... Jag är beroende, jag är spelberoende för resten av mitt liv

Transkript

1 Växjö universitet Socionomprogrammet SQC 472 VT Jag är beroende, jag är spelberoende för resten av mitt liv En kvalitativ studie av vägen in och ut ur spelberoende Ilda Isljami Ina Stefanovic Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Postadress: Växjö Georg Luckligs väg 8 Telefon: Telefax:

2 Sammanfattning Spelberoende är ett ökande samhällsproblem som börjat uppmärksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur individens väg in i spelberoendet ser ut samt vilka händelser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgångspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vägen in i spelberoende och Dolans tre faser om vägen ut samt en litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på intervjuer med fyra spelberoende män som idag är spelfria och är eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg. Efter att ha bearbetat och analyserat vårt forskningsmaterial har vi funnit att orsakerna till att en individ blir spelberoende är många och högst individuella. För vissa är spelandet ett sätt att fly verkligheten, för vissa ett försök till att förbättra sin ekonomiska situation och för andra enbart ett sätt att fördriva tiden. När personen väl bestämt sig för att uppsöka hjälp för sitt beroende har vi funnit att stöd i form av en anhörig eller annan närstående har visat sig vara en stor resurs. En avgörande faktor för att individen ska kunna ta sig igenom rehabiliterings processen och kunna stå fast vid sitt beslut har visat sig vara att denne är redo och villig att förändra sitt liv och bli kvitt beroendet. Trevlig läsning! Titel: Jag är beroende, jag är spelberoende för resten av mitt liv- en kvalitativ studie av vägen in och ut ur spelberoende Författare: Ina Stefanovic, Ilda Isljami Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Ingrid Karlsson Nyckelord: Spelberoende, konsekvenser, män, hälsa, botten 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering 7 2. Syfte Frågeställning Avgränsning 8 3. Begreppsdefinition Missbruk Beroende Spel Spelberoende Metod Vetenskapsteoretisk ansats Urval Genomförande Etiska överväganden Tidigare forskning Olika förklaringsmodeller för beroende Biologiska förklaringsmodellen Kognitiva förklaringsmodellen Alkoholism och sjukdomsbegreppet DSM IV modellen Konsekvenser Den spelberoende Anhöriga Botten Hälsa Dubbla beroenden Självmord 24 3

4 6. Teoretiska perspektiv Custer & Milts teori Vinnarfasen Förlorarfasen Desperata fasen Dolans teori om vägen tillbaka Kritiska fasen Återuppbyggnadsfasen Den växande fasen Männen i vår studie Daniel Peter Markus Nikola Sammanfattning av resultat Analys Vägen in Konsekvenser Hälsa Familjesituation Arbete Vägen ut utifrån Dolans tre faser Kritiska fasen Återuppbyggnadsfasen Den växande fasen Diskussion 45 Bilagor Informationsblad Intervjuguide 4

5 1. Inledning I denna uppsats belyser vi spelberoende som är ett ökande samhällsproblem som uppmärksammas i allt högre grad men som fortfarande inte är särskilt framträdande inom socialt arbete. Som blivande socionomer har vi i vår utbildning saknat denna kunskap inom beroende problematik då all utbildning inom detta område fokuserats på beroende av alkohol och narkotika. Vårt intresse för detta ämne väcktes i samband med att en av oss under ett sommarvikariat på försörjningsenheten stött på individer med denna typ av problematik. Efter att ha arbetat inom missbruksvården fann hon att det råder brist på kunskaper om spelberoende. Hon upplevde på grund av detta svårigheter med att bemöta klienterna samt kunna bistå med konkret hjälp. Då vi diskuterade problematiken kom vi till insikten om hur väsentligt det är att vi som socionomer kan bemöta klienter med denna typ av beroende problem samt kunna slussa vidare så att de får den hjälp de behöver. När en person som är spelberoende nått botten och väl beslutat att aktivt söka hjälp så är det vår uppgift att bistå individen på bästa möjliga vis och ta vara på denna stund då den enskilde har samlat mod att söka hjälp och försöka förändra sin livssituation. Enligt Nilsson (2002) är det svenska folket ett spelande folk. För de flesta är spel ett roligt och spännande sätt att fördriva sin tid. Att satsa en slant på travsystemet med arbetskamraterna är ett sätt att umgås och vara en i gänget. Spel om pengar upplevs för det mesta som någonting positivt, spännande och underhållande. Nilsson (2002) menar vidare att spelandet för vissa individer slutligen blir mer än bara ett sätt att roa sig på. Att spela blir så småningom en tvångsmässig sysselsättning som för med sig konsekvenser både privat och yrkesmässigt. Följande citat kommer från en blogg i kvällstidningen Expressen. Bloggar är ett sätt för individer att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter och vi kan inte med säkerhet veta om det bygger på deras egen upplevelse (Nilsson, 2002). Ögonblicket då Tommy insåg att han passerat gränsen, att han förvandlats till en fullständigt galen och spelberoende individ, var ett tandläkarbesök. Min fru hade tagit hand om ekonomin och hade ringt och kollat med tandläkaren hur mycket besöket skulle kosta. Det skulle gå på 600 kronor. Jag fick med mig en tusenlapp och hade för avsikt att åka direkt till tandläkaren. Men så fick jag för mig att bara göra "ett litet spel på vägen". Det var på den tiden då det fortfarande fanns Lotto Express med dragning var 5

6 femte minut. Tusenlappen var snabbt borta och där stod jag och skulle vidare till tandläkaren. Då åkte jag till min arbetsplats istället. Tog en polygriptång och drog ut tanden på egen hand. Det gjorde vansinnigt ont. Fruktansvärt. Men i min sjuka värld hade jag löst tandläkarproblemet. Fast det fattades fortfarande 400 kronor. Skrivet av Tommy S 2007-mar-03 13:16:38 (Expressen.se Blogg) Tommy är bara en av flera tusen som är spelberoende i Sverige idag. Hans berättelse skildrar den svåra kampen som varje spelberoende individ tampas med dagligen. Spelberoende är ett relativt outforskat ämne. Trots att spel som fenomen funnits i hundratals år har några renodlade teorier och behandlingsmodeller just för denna typ av beroende inte framtagits. Dagens forskning likställer spelberoende med beroende av kemiska preparat som alkohol och narkotika då de processer som sker i hjärnan samt de sociala konsekvenser som sker till följd av beroendet är lika (Nilsson, 2002). Johnsson (2000) hänvisar till Goldberg (1993) som menar att spelberoende individer så småningom når en fas som han som forskare kallar för bottennivån. Goldberg menar att en individ som nått bottennivån endast har två vägar att gå; att försöka ta sig ur beroendet eller att aktivt begå självmord genom att forstsätta inta narkotika. Tommys berättelse anser vi, är ett exempel på att det kan finnas en koppling mellan beroendekarriärer inom både spelberoende, alkohol och narkotikaberoende. Detta påstående kommer vi att redogöra för mer genomgående längre fram. Det är svårt att veta vilka faktorer rent generellt bidrar till att en person väljer att avbryta ett beroende. På grund av detta har vi valt att istället fokusera på eventuella händelser som sker i den enskildes liv då han väljer ett liv fritt från beroende och gör den aktiva handlingen att söka hjälp. När det gäller spelberoende kan vi som forskare välja att belysa antingen vägen in i ett beroende eller vägen ut. Vi kommer i denna studie att fokusera på individer som aktivt har sökt hjälp för att ta sig ur sitt beroende dock har vi insett att det är svårt att utesluta diskussionen om hur individen har påbörjat sin spelkarriär helt. För att vi på bästa sätt ska kunna förstå individernas väg ut ur beroendet anser vi att det är oundvikligt att beskriva även vägen in. 6

7 1.1 Bakgrund Under 1990-talet expanderade spelindustrin i västvärlden och inte minst i Sverige. Kasinot etablerades och spelmaskiner återinfördes efter att ha förbjudits Spelandet blev mer tillgängligt och gjorde inträde på krogar, varuhus, bensinstationer och restauranger. Att spela om pengar förknippades inte längre med vissa samhällsgrupper utan blev alltmer accepterat nöje bland alla medborgare oavsett kön, ålder och status (Svensson, 2005). I samband med IT utvecklingen under slutet på 1990-talet och början på 2000-talet introducerades Internet och mobiltelefoni vilket öppnade upp nya arenor för spel som är anonyma, snabba och bekväma. Enligt Spelinstitutets hemsida har attityden till spel idag blivit alltmer positiv. Spelinstitutet är ett kunskapsföretag som specialiserats sig på spel och dess negativa konsekvenser för individen, familjen och samhället. Företaget är privatägt och har inga bindningar till någon myndighet, organisation eller företag med dem samarbetar med bl a Statens folkhälsoinstitut, Svenska Spel, ATG samt Riksförbundet Spelberoende och deras kamratföreningar ( Det finns tre stora aktörer som dominerar på den svenska spelmarknaden: staten, hästsporten och folkrörelserna (Nilsson, 2002). Statens eget spelbolag AB svenska spel är störst. Den svenska spelmarknaden kontrolleras av lotteriinspektionen som är den statliga myndighet som ska bevaka konsumenternas intressen på spelmarknaden. Utöver detta har lotteriinspektionen som uppgift att lotterier, kasinon och andra spel går lagligt till och att det inte fuskas. De har även som uppgift att medverka till att minska riskerna för de sociala skadeverkningar som spel kan medföra (ibid). I dagsläget är det svårt att hitta spelfria miljöer och spel framställs i media som familjeunderhållning då man genom olika medel lyckas nå både unga och gamla. 1.2 Problemformulering Forskningen inom detta område är relativt begränsad. Hittills har det endast gjorts en stor studie av spelandet i Sverige. Denna visar att 2 % av svenskarna har någon form av problematik som uppstått på grund av deras spelande. Utöver detta så görs det idag kontinuerlig forskning inom ämnet då problematiken blir allt större och intresset växer. I takt med att spelindustrin växer blir forskningen som gjorts som exempelvis Rönnbergs studie, inaktuell och i behov av uppdatering. Att spelberoende blivit ett aktuellt forskningsämne är uppenbart då det publiceras allt fler vetenskapliga artiklar kring ämnet i fråga samt då det blivit ett aktuellt tema bland studerande inom högskola och universitet. 7

8 Enligt Folkhälsoinstitutet krävs det att 1 % av befolkningen ska ha spelproblematik för att det ska klassas som ett socialt problem ( Dessa siffror indikerar att vi i dagens Sverige har ett samhällsproblem som enligt Spelinstitutet snabbt växer tack vare det allt bredare utbudet och den ökade tillgängligheten av olika spelformer. Allt fler blir spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. För vissa blir pressen för stor och det blir svårt att hantera svårigheterna som uppstår, de väljer att göra slut på sina kval genom att begå självmord. Vissa försöker att bli kvitt beroendet på egen hand och sedan finns det de som väljer att söka hjälp och förändra sitt liv. Vår fokus kommer att ligga på just den sistnämnda gruppen dvs. de som aktivt har sökt hjälp. Då många spelberoende vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp ser vi behovet av en ökad kunskap inom socionom kåren som ett faktum samt att samarbetet mellan socialtjänsten och andra professioner såsom psykiatrin ska fungera. 2. Syfte Vårt syfte är att undersöka och förstå individens väg in i spelberoendet samt vilka händelser och/eller tankeprocesser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. 2.1 Frågeställning Varför började individerna spela? Vad har inträffat i den enskildes liv som haft en avgörande betydelse då individen beslutat att sluta spela? Hur gick individerna till väga i aktiv handling för att söka hjälp? 2.2 Avgränsning Vi kommer i vår studie att undersöka enbart vuxna mäns upplevelser och erfarenheter av spelberoende. Det dels för att en stor del av forskningen bygger på män och dels för att de rent statistiskt dominerar inom detta forskningsområde (Statens Folkhälsoinstitut, 2003:22). 8

9 3. Begreppsdefinitioner Begrepp som spelmissbruk, spelberoende, spelmani, problemspelare och patologiska spelare är bland de vanligaste begreppen som används då det talas om spelproblematik. Spelmissbruk och spelberoende är de begrepp som används flitigast. Gränsen mellan de två begreppen är hårfin och inte lätt att definiera inte minst då de felaktigt ofta används som synonymer. För att läsaren lättare ska kunna skilja på dessa begrepp kommer vi att definiera dem dock kommer vi i denna uppsats att använda oss utav begreppet spelberoende. 3.1 Missbruk Ordet missbruk har en negativ laddning (Wirbing & Johansson, 2005). Bruk av legala substanser som läkemedel accepteras av medborgarna. Att en individ går från bruk till missbruk som att överkonsumera ses dock ofta som dålig karaktär menar författarna. Ordet missbruk är skuldbeläggande och moraliserande i synnerlighet då det oftast används i samband med narkotika och alkohol. Enligt Nationalencyklopedin (1994) definieras missbruk som en okontrollerad eller överdriven användning av något. 3.2 Beroende Det är viktigt att enas om en definition om vad ett beroende är och det av flera olika anledningar, menar psykologen och spelberoendeforskaren Thomas Nilsson. Det pågår forskning kring effekterna av aktuella behandlingar av olika beroendetillstånd. För att effekterna av olika behandlingsmetoder ska kunna jämföras måste man ha diagnostiserat till exempel alkoholism utifrån samma kriterier (ibid). Beroendet kan enligt nationalencyklopedin (1990) vara fysiskt, psykiskt eller socialt och karakteriseras av att individen trots att han skadas fortsätter sitt missbruk då avsikten är att förändra ett psykiskt tillstånd. 3.3 Spel Spel är ett ord som vi använder dagligen och vars innebörd för de flesta av oss är självklar. Dock kan ordet spel användas i många olika sammanhang som inte har med spel om pengar att göra. Nilsson (2002) tar här upp sällskapsspel, spel av ett instrument eller spel i en pjäs som exempel på spel som inte är kopplade till spel om pengar. Nedanför följer en definition 9

10 av spel för att läsaren lättare ska kunna förstå vad som innefattas i begreppet. Fem av följande kriterier ska vara uppfyllda för att vi ska kunna tala om spel om pengar. Minst två personer är involverade i aktiviteten (en kan vara en organisation) Man satsar pengar eller något annat föremål som man enats om är värt någonting, på en händelse som ska äga rum. Utgången av händelsen är oviss och styrs av slumpen. Den satsning som man gjort är oåterkallelig, dvs. om man inte vinner så förlorar man sin insats. Allt deltagande är frivilligt. (Nilsson, 2002, s.25) Det vi kommer att fokusera på i denna uppsats är just penningspel- ett samlingsnamn för alla spelformer som innebär en satsning av pengar. Hit räknas en rad olika spelformer ex. bingolotto, spel på hästar och hundar, kasinospel, vadslagning, spel på fortbollsresultat mm (Nilsson, 2002). 3.4 Spelberoende Enligt Nilsson (2002) måste man vara enig om vad spelberoende är för att kunna mäta förekomsten av fenomenet samt få fram problematikens omfattning. Författaren menar att en oenighet om definitionen utöver detta även kan innebära svårigheter för våra politiker att kunna planera och avsätta eventuella resurser till förebyggande och behandlande åtgärder. Den som spelar kan inte avgöra vad det är som driver honom/henne till spelandet. Att vara spelberoende innebär ett både psykologiskt och fysiologiskt beroende eftersom tvånget och suget tar sig fysiska uttryck som yttrar sig i form av oro, ångest och sömnproblem (Nilsson, 2002). 4. Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi anser att det inte finns en möjlighet för oss att mäta människors upplevelser. Wallén (1993) menar att denna metod är mest lämplig då forskaren avser att komma åt individens egna upplevelser, tankar oh åsikter kring ett fenomen. Genom att använda denna metod kan vi på bästa sätt få svar på våra 10

11 frågeställningar och utifrån individernas egna berättelser förstå hur de har upplevt sina spelkarriärer och deras väg ut ur beroendet. Att använda en kvalitativ undersökning ger oss möjlighet att undersöka individernas egna uppfattningar, upplevelser utifrån deras erfarenheter och perspektiv. På så sätt kan vi införskaffa oss en djupare förståelse för vårt forskningsämne. 4.1 Vetenskapsteoretisk ansats Då vi har valt att analysera vårt val av ämne ur de spelandes perspektiv tänker vi använda oss av en kvalitativ ansats. Grönmo (2006) talar om förståelseskapande studier som siktar på att utveckla en helhetsförståelse av de förhållanden som studeras, dessa studier brukar även kallas tolkande studier. Förståelsestudier förutsätter enligt författaren att forskaren utvecklar en närhet till de aktörer som studeras samt att dessa sätts in i ett större kontextuellt sammanhang historiskt, socialt eller kulturellt. Studiens syfte förutsätter att vi använder oss av denna typ av studier då de betonar olika handlingars meningsaspekter med utgångspunkt i aktörernas egna intentioner med handlingen. Förståelsestudier bygger oftast på kvalitativa data och kvalitativa analyser då de fokuserar på närhet, inlevelse och insikt i specifika sammanhang. Enligt Grönmo (1997) finns det olika metoder för datainsamling och han talar om kvalitativa metoder och kvantitativa metoder. I vår studie använder vi oss enbart av kvalitativ data som vi insamlat genom intervjuer med spelberoende på en av föreningarna för spelberoende. Då vår forskning bygger på intervjuer med enskilda individer med beroendeproblematik och deras upplevelser och spelkarriärer, anser vi att denna metod är mest lämplig. Vi har fört diskussioner kring huruvida en kvantitativ metod hade varit mer lämplig för denna typ av studie. Genom att använda en kvantitativ metod kan vi lättare se mönster och komma till ett tydligare resultat som skulle kunna sammanställas som statistik. Anledningen till att vi valde bort denna metod är för att vi ville komma åt de enskildas berättelser och upplevelser vilket inte hade varit möjligt om vi hade använt oss av den kvantitativa metoden. Vi hade kunnat få fram olika demografiska och socioekonomiska likheter och skillnader men vi skulle å andra sidan gå miste om individernas upplevelser. 11

12 4.2 Urval Efter att ha enats om val av metod samt att datainsamlingen skulle ske delvis genom en litteraturgenomgång och dels genom kvalitativa intervjuer var nästa steg att ta kontakt med intervjupersonerna. Vi valde därmed att använda oss av Internet och sökte efter olika föreningar för spelberoende belägna i landet. Vår tanke var att använda oss utav ett snöbollsurval dvs. att ta kontakt med någon på spelföreningen som skulle hjälpa oss att nå andra lämpliga intervjupersoner. Genom Internet fann vi en sida på spelberoendes riksförbund som innehåller adresser till föreningar för spelberoende i hela landet. Vi tog kontakt med en spelförening i Göteborg och förklarade vårt ärende. Redan samma eftermiddag blev en av oss uppringd av en man som jobbar på föreningen. Han visade stort intresse för vårt arbete och lovade att hjälpa oss så gott han kunde. Då vi berättade att vi hade tänkt oss intervjua ca 6 män upplyste han oss att han kunde ordna att vi får träffa fyra män och att vi kunde göra de resterande två i vår hemstad. Han lovade återkomma då han har pratat med de övriga. Redan nästa dag hörde han av sig och gav oss namn och telefon nummer till två män vi skulle kontakta. Vår plan var att ta kontakt med någon Föreningen för spelberoende och därefter presentera vår studie och dess syfte samt hur Föreningens medlemmar kan bistå oss i vår forskning. Vidare var tanken att en skriftlig beskrivning av vår studie skulle delges föreningen och dess medlemmar. Syftet med brevet var enbart informativt rörande studien samt hur själva intervjuerna kommer att utföras. Genom att göra detta urval var vår förhoppning att kunna öka våra möjligheter att nå intervjupersoner samt få en bild av hur just denna grupp tänker kring sitt beslut att söka hjälp för sitt beroende. 4.3 Genomförande Efter att ha bestämt datum för intervjuer åkte vi till Göteborg. Med 1,5 tim försening (beroende på en trafikolycka) kom vi äntligen fram. Väl på föreningen möttes vi av Markus som gav oss en rundtur samt en beskrivning av verksamheten. Lokalen var relativt stor med flera mindre rum som var behagligt inredda. Vår tanke att skicka informationsblad i förväg till föreningen blev inte av då mötet med föreningen i Göteborg bokades snabbt, detta på grund av att vi fick rätta oss efter deras schema. Istället fick vi informera intervjupersonerna muntligt. Under intervjuerna utgick vi ifrån en semistrukturerad intervjuguide då vi hade för avsikt att nå fram till individernas egna upplevelser kring deras spelberoende. Frågorna i intervjuguiden använde vi som en grund för ett öppet samtal med intervjupersonerna. Till 12

13 intervjuerna hade vi med oss två Mp3 spelare med vilka vi spelade in samtalen. Under tiden antecknade en av oss då vi ville vara förberedda om eventuella problem med Mp3 spelarna skulle uppstå. Tre av intervjuerna skedde på föreningen, den fjärde respondenten fick vi träffa på ett café på tågstationen efter att han själv föreslagit det då hans arbetstid sträckte sig utöver föreningens öppettider. Efter den sista intervjun på föreningen erbjöd Markus sig att köra oss tillbaka till tågstationen för vår fjärde intervju. Vi var lite tveksamma kring att utföra en intervju på ett café av etiska såväl som av praktiska skäl. Vi bestämde oss för att vänta på Nikola och därefter avgöra om det skulle bli nödvändigt att hitta en annan plats för intervjun. Caféet var nästan tomt vid intervjutillfället varför vi beslöt oss att bli kvar. Vi har upplevt våra respondenter som väldigt lättsamma och öppna individer. Trots att det som sades under intervjuerna var väldigt tungt, känsligt och intimt så upplevde vi inte intervjuerna som obehagliga på något vis. Tvärtom kände vi oss berikade av att höra deras unika berättelser. Detta blev på så sätt en ny drivkraft för oss och ett nytt motiv för att skriva den här uppsatsen då den helt plötsligt fick en mänsklig faktor på ett djupare plan. 4.4 Etiska överväganden Öyen och Alver (1998) skriver om god forskarmoral. God forskarmoral innebär enligt dem att forskaren ser till att den som blir utforskad ska vara orienterad om detta och ska ha givit sitt totala samtycke till att medverka. Det är viktigt att forskaren har respekt för den enskildes bestämmande rätt över sitt eget liv och dennes integritet. När vi säger att individen ska ha givit sitt samtycke innefattar detta att individen har delgivits all information kring projektet och även kommande resultat samt hur detta kan tänkas påverka de inblandade. Som forskare måste vi ha detta i åtanke då vi kommer i kontakt med våra respondenter. De medverkande blev informerade om uppsatsens syfte och varför deras deltagande är nödvändigt för just vår forskning. Utöver detta informerades de om rätten att avbryta medverkan när de önskar om det skulle kännas fel samt försäkrades de om deras anonymitet (Wallén, 1993). 13

14 5. Tidigare forskning I följande avsnitt presenterar vi tidigare forskning utifrån det som är relevant för vår studie. I denna del kommer vi att fördjupa oss i förklaringsmodeller av olika slag. Vi är medvetna om att det finns fler förklaringsmodeller utöver dom som vi valt att ta upp här, dock anser vi att dessa är lämpligast med tanke på vårt syfte. Som vi tidigare nämnt, så är forskningen inom spelproblematik inte särskilt framträdande. På grund av detta kommer vi att koppla till alkohol och narkotika beroende då det enligt många forskare finns stora likheter mellan dessa. 5.1 Olika förklaringsmodeller för beroende Andersson (1991) beskriver missbruk utifrån flera olika förklaringsmodeller. Enligt författaren kan missbruket tolkas utifrån psykologiska, sociala, psykiatriska och genetiska förklaringsmodeller dock hävdar författaren att orsaken till att vissa och inte alla fastnar i missbruket ligger hos den enskilde individen. Som exempel på sårbarhet hos vissa individer menar författaren att en anledning kan vara att vissa individer har låg självkänsla och är känsliga för depressioner (Andersson, 1991) Biologiska förklaringsmodellen För bara femtio år sen så hade vi ingen kunskap om hur alkohol, narkotika eller tobak påverkar hjärnan (Agerberg, 2004). Hjärnan är människans mest utvecklade och komplicerade organ. En vuxen hjärna består av ungefär 100 miljarder nervceller som var och en kan stå i kontakt med andra celler. Kommunikationen mellan dessa nervceller sköts av kroppens egna kemikalier nämligen så kallade signalsubstanser. Det finns kring femtio olika signalsubstanser men dopamin och serotonin är de som är mest kända. Det som händer när individen förtär alkohol är att hon tillför hjärnan kemikalier som påverkar hjärnans kemiska signalöverföring (ibid). I hjärnan finns det ett slags lustsystem och dopamin är dennes budbärare. Belöningssystemets uppgift är att få oss att äta, dricka och fortplanta oss. När dopaminet i belöningssystemet frisätts och gör de aktiviteter vi utför lustfyllda vill vi upprepa dem (ibid). Alkohol, droger och tobak framkallar en känsla av eufori. Dopamin är en gemensam neurokemisk nämnare för nästan alla beroendeframkallande medel. Det är viktigt att ha denna kunskap då man tidigare sett på beroende och missbruk utifrån social och socialpsykologiska faktorer menar Agerberg (2004). Det är inte mindre viktigt att veta att hjärnan är människans 14

15 mest komplicerande organ och fortfarande outforskat. Forskarna är överens om att det vid utvecklandet av ett beroende, sker ett förlopp i hjärnan som gör att hjärnan gradvis byggs om. Det som händer är att drogen tar överhand över de naturliga stimulantiorna. Ombyggnaden sker gradvis under en längre tid och kan kvarstå men kan även bli permanent (Agerberg, 2004). Att människan blir drog/alkohol fri betyder därmed inte automatiskt att förändringarna i hjärnan återställs till det ursprungliga tillståndet. McCowan & Chamberlain (2000) jämför spelberoende med andra typer av beroenden så som exempelvis alkohol och narkotika. De menar att det egentligen inte finns några stora skillnader och att spelberoende helt enkelt är ett av många icke kemiska beroenden, andra sådana är Internet beroende och matberoende. Författarna har dock funnit att till skillnad från vad DSM IV säger, så strävar spelberoende individer inte efter att återuppleva en tidigare upplevelse utan att det snarare är så att de är besatta av kommande upplevelser dvs. nya spelomgångar. Författarna menar att spelberoende individer är besatta av vad om tanken och fantasin om att återigen vinna. Nedan följer en tabell som presenterar likheterna mellan spelberoende och andra kemiska beroenden. Commonalities between Pharmacological Addictions and Gambling Symptom or behaviour Alcohol and other drugs Problem gambling Cravings Yes Yes Denial of problems severity or existence Yes Yes Disruption of families Yes Yes Effects on specific neurotransmittors Yes No High relapse rate Yes Yes Loss of control Yes Yes Lying (to family, friends) to support use Yes Yes Preoccupation with use Yes Yes Progressive Yes Yes Tolerance develped Yes Yes Used as means to escaping problems Yes Yes Withdrawal symtoms common Yes Yes (McCowan & Chamberlain, 2000, s 17) 15

16 5.1.2 Kognitiva förklaringsmodellen I följande kapitel tar vi upp kognitiv utveckling för att påvisa hur inlärning och de erfarenheter som individen skaffar sig under sin livstid påverkar denne i hans handlingar och beslut. Den kognitiva forskningen försöker beskriva eller förklara hur vi människor uppfattar och tolkar något, hur vi tänker, bildar olika begrepp och liknande intellektuella processer i förhållande till det verkliga livet ( Angelöw & Jonsson, 2000). Enligt Arai (1999) kommer begreppet kognition från det latinska verbet gnoscere och betyder att veta, men kan definieras som förmågan att bearbeta information. I varje ögonblick av vår vakna tid använder vi oss av kognitiva processer. Enligt Bunkholdt (2004) så är Piaget mest känd för att ha beskrivit och förklarat kognitiv utveckling samt att all utveckling och inlärning sker via handling. Individens kognitiva strukturer bygger på tidigare erfarenheter av olika objekt, då händelser och handlingar hjälper oss att förenkla vår vardag ( Angelöw & Jonsson, 2000). Piaget menar att individen har ett schema som liknar en inre bild av sambandet mellan en handling och ett resultat (Bunkholdt, 2004). Bilden Piaget talar om kallas kognitiv karta och hjälper individen att hitta rätt från handling till mål. Det är under vår uppväxt och utveckling vi lär oss handla och skaffa oss nya erfarenheter, och det är de handlingar som leder till resultat (ibid). Hur vi uppfattar och lagrar det vi ser tolkas och är avgörande för hur vi ska handla. Enligt det kognitiva perspektivet så är det mesta av vårt beteende inlärt. När den kognitiva teorin vill förklara en individs beteende letas förklaringar i dennes egna upplevelser och tolkningar (Angelöw & Jonsson, 2000). Bandura (i Angelöw & Johnsson, 2002) talar om olika faktorer som kan påverka vårt beteende samt styra och reglera det vi gör och inte gör. Han talar om tre olika förhållanden som vanligtvist alla är närvarande vid enstaka situationer; förstärkningskontroll, stimuluskontroll och kognitiv kontroll (ibid). Enligt Bandura (i Angelöw & Johnsson, 2002) innebär förstärkningskontroll att vårt sätt att belöna eller bestraffa oss själva påverkar sättet vi beter oss på och det beror på våra erfarenheter av direkt inlärning. En viktig faktor är självförstärkning och tack vare den kan vi styra vårt beteende med hjälp av inre belöningar och straff. Vi blir arga på oss själva då vi gör fel och stolta över oss själva då vi har presterat. Vår stimuluskontroll innebär att våra erfarenheter av stimulus och yttre händelser påverkar vårt beteende. De rädslor vi har utvecklat som, rädslan för ormar, tandläkare eller råttor påverkar vårt beslut att undvika dessa saker. Bara en liten bild av något vi är rädda för kan leda till stark ångest. Likadant är det med våra positiva stimuli då vi som barn har lärt oss lyda våra föräldrar och på så sätt undvika 16

17 bestraffning eller få uppskattning. Vi kan styra vårt beteende med hjälp av inre tankeprocesser och det kallar Bandura för kognitiv kontroll. Den kognitiva kontrollen inkluderar vår förmåga att tänka, planera vårt beteende och eventuella konsekvenser (ibid). Innan vi förverkligar vår tanke till handling funderar vi på olika konsekvenser våra handlingar kan leda till. Den kognitiva kontrollen används speciellt vid nya och invecklade situationer. Vårt sätt att handla beror för det mesta på samspelet mellan förstärknings, stimulus och den kognitiva kontrollen (Angelöw & Jonsson, 2000). Även McCowan & Chamberlain (2000) nämner belöning och menar att en av orsakerna till att spel är så beroendeframkallande är för att chanserna att vinna är lika stora vid varje speltillfälle samt att personen inte vet när belöningen kommer att ske, han vet endast att det kommer att inträffa. För att personen ska upphöra med sitt spelande krävs tusentals misslyckade försök. 5.2 Alkoholism och sjukdomsbegreppet I Sverige har forskningen kring spelberoende varit relativt begränsad. Nilsson (2002) jämför spelberoende med alkoholberoende och menar att likheterna är slående. Författarna Lehmann m fl (1992) beskriver alkoholismen utifrån Minnesota modellen, en behandlingsmodell som har vuxit fram i USA och baseras på Anonyma Alkoholisters (AA) program för tillfrisknande. Denna modell utgår ifrån vetskapen om att alkoholismen existerar och kan identifieras beteendemässigt (ibid). Som alkoholist står individen under alkoholens inflytande och kan inte bete sig normalt menar författarna. En icke alkoholist som blir full beter sig inte heller normalt men den huvudsakliga skillnaden är att alkoholisten använder alkohol på ett sätt som ger skadliga konsekvenser för både honom och omgivningen. Enligt Lehmann m fl (1992) definieras alkoholism som sjukdom då alkoholisten vid behandling går under benämningen patient. Jellinek (i Lehmann m fl, 1992) har gjort den mest fullständiga och vetenskapliga formuleringen av sjukdomsmodellen där han presenterade teorin som en arbetshypotes. Det som kan ses som en svaghet i sjukdomsbegreppet är att man riskerar omyndighetsförklara individen och med det underskatta de psykologiska, kulturella och sociala faktorer som kan ligga bakom själva uppkomsten av alkoholismen. 5.3 DSM- IV modellen På samma sätt som med alkoholberoende uppmärksammades problem med spelberoende först av lekmän i stället för dem som yrkesmässigt var engagerade inom problematiken (Nilsson, 17

18 2002) fick termen patologiskt spelande plats i den 9:e upplagan av International Classification of Diseases och redan 1980 togs den även med i Diagnostic and Statistical Manual of the American Psychiatric Association (DSM-III). Trots att kriterierna för patologiskt spelande var mycket lika alkohol och drog beroende klassificerades patologiskt spelande som en impuls-kontrollstörning (ibid). Spelberoende började studeras vetenskaplig först i början av 1980-talet. Den amerikanska psykiatriföreningen klassificerade spelberoende som diagnos i DSM och det är det mest kända och mest använda kliniska instrument för att kunna diagnostisera spelberoende. DSM- III blev reviderad 1995 till DMS IV. För att kunna definiera spelberoende har man fastställt tio kriterier av vilka fem måste vara uppfyllda under minst ett år för att diagnos ska kunna ställas. Tänker ständigt på spel (t.ex. upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa speltillfälle eller av att fundera över hur han eller hon kan skaffa pengar att spela med). Behöver spela med allt större summor för att han eller hon skall uppnå den önskade spänningseffekten. Flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med att spela. Rastlös eller irriterad när han eller hon försöker begränsa sitt spelande eller sluta upp med att spela. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet (t.ex. hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression) Efter att ha spelat bort pengar återvänder han eller hon ofta en annan dag för att revanschera sig (jagar förluster). Ljuger för anhöriga, terapeuter och andra personer för att dölja vidden av sitt spelande. Har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt spelande. Äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar före att lösa en finansiell krissituation som uppstått på grund av spelandet. (Nilsson, 2002, s. 40). 18

19 Likheten mellan alkohol och spelberoende är slående menar Nilsson (2002). De ovannämnda tio punkterna som karakteriserar spelberoende täcker alkoholberoende kriterier. Det finns en enda punkt som skiljer alkohol från spelberoende och det är den sjätte punkten då sen spelberoende vill vinna tillbaka sina förlorade pengar. Att vara spelberoende är lätt att dölja eftersom det inte finns några synliga tecken som avslöjar individen som vid exempelvis alkoholberoende. Det luktar inte och syns inte. Själva spelaren, försöker in i det sista undvika att granska sitt spelande, men vill inte erkänna för sig själv eller sina anhöriga att han har problem. Att låna pengar idag är enligt Nilsson ganska vanligt och det kan göra att spelberoendet kan bli mycket allvarigt innan någon i ens omgivning lägger märke till det. För att sammanfatta: ett beroende kännetecknar total upptagenhet som liknar tvång. Vidare menar Nilsson (2002) att beroende kännetecknas av total upptagenhet som liknar tvång. Författaren nämner sex viktiga kriterier som måste uppfyllas för att ett beteende ska karakteriseras som beroende. upptagenhet sinnesförändring toleransökning abstinenssymtom konflikter, både externa och interna återfall (Nilsson, 2002, s 33). Kühlhorn (1994) tar upp svårigheterna gällande forskningen om spelberoende. Han talar om två orsaker som gör forskningen svår. Den första är enligt Kühlhorn (1994) att det inte finns någon etablerad definition av spelberoende som skulle kunna underlätta för forskare. Kühlhorn menar att det än så länge finns enbart en psykologisk förklaring till spelberoende vilket gör att spelberoende definieras som en sjukdom. Av den anledningen är det svårt att forska kring själva problemet (Kühlhorn, 1994). Den andra svårighet är enligt Kühlhorn att spelberoende individer döljer sitt beroende ganska väl för sin omgivning. 5.4 Konsekvenser I följande avsnitt presenterar vi de olika konsekvenser som drabbar den spelberoende och dennes familj som följd av spelandet. Här tas bland annat upp konsekvenser på arbetsplatsen och inom familjen. 19

20 5.4.1 Den spelberoende Nilsson (2002) beskriver den spelberoende individen och hur spelandet påverkar hans liv på alla plan. Vardagen ägnas åt planering och tankar kring spelandet och hur han ska gå tillväga för att skaffa fram pengar för att kunna nära sitt beroende eller för att kunna betala tillbaka alla lån och skulder. Den totala upptagenheten kring spelandet får sina konsekvenser både privat och i arbetslivet. Det blir allt svårare att sköta sitt arbete, umgänget med familj och vänner blir lidande och en ständig känsla av skam och oro gnager hans samvete. Denna oro som den spelberoende tvingas att leva med dagligen har en stark kraft som kan driva den spelberoende till irrationella, omoraliska och t.o.m. illegala handlingar. Nilsson skriver om spelberoende och kopplingen till kriminalitet. När alla resurser är tömda, skulderna ansamlats och turen vänder kan ytterligare ett alternativ övervägas nämligen att på illegalt vis skaffa pengar. Man kan komma åt pengar genom att begå mindre och större brott som bilstölder, rån, bedrägerier, förskingring, förfalskning av namnteckningar på checkar och utbetalningsavier mm. Edström (2002) menar att den spelberoende har hamnat i en ond cirkel då han försöker täcka tidigare förluster och har dessutom spelat bort både sina egna och andras pengar. Räkningar betalas inte och inte heller de skulder och lån den spelberoende har. Vidare menar Edström (2002) att nästan alla spelberoende har förlorat känslan för det som är rätt och fel av på grund av det kan hamna i någon form av brottslighet. Att bedra sina nära och kära genom att förfalska namnteckningar och ständigt behöva ljuga innebär starka känslor av skuld och skam för den spelberoende. Att stjäla och ljuga för sina anhöriga ursäktas genom att den spelberoende uppfattar stölden som ett lån som han ska betala tillbaka så fort turen vänder. Nilsson (2002) nämner även hälsoaspekten som en svår konsekvens av ett spelberoende. Den spelberoende drabbas över tid både psykiskt och fysiskt. När han är mitt uppe i sitt beroende påverkas hans sömnvanor och en ständig oro över att skaffa pengar leder en allmänt fysisk nedgång då det inte finns tid för personlig omsorg. Depressioner är inte ovanliga men inte heller ett maniskt tillstånd strax innan individen når botten. Den spelberoende kan ha självmordstankar eftersom han kan se det som en lösning på sina problem. Även det fysiska måendet blir påverkat då brist på sömn, mat och även motion blir lidande. Allt detta leder till stress vilket i sin tur kan ge andra symtom som sömnsvårigheter, dålig mage och högt blodtryck. Många spelberoende individer dricker alkohol för att stilla sin ångest. Enligt Nilsson (2002) försvinner allt behov av kärlek och sex i samband av ökande spelandet. 20

21 Har den spelberoende ett jobb då blir även det lidande då han inte kan prestera i brist på tid. Tiden används för att planera sina spel enligt Nilsson(2002). Den spelberoende använder sin arbetsdag till att ringa olika spelbutiker och be om kredit, planera nästa spel, ringa till olika experter för att få råd om tävlingar. Allt detta gör att han kommer för sent till jobbet, missar möten och oftast går arbetskamrater in för att rädda situationen (Nilsson, 2002). Enligt Statens Folkhälsoinstitut (2005) så är följande möjliga konsekvenser som kan drabba en spelberoende och hans familj: ekonomiska problem misskött arbete eller studier vräkning från bostaden sjukskrivning, fysisk ohälsa barnen far illa förlust av tillit skuld och skamkänslor oro och depression förändring av ansvarsfördelning i familjen alkoholproblem social isolering skilsmässa, separation hot och våld ( Statens Folkhälsoinstitut, 2005, s. 15) Anhöriga Enligt Statens Folkhälsoinstitutet (2005) är det inte bara den spelberoende som drabbas av konsekvenser utan även hans anhöriga. Att känna sig trygg och ha tillit är de grundläggande behov för varje människa under uppväxten samt i alla relationer. Vi måste kunna lita på de människor som är oss närstående. De anhöriga till spelberoende har oftast förlorat tillit denne. De konsekvenserna som ett spelberoende för med sig leder till misstänksamhet och en reaktion på den förlorade tilliten blir oro och ångest (Statens Folkhälsoinstitutet, 2005). Dessutom är de anhöriga ständigt på sin vakt för att finna tecken på återfall i spel. Oftast anklagar de sig själva på olika sätt. Dolan (1994) beskriver hur makar och barn till en spelberoende påverkas. Dolan (1994) skriver att fruar till spelare oftast befinner sig i samma emotionella och fysiska tillstånd som deras spelande män. De upplever liksom männen känslor av hopplöshet och oro inför framtiden. Även fruarna hotas av risken för ett sammanbrott och har även kanske haft självmordstankar. Vidare pekar författaren på forskning som inom området som hävdar att även fruarna genomgår 3 faser: Förnekelsefasen, stressfasen och den utmattande fasen. 21

22 Dolan (1994) refererar till Custers (1989) forskning då han beskriver spelandets konsekvenser för barnen. I början kan barnen ha en positiv inställning till spelandet då deras far ofta kommer hem med gåvor och tar med dem ut på roliga platser. Detta sker under spelarens vinnarfas. Denna glada period avbryts i och med att spelaren träder in i förlorarfasen. Spelaren blir här alltmer engagerad i spelandet vilket leder till att han börjar försumma barnen. Dolan beskriver detta som en väldigt smärtsam period för barnen. Ju längre spelaren kommer i sitt beroende och ju mer han blir frustrerad över hans förluster desto större risk att barnen drabbas. Den spelberoende tar inte sällan ut sin frustration över barnen. 5.5 Botten Dolan (1994) nämner Custers desperata fas och botten som individen når de sista dagarna i den här fasen. De sista dagarna/veckorna i fasen är präglade av många olika problem för den spelberoende. Dolan nämnder 5 av dessa som är mest utmärkande: Känsla av hopplöshet, Abstinens som uppstår när pengarna tar slut, när den spelberoende blir tvungen eller beslutar sig för att sluta spela, Fara för ett känslomässigt sammanbrott, Ökad alkoholkonsumtion som kan leda till att till alkoholism, Tankar om självmord eller själmordsförsök Hälsa Enligt Dolan (1994) leder alla upplevelser på vägen till botten samt känslorna kring att befinna sig i ett sådant tillstånd, till att individens fysiska och mentala hälsa skadas. Ens förmåga att hantera ohälsa påverkas av det konstanta tänkandet kring och sökande efter pengar samt att mycket av ens tid ödslas på spelandet. Symptom som intensiv nervositet, dåligt humör/irritabilitet samt den fysiska smärtan som drabbar individen när han försöker att sluta spela, brukar vara ett tecken på att ett emotionellt sammanbrott är nära. Ett sammanbrott gör att individen blir oförmögen till att handskas med vardagliga händelser. Det är enligt Dolan (1994) inte ovanligt att personer behöver läggas in och genomgå rehabilitering. Dolan menar att det är möjligt att denna period av återhämtning som även innebär avhållsamhet från spel, blir ett första steg mot spelfrihet. 22

23 5.5.2 Dubbla beroenden Dolan (1994) hävdar att det inte är ovanligt att spelberoende individer utvecklar andra beroenden simultant, i detta fall är alkoholberoende det vanligaste. Orsaken till detta kan vara att individen vill komma ifrån och glömma sina problem. Genom att inta alkohol eller andra droger kan den spelberoende komma ifrån den fasansfulla verkligheten han befinner sig i. En ytterligare orsak kan vara att just alkoholen är väldigt tillgänglig på de platser där det spelas ex. casinon Självmord Självmordstankar brukar börja dyka upp när individen befinner sig i ett stadium där den psykiska och fysiska hälsan är så nedgången att smärtan blir för mycket att leva med. Det är oftast gifta män som brukar drabbas av själmordstankar menar Dolan. Orsaken till detta anser han vara att singlar inte påverkar sin familjs ekonomiska situation i lika stor omfattning som gifta män. 6. Teoretiska perspektiv I denna del kommer vi presentera de två teorier vi har utgått ifrån för att finna förklaringar till vägen in och ut ur spelberoendet. 6.1 Custer & Milts teori Under 1950 och 1960 talet var nästan alla spelformer illegala i USA och spel betraktades som ren girighet (Svensson, 2005). Inom vården ägnades inte mycket tid och intresse åt dem som spelade och dess anhöriga. I samma veva startade Gamblers Anonymous (GA) sin verksamhet i Kalifornien och tog kontakt med psykiatern Robert Custer för att söka professionell hjälp. Han var under denna tid ansvarig för Veterans Administration Addictions Unit i Ohio där ett behandling program startades för individer med spelproblematik samt deras anhöriga. Custer jobbade på att sprida information om vad spelberoende är och hur kan man behandla det. Tidigare betraktades problem spelare som karaktär svaga personer men det uppfattningen 23

24 ändrades då man började betrakta de utifrån sjukdomsperspektivet dvs. som sjuka. Custer har träffat ett ental patienter med spelproblematiken och hans studier baseras på kliniska erfarenheter. Enligt Custer är spelberoende en sjukdom av psykologisk natur och det går inte att jämföra den med andra psykiatriska sjukdomstillstånd. Enligt Custer och Milt (1985) baseras spelberoende på psykologiska processer och man kan göra jämförelse med andra psykiska problem som exempelvis depression. Vidare hävdar författarna att kriminalitet, missbruk och överdrivet spelande bland föräldrar kan leda till en ökad sårbarhet för spelproblem (Custer, R & Milt, H, 1985). GA hävdar att personer som en gång utvecklat spelberoende har för alltid förlorat förmågan att kunna kontrollera sina spelvanor (Svensson, 2005). Det påstås vidare av GA att spelberoende påminner om vilket sjukdomstillstånd som helst. Becker, 1973 (Svensson, 2005) beskriver användning av droger som en karriär och menar att varje fas har en förklaring. Orsaken till att en individ börjar med droger är inte nödvändigtvis densamma som orsaken till att han/hon fortsätter att göra det, menar Becker. Begreppet karriär kommer från arbetslivet och används av Becker som en beskrivning av drogbruket och hur det förändras över tid. Samma begrepp kan användas för att beskriva spelvanor. Även Custer och Milt (1985) använder begreppet spelkarriär och indelar den i tre faser. Utifrån den studie författarna har gjort beskriver de personer med spelberoende som intelligenta och talangfulla som tack vore sina goda egenskaper lyckades skapa goda kontakter med sina vårdare på 1960 talet. Samtidigt framställer forskarna spelberoende individer som mycket ensamma och på sig själva osäkra personer. Därmed menar författarna att dessa personer strävar efter känslan att komma ifrån sin osäkerhet men samtidigt försöker på olika sätt vinna omgivningens acceptans och godkännande. Vidare beskriver Custer och Milt (1985) spelberoende individer som rastlösa och aktiva personer som däremot saknar tålamod då entoniga situationer uppstår. Personer som spelar letar hela tiden efter nya utmaningar, de kräver nästan ständiga omväxlingar. I skolan hade de svårigheter att koncentrera sig längre stunder och tröttnar snabbt på olika sysselsättningar. Liknande gäller kompisar då de har problem att hålla sig vid samma. Redan i unga år börjar de experimentera med alkohol, narkotika och spel men även en tidigare sexdebut än sina jämnåriga kompisar. Custer och Milt hävdar att personer som har dåligt självförtroende, är impulsiva, nedstämda och har svårt att handskas med motgångar har lätt att hamna i ett spelberoende. Risken ökar om dessa personer under sin uppväxt inte känt sig bekräftade eller älskade. Även andra faktorer kan vara avgörande och öka risken för att hamna i spelberoende, menar författarna. Många spelberoende introduceras till spel i en tidig ålder genom att en eller 24

25 flera personer i familjen eller dennes omgivning engagerat dig i olika spelrelaterade aktiviteter eller spelat för att hantera en taskig ekonomisk situation. Även alkoholvanor i föräldrahemmet kan vara ytterligare en bidragande faktor. Custer och Milt (1985) kopplar mottaglighet för spel även med ett behov av omedelbara belöningar. Custer och Milt indelar utvecklingen av spelberoende i tre faser: Vinnarfasen Förlorarfasen desperata fasen Författarna menar att spelberoende utvecklas hos en individ först då vissa händelser har banat väg för beroendet (Custer & Milt, 1985) Vinnarfasen Första fasen kan enligt forskarna ses som en debut då individen kommer i kontakt med spel. Det kan ske inom familjen, med kompisarna eller genom inköp av snabblotterier. Om den första kontakten med spel ger en positiv upplevelse, dvs. om den leder till vinst, blir valet att fortsätta spela självklart då individen vill återuppleva spänningen. Vägen är då öppen för en karriär där intresset att prova nya spel och öka sina vinstchanser väcks. Den första fasen präglas för det mesta av spelvinster och författarna hittar ingen förklaring till det förutom att det kan handla om rena nybörjartur. Skulle inte denna fas ge vinster till spelaren, så övergår han/hon över till någon annan aktivitet som kan ge den tillfredställelse individen söker Förlorarfasen Den vinnande fasen ersätts av förlorarfasen som domineras av förlust. Spelaren satsar allt högre summor för att kunna vinna tillbaka det han förlorat. Spelandet blir alltmer riskabelt och tar mycket tid. Det är här den spelberoende långsamt börjar ta avstånd från anhöriga och vänner. Denna fas kan pågå under fem, tio eller till och med femton år, hävdar Custer och Milt. Den spelberoende drabbas av humörsvängningar, huvudvärk, magont och trötthet. Allt mer tid går åt att skaffa pengar till nya spel samt att betala skulder och andra viktiga aspekter i den spelberoendes liv försummas. 25