga 2.2. Översiktlig trafikutveckling Bilaga 3. Planerad utveckling av infrastruktur 47 4

75 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram ÖVRIGT BAKGRUNDSMATERIAL PÅ HEMSIDAN Avtal om ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Beskrivning av roller och ansvar (Presenteras i november 2015) Resultat av genomförda samråd (Presenteras i november 2015) Sammanställning av remissyttranden (Presenteras i februari 2016) Utredning om Närtrafik Handlingsplan Bana väg för Framtiden ver 2.0 Karlstadsstråket fas 2 PM - Resbehov i Värmland PM - Omvärld och trender i samhället och i transportsektorn Årlig uppföljning av Regionalt trafikförsörjningsprogram , 2014 (innehåller nuläge 2014 för flertal av indikatorerna för uppföljning av målen) Allt material finns att ladda ned på: 5

76 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram BAKGRUND Trafikförsörjningsprogram Ett strategiskt dokument Trafikförsörjningsprogrammet är det långsiktiga strategiska dokumentet för kollektivtrafik i Värmlands län. Programmet ger en bild av den planerade utvecklingen av kollektivtrafiken under perioden Med utgångspunkt i programmet formuleras detaljerade planer för trafiken. Trafikförsörjningsprogrammet gäller för all regional kollektivtrafik inom Värmlands län och utgör grunden för beslut om allmän trafikplikt, d.v.s. den trafik som samhället står för. Oavsett beslut om allmän trafikplikt kan kommersiella företag, genom anmälan till myndigheten, etablera kommersiell trafik. Trafikförsörjningsprogrammet konkretiserar ambitionen för kollektivtrafikens utveckling med utgångspunkt i den infrastrukturutbyggnad som planeras i regional och nationell plan. Kollektivtrafik - ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regional tillväxt Kollektivtrafiken har stor betydelse för att bidra till en hållbar utveckling samt förbättrad jämställdhet och jämlikhet. Detta är väl dokumenterat när det gäller att minska klimatpåverkan och öka möjligheten att transportera sig på liknande villkor. Kollektivtrafiken är även ett viktigt verktyg för att förbättra stadsmiljön och andra områden där biltrafikens omfattning behöver minskas. Kollektivtrafiken medverkar till regionförstoring, den enskilt viktigaste tillväxtbefrämjande faktorn under de senaste decennierna. Genom regionförstoring utökas möjligheterna till specialisering och diversifiering i de lokala arbetsmarknaderna. Kompetensförsörjning för företagen underlättas och utvecklingsmöjligheterna för individen förbättras då fler arbetstagare och arbetsgivare agerar på samma marknad. Kollektivtrafiklagen Enligt lag 2010:1065 om kollektivtrafik ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet med det övergripande ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. Ett av syftena med lagstiftningen är att tydliggöra det politiska ansvaret för kollektivtrafiken. I lagstiftningen uttrycks en önskan om att öka samverkan mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering samt att underlätta för kommersiella aktörer. Det finns även en ambition att tydliggöra rollfördelningen mellan de olika aktörerna och ge kollektivtrafiken en tydligare roll i den regionala utvecklingen. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har i uppdrag att i samråd med berörda aktörer ta fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver målen med kollektivtrafiken inom länet och över länsgränserna. Därutöver har myndigheten i uppdrag att fatta beslut om allmän trafikplikt samt att årligen sammanställa en rapport över den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. I myndighetens uppdrag ingår även att verka för att samordna den kollektivtrafik som bedrivs inom länet. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Värmland årligen sammanställa en rapport om den trafik som bedrivits enligt allmän trafikplikt. Rapporten ska innehålla en utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering, samt vilka som anlitats för att bedriva trafiken och hur mycket de fått i ersättning. Busstrafik och spårtrafik ska rapporteras separat. Beslut om allmän trafikplikt I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet kan Region Värmland besluta om allmän trafikplikt för att därigenom säkerställa sådan trafik som anses nödvändig och som inte bedöms komma till stånd i önskvärd omfattning utan att trafiken upphandlas. En förutsättning för att belägga en sträcka med allmän trafikplikt är att den tillgodoser medborgarnas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande, samt att detta behov inte bedöms kunna tillgodoses av kommersiella aktörer. Beslut om allmän trafikplikt ska baseras på de mål som presenteras i trafikförsörjningsprogrammet. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss ansvarar för att förse myndigheten med underlag om vilken trafik som bör beläggas med allmän trafikplikt. Inför varje ny upphandling ska en prövning ske av marknadens intresse/möjlighet att utföra trafiken på kommersiella grunder. I de fall det finns sådant intresse kan Region Värmland avstå från att besluta om allmän trafikplikt. Som underlag för beslut om allmän trafikplikt görs en samlad bedömning av det kommersiella alternativet. 6

77 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Ansvar och roller för regional kollektivtrafik Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län reglerar kollektivtrafikmyndighetens organisation, delegation till Värmlandstrafik AB respektive Karlstads kommun (trafikorganisatörerna) och rollfördelning mellan de olika aktörerna, trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt, finansiering samt gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens utveckling. Avtalet och beskrivning av ansvar och roller finns på hemsidan. Inom länet har påbörjats en process angående en eventuell regionbildning. Utfall från denna process kan komma att påverka roller och ansvar för kollektivtrafiken. Samråd I kollektivtrafiklagen betonas vikten av samråd när trafikförsörjningsprogrammet tas fram. Samråd ska ske med motsvarande myndigheter i angränsande län, övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag, samt företrädare för näringsliv och resenärer. Samråd har skett i två steg. Det första genomfördes under våren, samrådet genomfördes på generell nivå med fokus på kollektivtrafikens roll, förutsättningar och strategiska val. Steg två genomfördes hösten 2015, dialogmöten kring förslag om reviderat trafikförsörjningsprogram. På hemsidan finns sammanställning av genomförda samråd och sammanfattning av inkomna remissvar. (Bilagan slutförs efter remissperioden.) Uppföljning Uppföljningen omfattar den regionala kollektivtrafiken i länet i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet. Den löpande uppföljningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse gentemot de övergripande, strategiska mål som anges i programmet är en viktig komponent i ledning och styrning av kollektivtrafikens utveckling. Inriktningen för uppföljningen är att under verksamhetsåret följa upp och utvärdera måluppfyllelse och hur strategier följs. Styrning av kollektivtrafikens utveckling och trafikorganisatörernas uppdrag sker genom årliga verksamhetsuppdrag. Trafikförsörjningsprogrammet kommer att revideras och uppdateras om förutsättningarna för programmet på ett väsentligt sätt förändrats. Samhällsplanering och infrastruktur SAMHÄLLSPLANERING För att öka kollektivtrafikens effektivitet och tillgänglighet är det viktigt att kollektivtrafiken blir en naturlig del i den övriga samhällsplaneringen. Vid planeringen är det betydelsefullt att hänsyn tas till kollektivtrafikens särskilda behov. För att utvecklingen av kollektivtrafiken ska få bästa effekt är det väsentligt att mål för kollektivtrafikens utveckling även inkluderas i den kommunala planeringen. INFRASTRUKTUR En väl fungerande infrastruktur vad gäller både väg, järnväg och trafikanläggningar är en förutsättning för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. För att nå programmets mål för trafikutvecklingen, förutsätts även viktiga åtgärder i infrastrukturen som förbättrar trafikens kapacitet, framkomlighet, tillgänglighet, användbarhet, samt servicenivå vid resecentrum/bussstationer/tågstationer och bytespunkter. I bilaga 3 redovisas planerad utveckling av infrastrukturen i länet. LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR I VÄRMLAND I nationell plan för transportsystemet (NTP) beslutas om prioriteringar och satsningar i nationell transportinfrastruktur. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland (LTP) är en del av NTP. I LTP beslutas om prioriteringen av investeringar i den regionala infrastrukturen. Planen anger också målen för utvecklingen av infrastruktur och transporter i Värmland. Planen är trafik- och transportslagsövergripande och behandlar såväl person- som godstransporter, kollektivtrafik, bil-, gång- och cykelväg, samt sjö- och flygtransporter. Nuvarande plan gäller för perioden Genomförande av åtgärder i länstransportplanen bereds gemensamt av Trafikverket, Region Värmland och trafikorganisatörerna, Värmlandstrafik och Karlstads kommun/karlstadsbuss. FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT Trafikverket beslutar om funktionellt prioriterat vägnät för funktionerna Godstransporter, Dagliga personresor, Långväga personresor och Kollektivtrafik. Arbetet har skett i samråd med Region Värmland. Syftet är att funktionellt prioriterat vägnät kommer användas som planeringsunderlag och gemensamt förhållningssätt. I Värmland har de vägar som trafikeras av stomlinjenätet, samt väg 237 mellan Storfors och Karlskoga, pekats ut som funktionellt prioriterat vägnät för kollektivtrafik. Mer information finns i Bilaga 3. 7

78 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Omvärldsanalys I omvärldsanalysen konstateras att flera trender och pågående utveckling när det gäller samhälle, livsstilar och teknik har direkt påverkan på regional kollektivtrafik. Det gäller bland annat förändrade resmönster och värderingsförskjutningar, till exempel bilens minskande betydelse för yngre människor. Nya ideal för stadsutveckling med ökad medvetenhet om behovet att utveckla de hållbara, yteffektiva transportslagen får sannolikt stor påverkan på kollektivtrafikens förutsättningar i framtiden. Kollektivtrafiken skapar genom sin yteffektivitet möjligheter att utveckla en tät innerstad som är en central komponent i de expanderande europeiska innerstäderna. Också strukturförändringar inom näringslivet, med tjänstesektorns ökande betydelse för sysselsättningen, ställer nya krav på en utvecklad kollektivtrafik. Tillväxten kommer i stor utsträckning från servicetjänster som till exempel handel, restauranger och caféer. Eftersom produktionen av dessa tjänster förutsätter en fysisk koncentration och tillgänglighet har kollektivtrafiken en nyckelroll i utvecklingen. Värmland Ur ett värmländskt perspektiv är trängsel i stadsmiljön ett betydligt mindre problem än i många större europeiska städer. Dock framgår det tydligt att Värmland berörs av de strukturförändringar som sker inom näringslivet och befolkningens sammansättning. Förändrade arbetstider och ett ökat antal äldre innebär att resbehovet troligtvis kommer spridas ut jämnare över dygnet än vad som sker idag. En viktig utmaning för kollektivtrafiken i Värmland är att möta ett allt mer individualiserat behov av resande. Som i övriga Sverige pågår en urbaniseringsprocess i Värmland där allt fler flyttar in till tätorterna. Generellt är trenden i Värmland att Karlstad med kranskommuner ökar i antal invånare medan befolkningen i övriga kommuner minskar. Totalt har befolkningen i Värmland ökat med 0,4 procent mellan 2004 och Inom teknikområdet sker en snabb utveckling som innebär nya möjligheter att möta resenärernas ökade krav på personlig service och information. Digitaliseringen ger förutsättningar för automatisering av olika tjänster, bland informations- och betalsystem. När allt fler har tillgång till mobil kommunikation ökar kraven på snabba uppdateringar och aktuell information. Frågan om integritet kan förväntas bli allt viktigare för människor och företag. Inom miljöområdet har i stort sett samtliga kommuner i Värmland antagit ambitiösa mål inom klimat- och miljöområdet. Flera kommuner uttrycker också en ambition att öka resandet med de hållbara transportslagen: gång-, cykel- och kollektivtrafik. Omvärldsanalysen finns att ta del av i sin helhet på 8

79 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram NULÄGE Kollektivtrafiksystemet i Värmland Det regionala kollektivtrafiksystemet baseras på ett stomlinjenät för buss- alternativt tågtrafik. Nätet följer de viktigaste pendlingsstråken, förbinder kommunhuvudorterna i länet med Karlstad, mot angränsande län och över riksgränsen mot Norge. Den regionala trafiken koordineras med fjärrtrafik mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. En utbyggnad har genomförts för såväl buss- som tågtrafiken under det senaste decenniet. Stomlinjerna följer i stort pendlingsmönstren. Stomlinjenätet kompletteras med matarlinjer. Matarlinjerna ansluter till stomlinjenätet samt tillgodoser behovet av trafik till lokala resmål. Omfattning och trafikfrekvens för matarlinjer baseras på behov och resandeunderlag. Busstrafiken i Karlstads tätort baseras på ett nät av baslinjer och centrumlinjer. Nätet binder ihop stadsdelarna i Karlstad och koordineras med den regionala kollektivtrafiken. Baslinjerna kompletteras med centrumlinjer och speciallinjer som ska ansluta till baslinjenätet samt tillgodose behovet av trafik till lokala resmål. Sommartid bedrivs även båttrafik i Karlstads tätort, samt mot Hammarö och Kristinehamn. Omfattning och trafikfrekvens baseras på behov och resandeunderlag. Även i Karlstad har en utbyggnad genomförts under det senaste decenniet. Tätortstrafik bedrivs även i Arvika, Kristinehamn och Säffe. Tätortstrafiken kompletterar och förstärker det regionala trafiksystemet och erbjuder resmöjligheter för servicebehov inom tätorten. Resandeutveckling Resandet med kollektivtrafik i Värmland har de senaste åren ökat stadigt. Under 2014 genomfördes 12,34 miljoner resor med den allmänna kollektivtrafiken. Sedan 2005 har det sammanlagda resandet med allmän kollektivtrafik i länet ökat med cirka 45 procent. I tabellen nedan redovisas resandeutveckling i Värmland i procent sedan Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel ökar när resandet med kollektivtrafik ökar på bekostnad av biltrafiken. Detta bidrar till en minskning av personresandets negativa miljö- och klimatpåverkan. För att uppnå en ökad marknadsandel är det viktigt att Region Värmland och trafikorganisatörerna tillsammans med kommunerna arbetar med olika marknadsåtgärder för att påverka invånarnas val av färdmedel till förmån för kollektivtrafik. Över tid har marknadsandelen ökat långsamt men stadigt. Under 2014 låg marknadsandelen på 14 procent. Tillgänglighet TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Samtliga fordon i linjetrafik är anpassade för personer med funktionsnedsättning avseende syn, hörsel och rörlighet. För att dra nytta av fordonens tillgänglighet pågår även ett arbete med funktionsanpassning av bytespunkter. I bilaga 1 redovisas vilka hållplatser och bytespunkter som är funktionsanpassade. 9

80 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram I takt med förbättrad tillgänglighet och användbarhet av fordon, informationssystem och fysisk miljö runt hållplatser och bytespunkter ökar antalet personer som har möjlighet att resa med ordinarie linjetrafik. Detta minskar behovet av specialtransporter och förbättrar jämlikhet och integration i samhället, då allt fler får möjlighet att resa på liknande villkor. GEOGRAFISK TILLGÄNGLIGHET Huvuddelen av Värmlands befolkning bor i Karlstads kommun och de kommuner som gränsar till Karlstad. Drygt två tredjedelar av befolkningen i det området bor i någon av kommunhuvudorterna, jämfört med länet som helhet där drygt 60 procent bor i kommunhuvudort. Cirka 30 procent av Värmlands befolkning är bosatt utanför tätorterna och resterande del av befolkningen bor i någon av de mindre tätorterna i länet. Andelen kommuninvånare som bor utanför tätort varierar stort i länet. I de kommuner som ligger längst från Karlstad är andelen högst bodde nästan 80 procent av Värmlands befolkning inom 1,5 kilometers radie från hållplats med minst tre dubbelturer på vardagar. För att alla invånare i Värmland ska ha tillgång ett grundutbud av kollektivtrafik för serviceresor föreslås en ny form av anropsstyrd kollektivtrafik, närtrafik, för de som bor utanför ordinarie linjenät. Nöjdhet Enligt kollektivtrafikbarometern ligger den värmländska kollektivtrafiken i den nationella toppen vad gäller medborgaroch kundnöjdhet. 76 procent av resenärerna (kunderna) och 56 procent av medborgarna angav 2014 att de var nöjda eller mycket nöjda med kollektivtrafiken i Värmland. Resultat från kollektivtrafikbarometern används i kombination med egna kundundersökningar som en del i det kontinuerliga arbetet med att förbättra trafiken utifrån kundernas behov. Miljö Att byta från bil till kollektivtrafik leder generellt sett till minskad negativ klimat- och miljöpåverkan. Kollektivtrafikens klimat- och miljöpåverkan beror dock på vilket drivmedel som används och hur effektivt resan genomförs. I den regionala busstrafiken är andelen förnybara drivmedel drygt 40 procent. Planen är att användningen av fossilt bränsle ska minska. Tätortstrafiken i Karlstad körs med biogasbussar och tre elbussar. El till regional tågtrafik är märkt med Bra miljöval precis som övrig tågtrafik i landet. Kommersiell kollektivtrafik I Värmlands län utgörs den kommersiella trafiken av interregional tåg- och busstrafik. En stor del av taxinäringen är idag koncentrerad till Karlstad medan framförallt norra Värmland har en betydligt glesare taxiförsörjning. Sedan nuvarande kollektivtrafiklag infördes har det enbart skett en marginell ökning av den kommersiella kollektivtrafiken. I dagsläget består den kommersiella kollektivtrafiken i Värmland enbart av interregional kollektivtrafik samt taxi. 10

81 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Resbehov och resvanor ARBETSPENDLING Den sammanlagda volymen arbetspendlare över kommungräns i Värmland uppgick 2013 till knappt personer vilket motsvarar 25 procent av de som arbetar i länet. Antalet pendlare över kommungränserna har under perioden ökat med nästan 3 200, vilket innebär en ökning med 12 procent. Huvuddelen av arbetspendlingen i länet sker inom kommungräns. (Pågår arbete att analysera pendling inom kommun utifrån resultat i RVU14.) Utpendlingen från Karlstad, som för närvarande uppgår till cirka personer, har under samma period ökat med 20 procent. Utpendlingen har procentuellt ökat dubbelt så mycket som inpendlingen. Ökningen i såväl in- som utpendling är procentuellt större till kommunerna utanför kranskommunerna, ett tecken på den förstoring som pågår av den lokala arbetsmarknaden med Karlstad som centralort. Befolkningen i Värmland är i stor utsträckning koncentrerad till området kring Vänerbäckenet med Karlstad som centrum. De lokala arbetsmarknaderna domineras av Karlstads lokala arbetsmarknad, vilken omfattar åtta kommuner i Värmland samt Åmåls kommun i Västra Götalandsregionen. De värmlandskommuner som inte ingår i Karlstads arbetsmarknad är Arvika, Eda, Årjäng, Sunne, Torsby, Hagfors, Filipstad och Storfors. LOKALA ARBETSMARKNADSOMRÅDEN ENLIGT SCB LA -område Kommun Anknytning till Befolkning 2013 Torsby Torsby Sunne Torsby Sunne Torsby Årjäng Årjäng Karlstad Karlstad Karlstad Hammarö Karlstad Kristinehamn Karlstad Karlstad Säffe Karlstad Karlstad Hammarö Karlstad Karlstad Munkfors Karlstad Karlstad Forshaga Karlstad Karlstad Grums Karlstad Karlstad Kil Karlstad Karlstad Åmål Säffe Filipstad Filipstad Karlstad Hagfors Hagfors Munkfors Arvika Arvika Eda Arvika Eda Arvika Karlskoga Degerfors Karlskoga Karlskoga Storfors Karlskoga Karlskoga Karlskoga Örebro

82 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Pendlingsvolymen är störst till Karlstad från kranskommunerna Grums, Kil, Forshaga, Hammarö och Kristinehamn. Från de kommunerna uppgick antalet pendlare till 2013 till drygt personer, vilket motsvarar 41 procent av den sammanlagda pendlingsvolymen i länet det året. Den största pendlingsströmmen går från Hammarö till Karlstad med drygt personer. Utpendlingen från Karlstad uppgick 2013 till drygt personer och är den typ av pendling som relativt sett ökar snabbast. Totalt arbetspendlar nästan personer i Karlstadsområdet över kommungräns. 12

83 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Arbetspendlingen över länsgränsen mot Västra Götaland är betydande mellan Säffe och Åmåls kommuner, men mindre omfattande mellan Kristinehamn och Gullspång samt Mariestad. Arbetspendlingen mellan Värmlands och Dalarnas län är obetydlig. Över riksgränsen mot Norge är pendlingen omfattande från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsbergs kommuner samt från Eda kommun mot Kongsvinger och Oslo. Även från Torsby är pendlingen till Norge betydande. Pendlingsströmmarna i motsatt riktning är obetydliga. 13

84 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Arbetspendlingen mellan Värmlands- och Örebro län är betydande, främst från Kristinehamn och Storfors till Karlskoga, Degerfors och Örebro. 14

85 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram STUDIEPENDLING Studiependlingen för gymnasieelever följer i stort samma mönster som arbetspendlingen och sker huvudsakligen mellan kommunhuvudorterna och Karlstad. Bostadskommun Totalt antal elever* Andel ut - Störst Störst In - pendling utpendling till pendling från Antal som pendlar till Karlstad Andel pendling till Karlstad Hammarö % Karlstad % Eda % Arvika Arvika 80 19% Arvika % Karlstad Eda % Årjäng % Karlstad % Säffe % Åmål Åmål % Grums % Karlstad % Torsby % Karlstad Sunne 83 20% Sunne % Karlstad Arvika % Hagfors % Karlstad Munkfors 60 14% Storfors % Kristinehamn % Kristinehamn % Karlstad Storfors % Kil % Karlstad Karlstad % Forshaga % Karlstad % Munkfors % Karlstad % Karlstad % Forshaga Hammarö - - Filipstad % Karlstad Storfors 67 16% Totalt % % *Folkbokförda i kommunen 15

86 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram RESVANOR Enligt den resvaneundersökning som genomfördes hösten 2014 sker 77 procent av resorna i Värmland med bil, 8 procent med kollektivtrafik och 20 procent med gång och cykel. Som framgår i diagrammet nedan reser män mer med bil än kvinnor, medan kvinnor i högre grad reser kollektivt eller går och cyklar. Skillnaden är dock något lägre än i övriga Sverige. Värmland har även en andel som pendlar över kommungräns till och från arbete och studier. Över hälften arbetar dock i samma kommun som de bor. 16

87 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Som framgår av tabellen nedan är kollektivtrafikens andel högst för arbets- och studieresor. Där finns även störst potential att öka kollektivtrafikresandet. Som i övriga landet genomförs de flesta resor i Värmland under en kort period på morgonen och eftermiddagen. Dock visar omvärldsanalysen på att det mönstret sakta är i förändring. PM om resbehov i Värmland finns att ta del av i sin helhet på 17

88 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram VISION Vision för den regionala utvecklingen i Värmland I den regionala utvecklingsstrategin som antagits av Region Värmland uttrycks en övergripande vision för Värmland: VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV I en grön och öppen region skapar vi företag och jobb genom bra utbildning för alla, från förskola till universitet. Barnens framtid och bästa står alltid i fokus. Med vår uppfinningsrikedom och skogsnäringen som bas utvecklar vi nya produkter och branscher i världsklass. Det är lätt att resa till och inom Värmland och vi är Sveriges länk till Oslo. Landsbygden kännetecknas av driftighet och evenemangsstaden Karlstad bidrar till att hela Värmland utvecklas. Värmland välkomnar och vågar. Vi är stolta över och njuter av Vänern, skogen, Klarälven och vårt rika kulturutbud som lockar besökare från hela världen. Här finns goda möjligheter till en aktiv fritid med ett stort utbud av idrott och friluftsliv. Här finns rum för olikhet. Här finns ett skönare liv. I Värmlandsstrategin definieras fyra prioriterade målområden för att visionen ska bli verklighet: Livskvalitet för alla Fler och starkare företag Höjd kompetens på alla nivåer Bättre kommunikationer Vision för kollektivtrafiken i Värmland Vision Kollektivtrafiken bidrar till regional utveckling och tillväxt i Värmland genom att vara ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, utgöra en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till En långsiktigt hållbar utveckling och ökad tillväxt Minskad negativ miljöpåverkan Ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader samt till och från storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Ökad jämställdhet 18

89 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram MÅL Nationella transportpolitiska mål Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Målet har delats upp i funktionsmål och hänsynsmål. Det transportpolitiska målet är styrande för de regionala målen. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Transportsystemet ska vara användbart för alla medborgare och ska bidra till att främja den regionala utvecklingen genom att möjliggöra välfungerande och snabba transporter. Arbetsformer, genomförande och resultat av transportpolitiken ska även medverka till ett jämställt samhälle. Hänsynsmålen tar upp områdena säkerhet, miljö och hälsa. Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken samt att transportsystemet ska utformas för ökad hälsa hos medborgarna, samt att Sverige år 2030 är oberoende av fossila bränslen. Hänsynsmålen svarar väl mot Europeiska unionens 2020-mål om minskade utsläpp och ökad andel förnybar energianvändning. Regionala mål i Värmlandsstrategin I Värmlandsstrategin har 33 mål valts ut som viktiga för Värmlands regionala utveckling. Dessa mål är uppdelade i fyra prioriterade områden. Nedan listas de mål i Värmlandsstrategin som har särskild bäring på kollektivtrafikens utveckling, uppdelat per prioriterat målområde: Livskvalitet för alla 2. Karlstads lokala arbetsmarknad ska befolkningsmässigt bli Sveriges sjunde största. Kollektivtrafikens bidrag till att nå målet handlar om att förbättra möjligheten att arbetspendla inom länet. Fler och starkare företag 14. Andelen förvärvsarbetande (förvärvsfrekvens) ska vara högre än riksgenomsnittet. 15. Antalet förvärvsarbetande 16 år och äldre i Värmland ska öka med Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet. 18. Energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket. 19. Andelen förnybar energianvändning i Värmland ska öka. Kollektivtrafikens bidrag till mål 14 och 15 handlar främst om förbättrade möjligheter till arbetspendling, vilket ger medborgarna en större arbetsmarknad att söka jobb inom. Detta är särskilt betydelsefullt för de grupper som inte har tillgång till bil. Kollektivtrafikens bidrag till mål 17 till 19 handlar dels om att utsläpp och energianvändning per kollektivtrafikresenär är normalt lägre än om motsvarande resa görs i egen bil, samt om minskad energianvändning och användning av fossila bränslen i de fordon som används. Höjd kompetens på alla nivåer 23. Öka matchningen på arbetsmarknaden så att lediga arbeten i relation till arbetslösheten minskar. 24. Den öppna arbetslösheten ska minska och fortsatt ligga under riksgenomsnittet. Kollektivtrafikens bidrag till mål 23 till 25 handlar främst om förbättrade möjligheter till arbets- och studiependling, vilket förbättrar möjligheterna till matchning på arbetsmarknaden. Detta är särskilt betydelsefullt för de grupper som inte har tillgång till bil. 25. Ungdomsarbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet. 19

90 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Bättre kommunikationer 27. Ökade möjligheter att bo och arbeta i hela Värmland 28. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna. 29. Restiderna med tåg och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg (gällande morgon och eftermiddag) ska minska. Kollektivtrafikens bidrag till mål 27 handlar om att kollektivtrafiken ska erbjuda attraktiva och effektiva resmöjligheter inom länet och över länsgräns. Trafikförsörjningsprogrammet innehåller tidsatta mål om ökad andel av persontransporterna. Förutom att öka kollektivtrafikens andel utgör kollektivtrafiken en viktig länk i den hållbara resekedjan. Trafikförsörjningsprogrammet innehåller tidsatta mål om restidsförbättringar. Länsstyrelsen i Värmlands klimat- och energistrategi Länsstyrelsen i Värmland har kopplat till klimatuppropet 2009 antagit en klimat och energistrategi som syftar till att minska Värmlands klimatbelastning. Kopplat till strategin finns en regional handlingsplan som pekar ut fyra insatsområden inom transportsektorn varav de tre nedanstående har en tydlig koppling till kollektivtrafiken. Samhällsplanering som verktyg för minskat bilberoende Skapa förutsättningar för ökad användning av kollektivtrafik och cykel. Redan i planeringsfasen bör hänsyn tas till kollektivtrafikstråk och möjligheten att gå och cykla. Arbetspendling och tjänsteresor med kollektivtrafik och cykel Åtgärder som gör kollektivtrafiken mer attraktiv och som uppmuntrar individen att välja hållbara färdmedel. Framförallt restider, enkelhet och olika former av påverkansarbete. Bränslesnåla och fossiloberoende fordon i stora fordonsflottor Insatsområdet är uppdelat i bränsleförbrukning och användning av fossila bränslen. De utgör två parallella processer som behöver samverka för att öka fordonens energieffektivitet och minska deras klimatpåverkan. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄRMLAND Med utgångspunkt i samrådsprocessen, de nationella transportpolitiska målen och den regionala utvecklingsstrategin har fyra övergripande målområden arbetats fram som tillsammans syftar till att nå vision för kollektivtrafiken. Till varje målområde finns ett övergripande mål: Tillgänglighet för regional tillväxt Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet system av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Målet ansluter till det nationella funktionsmålet om att bidra till den regionala utvecklingen genom att öka persontransportsystemets tillgänglighet. Det tar sikte på kollektivtrafikens förutsättningar för arbetspendling och bidrag till förstorade arbetsmarknadsområden. Har framförallt bäring på Värmlandsstrategins prioriterade områden Livskvalitet för alla, Bättre kommunikationer och Höjd kompetens på alla nivåer. Attraktivitet och användbarhet Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. Målet knyter an till det nationella funktionsmålet om att förbättra medborgarnas resor genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet samt det nationella hänsynsmålet om funktionsanpassning. Det har bäring på Värmlandsstrategins prioriterade område Bättre kommunikationer. 20

91 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Miljö Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Målet anknyter till det nationella hänsynsmålet om minskad miljöpåverkan. Framförallt fokuserar målområdet på de fordon som används i kollektivtrafiken. Kopplar väl till Värmlandsstrategins prioriterade område Fler och starkare företag. Resurseffektivitet Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Målet ansluter till det övergripande nationella målet om ett samhällseffektivt transportsystem. Det tar framförallt sikte på att kollektivtrafiken ska planeras och utföras på ett sätt som använder skattemedlen effektivt. En drivande faktor för kollektivtrafiken är att minska andra samhällskostnader genom minskade fossila utsläpp, ökad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. Några av kollektivtrafikens effekter för samhället är förbättrad miljö, minskad trängsel, tillgänglighet, ökad rörlighet på arbetsmarknaden samt ökad trafiksäkerhet relativt andra trafiksätt. Då trafikförsörjningsprogrammet behandlar kollektivtrafiken på en mer övergripande nivå och därmed fokuserar mer på vad som ska åstadkommas än hur det ska göras är även målen av övergripande karaktär. 21

92 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt Kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt består i att öka tillgängligheten genom att erbjuda invånarna i Värmland välfungerande förbindelser inom länet och över länsgränsen, samt över riksgränsen mot Norge. Det ger förutsättningar för binda samman länet och skapa en gemensam arbetsmarknad. Det ökar även möjligheterna för näringslivet att upprätthålla goda kontakter med omvärlden. FÖRSTORA OCH KNYTA SAMMAN LOKALA ARBETSMARKNADER Möjligheterna till arbetspendling och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. Detta innebär att arbets- och studiependling är basen för kollektivtrafikens utveckling. Därför är det viktigt att identifiera och lösa anslutningar till de största arbets- och utbildningsplatserna. Utvecklingen mot såväl en förändrad verksamhetsstruktur som en ändrad geografisk struktur och befolkningsfördelning ställer stora krav på att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Rörligheten är en förutsättning för att klara en anpassning där arbetstagare i allt större utsträckning rör sig mellan verksamheter. Inriktningen är att förstora och knyta samman Värmlands lokala arbetsmarknader för att på sikt uppnå en gemensam arbetsmarknad. Resmöjligheter och restider ska utvecklas så att arbetspendling möjliggörs mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom lokala arbetsmarknader med betydande arbetspendling. En effektiv och attraktiv kollektivtrafik med korta restider, hög tillgänglighet och komfort kan tillsammans med nödvändiga förbättringar av väg- och järnvägsnätet möjliggöra detta. TRAFIK ÖVER LÄNSGRÄNSER OCH RIKSGRÄNSEN MOT NORGE Att utveckla kollektivtrafiken till omkringliggande regioner blir allt viktigare. Det värmländska näringslivet och offentliga myndigheter har behov av bra förbindelser över länsgränsen mot angränsande regioner och storstadsområden, framförallt mot Stockholm, Göteborg och Oslo. Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och riksgränsen mot Norge ska utvecklas för att stimulera rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna. Detta är en central komponent i att kunna vidga de lokala arbetsmarknadsområden som finns i Värmland och till omkringliggande län. BESÖKSNÄRINGEN Turism- och besöksnäringen är ett viktigt område för den regionala utvecklingen i Värmland. Kollektivtrafikens roll är framförallt att göra det möjligt för personal att ta sig till och från sitt arbete, men en välfungerande kollektivtrafik kan även bidra till att öka besöksrelaterat resande. UTVECKLING AV INFRASTRUKTUR En viktig förutsättning för en utvecklad kollektivtrafik är ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet. I Värmland är det främst kapacitetsbrister på Värmlandsbanan som hämmar tågtrafikens utveckling. Brister finns även på Fryksdalsbanan och Vänerbanan. Trafikverket, Region Värmland och Karlstad kommun genomför tillsammans projekt Tåg i Tid med fokus på kapacitet och utveckling av Värmlandsbanan inklusive Karlstad C. Det är mycket angeläget att åtgärderna inom ramen för projektet genomförs i närtid för att förbättra kapaciteten och framkomligheten på Värmlandsbanan. På Fryksdalsbanan har åtgärder genomförts och ytterligare åtgärder planeras de kommande åren. Detta innebär ytterligare förbättringar av banans kapacitet och framkomlighet. På vägar är det framförallt framkomligheten i Karlstad tätort som påverkar busstrafiken negativt. Med en utbyggd kapacitet på järnvägen och satsningar på kollektivtrafikens framkomlighet i Karlstad tätort finns stora möjligheter att kollektivtrafikens konkurrensfördelar ökar vilket leder till ett ökat resande. Planerad utveckling av infrastrukturen beskrivs i bilaga 3. MÅL: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet system av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. 22

93 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram DELMÅL OCH INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING: Resmöjligheter (Restidskvot beräknat som förhållandet mellan bil och kollektivtrafik mellan resecentra eller motsvarande.) 2021 ska restidkvot med regional busstrafik mellan kommunhuvudorter och Karlstad vara mindre än 1,3. 1 Källa: Resrobot.se 2021 ska restidskvot för regional tågtrafik mellan kommunhuvudorter och Karlstad vara mindre än 0,8. Källa: Resrobot.se 2021 ska 90 procent av invånare i Karlstads och Skåre ha restidskvot inom tätorten som är mindre än 2. Källa: Karlstadsbuss 2021 ska restidskvot för tätortstrafik i Arvika, Kristinehamn och Säffe vara högst 2. Källa: Resrobot.se Resandeutveckling 2021 ska antal resor med kollektivtrafik i Värmland ökat till 15,2 miljoner per år. (3 % per år utifrån resandet 2014) Källa: Värmlandstrafik och Karlstadsbuss Resmöjligheter över länsgräns 2021 ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik från Karlstad till Örebro och Kongsvinger med max 1,5 timmars restid ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik från Karlstad till Skövde med maximalt 2 timmars restid ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional kollektivtrafik mellan Karlstad och storstadsregionerna Stockholm med max 2 timmar och 10 minuters restid Göteborg med max 2 timmar och 20 minuters restid Oslo med max 2 timmar och 30 minuters restid. Källa Resrobot.se Nuläge 2014 redovisas i årlig rapport Gäller ej förbindelser där tåg utgör stomlinje (linje 100 och 200). 23

94 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Målområde: Attraktivitet och användbarhet Ur ett resenärsperspektiv är helheten avgörande för attraktivitet och användbarhet. Hur hela resan från start till mål fungerar avgör valet av färdmedel. Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val. Tydliga gemensamma informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka kollektivt. Kollektivtrafiken ska präglas av enkelhet, exempelvis att informationssystemen ska vara lättillgängliga och att det ska vara enkelt att köpa en biljett som passar resenärens resbehov. Trafikorganisatörerna i länet ska erbjuda gemensam information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Ett samordnat trafikutbud för regional trafik och tätortstrafik med smidiga byten mellan trafikslag är viktiga faktorer för att öka attraktiviteten. Att enkelt kunna ta sig till/ från bytespunkter och hållplatser samt tillgång till bil- och cykelparkeringar samt gångstråk ökar attraktiviteten. OMRÅDEN OCH STRÅK MED HÖG RESANDEPOTENTIAL Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskommunerna. De stora resbehoven i Karlstad och till/från Karlstad är centrala när det gäller utveckling av kollektivtrafiken i länet. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel måste dessa resbehov fångas upp och denna resandepotential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider, restidskvoter och turtäthet i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel bör en fortsatt satsning ske för att utveckla buss- och tågtrafiken inom länet och interregionalt. En väsentlig utvecklingsfråga i sammanhanget är på vilket sätt kommunernas samhällsplanering kan samordnas med kollektivtrafikmyndighetens och trafikorganisatörernas processer för att tillvarata potentialen för ökad marknadsandel. TÄTORTSTRAFIK I KARLSTAD Trots en god resandeutveckling för tätortstrafiken bedöms det finnas en utvecklingspotential för ökat resande och ökad marknadsandel i Karlstad. Åtgärder för att öka resandet omfattar inte bara förbättringar i trafikutbudet utan minst lika viktigt är att kollektivtrafiken ges rätt förutsättningar i staden när det gäller framkomlighet och prioritering för busstrafiken. På kort sikt är det viktigt att fortsätta arbetet för effektiva byten mellan den regionala trafiken och tätortstrafiken. På längre sikt innebär utvecklingen av Karlstadsstråket och ett nytt resecentrum en förbättring av förutsättningarna för resor med kollektivtrafiken i Karlstad tätort. GRUNDUTBUD AV KOLLEKTIVTRAFIK Samtidigt som det är viktigt att satsa i områden och stråk med hög resandepotential är det betydelsefullt att det även finns ett grundutbud av kollektivtrafik i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Behovet av resmöjligheter för att tillgodose grundläggande servicebehov såsom inköp och myndighetskontakter för boende utanför linjestrukturens stomlinjer och tätortstrafik är också en viktig uppgift för kollektivtrafiken. TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Den regionala kollektivtrafiken ska med färdtjänst som komplement till tåg- och tätortstrafiken kunna erbjuda ett länstäckande system för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. Så många som möjligt ska kunna nyttja den allmänna kollektivtrafiken. För att förbättra kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet ska det ske en kontinuerlig utveckling av trafiksystemet som en del i det ordinarie förbättringsarbetet. Utgångspunkten är att förbättringar av fordon, informationssystem och den fysiska miljön runt resecentrum, tåg- och bussstationer, bytespunkter och hållplatser ska göra kollektivtrafiken mer användbar för fler resenärer. För personer med funktionsnedsättning är det extra viktigt att hela resekedjan fungerar. Om en länk fallerar blir resan problemfylld eller omöjlig att genomföra. KOMFORT OCH TRYGGHET För att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv bör den upplevas som trygg och tillförlitlig. Det innebär att den ska vara tillräckligt robust för att trafikstörningar ska kunna undvikas i största möjliga mån och att trafikens grundstruktur ska präglas av kontinuitet. Vad gäller trygghet finns det även en säkerhetsaspekt som handlar om att kollektivtrafiken ska vara ett trafiksäkert alternativ, både vad gäller fordon, körsätt och trafikanläggningarnas utformning. Vid utformning av resecentrum, tåg- och busstationer, bytespunkter och hållplatser är det även viktigt att planera utifrån upplevd trygghet för den som väntar på bussen eller tåget. 24

95 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram MÅL: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. DELMÅL OCH INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING: Marknadsandel Marknadsandelen ska öka till 18 procent år Källa: Kollektivtrafikbarometern Medborgar- och kundnöjdhet Kundnöjdheten ska öka till 80 procent år Medborgarnöjdheten ska öka till 70 procent år Källa: Kollektivtrafikbarometern Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2021 ska andelen funktionsanpassade hållplatser och bytespunkter vara minst 75 procent av utpekade hållplatser i bilaga 1. Källa Trafikorganisatörerna. Andel fordon i allmän kollektivtrafik användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel ska 2021 vara 100 procent. Källa FRIDA. Nuläge 2014 redovisas i årlig rapport

96 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Målområde: Miljö Ett ökat kollektivt resande innebär en minskning av trafikens negativa klimat- och miljöpåverkan eftersom kollektivtrafiken ger mindre utsläpp per resenär än bilåkande. Kollektivtrafik är mer utrymmeseffektiv än biltrafik. Ett ökat kollektivt resande innebär därmed minskad trängsel i tätorterna, både på gator och parkeringsplatser. Kollektivtrafikens omedelbara påverkan i form av buller kan dock påverka livskvaliteten för dem som bor i direkt närhet till de stråk som trafikeras med kollektivtrafik. ENERGIEFFEKTIVITET OCH FÖRNYBARA DRIVMEDEL Att enbart öka kollektivtrafikens marknadsandel är dock inte tillräckligt för att minska transportsektorns negativa klimatoch miljöpåverkan. Även fordon som används i kollektivtrafiken behöver utvecklas mot minskad energiförbrukning per resenär och ökad andel förnybara drivmedel. Ett ökat nyttjande av förnybara drivmedel kan även bidra till att skapa en lokal marknad för förnybara drivmedel i länet. För att kollektivtrafiken ska bidra till att minska trafiksystemets negativa klimat- och miljöpåverkan är det viktigt med många resenärer i fordonen. Om fordonen i kollektivtrafiken inte transporterar fler personer än vad som får plats i en bil kan kollektivtrafiken innebära en direkt negativ effekt jämfört med biltrafiken. Av den anledningen är det viktigt att arbeta med att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken för att uppnå positiva klimat- och miljöeffekter. MÅL: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. DELMÅL OCH INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING: Klimat och energi Fordonens utsläpp av fossil koldioxid ska 2025 ha minskat med 60 procent jämfört med 2008, vilket innebär max 278 g/fordonskilometer. Källa FRIDA Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken ska vid utgången av 2021 vara 60 procent och 90 procent Källa FRIDA Kollektivtrafikens energiförbrukning per fordonskilometer ska minska jämfört med 2014 (Läge 2014 X,X kwh/fordonskilometer). Källa FRIDA Luftkvalitet Fordonens utsläpp av kväveoxider och partiklar ska 2021 inte överstiga 2 g/kwh respektive 0,015 g/kwh. Källa FRIDA Buller Buller från fordonen ska minska. Källa: Nuläge 2014 redovisas i årlig rapport

97 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Målområde: Resurseffektivitet Eftersom kollektivtrafiken till stor del finansieras med skattepengar är det betydelsefullt att hela tiden verka för att resurserna utnyttjas effektivt och att verksamheten genomsyras av ett effektivt resursutnyttjande. Kollektivtrafiken innebär även en positiv samhällsekonomisk effekt eftersom den per definition är mer resurseffektiv än om motsvarande resande skett med bil. KOORDINATION AV TRAFIKSYSTEM Koordinationen av regional trafik och tätortstrafik samt anslutningar till och från fjärrtrafiken, som medger smidiga bytesmöjligheter, är nyckelfrågor för helhetsperspektivet på trafiksystemets resurseffektivitet och funktionalitet. För att åstadkomma detta är det viktigt att samordna trafiken med välfungerande bytespunkter och smidiga byten mellan de olika trafiksystemen. Karlstad har stor betydelse som regional knutpunkt. Många av bytena mellan trafiksystem sker i Karlstad och det finns potential i att bättre samordna trafiken. Samordningen mellan regionaltrafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. Region Värmland ska ta initiativ och förutsätter att alla parter medverkar i ett gemensamt arbete för koordination och samordning mellan trafiksystem och olika uppdrag inom området samhällsbetalda persontransporter. En samordning av kollektivtrafikens olika trafiksystem, där så är möjligt, skapar förutsättningar för förbättrad resurseffektivitet. ANPASSA UTBUDET EFTER RESANDEPOTENTIAL En viktig del i att uppnå hög effektivitet är att anpassa utbudet efter behov och resandepotential. Därför är det viktigt att både se över nyttjandet av den befintliga trafiken och var det kan finnas behov av att utöka utbudet eller erbjuda nya linjesträckningar. Attitydpåverkande åtgärder (mobility management) är ett betydelsefullt verktyg för att öka effekten av genomförda satsningar. MÅL: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. DELMÅL OCH INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING: Indikatorerna nedan kan på kort sikt, beroende på satsningar i trafikutveckling, initialt försämras. På längre sikt förväntas målvärdena kunna uppnås när gjorda satsningar får full effekt i form av förväntat ökat resande. Målvärdena är intressanta att följa över tid för att se trender i utvecklingen. Beläggning i upphandlad trafik totalt och i stråk 12 påstigande/enkeltur i regional busstrafik, hela systemet. (Läge ,4 påstigande per enkeltur) Källa: Värmlandstrafik 16 påstigande/enkeltur i regional busstrafik, stomlinjerna. (Läge ,5 påstigande per enkeltur) Källa: Värmlandstrafik 66 påstigande/enkeltur i regional tågtrafik (Läge ,3 påstigande per enkeltur) Källa: Värmlandstrafik 18 påstigande/enkeltur i tätortstrafik Karlstad. (Läge ,3 påstigande per enkeltur) Källa: Karlstadsbuss Påstigande per utbudskilometer i upphandlad trafik 0,62 påstigande/utbudskilometer totalt i länet (Läge ,59 resor/utbudskilometer) Källa: Värmlandstrafik och Karlstadsbuss enligt Trafikanalys definition Nettokostnad per resa i upphandlad trafik Nettokostnad per resa var ,10 kronor/resa Källa: Värmlandstrafik och Karlstadsbuss enligt Trafikanalys definition 27

98 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI Region Värmland ska i syfte att stärka den regionala utvecklingen och tillväxten verka för en fortsatt utveckling av en attraktiv kollektivtrafik i Värmland, till angränsande län och över landgräns till Norge i samarbete med bland annat kommuner, grannlän både i Sverige och Norge, trafikföretag, samt svenska och norska staten. RESENÄRSPERSPEKTIV Kollektivtrafikens långsiktiga framgång i Värmland beror på dess förmåga att skapa värde för kunderna. Kundernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för myndigheten, trafikorganisatörerna, dess medarbetare och verksamhet. Det är viktigt att arbeta utifrån resenärens perspektiv. I planeringen behöver vi därför arbeta utifrån ett hela resan perspektiv. Utvecklingen av kollektivtrafiksystemet ska ske utifrån ett resenärsperspektiv för att ständigt bli bättre på att tillgodose resenärens resebehov. Detta innebär bland annat att arbeta med kundundersökningar och attitydundersökningar bland allmänheten. Ett resenärsperspektiv innebär även att regelbundet ompröva och justera trafiksystemet utifrån hur resandebehoven förändras över tid. I omvärldsanalysen konstateras att resandebehovet gradvis blir mer utspritt över dygnet vilket innebär att detta blir allt viktigare. En tydlig och öppen samrådsprocess ger goda förutsättningar för att finna de bästa lösningarna, och ger resenärer och andra berörda framförhållning. Inför planerade förändringar av trafiken bör kommuner, landsting och resenärsorganisationer ges möjlighet att i god tid och skriftligt framföra synpunkter och få svar på dessa. Genom att ha levande målvärden som anpassas och utvecklas i takt med kundernas behov sätts resenärerna i fokus, vilket innebär en kundorientering. ÖKA RESANDET OCH MARKNADSANDELEN Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Genom en fortsatt tydlig marknads- och kundorienterat synsätt finns möjligheter att vidmakthålla och fortsatt utveckla kollektivtrafiken i hela Värmland. Det bör finnas en potential att öka andelen resor i kollektivtrafiken jämfört med bilresande genom beteendepåverkande åtgärder i nära samverkan mellan kommunerna, regionala kollektivtrafikmyndigheten och trafikorganisatörerna. På så sätt kan den samhällsekonomiska effekten av kollektivtrafiken ökas och bidra till en fortsatt utveckling och tillväxt i Värmland. Utvecklingspotentialen för ökat resande och ökad marknadsandel i Karlstad skall tillvaratas. Avgörande på kort sikt för detta är att kollektivtrafiken ges rimliga förutsättningar i staden när det gäller framkomlighet och prioritering för busstrafiken. På längre sikt innebär utvecklingen av Karlstadsstråket och ett nytt resecentrum en förbättring av förutsättningarna för resor med kollektivtrafiken i Karlstad tätort. Senaste resvaneundersökningen visar generellt att andelen resor i Värmland med bil är större och andelen resor till fots, cykel och i kollektivtrafiken är lägre jämfört med rikssnittet. I vissa områden är dessutom kollektivtrafikens marknadsandel låg trots relativt goda kollektivtrafikmöjligheter med tåg och buss. Här bör en närmare marknadsanalys genomföras för att utreda förutsättningar att i befintlig trafik genom trimningsåtgärder i trafiksystemet och beteendepåverkande åtgärder öka resandet i kollektivtrafiken. RESANDEPOTENTIAL OCH GEOGRAFISK TILLGÄNGLIGHET Fortsatt utbyggnad av trafiken ska ske baserat på analys av det potentiella resandeunderlaget samt uppföljning och utvärdering av det faktiska resandet. Detta innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande arbets- och studiependling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsområdena. Samtidigt måste kollektivtrafiken bidra till en god geografisk tillgänglighet och binda samman Värmlands olika delar. Kollektivtrafiken ska kunna erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans geografiskt i länet. Kollektivtrafiken ska därmed även kunna erbjuda ett grundutbud av resmöjligheter även i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Målet om ökat resande står delvis mot målet om god/förbättrad geografisk tillgänglighet och balans. Det går inte att renodla det ena utan att i viss mån ge avkall på det andra. Trafikutvecklingen måste därför bygga på en avvägning mellan marknadsorientering och geografisk tillgänglighet. Den samlade kollektivtrafiken kommer således formas utifrån en avvägning mellan å ena sidan ökat resande och å andra sidan trafikförsörjning för god geografisk tillgänglighet till trafiken, samt de ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga och andra omständigheter som trafiken bedrivs under. 28

99 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram UTVECKLING AV TÅGTRAFIK Inriktningen för Värmland är att knyta ihop länet till en gemensam arbetsmarknadsregion. Genom förbättrade resmöjligheter och restider för arbetspendling över större avstånd bidrar tågtrafiken till att regionförstoring kan ske genom att erbjuda ett snabbt och kapacitetsstarkt system. Det är därför viktigt att utveckling av tågtrafiken både inom länet och interregionalt kan fortsätta. FRAMKOMLIGHET Framkomlighet och kapacitet är två nyckelfrågor för kollektivtrafikens fortsatta utveckling både när det gäller väg och järnväg. För att göra kollektivtrafiken attraktiv är det viktigt att redan i tidiga skeden i planeringen ta hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar. Inriktningen är att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet och kapacitet på både väg och på järnväg. Särskilt betydelsefullt är att förbättra framkomligheten genom Karlstad tätort, samt Värmlandsbanan. Förbättringar för kollektivtrafiken sker med fördel på bekostnad av biltrafikens förutsättningar. NYA TEKNIKLÖSNINGAR Den tekniska utvecklingen sker snabbt och nya möjligheter utvecklas ständigt. Därför är det viktigt att arbeta aktivt med omvärldsbevakning och utveckling av system för att bygga ett så användarvänligt system som möjligt. Användning av ny teknik kan även vara ett sätt att hantera den ökande individualiseringen, genom att lättare kunna erbjuda anpassade lösningar KOORDINATION AV TRAFIKSYSTEM Koordinationen av regional trafik och tätortstrafik samt anslutningar till/från fjärrtrafiken, som medger smidiga bytesmöjligheter, är nyckelfrågor för helhetsperspektivet på trafiksystemets resurseffektivitet och funktionalitet. Samordningen mellan regionaltrafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. Koordination och samordning av samhällsfinansierade persontransporter är betydelsefullt för att förbättra resurseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv. JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET Kollektivtrafiken har en viktig roll för ökad jämställdhet och jämlikhet. I ett långsiktigt perspektiv kommer den tidigare förhärskande synen på kollektivtrafiken som ett komplement till bilen som bas för persontransporterna i samhället att modifieras till en medveten strategi att ersätta bilen i väsentliga delar. En långsiktig strategi för trafiken som innebär en förändrad, utvecklad syn på dess roll i samhällsplaneringen är en förutsättning för att åstadkomma detta. Jämställdhet i trafikplaneringen handlar om att se till kvinnors och mäns erfarenheter, prioriteringar och behov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka trafikens utformning och drift. Kvinnors och mäns värderingar skall tillmätas samma vikt. Kollektivtrafiken skall vara ett attraktivt och användbart resealternativ i lika hög grad för kvinnor och män. En del i att förbättra jämställdheten är att bedöma planerade förändringar utifrån vilka konsekvenser de innebär för jämställdheten. SKL har tagit fram en metod för hur detta kan göras för kollektivtrafikåtgärder. Jämlikhet i trafikplaneringen handlar om att se till olika gruppers behov, erfarenheter och prioriteringar. För att ta tillvara på kollektivtrafikens roll för ökad jämlikhet är det viktigt att olika gruppers förutsättningar, behov och värderingar tas tillvara samt att det sker ett kontinuerligt arbete för att fler ska kunna nyttja trafiken. STRATEGIER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKENS UTVECKLING: Utveckla hela trafiksystemet baserat på resenärsperspektivet och hela resan Utveckla den regionala tåg- och busstrafiken för att möjliggöra arbets- och studiependling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom övriga områden med betydande arbetspendling. Utveckla matarlinjer på lokal nivå med anslutning till stomlinjer för arbets- och studiependling Utveckla trafiken för att tillvarata det stora behovet av arbets- och studiependling i Karlstad och kranskommunerna. Förbättra möjligheterna till dagsresor till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter. Införa länsgemensamt system, närtrafik, för servicetrafik i områden med begränsade möjligheter till linjelagd kollektivtrafik som tillgodoser grundbehovbehoven av serviceresor. Verka för framkomligheten för kollektivtrafikens fordon i väg- och järnvägsnätet. Arbeta aktivt med omvärldsbevakning och implementering av nya tekniklösningar. Öka kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Tillvarata kollektivtrafikens potential för att förbättra jämlikhet och jämställdhet i länet. 29

100 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram KOLLEKTIVTRAFIKENS UTVECKLING Region Värmland har delegerat till Värmlandstrafik AB och Karlstads kommun/karlstadsbuss att leda, planera och upphandla och teckna avtal om trafiken. Trafiken utförs av entreprenörer som upphandlas i konkurrens. Den samhällsfinansierade trafiken bedrivs under varumärkena Värmlandstrafik AB och Karlstadsbuss. För att långsiktigt använda resurserna effektivt och hålla nere kostnaderna måste konkurrensen mellan entreprenörerna vårdas. Samtidigt ska entreprenörerna göras delaktiga i den gemensamma affären genom medverkan i planering och genom incitament till ökat resande och hög kvalitet. Det kräver ett nära samarbete med trafikföretagen. Riktlinjer för trafikutbud allmän kollektivtrafik Utvecklingen mot allt tydligare trafikutbud i stom- och matarlinjer bör fortsätta. Stom- och matarlinjer kompletteras av olika former av servicetrafik som anropsstyrda linjer, närtrafik, färdtjänst och sjukresor som tillsammans kan erbjuda resmöjligheter för olika ändamål med god geografisk yttäckning. Riktlinjerna anger nedre gräns för det utbud i trafiken som bör eftersträvas i trafikutbyggnaden Trafiken kan behöva utvecklas utöver denna nivå efter de marknadsförutsättningar som finns i respektive stråk eller område baserat på analys av det potentiella resandeunderlaget samt uppföljning av det faktiska resandet. Angivna tider är vägledande och kan behöva anpassas efter efterfrågan och förändrade förutsättningar. GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Alla invånare i Värmland bör ha ett minsta utbud om 5 dubbelturer i veckan för serviceresor till närmaste tätort/kommunhuvudort. STOMLINJE REGIONAL TRAFIK MED TÅG OCH BUSS Riktlinjer utbud: Grundutbud för stomlinje buss bör vara 18 dubbelturer upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag utom linje 100 och 200 där antal turer anpassas till behov och resandeunderlag samt utbud i parallell tågtrafik. Förtätning av utbudet med buss till1/2-timmestrafik morgon och eftermiddag när behov finns. Grundutbud för stomlinje tåg upp till: 16 dubbelturer Karlstad-Charlottenberg och Karlstad-Kristinehamn. 12 dubbelturer Karlstad-Sunne och 8 dubbelturer Karlstad-Torsby. 10 dubbelturer Karlstad-Säffe. Halvering av grundutbudet lördag och söndag samt sommartid. Buss och tåg parallellt där underlag finns. MATARLINJE REGIONAL TRAFIK MED BUSS Matarlinjerna matar antingen till stomlinjer med tåg och buss, eller till närmaste tätort/lokala resmål. Huvudsyftet är arbets- och studiependling. Tidtabeller och linjenät anpassas efter stomlinjesystemet. Riktlinjer utbud: Grundutbud bör vara lägst 10 dubbelturer upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag. Utbudet kan variera vad avser antal turer per trafikdygn beroende på behov och resandeunderlag. Reducerat antal turer av grundutbud lördag och söndag samt sommartid. REGIONAL TRAFIK MED BUSS I NÄROMRÅDET KRING KARLSTAD Riktlinjer utbud: Grundutbud med frekvens på 60 minuter upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag. Förtätning till 1/2-timmestrafik under hela trafikdygnet när behov och resandeunderlag finns. Reducerad frekvens av grundutbudet lördag och söndag samt sommartid. Buss och tåg parallellt där underlag finns. 30

101 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram TÄTORTSTRAFIK I KARLSTAD OCH SKÅRE TÄTORTER I Värmland har tätortstrafiken i Karlstad en särställning. Karlstad är den största orten i Värmland vilket medför störst resandeunderlag och därmed mest omfattande tätortstrafik. Trafiken syftar huvudsakligen till att tillgodose resbehov inom Karlstads- och Skåre tätorter. Det sker även en stor pendling till och från Karlstad vilket innebär att Karlstads tätortstrafik har betydelse för betydligt fler än de som bor i Karlstads- och Skåre tätorter. På motsvarande sätt som den regionala kollektivtrafiken utgörs grunden i Karlstads tätortstrafik av baslinjer som med hög frekvens möjliggör smidiga resor inom Karlstads och Skåre tätorter. Riktlinjer utbud: Grundutbud av baslinjer med en frekvens på 20 minuter upp till 18 timmar per dygn måndag-fredag. Utbud kan variera beroende på behov och resandeunderlag. Förtätning till 10-minutersfrekvens under högtrafik, morgon och eftermiddag, när behov finns. Reducerad frekvens av grundutbudet lördag och söndag samt sommartid. TÄTORTSTRAFIK I ARVIKA, KRISTINEHAMN OCH SÄFFLE Tätortstrafik bedrivs idag av Värmlandstrafik i Arvika, Kristinehamn och Säffe tätorter. Syftet med tätortstrafiken är att genom matning till och från den regionala trafiken och/eller service inom tätorten skapa hållbara stadsmiljöer som inte bidrar till ökad efterfrågan på biltrafik. Tätortstrafiken ska komplettera och förstärka det regionala trafiksystemet och skapa god framkomlighet inom tätorten. Riktlinjer utbud: Grundutbudet varierar både vad avser frekvens som trafikdygn beroende på behov och resandeunderlag. BÅTTRAFIK Inom Karlstads kommun, samt till och från närliggande kommuner bedrivs båttrafik sommartid. Inriktningen är att utveckla systemet efter bedömd efterfrågan. INTERREGIONAL TÅGTRAFIK Interregional tågtrafik syftar till ökad tillgänglighet till angränsande lokala arbetsmarknader samt ökad tillgänglighet till storstadsområdena Oslo, Göteborg och Stockholm. Riktlinjer utbud: Lägst 9 dubbelturer mellan Karlstad och Göteborg (Dalsland och Tvåstad) Lägst 3 dubbelturer mellan Karlstad och Örebro Lägst 3 dubbelturer mellan Karlstad och Oslo (Hedmark) Reducerad frekvens av grundutbudet lördag och söndag samt sommartid. Servicetrafik Det finns flera typer av kollektivtrafik som innebär en utökad service till olika grupper i samhället och som planeras och trafikeras med utgångspunkt i beställning och behov. Servicetrafiken består av olika delar; färdtjänst, sjukresor, anropsstyrd linjetrafik och närtrafik. Trafiken bedrivs med personbilsregistrerade fordon (minibussar). Servicetrafik i Värmland har som samlat syfte att öka servicegraden samt att säkerställa att färdtjänst och sjukresor som regleras i lagar fungerar väl och organiseras på ett effektivt sätt. Målgrupperna för färdtjänst och sjukresor är tydliga och särskilt beslut för sådana resor krävs. FÄRDTJÄNST För de som av medicinska skäl inte kan utnyttja den ordinarie kollektivtrafiken finns möjlighet att ansöka om färdtjänst. 15 av länets 16 kommuner har anslutit sig till ett gemensamt system. Karlstads kommun har valt att själva lösa frågan om färdtjänst. Mer information om färdtjänst finns under kapitel 9 Färdtjänst. 31

102 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram SJUKRESOR Sjukresor avser resor till och från en vårdinrättning. Alla sjukresor grundar sig på en medicinsk bedömning. Det är landstinget som beslutar vilka som är berättigade till sjukresa och det är det medicinska tillståndet och behovet som avgör. Reskostnadsersättning för sjukresor regleras i en särskild lag. Landstinget har överlåtit ansvaret för sjukresor i Värmland på Region Värmland som uppdragit till Värmlandstrafik för att planera, upphandla, organisera och administrera trafiken, samt tillhandahålla beställningscentral. Landstinget beslutar självt om regelverk och prissättning mot kund (egenavgift) för sjukresor. Som komplement inom servicetrafiken bibehålls nuvarande servicelinjer för sjukresor tillsvidare. ANROPSSTYRD LINJETRAFIK Linjetrafik organiseras successivt som anropsstyrd linjetrafik där efterfrågan är svag. Den anropsstyrda linjetrafiken är bunden till en linje och ankommer till hållplatser med fasta tider. Resan förbokas hos Värmlandstrafik som säkerställer att transporten sker med lämpligt fordon för de turer, eller del av turer, där det finns ett resandebehov. NÄRTRAFIK Ett nytt begrepp i Värmland är närtrafik, som ersätter tidigare kompletteringstrafik. Närtrafik är en form av anropsstyrd trafik och utgör ett komplement till övrig servicetrafik och linjetrafik. Syftet med närtrafiken är att öka service för områden med begränsad tillgång till linjelagd kollektivtrafik. Närtrafik föreslås införas under perioden Trafikformen beskrivs närmade i Utredning om Närtrafik i Värmland, som finns på Separat skoltrafik Separat skoltrafik bedrivs inom ramen för en särskild lagstiftning och är, enligt denna lag en primärkommunal angelägenhet. Genomförandet av trafiken i form av bland annat upphandling, planering och administration samordnas och har delegerats till Värmlandstrafik i 15 av 16 kommuner i Värmland, inom ramen för Samverkansavtalet om kollektivtrafik. Formellt sett har kommunerna överlåtit till Region Värmland att ansvara för uppgiften och Region Värmland har gett i uppdrag till Värmlandstrafik AB att genomföra verksamheten. Den separata skoltrafiken planeras för att så många elever som möjligt ska kunna åka med ordinarie linjetrafik. Därefter planeras och upphandlas separat trafik för resterande elever, i den mån de är berättigade till skolskjuts, enligt de reglementen som respektive kommun fastställer. Planerad utveckling av infrastruktur Utveckling av infrastrukturen anger förutsättningarna för kollektivtrafikens utveckling. I Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland , samt Nationell plan för transportsystemet beskrivs de större åtgärder som planeras att genomföras i regional och statlig infrastruktur i länet under programperioden. Under den period som detta trafikförsörjningsprogram omfattar är det inga åtgärder inplanerade i det statliga vägnätet som innebär några betydande förändringar i restiderna för buss. I järnvägsnätet planeras för kapacitetshöjande åtgärder. Det är dock osäkert om dessa hinner färdigställas under programperioden. Mer information om utvecklingen av infrastruktur finns i bilaga 3. 32

103 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram EKONOMI Kollektivtrafiknämnden har i uppdrag att genomföra en större översyn av nuvarande trafikförsörjningsprogram och utarbeta ett förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram med förslag till finansiering uttryckt i nivå på ägarbidrag för perioden Analys av förutsättningar för alternativa möjliga trafikutvecklingar i olika ekonomiska ambitionsnivåer redovisas i bilaga 2. De ekonomiska ambitionsnivåerna följer i stort principerna för de alternativ som fanns redovisade i den ekonomiska analysen för trafikförsörjningsprogram Förslag till trafikutveckling ska inrymmas i det tillgängliga ekonomiska utrymmet, med utgångspunkt i den övergripande analysen av den ekonomiska utvecklingen. Finansiering av underskottet i den regionala kollektivtrafiken (ägarbidrag till Värmlandstrafik) sker enligt avtalad fördelningsmodell som framgår av avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län. Landstinget i Värmland står för 50 procent av underskottet och kommunerna för 50 procent. Grunden för underskottsfördelning mellan kommunerna är hur mycket trafik som körs och befolkningsmängd i respektive kommun. Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden visar hur stor del av kollektivtrafikens kostnader som finansieras med biljettintäkter. Volymen kostnader i kollektivtrafiken är högre än volymen intäkter. Detta innebär att självfinansieringsgraden sjunker även om intäkterna procentuellt ökar lika mycket som kostnaderna. För att självfinansieringsgraden ska vara oförändrad måste intäkterna procentuellt öka mer än kostnaderna. Hur mycket beror på skillnaden i storlek mellan kostnader och intäkter. Självfinansieringsgraden påverkas även av hur vissa andra indikatorer utvecklas, exempelvis beläggningsgrad och resande. Självfinansieringsgraden bör därför inte bedömas fristående utan ingå i en samlad bedömning med andra indikatorer. De senaste åren har det gjorts stora satsningar på att utveckla och förbättra kollektivtrafiken, vilket har lett till minskad självfinansieringsgrad. Inriktningen för kommande period är att självfinansieringsgraden ska stabiliseras på nuvarande nivå (40 procent) för att på sikt öka i riktning mot 50 procent. Inriktningen för självfinansieringsgrad omfattar gemensamt Karlstadsbuss och Värmlandstrafik. 33

104 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram FÄRDTJÄNST Kollektivtrafikmyndigheten svarar på kommunernas uppdrag för färdtjänsten i länet. Region Värmland har uppdragit åt Värmlandstrafik att planera, upphandla, organisera och administrera beställningscentral och trafik. I uppdraget ingår även ett regionalt regelverk som reglerar finansiering och prissättning mot kund. Undantaget är Karlstads kommun som valt att själv lösa uppgiften. Färdtjänsten är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken som är till för personer som på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig och inte har möjlighet att resa med ordinarie kollektivtrafik på egen hand. Avsaknad av kollektivtrafik är ingen grund för beviljande av färdtjänst. Färdtjänst regleras i lag om färdtjänst SFS 1997:736 och riksfärdtjänsten i lag om riksfärdtjänst SFS 1997:7. Färdtjänstens kvalitet Färdtjänstens kvalitet mäts genom regelbundna telefonintervjuer med de som reser med färdtjänst. Intervjuerna bygger på samma metod som kollektivtrafikbarometern och innehåller frågor om bland annat väntetid, bemötande, resan och restid, samt nöjdhet med erhållen tid vid bokning. Betyget för färdtjänsten i de 15 kommuner som Region Värmland ansvarar för är högt. I sammanfattande betyg angav 94 procent av de tillfrågade 2014 att de är nöjda med resan vad gäller både beställning och genomförande. Detta är något högre än för riket som helhet där betyget samma period låg på 91 procent. Ambitionen är att bibehålla den höga nivån. Färdtjänstens omfattning Trafikområdet för boende i de 15 kommuner som omfattas av systemet omfattar hela Värmland, samt upp till 30 kilometer in i angränsande län. Trafikdygnets öppettider för färdtjänst är 24 timmar per dygn alla dagar i veckan året runt. Grunder för prissättning Egenavgiften baseras på prissättning med ordinarie kollektivtrafik. Då kostnaden för att genomföra en färdtjänstresa är högre än för den allmänna kollektivtrafiken är dock priset högre än för allmän kollektivtrafik. Aktuell prislista finns på Värmlandstrafiks hemsida. Grunder för prissättning av färdtjänsten framgår av reglemente för färdtjänst och i avtal med de kommuner som överlåtit uppgiften till myndigheten. Grunder för prissättning av riksfärdtjänst framgår av lag om riksfärdtjänst SFS 1997:7. Resande med färdtjänst och riksfärdtjänst 2014 Under 2014 genomfördes resor med färdtjänst i de 15 kommuner där Region Värmland ansvarar för färdtjänsten. Antal färdtjänsttillstånd var stycken under 2014, vilket motsvarar 2,8 procent av befolkningen i de 15 kommuner som omfattas. Under 2014 beslutade Region Värmland i 570 ärenden rörande riksfärdtjänst. Totalt genomfördes 990 enkelresor med riksfärdtjänst. 34

105 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram KOMMERSIELL KOLLEKTIVTRAFIK Förutsättningar för kommersiell kollektivtrafik Ett syfte med kollektivtrafiklagen är att öppna kollektivtrafikmarknaden för kommersiell trafik. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska föra en dialog med aktörerna på den kommersiella marknaden om deras intresse för, och möjligheterna att, etablera kommersiella lösningar. Den ska också beakta resultatet av dialogen vid beslut om allmän trafikplikt. En eventuell upphandling förannonseras och trafikföretag bjuds in till samråd inför upphandling, SIU. Vid SIU ges en beskrivning av trafiken och dess förutsättningar och marknadens aktörer ges tillfälle att ta ställning till om trafiken är av intresse och kan bli aktuell att bedrivas på kommersiella grunder Kollektivtrafiken i Värmland, liksom i övriga landet, behöver årliga tillskott av offentliga medel. Generellt sett är således kollektivtrafiken inte företagsekonomiskt lönsam. Linjer i områden med stora resandeunderlag och god konkurrenskraft jämfört med bilen har i regel bättre lönsamhet än trafik på landsbygden. Även om trafiken i områden med högt resande uppvisar nettounderskott i ekonomiska termer kan lönsamheten möjligen förbättras av en aktör som skjuter in sig på målpunkter där den offentligt finansierade kollektivtrafiken har sämre konkurrenskraft. Konkurrensneutralitet Konkurrensneutralt tillträde till bytespunkter och övrig infrastruktur är en viktig förutsättning för den kommersiella kollektivtrafiken. Villkoren för tillträde till bytespunkter och annan infrastruktur ska vara utformade så att tillträde sker på lika villkor. Vid utformande av riktlinjer för tillträde till offentlig infrastruktur är det viktigt att säkerställa att även kommersiella aktörer har tillgång till bytespunkter och depåer. För att fullt ut dra nytta av eventuella kommersiella linjer är det betydelsefullt att förutsättningar skapas för utvecklat samarbete mellan de kommersiella aktörerna och den offentligt finansierade trafiken. I det arbetet bör myndigheten ha en aktiv roll. Anmälan till regionala kollektivtrafikmyndigheten Kommersiell trafik ska anmälas till kollektivtrafikmyndigheten senast 21 dagar före trafikstart. Upphör trafiken ska motsvarande varseltid tillämpas före avvecklingen. Kollektivtrafikmyndigheten avser dock att fungera som dialogpartner för kommersiella aktörer i ett betydligt tidigare skede för att uppmuntra kommersiella aktörer att bedriva trafik och för att främja stabilitet och samordning för all kollektivtrafik inom länet. För att kommersiella aktörer ska kunna känna sig trygga med att kontakta myndigheten i ett tidigt skede garanteras de full integritet under diskussionerna. Samråd om trafikförsörjningsprogram Vid framtagande av trafikförsörjningsprogrammet genomfördes samråd med företrädare för branschen där de gavs möjlighet att komma med synpunkter på inriktningen i programmet. Vid mötena deltog representanter från privata bussbolag, tåg, taxi och trafikorganisatörerna. På hemsidan finns sammanställning av genomförda samråd. 35

106 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram BILAGA 1. TILLGÄNGLIGHET VID HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER Förteckning över trafikanläggningar, resecentrum, buss- och tågstationer, bytespunkter och större hållplatser som ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. I målområde attraktivitet och tillgänglighet anges mål för arbetet med funktionsanpassning av hållplatser och bytespunkter. Redovisad planering för anpassning av hållplatser och bytespunkter baseras på nuvarande förutsättningar och kan komma att behöva ändras om dessa förutsättningar förändras. PRIORITERADE HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER FÖR REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Resecentrum Namn Status 2015 Planeras åtgärdas Karlstad Karlstad C Kil Tåg klart/buss återstår x Sunne Tåg klart/buss återstår Torsby Tåg klart/buss återstår x Kristinehamn Storfors x x Eda Charlottenberg x Arvika Tåg klart/buss återstår Säffe Grums Busstationer Namn Status 2015 x x Planeras åtgärdas Karlstad Hagfors Forshaga Klart Klart Klart Munkfors Filipstad Klart Årjäng Hammarö Skoghall C x Regionala bytespunkter Namn Status 2015 Planeras åtgärdas Eda Åmotsfors Klart Arvika Edane Klart Kil Högboda Klart Kil Fagerås Klart Karlstad Ilanda Klart Säffe Knöstad Karlstad Molkom Klart Karlstad Väse, E18 Klart 36

107 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Torsby Värnäs Klart Forshaga Tjärnheden Klart Hagfors Sjögränd Karlstad Välsviken Klart Karlstad Väse jvstn x Sunne Lysvik Klart Sunne Öjervik Sunne Västra Ämtervik Klart Sunne Bäckebron Klart Karlstad Tolita Klart Säffe Värmlandsbro Karlstad Rudsmotet x Hammarö Jonsbol Klart Grums Säffe Segmon Rudsbyn Hagfors Sunnemo x Årjäng Karlstad Hagfors Töcksfors Vålberg Ekshärad Pendlarparkeringar Namn Status 2015 Planeras åtgärdas Kristinehamn Ölme Klart Arvika Kalleviken Forshaga Olsäter Klart Hagfors Vågbacken Kristinehamn Bäckhammar Klart Årjäng Skållerud x Arvika Torsby Gunnarskog Sysslebäck Kristinehamn Nybble Klart Årjäng Rössbyn x Munkfors Ransäter Storfors Kyrksten x 37

108 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram PRIORITERADE HÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER I KARLSTADS- OCH SKÅRE TÄTORTER Hållplats Status 2015 Kommentar Planeras åtgärdas Bergvik Köpcenter Busstationen Klar Klar Campus Ny hållplats med väderskydd planeras på nuvarande vändplats Centralsjukhuset Drottninggatan Klar Klar Fagottgatan Klarinettgatan Kronoparkens C Kronoparkskyrkan Ingår i det pågående BRT arbetet Ingår i det pågående BRT arbetet Ingår i det pågående BRT arbetet Ingår i det pågående BRT arbetet Kvarnberget Klar Nobelplan Ingår i det pågående BRT arbetet Plintgatan X Residenstorget Delvis klar Läge vid Karl IX ej klart Ruds C Södra Kyrkogatan Stora Torget Klar Klar Klar Sundsta/Älvkullen Delvis klar Behöver anpassas för ledbuss Universitetet Våxnäs bytespunkt Östra Torggatan Klar Klar Klar Hantverkaregatan Millénsgatan Nygatan VC Våxnäs VC Gripen X X X X X 38

109 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram BILAGA 2. EKONOMISK ANALYS Kollektivtrafiknämnden har i uppdrag att genomföra en större översyn av nuvarande trafikförsörjningsprogram och utarbeta ett förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram med förslag till finansiering uttryckt i nivå på ägarbidrag till Värmlandstrafik för perioden Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska styrningen av kollektivtrafikens utveckling. Arbetet med utveckling av kollektivtrafik innebär en planering på flera års sikt. Det är därför viktigt att programmets långsiktiga ambitioner bedöms i ett långsiktigt perspektiv som kan ge stabila planeringsförutsättningar. I allt planeringsarbete som omfattar längre tidsperioder finns det dock naturligen osäkerheter över hur framtiden skall utvecklas. Det är därför nödvändigt att programarbetet även omfattar en bred analys av förutsättningar för alternativa möjliga trafikutvecklingar i olika ekonomiska ambitionsnivåer. I planeringsförutsättningar för översynen framgår att revideringen ska ta sin utgångspunkt i syfte och vision, mål och övergripande kollektivtrafikstrategi enligt trafikförsörjningsprogram Vidare att förslag till mål för utvecklingen av kollektivtrafiken får innehålla alternativa möjliga trafikutvecklingar i olika ekonomiska ambitionsnivåer. Mot den bakgrunden är det lämpligt att utformning av ekonomiska ambitionsnivåer i stort följer principerna för de alternativ för möjlig trafikutveckling som finns redovisade i den ekonomiska analysen för trafikförsörjningsprogram , kompletterat med Värmlandstrafiks underlag rörande utveckling av kollektivtrafiken (Bana väg för framtiden 2.0). Kollektivtrafikens betydelse som verktyg för det regionala tillväxtarbetet och för en hållbar samhällsutveckling har i de inledande samråden lyfts fram av alla aktörer som en huvudpunkt i det kommande programarbetet. På nationell nivå har bland annat skatteutjämningskommittén i sitt betänkande SOU 2011:39 yttrat: - Regionförstoring är den enskilt viktigaste faktorn för att åstadkomma tillväxt samtidigt som en väl utbyggd kollektivtrafik är den enskilt viktigaste faktorn för att åstadkomma regionförstoring. I en översikt över tillgänglig forskning på området genomförd av VTI Linköping på uppdrag av landstinget i Östergötland konstateras att kollektivtrafiken anses ha stor betydelse som verktyg för regional tillväxt men att den vetenskapliga bevisföringen är komplicerad med tanke på den mångfald faktorer som påverkar dessa skeenden. Samtidigt konstateras att forskningen på området behöver utvecklas. De samhällsekonomiska effekterna är positiva men svåra att beräkna. Här inverkar också tidsperspektivet. De flesta kommunalekonomiska planer sträcker sig i nuläget fram till och med år 2017, medan trafikförsörjningsprogrammet avser perioden Arbetspendlingen över kommungränser i Värmland har under perioden ökat med cirka 3200 personer. Ökningen är ett mått på länets förmåga att bibehålla och utveckla sysselsättningen genom en ökad rörlighet hos den tillgängliga arbetskraften. En betydande del av ökningen kan med stor sannolikhet tillskrivas förbättrad kollektivtrafik, såväl regional tåg- och busstrafik som tätortstrafik. Alternativet är att personer som pendlar drabbas av arbetslöshet eller att personerna och jobben flyttar ut ur länet. Utveckling av kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Värmland har under den senaste tioårsperioden byggts ut genom en satsning som omfattar såväl regional tåg- och busstrafik som tätortstrafik i Karlstad. Under perioden har trafikutbudet i länet ökat med 47 procent från 14,2 miljoner utbudskilometer 2005 till 20,8 miljoner 2014 enligt Trafikanalys. Antalet resor under perioden 2005 till 2014 har ökat med cirka 45 procent till 12,3 miljoner. Under 2013 infördes nytt biljettsystem, underlag för resandestatistik före 2013 är därför osäkert. Som framgår av diagram nedan har förändring i utbud och resande följts åt under perioden. 39

110 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram I diagrammet nedan redovisas förändring i procent utifrån läget 2005 vad avser trafikutbud och resande. Källa: Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, samt Trafikanalys Antalet resor och kollektivtrafikens marknadsandel har ökat. Verksamheterna i Värmlandstrafik AB och Karlstadsbuss är mycket väl ansedda i ett nationellt perspektiv. Självfinansieringsgraden har minskat under perioden och ligger nu på cirka 40 procent från att under 00-talets inledande år ha legat på cirka 60 procent. I tabell nedan redovisas förändring i procent utifrån läget 2005 vad avser nettokostnad och resande i Värmland. 1. Ägarbidrag Värmlandstrafik och nettokostnad Karlstadsbuss Utvecklingen av de totala bidragen till kollektivtrafiken i Värmland innebär en fortsatt ekonomisk utveckling som under den aktuella perioden överstiger den av SKL i oktober 2015 prognosticerade utvecklingen av skatteunderlaget. Detta innebär en markering av kollektivtrafikens betydelse och viljan att prioritera området, som för närvarande utgör ca 1,5 procent av den totala skattefinansierade verksamheten inom kommuner och landsting i Värmland. Utvecklingen i Värmland överensstämmer i stort med den nationella. Totalt bidrag per invånare 2014 i Värmland var 1687 kr. Stockholm, Västra Götaland, Uppsala, Östergötland och Skåne har högre bidrag per invånare. Genomsnitt i riket 2014 var 2171 kr per invånare. 40

111 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Källa: Trafikanalys Lokal och regional kollektivtrafik Analys av trafikutbyggnad enligt trafikförsörjningsprogram samt Värmlandstrafiks underlag för trafikutveckling i Bana väg för framtiden version 2.0 Den ekonomiska analysen baseras på den trafikutveckling som beskrivs i det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet och Värmlandstrafiks underlag för trafikutveckling, Bana väg för framtiden 2.0. Värmlandstrafiks bedömningar i underlaget visar på ett ökat behov av täckningsbidrag jämfört med de bedömningarna som redovisas i Regionalt trafikförsörjningsprogram Bedömningarna visar också på vissa osäkerheter. Främst gäller detta utfallet av upphandlingen av den regionala tågtrafiken, den prognoserade intäktsutvecklingen samt kapitalkostnaderna för en eventuell tåganskaffning. Det finns i nuläget viktiga frågor som påverkar förutsättningarna för att utveckla trafikutbudet, främst tågtrafiken kopplat till investeringar i infrastrukturen. Det gäller kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen som behövs för att svara upp mot den planerade trafikutbyggnaden. Det bedöms dock angeläget att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av buss- och tågtrafiken. Utbyggnaden är väsentlig för utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik som kan bidra till en fortsatt regionförstoring med utökade möjligheter till arbetspendling och övrigt vardagsresande. En förutsättning för utbyggnaden av tågtrafiken är en utökning av antalet tågfordon. 41

112 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Alternativa ekonomiska ambitionsnivåer Enligt planeringsförutsättningarna ska revideringen utgå från nu gällande trafikförsörjningsprogram. Mot den bakgrunden har utformning av alternativ för utveckling av den regionala tåg- och busstrafiken i stort följt principerna för de alternativ som finns redovisade i den ekonomiska analysen för regionalt trafikförsörjningsprogram Ekonomin för de alternativa trafikutvecklingarna beskrivs i nivå på ägarbidrag till Värmlandstrafik. Ägarbidraget till Värmlandstrafik har under perioden ökat från 165 till 348 miljoner, totalt 111 procent. Utgående från gällande trafikförsörjningsprogram har tre alternativ formulerats: Alternativ vidmakthålla utgår från planerat läge i trafikutbyggnaden 2016 och innebär ett vidmakthållande av trafikvolymen 2016 under perioden fram till Fortsatt utveckling till 2021 enligt regionalt trafikförsörjningsprogram Fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken enligt mål och strategi i trafikförsörjningsprogram men i något lägre takt och under en längre tidsperiod. Värmlandstrafiks handlingsplan Bana väg för framtiden 2.0. De riktlinjer för trafikutbud som beskrivs i kapitel 7 utgör i stort den ambitionsnivå som uttrycks i Fortsatt utveckling till 2021 enligt regionalt trafikförsörjningsprogram (Alternativ 2), exempel på möjlig trafikutveckling beskrivs översiktligt i underbilaga 2.2. Handlingsplan Bana väg för framtiden (Alternativ 3) innebär en något högre ambitionsnivå med en tidigare utveckling av tågtrafiken. Alternativen konsekvensbeskrivs översiktligt med exempel på möjlig trafikutveckling och en översiktlig bedömning av nivå på ägarbidrag i löpande prisläge fram till I beräkningarna ingår schablonuppräkningar av marknadsintäkter med 5 procent, trafikkostnader 2 procent och övriga kostnader 3 procent. Samtliga bedömningar innehåller stora osäkerheter. Detta gäller speciellt med hänsyn till den kommande upphandlingen av den regionala tågtrafiken. ALTERNATIV VIDMAKTHÅLLA (ALTERNATIV 1) Grundalternativet innebär att planerad trafikvolym och utbud år 2016 i stort vidmakthålls under perioden fram till Alternativet innebär ingen ytterligare trafikutveckling. Viss omprioritering av utbud, frekvens och trafikdygn kan ske inom trafikvolymen på grund av nya eller förändrade behov. Årlig pris- och kostnadsuppräkning. Nivån på underskottet beräknas öka med cirka 3 procent per år från och med Delar av mål enligt trafikförsörjningsprogram kan uppnås. Nivå på ägarbidrag år 2021 beräknas uppgå till cirka 476 mkr (i löpande prisläge). Tabell 1. Nivå på ägarbidrag till Värmlandstrafik enligt alternativ Nivå Ägarbidrag (mkr) I grundalternativet bedöms föreligga viss risk för att anpassningar genom minskning av trafikutbudet kan bli nödvändiga för att klara de givna ekonomiska ramarna. FORTSATT UTVECKLING TILL 2021 ENLIGT REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM (ALTERNATIV 2) Fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken enligt mål och strategi i trafikförsörjningsprogram men i något lägre takt och under en längre tidsperiod. Stor del av målen enligt trafikförsörjningsprogram kan uppnås i perioden. Resterande delar uppnås efter Behov av ytterligare tågfordon sent i perioden. Nivå på ägarbidrag år 2021 beräknas uppgå till cirka 518 miljoner kronor per år (i löpande prisläge). Tabell 2. Nivå på ägarbidrag till Värmlandstrafik enligt alternativ Nivå Ägarbidrag (mkr) Skillnaden mellan Grundalternativet Alternativ vidmakthålla (alt 1) och Fortsatt utveckling till 2021 enligt regionalt trafikförsörjningsprogram (alt 2) är cirka 42 miljoner kronor år Beloppet ger en indikation på det utrymme som finns för trafikutbyggnad under perioden Analysen visar att bolagets resultatnivå och finansiella stabilitet kan bibehållas under den aktuella perioden. 42

113 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram HANDLINGSPLAN BANA VÄG FÖR FRAMTIDEN (ALTERNATIV 3) Utgörs av Värmlandstrafiks förslag till trafikutveckling enligt handlingsplan Bana väg för framtiden 2.0. Handlingsplanen utgår från planerat läge i trafikutbyggnaden 2016 och utgör förslag på utveckling av trafiken Målen i trafikförsörjningsprogrammenbedöms kunna uppnås under perioden. Nivå på ägarbidrag år 2021 beräknas uppgå till cirka 581 miljoner kronor per år (i löpande prisläge). Tabell 3. Nivå på ägarbidrag till Värmlandstrafik enligt alternativ Nivå Ägarbidrag (mkr) Skillnaden mellan Alternativ vidmakthålla (alt 1) och Handlingsplan Bana väg för framtiden (alt 3) är cirka 105 miljoner kronor år Beloppet ger en indikation på det utrymme som finns för trafikutbyggnad under perioden Analysen visar att bolagets resultatnivå och finansiella stabilitet kan bibehållas under perioden. Översiktlig trafikutveckling Översiktlig trafikutveckling för alternativen redovisas i underbilaga 2.2. Den översiktliga redovisningen av möjlig trafikutveckling fram till 2021 utgör exempel som utarbetats utifrån kända förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Redovisningen innehåller naturligen osäkerheter om hur förutsättningarna kommer att förändras under perioden. Redovisad trafikutbyggnad och trafikutbud kan komma att förändras med nya eller förändrade förutsättningar. Redovisningen kan dock ge en översiktlig bild av omfattningen av trafikutveckling för respektive alternativ. Hänvisningar: Trafikanalys statistik lokal och regional kollektivtrafik Värmlandstrafik handlingsplan Bana väg för framtiden version 2.0 Underbilaga 2.2. Översiktlig trafikutveckling Redovisning av möjlig trafikutveckling och trafikutbud till 2021 är exempel som gjorts mot bakgrund av nu kända förutsättningar för trafiken och med vissa antaganden. Redovisat trafikutbud innehåller således stora osäkerheter och kan komma att behöva ändras med hänsyn till nya eller ändrade förutsättningar och antaganden för trafikutveckling. Därutöver kan nya eller förändrade resbehov, förändringar i samspel mellan tåg och buss samt utveckling av infrastruktur innebära förändringar av utbudet. Redovisningen bör dock kunna ge en översiktlig uppfattning av vilket trafikutbud som kan komma i fråga för respektive alternativ. Alternativen redovisas på kommande tre sidor. 43

114 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Alternativ 1 - Vidmakthålla Alternativet utgår från planerat läge i trafikutbyggnaden 2016 och innebär ett vidmakthållande av trafikvolym och utbud i stort under perioden fram till Befintligt och beslutat trafikutbud 2016, exempel möjlig utbyggnad 2021 DT = Dubbeltur mån -fre Stomlinjer tåg och buss Ort (linje) Antal DT buss Antal DT tåg Antal DT buss 3 Antal DT tåg 3 Säffe (800+71) Årjäng (700) Arvika (100+70) Charlottenberg (100+70) Sunne (200+74) Torsby (200+74) Munkfors (600) Hagfors ( ) Filipstad (400) Storfors (400/500) Kristinehamn (500+70) Hammarö (900) Grums ( ) Forshaga (600) Kil ( ) Område med förtätad trafik Kil, Fagerås (201) Hammarö (901,902,904) Grums, Vålberg (801) Forshaga (601,602) Deje (601) Skattkärr ( ) Väse (501) Molkom (401) Interregional tågtrafik Oslo 0 0 Göteborg 8 8 Örebro 3 3 Skövde 0 0 1) Fordon 2016: 5 Regina 2-vagnars, 4 Regina 3-vagnars, 5 Itino 2) Fordon 2021: 5 Regina 2-vagnars, 4 Regina 3-vagnars, 5 Itino 3) Utgör exempel på möjlig trafikutbyggnad och trafikutbud till 2021 med med vidmakthållande av trafikvolym Med hänsyn till nya eller förändrade förutsättningar för planeringen kan förändringar behöva ske i trafikutbud, turer, frekvens och trafikdygn. 44

115 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Alternativ 2 - Fortsatt utveckling till 2021 enligt regionalt trafikförsörjningsprogram Fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken enligt mål Inriktning i stort för trafikutvecklingen är en fortsatt utbyggnad enligt planerad utbyggnad och prioriteringar som beskrivs i Trafikförsörjningsprogram men i något lägre takt och under en längre tidsperiod. Ytterligare förtätning till halvtimmestrafik vid högtrafik och etablering av nya linjer/ linjesträckningar sker dock inte. Utbudet 2021 motsvarar cirka procent av den utbudsökning som beskrivs under alternativ 3. Befintligt och beslutat trafikutbud 2016, exempel möjlig utbyggnad 2021 DT = Dubbeltur mån -fre Stomlinjer tåg och buss Ort (linje) Antal DT buss Antal DT tåg Antal DT buss3 Antal DT tåg3 Säffe (800+71) Årjäng (700) Arvika (100+70) Charlottenberg (100+70) Sunne (200+74) Torsby (200+74) Munkfors (600) Hagfors ( ) Filipstad (400) Storfors (400/500) Kristinehamn (500+70) Hammarö (900) Grums ( ) Forshaga (600) Kil ( ) Område med förtätad trafik Kil, Fagerås (201) Hammarö (901,902,904) Grums, Vålberg (801) Forshaga (601,602) Deje (601) Skattkärr ( ) Väse (501) Molkom (401) Interregional tågtrafik Oslo 0 3 Göteborg 8 10 Örebro 3 3 Skövde 0 0 1) Fordon 2016: 5 Regina 2-vagnars, 4 Regina 3-vagnars, 5 Itino 2) Fordon 2021: 5 Regina 2-vagnars, 5 Regina 3-vagnars, 6 Itino 3) Utgör exempel på möjlig trafikutbyggnad och trafikutbud till 2021 enligt planerad utbyggnad och prioriteringar som beskrivs under bilaga 3 i trafikförsörjningsprogram men i lägre takt och under en längre tidsperiod. Med hänsyn till nya eller förändrade förutsättningar för planeringen kan förändringar behöva ske i trafikutbud, turer, frekvens och trafikdygn. 45

116 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Alternativ 3 - Handlingsplan Bana väg för framtiden Möjlig trafikutveckling enligt Värmlandstrafiks handlingsplan Bana väg för framtiden 2.0 Befintligt och beslutat trafikutbud 2016, exempel möjlig utbyggnad 2021 DT = Dubbeltur mån -fre Stomlinjer tåg och buss Ort (linje) Antal DT buss Antal DT tåg Antal DT buss 3 Antal DT tåg 3 Säffe (800+71) Årjäng (700) Arvika (100+70) Charlottenberg (100+70) Sunne (200+74) Torsby (200+74) Munkfors (600) Hagfors ( ) Filipstad (400) Storfors (400/500) Kristinehamn (500+70) Hammarö (900) Grums ( ) Forshaga (600) Kil ( ) Område med förtätad trafik Kil, Fagerås (201) Hammarö (901,902,904) Grums, Vålberg (801) Forshaga (601,602) Deje (601) Skattkärr ( ) Väse (501) Molkom (401) Interregional tågtrafik Oslo 0 4 Göteborg 8 12 Örebro 3 6 Skövde 0 4 1) Fordon 2016: 5 Regina 2-vagnars, 4 Regina 3-vagnars, 5 Itino 2) Fordon 2021: 5 Regina 2-vagnars, 6 Regina 3-vagnars, 7 Itino 3) Utgör exempel på möjlig trafikutbyggnad och trafikutbud 2021 enligt principer för trafikutveckling i handlingsplan Bana väg för framtiden. Med hänsyn till nya eller förändrade förutsättningar för planeringen kan förändringar behöva ske i trafikutbud, frekvens och trafikdygn. 4) Utökas till 1/2-timmestrafik vid högtrafik mån-fre innebärande att antalet turer ökar i vissa relationer. 46

117 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram BILAGA 3. PLANERAD UTVECKLING AV INFRASTRUKTUR Infrastrukturens utveckling anger förutsättningarna för kollektivtrafikens utveckling. I Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland , samt Nationell plan för transportsystemet beskrivs de större åtgärder som planeras i regional och statlig infrastruktur i länet under programperioden. I planerna anges ett antal namngivna objekt som innebär större åtgärder. Därutöver finns bland annat namngivna potter som kan användas för åtgärder inom vissa trafikslag, samt medfinansiering av kommunala objekt. Dessa åtgärder beslutas årligen och kan därför inte redovisas här. Genomförande av beslutade åtgärder i regional och nationell plan för transportinfrastruktur är beroende av årliga statsbudgetbeslut. Beroende på hur staten prioriterar åtgärder i infrastruktur i förhållande till andra viktiga samhällsfrågor kan finansieringen förändras från år till år. Bedömningar av när åtgärder kan genomföras bygger på att ingen förändring sker och är därför osäkra. Utveckling väginfrastruktur Som framgår av redovisningen nedan kommer de åtgärder som genomförs i infrastrukturen för vägtrafik under planperioden inte innebära några betydande skillnader i restid. RIKSVÄG 61 På riksväg 61 planeras breddning, mötesseparering och anpassning av busshållplatser på sträckorna: Klätten-Åmotfors Graninge Speke Åmotfors-Norra By Åtgärderna bedöms kunna genomföras inför detta trafikförsörjningsprograms period och medför ingen betydande restidssänkning för busstrafiken. RIKSVÄG 62 På Riksväg 62 planeras breddning och mötesseparering på sträckorna: Sanna-Dyvelsten, bedöms genomföras inom detta trafikförsörjningsprograms period Dyvelsten-Norra infarten Forshaga, bedöms kunna genomföras inom detta trafikförsörjningsprograms period Deje Älvkullen, bedöms kunna genomföras efter detta trafikförsörjningsprograms period Åtgärderna medför ingen betydande restidssänkning för busstrafiken. RIKSVÄG 63 På riksväg 63 planeras breddning, mötesseparering, samt förbättring av tillgänglighet till busshållplatser och höjd säkerhet för oskyddade trafikanter på sträckorna: Karlstad/Mossgatan-Edsgatan, bedöms genomföras inom detta trafikförsörjningsprograms period. I åtgärden ingår även korsningsåtgärder där anslutning till E18 byggs om till cirkulationsplats, samt ombyggnad/flytt av busshållplatser och ny gång- och cykelväg. Edsgatan-Vallargärdet, bedöms genomföras inom detta trafikförsörjningsprograms period. Åtgärderna medför ingen betydande restidssänkning för busstrafiken. E18 Ny sträckning, samt mötesseparering på sträckan Björkås-Skutberget bedöms kunna genomföras inom detta trafikförsörjningsprograms period. I åtgärderna ingår även en sammanhängande gång och cykelväg, samt att några busshållplatser tas bort. Åtgärderna medför ingen betydande restidssänkning för busstrafiken. 47

118 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram E45 Mötesseparering och trafiksäkerhetsåtgärder mellan Högvalta och Bonäs (knappt 3 km). Åtgärderna medför ingen betydande restidssänkning för busstrafiken. Utveckling av järnvägens infrastruktur Som redovisas nedan kommer åtgärder under planperioden framförallt fokusera på Värmlandsbanan. Det kommer även ske vissa åtgärder på Fryksdalsbanan. Förutom att restiden blir några minuter kortare kommer förändringarna på Värmlandsbanan framförallt innebära en högre kapacitet och tillförlitlighet. VÄRMLANDSBANAN Under programperioden planeras flera betydande åtgärder som både medför kortad restid, ökad tillförlitlighet och bättre möjligheter till smidiga byten mellan trafikslag i Karlstad. Åtgärderna genomförs inom ramen för projektet Tåg i Tid och planeras omfatta: Nytt mötesspår och passage under järnvägen i Väse Mötesspår Pråmkanalen Mötesspår i Välsviken, avslutas troligen efter 2021 Karlstad C, avslutas efter 2021 Mötesstation mellan Arvika och Karlstad, påbörjas efter 2021 Arbetet bedöms bli påbörjat inom detta trafikförsörjningsprograms period och slutförs efter programperioden. Under projektperioden bedöms framkomligheten genom Karlstad vara begränsad, framförallt på hamngatan. Utöver de åtgärder som inryms i Tåg i Tid finns även planer på förlängt mötesspår i Skåre. Utförandet är dock inte finansierat. FRYKSDALSBANAN Fryksdalsbanan går mellan Kil och Torsby. Under programperioden planeras kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder som ska möjliggöra kortare restid. I åtgärderna ingår bland annat korsningsåtgärder och översyn av hållplatser. Planerade åtgärder omfattar framförallt sträckan Kil-Sunne och bedöms kunna genomföras inom detta trafikförsörjningsprograms period. Nya EU-direktiv för järnväg har dock inneburit nya förutsättningar för genomförandet, vilket kan påverka bland annat tidplan. VÄNERBANAN Förstärkt kraftförsörjning mellan Kil och Öxnered: Innebär en ökad tillförlitlighet på sträckan. Bedöms genomföras inför detta trafikförsörjningsprograms period. Förbättring av stationsmiljö, möteskapacitet och samtidig infart till stationerna Grums och Säffe: Arbetet bedöms börja inom detta trafikförsörjningsprograms period. Karlstad tätort Förutom resecentrum Karlstad C, som är en del av Tåg i Tid och bland annat innebär förbättrade förutsättningar för smidiga byten mellan olika trafikslag, pågår planeringen av Karlstadsstråket. Syftet är att skapa ett BRT-inspirerat busstråk som binder samman Karlstad tätort med snabba bussförbindelser, hög frekvens och goda möjligheter till byten med andra trafikslag. Arbetet med Karlstadsstråket planeras vara påbörjat före detta trafikförsörjningsprograms period. Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket beslutar om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Arbetet har skett i samråd med Region Värmland. Sedan tidigare fanns en mängd olika utpekanden av vägnät, exempelvis vägar för arbetspendling, godstransporter och för personer med funktionsnedsättning. Vägnätet är dessutom indelat i vägkategorier utifrån bland annat väghållaransvar och standard. I dagsläget finns inga resurser kopplade till utveckling av väginfrastruktur utifrån att den är utpekad som del av funktionellt prioriterat vägnät. Det kommer dock utgöra en del av planeringsunderlaget vid kommande översyn av Länsplan för regional transportinfrastruktur, samt kommande åtgärdsplaneringar, regionala hastighetsanalyser och översyn av riksintressen. 48

119 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram De viktigaste vägarna delas in i olika huvudsakliga funktioner där tillgänglighet är prioriterat: Godstransporter Långväga personresor Dagliga personresor Kollektivtrafik Funktionellt prioriterat vägnät för kollektivtrafik i Värmland baseras på de vägar som trafikeras av stomlinjenätet, samt väg 237 mellan Storfors och Karlskoga. Karta över funktionellt prioriterat vägnät för kollektivtrafik i Värmland. 49

120 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Tel

121 Bilaga 4:1 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Samhällsplanering och utveckling, Fredrik RS6142 Eliasson Motala kommun Kommunstyrelsens ordförande Motala Svar till Motala kommun angående anhållan om försöksverksamhet med tågstopp i Godegård Region Örebro län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fått en förfrågan från Motala kommun om att på försök införa tågstopp i Godegård. Vi har förståelse för att ett tågstopp i Godegård skulle innebära många positiva aspekter för bygdens utveckling. Ett tågstopp innebär förstås att det som ska resa till eller från Godegård erbjuds en snabbare kollektivtrafik än idag. Dock går inte alltid det som är det bästa för en enskild ort i linje med vad som är det bästa för den regionala utvecklingen. Med stöd i nedanstående argument avser därför Region Örebro län att avslå Motala kommuns anhållan om tågstopp på försök i Godegård. Region Örebro län har inhämtat uppgifter från Tåg i Bergslagen gällande de trafikmässiga förutsättningarna att inrätta ett tågstopp. Vi har också inhämtat synpunkter från företrädare för Östergötlands kollektivtrafikmyndighet, som inte framfört önskemål om att Godegård skall prioriteras. Region Örebro län har under 2015 antagit en strategi för hur tåg- och expressbusstrafiken ska utvecklas i framtiden. I denna finns en inriktning för trafikutvecklingen på olika linjer, samt vilka nya stationer som bedöms som angelägna att etablera för att förbättra tillgängligheten med tågsystemet. Fler tågstopp efter en tåglinje kan innebära längre restider mellan de större noderna, samtidigt som det kan skapa möjlighet till en god trafikförsörjning för fler resenärer. Att genom nya tågstationer ge fler människor möjlighet att resa med tåg, behöver dock inte vara liktydigt med att fler människor väljer att resa med tåget. Det finns ett starkt samband mellan tågets restid och människors benägenhet att välja tåget framför bilen. Det finns en risk att man tappar fler resenärer på grund av den längre restid tågstoppet innebär, än vad som tillförs vid den nya stationen. Grundregeln i Region Örebro läns tåg- och expressbusstrategi är därför att nya stationer endast ska öppnas om de bedöms kunna ge ett nettotillskott av resenärer. Mellan Hallsberg och Motala görs ungefär resor per år. När dubbelspåret Hallsberg Mjölby är klart minskar restiden på sträckan från dagens minuter till ca 40 minuter, dvs med 30 procent. Den resandeökning som antas komma med kortare restid, kan beskrivas med en så kallad restidselasticitet. Tidigare erfarenheter visar att en rimlig restidselasticitet för denna trafik kan antas till -0,5. Det innebär att en minskad restid med 30 procent kan antas öka resandet med ca 15 procent eller med ca Med allting annat oförändrat kan alltså resandeantalet antas öka till närmare per år. Ett stationsuppehåll på en bana som medger 200 km/h kan med ett Reginatåg antas kosta minst 2 minuter. Åktiden förlängs alltså med minst 5 procent. Med samma restidselasticitet POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

122 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Samhällsplanering och utveckling, Fredrik RS6142 Eliasson kan alltså det övriga resandet antas minska med minst Ett uppehåll i Godegård ska alltså tillföra minst detta resandeantal. Flera studier visar att benägenheten att ta sig till en tågstation för fortsatt resa avtar drastiskt vid avstånd över ca 650 meter. Det innebär att det huvudsakliga upptagningsområdet för Godegårds tågstation skulle vara Godegårds tätort. I nuläget finns det 66 arbetspendlare från Godegård, varav 31 pendlar till Motala. Målpunkten för dess pendlare har en stor spridning inom hela Motala, vilket i många fall förutsätter byte till anslutningsbuss i Motala. Inpendlingen till Godegård uppgår till 31 personer, men samtliga flöden understiger här tio personer. Kollektivtrafiken har idag en marknadsandel om ca 13 procent. Mycket tyder på att arbetspendlarna från Godegård skulle ge ett mycket blygsamt tillskott av nya resenärer på tåget. Men även om vi antar att det byggs nytt i Godegård, att pendlingen ökar, och att tågtrafiken förmår att attrahera resenärer från ett större omland, bedöms det som orealistiskt att resandetillströmningen skulle kompensera för den resandeminskning restidsförlängningen tillskapar. Inom en radie på 6 km från Godegård finns det 380 personer som är 15 år eller äldre. Om dessa ses som en potential behöver de alltså göra minst 40 tågresor per invånare och år, vilket inte kan ses som realistiskt med tanke på att en del av dem måste ta sig med bil åt fel håll för att komma till Godegård. Som framgår av pendlingskartorna i bilagan ligger målpunkterna i Motala inte vid järnvägsstationen. Man behöver således åka anslutningsbuss. För de flesta är det sannolikt alltjämt mer attraktivt kliva på bussen efter vägen och åka med dit man ska i Motala, istället för att först åka bil eller cykel till Godegårds station för att sedan ta tåget och byta till stadsbuss i Motala. Region Örebro läns bedömning är således att ett tåguppehåll i Godegård inte kommer att generera en nettoökning av resandet på hela sträckan. Region Örebro län avser därför att avslå Motala kommuns anhållan om tågstopp på försök i Godegård. Bilaga: Arbetspendling till och från Godegård. Med vänlig hälsning Mats Gunnarsson ordförande i Nämnden för Samhällsbyggnad POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

123 Bilaga 4:2

124

125

126

127

128 Bilaga 5:1 Diarienummer 15RS4829 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Regional Utveckling Dokumentägare Peter Åslund Fastställd av [fastställare] Fastställd [fastställd datum] Giltig fr.o.m [giltig fr.o.m] Giltig t.o.m. [giltig tom] Projektnamn: Program för energi och klimat Projektägare: Petter Arneback Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 1 av 7

129 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektägare är utsedd. Ett förvaltningsdirektiv finns framtaget. Projektledare, styrgrupp, förvaltare är utsedda och införstådda med åtagandet. Intressenter är identifierade och kommunicerade. Nödvändiga resurser är identifierade och säkrade. Etableringsfasen är planerad och beskriven med: kostnader, resurser, tid, leveranser, resultat Projektmålen är formulerade (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta, Ansvarssatta) Projektets förväntade resultat är dokumenterad och kopplad till verksamhetens mål och strategier. Projektets effektmål är formulerade (kundnytta, ekonomisk effekt etc.) Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet x x x x x x x x x x x Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga beslutet JA NEJ Datum Kommentar: PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 2 av 7

130 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Regionfullmäktige har, utifrån det övergripande målet i verksamhetsplan med budget 2015 om ett hållbart nyttjande av naturens och Örebro läns resurser utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, formulerat ett uppdrag till regionstyrelsen att formulera ett direktiv till nämnden för samhällsbyggnad om ett långsiktigt program som innebär ett aktivare klimatarbete och som stärker regionens roll i länets klimatarbete. Samtidigt har regionstyrelsen utifrån visionen om hållbar utveckling fått i uppdrag att utarbeta ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Programmet ska innehålla de tre perspektiven social hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Regionstyrelsen har också uppdrag att reducera antalet styrande dokument som innefattas i perspektiven social hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Regionförbundet Örebro län arbetade under fram ett Energi- och klimatprogram för det geografiska området Örebro län tillsammans med länsstyrelsen i Örebro län. Programmet beslutades i dåvarande Regionfullmäktige och föregicks av en bred dialog med kommuner, landsting och andra viktiga aktörer i länet. Detta projektdirektiv ska ange ramarna för framskrivningen av projektplan för revidering av Örebro läns energi och klimatprogram. 1.2 Idé Det nya programmet ska; -ta sin utgångspunkt i det befintliga programmet för energi- och klimat samt i den uppföljning av genomförandet som genomförts under 2014 och 2015 och i relevanta EU-mål och nationell klimatpolitik och nationella energi och klimatmål. -kopplas till den nya regionala utvecklingsstrategin som är under utarbetande och samordnas med Region Örebro länshållbarhetsprogram och andra relevanta regionala styrdokument. -omfatta hela geografiska regionen Örebro län och ange den gemensamma färdriktningen för att vi ska ta ansvar för klimatutmaningen. -bygga på Örebro läns egna förutsättningar och en grundlig nulägesanalys. -innehålla mål som är uppföljningsbara -lägga fokus på områden där vi tillsammans i Örebro län kan göra skillnad i förhållande till vad som ändå beräknas att ske. PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 3 av 7

131 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] -beakta och utveckla konsumtionsperspektivet. Samverkan ska fortsatt ske med länsstyrelsen som har ett statligt uppdrag att förverkliga regeringens politik inom energi och klimatområdet på regional nivå. Framtagandet ska ske i bred dialog med viktiga aktörer i samhället för att på så sätt skapa goda förutsättningar för genomförandet. Programmet föreslås innehålla; En klimatvision till 2050 och ska samordnas med skrivningar i RUP och hållbarhetsprogrammet.. Övergripande och mätbara mål för utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivisering. Relevanta mål för viktiga samhällssektorer och speciellt för offentlig sektor. En strategi/handlingsplan för hur vi ska nå de uppsatta målen. En plan för genomförande och uppföljning. 1.3 Syfte Programmet ska samla olika krafter som arbetar för vi ska nå uppsatta energi- och klimatmål och bidra till en hållbar samhällsutveckling. beskriva hur Region Örebro län tillsammans med länsstyrelsen ska styra och leda det strategiska klimatarbetet för hela länet. 1.4 Verksamhetsstrategi Utgångspunkten för all verksamhet i Region Örebro Län är visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 1. Den regionala utvecklingspolitiken har hållbar utveckling som övergripande mål. Det politiska ansvaret och styrningen av energi- och klimatprogrammet sker på Regionstyrelsenivå. Samhällsbyggnadsnämnden får uppdraget att leda framtagandet av ett nytt program för klimat och energi. Nämnden föreslås delegera detta uppdrag till fokusnämnden för miljö och klimat. 1 Region Örebro Län (2015) PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 4 av 7

132 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] Programmet för energi- och klimat ska innehålla en beskrivning hur programmet relaterar till andra styrdokument i Region Örebro län. 2 Mål 2.1 Effektmål Projektet för framtagande av ett nytt program för energi och klimat förväntas generera ett antal effekter på lång sikt: Förväntas minska klimatpåverkan i regionen. Ökad förankring och delaktighet i klimatarbetet. Tydligare koppling till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och hållbarhetsprogrammet Tydligare styrning av länsstyrelsens och Region Örebro läns insatser för minskad klimatpåverkan. 2.3 Projektmål Målet med projektet är ett av Regionfullmäktige fastställt program för energi och klimat. Ett förslag ska vara färdigberett senast den 31 mars 2017 inför politiskt beslut i Regionstyrelsen och Regionfullmäktige. PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 5 av 7

133 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] 2.4 Förväntat resultat av etableringsfasen Det förväntade resultatet av etableringsfasen är en projektplan. Det är viktigt att projektplanen innehåller: en översikt om hur programmet föreslås att relatera till andra projekt, styrdokument, processer, policy och strategier inom Region Örebro län. 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar 3.3 Avgränsningar Programmet ska inte utgöra en handlingsplan för det interna energi- och klimatarbetet inom organisationen Region Örebro län. Framtagna mål och strategier bör däremot ange ramverket för det interna energi och klimatarbetet som organisationen förväntas fullgöra som sin del för att uppnå de regionala energi.- och klimatmålen. 4 Projektorganisation Uppdrag Politisk ledning Projektägare Projektledare Styrgrupp Beredningsgrupp(er) Funktion/Org tillhörighet Fokusnämnden miljö och klimat Petter Arneback, förvaltningschef regional utveckling Susanne Rosendahl, utvecklingsledare, förvaltningen för regional utveckling Anita Norén, avdelningschef länsstyrelsen, Peter Åslund, områdeschef Region Örebro län, Katrin Larsson, staben hållbar utveckling, Utvecklingsledare från område energi och klimat Resurser från Staben Hållbar Utveckling m fl Specialister från kommuner Representanter från näringsliv 5 Projektstyrning Projektet förväntas styras enligt de principer som beskrivs i PROJEKTiL och PIRÖ. 6 Tidplan Ett beslutsunderlag till den politiska beslutsprocessen skall vara ramtaget senast 31 mars PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 6 av 7

134 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv program för energi och klimat i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] 6.1 Tidplan projekt Detaljerad tidplan för projektet kommer att tas fram i projektplanen. 6.2 Tidplan etableringsfas Etableringsfasen ska vara klar, och projektplanen ska godkännas senast sista februari Budget 7.1 Projektkostnader Projektet ska finansieras med lika delar medel från Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län. Projektet får maximalt belasta Region Örebro län med kr. En specificerad projektbudget för kostnader ska anges i projektplanen. 8 Övergripande risker Följande risker är identifierade, dock ej kvantifierade. Risk Konsekvens Förslag åtgärd Samordning med andra projekt/verksamheter fungerar inte Extra arbete Skapar förvirring Projektledare tar ansvar för att informera. Tidplanen hålls inte Projektet ej klart i utsatt tid Väl utförd projektplan Engagemanget är svagt Arbetet förankras ej i andra organisationer 9 Överlämnande Workshops för att inkludera och engagera nyckelpersoner kompletterat med andra aktiviteter för förankring Kommunikationsplan för projektet tas fram. Projektets resultat förankras med Länsstyrelsen Örebro län, i fokusnämnden för energi och klimat, Samhällsbyggnadsnämnden innan det lämnas till regionstyrelsen. PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 7 av 7

135 PROTOKOLLSUTDRAG 1 (2) Bilaga 5:2 ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Regionstyrelsen Projektdirektiv - Program för energi och klimat i Örebro län Diarienummer: 15RS4829 Ärendebeskrivning Sammanfattning Regionförbundet Örebro län arbetade under fram ett Energi- och klimatprogram för det geografiska området Örebro län tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län. Programmet beslutades i dåvarande regionfullmäktige Regionfullmäktige har, utifrån det övergripande målet i verksamhetsplan med budget 2015 om ett hållbart nyttjande av naturens och Örebro läns resurser utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, formulerat ett uppdrag till regionstyrelsen att formulera ett direktiv till nämnden för samhällsbyggnad om ett långsiktigt program som innebär ett aktivare klimatarbete och som stärker regionens roll i länets klimatarbete. Detta projektdirektiv anger ramarna för framskrivningen av projektplan för revidering av Örebro läns energi och klimatprogram. Målet med projektet är ett av regionfullmäktige fastställt program för energi och klimat. Ett förslag till nytt program för energi och klimat ska vara färdigberett senast den 31 mars 2017 inför politiskt beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Samverkan med Länsstyrelsen i Örebro län ska fortsatt ske under både reviderings- och implementeringsprocessen av programmet. Beredning Ärendet har beretts inom energikontoret och i samråd Länsstyrelsen i Örebro län. Konsekvenser för miljö-, barn-, jämställdhetsperspektiven Konsekvenserna ska beskrivas i projektplanen. Beslutsunderlag Handlingar i ärendet: Projektdirektiv - Program för energi och klimat i Örebro län , bilaga 192. Beslutsgång Yrkanden Catrin Steen (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Robert Mörk Torbjörn Ahlin

136 PROTOKOLLSUTDRAG 2 (2) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Regionstyrelsen Beslut Regionstyrelsen beslutar att ge nämnden för samhällsbyggnad i uppdrag att arbeta fram ett nytt program för energi och klimat i enlighet med Projektdirektiv - Program för energi och klimat i Örebro län Delges: Nämnden för samhällsbyggnad Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Robert Mörk Torbjörn Ahlin