PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ
|
|
- Robert Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyckel till SUCs taggset i PAROLE-format Från Språkbanken: PAROLE Exempel Förklaring SUC PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade AF00SGDS åtalades AF00SNDS ansedda AF0MSGDS knivhuggnes AF0MSNDS utsände AF0NSNIS känt AF0USGIS uppsagds AF0USNIS ansedd AP000G0S asylsökandes AP000N0S oberoende pluralis o/ pluralis o/ singularis singularis particip perfekt maskulinum singularis particip perfekt maskulinum singularis particip perfekt neutrum singularis o particip perfekt utrum singularis o particip perfekt utrum singularis o particip presens utrum/neutrum singularis/pluralis o/ particip presens utrum/neutrum singularis/pluralis o/ PLU /DEF PLU /DEF SIN DEF SIN DEF PC PRF MAS SIN DEF PC PRF MAS SIN DEF PC PRF NEU SIN PC PRF UTR SIN PC PRF UTR SIN PC PRS UTR/NEU PC PRS UTR/NEU ADJEKTIV AQ00000A St adjektiv förkortning JJ AN AQC0000C äldre- AQC00G0S svagares AQC00N0S senare AQP0000C utrikes- AQP00N0S långtgående AQP00NIS rätt adjektiv komparativ utrum/neutrum singularis/pluralis o/ adjektiv komparativ utrum/neutrum singularis/pluralis o/ adjektiv komparativ utrum/neutrum singularis/pluralis o/ singularis/pluralis o/ singularis/pluralis o JJ KOM UTR/NEU JJ KOM UTR/NEU JJ KOM UTR/NEU - - SIN/PLU
2 AQP0PG0S dödas AQP0PN0S politiska AQP0PNIS flera AQP0SGDS flirtigas pluralis o/ pluralis o/ pluralis o singularis AQP0SNDS fruktansvärda singularis AQPMSGDS likställdes AQPMSNDS irakiske AQPNSGIS angelägets AQPNSN0S eget AQPNSNIS mycket AQPU000C låg- AQPUSGIS anhörigs AQPUSN0S egen AQPUSNIS optimistisk AQS00NDS bästa AQS00NIS bäst AQS0PNDS flesta AQS0PNIS flest AQGDS äldstes AQNDS siste adjektiv positiv maskulinum singularis adjektiv positiv maskulinum singularis adjektiv positiv neutrum singularis o adjektiv positiv neutrum singularis o/ adjektiv positiv neutrum singularis o adjektiv positiv utrum adjektiv positiv utrum singularis o adjektiv positiv utrum singularis o/ adjektiv positiv utrum singularis o singularis/pluralis singularis/pluralis o pluralis pluralis o adjektiv superlativ maskulinum singularis adjektiv superlativ maskulinum singularis PLU /DEF PLU /DEF PLU SIN DEF SIN DEF JJ POS MAS SIN DEF JJ POS MAS SIN DEF JJ POS NEU SIN JJ POS NEU SIN /DEF JJ POS NEU SIN JJ POS UTR - - JJ POS UTR SIN JJ POS UTR SIN /DEF JJ POS UTR SIN SIN/PLU DEF SIN/PLU PLU DEF PLU JJ SUV MAS SIN DEF JJ SUV MAS SIN DEF KONJUNKTION, INFINITIVMäRKE, SUBJUNKTION CCA & konjunktion förkortning KN AN CCS och konjunktion KN CIS att infinitivmärke IE CSS att subjunktion SN DETERMINERARE
3 D determinerare förkortning DT AN D0@0P@S alla determinerare utrum/neutrum pluralis o/ D0@NS@S allt determinerare neutrum singularis o/ D0@US@S all determinerare utrum singularis o/ DF@0P@S de determinerare utrum/neutrum pluralis DF@0S@S vardera determinerare utrum/neutrum singularis DF@MS@S denne determinerare maskulinum singularis DF@NS@S det determinerare neutrum singularis DF@US@S den determinerare utrum singularis DH@0P@S vilka frågande/relativ determinerare utrum/neutrum pluralis o DH@NS@S vilket frågande/relativ determinerare neutrum singularis o DH@US@S vilken frågande/relativ determinerare utrum singularis o DI@00@S samma determinerare utrum/neutrum singularis/pluralis o DI@0P@S några determinerare utrum/neutrum pluralis o DI@0S@S varje determinerare utrum/neutrum singularis o DI@MS@S samme determinerare maskulinum singularis o DI@NS@S ett determinerare neutrum singularis o DI@US@S en determinerare utrum singularis o DT UTR/NEU PLU /DEF DT NEU SIN /DEF DT UTR SIN /DEF DT UTR/NEU PLU DEF DT UTR/NEU SIN DEF DT MAS SIN DEF DT NEU SIN DEF DT UTR SIN DEF HD UTR/NEU PLU HD NEU SIN HD UTR SIN DT UTR/NEU SIN/PLU DT UTR/NEU PLU DT UTR/NEU SIN DT MAS SIN DT NEU SIN DT UTR SIN INTERPUNKTION FE. meningsskiljande interpunktion DL MAD FI - interpunktion DL MID FP " interpunktion DL PAD I ja interjektion IN GRUNDTAL, ORDNINGSTAL MC0000C grundtal RG MC00G0S fyras grundtal RG MC00N0S två grundtal RG MC0SNDS ena grundtal utrum/neutrum singularis RG UTR/NEU SIN DEF
4 MCMSNDS ene grundtal singularis MCNSNIS ett grundtal neutrum singularis o MCUSNIS en grundtal utrum singularis o MO0000C andra- ordningstal utrum/neutrum singularis/pluralis o/ MO00G0S I:s ordningstal RO MO00N0S tredje ordningstal RO MOMSG0S andres ordningstal maskulinum singularis o/ MOMSN0S förste ordningstal maskulinum singularis o/ RG MAS SIN DEF RG NEU SIN RG UTR SIN RO UTR/NEU RO MAS SIN /DEF RO MAS SIN /DEF SUBSTANTIV NC000@0A kr substantiv förkortning NN AN NC000@0C styr- substantiv NN NC000@0S fjol substantiv NN NCN00@0C hotell- substantiv neutrum NN NEU - - NCN00@0S orda substantiv neutrum NN NEU NCNPG@DS landstingens NCNPG@IS års NCNPN@DS stormaktsblock en NCNPN@IS raketvapen NCNSG@DS områdets NCNSG@IS års NCNSN@DS testamentet NCNSN@IS töväder NCU00@0C planerings- substantiv neutrum pluralis substantiv neutrum pluralis o substantiv neutrum pluralis substantiv neutrum pluralis o o o NN NEU PLU DEF NN NEU PLU NN NEU PLU DEF NN NEU PLU NN NEU SIN DEF NN NEU SIN NN NEU SIN DEF NN NEU SIN substantiv utrum NN UTR - - NCU00@0S dags substantiv utrum NN UTR NCUPG@DS irakiernas NCUPG@IS nationers NCUPN@DS konflikterna NCUPN@IS missiler substantiv utrum pluralis substantiv utrum pluralis o substantiv utrum pluralis substantiv utrum pluralis o NN UTR PLU DEF NN UTR PLU NN UTR PLU DEF NN UTR PLU
5 västvärldens fredags avspänningen smygrustning substantiv utrum singularis substantiv utrum singularis o substantiv utrum singularis substantiv utrum singularis o NN UTR SIN DEF NN UTR SIN NN UTR SIN DEF NN UTR SIN ENAMN NP000@0C Göteborgs- egennamn PM NP00G@0S DN:s egennamn PM NP00N@0S Mats egennamn PM PROEN PF@00O@S sig PF@0P0@S dessa PF@0PO@S dem PF@0PS@S de PF@MS0@S denne pronomen utrum/neutrum singularis/pluralis objektsform objektsform subjektsform pronomen maskulinum singularis PN UTR/NEU SIN/PLU DEF OBJ DEF DEF OBJ DEF SUB PN MAS SIN DEF PF@NS0@S det pronomen neutrum singularis PN NEU SIN DEF PF@UPO@S oss PF@UPS@S vi pronomen utrum pluralis objektsform pronomen utrum pluralis subjektsform PN UTR PLU DEF OBJ PN UTR PLU DEF SUB PF@US0@S den pronomen utrum singularis PN UTR SIN DEF PF@USO@S mig PF@USS@S han PE@000@S vars pronomen utrum singularis objektsform pronomen utrum singularis subjektsform frågande/relativt possesivt pronomen PN UTR SIN DEF OBJ PN UTR SIN DEF SUB HS DEF PH@000@S som frågande/relativt pronomen HP PH@0P0@S vilka PH@NS0@C vad- PH@NS0@S vad PH@US0@S vem frågande/relativt pronomen utrum/neutrum pluralis o frågande/relativt pronomen neutrum singularis o frågande/relativt pronomen neutrum singularis o frågande/relativt pronomen utrum singularis o HP UTR/NEU PLU HP NEU SIN HP NEU SIN HP UTR SIN
6 många någonting o pronomen neutrum singularis o PN NEU SIN PI@US0@S en pronomen utrum singularis o PN UTR SIN PI@USS@S man pronomen utrum singularis o PN UTR SIN SUB PS@000@A h:s possesivt pronomen förkortning PS AN PS@000@S mina PS@0P0@S sina PS@NS0@S sitt PS@US0@S sin possesivt pronomen utrum/neutrum singularis/pluralis possesivt pronomen utrum/neutrum pluralis possesivt pronomen neutrum singularis possesivt pronomen utrum singularis PS UTR/NEU SIN/PLU DEF PS UTR/NEU PLU DEF PS NEU SIN DEF PS UTR SIN DEF PARTIKEL QC in- partikel PL PL under partikel PL ADVERB RG0A kl adverb förkortning AB AN RG0C upp- adverb AB RG0S inte adverb AB RGCS oftare adverb komparativ AB KOM RGPS fullkomligt adverb positiv AB POS RGSS främst adverb superlativ AB SUV RH0S när frågande/relativt adverb HA PREPOSITION SPA inkl. preposition förkortning PP AN SPS av preposition PP VERB V@000A jfr verb förkortning VB AN V@000C läs- verb VB V@IIAS hänvisade verb preteritum aktiv VB PRT AKT V@IISS tillfrågades verb preteritum s-form VB PRT SFO V@IPAS har verb presens aktiv VB PRS AKT V@IPSS betingas verb presens s-form VB PRS SFO V@IUAS myntat verb supinum aktiv VB SUP AKT V@IUSS synts verb supinum s-form VB SUP SFO V@M0AS låt verb imperativ aktiv VB IMP AKT V@M0SS skäms verb imperativ s-form VB IMP SFO
7 ge verb infinitiv aktiv VB INF AKT regleras verb infinitiv s-form VB INF SFO vore verb konjunktiv preteritum aktiv VB KON PRT AKT funnes verb konjunktiv preteritum s-form VB KON PRT SFO vare verb konjunktiv presens aktiv VB KON PRS AKT UTLÄNDSKT ORD XF the utländskt ord UO
PAROLE TAGSET <http://spraakbanken.gu.se/parole/>
PAROLE TAGSET 1/1 PAROLE Exempel Förklaring AF00000A tf AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade AF00SGDS åtalades AF00SNDS ansedda AF0MSGDS knivhuggnes AF0MSNDS utsände
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk
Läs merLingvistiskt uppmärkt text
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform
Läs merSyntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax
Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer
Läs merORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap
ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd
Läs merDåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Läs merOrd och morfologi. Morfologi
Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys
Läs merPerceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens
Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens Niklas Blomstrand Linköpings Universitet Inledning Att veta vilken ordklass ett ord tillhör är en viktig del i bearbetning
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merPerl. ~ Redovisning. Alla filer som behövs för att lösa uppgifterna finns dels på ~martin/pubperl/ på mumin, samt på http://www.nada.kth.
Perl ~ Redovisning Övningsuppgifterna är rena övningsuppgifter och på intet sett obligatoriska, men gör dem gärna i alla fall. Det kommer att delas ut inlämningsuppgifter från och med Lektion 2. Dessa
Läs merLingvistiskt uppmärkt text
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Skolans
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merVarför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?
Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merTräningshäfte ordklasser facit
Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merglad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merKarp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2017 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2017 ÖVERSIKT I nuläget finns det över 25 olika lexikon i Karp. När du går in på https://spraakbanken.
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merTDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap
TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordklasstaggning Tagga varje ord i en sekvens av ord (oftast en mening) med dess korrekta
Läs merInnehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Läs merStudenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka
Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merGrammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merMorfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser
1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merPROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Läs merOrdklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser
Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför
Läs merKarp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs mer(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merTekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning
Läs merMorfologi, Ordklasser och Satsdelar
Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta
Läs merInstuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merSvenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum
Svenska 4 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Presens perfekt 1. har använt (har
Läs merTEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!!
TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2 Lycka till!!! 1 Verb: s-passiv Skriv om meningarna till s-passiv. 1 Man ska exportera den nya bilmodellen till hela världen. 2 Så här startar man programmet:
Läs merAutomatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon
Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon Markus Forsberg Språkbanken Göteborgs universitet 2013-03-19 Föredraget Föredraget är baserat på en artikel inskickad igår
Läs merSvenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.
Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Läs merEn vanlig dag på jobbet
En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs merTvå unga, snabba sniglar
Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:
Läs merSärdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merFyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för klassiska språk Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs 1, 5 poäng Fredag 27:e september kl. 13 16 i hörsal F11 Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs merSPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER
SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.
Läs merLingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April
Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb
Läs merDärför finns det också massor musar och bara 3 katten
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare
Läs merSvenska Rum 2: Grammatikövningar
Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?
Läs merAntal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Läs merMorfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)
Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver
Läs merFörst lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
Läs merAntal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 29 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Läs merLATIN I,1, DELKURS 1
Romanska och klassiska institutionen Placeringsnummer: LATIN I LATIN I,1, DELKURS 1 Provtillfälle 1 Provdatum: 171007 Skrivtid: 4 timmar Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merSvenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Läs merÖversikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merFacit till FRAMSTEGSTEST 1
Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:
Läs mer13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många
Läs merFyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för klassiska språk Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs 1, 5 poäng Fredag 27:e september kl. 13 16 i hörsal F11 Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i
Läs merEtt informationshäfte. Namn:
Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande
Läs merFacit till Framstegstest 1 Kapitel 1 3
Facit till Framstegstest 1 Kapitel 1 3 1 Adjektiv och adverb 1 roligt 2 gott 3 ovanligt långa 4 glada 5 jobbigt 2 Reflexiva verb 1 bestämde sig 2 lägga sig 3 klippa dig 4 känner mig 5 anmäla oss 6 snabbt
Läs mer3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium
3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs merTaltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003
Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merUlla Britta Persson. facit
Ulla Britta Persson facit Lätt svensk grammatik facit Rättelse på sidan 26 i boken (gäller endast 1:a upplagan, 1:a tryckningen). Under punkt 5, rad 3: orden huvudsats och bisats ska byta plats. Substantiv
Läs merSvenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -
Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merSvenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat
Läs merOrdklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merKungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274
Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.
Läs merPersiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Läs mer