Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka"

Transkript

1 Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala universitet, ***Göteborgs Universitet

2 Jag kollade Språkbankens korpus "Äldre svenska romaner" och hittade 13 förekomster av våran, så det verkar ha varit tämligen väletablerat. [Bloggmix 2008] TOKEN MSD LEMMA LEX SALDO DEP. HEAD Jag PN. UTR. SIN. DEF. SUB jag jag..pn.1 jag..1 2 SS DEP. REL kollade VB. PRT. AKT kolla Språkbankens PM. GEN kolla..vb.2, kolla..vb.1 kolla..2, kolla..1 Språkbanke n Språkbanken..pm.1 Språkbanken MS 4 DT korpus NN. UTR. SIN. IND. NOM korpus korpus..nn.1 korpus..1, korpus..2, korpus..3, korpus..4, korpus..5 2 OO " PAD 4 IR Äldre JJ. KOM. UTR+NEU. SIN+PLU. IND+DEF. NOM gammal gammal..av.1 gammal..1 8 DT svenska JJ. POS. UTR+NEU. PLU. IND+DEF. NOM svensk svensk..av.1 svensk..1, svensk..3 8 AT romaner NN. UTR. PLU. IND. NOM roman roman..nn.1 roman CJ " PAD 4 JR och KN och och..kn.1 och..1 ROOT hittade VB. PRT. AKT hitta hitta..vb.1 hitta F 13 RG. NOM 13 DT förekomster NN. UTR. PLU. IND. NOM förekomst förekomst..nn.1 förekomst OO av PP av av..pp.1 av ET våran PS. UTR. SIN. DEF vi vi..pn.1 vi MS

3 Bakgrund Lärka Lär språket via KorpusAnalys , finansierad av NordPlus Sprog Syftet: återanvända NLP vertyg och resurser för svenska

4 Om Lärka ICALL plattform för L2 inlärare av svenska (CEFR-baserad) och Studenter i språkvetenskap ICALL Intelligent Computer-Assisted Language Learning Webb-baserad, fritillgänglig, ingen installation

5 Resurser Korp: verktyg för korpussökning Svenska korpusar, delvis manuellt annoterade Olika genrer: tidningstexter, romaner etc. Karp: verktyg för sökning inom lexikala resurser

6 Resurser Korp: korpus query vertyg Svenska korpusar, delvis manuellt annoterade Olika genrer: tidningstexter, romaner etc. Karp: verktyg för sökning inom lexikala resurser

7 Lexikonanvändning Indirekt, via annotering av källkorpusar för lemmatisering, ordklasstaggning, syntaktisk och semantisk annotering Saldo Svensk AssociationsLexikon som används som hub för alla Språkbankens lexikala resurser Direkt som referensmaterial under övningens gång Saldo morfologi, Wiktionary, text-till-tal modul Princip: bara fria resurser används

8 Ordkunskap Uttal Indirekt annotation syntaktiska funktioner e.g. semantiska roller Stavning Former: grundform vs böjning Användning: kontext och kombinationer Betydelse e.g. Wiktionary Direkt uppslag

9 Övningstyper Studenter inom språkvetenskap kan öva: Ordklasser Satsdelar Semantiska roller Övningar för L2-språkinlärare: Ordkunskap Ordböjning Stavningsövningar

10 Gemensamma drag i övningarna Övningsobjektet är en mening (en mening i taget) Flervalsformat (1 korrekt fel svarsalternativ) Resultatsamlare: uttal syntaktisk struktur ytterligare information

11 Gemensamma drag i övningarna Modes / lägen : självstudier (ändringar i efterhand är möjliga) diagnos test test på tid Tips (referensinformation): Saldo morfologi (böjningar) Wikipedia, Wiktionary Uttal med en talande huvud

12 Specifikt för språkvetare Diagnos- läget : Alla kategorier x 3 gånger Sammanställning Loggade svar Rekommendationer

13 Svarsstatistik: Sammanställning per kategori Alla meningar, svarsalternativ + valda alternativ Specifikt för språkvetare

14 Om terminologi i ordklassövningen Lexikala ord Funktionsord Adjektiv Adverb Substantiv Particip Verb Konjunktion Determinerare Räkneord (grundtal, ordningstal) Preposition (& verbpartiklar! ) Pronomen Subjunktion Adjektiv Adverb Substantiv Particip Verb Konjunktion Artikel Räkneord (grundtal, ordningstal) Preposition Pronomen Subjunktion Verbpartiklar Infinitivmärke Interjunktioner

15 Om terminologi i satsdelsövningen Finit verb Infinit verb Objekt (+ egentligt & formellt objekt) Indirekt objekt (dativobjekt) Subjekt Adverbial (+ prepositionsobjekt!) Predikativ Predikat Direkt objekt Objektiv infinitiv Indirekt objekt Subjekt, egentlig & formell subjekt Innehållsadverbial, satsadverbial Prepositionsobjekt Subjektiv & objektiv predikativ Agentadverbial Subjektiv infinitiv

16 Demo spraakbanken.gu.se/larka

17 Studier Studie 1: Utvärdering GU-Uppsala, 2014 Studie 2: Högskolan Väst

18 Studie 1

19 Utvärdering VT 2014 Statistisk del: Studentloggar, inkl. Session (ej namn), tid o. datum, övning, övningsläge Meningar, korpus POS/satsdel i fokus, svarsalternativ, svaren, poäng Användning av referensinformation (antal ikon-klickar), i.e. syntaktiska träd, Wikipedia, saldo lexikon, etc. Empirisk del: Online frågeformulär: 45 svar: 19 från Uppsala, 26 från GU

20 Labbupplägg Intro/demo/prova-på tillsammans OBS! skillnader i terminologi Öva övningstyp i taget (ordklasser/satsdelar/sem. roller) Diagnos 1 (individuellt, men det uppstod diskussioner ibland) Självstudier (urval med de problematiska kategorierna) Självstudier/test/test på tid med alla områden Diagnos 2 (spara resultat, och skicka till läraren) Sammanfattning Vissa (svåra/motstridiga) exempel tillsammans på tavlan Uppmuntra att använda hemma på egen hand

21 Labbledaren Går runt, lyssnar, frågar och hjälper vid behov Hjälper studenter att resonera sig fram till svaren Hjälper till att diskutera motstridiga fall/skillnader i olika lingvistiska teorier Samlar in exempel som tas på tavlan i början och mot slutet Efter labben Bedömmer vad som bör förtydligas Analyserar inskickade underlag för att hjälpa studenter och Lärkautvecklare

22 Statistisk del

23 18000 Lärka labbar Lärka loggar Number Lärka logs under per Nr logs Prov på kurserna Kurser i Uppsala Februari March April May June July August September October November December Months

24 Logöversikt logs totalt, indelade i POS ordklassövning (Parts-Of-Speech) SYNT satsdelsövning (SYNTaktiska relationer) SEM SEMantiska roller kategori i fokus diagnos självstudier test träningsläge Period 10 februari augusti 2014

25 Loggar per övningstyp och läge

26 Loggar över användandet av referensmaterial

27 Jämförelse med andra studier av det språkvetenskapliga metaspråket % korrekta svar Alderson & al (2013) The metalinguistic knowledge of undergraduate students of English Language or linguistics. Language Awareness pp Corona & Mur-Dueñas (2010) Getting to grips with grammar: Native vs non-native first-year undergraduates. A contrastive application of the KAL test. Paper presented at the 28th International Conference of the Spanish Society for Applied Linguistics, AESLA 2010, Vigo, April

28 Prestation på satsdelar Rätt TOTALT Finit verb 347 (74%) 472 Adverbial 304 (66%) 461 Infinit verb 319 (65%) 492 Subjekt 277 (58%) 476 Indirekt objekt 247 (53%) 469 Objekt 195 (43%) 458 Predikativ 161 (33%) 483 Totalt 1850 (56%) 3311 % korrekta svar (diagnos)

29 Jämförelse med andra länder över satsdelar Rätt i Lärka 2014 TOTALT England (Alderson et al 2013) Subjekt 277 (58%) % 93% Objekt 195 (43%) 458 N/A N/A Dir. obj. N/A N/A 32% 81% Indir. obj. 247 (53%) % 82% Predikat N/A N/A 7% 91% Finit verb 347 (74%) 472 N/A N/A Infinit verb 319 (65%) 492 N/A N/A Predikativ 161 (33%) 483 N/A N/A Spanien (Corona et al 2010) Adverbial 304 (66%) 461 N/A N/A

30 Studiejämförelser Skillnader i studier De internationella studierna var baserade på en enkät med endast en mening att analysera för ordklasser och några få meningar för satsdelar Meningarna var konstruerade och lättare än Lärkas autentiska meningar, fast meningen i ordklasstestet var ganska svår. Lärka nya meningar hela tiden och flera meningar procenten rätt är baserad endast på diagnosloggar. Resultat Bekräftar att svenska studenter har vissa problem med metalingvistisk kunskap, dock jämförbart med de internationella studierna och bättre än brittiska studenter för vissa kategorier. (OBS! att de internationella studierna är gjorda på annat vis men de bör i princip varit enklare än Lärka).

31 Empirisk del

32 Hur använde du Lärka? I självstudier 1 2% På labblektioner 26 58% Båda 18 40% Kommentarer (urval): Jag testade programmet hemma innan labblektionen och det var lätt att förstå Att ha labbledaren med på labbarna hade stor betydelse. Väldigt mycket lättare att ta sig framåt när man hade någon som kunde förklara Ibland var svaren i Lärka tveksamma, då var det bra att ha någon att kontrollera med Det var bra att kunna ställa frågor, särskilt eftersom det förekom en del fel. Hade jag då suttit ensam med programmet hade jag bara blivit mer förvirrad.

33 Effektivitet vid ordklassträning 0 (ej använt) 1 2% 1 (oeffektiv) 0 0% % % % % 6 (väldigt effektiv) 3 7% Kommentarer (urval): Jag har inte hunnit använda det så mycket än men jag tror att det kan vara ett jättebra hjälpmedel så jag kommer absolut använda det. Känns som ett mycket bra komplement för att öva isf att bara läsa och göra övningar i boken. Just idag lärde jag mig inte så mycket, men kommer nog få god användning av det senare då jag pluggar hemma. Blev varse om hur lite jag kunde.

34 Effektivitet vid satsdelsträning 0 (ej använt) 1 2% 1 (oeffektiv) 3 7% % % % % 6 (väldigt effektiv) 1 2% Kommentarer (urval): Det var svårare med satsdelar. Dessutom kändes svaren luddiga och det verkade som det var lite upp till var och en vad det kunde vara för något. Jag hade inte tillräckliga kunskaper för att det skulle ge mig särskilt mycket Det vi lärt oss tidigare på lektionstid överensstämde inte helt med Lärka, ex att det kan finnas två subjekt i en mening. Hade gärna vetat vilket slags adverbial (TSRO) ett ord var, inte bara att det var adverbial.

35 Effektivitet vid semantiska roller 1 (oeffektiv) 1 6% % % % % 6 (väldigt effektiv) 1 6% Kommentarer (urval): Förvirrande, för många närliggande termer. Hade mindre förkunskaper, så det hjälpte. Svårt att säga hur mycket hjälp LÄRKA var när det gäller semantiska roller. Jag hade alldeles för lite förkunskaper om det för att kunna dra ordentlig nytta av labben. Om vi på kursen gått igenom det mer i förväg hade det kanske varit bra.

36 Problem Kommentarer (urval): Lite annan analysmetod än från kursens litteratur och föreläsningar. skapar lite mer förvirrning initialt. Var lite jobbigt att termer i boken och termerna i Lärka inte överensstämde helt. Att det är olika terminolgi överallt - i LÄRKA, på föreläsningarna, i de olika böckerna - är förvirrande. Mest förvirrande när det gäller semantiska roller men det kan bero på bristande förkunskaper. Inte helt [fungerande med terminologiskillnader], ex determination (som inte heller var helt synonymt med artikel) och "fake subjekt" Några saker var lite olika men det gick lätt att förstå. Blev det för förvirrande så kunde man välja bort den kategorin som var jobbig, så det var bra. Tyckte det var svåra meningar som man normalt inte träffar på.

37 Lärka-labbarna på kursen

38 Skulle du rekommendera Lärka till andra?

39 Önskemål Kunna lyssna på IPA och testas på Konsonanttabellen, placera ut rätt tecken på rätt plats Samstämmighet [i terminologi] Kanske att kunna skriva in en egen mening och få fram vad alla delar är så som ordklasser och satsdelar ifall man är nyfiken på hur en specifik mening fungerar. Kanske någon funktion där man kan träna på att göra ordbildningsträd. Ändra ordklassen determinerare då det inte går att applicera i svenskan på ett bra sätt. Dessutom vore det bra med fler svarsalternativ då det var lätt att använda uteslutningsmetoden.

40 Övriga kommentarer Mycket bra och andvändbart program. Det var roligt att se och testa! Mycket bra övningar, kommer att fortsätta arbeta med detta. Bra att diagnostiska provet angav rätt svar direkt. Jag tyckte det var bra då det finns många övningar att arbeta med och att man kan använda hjälpfunktionerna. Ett mycket bra och lätt program som jag absolut kommer att använda igen.

41 Slutsatser & planer Labbarna var tydligen uppskattade, och ett relevant moment i kurserna Vi bör jobba på att göra Lärkas terminologi mer kompatibel med kursböckerna (Vilka kursböcker ska man utgå ifrån då?) Vi bör jobba på att välja meningar som inte är skumma (Hur gör man detta automatiskt? - har en doktorand som jobbar på meningsurval) Vi behöver analysera loggar för att få fram information vilka kategorier som är svåra resp. enkla; och kontrollera om det finns samband mellan fel och typ av meningar som väljs ut Vi planerar att implementera övningar för flera lingvistiska områden, t.ex. ordbildning, morfologi, fonologi, satsträd, etc. Vi planerar att lägga till flera referensresurser

42 Studie 2

43 Upplägg: Tre undervisningsgrupper: studenter med inriktning lärare F-3, 4-6 dec. 2014, jan & dec. 2015, totalt 86 studenter Endast ordklassmodulen användes: lexikala ord: adverb, adjektiv, substantiv, particip, verb, funktionsord: konjunktioner, subjunktioner, prepositioner, pronomen, räkneord, determinerare På tentan: adjektiv, substantiv, verb, subjunktioner, prepositioner

44 Studenterna uppmanades att använda Lärka i läge Test Lärka användes som en integrerad del av hemtentan i grammatik och språk. Uppgiften var att kunna visa upp sex korrekta svar i rad från Lärka.

45 600 Lärka logs, December 2014, Studie2 Tidslinje över Lärka loggar 500 Number of logs December 2014, dates

46 Lärka logs, January Number of logs January, dates

47 400 Lärka logs, December 2015, Studie 2 Tidslinje över Lärka loggar Antal loggar December 2015, dates

48 Dec svar, 84 % korrekt, 16 % inkorrekt Jan svar, 77 % korrekt, 23 % inkorrekt Dec 2015: 879 svar, 82% korrekt, 18 % inkorrekt

49

50 Framtida planer Ytterligare övningstyper för L2 språkinlärare stavningsövningar (påbörjade) gap-fill övningar m.m. Ytterligare övningstyper för språkvetare analys av hela meningar testa analysen av sina egna meningar (jfr Annoteringslabbet) morfologianalys (jfr Monicas presentation) Nya referensresurser (Encyklopedia, Lexin, etc.)

51 Tack!

52 Frågor?

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016 Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett

Läs mer

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ Nyckel till SUCs taggset i PAROLE-format Från Språkbanken: http://spraakbanken.gu.se/ PAROLE Exempel Förklaring SUC PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp UNIVERSITY OF Richard Johansson November 11, 2015 dagens presentation sökverktyget Korp Språkbankens korpusar: vilka nns och hur

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Skolans

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

LexicoNordica. særtryk. nordiska ordböcker och pedagogik. nordiska föreningen för lexikografi

LexicoNordica. særtryk. nordiska ordböcker och pedagogik. nordiska föreningen för lexikografi LexicoNordica 23 2016 nordiska ordböcker och pedagogik særtryk nordiska föreningen för lexikografi LexicoNordica 23 2016 Nordiska ordböcker och pedagogik Huvudredaktörer Henrik Lorentzen Emma Sköldberg

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Språk, datorer och textbehandling Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik eva.pettersson@lingfil.uu.se 1 Kursplan - Syfte 5 poäng, grundnivå, huvudområde: språkteknologi Syfte: Kursen skall förmedla

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Fyra labbar, de två sista med inlämning och betygsättning (U, G, VG) Detaljer kring examinationen ges på kurssidan Datasalar för labb: 9-1064, 9-1070 Allmänna datasalar: 9-0044,7-0019 Labb 1: KORP vid

Läs mer

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Göteborgs universitet 19 januari 2017 vid Avdelningen för nordiska språk, L Orientale-universitetet i Neapel Fil.dr. i slaviska språk. Undervisat i slovenska,

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Korp. https://spraakbanken.gu.se/korplabb/ Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Korp. https://spraakbanken.gu.se/korplabb/ Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016 Korp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/korplabb/ sb-korp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT Korp är Språkbankens korpusverktyg och en väsentlig del av vår korpusinfrastruktur.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Fyra labbar, de två sista med inlämning och betygsättning (U, G, VG) VG kräver > 80% rätt, G > 60% rätt Labbrapporter 2 sidor, fokusera på koncisa svar på uppgifterna. Labbsalar 9-1064 9-1070 Allmänna

Läs mer

Från aspekt till övergripande en nätbaserad lista över svenskt akademiskt ordförråd

Från aspekt till övergripande en nätbaserad lista över svenskt akademiskt ordförråd Från aspekt till övergripande en nätbaserad lista över svenskt akademiskt ordförråd Håkan Jansson, Judy Ribeck & Emma Sköldberg Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet NFL, Oslo 2013 En

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

V15H15 Terminsplanering Vt-15

V15H15 Terminsplanering Vt-15 V15H15 Terminsplanering Vt-15 Terminstid: 12 januari 12 juni Självstudiedagar: vecka 8, vecka 14 och 15/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter -

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

V7H7 Terminsplanering Vt-07

V7H7 Terminsplanering Vt-07 V7H7 Terminsplanering Vt-07 Terminstid: 10 januari 12 juni Studiedagar: 5-6 februari, 7 mars, 12 april, 4 maj Undervisningsfri tid: vecka 8 och vecka 14 Under terminen vecka 2-23: Vi arbetar med - Nya

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00. Du får låna böckerna Nya mål 3 och Övningsbok mot en depositionsavgift på 100 kr. Du får INTE skriva i böckerna.

Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00. Du får låna böckerna Nya mål 3 och Övningsbok mot en depositionsavgift på 100 kr. Du får INTE skriva i böckerna. Flex: Svenska grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux Burlöv i listan)

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp

Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp Fristående, och delkurs på STP: Delkurs av Lingvistik A: Kursansvarig: 5LN225 5LN211 Therese Lindström Tiedemann Therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se Innehåll Lingvistik

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Meningssegmentering i SUC och Talbanken

Meningssegmentering i SUC och Talbanken Meningssegmentering i SUC och Talbanken Mattias Edlund och Gvargis Demir Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala Universitet Box 635 SE-751 26 Uppsala SWEDEN {matted,gevargis}@stp.lingfil.uu.se

Läs mer

H13V14 Terminsplanering Ht-13

H13V14 Terminsplanering Ht-13 H13V14 Terminsplanering Ht-13 Terminstid: 15 augusti 18 december Självstudiedagar: 12-13/9, 28/10-1/11 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter - Olika

Läs mer

Språkbanken: lite historia. Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur. Språkbanken vad, för vem, till vad?

Språkbanken: lite historia. Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur. Språkbanken vad, för vem, till vad? Språkbanken: lite historia Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur Lars Borin Språkbanken/svenska språket, Göteborgs universitet Giellatekno, UiT 19/2 2014 1970: första

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten Lingvistik 1

Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten Lingvistik 1 Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten 2013 Lingvistik 1 Hösten 2013 1 Lingvistik I Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet Lingvistik I 1. Schema 3 2. Kurslitteratur

Läs mer

V11H11 Terminsplanering Vt-11

V11H11 Terminsplanering Vt-11 V11H11 Terminsplanering Vt-11 Terminstid: 12/1-14/6 Självstudiedagar: 21-25/2, 18-21/4, 3/6 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Nya mål 3 + Övningsbok - Olika skrivuppgifter - Olika hörförståelseuppgifter

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Word- sense disambiguation

Word- sense disambiguation KTH Word- sense disambiguation Inlämningsuppgift - DD2418 - sprakt12 Mattias Uskali & Emilia Hillert 1/8/2013 Sammanfattning Denna rapport kommer att undersöka två metoder för word- sense disambiguation,

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

Med Zipf mot framtiden En integrerad lexikonresurs för svensk språkteknologi

Med Zipf mot framtiden En integrerad lexikonresurs för svensk språkteknologi Med Zipf mot framtiden En integrerad lexikonresurs för svensk språkteknologi Lars Borin Språkbanken Inst. för svenska språket Göteborgs universitet Schæffergårdssymposiet 30/1 2010 bakgrund och förutsättningar

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15

Läs mer

V14H14 Terminsplanering Ht-14

V14H14 Terminsplanering Ht-14 V14H14 Terminsplanering Ht-14 Terminstid: 18 augusti 19 december Självstudiedagar: 27-29/10 (OBS! Extra undervisning 30-31/10!) Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; Skrivarskolan,

Läs mer

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter

Läs mer

Engelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag)

Engelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag) 1EN000 Engelska A, Allmän inriktning 30.0 hp 1EN000 English A, General Course 30.0 credits Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska Betygsskala* För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

Hur jag lärde mig att älska Datavetenskap

Hur jag lärde mig att älska Datavetenskap Hur jag lärde mig att älska Datavetenskap Vad tänker ni på just nu? Vad tänker ni på just nu? Är det svårt? Vad tänker ni på just nu? Är det svårt? Det bestämmer du! Vad tänker ni på just nu? Är det svårt?

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Grammatik och översättning, 5 högskolepoäng Skriftlig framställning, 4 högskolepoäng

Läs mer

Nedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan.

Nedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan. Workshop Portaler och länkbibliotek Resurserna på Internet är om inte oändliga så åtminstone väldigt många. Att välja blir då ett bekymmer i sig. Portaler och länkbibliotek specialiserar sig på att samla

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer