SLUTRAPPOR Projekttitel Dnr Projektledare 1. Projektets syfte och bakgrund
|
|
- Håkan Karl-Erik Persson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPOR Projekttitel Optimal pre-surgical management for persons who undergo spinal fusion surgery - Incorporating an evidence based rehabilitation approach in a randomized controlled clinical trial Dnr Projektledare Mari Lundberg, leg. fysioterapeut, docent Sektionen för fysioterapi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Alfred Nobels Alle Huddinge Mari.lundberg@ki.se 1. Projektets syfte och bakgrund Den här ansökan avsåg att täcka området Hälsa med inriktning på ländryggssmärta, depression och rehabilitering. Förekomsten av ländryggssmärta har uppnått epidemiska proportioner, med omfattande konsekvenser i form av lidande och funktionsbortfall för den enskilde patienten. Majoriteten av de patienter som upplever akut smärta tillfrisknar inom några dagar eller veckor, men för en del så utvecklas smärtan till ett långvarigt tillstånd. Segmentell rörelsesmärta är ett av dessa långvariga ryggtillstånd. Enligt svenska ryggregistret är gruppen segmentell rörelsesmärta den minsta gruppen, men det är tillsammans med diskbråcksgruppen den yngsta gruppen (46 år i medel). Det innebär att dessa människor har totalt många år att arbeta framför sig. Det är också en grupp som har höga krav på sin funktionsförmåga. Det finns därför mycket att vinna för så väl individen som samhället om man kan hitta vägar att snabbare få i gång dessa människor efter ryggkirurgin. Antalet patienter som genomgår steloperation av ländryggen har ökat världen över. Den uppskattade kostnaden för inneliggande behandling av ländryggsmärta i Sverige har beräknats till 17% av samhällets totala sjukvårdskostnader. Dessutom är ryggkirurgi förenade med olika risker, men även om kirurgi medför risker så anses nyttan övervinna riskerna vid vissa långvariga ryggtillstånd. Det är ett välkänt kliniskt fenomen att ett lyckat utfall av kirurgi är kopplat till en framgångsrik rehabilitering. Det är dock okänt hur man på bästa sätt förbereder patienter som ska genomgå planerad ryggkirurgi. Även om kunskapen om vad man kan göra innan planerad steloperation av ryggraden är begränsad så finns det mycket att lära från närliggande områden. Det evidensbaserade konservativa behandlingsalternativet för patienter med långvarig smärta omfattar stimulering av fysisk aktivitet baserat på en kognitiv beteendemodell. Hos patienter med artros har man funnit ett samband mellan grad av för tidig död och gångförmåga. Det finns anledning att tro att ett liknande samband skulle finnas hos alla patienter med begränsad fysisk aktivitetsförmåga till följd av smärta, oavsett smärttillstånd. Hitintills har bedömning av fysisk aktivitetsförmåga i huvudsak skett med självrapporterade bedömningsinstrument. Tidigare studier visar att människor med smärta har svårighet att skatta sin dagliga fysiska aktivitetsnivå. Ett stort problem hos patienter som ska genomgå ryggkirurgi antas ha nedsatt funktionsförmåga till följd av låg fysisk aktivitetsnivå. Men det finns inga studier som kunnat visa detta med objektiva mått. Det avser denna studie att undersöka. Flertalet faktorer har visat sig vara predicerande för utfallet av kirurgin. Några av dessa riskfaktorer är bensmärta, smärtintensitet innan kirurgi, funktionsnivå innan kirurgi, grad av sjukersättning, och rökning. Olika typer av psykologiska faktorer har också visat sig predicera utfallet upp till två år efter fusionskirurgin. Några av dessa faktorer är depression, negativa personlighetsdrag, negativa förväntningar på utfallet, rädsla- undvikande tankar och katastroftankar. Ytterligare en psykologisk faktor som är av betydelse när det handlar om hälsa och fysisk aktivitet är rörelserädsla eller kinesiofobi som det också kallas. Då rörelserädsla visat sig vara frekvent
2 förekommande (70%) hos patienter som ska genomgå ryggkirurgi är det angeläget att ta hänsyn till rörelserädsla då man lägger upp ett prehabiliteringsprogram. Sedan början av 2000-talet finns det ett par olika rehabiliteringsprogram som med hjälp av ett kognitivt beteendeprogram avser att reducera psykologiska faktorer i relation till långvarig smärta. De har kunnat visa att genom att reducera katastroftankar och rörelserädsla förbättras stämningsläget och funktionsförmågan. Vid starten av denna studie fanns det ett rehabiliteringsprogram som avsåg att förbättra några av dessa psykologiska faktorer på patienter som genomgått steloperation av ländryggen. Det bör betonas att detta program var just postoperativt. Vi avser att designa ett preoperativt program. Övergripande syfte Syftet med detta projekt var att designa och utvärdera ett strukturerat och individuellt rehabiliteringsprogram som promotar funktion och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som ska genomgå steloperation av ländryggen, och jämföra detta med sedvanlig behandling och undersöka hur dessa strategier påverkar det postoperativa utfallet. Design: Detta kommer att genomföras i formen av en randomiserad kontrollerad studie. 2. Projektets genomförande Designen och genomförandet av denna studie har utvecklats under projekttidens gång. Basen utgår från den ansökan som beviljades Därefter har justeringar gjorts baserat på den pilotstudie som genomfördes 2014, samt i dialog med de samarbetspartners som tillkommit. Detaljerad beskrivning av projektet i sin helhet går att läsa i den publikation som ligger till grund för genomförandet (Lotzke et al, 2016). Projektets genomförande i korthet 118 patienter med segmentell rörelsesmärta som har genomgått steloperation av ländryggen har rekryterats från ortopedkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Spine Center AB Göteborg och Art Clinic Göteborg. Alla patienter har genomgått en klinisk undersökning av en ortopedkirurg som underlag för operation eller inte. En medicinsk diagnos kommer att baseras på såväl kliniska som radiologiska fynd. All patienter har träffat en oberoende undersökare som har utfört funktionella tester och försett patienterna med formulär som ingår i det ryggkirurgiska registret (SweSpine). Dessa formulär innehåller information om demografisk data, funktionsnedsättning (ODI), smärta (duration, intensitet i smärta och ben) och hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D and SF 36). Dessutom har patienterna fyllt i formulär som innehåller psykologiska variabler (katastroftankar, stämningsläge, kinesiofobi, och tilltro till sin förmåga att träna). Patienterna har lottats till en av två grupper (Grupp A and Grupp B). PREPARE interventionen bestod av fyra individuellt utformade behandlingssessioner, vilka patienten genomgår innan kirurgi samt en så kallad booster session 3 veckor efter kirurgin. Beroende på patientens planering så har interventionen startat 8-12 veckor innan kirurgin. Varje session har varat i ca 60 minuter och booster sessionen i ca 30 minuter. Interventionen har letts av en fysioterapeut med 1,5 års KBT utbildning. Uppföljning har skett vid baslinjen (8 12 veckor fore kirurgin), 1 vecka före kirurgin och 3 veckor, 8 veckor, 3 månader, 6 månader, 1 år, 2 år och 5 år efter kirurgin.
3 3. Uppnådda resultat Totalt har 118 patienter inkluderats i studien. Projektet har genererat i totalt 7 publikationer så här långt. Ytterligare tre artiklar kommer att sammanställas och publiceras under Dessutom ingår resultaten av det här projektet i två akademiska avhandlingar vilka kommer att presenteras i början av Vi har i våra studier kunnat att visa personer med svår ländryggssmärta som skall genomgå steloperationen i ländryggen har en låg fysisk aktivitetsnivå jämfört med WHO:s hälsorekommendationer för fysisk aktivitet. Vidare fann vi att graden av fysiska aktivitetsnivå inför kirurgin hade ett samband både med rörelserädsla och grad av funktionsnedsättning. Detta innebär att denna patientgrupp har en ökad risk för ohälsa. I vår randomiserade kontrollerade studie så var ett fokus i prehabiliteringsprogrammet att få de patienter som ingick i studien att förstå betydelsen av att vara i rörelse trots sin smärta. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna med avseende på primära utfallsvariabel funktionsnedsättning 6 månader efter operationen. Däremot fanns det en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna avseende hälso-relaterad livskvalitet 6 månader efter operationen. Vid 6 månader efter kirurgin uppnådde gruppen som hade erhållit den aktive interventionen högre fysisk aktivitetsnivå i jämförelsevis med baslinje mätningarna än kontrollgruppen som fick sedvanlig behandling. En stor andel av patienterna deltog aktivt i interventionen före kirurgin och inga komplikationer uppstod i samband med behandlingen. Om en fysioterapeutisk intervention före kirurgi kommer att visa någon effekt på längre sikt eller om patienter med högre riskprofil för sämre utfall av kirurgi upplever en större effekt av interventionen behöver studeras vidare. Vi har också utvärderat vilken typ av utfallsmått som bäst förutsäger ett utfall som överensstämmer med patientens mål. Det finns stöd för i våra resultat att ett av världens mest använda utfallsmått, Oswestry Disability Index, inte överensstämmer med det mål som patienten själv satt upp. Effekten av kirurgin + prehabilitering ett år efter kirurgin planar ut sett i alla utfallsmått undantaget det patientspecifika utfallsmåttet där patienten fortsätter att förbättras. 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning Det har funnits ett stort intresse för vårt projekt, redan innan resultaten är på plats. Då vår forskargrupp varit en god sammansättning av olika professioner från olika verksamheter och lärosäten, så väl nationellt
4 som internationellt har vi haft goda förutsättningar att skapa förutsättningar för att våra resultat ska komma till praktisk användning. Även om vi ännu inte har några resultatmått att presentera ifrån den randomiserade kontrollerade studien har vi presenterat och diskuterat själva processen och innehållet i vår intervention. Vi har också etablerat samarbete med Art Clinic i Göteborg för att möjliggöra att resultaten kommer fler till användning. Vi har varit och föreläst om projektet på Spine Center AB i Stockholm, Karolinska Universitetssjukhuset och på Ortopedkliniken på Maastricht universitetssjukhus och därmed etablerat kontakter och intresserade framtida samarbetspartners. Vi har bjudit in nya medarbetare för att knyta till oss den bästa möjliga kompetensen i projektet. Sedan projektets start har vi etablerat ett samarbete med Maastricht University. Professor Rob Smeets är en världskänd forskare inom forskningsområdet och tillsammans med beteendevetaren Marlies Den Hollander har de i hög grad bidragit till att förfina innehållet i vår intervention. Lars-Eric Olsson är forskare inom personcentrerad vård på Göteborgs universitet och har bidragit med sin kompetens till att utveckla innehållet i interventionen. Maria Hagströmer är docent vid Karolinska Institutet och expert inom analys av fysisk aktivitet. Vi har därför knutet Maria Hagströmer till projektet. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram Publikationer Lotzke H, Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hägg O, Smeets R, Lundberg M. Person-Centered Preoperative Cognitive-Behavioral Based Physical Therapy for Patients Scheduled for Lumbar Fusion Surgery A Randomized Controlled Trial. Accepted for publication in The Physical Therapy Journal August 12 th, Under revision (October 3 rd, 2018) Lotzke H, Gutke A, Van den Hollander M, Smeets R, Lundberg M. Lessons learned from developing PREPARE (PREhabilitation, Physical Activity and exercise) an evidence-based prehabilitation programme designed to improve functional outcomes after lumbar fusion surgery A feasibility study using the Medical Research Council (MRC) framework for developing a complex intervention. Accepted for publication in European Physiotherapy Journal September 17 th, 2018 Lotzke H, Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hagströmer M, Hagg O, Smeets R, Lundberg M. Patients with disc degenerative disease exhibit a low level of physical activity before fusion surgery: a crosssectional observational study. Accepted for publication in BMC Musculoskeletal Disorders, September 21 st, 2018 Lundberg M, Archer K, Larsson C, Rydwik E. Prehabilitation - the Emperor s new clothes or a new arena for physical therapists? Accepted for publication August 20 th in Physical Therapy Journal Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Smeets R, Lundberg M. Prediction of Objectively Measured Physical Activity and Self-reported Disability Following Lumbar Fusion Surgery World Neurosurg Sep 10. pii: S (18) doi: /j.wneu [Epub ahead of print] PMID: Jakobsson M, Lundberg M, Brisby H, Gutke A, Smeets R. One-minute stair-climbing, 50-foot walk, and timed up-and-go but not 5-minute walk displayed good responsiveness for patients with severe low back pain who undergo lumbar fusion surgery. Submitted for publication in BMC August 24 th, 2018 Lotzke H, Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hägg O, Smeets R, Den Hollander M, Lundberg M. PREPARE (Prehabilitation, Physical Activity and ExeRcisE) persons with severe low back pain for an optimal functional outcome after lumbar fusion surgery a study protocol of a randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord Aug 18;17(1):349. doi: /s PMID: Akademiska avhandlingar Hanna Lotzke. Person-centred prehabilitation program to improve functioning. In patients with severe low back pain planned for lumbar fusion surgery. Department of Orthopaedics, University of
5 Gothenburg Max Jakobsson. Outcome Measures of Functioning and Physical Activity in Patients with Low Back Pain. Exemplified in patients who undergo lumbar fusion surgery. Department of Orthopaedics, University of Gothenburg. Vi har hållit följande presentationer: Jakobsson M. Fysisk aktivitetsnivå hos patienter med ländryggsmärta som ska genomgå ryggoperation. Fysioterapidagarna 2017, Stockholm Lotzke H, Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hagströmer M, Hägg O, Smeets R, Lundberg M. Physical activity before lumbar fusion surgery. Back and Neck Research Pain Forum Oslo Jakobsson M, Gutke A, Mokkink L, Smeets R, Lundberg M. The quality of measurement properties of physical capacity tasks designed to assess functioning in persons with low back pain: a systematic review using the COSMIN checklist/standards Lotzke H, Lundberg M. PREPARE a physiotherapeutic prehabilitation program to improve outcomes after lumbar fusion surgery. Huddinge sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Inbjudna av funktionschef Thomas Larsson att diskutera vårt upplägg med funktionsenheten trauma och reparative medicin Lotzke H. Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hagströmer M, Hägg O, Smeets R, Lundberg M. Levels of physical activity and sedentary behaviour among patients with degenerative disc disease who are to undergo lumbar fusion surgery. World Congress on Pain, Yokohama, Japan (Poster) Lotzke H. Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hagströmer M, Hägg O, Smeets R, Lundberg M. Levels of physical activity and sedentary behaviour among patients with degenerative disc disease who are to undergo lumbar fusion surgery. Eurospine Berlin (Poster) Lotzke H. Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hagströmer M, Hägg O, Lundberg M, Smeets R. Physical activity - before lumbar fusion surgery. Go Life, Göteborg Lotzke H, Lundberg M. Prehabilitering för patienter som skall genomgå fusionskirurgi. Spine Center AB, Stockholm Lotzke H. Jakobsson M, Brisby H, Gutke A, Hagströmer M, Hägg O, Lundberg M, Smeets R. Levels and patterns of physical activity and sedentary behavior among persons with degenerative disc disease who are to undergo lumbar fusion surgery. PT Science Day, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merANALYSERANDE ÅRSRAPPORT
ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket
Läs merRehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi
Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi Monika Fagevik Olsén, Adj professor, specialistsjukgymnast Verksamheterna för fysioterapi respektive kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merBättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merHals- och ländryggskirurgi i GHP
Hals- och ländryggskirurgi i 27-216 En casemix-justerad resultatredovisning och jämförelse med övriga riket Bakgrund Tidigare sammanställning och redovisning av de s gemensamma (SSC+SCG) resultat för de
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merPrehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Läs merStudie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Läs merPerson-centred prehabilitation program to improve functioning
Person-centred prehabilitation program to improve functioning In patients with severe low back pain planned for lumbar fusion surgery HANNA LOTZKE Department of Ortopaedics, Institute of Clinical Sciences,
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merBarn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy
KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merVärdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem
Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Workshop, Västra Götalandsregionen 2015-11-12 Expertgruppens medlemmar
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merUPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2012
UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 212 SEPTEMBER 213 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Björn Knutsson Bengt Sandén ISBN: 978-91-98722-3-5 2 Innehållsförteckning
Läs merSmärtmekanismer och samsjuklighet
Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se
ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se
Läs merPatient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015
Patient-enkäten 2014 MATS LUNDSTRÖM Catquest-9SF Catquest-9SF mäter en domän inom begreppet livskvalitet: påverkan på aktiviteter i dagligt liv. Activity limitations in daily life (WHO) Catquest-9SF är
Läs merSAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN
SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN Resultat av dekompressiv kirurgi vid lumbal spinal stenos med eller utan fusion en prospektiv randomiserad kontrollerad multicenterstudie Bakgrund Lumbal spinal stenos är hos
Läs merVad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet
Fast Track vid knä- och höftprotesoperation Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Vad är Fast Track? Fast track 4009 (Pubmed) Fast track
Läs merHÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER
HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER 1 MÅNGA OLIKA HÄLSOEFFEKTER HAR Manlig fertilitet
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merBirgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merEffektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merNyttan med ett register. Peter Molander
Nyttan med ett register Peter Molander Peter Molander 16-03-07 2 Varför ett register Dels för er skull För patients skull För era chefers skull För samhället i stort Titel/föreläsare 16-03-07 3 Forskning
Läs merFunktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Läs merRyggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral.
1 Projekttitel Ryggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral. Behandling av och prognos hos patienter som utreds med magnetkamera av ländrygg. Huda Asmaro Trångsunds Vårdcentral Huda.asmaro@sll.se
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2016 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merFakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merBättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)
Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merKVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland
KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter
Läs merHur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merÅrsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 29 SEPTEMBER 29 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN: 978-91-978553--3 Innehållsförteckning
Läs merINBJUDAN. DePuy Synthes Spine Sponsrar och administrerar utbildningen.
INBJUDAN Bakgrund Utbildningsprogrammet Spine Academy initierades 2006 genom ett samarbete mellan Svensk Ryggkirurgisk Förening och. Syftet är att erbjuda en basal ryggkirurgisk utbildning samt ge möjlighet
Läs merCannabis som medicin vad säger vetenskapen?
Cannabis som medicin vad säger vetenskapen? Smärtdagen 20 mars 2019 Torsten E. Gordh Professor em. i klinisk smärtforskning, UU Överläkare ; Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Stort behov av nya smärtstillande
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs mer