1. Uppföljning av aktuell handlingsplan för funktionshindersfrågor (Åsa Olsson) Diarienummer RHK

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 11 december 2014 Plats: Scandic Crown - Göteborg Tid: kl c:a 16:00 Samråden träffas: 12:45 13:15 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Teman: Slut- och deltidsrapporter från 3 forskningsprojekt (Hans Abrahamsson, Åsa Lorentzi och Wanna Svedberg) c:a 45 min totalt Slutredovisning av forskningsprojekt: Ungas delaktighet och medskapande Deltidsredovisning av forskningsprojekt: Mänskliga rättigheter i offentlig upphandling Deltidsredovisning av forskningsprojekt: Invånardialogens roll och former Beslutsärenden 1. Uppföljning av aktuell handlingsplan för funktionshindersfrågor (Åsa Olsson) Diarienummer RHK Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentliga upphandling (Åsa Olsson och Maria Talja) Diarienummer RHK Metodstöd för utvecklad medborgardialog (Håkan Eriksson) Diarienummer RHK Fördelning av organisationsbidrag till handikapp- och patientorganisationer år 2015 (Vania Timback) Diarienummer RHK Projektbidrag för att stärka mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt (Maria Talja och Jan Terneby) Diarienummer RHK Utredning om Demokratitorg i egenregi (Politisk analysgrupp för Demokratitorgen) Diarienummer RHK Synpunkter på VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (Håkan Eriksson) Diarienummer RHK Anmälningsärenden (Vania Timback) Diarienummer RHK

2 Informationsärenden a) Information från kansliet (Annika Ottosson) b) Information från presidiet (Presidiet) c) Information från samråd, konferenser och möten (ledamöter) d) Övriga frågor Tord Karlsson, Kommittén för rättighetsfrågors ordförande

3 Anmälan av anmälningsärenden vid kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 11 december 2014 Förslag till beslut Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Ärendet Anmälningsärenden Protokollsutdrag från regionfullmäktige, 120, Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen. Mandatperiod Antagna vid regionfullmäktige 7 oktober Diarienummer RF Protokollsutdrag från regionfullmäktige, 168, Revisorernas bedömning av delårsrapport Diarienummer RF Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 539, Finansiering av en gemensam konferensbokningstjänst. Diarienummer RF Protokollsutdrag från regionstyrelsen 568, Bestämmelser om samråd med pensionärsorganisationer. Diarienummer RF Svar och skrivelse om Tillgänglighet i vården från Elöverkänsligas förening. Diarienummer HSN och HSN Protokoll från Råder för funktionshinderfrågors sammanträde den 4 september Härryda Kommun

4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Åsa Olsson Telefon: E-post: asa.olsson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Uppföljning av handlingsplanen Det goda livet för alla Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor för åren Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar uppföljningen av handlingsplanen Det goda livet för alla - Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor gällande år Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige behandlade våren 2011 Det Goda livet för alla, Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor (RHK ) Rapporten överlämnades av den nybildade kommittén för rättighetsfrågor. Regionfullmäktige godkände rapporten och dess förslag om det fortsatta arbetet utifrån handikappkommitténs arbete med planens 31 åtgärder. Fyra huvudområden identifierades: tillgänglighet, arbetsmarknad, FOU och kunskapsbildning/attitydförändring. Dessa huvudområden har även fortsättningsvis legat till grund för arbetet med funktionshindersfrågorna till och med år Denna uppföljning handlar om det arbete som kommittén för rättighetsfrågor tillsammans med övriga ansvariga nämnder, styrelser och kommittéer har utfört under åren för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. En uppföljning av planen från åren bifogas se Kommittén för rättighetsfrågors årliga vidareuppföljning av regionfullmäktiges prioriteringar utifrån Det goda livet för alla Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef främjandeenheten Bilagor 1. Kommittén för rättighetsfrågors årliga vidareuppföljning av regionfullmäktiges prioriteringar utifrån Det goda livet för alla Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor Vidareuppföljningen gäller åren Uppföljning av Utvecklingen av tillgängligheten i Västra Götalandsregionen Västfastigheter och rättighetskommitténs kansli 3. Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen. Område inköp och rättighetskommitténs kansli

6 1 (13) Uppföljning av handlingsplanen Det Goda livet för alla - Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

7 Uppföljning av handlingsplan (13) Innehåll Uppföljning av handlingsplanen... 1 Sammanfattning Tillgänglighet Fysisk miljö Kollektivtrafik Information Tillgänglig upphandling TD (Tillgänglighetsdatabasen) Arbetsmarknad Forskning och utveckling, FoU Kunskapsbildning och attitydförändring Kunskapsöverföring mellan individstöd och tillgänglighetsarbete Utbildning i MR mänskliga rättigheter Område Folkhälsa och funktionshinder/alla rättighetsområden... 13

8 Uppföljning av handlingsplan (13) Sammanfattning Regionfullmäktige behandlade våren 2011 Det Goda livet för alla, Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor (RHK ) Rapporten överlämnades av den nybildade kommittén för rättighetsfrågor. Regionfullmäktige godkände rapporten och dess förslag om det fortsatta arbetet utifrån handikappkommitténs arbete med planens 31 åtgärder. Fyra huvudområden identifierades: tillgänglighet, arbetsmarknad, FOU och kunskapsbildning/attitydförändring. Dessa huvudområden har även fortsättningsvis legat till grund för arbetet med funktionshindersfrågorna till och med år Denna uppföljning handlar om det arbete som kommittén för rättighetsfrågor tillsammans med övriga ansvariga nämnder, styrelser och kommittéer har utfört under åren för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. En uppföljning av planen från åren bifogas se Kommittén för rättighetsfrågors årliga vidareuppföljning av regionfullmäktiges prioriteringar utifrån Det Goda livet för alla Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor tog kommittén för rättighetsfrågor beslut om att arbeta fram en ny handlingsplan för funktionshindersfrågor för åren Rättighetskommitténs kansli håller nu tillsammans med rådet för funktionshindersfrågor och tjänstemän i relevanta förvaltningar på med den nya planen. Den bygger på konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

9 Uppföljning av handlingsplan (13) 1. Tillgänglighet 1.1 Fysisk miljö Ansvarig nämnd/styrelse Fastighetsnämnden. Arbetet görs tillsammans med kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten: 4 Åtgärder Rättighetskommitténs kansli har tillsammans med Västfastigheter arbetat utifrån en handlingsplan Utvecklingen av tillgängligheten i Västra Götalandsregionen vars mål är att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och utifrån alla människors rättigheter, öka kunskapen hos Västfastigheters personal kring fysisk tillgänglighet och att Västra Götalandsregionen skall ligga i framkant när det gäller tillgänglighetsfrågor med ett mänskligt rättighetsperspektiv. För att kunna stödja detta arbete har fyra tjänstepersoner från Västfastigheter tillsammans med två från rättighetskommitténs kansli bildat en tillgänglighetsgrupp Avslutade aktiviteter under åren Riktlinjer och standarder för tillgängliga lekplatser är framtagna i samarbete med Göteborgs Stad, Västfastigheter, barnrättsområdet och funktionshindersrörelsen. En revidering av riktlinjer och standard för utställningar och scenkonst är klar. Revideringen är gjord tillsammans med kulturnämndens sekretariat, Kultur i Väst och Västarvet. Till revideringsarbetet var en referensgrupp kopplad bestående av representanter från kulturverksamheter och från rådet för funktionshindersfrågor. En utställning om Östra sjukhusets utveckling medförde ett samarbete mellan Västfastigheter och rättighetskommitténs kansli i syfte att göra den tillgänglig för så många möjligt. Handlingsplanen Utvecklingen av tillgängligheten i Västra Götalandsregionen är uppföljd. Se bilaga. Pågående aktiviteter Fyra personer från Västfastigheter har tillsammans med två från rättighetskommitténs kansli bildat en tillgänglighetsgrupp och ingår som en stomme i revideringsarbetet av dit även experter inom olika områden konsulteras. Fastighetsnämnden och kommittén för rättighetsfrågor har beslutat om revidering av nuvarande Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2009/10. Detta arbete påbörjades 2013 tillsammans med Västfastigheters tillgänglighetsgrupp och Borås Stad. I arbetet har vid flera tillfällen experter medverkat i samband med utrymning och säkerhet, ljudmiljö och hissar. I den reviderade versionen ska även utrymning från lokaler finnas med och ett förtydligande när det gäller

10 Uppföljning av handlingsplan (13) arbetsplatser. I denna reviderade version ska även kapitel om lekplats, utställningar och scenkonst vara med. Dokumentet kommer att skickas ut på remiss under våren Färdigställande av en skylthandledning med detaljerade instruktioner om tillgänglighet. Dialogpart i tillgänglighetsfrågor i byggprocesser. Kontinuerlig dialog mellan arkitekter, fastighetsförvaltare och verksamheter i frågor som rör tillgänglighet i nybyggnation, ombyggnation, tillbyggnation och förhyrning av lokaler. Västra Götalandsregionens egna och upphandlade verksamheter inventeras i TD och får rapporter med en analys av tillgängligheten. Se 1.5 TD. Rapporter Tillgängliga lekplatser Reviderade riktlinjer för utställningar och scenkonst Reflektioner I budget för 2014 står det att miljöer ska utformas och verksamheter ska bedrivas så att de är tillgängliga för alla människor. Trots detta så uppvisar ofta även nybyggda lokaler stora brister. Detta visar på ett behov av utbildning i Västra Götalandsregionens krav på tillgänglighet, för de arkitekter med flera som är upphandlade och involverade i regionens lokalutformning. 1.2 Kollektivtrafik Ansvarig nämnd/styrelse Kollektivtrafiknämnden och styrelsen för Västtrafik AB med stöd av kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 2 med kollektivtrafiknämnden Åtgärder Regionalt trafikförsörjningsprogram där mål 3 ska förbättra för alla resenärsgrupper. Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. En strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Avslutade aktiviteter under åren Kommittén för rättighetsfrågor skickade en skrivelse till Västtrafiks styrelse angående hanteringen av upphandlingen av de nya pendeltågen X61 och den bristande tillgängligheten. En genomgång av tillgängligheten samt ett dialogmöte kring upphandlingen av tåget X61 med Västtrafik, SJ och kommunikationsenheten har gjorts tillsammans med representanter från rådet.

11 Uppföljning av handlingsplan (13) Representanter från rådet för funktionshindersfrågor från grupperna svårt att se samt svårt att bearbeta, tolka och förmedla information har deltagit i tester av betalautomat inom kollektivtrafiken. Personer som använder rullstol har via rådet för funktionshindersfrågor blivit intervjuade om hur de upplever de nuvarande kortläsarnas placering och eventuella förbättringar. En tjänsteperson från kollektivtrafiksekretariatet har deltagit på ett samråd och berättat om det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. Detta program har varit ett av de två teman som kommittén för rättighetsfrågor beslutat ska diskuteras under 2014 i de olika samråden. Under grupparbeten kunde rådet och politikerna diskutera programmet och framförde sina synpunkter om det regionala trafikförsörjningsprogrammet till tjänstepersonen från kollektivtrafiksekretariatet. En sammanställning av samtliga samråds synpunkter på det regionala trafikförsörjningsprogrammet skickades i juni till kollektivtrafiknämnden. Pågående aktiviteter Regelbundna avstämningsmöten med kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik. Arbetet fokuserar bland annat på det prioriterade nätet och utgår från strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken som antogs Samarbete kring så kallade exempelresor som Västtrafik och kollektivtrafiksekretariatet ordnat för att testa bland annat hur fordon och hållplatser fungerar för målgrupper med funktionsnedsättningar. Det har handlat om att ca 20 personer med svårighet att se, höra, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information som gjort resor på vardagar och helger och via dagbok och intervjuer beskrivit hur resorna fungerat och upplevelsen av dem. Medborgardialogen. Förutom den medborgardialog som kollektivtrafiksekretariatet haft med samråden är den nu utökad till alla invånare i Västra Götaland. Från november 2014 tills årsskiftet kan invånarna i Västra Götaland ha en digital dialog om kollektivtrafiken. Det är politiker från Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd möter invånarna på webben, på sajten Rapporter 2013 års uppföljning av det regionala trafikförsörjningsprogrammet: Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken

12 Uppföljning av handlingsplan (13) Fortsatt arbete Det regionala trafikförsörjningsprogrammet sträcker sig till 2025 och ska revideras vart fjärde år. Kollektivtrafiksekretariatet har hösten 2014 tagit kontakt och vill samråda kring detta med rådet för funktionshindersfrågor under 2015, vilket kommer att ske under ett samråd. Kollektivtrafiksekretariatet kommer att redovisa exempelresorna på ett samråd Information Ansvarig nämnd/styrelse Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor Antal möten med kommunikationsavdelningen (tjänstepersoner) 2 Åtgärder Efter att regionstyrelsen beslutat om Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation, har kommunikationsavdelningen och rättighetskommitténs kansli ett uppdrag att ta fram en handledning till ovan nämnda riktlinjer. Avslutade aktiviteter under åren Handledningen ska ge konkreta exempel, kunskap och kontaktvägar när det gäller att följa riktlinjerna. Handledningen finns i skrivande stund i dokumentsform. Handledningen måste vara ett alltid levande dokument och är i sin första version ett dokument, men kommer att överföras till en webbplats som är nåbar externt, vilket är nödvändigt för att regionägda bolag ska kunna komma åt den. Detta ingår i uppdraget. Pågående aktiviteter Handledningen är överlämnad till kommunikationsdirektören för avstämning (september 2014), beslut och vidare kommunikation i organisationen, och en grundstruktur för en webbplats är framtagen. Deltagare från regiontryckeriet, Kultur i Väst, Habilitering & Hälsa, kommunikationsavdelningen och rättighetskommitténs kansli kommer att delta i en workshop för att enas om ansvarsbitar och vägen framåt. Värt att notera Kommunikationsavdelningen ansvarar och samordnar kring tillgänglig information och kommunikation i Västra Götalandsregionen. För stöd i detta arbete ansvarar också: Rättighetskommitténs kansli (skriver handledning, har kunskap inom tillgänglighet) Regiontryckeriet (trycker i punktskrift) Kultur i Väst (inläsning till CD eller mp3) Habilitering & Hälsa (tar fram teckenspråksfilm)

13 Uppföljning av handlingsplan (13) Övrigt värt att notera är att kommunikationsavdelningen visserligen är ansvarig för samordning kring tillgänglig information och kommunikation, men det är i praktiken alltid avsändaren av informationen som ytterst ansvarar (även ekonomiskt) för att så många som möjligt kan ta del av den, och därmed uppfyller rätten till information som varje individ har. Rapport Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Diarienummer RS och%20kommunikation.pdf 1.4 Tillgänglig upphandling Ansvarig nämnd/styrelse Servicenämnden med stöd av kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 4 Åtgärder Tjänstepersoner från Område inköp och rättighetskommitténs kansli har arbetat efter en handlingsplan, Handlingsplan för Mänskliga Rättigheter inom offentlig upphandling (RS Den består av tre delar: 1. Tillgänglighetskrav som bygger på den tidigare handlingsplanen 2. Diskrimineringslagstiftningen 2008:567) som omfattar förutom funktionsnedsättning kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder 3. Uppförandekod för leverantörer (CSR = Cooperate social responsibility). Det innebär krav på socialt ansvarstagande. Målsättningen har varit att de tidigare kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skulle fortsätta och vidgas till mänskliga rättigheter. Både i budget för 2013 och 2014 har det funnits ett stort stöd för att Västra Götalandsregionen vid upphandling av varor och tjänster ska ställa tydliga miljökrav, sociala krav, krav på användarvänlighet och på tillgänglighet vid upphandling av varor och tjänster. Aktiviteter Forskningsmedel har gått till juridiska institutionen vid Göteborgs universitet att utreda förutsättningarna för att ställa krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling. Rapport kommer i februari En utvärdering av Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen är framtagen och bifogas. I sammanfattningen står det bland annat att:

14 Uppföljning av handlingsplan (13) - det är viktigt att Västra Götalandsregionen använder sig av personer med egen erfarenhet vid kravställandet vid upphandling av vissa tjänster och varor. Det ökar möjligheten för regionens invånare att kunna använda sig av dem. - antidiskrimineringsklausulen finns med i alltfler upphandlingar Rapporter Uppföljning av Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen. 1.5 TD (Tillgänglighetsdatabasen) Ansvarig nämnd/styrelse Kommittén för rättighetsfrågor Aktiviteter Antalet verksamheter som inventeras i TD ökar kontinuerligt tack vare samarbetet med HR strategiska i projektet med unga arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar utbildas och hjälper till att inventera Västra Götalandsregionens verksamheter i TD. Verksamheter inventeras enligt Budget 2014 Övergripande mål och indikatorer. Bedömningen är att måluppfyllelsen kommer att nås avseende mål 1, 2, och 5 (avseende konferensanläggningar). Mål 4 kommer inte att uppnås när det gäller bolaget Västtrafik. Exempel på vad som hittills inventerats: Mål 1Sjukhusen: Norra Älvsborgs Lasarett, Uddevalla sjukhus, Kungälv, Frölunda specialistsjukhus samt Södra Älvsborgs Lasarett inklusive alla till sjukhusen hörande mottagningar är färdiginventerade. Skaraborgs sjukhus Falköping, Lidköping, Skövde, Mölndals sjukhus och Alingsås sjukhus är till stora delar färdiginventerade. Mål 2 Andel övriga förvaltningar: Vårdcentraler, BVC, jourmottagningar, ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, gynekologmottagningar, folktandvård, specialisttandvård, samt verksamheter inom Habilitering Hälsa. Dessutom har inventerats Patientnämndens kansli Göteborg, Regionens Hus, Residenset, Göteborgs Folkhögskola med filialer, Agnesbergs Folkhögskola, Västarvet (Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Vitlycke museum, Lödöse museum, ), Västergötlands museum, Göteborgs Botaniska Trädgård. Mål 3 Andel privata vårdgivare; Privata vårdcentraler och BVC, Rehab och några privata tandläkare har inventerats. Mål 4 Andel bolag alla bolag med offentlig verksamhet (Regionteater Väst i Borås och Uddevalla, Göteborgsoperan, Göteborgssymfonikerna) är inventerade hittills med undantag av Västtrafik. En handlingsplan ska tas fram i samarbete med Västtrafik. Mål 5 Andel upphandlade leverantörer: Konferensanläggningar har inventerats och håller på att inventeras.

15 Uppföljning av handlingsplan (13) Måluppfyllnaden har endast kunnat nås tack vare ungdomsprojektet i samverkan med Personalutskottet och HR- strategiska. Inga destinerade medel har tillförts i budgeten för att kunna uppnå de strategiska målen avseende inventeringarna. Åtgärder Fel, brister och hinder som TD synliggör ska ingå i åtgärdsprogram Rapporter är lämnade till HSNK avseende vårdcentraler och BVC samt folktandvårddkliniker. Rehabrapporter lämnas under december. Närhälsan och folktandvården har också fått rapporterna. Diskussion pågår om hur brister i tillgängligheten ska hanteras. Presidierna i kommittén för rättighetsfrågor och fastighetsnämnden har i en skrivelse till regionstyrelsen påtalat behovet av åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i Västra Götalandsregionens egna fastigheter. Medel har begärts för åtgärder samt uppföljande inventering. Övrigt Kommuner i Västra Götaland som är anslutna till TD 2013 var 46 kommuner i Västra Götaland anslutna till TD har Herrljunga kommun beslutat att inte förlänga avtalet. Svenljunga kommun har sagt upp avtalet. Kommunerna Grästorp, Tjörn och Lysekil är inte anslutna. Övriga avtalsparter som är anslutna till TD 7 nya avtalsparter har hittills under året tecknat avtal. Statens Fastighetsverk och TDstrategiska enheten har genomfört ett projekt innefattande tre kulturminnesmiljöer. Dessa är Bohus fästning, Kungälv, Världskulturmuseet och Varbergs Fästning. Projektet har innefattat inventering, rapporter samt analys av möjliga gemensamma utvecklingsområden med TD. Den 1 augusti togs applikationen TIBB över av Västra Götalandsregionen och Rättighetskommitténs kansli, TD-strategiska enheten. TIBB är ett webbaserat verktyg för att göra tillgänglighetsinventeringar av flerbostadshus. Det har utvecklats av f.d. Hjälpmedelsinstitutet (HI) i samarbete med SABO och några intresserade fastighetsägare. I dagsläget abonnerar cirka 12 kommuner eller fastighetsbolag på TIBB. TD1 stängs och allt arbete sker i TD2.0 Under hela 2014 är gamla TD öppen för visning av inventerade anläggningar. Inga nya inventeringar går från och med 2014 att genomföra i TD1. Antal sökträffar på anläggningar ökar Besöksfrekvensen på TD:s publika sida har ökat med 561,21% jämfört med år 2013 under perioden och var antalet besök på publika sidan 9002 jämfört med 2014 då siffran steg till besök.

16 Uppföljning av handlingsplan (13) 2. Arbetsmarknad Ansvarig nämnd/styrelse Personalutskottet och kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten Inga presidiemöten mellan personalutskottet och kommittén för rättighetsfrågor har genomförts under perioden. Åtgärder Rättighetskommitténs kansli har biträtt personalstrategiska avdelningen att ta fram ett förslag till organisation för fortsatt arbete med arbetsmarknadsnoder för att få fler personer med funktionsnedsättning anställda i Västra Götalandsregionen. Ett nytt förslag som ska beslutas av personalutskottet i december 2014 beskriver tydligare den process som ska gälla från Arbetsförmedling/Försäkringskassa och handläggning inom regionen. Aktiviteter Tre handläggare inom respektive Hälso- och sjukvård, Tillväxt och utveckling och Gemensam service ska framöver arbeta med att främja anställningar för grupper som har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. I dagsläget gäller det framför allt unga och personer med funktionsnedsättning. Kansliet har också tillsammans med kultursekretariatet skrivit en PM om Västra Götalandsregionens sociala ansvarstagande för andra grupper (än personer med funktionsnedsättning) som står långt från arbetsmarknaden. Upprinnelsen till denna PM var en diskussion på Agnesbergs folkhögskola om romers arbetssituation. Under 2015 kommer 10 miljoner från personalutskottet att tillföras extra för att göra individuella insatser för de som är anställda nu. Syftet är att öka övergångarna till ordinarie tjänster (med lönebidrag). Rapporter Någon rapport förutom den utvärdering som genomfördes 2012/2013 har inte tagits fram. Statistik visar att drygt 170 personer idag har central finansiering från regionen för sina tjänster.

17 Uppföljning av handlingsplan (13) 3. Forskning och utveckling, FoU Ansvarig nämnd/styrelse Kommittén för rättighetsfrågor Åtgärder Under perioden har ett FoU-råd med representanter från kommitténs olika samråd träffats för att diskutera kommande forskningsansatser. Representanterna från rådet för funktionshindersfrågor har nominerat ett stort antal förslag till kommande FoU-projekt. Förslag till kommande forskningsinsatser har också lämnats vid ett så kallat Tvärsamrådsmöte där samtliga av kommitténs samråd träffats för att bland annat diskutera FoUfrågor. Aktiviteter Under perioden har utöver tidigare nämnda forskningsinsats om förutsättningarna för att ställa krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling, tre forskningsprojekt pågått som också berör personer med funktionsnedsättning även om fokus inte är direkt riktat till gruppen. Det ena är ett projekt om invånardialog som handlar om att ge ett bättre underlag för utformning och innehåll av kommitténs olika samråd, det andra är ett projekt om ungas medskapande och det tredje handlar om utveckling av demokratitorg och ungas engagemang. Rapporter Slutrapporter från forskningsprojektet ska vara klara i december 2014 och publiceras i kommitténs rapportserie under första halvåret Kunskapsbildning och attitydförändring 4.1 Kunskapsöverföring mellan individstöd och tillgänglighetsarbete Ansvarig nämnd/styrelse Styrelsen för Habilitering & Hälsa och kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 1 Åtgärder I den nya handlingsplan för som bygger på konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som håller på att växa fram i samarbete med rådet för funktionshindersfrågor kommer tjänstepersoner från Habilitering&Hälsa att vara delaktiga.

18 Uppföljning av handlingsplan (13) 4.2 Utbildning i MR mänskliga rättigheter Åtgärder Under perioden har 350 politiker i Västra Götalandsregionens styrelser och nämnder fått utbildning i mänskliga rättigheter och cirka 50 personer i förvaltningsledningar. Aktiviteter Ett stort antal utbildningar har erbjudits och arrangerats under perioden i nära samverkan med berörda för att målgruppsanpassa utbildningen så långt som möjligt. Trots samverkan och förslag på datum från målgruppen har några utbildningstillfällen ställts in på grund av för få anmälningar och därvid har 84 politiker inte fått någon utbildning. Utbildningsinsatserna fortsätter under 2015 med uppföljningsutbildningar för politiker och med extra fokus på förvaltningsledningar. 4.3 Område Folkhälsa och funktionshinder/alla rättighetsområden Ansvarig nämnd/styrelse Folkhälsokommittén och kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 2 Åtgärder Rättighetskommittén och dess kansli har deltagit i ledningsgrupp respektive arbetsgrupp i att ta fram Åtgärdsplanen för en jämlik hälsa i Västra Götaland som folkhälsokommittén haft huvudansvar för. Kommittéerna har gett respektive kanslier i uppdrag att ta fram ett förslag på hur Västra Götalandsregionen ska kunna mäta och följa äldres livsvillkor över tid vilket är ett arbete med nära anknytning till funktionshinderområdet. Aktiviteter Deltagande i ledningsgrupps- och arbetsgruppsmöten. Ett förslag på hur Västra Götalandsregionen ska kunna mäta och följa äldres livsvillkor över tid, så kallade profilvariabler är påbörjat och kommer att slutföras under 2015.

19 RHK (10) Kommittén för rättighetsfrågors årliga vidareuppföljning av regionfullmäktiges prioriteringar utifrån Det Goda livet för alla Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor

20 Inledning Regionfullmäktige behandlade våren 2011 Det Goda livet för alla, Västra Götalandsregionens plan för funktionshindersfrågor (RHK (10). Rapporten överlämnades av den nybildade kommittén för rättighetsfrågor. Regionfullmäktige godkände rapporten och dess förslag om det fortsatta arbetet utifrån handikappkommitténs arbete med planens 31 åtgärder och dess bäring på andra rättighetsområden som jämställdhet, hbtq, etnicitet och ålder. Fyra huvudområden identifierades: tillgänglighet, arbetsmarknad, FOU och kunskapsbildning/attitydförändring. Kommittén för rättighetsfrågor har begärt en vidareuppföljning av vad som hänt sedan regionfullmäktige beslutade prioriteringar utifrån rapporten. En redovisning lämnas kopplad till respektive av regionfullmäktige beslutade huvudområden för perioden 2011 t o m oktober Vidareuppföljning av slutrapportens fyra huvudområden 1. Område Tillgänglighet 1.1 Fysisk miljö Ansvarig nämnd/styrelse Fastighetsnämnden. Arbetet görs tillsammans med kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 4. Åtgärder Handlingsplan till och med 2014 innefattade mål och mättal samt aktiviteter. Handlingsplanens mål: 1. Ökad tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och utifrån alla människors rättigheter 2. En kompetent personal 3. Västra Götalandsregionen skall ligga i framkanten när det gäller tillgänglighetsfrågor med ett mänskligt rättighetsperspektiv Aktiviteter 1. På initiativ från fastighetsnämnden biträder kommittén för rättighetsfrågor i "Östra Sjukhuset - framtidens sjukhusområde" som ansvarig för Tema Social hållbarhet. Ett unikt arbete sker genom att projektet utgår från social hållbarhet och mänskliga rättigheter för att sedan se vad detta ställer för krav på de fysiska planerna och sedan utifrån detta successiv tillföra fler dimensioner utbildningar är genomförda av Västfastigheters alla förvaltare och projektledare 2

21 3. Utarbetat fastighetsspindeln med ekonomiskt stöd av SKL:s fastighetsfond en rapport är sammanställd speciellt riktad till fastighetsförvaltare och fastighetsägare baserad på TD (Tillgänglighetsdatabasen) 4. TD har designats och prövats vid verifiering av lokaler vid nyförhyrning för att kunna ta ställning till lokalens förutsättningar att uppnå Västra Götalandsregionens krav på tillgänglighet 5. Utvecklingen av TD Västfastigheter medverkar i relevanta delar 6. Riktlinjer för tillgängliga lekplatser innefattande MR krav håller på att tas fram i samarbete med Göteborgs Stad, barnrättsområdet och funktionshindersrörelsen. 7. Fastighetsnämnden och kommittén för rättighetsfrågor har beslutat om revidering av nuvarande Riktlinjer för tillgängliga och användbara miljöer där tillgängligheten avseende arbetsplatser ska arbetas in. 8. Fastighetsnämnden och kommittén för rättighetsfrågor samt kanslierna har medverkat i SKL, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnads förstudie om tillgänglighet innefattande Organisation, Mål, styrning och uppföljning, Motivation och engagemang samt Verktyg Rapporter Löpande på presidiemötena samt en årlig rapport med blick framåt Mätning av hur många som inhämtat informattion i TD Uppföljning via TD av andelen av tillgänglighet (på nybyggnation) enligt regionens riktlinjer 90% år 2013, 90% år 2014 (mätetalen är inklusive av verksamheten beslutade avsteg) 1.2 Kollektivtrafik Ansvarig nämnd/styrelse Kollektivtrafiknämndenoch styrelsen för Västtrafik AB med stöd av kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 1 med kollektivtrafiknämnden Åtgärder Regionalt trafikförsörjningsprogram där mål 3 innefattar de olika diskrimineringsområdena Aktiviteter 1. Handlingsplan för funktionshindersanpassning av kollektivtrafiken är framtagen baserad på fokusgrupper med unga och med regionala rådet för funktionshindersfrågor 2. Arbete pågår med att tydliggöra kopplingarna mellan kollektivtrafiken och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (mål 3) Rapporter Årlig uppföljning som redovisas och diskuteras i kollektivtrafikråden 3

22 1.3 Information Ansvarig nämnd/styrelse Regionstyrelsen (informationsavdelningen) och kulturnämnden med stöd av kommittén för rättighetsfrågor. Antal möten med informationsavdelningen Kontinuerligt Åtgärder Gemensam uppdragsbeskrivning Antal möten med kulturnämnden 1 Åtgärder CTI (Centrum för tillgänglig information) har under getts uppdrag att bistå regionkansliets verksamheter med kompetens kring anpassad information. Uppdrag från regionstyrelsen att revidera Riktlinjer för tillgänglig information. Överenskommelse att Riktlinjer för tillgänglig scenkonst och utställning ska uppdateras Aktiviteter 1. Kommittén för rättighetsfrågor/ Rättighetskommitténs kansli gav 2011 inuse uppdrag att genomföra fokusgruppsintervjuer med personer som har olika funktionsnedsättningar. Fokus var undersöka i vilka situationer som behovet uppstår, hur man vill att informationen ska förmedlas, vad informationen ska innehålla och var informationen ska kunna hittas. 2. Resultatet har återförts till bl a Habilitering & Hälsa och bildar underlag för revidering av riktlinjer till information (se nedan). 3. Informationsavdelningen har med stöd av Rättighetskommitténs kansli initierat ett arbete med att se över riktlinjerna för när information i anpassad form ska tas fram och revidera det som behövs. Revideringsarbetet inkluderar också andra tillgänglighetsaspekter som tillgång till andra språk. Rapporter Slutrapporten Målgruppsanalys av behov av information i anpassad form tydliggör hur anpassad information ska utformas för att kunna nå så många personer som möjligt, vikten av korrekt information och personlig kontakt. Förslag ges till alternativa kanaler där anpassad information kan finnas. 1.4 Tillgänglig upphandling Ansvarig nämnd/styrelse Servicenämnden med stöd av kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 3 4

23 Åtgärder Ett förslag på ny handlingsplan är framarbetad innefattande sociala krav utifrån mänskliga rättigheter. Handlingsplanen innefattar användning av antidiskrimineringsklausuler i några pilotupphandlingar. Ett antal myndigheter och andra offentliga förvaltningar, dock inte Västra Götalandsregionen har använt sig av antidiskrimineringsklausuler i sina upphandlingar av tjänster. Syftet med klausulerna är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av diskrimineringslagen. Aktiviteter Servicenämnden har tillsammans med kommittén för rättighetsfrågor fortsatt arbetet med att integrera krav på tillgänglighet i upphandling, som initierades av tidigare handikappkommittén. Breddning till upphandlingar innefattande mänskliga rättigheter har arbetats in i förslaget till ny handlingsplan. Rapporter Enligt regionfullmäktiges budget 2013 ska Västra Götalandsregionen i allt högre grad ställa krav på användarvänlighet och på tillgänglighet vid upphandling av varor och tjänster. Uppföljning MR-prioriterade upphandlingar (avtalsvård) kommer att ske årligen. 1.5 TD (Tillgänglighetsdatabasen) Ansvarig nämnd/styrelse Kommittén för rättighetsfrågor Åtgärder Kommittén har begärt klarhet i TD:s juridiska form för framtiden. Regionstyrelsen har gett regiondirektören i uppdrag att utreda detta med avseende på möjligheterna till samverkan med andra aktörer. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning lämnades uppdrag till kommittén att ansvara för driften av verksamheten avseende TD. TD2.0 har utvecklats med stöd från Arvsfonden. Projektet ska redovisas Aktiviteter 1. Utveckling av TD2.0 i samverkan med Västsvenska Turistrådet, HSO Västra Götaland, SRF regionalt och nationellt och Handikappförbunden nationellt. 2. En breddning av TD med MR har påbörjats och är delvis genomförd. 3. Olika typer av MR- rapporter baserade på data inmatat i TD håller på att tas fram. 4. Samarbete med Örebro kommun i ett Vinnova finansierat projekt avseende sökdrivna öppna data och samlingsportal för vidareutnyttjande 5. Nyinventering av vårdcentraler, BVC och ungdomsmottagningar i TD2.0 har påbörjats och beräknas vara slutförd juni Utbildningar håller på att tas fram. 5

24 6. Ett antal informationstillfällen har på inbjudan genomförts lokalt, regionalt, nationellt och internationellt om TD. 7. TD har ingått i ett interregionalt samarbete med Östfold i projektet Tillgängligt Friluftsliv där Uddevalla kommun varit projektägare. 8. En tvärgrupp bestående av representanter från de olika diskrimineringsområdena har utsetts som stöd för vidare utveckling av TD. Rapporter Rapport till Arvsfonden ska lämnas Område Arbetsmarknad Ansvarig nämnd/styrelse Personalutskottet och kommittén för rättighetsfrågor. Antal presidiemöten 2 Åtgärder Projektet Arbetsmarknadsnoderna Aktiviteter 1. Fram till juni 2012 har 201 nya praktikplatser för personer med funktionsnedsättning skapats inom Arbetsnodsprojektet och för 152 personer har praktiken övergått i anställning som exempelvis lönebidrag. 2. Ett material för arbetsplatsträffar uppdelat på fyra träffar där information om personer med funktionsnedsättning och om Arbetsmarknadsnoderna ges. I materialet ingår också att inventera tänkbara arbetsuppgifter för praktikplats samt diskussionsfrågor om människosyn och värdegrund. 3. Ett antal utbildningstillfällen har erbjudits personal i Västra Götalandsregionen. Rapporter En särskild utredningsrapport togs fram vid årsskiftet 2011/2012 som klargjorde behovet av regiongemensamma pengar för praktikplatserna. Dessa pengar innebär att den enskilda förvaltningen inte betalar lönen förutom de medel som utbetalas av Arbetsförmedling/ Försäkringskassa. Under 2012 har framtida organisering av arbetet diskuterats då projektet avslutas i december Enligt budget 2013 ska arbetet fortsätta, men formerna för detta är ännu inte fastlagda. Den utvärdering av projektet som är under utarbetande av Contextio kommer att ligga till grund för den framtida organiseringen. 6

25 3. Område Särskilda FoU-medel för alla rättighetsområden Ansvarig nämnd/styrelse Kommittén för rättighetsfrågor Åtgärder Nya riktlinjer för kommittén för rättighetsfrågors FoU-arbete har tagits fram där fyra inriktningsmål tydliggjorts: 1. Klart fokus på mänskliga rättigheter 2. Intersektionalitet uppmuntras (dvs belysa samspelet mellan funktionsnedsättning och andra dimensioner som barn/ungdom, kön, etnicitet, religion, annan sexuell läggning med mera) 3. Implementerings-, uppföljningsmodeller och indikatorer 4. Kostnader för att de mänskliga rättigheterna inte tillgodoses När det gäller kommitténs arbete med de särskilt utsatta grupperna ska FoU-projekt särskilt prioriteras för områdena funktionshinder, etnicitet/religion (inklusive nationella minoriteter) och hbtq. Aktiviteter 1. Under hösten 2011 utlystes FoU-medel för funktionshinderforskning under 2012 för 13:e gången. Fem projekt beviljade medel till ett sammantaget belopp om kr. 2. Under 2012 har ett forskningsråd skapats med inriktning på mänskliga rättigheter. Rådet är partsammansatt med forskare, verksamhetsföreträdare och representanter från civilsamhället och då särskilt representera de grupper som nämns i diskrimineringssammanhang, dvs jämställdhet/hbtq, etnicitet, religion/trosuppfattning, funktionshinder och ålder (särskilt barn/unga och äldre). Syftet är att skapa ett forum för utbyte av idéer, stimulera till angelägna forskningsfrågeställningar och vara rådgivande till kommittén för rättighetsfrågors FoU-inriktning och arbete framöver. Rapporter En rapport med sammanställning av de projekt som fått projektbidrag av kommitténs för rättighetsfrågor ska tas fram. 4. Område Kunskapsbildning och attitydförändring 4.1 Kunskapsöverföring mellan individstöd och tillgänglighetsarbete Ansvarig nämnd/styrelse Styrelsen för Habilitering & Hälsa och kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 2 7

26 Åtgärder Fortsatt samarbete enligt den gemensamma rapporten 2010 som konstaterade en bristande kunskap om de två perspektivens arbetsområden och förordade att i ett första steg genomföra dialog- och erfarenhetsutbyten. Aktiviteter 1. Samarbete kring TD har fortsatt. 2. Vad gäller information i anpassad form har ett arbete att revidera de riktlinjer som finns och utöka dem till riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation påbörjats. 3. Ett av målen var också att utveckla de externa webbplatserna där habiliteringarnas verksamheter nu till exempel ger möjlighet till avbokningar. 4.2 Bemötandeutbildningen Bemötandeutbildningen finns på Västra Götalandsregionens hemsida Den finns att ladda ner som både en utbildning för anställda inom regionen och en mer neutral utbildning för exempelvis kommuner och andra aktörer utanför regionorganisationen. Åtgärder Kommittén för rättighetsfrågor har gett sitt kansli i uppdrag att ta fram en utbildning i mänskliga rättigheter riktad till Västra Götalandsregionens politiker och verksamheter. Aktiviteter En första version av utbildningen är framtagen och prövad. Mer utveckling kommer att ske. 4.3 Område Folkhälsa och funktionshinder/alla rättighetsområden Ansvarig nämnd/styrelse Folkhälsokommittén och kommittén för rättighetsfrågor Antal presidiemöten 4 Åtgärder En jämförelse mellan folkhälsokommitténs och kommittén för rättighetsfrågors reglementen har genomförts och diskuterats vid en gemensam presidieträff som resulterat i en handlingsplan kring några speciella områden. Kommittéerna har tagit fram ett Barnhäloindex, vilket också speglar barn med funktionsnedsättningar.. Aktiviteter 1. När det gäller samverkan kring funktionshinderområdet har en särskilt broschyr om TD tagits fram för målgruppen äldre. 2. Gemensam workshop kring äldre har genomförts. 3. Diskussion om spridning av Barnhälsoindex samt förslag till användande av framtida sociala investeringsfonder pågår. 8

27 Fortsatt arbete 1. Behov av kontinuerlig uppdatering/utveckling av riktlinjer och 2. TD stödja verksamheters användande av TD, ta fram uppföljningsrapporter och analysera utveckling av regionens arbete med mänskliga rättigheter inom TD:s funktionaliteter 3. Behov av metoder för implementering, information och marknadsföring av det som gjorts och ska göras utifrån det breddade MR-uppdraget inom regionorganisationen. 4. Stödja att tillgänglighetsaspekter ur ett MR perspektiv finns integrerat i alla förvaltningars avtal 5. Metoder för styrning, uppföljning (indikatorer/nyckeltal) utvecklas och används. 9

28 Resultat av genomförd handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen Genomfört: 1. Kansliet har tillsammans med Västfastigheter vid tre tillfällen utbildat sammanlagt 47 fastighetsförvaltare och projektledare från Västfastigheter i fysisk tillgänglighet. Utbildningen har innehållit: information om vår gemensamma handlingsplan lag- och regionkrav berättelser från en tonåring som använder rullstol med de begränsningar det kan innebära och de situationer när det fungerar bra. visning av delar av filmen Attans en film om tillgänglighet, producerad av bland andra Handikappförbunden praktiska övningar med teknikkäpp och i rullstol information och genomgång av TD gemensamma diskussioner 2. Utarbetat en fastighetsspindel i samarbete med SKL:s fastighetsfond tillsammans med bland andra Västfastigheter. Arbetet har legat till grund för TD:s excelrapporter. 3. Ett samarbete inleddes mellan projektledare för utveckling av byggnadsplan 2011 för Östra Sjukhuset i Göteborg och medarbetare från rättighetskommitténs kansli. Det har resulterat i ökad kunskap kring social hållbarhet och mänskliga rättigheter bland deltagarna i ett omfattande processarbete med seminarier med mera i Projektet Östra utvecklingsplan för Östra sjukhuset. Detta projekt hade stöd från Delegationen för hållbara städer. Utställningsarbetet skedde bland annat i samarbete med teckenspråkiga och i dialog med kansliet när det gällde andra anpassade former av information. Monter i utställningen var tillgänglig för personer med rullstol. 4. Statistik om hur många som inhämtat info i TD. Antalet ska öka över tiden. Från januari 2013 augusti 2013 var Från januari 2014 till augusti Utveckling av TD: Under denna tid har TD, Tillgänglighetsdatabasen utvecklats att från att ge personer med funktionsnedsättning information om verksamhetens fysiska miljö till att dessutom bli ett uppföljningsverktyg för fastighetsägare, förvaltare och verksamhetschefer. Pågående arbete: Revidering av Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2009/10

29 Färdigställande av en skylthandledning TD Tillgänglighetsdatabasen som verifiering av lokaler. Alla verksamheter i regionen ska ingå i TD med årligen uppdaterad information till och med augusti: 812 verksamheter vårdcentraler, tandvårdkliniker, ungdomsmottagningar, ungdomsmedicinmottagningar, rehabmottagningar, Botaniska trädgården, Regionens hus, patientnämndens kansli, folkhögskolor, habilitering och hälsa. Dessutom sjukhusen: NÄL, Uddevalla, Kungälv, Frölunda specialistsjukhus, SÄS Borås och Skene. Storleken på förvaltningarnas lokalbestånd består av allt från en lokal till ett sjukhus med 50 mottagningar. Följer budgetmål. Ej genomfört: Nya Regionens Hus i Göteborg Har ej byggts Full tillgänglighet (på nybyggnation) enligt regionens riktlinjer till: 80% år % år % år 2014 (mätetalen är inklusive av verksamheten beslutade avsteg) Detta har inte följts upp. Några vårdcentraler Tillgänglighet Inga riktigt bra exempel finns den bästa vårdcentralen har 59% av enkelt avhjälpta hinder åtgärdade. Utvecklingen av TD Västfastigheters medverkan i relevanta delar. Dokumentation av avvikelser. Nya rapporttyper. Samverkan kring GIS-positionering med mera. Här behövs fortsatt samarbete.

30 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Maria Talja, Åsa Olsson Telefon: , E-post: maria.talja@vgregion.se, asa.olsson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen. 2. Kommittén för rättighetsfrågor delger regionstyrelsen Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Inom Västra Götalandsregionen finns en tydlig politisk vilja att prioritera krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling beslutade servicenämnden och kommittén för rättighetsfrågor att de tidigare kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skulle fortsätta och utvecklas till att gälla mänskliga rättigheter. Sedan dess har en handlingsplan för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling antagits av kommittén för rättighetsfrågor, servicenämnden och slutligen regionstyrelsen. En arbetsgrupp bestående av en tjänsteperson från Område inköp och två tjänstepersoner från rättighetskommitténs kansli har tillsammans arbetat utifrån handlingsplanen. Detta är en uppföljning av denna handlingsplan. Slutsatser För att kunna ställa relevanta krav på mänskliga rättigheter vid upphandling har arbetsgruppen utvecklat en checklista för rättighetsanalys. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen använder sig av personer med egen erfarenhet vid kravställandet vid upphandling av vissa tjänster och varor. Det ökar möjligheten för regionens invånare att kunna använda sig av dem. Arbetsgruppen har utvecklats i att ställa krav vid upphandlingar som har koppling till de mänskliga rättigheterna. Det arbetet hänger bland annat samman med rättighetskommitténs kanslis övriga utveckling under sina första fyra år. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

31 Datum (2) Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jacobsson Enhetschef Bilaga 1. Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen. Beslutet skickas till Regionstyrelsen, Elisabet Ericson, elisabet.ericson@vgregion.se Servicenämnden, Margareta Grevås Sjöö, margareta.grevas.sjoo@vgregion.se

32 1 (15) Uppföljning av handlingsplan Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Åsa Olsson, Maria Talja Område inköp Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olssont@vgregion.se

33 Uppföljning, (15) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förvalta och utveckla genomförda upphandlingar... 4 Kaffeautomater... 4 Insulinpumpar med tillbehör... 5 Medicinsk fotvård... 5 Gröna listan... 6 Strategiska kommunikationstjänster samt grafisk formgivning och kommunikation... 6 Samtalsbokning... 7 Resebyråtjänster och konferensbokning... 7 Nytillkomna upphandlingar... 8 Övriga upphandlingar med tillgänglighetskrav... 8 Utveckling av mänskliga rättigheter i offentlig upphandling... 8 Diskrimineringslagen... 8 Uppförandekod för leverantörer... 9 Rutiner för analys, upphandling och avtalsvård... 9 Ökad kunskap om mänskliga rättigheter TD integreras med e-handel Mål och uppföljning av prioriterade upphandlingar Bilaga Bilaga Bilaga

34 Uppföljning, (15) Sammanfattning Västra Götalandsregionens arbete med offentlig upphandling Inom Västra Götalandsregionen (VGR) finns en tydlig politisk vilja att prioritera krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling beslutade servicenämnden och kommittén för rättighetsfrågor att de tidigare kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skulle fortsätta och utvecklas till att gälla mänskliga rättigheter. Sedan dess har en handlingsplan för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling antagits av kommittén för rättighetsfrågor, servicenämnden och slutligen regionstyrelsen. En arbetsgrupp bestående av en tjänsteperson från Område inköp och två tjänstepersoner från rättighetskommitténs kansli har tillsammans arbetat utifrån handlingsplanen. Detta är en uppföljning av denna handlingsplan. Slutsatser För att kunna ställa relevanta krav på mänskliga rättigheter vid upphandling har arbetsgruppen utvecklat en checklista för rättighetsanalys. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen använder sig av personer med egen erfarenhet vid kravställandet vid upphandling av vissa tjänster och varor. Det ökar möjligheten för regionens invånare att kunna använda sig av dem. Arbetsgruppen har utvecklats i att ställa krav vid upphandlingar som har koppling till de mänskliga rättigheterna. Det arbetet hänger bland annat samman med rättighetskommitténs kanslis övriga utveckling under sina första fyra år. Inledning Att ställa sociala krav, som krav på tillgänglighet och mänskliga rättigheter räknas som, har stöd i lagen om offentlig upphandling (LOU). Den uppger att upphandlande myndigheter bör beakta miljö- och sociala hänsyn om upphandlingens karaktär motiverar detta. Lagen bygger på EU-direktivet 2004/18/EG. Även högsta beslutande nivå i Västra Götalandsregionen prioriterar sociala krav i offentlig upphandling. Enligt regionfullmäktiges budget 2013 ska Västra Götalandsregionen i allt högre grad ställa krav på användarvänlighet och på tillgänglighet vid upphandling av varor och tjänster. Dessutom ska en tjänst, produkt eller miljö som Västra Götalandsregionen tillhandahåller vara utformad med hänsyn till att invånarna har olika behov samt vara lätt att förstå och använda, till exempel med information och service på andra språk. I budget 2014 står följande: Västra Götalandsregionen arbetar aktivt med socialt och etiskt ansvar vid upphandling av varor och tjänster[ ]Vid upphandling av varor och tjänster ska tydliga miljökrav och sociala krav ställas.

35 Uppföljning, (15) Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är Alla människor födda fria och lika i värde och rättigheter." Eftersom Sverige har anslutit sig till ett flertal konventioner om de mänskliga rättigheterna ska de ligga till grund för det arbete som bedrivs i landet. Som en offentlig aktör har Västra Götalandsregionen därför ett särskilt ansvar att se till att dessa rättigheter respekteras, skyddas och främjas. Västra Götalandsregionen är därmed så kallad skyldighetsbärare och invånarna i länet är så kallade rättighetsbärare. Genom de upphandlingar Västra Götalandsregionen genomför kan regionen ställa krav på att leverantörerna följer de mänskliga rättigheterna. Förvalta och utveckla genomförda upphandlingar Kaffeautomater Utveckling av tillgänglig kaffeautomat I det förra avtalet för kaffeautomatsleverantör fanns ett särskilt kontraktsvillkor där den tilldelade anbudsgivaren åtog sig att utveckla sina kaffeautomater att uppfylla vissa tillgänglighetskrav. Efter tilldelning bildades en arbetsgrupp med målet att ta fram ett förslag på en tillgänglig kaffeautomat. Arbetsgruppen bestod av tre representanter från funktionshindersrörelsen, representant från tilldelad leverantör, projektledare från inköp och utvecklingsledare från Västra Götalandsregionen. Kaffeautomaten skulle kunna användas självständigt och vara användbar för personer som har svårt att se, röra sig, tåla vissa ämnen och bearbeta, tolka och förmedla information. Arbetsgruppen tog fram ett förslag men då det blev dags att tillverka en prototyp visade det sig att det inte fanns någon finansiering för detta. I avtalet stod det inte att leverantören skulle stå för utvecklingskostnaden och från regionens sida var insatsen tjänstepersoners kunskap och arbetstid samt att arvodera representanterna från funktionshindersrörelsen. Leverantören krävde då att regionen skulle garantera att köpa in ett visst antal kaffeautomater för att täcka utvecklingskostnaden på cirka 3 miljoner kronor, vilket avvisades. Utvecklingsarbetet avslutades men det utarbetade förslaget finns att tillgå. Uppföljning av leverantörens aktuella sortiment Område inköp och rättighetskommitténs kansli har i samband med uppföljning av avtalad leverantör av kaffeautomater, utvärderat den fysiska tillgängligheten av fyra automater i aktuellt sortiment. Av de 13 tillgänglighetskrav som följts upp är cirka hälften uppfyllda hos var och en av de fyra automaterna. Det handlar till exempel om godkända ljushetskontraster, bildsymbol och text för de olika valen samt möjlighet att förstora texten. Ingen uppfyller kravet på punktskrift eller att få informationen uppläst. Avtalet med leverantören har förlängts men beslut har tagits i styrgruppen om att Västra Götalandsregionen ska ansluta sig till SKL kommentus upphandling av kaffeautomater. Avtalet är ännu (oktober 2014) inte klart.

36 Uppföljning, (15) Reflektion Vid granskning av avtalet kommer det fram leverantören har reserverat sig för utvecklingskostnaden. Kanske hade de andra som lagt anbud räknat in utvecklingen i sin kostnad. Viktigt att vara tydlig i avtalsskrivningen. En konkurrensutsättning om ett avtal som har ett stort ekonomiskt värde gör att många leverantörer är intresserade av att delta. Att då i förfrågningsunderlaget ställa krav på kaffeautomaternas tillgänglighet kan vara ett stort incitament för tillverkaren att vidareutveckla sina kaffeautomater. Av de fyra automater som följdes upp var cirka hälften av tillgänglighetskraven uppfyllda hos varje, det var dock olika krav hos olika automater. Det innebär att det borde vara möjligt att utöka antalet uppfyllda krav hos en automat som då kan vara användbar för fler. Funktioner, som att kunna förstora texten, fanns i befintliga kaffeautomater. Det är viktigt att överföring av sådan kunskap sker till verksamheterna, vilket inte alltid är fallet. Insulinpumpar med tillbehör Inför en ny upphandling av insulinpumpar med tillbehör testade produktansvarig tillsammans med en tjänsteperson från rättighetskommitténs kansli ljushetskontraster och storlek på siffror och bokstäver på de upphandlade insulinpumparna för att inhämta kunskap inför nästa kravställande. Dessutom fick 19 användare en utvärderingsenkät, som handlade om tre olika insulinpumpar som var upphandlade. Tio frågor handlade om användbarheten varav fyra frågor handlade om möjligheten att läsa text på display, storlek på bokstäver/siffror, kontrast mot bakgrund samt svårigheten med batteribyte. Patienternas omdömen gav en vägledning om användbarheten av insulinpumparna. I den nya kravspecifikationen finns tre skallkrav som handlar om fysisk tillgänglighet mot ett tidigare. Reflektion Det är viktigt att produktansvarig och inköpare gör en utvärdering av de upphandlade produkterna genom de som använder dem. Det är centralt inför nästa upphandling. Medicinsk fotvård Projektgruppen tog upp frågor kring krav på ökad tillgänglighet i samband med upphandling av medicinska fotvårdstjänster för Primärvården. Avsikten var att det skulle finnas ett antal leverantörer som kunde erbjuda en högre grad av tillgänglighet inom ett geografiskt område, och att dessa även skulle få en något högre ersättning för sina patienter. Dock ansåg sig inte kunden/uppdragsgivaren vara villiga att betala mer för en ökad tillgänglighet. Reflektion I kravspecifikationen fanns ett skallkrav som innebär att verksamheten skulle inventeras i TD. Intresset har inte saknats hos de upphandlade fotvårdarna och tanken från början var att de skulle inventera sina verksamheter själva efter att ha fått en utbildning i inventering. Förutsättningarna för att inventera själva i TD har

37 Uppföljning, (15) ändrats och TD-teamet har varit hårt belastat, varför inga fotvårdsverksamheter ännu är inventerade i TD. Gröna listan Tillgänglighetsaspekter i Gröna listan Gröna listan, har utvecklats från en upptryckt katalog till en databas. Den används av kommuner i Västra Götaland och av Västra Götalandsregionens verksamheter. Den innehåller en informationsdel som heter God tillgänglighet och handlar om hur bord, förvaring, reception, stora glasytor och sittplatser ska vara utformade för att så många människor som möjligt ska kunna använda miljön. Förutom tillgänglig utformning av inredningen så finns det också beskrivning om hur inredning kan placeras för att den ska bli användbar. Under sortimentet av stolar i offentlig miljö, uppmärksammas de tre stolar som uppfyller Västra Götalandsregionens krav på tillgänglighet, det vill säga sitthöjd 0,50 meter, ryggstöd och armstöd som minst går fram till sitsen är det tre stolar som uppfyller kraven. Reflektion De texter som handlar om tillgänglighet och användbarhet är fortfarande aktuella, men behöver ses över i samband med att de reviderade "Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet" antas. Det kan också vara dags att igen förslå att en ny text läggs till i Gröna listan som lyfter fram rättigheten att få tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön. Ett område som behöver lyftas fram är rumsakustiken i lokaler och vikten av val av möbler som inte försämrar ljudmiljön i form av till exempel skrapande stolsben. Strategiska kommunikationstjänster samt grafisk formgivning och kommunikation I kravspecifikationen för den förra upphandlingen 2011 betonades att information ska kunna förstås och användas av personer med olika funktionsnedsättningar. Av fem bedömningsgrunder var en hur tillgänglighetskraven var uppfyllda. I anbudsinbjudan fanns det hänvisningar till Västra Götalandsregionens riktlinjer och policies, klarspråk och regionens riktlinjer för anpassad information. Inför den kommande upphandlingen planerar arbets- och projektgruppen att kravställa att de avtalade leverantörerna utbildas i normkritik, genusanalys och tillgänglighet. Eftersom Västra Götalandsregionen själva jobbar med normkritik och genusanalys i kommunikation bör även avtalade leverantörer uppfylla detta. Diskriminering beror ofta på stereotypa normer och är därför viktiga att problematisera vid kommunikations- och informationsinsatser. Reflektion I kravspecifikationen står att Västra Götalandsregionens riktlinjer och policies ska följas. Av de fyrtiotalet styrdokument som Västra Götalandsregionen har, behöver de som är särskilt viktiga för uppdraget framhävas. Här kan det till exempel handla om den grafiska profilen med skyltavsnittet.

38 Uppföljning, (15) Samtalsbokning 2013 träffade personer från funktionshindersrörelsen leverantören av TeleQ och telefoniansvarig inom Västra Götalandsregionen. Funktionshindersrörelsen kunde då själva ge och motivera sina synpunkter vilket gav en större kunskap hos ansvariga och en större förståelse för problemen. I samband med ny upphandling träffade tre personer från funktionshindersrörelsen (en person som är döv, en person med hörselnedsättning samt en person med dyslexi) ansvarig upphandlare och preciserade sina krav vilka flertalet nu återfinns i kravspecifikationen. Två döva personer har testat funktionen att beställa en uppringningstid via webbgränssnitt. Då upptäcktes brister, vilket visar att det är viktigt att invånare testar "på riktigt". Reflektion Vid ett möte mellan invånare med funktionsnedsättningar, leverantören av produkten samt inköpare blev detta en ögonöppnare för leverantören. För leverantören var verksamhetens personal målgruppen, inte patienten. Det handlade om att skapa en bra arbetsmiljö för personalen och naturligtvis service för patienten som blir uppringd samt att de flesta uppskattar att slippa vänta i telefonen. Men för personer med vissa funktionsnedsättningar som dövhet var systemet oanvändbart och för vissa personer var systemet svårbegripligt med alla sina val. Det är viktigt och nödvändigt att personer med funktionsnedsättningar är med redan i kravställandet vid vissa upphandlingar. Det minskar problemen senare när tjänsten/produkten ska bli använd. Närhälsans utvecklingsstrateg påpekar att nu är det full aktivitet med planering inför byte av system. De bevakar att så gott som alla punkter i kravspecifikationen kommer på plats (se bilaga 1). En uppgift blir sedan att kommunicera ut funktionerna i det nya systemet till invånarna. Resebyråtjänster och konferensbokning Ett krav var att alla konferensanläggningarna skulle kunna visa upp sin fysiska miljö för besökarna via TD. I september 2014 hade 37 av 66 konferensanläggningar inventerats i TD och tre var påbörjade. Reflektion Västra Götalandsregionen skulle kunna utveckla sina krav kring servicen vad gäller hörslingor och högtalarsystem för att förbättra tillgängligheten för många människor.

39 Uppföljning, (15) Nytillkomna upphandlingar Övriga upphandlingar med tillgänglighetskrav Under 2013 ställdes tillgänglighetskrav inom upphandling av teleprodukter med resultat att vid behov ordnar leverantören anpassade teleprodukter som exempelvis telefoner. Under 2014 har inköpare hört av sig om tillgänglighetskrav inom två nya områden: Mobil tandvård i form av en trailer som ska utrustas för att vara fysiskt tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Stomiprodukter där kravet på ljushetskontrast på en klipplinje på stomiplattan ska uppfyllas enligt Västra Götalandsregionen riktlinjer. Rekrytering av utländska läkare Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling tittade på kommande upphandlingar och träffade tre projektledare som ansvarar för ett antal intressanta upphandlingar. Eftersom rekrytering av utländska läkare var en av de kommande upphandlingarna där krav på mänskliga rättigheter kan ställas inledde arbetsgruppen ett samarbete med projektgruppen för denna upphandling. Arbetsgruppen gjorde en rättighetsanalys av området som diskuterades med projektgruppen. Följande aspekter konkretiserades som eventuellt kan tas med i kravställandet: Rutiner för jämlik och icke-diskriminerande rekrytering. Barnkonsekvensanalyser utifrån de centrala principerna i barnkonventionen. Antidiskrimineringsklausul. Om dessa områden tas med i den slutliga upphandlingen ska de även ingå i uppföljningsplanen för upphandlingen. Reflektion Upphandlingen av utländska läkare är ett utvecklingsområde för att se hur andra krav utifrån mänskliga rättigheter än fysisk tillgänglighet kan tas med i kravställandet. Responsen har varit god och arbetsgruppen har fått en bättre insikt om hur mänskliga rättigheter kan främjas genom upphandlingar. Utveckling av mänskliga rättigheter i offentlig upphandling Diskrimineringslagen Krav utifrån diskrimineringslagen har lagts med i de hälso- och sjukvårdsupphandlingar som gäller köpt vård. Det är cirka 20 stycken upphandlingar totalt under den period handlingsplanen har gällt Just nu pågår åtta upphandlingar av köpt vård där antidiskrimineringsklausulen finns med. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli följer upp de upphandlingar de har

40 Uppföljning, (15) beställt av Område inköp men de följer inte upp kraven utifrån diskrimineringslagen. Reflektion Det är positivt att diskrimineringslagen har tagits med i alla avtal som berör köpt vård men de behöver även följas upp och användas i fler upphandlingar. Uppförandekod för leverantörer Prioriterade upphandlingar med perspektivet mänskliga rättigheter på en internationell nivå, är sedan tidigare fastställt av den nationella samverkansgruppen Socialt Ansvarstagande i Offentlig Upphandling, där samtliga landsting och regioner inom Sverige finns representerade. Utgångskravet för dessa upphandlingar är den gemensamma uppförandekoden för leverantörer och omfattar följande inköpsområden: instrument och rostfria sjukvårdsartiklar operationsartiklar, engångs handskar, sprutor och kanyler förbandsartiklar textilier läkemedel IT Västra Götalandsregionen ansvarar för att följa upp läkemedel. Uppföljningsarbetet sker i två stycken faser. Fas 1 är avklarad där endast ett fåtal svar saknas. Fas 2 är uppstartad (V1441) där 21 stycken leverantörer har mottagit frågor avseende miljö och socialt ansvarstagande i offentlig upphandling. Dessa svar ligger sedan till grund för vilka leverantörer som ska revideras på plats. Rutiner för analys, upphandling och avtalsvård En processbeskrivning av hur mänskliga rättigheter analyseras i upphandlingar har tagits fram (se bilaga 2). Den startar vid ett upphandlingsuppdrag och en identifiering av intressenterna, det vill säga både uppdragsgivare/beställare, användare/brukare och deras behov respektive rättigheter utifrån uppdragshandlingen. Inre krav avser interna riktlinjer och beslut inom Västra Götalandsregionen som styr eller påverkar upphandlingsuppdraget. Externa krav är lagar och förordningar som styr eller påverkar upphandlingsuppdraget. Dessutom identifieras vilka behov beställarna har av tjänsten/produkten och i vilken omfattning dessa behov finns. En rättighetsanalys utifrån FN:s metod för ett rättighetsbaserat arbetssätt 3AQ är nästa steg i upphandlingsflödet. Där kan projektledarna för upphandlingarna tillsammans med arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling analysera om det finns några hinder för att använda produkten som ska köpas in. Utifrån analysen kan arbetsgruppen sedan ta fram lämpliga krav som projektledaren kan ta med i upphandlingen. Analysen bygger på begreppen tillgång, tillgänglighet, acceptans och kvalité (se bilaga 3). Dessa begrepp kan innebära olika hinder för rättighetsbärarnas

41 Uppföljning, (15) (invånarnas) användning av produkten. Hinder kan exempelvis vara tillgänglighetshinder som att produkten är dyr, administrationen för att använda produkten är krånglig, den fysiska tillgängligheten brister, det finns språkliga eller geografiska hinder eller att personer riskerar att diskrimineras. Produkten bör även analyseras ur acceptans och tillgångssynpunkt och där tittar arbetsgruppen på om produkten finns i tillräcklig mängd och om produkten är kulturellt acceptabel för användarna eller är kränkande på något sätt. Slutligen bör kvalitén analyseras på det som ska upphandlas och om det kan anpassas efter nya förutsättningar. Utifrån analysen tas förslag på mänskliga rättighetskrav fram för beslut. Om förslaget antas fastställs kraven till förfrågningsunderlaget. Ökad kunskap om mänskliga rättigheter Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling genomförde två utbildningsdagar i Mölndal där cirka 30 inköpsansvariga och materialkonsulenter deltog. Syftet med utbildningen var att möta upp de ständigt ökande kraven från politiker och medborgare om att offentlig sektor bör ta större socialt och etiskt ansvar vid offentlig upphandling. Utbildarna försökte visa hur mänskliga rättigheter hänger ihop med offentlig upphandling i både teori och praktik. Fokus på den första dagen var att öka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna och den andra utbildningsdagen syftade främst till att genomföra praktiska övningar och att diskutera aktuella upphandlingar. Responsen på utbildningen var positiv och flera av deltagarna uppgav i utvärderingen att de särskilt uppskattade diskussionerna. Någon kände dock att kunskaperna som utbildningen gav inte var särskilt användbar i deras arbete. Kommittén för rättighetsfrågor beslutade att ge Wanna Svedberg på Juridiska institutionen i uppdrag att forska om förutsättningarna för att ställa krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling under Den övergripande frågan för forskningsprojektet är: Hur kan tjänstepersoner möta upp och konkretisera de politiska ambitionerna att ställa sociala krav samt krav på mänskliga rättigheter i offentlig upphandling? Uppdragsforskningen ska innehålla begreppsdefinition, utredning av målkonflikter och analys av rättsutvecklingen på området. Delpresentationer har skett under år 2014 och slutredovisning ska ske under våren TD integreras med e-handel På grund av att en ny version av TD tillgänglighetsbasen, succesivt har färdigställts under de senaste åren, har det inte funnits möjlighet att utveckla integreringen med e-handel ännu.

42 Uppföljning, (15) Mål och uppföljning av prioriterade upphandlingar År Tillgänglighetskrav 7 st 1 st 2 st Antidiskrimineringslag 5 st 10 st 10 st Uppförandekod leverantörer 10 st 21 st CSR Ungefärligt antal av Västra Götalandsregionens upphandlingar som har krav med koppling till de mänskliga rättigheterna.

43 Uppföljning, (15) Bilaga 1 Tillgänglighetskrav vid upphandling av samtalsbokning 2014 Den inringande ska ha gott om tid att utföra menyval - minst 30 sekunder. Därefter skall menyvalet kunna repeteras. Det ska finnas möjlighet för den inringande att lämna meddelande i en röstbrevlåda (minst två minuter). Systemet ska kunna föreslå att ringa upp A-numret, och det ska ges möjlighet att byta a-numret till annat telefonnummer. (Ger möjlighet att ange nummer till ex förmedlingstjänst). Uppgifter (tid och telefonnummer) ska repeteras och kunna bekräftas av patienten innan samtalet avslutas. Vid utebliven knapptryckning av inringande ska föreslagna val gå igenom. Den inringande ska kunna ringa tillbaka och systemet känner igen patientens personnummer eller telefonnummer, att man redan finns på samtalslistan och ska erbjudas möjlighet att ändra eller avboka återuppringningstid. Valet skall bekräftas och repeteras som vid en ny bokning. Det ska vara möjligt att boka tid för uppringning via webbgränssnitt. Det bör vara möjligt att boka uppringningstid via applikation i mobilen, med svar i applikationen. Det bör vara möjligt att boka uppringningstid via SMS och få svar via SMS med uppringningstid. Det ska finnas möjlighet att ha ett menyval för att endast kunna lämna meddelande, inte ge en utringningstid. Sker inget menyval så ska system kunna ge en uppringningstid och möjlighet att lämna meddelande. Systemet ska erbjuda möjlighet till direkt telefonkö som ett val i en callbackkö. (Ger möjlighet att vänta kvar i telefonen och få hjälp). Det ska gå att manuellt redigera (ändra/ta bort/lägga till) ärenden i samtalslista. (Ger möjlighet att boka uppringningstid vid besök i kassan på vårdinrättningen). Möjlighet att VGR spelar in meny meddelanden. Möjlighet att spela in och använda samma meddelanden i flera köer.

44 Uppföljning, (15) Bilaga 2 Processbeskrivning av mänskliga rättighetsanalys

45 Uppföljning, (15) Bilaga 3 Checklista för rättighetsbaserad analys i offentlig upphandling 2014 a. Vilka rättighetsbärare ska använda tjänsten? Patienter Anhöriga Kunder Invånare Vilka skyldighetsbärare ska använda tjänsten? Personal b. Vilka mänskliga rättigheter ska uppfyllas? c. Vilka hinder finns för att kunna använda tjänsten/produkten: Tillgång: Finns tjänsten/produkten i tillräcklig omfattning? Leveranssäkerhet? Klarar leverantören den mängd av tjänster som efterfrågas? Robusthet? (tillförlitlig kontinuitet) Tillgänglighet: Är tjänsten/produkten tillgänglig för alla utan att någon diskrimineras bland annat på grund av: o Kön o Könsöverskridande identitet och yttring o Etnisk tillhörighet o Ålder o Religion o Sexuell läggning o Funktionsnedsättning Personer med svårt att se Personer med svårt att höra Personer med svårt att röra sig Personer med svårt att tåla vissa ämnen Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Är tjänsten/produkten fysiskt tillgänglig så att alla kan använda den, det vill säga är den universellt utformad? Går tjänsten/produkten att få i anpassad form? Finns det hinder vad gäller information? Finns det administrativa hinder? (Det ska vara lätt att handha tjänsten/produkten) Finns det ekonomiska hinder? Finns det kunskapsmässiga hinder för att använda tjänsten/produkten? Finns det tillitshinder? Finns det geografiska hinder? (Till exempel långt avstånd) Skapar öppettiderna hinder?

46 Uppföljning, (15) Acceptabel: Är tjänsten/produkten kulturellt och etiskt acceptabelt? Finns lyhördhet för rättighetsbärarnas kultur, religion, kön, sexuell läggning, funktionalitet och ålder? Är tjänsten/produkten analyserad utifrån ett normkritiskt perspektiv? Är verksamheten HBT-certifierad/diplomerad? Kvalitet/anpassningsbarhet: Är tjänsten/produkten lämplig utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet? Är produkten testad på andra än personer som utgör normen? Är den testad på till exempel barn, äldre och kvinnor? Är det möjligt att anpassa tjänsten/produkten efter rättighetsbärarnas olika förutsättningar?

47 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Håkan Eriksson E-post: hakan.a.eriksson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Metodstöd för utvecklad medborgardialog Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar för egen del: 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar avslutat budgetuppdrag genom utredningen Utvecklad medborgardialog metodstöd för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper (Dnr RHK ) Kommittén för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige: 2. Regionfullmäktige noterar uppdraget för Kommittén för rättighetsfrågor att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper som avslutat, genom utredningen Utvecklad medborgardialog metodstöd för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper (Dnr RHK ) Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktighets budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Utredningen Utvecklad metod för medborgardialog - metodstöd för att bättre nå underrepresenterade grupper (Dnr RHK ) är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av budgetuppdraget. Utredningen reflekterar inledningsvis kring begreppet medborgardialog och ger en genomgång av former för dialog idag. Utredningen konstaterar att det inte finns något gemensamt samlat grepp om eller någon gemensam definition av, medborgardialogsuppdraget i Västra Götalandsregionen. Till det läggs en genomgång av svårigheter och utmaningar baserat på en sammanställning av hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter från dagens dialogarbete. En tolkning av begreppet underrepresenterade grupper presenteras också. Slutsatsen är att fokus bör ligga på grupper som är underrepresenterade i formella beslutprocesser och grupper där samhället brister i sitt skydd. Avslutningsvis bidrar utredningen med ett metodstöd för utvecklad medborgardialog för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Metodstödet är indelat i tre delar som motsvarar tre faser i ett dialogarbete: förberedelsefasen, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

48 Datum (2) Diarienummer RHK genomförandefasen och uppföljningsfasen. Två generella slutsatser är nödvändigheten att avsätta tid och resurser för varje fas förberedelser, genomförande och uppföljning, och att utgå från rättighetsprinciperna delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och rättssäkerhet, samt transparens. För varje fas består metodstödet av ett antal delområden med dels frågeställningar att reflektera kring vid dialogarbete, dels konkreta tips och råd. Totalt 13 olika områden berörs av metodstödet. Sex områden som har med förberedelsefasen att göra (delområdena syfte och mandat, form, mål- och målgrupper, samverkan, kunskap och kommunikation). Fyra områden som berör genomförandefasen (delområdena syfte tid och plats, metoder, jämlikhet och transparens). Dessutom finns tre områden som främst berör uppföljningsfasen (delområdena sammanställning, återkoppling och spridning, samt utvärdering). Beredning Tolkningen av utredningens uppdrag gjordes i samverkan mellan rättighetskommitténs kansli och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Ett underlag till utredningen med en sammanställning av erfarenheter från Hälso- och sjukvårdsnämnderna genom fokusgruppssamtal med presidierna för tio av tolv nämnder. Hälsooch sjukvårdsnämnderna fick en återrapportering med sammanställning av samtalsanteckningarna med möjlighet till återkoppling till rättighetskommitténs kansli. I övrigt bestod beredningsarbetet av intern beredning på rättighetskommitténs kansli. Studiens underlag kompletterades också med en dokumentstudie. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Bilaga 1. Utvecklad medborgardialog - metodstöd för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper (Dnr RHK ) Beslutet skickas till Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, jonathan.neselrot@vgregion.se

49 1 (19) Utredning Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Håkan Eriksson E-post: Till regionfullmäktige Utvecklad medborgardialog Metodstöd för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

50 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Innehåll Utvecklad medborgardialog... 1 Sammanfattning... 3 Om utredningen... 4 Tolkning av uppdraget... 4 Tillvägagångsätt... 4 Disposition... 5 Vad är medborgardialog?... 5 Medborgardialog eller invånardialog?... 6 Former för dialog i Västra Götalandsregionen... 6 Svårigheter och utmaningar - erfarenheter från dialogarbete... 9 Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter... 9 Underrepresenterade grupper Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter Grupper där skyddet är som svagast Metodstöd för att nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper i medborgardialog Förberedelser Genomförande Uppföljning Ytterligare information... 19

51 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Sammanfattning I regionfullmäktighets budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Denna utredning är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av budgetuppdraget. Tolkning av uppdraget gjordes i samverkan mellan rättighetskommitténs kansli och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Ett underlag till utredningen med erfarenheter togs fram genom fokusgruppssamtal med presidierna för tio av tolv hälso- och sjukvårdsnämnder. Det underlaget kompletterades med en dokumentstudie. Utredningen lyfter inledningsvis en reflektion kring begreppet medborgardialog och ger en genomgång av former för dialog idag. Ett konstaterande är att det inte finns något gemensamt samlat grepp om, eller någon gemensam definition av, medborgardialogsuppdraget i Västra Götalandsregionen. Till det läggs en genomgång av svårigheter och utmaningar baserat på en sammanställning av hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter från dagens dialogarbete. En tolkning av begreppet underrepresenterade grupper presenteras också. Slutsatsen är att fokus bör ligga på grupper som är underrepresenterade i formella beslutprocesser och grupper där samhället brister i sitt skydd. Avslutningsvis bidrar utredningen med ett metodstöd för utvecklad medborgardialog för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Metodstödet är indelat i tre delar som motsvarar tre faser i ett dialogarbete: förberedelsefasen, genomförandefasen och uppföljningsfasen. Två generella slutsatser är att det är nödvändigt att avsätta tid och resurser för varje fas förberedelser, genomförande och uppföljning, samt att utgångspunkten bör vara rättighetsprinciperna delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och rättssäkerhet, samt transparens. För varje fas består metodstödet av ett antal delområden med dels frågeställningar att reflektera kring vid dialogarbete, dels konkreta tips och råd. Totalt 13 olika områden berörs av metodstödet. Sex områden som har med förberedelsefasen att göra (delområdena syfte och mandat, form, mål- och målgrupper, samverkan, kunskap och kommunikation). Fyra områden berör genomförandefasen (delområdena syfte tid och plats, metoder, jämlikhet och transparens). Dessutom finns tre områden som främst berör uppföljningsfasen (delområdena sammanställning, återkoppling och spridning, samt utvärdering).

52 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Om utredningen I regionfullmäktighets budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Denna utredning är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av budgetuppdraget. Tolkning av uppdraget I början av året genomfördes inledande samtal mellan rättighetskommitténs kansli och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att konkretisera och tolka budgetuppdraget. Utifrån dessa inledande samtal, efterföljande datainsamling och omfattningen på rättighetskommitténs utredningsresurser. Målet med arbetet är att ta fram ett metodstöd för medborgardialog för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Ett metodstöd som kan fungera som ett stöd vid medborgardialogsarbetet genom att peka på ett antal åtgärder som kan genomföras och frågeställningar att ta hänsyn till vid planering, genomförande och uppföljning av medborgardialogsarbete. Ett metodstöd som också eventuellt kan lyfta fram områden som måste analyseras vidare. Valet att använda begreppet ett metodstöd för medborgardialog snarare än en metod för medborgardialog grundar sig i tolkningen att det inte finns bara en specifik modell för medborgardialog som kan eller bör användas, utan olika modeller krävs i olika sammanhang. Därför är det rättighetskommitténs kanslis mening att det är svårt att ta fram en specifik metod för att nå underrepresenterade grupper. Tillvägagångsätt Som en utgångspunkt för arbetet med att besvara uppdraget genomfördes under året ett antal samtal med representanter från rättighetskommitténs kansli och presidierna i tio av tolv hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN) i Västra Götalandsregionen. 1 Fokusgruppsliknande samtal genomfördes där hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier fick samtala kring följande frågeställningar: Hur uppfattas de befintliga dialogerna? Vilka kan betraktas som underrepresenterade grupper i befintliga dialoger? Vad skulle ni önska av en ny metod/nytt stöd för medborgardialog? Anteckningar sammanställdes från samtalen och återrapporterades till hälso- och sjukvårdsnämnderna för eventuell återkoppling. De erfarenheter och synpunkter som framkom i samtalen är ett viktigt underlag för arbetet med att ta fram metodstödet. Utöver detta underlag kompletterades arbetet med en dokumentstudie i form av en enklare kunskapsöversyn av närliggande forskning på området och kartläggning av hur Västra Götalandsregionen och andra offentliga organ arbetat med att utveckla medborgardialogsarbetet. Bland annat Göteborgs stads och region Skånes arbete och Sveriges kommuner och landstings (SKL) omfattande dokumentation kring medborgardialog studerades. Tidigare utredningar i Västra 1 Deltagande Hälso- och sjukvårdsnämnder var norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2), Trestad (HSN 3), Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungssund och Ale (HSN 4), Göteborg centrum-väster (HSN 5), Partille, Härryda, Mölndal (HSN 7), västra Skaraborg (HSN 9), östra Skaraborg (HSN 10), Göteborg Hisingen (HSN 11) och Nord-östra Göteborg (HSN 12). Hälso- och sjukvårdsnämnderna Mittenälvsborg (HSN 6) och Sjuhärad (HSN 8) valde att tacka nej till att medverka.

53 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Götalandsregionen inkluderar bland annat återrapportering av uppdrag: medborgarkontakter (diarienr RS ). Disposition Efter detta avsnitt med en beskrivning av uppdraget presenteras i nästa avsnitt Vad är medborgardialog? en inledande reflektion kring begreppet medborgardialog och en genomgång av former för dialog idag. Därefter följer avsnittet Svårigheter och utmaningar - erfarenheter från dialogarbete med en sammanställning av hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter från dialogarbetet och avsnittet underrepresenterade grupper där en fördjupning görs för en förståelse av begreppet. Avslutningsvis presenteras sedan Metodstöd för utvecklad medborgardialog för att nå underrepresenterade grupper. Sist i utredningen, under rubriken Ytterligare information, bifogas en lista med länkar och referenser där den intresserade läsaren kan hitta med information. Vad är medborgardialog? Men vad är medborgardialog? Det skulle kunna omfatta olika saker - mötet mellan enskilda medborgare och det offentliga sker i många former och sammanhang. Det ligger inte i denna utredning syfte att slå fast någon specifik definition, men som utgångpunkt är det lämpligt med en allmän förståelse för begreppet. Ytterst grundar sig medborgardialogsarbetet på grundläggande principer om människors rätt till delaktighet och medbestämmande över i frågor som berör den egna situationen. Bland annat Artikel 21 i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna lyfter rätten till deltagande och Barnkonventionens artikel 12 understryker staternas ansvar att ge barn delaktighet i och inflytande över allt som rör dem. SKL, som sedan 2006 i projektet Medborgardialog arbetat med att stödja kommuner och landsting i utvecklingen av dialogen med medborgarna, definierar exempelvis medborgardialog som dialog där syftet är att den ska utgöra ett underlag i beslutsprocesser och i verksamhetsutveckling. SKL lyfter även fram positiva effekter av medborgardialog så som bättre beslutsunderlag, ökad förståelse för kommunens verksamhet och ett ökat engagemang hos befolkningen, se exempelvis skriften 11 tankar om medborgardialog i styrning. Forskningsprojektet Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer (KAIROS) som bland annat studerat frågor kring delaktighet och medskapande lyfter fram att dialog inte handlar om vilka kontaktytor som helst, där personer gör vad som helst. Det vill säga att alla medborgarkontakter inte är dialog. En av poängerna är att det är skillnad på information, konsultation, diskussion och lärande dialog. Alla olika samtalstyper är värdefulla, men uppfyller olika syften och där det sistnämnda, lärande dialog, handlar om att tänka och lära om frågan tillsammans från olika perspektiv och bevekelsegrunder. I Västra Götalandsregionen finns det inte någon fastslagen enhetlig definition av medborgardialog. I reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen framhålls att nämnden vid fullgörande av sitt uppdrag ska i olika forum föra dialog med regioninvånarna samt svarar för att invånarna i nämndens område får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård ( 4b i reglementet). Det skulle kunna tolkas som en instrumentell syn på dialogarbetet som informationsspridare. I budget 2014 ligger

54 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) dock fokus på bland annat att en demokratisk organisation förutsätter dialog och medbestämmande och att de som brukar Västra Götalandsregionens verksamheter ska ges möjlighet till påverkan och delaktighet. Medborgardialog eller invånardialog? Ett förtydligande bör här göras kring begreppet medborgare. I olika sammanhang används begreppen invånardialog och medborgardialog ibland synonymt. Ibland används begreppen med en tydlig skiljelinje mellan invånare och medborgare där ordet invånare även avser personer som inte är svenska medborgare. Ett annat mer avgränsat begrepp som förekommer är brukardialoger, där fokus är på dialogen mellan brukare och tjänstepersoner i en specifik verksamhet. För att undvika en diskussion om medborgarskapets begränsningar, eller vilka som ska räknas som invånare, förespråkar rättighetskommitténs kansli ett inkluderande av alla som bor, arbetar och vistas i Västra Götaland i diskussionen om dialogarbete. Former för dialog i Västra Götalandsregionen Utredningen är som tidigare nämnts framtagen i samråd med Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det ingår i deras uppdrag att föra dialog med regioninvånarna. I samtalen med nämnderna diskuterades tidigare genomförda eller pågående dialogformer. Utifrån samtalen och tidigare kartläggningar, kan ett antal generella typer av dialog (begreppet används här i bred bemärkelse) identifieras: Medborgarråd och medborgarpaneler Demokratitorg och ungdomsråd Öppna nämndmöten E-dialog på Facebook och annan social media Uppsökande verksamhet på torg och vid evenemang Samråd med civilsamhällets organisationer och organisationsbesök Brukarenkäter och liknande Nedan redovisas kortare reflektioner kring de olika formerna. Medborgarråd, medborgarpaneler Med medborgarråd avses att en grupp invånare bjuds in till ett samråd för att tillsammans med politiker och tjänstepersoner ha dialog kring den offentliga verksamheten eller något ärende. Urvalet av inbjudna kan ske riktat till någon specifik grupp eller genom slumpmässigt urval. Medborgarpanel är begrepp som brukar avse medborgarråd som består av en fast grupp personer som återkommande används för dialog i olika frågor, vanligtvis som remissinstans i relevanta ärenden. En generell erfarenhet som flera HSN tog upp är att det är svårt att få folk att delta. Försök med informationsspridning i form av annonsering med mera har gett magert resultat. Nämnderna hade olika erfarenheter av metoder med utlysta dialogtillfällen med riktade inbjudningar till ett slumpvist urval av medborgare. Några menade på att det gav mycket, medan andra menade att det inte fungerat alls bra när det prövats. Dialogerna har fungerat bra med stöd från kansliet, när tjänstemännen hjälpt till att planera, ta fram underlag och kalla till dialoger. Ett exempel kom från HSN 9 och 10. Tidigare bjöd de in 400 medborgare i varje kommun till en dialogträff genom ett slumpmässigt urval bland åldrarna år.

55 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) I snitt dök cirka 15 personer upp. En bråkdel av antalet inbjudna. De som väl kom var inte heller alltid inriktade på att diskutera utifrån generella frågeställningar, det vill säga vissa deltagare var till exempel personer som bara vill prata om sina egna sjukdomar, eller anställda inom Västra Götalandsregionen. Demokratitorg, ungdomsråd Demokratitorgen på gymnasieskolor är egentligen inte någon egen typ av medborgardialog, utan en variant av medborgarråd som används i Västra Götalandsregionen. Demokratitorg innebär att politiker och unga människor från Västra Götalandsregionen att mötas och diskuterar aktuella och angelägna frågor. Med ungdomsråd avses olika former av medborgarråd som är organiserade för ungas deltagande. Ett ungdomsråd är ett lokalt inflytandeforum för och av unga. Enligt samtalen med nämnderna varierar erfarenheterna. Arbetet med skolbesök för att nå ungdomar har fungerat bättre på vissa ställen och mindre bra på andra. KAIROS rapport Demokratitorg: Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? har mer på djupet studerat demokratitorgens uppfyllande av ungas delaktighet och hur Västra Götalandsregionen kan utveckla arbetet med demokratitorg. Regionfullmäktige har även 2014 preciserat ett budgetuppdrag till Kommittén för rättighetsfrågor om att utreda förutsättningarna för genomförande av demokratitorg i egen regi. Öppna nämndmöten Öppna nämndmöten innebär att de ordinarie mötesformerna öppnas för allmänhetens närvaro (under behandling av ärenden som inte är sekretessbelagda) och möjlighet ges för dialog mellan allmänhet och nämnden (viss avsatt tid). HSN 11 har beslutat om att ha öppna nämndmöten för allmänheten och har tid avsatt för dialog mellan politiker och invånare. Generella erfarenheter är att det skulle kunna vara en viktig källa till dialog. Andra synpunkter: Tyvärr är det ytterst få som kommer på mötena. Dialogen är av nödvändighet alltid begränsad tidsmässigt under ett nämndmöte. Idag består formen av en allmänhetens halvtimma, med syftet att fungera som dialogtid och inte en allmän frågestund. Det är viktigt med tillgänglighet. Svårt att synliggöra nämndmötena. Det geografiska läget, dagtid, fysisk tillgänglighet i form av till exempel hörslinga. Utöver dialogfunktionen är öppna nämndmöten viktigt för transparensen och allmänhetens insyn i beslutsprocesserna. Hur skapas en inbjudande atmosfär? Det krävs en viss styrka att ställa en fråga till en månghövdad nämnd, som en deltagare uttryckte det. E-dialog på Facebook och annan social media Det som kallas för e-dialog omfattar olika former av dialog som sker främst via internet. Dialogen kan ske via etablerade sociala mediekanaler så som till exempel Facebook och Twitter. En annan variant av e-dialog är e-paneler som är en form av medborgarpanel där kommunikationen sker digitalt istället för via fysiska möten. Den enklaste nivån på deltagande är att svara på frågor som skickas ut via epost eller SMS. Flera nämnder lyfter specifikt fram Facebook som en viktig arena för dialog. Även andra öppna chattsidor nämns. Det är viktigt att använda en teknik som

56 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) människor känner till och som de är bekväma med. Några specifika erfarenheter nämns inte utöver att tidigare förfrågningar har stoppas på grund av säkerhetsskäl. Uppsökande verksamhet på torg och vid evenemang Olika former av medverkan på gator och torg och evenemang så som stadsdelsdagar där befintliga arrangemang fungerar också som forum för dialog. Det har gett magert resultat enligt vissa HSN. Andra menar att satsningar på att besöka platser där människor redan finns har gett bättre resultat än att bjuda in folk. Exempel är att besöka och finnas på plats vid större evenemang i kommunerna, folkhälsodagar, seniormässor, Komvux, eller att besöka skolor (demokratitorg på gymnasieskolor, SFI med mera). Vissa HSN har erfarenhet av att det varit trögt att få med sig nämndledamöterna ut på besök vid marknader och liknande, ibland på grund av att politikerna känner sig utelämnade i den sortens situationer. Samråd med civilsamhällets organisationer, organisationsbesök Västra Götalandsregionen har idag ett antal samråd där företrädare för civilsamhällets organisationer bjuds in till att medverka. Kommittén för rättighetsfrågor har fem organiserade samråd: samrådet för ålder, samrådet för hbtq-frågor, rådet för funktionshinderfrågor, samrådet för de nationella minoriteterna och samrådet för mänskliga rättigheter. Västra Götalandsregionen har även samråd med pensionärsorganisationerna. Regionstyrelsen beslutade 14 oktober 2014 att det ska finnas dels ett regionalt pensionärsråd som regionstyrelsen är ansvarig för, dels lokala pensionärsråd knutna till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det regionala pensionärsrådets uppgift är att stärka inflytandet i övergripande frågor som gäller pensionärer, verka för att pensionärers frågor, initiera frågor som berör pensionärer, och vara ett forum för ömsesidig information och kunskapsspridning. Även tidigare fanns lokala pensionärsråd där varje HSN hade ansvar för att genomföra regelbundna dialoger fyra gånger årligen. Andra exempel på samråd inkluderar lokala funktionshinderråd och folkhälsoråd. HSN 8 genomför regelbundna dialoger fyra gånger årligen med ett tillsatt brukarråd Rådet för funktionsnedsatta (RÅFF) i Sjuhärad. Förutom utbyte av aktuell information, gästföreläsare och studiebesök, står ett antal olika teman, ämnen och frågor på dagordningarna. Samtalen med HSN berörde inte några erfarenheter kring samråden. Ett alternativ till de organiserade samråden är att politiker ofta blir inbjudna till olika organisationer vilket är en öppning för dialog. En risk som nämndes är att politikerna nöjer sig med att föra dialog med de, ofta redan etablerade, organisationer de blir inbjudna till och att organisationer som står längre ifrån har svårare att göra sin röst hörd. Brukarenkäter och liknande Brukarenkäter är ett sätt att initiera dialog kring Västra Götalandsregionens verksamhet. Ett exempel som genomförts var att stå vid en vårdcentral och fånga upp synpunkter genom att be besökarna besvara enkäter. En synpunkt som framfördes var att tänka på vikten hur frågorna formuleras och att inte ha för ledande frågor som styr den som svarar. En annan aspekt är att det

57 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) kan vara svårt att sprida enkäterna till rätt målgrupper, så som underrepresenterade grupper. Vad kan begäras av utförarna när det gäller exempelvis spridning av enkäter till rätt målgrupp? Enkäter kan vara lättare att hinna med än det personliga mötet människor emellan. Svårigheter och utmaningar - erfarenheter från dialogarbete När det kommer till området svårigheter och utmaningar med dialogarbete finns det mycket forskning och många utredningar Tahvilzadeh pekar exempelvis på att argumenten för medborgardialog ofta handlar om de styrandes egna perspektiv på ett välfungerande och smidigt samhällsmaskineri. Detta kan riskera att underminera syften som fokuserar på att säkerställa dialogen som medel för underrepresenterade grupper för att stärka sin position i samhället. 2 En annan risk som Tahvilzadeh uppmärksammar är om dialogen motiveras med att medborgare ska ta ansvar för nedskärningar eller prioriteringar i välfärden. Utifrån detta perspektiv riskerar dialogen att få anti-demokratiska konsekvenser om medborgare genom dialogen förväntas acceptera och bekräfta specifika ideologiskt färgade utgångpunkter som exempelvis att välfärden måste bantas ner, eller att omfattande prioriteringar behöver göras inom vården. 3 Det ligger inte i denna utrednings kapacitet att fördjupa analysen eller vidare problematisera dessa aspekter, men det är aspekter relevanta att ha med sig i arbetet för att utveckla och stärka medborgardialogarbetet i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter Som tidigare nämnts är ett underlag för denna studie dokumentation av Hälsooch sjukvårdsnämndernas erfarenheter av dialogarbete. Det vill säga de olika erfarenheter, synpunkter som nämndernas representanter uttryckt i samtalen. I huvudsak utifrån frågorna om deltagarnas uppfattning om de befintliga dialogerna och deras uttrycka önskemål på ett nytt stöd för medborgardialog. De huvudsakliga synpunkterna som framhölls i samtalen kring dialogarbetet var: Syftet med dialogen spelar roll för utformningen. Är syftet medbestämmande i beslutsprocesser, återkoppling på regionens verksamheter som ska lyftas genom resultatredovisning eller något annat? Vilket syfte dialogen har spelar roll för vilken metod som är lämplig. Det handlar inte om att hitta en modell för medborgardialog. Flera olika former finns och bör användas, ex demokratitorg, inbjudna dialogmöten, öppna nämndmöten, dialog via sociala medier, enkäter, organisationssamråd etc. Val av metod ska inte styra dialogen - dialogen ska styra val av metoder. På individnivå når dialogarbetet idag intresserade resursstarka individer och organisationsföreträdare. Hur representativa är de? På gruppnivå når dialogarbetet främst pensionärs- och brukargrupper (många med säte i Göteborg), men inte mer etablerade grupper som yrkesverksamma personer mitt i livet. 2 Nazem Tahvilzadeh är doktor i offentlig förvaltning och verksam på Avdelningen för urbana och regionala studier på Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm. 3 Tahvilzadeh, dialogens politik demokratiutveckling med förhinder

58 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Det är viktigt med förberedelsearbete, bra former och kunskap kring hur för en dialog vid genomförandet och ett genomtänkt efterarbete med återkoppling och respons. Det är mycket önskvärt att utveckla samverkan med kommunerna och fundera kring hur det går att hantera regionens organisering. Ansvarsfördelningen mellan region och kommun, samt mellan beställare och utförare i Västra Götalandsregionen, är inte tydlig för dialogdeltagarna. Förutsättningarna för dialog skiljer sig inom regionen. Dels finns det skillnader inom regionen så som mellan exempelvis större tätort och landsbygd, dels innebär de nya stora upptagningsområdena för hälso- och sjukvårdsnämnderna från och med 1 januari 2015 förändrade förutsättningar. Ledamöternas förutsättningar för att genomföra dialogarbete skiljer sig åt. Det tar tid att vänja sig vid formatet så att dialogerna bli bra. Någon form av utbildning i dialogarbete/samtalsmetoder hade kunnat vara en lösning. Medborgarnas förutsättningar skiljer sig åt. Människor har olika perspektiv, erfarenheter och kunskapsnivå och det är viktigt att kunna anpassa metoder och formerna för dialog efter vilka det är som deltar och förväntas delta. Olika specifika arbetsmetoder fyller olika funktion och kan vara lämpliga vidd olika tillfällen. Exempelvis bollrör och liknande kan vara delar av en verktygslåda med saker att använda för att visualisera åsikter och initiera dialog. Generellt kan reflektionerna och synpunkterna sammanfattas i följande sex kategorier av svårigheter och utmaningar. Syfte och mandat HSN-representanterna menade att det är viktigt med dialog innan beslut fattas. Det vill säga det är viktigt att ha dialog om det som ska göras - om det som är påverkansbart. Det handlar om att vara ute tidigt i exempelvis en beslutsprocess. Men en fråga är vad som är påverkansbart? Exempel som ges på direktdemokrati där invånarna fått direkt påverkansmöjlighet är vid utvecklingen av arbeta fram parker och lekplatser. Det är nödvändigt att veta hur resultatet ska tas omhand och med vilka resurser. Viktigt med rätt förväntningar! Frågan är hur medborgardialogen kan vävas in i budgeten? Och hur tas dialogresultatet vara på i systemet? Återkopplingen en viktig del. Dialogdeltagare kommer med synpunkter som tas med i underlag till vårdbeställningar, men det sker ingen återkoppling. Frågan är hur den ska utvecklas, och om det är eftersträvansvärt? Bör återkoppling ske via nätet? Följa upp tydligare i beställarbokslutet? Eller markera i mål- och inriktningsdokument? Även i frågor där medbestämmande inte är syftet kan medborgardialog ha en viktig funktion. Exempelvis för att stå upp för politiska beslut där människor har mycket frågor eller invändningar. Genom dialogen kan politikerna också få indikatorer om beslut är bra eller dåliga. En avgörande fråga är vem som har initiativrätten, vem bjuder in till dialog och om vad? Det handlar också om var ansvaret för dialogen bör ligga. Exempel på kommentarer var å ena sidan att dialogen ska ske inom de politiska partierna och inte i förvaltningens regi, å andra sidan att partierna når de som är intresserade,

59 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) viktigt att nå människor i vardagen. Besökare av nämnder har ofta en koppling till besökarens profession. Inom många av Västra Götalandsregionens verksamheter sker dialogen direkt med verksamhetsansvariga för exempelvis en vårdcentral för att undvika den långa dialogvägen via politiken. En annan idé som framfördes var att patientnämnderna skulle kunna vara en plattform för dialog, alternativt kunna utveckla sin dialog. Den offentliga förvaltningens organisering En utmaning som kan identifieras utifrån samtalen är den offentliga förvaltningens utformning. Uppdelningen kommun, region och stat försvårar dialogen. Det vore önskvärt ur dialogsynpunkt med ett gemensamt ställe för dialog. Kan flera aktörer ha gemensamma dialoger? Det finns idag kommundialoger på organisatorisk nivå, mellan exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnderna, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunerna. Kan detta utvecklas till dialog på medborgarnivå? Det är viktigt att utveckla möjligheterna till att föra dialog via kommunernas kanaler eller att samverka och göra dialogen tillsammans med kommunerna. I Västra Götalandsregionens dialoger är det vanligt att frågor kommer upp som är kommunernas ansvar. En annan aspekt är Västra Götalandsregionens egen organisering med beställaroch utförarorganisation. Det uppfattas ofta som krånglig att förstå för allmänheten. Invånarna tenderar att strunta i om de närvarande politikerna är beställare eller utförare. En farhåga utrycktes om att det tyvärr kan framstå som att en politiker slingrar sig när denne säger att det inte är ens ansvar. Men frågan är också vad befolkningsförträdarrollen för hälso- och sjukvårdsnämnderna innebär. De är befolkningsförträdare - inte utförare. Syftet med arbetet kan inte vara att informera om sjukhusens öppettider eller specifika utförarfrågor. Detta riskerar också att på sikt påverka allmänhetens förtroende och tillit till dialogerna. Förutsättningarna för dialog Den annan del som togs upp är att det råder olika förutsättningar för dialog i inom regionen. Beslutet om sammanslagningar av hälso- och sjukvårdsnämnderna är ett sådant exempel - färre HSN påverkar möjligheterna till dialog. En nämnd som ska föra dialog inom ett område som omfattar hela Göteborg med över invånare får vissa svårigheter. De olika metoderna för dialog måste utvecklas utifrån förutsättningarna. Det innebär att det inte är en dialogmetod som ska väljas olika dialogformer är viktigt. Representanter från flera HSN menade att förutsättningarna bland annat skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Ett exempel togs kring att kalla till fokusgrupper - det är lättare att hitta specifika grupper i Vänersborg än i Bengtsfors. Ledamöternas förutsättningar De deltagande nämndledamöternas roll och förutsättningar lyftes som en viktig del i fungerande och bra medborgardialog. Dialogen blir bättre desto större erfarenhet politikerna samlat på sig. Det tar ett tag för nämndledamöterna att vänja sig vid formatet och bli varma i kläderna. En utmaning är att få en metod som gör att den processen snabbas upp. Ett problem som vissa såg var bristande medverkan från ledamöternas sida vid utåtriktade medborgardialogmöten. Det kan bero

60 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) på praktiska förutsättningar eller på att personen känner sig obekväm i rollen. Vissa nämnder upplevde det som ett problem, andra inte alls. Frågan hur den som leder mötet agerar är viktig för att åstadkomma bra möten. Det kan exempelvis handla om att vid vissa dialoger är det någon som tar över mötet och kapar dialogen. Det kan också handla om att dialog kring enskilda kontroversiella ämnen kan vara tufft. Ett exempel som gavs var vi trodde att vi skulle kunna ha en dialog om vårdöverenskommelsen men då möttes vi av glåpord. Efter det kändes medborgardialog tungt. Det är därför bra med kunskap i olika samtalsmetoder för samtalsledaren. Många av politikerna har deltagit vid SKLs utbildningar kring medborgardialog. Frågan är om det behövs någon motsvarande utbildning i dialog inom Västra Götalandsregionen. En idé nämndes om en kortare variant som ger kunskap om metoder och sätt att anpassa metoderna som används utifrån de som deltar. En annan aspekt som kan ses som en utmaning är att när politiker är ute och representerar Västra Götalandsregionen är det i egenskap av medborgarföreträdare - inte partirepresentanter. Partinålar tas av, namnskyltar neutraliseras, och dialogen avpolitiseras till viss del som följd. Ibland upplever politikerna att detta är svårt eftersom de inte vet vad de förväntas säga medan andra menar att detta är en viktig grundförutsättning. Medborgarnas förutsättningar Även medborgarnas förutsättningar lyfts som en utmaning. Människor har olika kunskapsnivåer därför är det viktigt att rätta dialognivån efter målgruppen. Lokalkännedom är viktigt för att dialogen ska bli bra. En fråga är hur representativa de som deltar i dialogen är? En faktor att ta i beaktande är att ifall samma personer deltar kontinuerligt i en dialogprocess så ökar deras kunskap och de lär sig hur exempelvis Västra Götalandsregionen fungerar och hur den går att påverka. Former och arbetsmetoder för dialog Frågan ovan om exempelvis syfte, mandat och förutsättningar är också kopplat till frågorna om formerna och metoderna för dialogen. Synpunkter som lyftes var att personliga möten är viktiga för att få till en bra dialog - det mellanmänskliga mötet är viktigt. Även att hitta bra mötesplatser och former för dialogen. Är fokusgrupper lämpliga? Vilka underlag och frågeställningar är det som ska tas fram till dialogerna? Viktigt med tid för både förberedelse- och efterarbetet. Slutligen framhölls några praktiska aspekter. Olika arbetsmetoder i samband med dialogmöten fyller olika funktion och kan vara lämpliga vid olika tillfällen. Som ett exempel har några Hälso- och sjukvårdsnämnder använt sig av bollrör där deltagarna kan lägga i bollar för olika synpunkter och påståenden. Det blir ingen vetenskaplig undersökning, men väl ett sätt att visualisera åsikter och initiera dialog. Ett annat exempel för hur det praktiska upplägget kan påverka genomförandets framgång var en dialog som genomförts med utrikesfödda kvinnor där bara kvinnor i nämnden höll i dialogen. Detta för att skapa förutsättningar för så bra samtal som möjligt utifrån deltagarnas behov. Att anpassa dialogen till de intresseområden, behov och förutsättningar som finns är en viktig rättighetsfråga.

61 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Underrepresenterade grupper Målet med budgetuppdraget är att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Vad avses då med underrepresenterade grupper? Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter I samtalen med Hälso- och sjukvårdsnämnderna ställdes frågor kring deras erfarenhet av vilka grupper nås av medborgardialogsarbetet. Vilka grupper är det i första hand som hälso- och sjukvårdsnämnderna når i samband med dialogarbetet? Och vilka grupper är det som ses som underrepresenterade? Det som framkom i samtalen att medborgardialogsarbetet idag på individnivå når intresserade resursstarka individer och organisationsföreträdare, och på gruppnivå främst pensionärs- och brukargrupper men inte mer etablerade grupper som yrkesverksamma personer mitt i livet. På frågan om vilka som nås av nuvarande dialoger nämndes främst resursstarka individer och pensionärer. Vissa framhärdade att ungdomar är överrepresenterade, men vissa menade på att det var tvärtom. Generellt framhölls bra kontakt med ungdomar genom demokratitorgen på gymnasieskolorna. Representanter från olika organisationer pekades också ut, då mycket av dialogarbetet i samrådsform sker med personer organiserade i föreningar. I det arbetet är det lättare att nå organisationer där det funnits en relation en längre tid och pensionärsorganisationer och brukarråd är de som oftast nås genom organiserade dialogformer. När det kommer till vilka som ses som underrepresenterade berördes dels att i princip alla som nämnderna inte når/träffar är underrepresenterade, dels att dialogen når så få individer att flertalet per definition är underrepresenterade. I samband med dialog med organisationsföreträdare är det svårare att nå nyare organisationer. En faktor som poängteras är att många organisationer som har kontakt med Västra Götalandsregionen har sitt säte i Göteborg, vilket gör att övriga delar av regionen blir underrepresenterade. De som främst nämns som underrepresenterade är personer som på olika sätt är kan ses som från etablerade grupper i samhället. Grupper som nämndes var vanligt folk, friska män i 40-årsåldern, de som är mitt i livet och generellt yrkesverksamma personer som inte prioriterar dialog med regionen efter jobbet. Vissa framhöll även att det är svårt att nå yngre medborgare, så som yngre barnfamiljer och ungdomar. Grupper där skyddet är som svagast Frågan är dock om arbetet idag med medborgardialog kan tas som utgångspunkt för vilka insatser som bör göras för att utveckla arbetet. Det arbete som görs idag med exempelvis demokratitorg på gymnasieskolor, pensionärsråd med företrädare för organisationer som organiserar äldre eller arbete för att medborgardialogerna ska nå olika specifika grupper är i sig delvis motiverat utifrån just målet att nå underrepresenterade grupper. Det vill säga, då arbetet pågår med att utveckla dialogarbetet, bör det inte i sig tas som intäkt för att nu flytta fokus till andra mer etablerade grupper.

62 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) I medborgardialogsarbete lyfter bland annat Göteborg stad i sitt metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger fram vikten av att i medborgardialogsarbete lägga mer fokus på de mindre aktiva personerna. De förklaras som de som vanligtvis inte deltar i medborgardialoger, som tycker att det är obekvämt att prata inför en stor grupp och eventuellt inte känner till sina rättigheter möjligheterna att påverka kommunens verksamheter och samhällsutvecklingen. I kommittén för rättighetsfrågors arbete poängteras att en av de grundläggande principerna för ett rättighetsbaserat arbetssätt är att verksamheten/uppgiften fokuserar särskilt på områden och/eller grupper där skyddet är svagast. Det är en av FNs principer för att säkerställa att artikel 1 och 2 i allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna uppfylls: att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter och att var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag. Det kan relateras till diskrimineringslagen som är till för att stärka skyddet för vissa individer och grupper. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är dock viktigt att ha en förståelse för hur andra faktorer utöver diskrimineringsgrunderna som täcks av diskrimineringslagen påverkar människor och att ha en intersektionell förståelse av hur olika faktorer samverkar. Det handlar om att identifiera de grupper som riskerar att hamna utanför dialogarbetet, annars finns stor risk att redan resursstarka får mer makt genom medborgardialogen. De som löper stor risk att bli utelämnade är exempelvis de med utomnordisk bakgrund, ungdomar, nationella minoriteter osv. Exempelvis forskaren Sara Ahmed lyfter fram att det inte finns något egenvärde att lyfta fram de grupper vars åsikter och intressen ändå normativt är representerade som en del av allmänintresset. Ahmed: You do not need to become self-willed if your will is already accomplished by the general will, en behöver inte blir självrådig om ens vilja redan är åstadkommen av den allmänna viljan. En slutsats är att fokus bör ligga på de grupper som är underrepresenterade i samhällets formella beslutprocesser och grupper där rättighetsskyddet är som svagast, inte på de grupper som är underrepresenterade i det arbete som redan görs för att nå olika grupper i samhället. Det är inte konstigt att det redan idag finns ett pågående arbete och ambitioner för nå underrepresenterade grupper i dialogarbetet, tvärt om är det ett arbete som den här utredningen bedömer behöver förstärkas.

63 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Metodstöd för att nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper i medborgardialog Det här metodstödet tar upp aspekter som kan påverka deltagandet bland grupper i samhället som generellt är underrepresenterade i påverkan på formellt beslutsfattande och som vanligtvis inte deltar i medborgardialoger. Metodstödet består av dels frågeställningar att reflektera kring vid dialogarbete, dels konkreta tips och råd. Det är indelat i tre delar som motsvarar tre faser i ett dialogarbete: förberedelsefasen, genomförandefasen och uppföljningsfasen. Förberedelser Genomförande Uppföljning Det är viktigt att ha en förståelse för att väl genomfört dialogarbete kräver genomtänkt upplägg för arbetet i alla tre faserna. Använd gärna resursfördelningstanken om att lägga en tredjedel av tid med mera på förberedelser, en tredjedel på genomförande och en tredjedel på uppföljning. Ett sätt att få till stånd en bra dialogprocess är att bjuda in till dialog om hur dialogarbetet ska gå till. Dialog är ingen quick-fix eller ett event - dialog bör genomsyra den vardagliga relationen mellan de som bor, arbetar och vistas i regionen och det offentliga. Delaktighet är en central rättighet. Varje medborgardialog måste bygga på FNs grundläggande rättighetsprinciper: delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och rättssäkerhet, samt transparens. Det gör dialogen bättre, ökar Västra Götalandsregionens förmåga att leva upp till sina skyldigheter, och ökar förmågan för de som bor, arbetar och vistas i regionen att kräva och åtnjuta sina rättigheter. Generella råd: Avsätt tid och resurser för varje fas förberedelser, genomförande uppföljning. Integrera dialogarbetet i ordinarie verksamhet. Utgå från principerna delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och rättssäkerhet, samt transparens. För varje del tas ett antal områden upp med olika aspekter att tänka på för arbetet före, under och efter medborgardialogen. Förberedelser Syfte och mandat Form Mål och målgrupper Samverkan Kunskap Kommuiktion Genomförande Tid och plats Metoder Jämlikhet Transparens Uppföljning Sammanställning Återkoppling och spridning Utvärdering

64 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Förberedelser Syfte och mandat Tydliggör syftet och mandatet. Syftet med dialogen spelar roll för utformningen. Är syftet medbestämmande i beslutsprocesser, återkoppling på regionens verksamheter som ska lyftas genom resultatredovisning, en önskan att fånga upp och initiera nya ärenden utifrån individers upplevda behov (och gäller det i så fall alla individer eller några särskilda?), eller något annat? Kan dialogarbetet avgränsas till några tydligt definierade frågor eller ämnen? Det måste vara frågor som engagerar civilsamhället. I en dialogprocess kan det finnas flera dialoger. Det är viktigt att ansvariga politiker och tjänstepersoner har en gemensam bild av varför medborgardialogen ska genomföras. Det är också viktigt att syftet motsvaras av ett mandat. Finns det en tydlig styrning? Behövs det politiskt beslut om att ge förvaltningen mandat att initiera dialog? Form Välj form för medborgardialogen utifrån syftet. Variera formerna - olika former av medborgardialog är lämpligt för olika syften. Ett sätt att förtydliga svaret är att fatta beslut om vilken nivå av delaktighet som önskas. En vanligt förekommande variant är att använda SKL:s delaktighetstrappa. 4 Tänk på att om syftet endast är att sprida information så kan det vara nog ibland, men då är det inte någon dialog det är frågan om. Tydlighet i vilken form av delaktighet som erbjuds minskar risken för missförstånd och förväntningar som inte kan uppfyllas. Det är viktigt att ansvariga politiker och tjänstepersoner har en gemensam bild av varför dialogen genomförs, hur ansvaret fördelas och hur dialogen ska genomföras. En metod som ofta lyfts fram för att nå underrepresenterade grupper är att både bjuda in och söka upp medborgarna. Uppsökande arbete kan vara avgörande. Ta reda på hur invånarna vill föra dialog. Detta innebär bland annat att det inte räcker att välja en dialogmetod för alla invånare. Olika metoder som passar olika grupperna i samhället. Mål och målgrupper Sätt upp mål för själva dialogen, exempelvis hur många ska få komma till tals och från vilka grupper. Vilka berörs eller intresseras av frågan och vilka av dem är vanligtvis mindre aktiva när det gäller att påverka i medborgardialoger? Sätt mål och bestäm för hur dessa ska utvärderas i efterhand. Verkar dialogen för allas delaktighet eller finns det målkonflikter? Förberedelsearbete behöver fokusera på att identifiera vilka målgrupper som berörs men som är mindre benägna att själva ta initiativ för att påverka. Ickediskriminering är en rättighetsprincip som är grundläggande för att nå underrepresenterade grupper, oavsett sammanhang. Hur ser målgruppernas förutsättningar ut vad gäller ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningar, sexuell läggning? Hur ser förutsättningarna ut vad gäller socioekonomisk status, språkkunskaper, bildningsnivå och geografisk anknytning? Samverkan Se om samverkan kring dialogarbetets utförande kan ske. Att samverka med andra ökar chansen att dialogarbetet känns meningsfullt för deltagarna. Samverkan med kommuner gör att gränsdragningsproblematiken kring Västra Götalandsregionens 4 SKLs deltagandetrappa är inspirerad av Arnsteins i sammanhanget klassiska deltagandestege, se exempelvis Castells artikel Stegen och trappan olika syn på deltagande

65 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) och kommunernas ansvarsområden kan hanteras lättare. Samarbete med civilsamhällets organisationer kan också ge större möjlighet att nå underrepresenterade grupper. I vissa fall kan det som krävs till och med vara samarbeten med enskilda nyckelpersoner som är betydelsefulla för enskilda grupper. Tänk också på att utnyttja de redan befintliga samrådsformerna som finns i Västra Götalandsregionen. Kunskap Att genomföra en bra dialogprocess kräver förkunskaper, både kring principer för dialogarbete och kring praktiska metoder som hur jämlika möten säkerställs. Gör en bedömning om särskild utbildning av de politiker och tjänstepersoner som ska medverka i arbete krävs. Kommunikation För att öka chansen att nå underrepresenterade grupper krävs ett genomtänkt kommunikationsarbete. Tänk på rättighetsprinciperna om tillgänglighet och inkludering. Hur ställs frågorna vid dialogen och av vem? Vem artikulerar vems behov? Hur kommunikation genomförs och hur frågorna för dialog formuleras kan påverka om individer från olika grupper känner sig inkluderade. Återskapas och bekräftas stereotypa bilder av exempelvis män och kvinnor eller svenskfödda och utlandsfödda? Välj bilder utifrån ett normkritiskt och inkluderande synsätt. Är kommunikationen anpassad för personer med funktionsnedsättning? Är texter klarspråksgranskade? Vilka kommunikationskanaler ska användas? Kan vi nå fler genom att bredda kommunikationsvägarna? Hur kan kommunikationen målgruppsanpassas? IT-lösningar kan ibland vara användbart för att inkludera fler grupper. Gör en normkritisk kommunikationsplan. Läs och använd befintliga verktyg så som Skrivhjälp för jämlik text (ett stöd för att identifiera ojämlikheter och normer i texter och bilder) och Förstå mig rätt (en metod för jämlik kommunikation) framtagna av Kunskapscentrum för jämlik vård. Genomförande Tid och plats Olika tider och platser passar olika grupper. Vilka når vi bäst genom internet, vilka grupper nås bäst genom ett möte på kvällstid? Vilka kan ha möte mitt på dagen? Välj en tid för dialog, och en omfattning, som passar målgruppen. Tänk på att helgdagar inte är desamma för alla grupper. Se till att platsen är tillgänglighetsanpassad för målgruppen exempelvis för personer med funktionsnedsättning eller personer som reser med kollektivtrafik. Planera för om vissa behöver exempelvis tolk eller i samband med dialogmötet. Använd Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser framtagen av Handisam. 5 Metoder Genom olika dialogmetoder nås olika målgrupper. Traditionella möten lockar till exempel i första hand äldre och svenskfödda har närmare till att engagera sig i dialogarbete. Det är bra att använda flera olika metoder. Olika specifika arbetsmetoder fyller också olika funktion och kan vara lämpliga vid olika tillfällen. Olika personer har olika lätt för att medverka i olika aktiviteter. Vissa tycker exempelvis 5 Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, slogs 2014 ihop med Hjälpmedelsinstitutet och bildade Myndigheten för delaktighet.

66 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) att det är obekvämt att prata inför en stor grupp. Variera själva formerna för dialog, men ta även fram en verktygslåda med olika metoder att använda på plats för att visualisera åsikter och initiera dialog, spel, övningar och så vidare. Jämlikhet Det är viktigt att dialogarbetet präglas av jämlikhet och jämlikt deltagande. Jämlika möten människor emellan innebär bland annat att förekomsten av härskartekniker motverkas. Härskartekniker syftar på olika, medvetna eller omedvetna, ageranden en person eller grupp använder mot en annan grupp eller person med syftet att behålla sin maktposition på bekostnad av andra. Studera härskarteknikerna och motstrategier för att bemöta dem. För att kunna följa upp resultatet kan till exempel talartiden mätas. Gruppuppdelad statistisk ger underlag för bedömning. Hur ser det ut? Vem talar, och vem blir lyssnad på? Talar kvinnor eller män mest? Olika åldrar? Om det skiljer sig åt, vad beror det på? Och vad kan vi göra åt det? Vid uppsökande dialogarbete ställs särskilda krav på att betona frivillighet och ge utrymme för delaktighet på medborgarnas villkor. Transparens Transparens i beslutsfattande och arbete är en nödvändighet för att deltagandet ska vara på riktigt. Det är viktigt att under genomförandet vara tydlig med vad och i vilken utsträckning deltagarna kan påverka. Var i Västra Götalandsregionens processer kommer dialogarbetet in och hur kommer resultatet att följas upp? Uppföljning Sammanställning Resultatet av medborgardialogen behöver dokumenteras väl. Tänk på riskerna att den som exempelvis för anteckningar omedvetet färgar dokumentationen utifrån sin egen förförståelse. Granska dokumentationen normkritiskt och se till att sammanfattningar och liknande återspeglar deltagarnas åsikter på ett rättvist sätt. Försök uppmärksamma målkonflikter, skillnader i åsikter mellan grupper. Vad har individer från traditionellt underrepresenterade grupper tyckt? Skiljer sig de synpunkterna åt jämfört med övriga? Det är viktigt att dialogerna inte uppfattas som forum för majoritetsfrågor - dialogerna bör vara till för att lyfta andra perspektiv. Återkoppling och spridning Resultatet av medborgardialogen behöver spridas när dokumentationen är färdigställd. Dels till rätt instans för att behandla materialet, dels till de som lagt ner tid på att delta i medborgardialogerna. Resultatet kan också behöva spridas till fler så som intresseorganisationer, övriga invånare, media med flera. Återkopplingen till de som deltagit i dialog är också viktigt efter att resultatet har behandlats. Tänk på att ha en långsiktig plan för återkoppling eftersom det ofta tar lång tid innan förändringar äger rum. Använda olika metoder för spridning eftersom människor har olika behov, och föredrar olika sätt att kommunicera. Tänk på tillgänglighetanpassning. Fundera på om översättning krävs. Utvärdering Utvärdera dialogarbetet för förbättring. Jämför utförda aktiviteter och resultat med de uppsatta målen. Nåddes de målgrupper som planerades? Behöver medborgardialogarbetet utökas eller kompletteras?

67 Utvecklad metod för medborgardialog, (19) Ytterligare information Referenser och länk-tips för fördjupad information Ahmed, Sara, Willful subjects, Duke University Press, Durham, 2014 Castell, Pål, Stegen och trappan olika syn på deltagande, Chalmers University of Technology Göteborg stad, fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt förslag på e-demokratilösningar (Dnr 0933/12) Göteborg stad, Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger. Metodstöd framtaget som en del av Sveriges kommuner och landstings program för hållbar jämställdhet, Handisam, Checklista - För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser KAIROS, Demokratitorg: Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Delrapport problematiseras vad som händer med medskapandet då gymnasieelever möter politiker från Västra Götalandsregionen i de av regionen anordnade Demokratitorgen KAIROS, Makt och dialog i rättvisa och socialt hållbara svenska städer, ett kunskapsunderlag under arbete för SKL och forskarnätverket Social Sustainability and Social Disintegration in Scandinavian Cities Mistra Urban Futures, Politisk delaktighet och rätten till staden, Rapport från en Workshop med Dimitrios Roussopolos, Montreal Urban Ecology Centre SKL, 10 steg för dialog vid konflikter SKL, 11 tankar om medborgardialog i styrning SKL, Kommunikation för medborgardialog SKL, Lyssna och lyssna igen: medborgardialoger i fem kommuner SKL, Medborgardialog för unga SKL, Medborgardialog som del i styrprocessen, SKL, Medborgardialog som resurs vid tjänsteutveckling SKL, Utveckla principer för medborgardialog SKL, Utveckla medborgardialoger i kommuner, landsting och regioner. SKLs sida för projekt medborgardialog. Tahvilzadeh, Nazem, Dialogens politik demokratiutveckling med förhinder, Kungliga Tekniska högskolans Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för jämlik vård, förstå mig rätt ett sätt att undvika missförstånd Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för jämlik vård, Skrivhjälp för jämlik text syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandsregionen, Utvärdering av ungdomsdialog 2013/14 Skaraborg Västra Götalandsregionen, Återrapportering av uppdrag: Medborgarkontakter (Dnr RS )

68 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Vania Timback Telefon: E-post: Till kommittén för rättighetsfrågor Fördelning av organisationsbidrag till handikapp- och patientorganisationer år 2015 Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att godkänna förslag till fördelning av bidrag till handikapp- och patientorganisationer. 2. Föreningar som beviljats medel, men som inte har kommit in med nödvändiga handlingar, får de reserverade medlen först efter det att alla handlingar har kommit in. 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågors budgetpost för 2015 gällande organisationsbidrag till handikapp- och patientorganisationer uppgår till 10,8 miljoner som fördelas enligt följande: Verksamhetsbidrag 70 % Organisationsbidrag 10 % (medlemsbaserat) Bidrag för samarbete 20% (samverkan) kronor kronor kronor Antalet ansökningar som har kommit till kansliet är 103 stycken (se bilaga 1). Fem nya handikapp- och patientorganisationer ansöker om organisationsbidrag, bara en av de fem uppfyller dock kriterierna. I beredningen av bidragen har vissa föreningar inte kommit in med nödvändiga handlingar. Kansliet föreslår därför att medel för dessa föreningar reserveras, men inte betalas ut förrän alla handlingar kommit in. A. Nya ansökningar: 1. Glaukomföreningen i Göteborg: en patientorganisation som verkar för att sprida information, om glaukomsjukdomarnas art och behandling för sina medlemmar. Förening har 365 betalande medlemmar i 43 kommuner i Västra Götaland. Förslag: Beviljas. Föreningen uppfyller kriterierna enligt riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. Mer information: Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: rattighet.kansli@vgregion.se

69 Datum Diarienummer RHK (4) 2. Hjärt- och Lungföreningen i Skara: en lokalförening inom Hjärt- och Lungsjukas riksförbund. Föreningen har 86 medlemmar i 8 kommuner i Västra Götaland. Föreningen tillhör till Länsföreningen Hjärt- och Lungföreningen i Västra Götaland. Förslag: Avslag. Föreningen uppfyller inte kriterierna enligt riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. 3. Astma och Allergiföreningen Lidköping, Skara, Götene, Grästorp: en lokalförening med 387 medlemmar i 9 kommuner i Västra Götaland som tillhör till Länsföreningen Astma och Allergiföreningen i Västra Götaland Nordost. Förslag: Avslag. Förening uppfyller inte kriterierna enligt riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. 4. Stiftelsen 1 Göteborgsfontänen: stiftelsen vänder sig till människor som har psykiatrisk problematik och har till ändamål att i Göteborg bedriva klubbhusverksamhet enligt Fountain Housemodellens internationella riktlinjer. Målsättning är att försöka skapa materiella och organisatoriska förutsättningar för att människor, som skrivs ut eller är utskrivna från sjukhus, ska kunna stödja varandra så att de bättre klarar ett liv utanför institutioner. Stiftelsen har 761 medlemmar (ej betalande) i 8 kommuner i Västra Götaland. Förslag: Avslag. Stiftelsen uppfyller inte kriterierna enligt riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. 5. Förening för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Töreboda: en lokalförening som har 71 medlem i 5 kommuner i Västra Götaland. Föreningen är ansluten till riksförbundet FUB via Länsförbundet. Förslag: Avslag. Föreningen uppfyller inte kriterierna enligt riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. B. Handikapp- och patientorganisationer som har fått organisationsbidrag tidigare men som inte uppfyller kriterierna gällande antalet betalande medlemmar i år: 1. Föreningen Svenska Very Special Arts (VSA): en kulturförening som arbetar för att ta tillvara funktionsnedsatta konstnärers intressen med fokus på kunskapsutveckling, inte bara för medlemmarna själva utan även genom att utåt tillhandahålla metoder och förhållningssätt till det kreativa arbetet. Föreningen betraktar sig som en intressepolitik organisation och vill synliggöra den komplexa problematik som personer med funktionsnedsättning möter i sin konstnärliga utövning. Föreningen har 46 betalande medlemmar och 113 arbetande medlemmar (ej betalande) i 17 kommuner i Västra Götaland. 1 Enligt Wikipedia ( ). En stiftelse är en typ av juridisk person, som till skillnad från föreningar och bolag, varken har medlemmar eller ägare. Stiftelsen äger i princip sig själv, brukar man säga. Stiftelsen förvaltar en ekonomisk förmögenhet, som en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) har avsatt för ett särskilt ändamål, vilket ska vara över en längre tid. Stiftelsen styrs därigenom av ett stiftelseförordnande, som bland annat anger hur förmögenheten ska användas och vem eller vilka som är möjliga mottagare (destinatärer). En stiftelse ska ledas av en styrelse eller förvaltare. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse. Stiftelsen är en mycket rigid organisationsform.

70 Datum Diarienummer RHK (4) Förslag: Beviljas med hänvisning till 3 i Riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. Skäl till förslag om beviljande är att föreningen utgör enda ansökande förening med fokus på utövande konstnärer med funktionsnedsättning. 2. Förening för de neurosedynskadade i Västsverige (FfdN): föreningen främsta medlemsgrupp är, de personer som föddes med missbildningar orsakade av Neurosedyn, i början av 1960-talet. Föreningens syfte ska vara att tillvarata medlemmarnas intressen, främst i politiska, juridiska, sociala, medicinska och ekonomiska frågor gentemot olika offentliga organ eller gentemot andra som kan påverka medlemmen. Idag har föreningen 43 betalande medlemmar i 16 kommuner i Västra Götaland. Förslag: Beviljas med hänvisning till 3 i Riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. Skäl till förslag om beviljande är att denna typ av missbildning kan hänföras till en speciell medicin som idag inte längre finns på marknaden. Medlemsantalet kommer därför aldrig att kunna höjas. 3. Föreningen för psykiatriskt samarbete FPS Skaraborg: en förening för anhöriga till personer med olika former av psykisk ohälsa, som kan leda till varaktiga funktionshinder. Föreningen har 78 betalande medlemmar i 11 kommuner i Västra Götaland. Föreningen har varit ute i olika sammanhang (konferenser, seminarium och utbildning) och informerat om föreningens innehåll och arbete. Förslag: Beviljas med hänvisning till 3 i Riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. Skäl till förslag om beviljande är att föreningen arbetar med anhöriga till en utsatt grupp som behöver stort stöd, särskilt av sina anhöriga. 4. Unga synskadade Väst: en organisationen Unga Synskadade (US): föreningen är den enda intressepolitiska ungdomsorganisationen i Sverige för unga med synnedsättning i åldern år. Organisationens huvudsakliga syfte är att verka för att unga med synnedsättning ska kunna leva och verka i samhället på jämlika villkor med seende. I 13 år har föreningen drivit aktivt frågan om en tillgänglig och säker kollektivtrafik för alla. Föreningen har 95 betalande medlemmar i 27 kommuner i Västra Götaland. Förslag: Beviljas med hänvisning till 3 i riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer. Skal till förslag till beviljande är att föreningen bedriver ett viktigt handikappolitiskt arbete och ligger nära gränsen för antal medlemmar enligt riktlinjerna. C. Handikapp- och patientorganisationer avstår från att ansöka om organisationsbidrag år 2015 men önskar att återvända nästa år: Iktyos-föreningen region 4 Norra Älvsborgs Epilepsiförening Unga reumatiker i Älvsborg/Skaraborg - Region Väst

71 Datum Diarienummer RHK (4) Bilagor: Följande bilagor bifogas till handlingarna: Bidrag till handikapp- och patientorganisationerna år 2014 (bilaga 1) Bidrag till samarbetsorganisation (bilaga 2) Förkortning/förklaringar (bilaga3) Riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisation (bilaga 4) Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef

72 Verksamhetsbidrag Organisationsbidrag År % av 10% av bidragsramen bidragsramen Förslag Antal Organisationsbidrabidrag År bidrag Verksamhets- Verksamhets- medlemmar Nr Föreningens namn År kr 2014 År 2015 TOTALT TOTALT BIDRAG BIDRAG ÅR 2015 ÅR Afasi Västra Götaland Svenska Very Special Arts Astma och allergiföreningen V G NO Astma och allergiföreningen V G Väst Föreng Autism Asperger Skaraborg Föreng Autism Asperger Fyrbodal Föreng Autism Asperger Söder Barncancerföreningen Västra Sverige BCF Emelie Bohuslän BCF Johanna Göteborg o Bohuslän BCF Viola BCF Johanna Älvsborg/Trollhättan BCF Agatha i Skaraborg Blodcancerföreningen i Västsverige Blodcancerföreningen Skaraborg Förbundet Blödarsjuka i Västra Regionen Celiakiföreningen i Västra Götaland Regionföreningen Cystisk Fibros Väst Compassen Västra Götaland Diabetesföreningen V Götaland

73 21 Svenska Dyslexiförening Region i Väst Dyslexiförbundet FMLS i V Götaland Elöverkänsligas förening i Västra Götaland Epilepsiföreningen i Skaraborg

74 25 Norra Älvsborgs Epilepsiförening Epilepsi i Bohuslän FUB Västra Götaland Hjärnkraft Västra Götaland Hjärt- och Lungsjukas länsförening i V G Hjärtebarnsföreningen region Väst HSO Västra Götaland HSO Skaraborg Psoriasisförbundet V Götalands län DHB Västra Sverige Västra Götalands Dövas Länsförbund (VGDL) Hörselskadades Distrikt i Skaraborg Hörselskadades Distrikt i Västra Götaland (HRF) Knuten-Unga Hörselskadade i V. Götaland Tinnitusföreningen ILCO Västra Götaland Migränföreningen i V Götaland NHR Västra Götaland Neuroförbundet i Skaraborg - NHR Skaraborg Förening för de neurosedynskadade i Västsverige Njurförbundet i Västsverige DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehind Brukarstödscentret Pingvinen Parkinsonföreningen i Västra Sverige Parkinson NU - Norra Älvsborg - Bohuslän Parkinson Skaraborg Parkinsonföreningen S Älvsborg - Borås

75 52 PIO Väst Prostatacancerföreningen Pro Liv FPS Skaraborg IFS, Fyrbodal RSMH Västra Götaland (Riksf. för social o mental Attention Uddevalla Attention Göteborg med kranskommuner RBU Älvsborg RBU i Bohuslän RBU Skaraborg Reumatikerdistriktet Älvsborg Skövde Fibromyalgiförening Reumatikerdistriktet Skaraborg Reumatikerdistriktet Bohus Län Berig Mag- och tarmföreningen i Skaraborg Mag- och tarmföreningen Sjuhärad Mag- och tarmföreningen i Fyrbodal Mag- och tarmföreningen i Göteborgsområdet Riksförening Osteoporotiker i VG - ROP i Västra G Skaraborgs distrikt av RTP Personskadeförbundet RTP Älvsborgs Göteborgs o Bohus distrikt i personskadeförbunde Stamningsföreningen i V Götaland - SSF Skaraborgs Stamningsförening Strokeföreningen i Västra Götaland SRF Bohuslän

76 79 SRF Älvsborg Sverigefinska Synskadade förbundet i Västra Göta FSBU SRF Skaraborg FSDB Väst ( Förbundet Sveriges DövBlinda Väst) Tandvårdsskadeförbundet Skaraborg Tandvårdsskadeförbundet Distrikt Älvsborg Tandvårdsskadeförbundet O-distrikt Unga rörelsehindrade Göteborgsklubben Unga reumatiker i Älvsborg/Skaraborg (Region Väst) Unga synskadade i Väst Apnéföreningen Väst Passalen - Ideell förening ÅSS i Västra Götaland IKTYOS, region Lungcancerföreningen Stödet Väst RME Väst Riksföreningen för ME - patient Suicidprevention i Väst OCD-föreningen Ananke i Göteborgsregionen Endometriosföreningen, Västra Götaland Reumatikerdistriktet i Göteborg Svenska Downföreningen StödKompisarna i Göteborg Frisk och fri, Riksförbundet mot ätstörningar Vänersborg-Trollhättans fibromyalgiföreningen SPES Västra Krets Intresseföreningen Bipolär sjukdom - IBIS

77 Nya föreningar 2012, ej längre Nystartsbidrag 106 DIOS NSPH i Gbg Nya föreningar Skara Fibromyalgiföreningen Svenska Dövidrott Västra Barnplatorna i Väst Reumatikerföreningen Vänersborg

78 Nya föreningar Länsförening Grunden VG Nya föreningar Glaukomföreningen i Göteborg Hjärt- och Lungföreningen i Skara Stiftelsen Göteborgsfontänen Astma och Allergiföreningen Lidköping, Skara, Götene, Grästorp FUB Töreboda 0 TOTALT: kr kr kr kr kr 15,36 kr kr Omstartsbidrag Uppfyller ej kriterier i år! Har mindre än 100 st betalande medlemmar Ej sökt bidrag år 2015 Avstått från att söka bidrag år 2015 Nya föreningar år 2012, ej längre Nystartbidrag Nya föreningar år 2013 Nya föreningar år 2014 Nya föreningar år 2015 Justering för föreningar med mindre än 20 tkr i verksamhetsbidrag Paraplyorganisation År 2015 får de flesta föreningar lite mer bidrag än förra året! Organisationsbidrag:

79 Totalt 227 st färre medlemmar i år som skall dela på kr: (I år totalt st medlemmar. År 2014, st medlemmar) Verksamhetsbidrag: Totalt 2 st färre föreningar i år som skall dela på kr: (I år totalt 98 st föreningar. År 2014, 100 st föreningar)

80

81

82

83

84

85 Bilaga 02 Bidrag för samarbete (20% av bidragsramen) Samarbetsbidrag 20% - anslag kr Anslutna Förslag Anslutna HSO Västra Götaland kr 57 HSO Skaraborg kr 17 Nationell Samverkan för psykisk hälsa i Göteborg - NSPH i G kr kr kr

86 Förslag kr kr kr kr

87 Sida 1(2) Bilaga 3 Förkortningar och förklaringar AFASI ASR ASTM AU BCF BERIG DHB DHR DIOS FMLS FSDB FFDN FUB HRF HSO IFP, FPS ILCO NHR NSPH i G PIO PRO-LIV PSO RBU RMT RMR ROP RSMH RTP SCF SRF SSR ÅSS Attention Afasiföreningen Apnésjukas Riksförbund (sömnsvårigheter) Astma och allergiföreningen Föreningen Autism Bröstcancerföreningen Bechterewreumatikerna (inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder) Döva, hörselskadade och språkstörda barn i Västsverige Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet Diabetesorganisationen i Väst Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter Föreningen Sveriges Dövblinda Föreningen för de neurosedynskadade Utvecklingsstörda Barn och ungdomar Hörselskadades Länsförbund Handikappföreningarnas samarbetsorgan Intresseförening för psykossjukdomar Svenskt förbund för stomiopererade Neurologiskt handikappades riksförbund Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg Primär immunbrist Organisation Väst Patientföreningen för prostatacancer Svenska Psoriasisförbundet Rörelsehindrade barn och ungdomar Riksförbundet mag- och tarmsjuka Reumatikerdistriktet Riksföreningen för Osteoporotiker (benskörhet) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Celiakiföreningen (tarmsjukdom med överkänslighet för äggviteämnet gluten) Synskadades Riksförbund Sveriges Stamningsförenings Riksförbund Ångestsyndromsällskapet Intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder

88 Sida 2(2) Brukarstödet Pingvinen Compassen Passalen Svenska Very Special Arts IKTYOS RME Göteborg OCD-föreningen Endometriosföreningen Föreningen vill medverka till att ge människor med rörelsehinder ett tryggare liv. Förening för medlemmar med diagnoser som ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom Föreningen som driver fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder Konstutövare med funktionshinder Iktyos är en hudsjukdom med starkt fjällande hud ME/CFS är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av långvarig, svårt funktionsnedsättande utmattning Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom En kronisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna inte bara finns i livmodern

89 Riktlinjer för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer A. Bidragets syfte 1 Syftet med Västra Götalandsregionen bidrag är att stödja handikapporganisationer och patientföreningar i deras intressepolitiska arbete med målet att nå full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. I det intressepolitiska arbetet ska opinionsbildning och kunskapsförmedling ingå. Bidraget syftar till att stödja organisationernas arbete även mot diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning och köns -överskridande identitet. B. Förutsättningar för bidrag 2 Med regional handikapporganisation/patientorganisation avses organisation: - vars medlemmar till övervägande del är personer som till följd av varaktiga funktionsnedsättningar möter hinder i det dagliga livet - vars ändamål också kan bistås av stödjande medlemmar - vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och bevaka deras intressen - i de fall organisationernas verksamhet rör barn eller personer som har funktionsnedsättning, som gör det särskilt svårt för dem att själva ta tillvara sina angelägenheter och rättigheter som medlemmar, kan organisationen till övervägande del bestå av närstående till personer med funktionsnedsättning. 3 En regional handikapporganisation/patientorganisation ska för att få bidrag: - vara demokratiskt uppbyggd och stödja demokratiska idéer - vara partipolitiskt och religiöst obunden - ha antagna stadgar - ha utsedd styrelse och revisorer - kunna styrka sin verksamhet med verksamhetsberättelse- (och) ekonomisk berättelse samt revisionsberättelse - ha minst 100 betalande medlemmar (gäller föreningar bildade fr o m verksamhetsåret 2011). Organisationer bildade före 2011 som har lägre medlemsantal än 100 betalande medlemmar har dispens att erhålla bidrag t.o.m ha medlemmar i minst 8 kommuner

90 Undantag från de två sista strecksatserna kan göras vid synnerliga skäl och ska prövas från fall till fall. 4 Med medlem avses en fysisk person som till organisationen betalat fastställd medlemsavgift. Handikapporganisationens medlemmar ska till övervägande del bestå av personer som till följ av varaktig funktionsnedsättning möter stora svårigheter i det dagliga livet. I vissa fall kan organisationen till övervägande del bestå av närstående till personer med sådana funktionsnedsättningar. Med varaktiga menas att det ska röra sig om relativt långvariga besvär som dock inte behöver vara bestående. Orden stora svårigheter indikerar att funktionsnedsättningen måste vara av relativt allvarligt art. Att svårigheterna ska ge sig till känna i det dagliga livet innebär att det ska vara fråga om svårigheter som ger sig till känna så gott som dagligen eller i vart fall leder till återkommande svårigheter. Dessa ska även ge sig till känna i olika situationer och miljöer (text enligt Socialstyrelsen om statsbidrag till handikapporganisationer bidragsåret 2013 ). C. Bidragsformer generellt 5 Enligt Policy för föreningsbidrag, (regionfullmäktiges beslut i sept 2009), kan regionbidrag lämnas i form av: - Verksamhetsbidrag (baseras på föregående års verksamhet och planerad verksamhetsvolym under bidragsåret) - Organisationsbidrag (baseras på organisationens medlems-/deltagarantal) - Utvecklingsbidrag (baseras på tillfälliga utvecklingsaktiviteter) - Nystartsbidrag (för nyetablerade föreningar) D. Kommittén för rättighetsfrågors tillämpning av de generella bidragsformerna vid beräkning av organisationsbidrag till handikapporganisationer/patientorganisationer 6 Verksamhetsbidrag (70% av bidragsramen) Av den totala ramen avsätts 70% att fördelas mellan de organisationer som är kvalificerade enligt 3. - Beräkningen av verksamhetsbidrag bygger på förra årets andel av verksamhetsbidraget. - Nystartsbidragen uppgår till per år (i tre år). - Organisationer som efter beräkning hamnar på ett bidrag under kr kompenseras upp till denna summa. Organisationer som kvalificerar sig för bidrag för första gången (ej nystart) ges ett bidrag som beräknas på 70 procent av (föreningens) organisationens omsättning föregående år. Organisationsbidrag (10% av bidragsramen) Av den totala ramen avsätts 10% att fördelas mellan de organisationer som är kvalificerade enligt 3.

91 - Summan divideras med det totala antalet betalande medlemmar i de bidragsberättigade organisationerna, varefter en lika summa per medlem erhålls. Bidrag för samarbete (20% av bidragsramen) Av den totala ramen avsätts 20% att fördelas mellan samarbetsorganisationer på övergripande regional nivå med syfte att verka för förändringar inom ett flertal samhällsområden. - Bidrag för samarbete kan sökas av organisationer med organisationsbidrag. - Minst fem medlemsorganisationer måste vara anslutna till en samarbetsorganisation för att samverkansbidrag ska utgå. - Samverkan kan avse endast ett svårighetsområde. - Varje medlemsorganisation som deltar i ett organiserat samarbete ska tilldelas samma belopp för utbetalning till samverkansorganisationen. - En samarbetsorganisation skall för att få bidrag: 1. vara demokratiskt uppbyggd och stödja demokratiska idéer 2. vara partipolitiskt och religiöst obunden 3. ha antagna stadgar 4. ha utsedd styrelse och revisorer 5. kunna styrka sin verksamhet med verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse samt revisionsberättelse Nystartsbidrag (ingår som en del av verksamhetsbidraget) Nystartsbidrag uppgår till i tre år, därefter beräknas verksamhetsbidraget på samma sätt som för övriga organisationer om organisationen uppfyller kraven under 3. Omstartsbidrag (ingår som en del av verksamhetsbidraget) Om en organisation under en period avstår från att ansöka om bidrag men återkommer med ansökan, ska beräkningen av verksamhetsbidraget göras på det senaste bidragsåret före uppehållet. - För att vara berättigad till ett omstartsbidrag måste organisationen ha fått tidigare bidrag i minst två år. - Uppehållet får vara maximalt två år. Utvecklingsbidrag (kan sökas från annan budgetpost) Från och med 2012 har kr från organisationsbidragets ram förts över till budgetposten Projektmedel. Dessa medel kan sökas av alla organisationer och ska ha en mänskliga rättigheters-inriktning. E. Ansökan om regionbidrag 7 Ansökan om regionbidrag ska ha inkommit till Regionkansliet senast den dag som framgår av ansökningsblanketten eller som meddelas via en särskild webbplats. - Till ansökan ska bifogas verksamhetsplan inför det aktuella arbetsåret, verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse avseende det närmast föregående året. - Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse ska vara antagna av årsmötet, undertecknade av styrelsen och ha styrkts av revisor.

92 - Verksamhetsberättelsen ska innehålla uppgift om regionbidragets andel av den totala finansieringen. - Verksamhetsberättelsen ska tydligt ange antal betalande medlemmar. - Verksamhetsberättelsen ska ge en tydlig bild av aktiviteter i regionen/distriktet enligt 3. F. Beslut om regionbidrag och utbetalning; riktlinjer och utvärdering 8 Beslut om regionbidrag till handikapp- och patientorganisationer fattas av kommittén för rättighetsfrågor vid kommitténs första eller sista möte för året. Bidrag lämnas för ett år i sänder. Bidraget betalas ut efter att kommittén för rättighetsfrågors beslut vunnit laga kraft och vid ett tillfälle per år. En handikapporganisation som fått regionbidrag är skyldig att på kommitténs begäran lämna det underlag som krävs för kansliets granskning. Kommittén för rättighetsfrågor kan besluta att ett utbetalat bidrag ska betalas tillbaka om oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden är orsak till att bidraget felaktigt beviljats. 9 Vart tredje år (med början 2014) görs en särskild rapportering tre år bakåt i tiden med avseende på verksamhetens geografiska spridning. Detta gäller såväl samarbetsorganisationer som handikapp- och patientorganisationer.

93 1 (10) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Maria Talja och Jan Terneby Till kommittén för rättighetsfrågor Projektbidrag för att stärka mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar följande: 1. Göteborgs rättighetscenter - mot diskriminering tilldelas kr för att genomföra projektet: 7 rådslag för att stoppa diskriminering 2. EKHO Göteborg tilldelas kr för projektet: Församling för alla? Del 2 3. KFUM Göteborg tilldelas kr för projektet: Tillsammans är vi starka en tjejverksamhet för unga nyanlända tjejer mellan år 4. Stiftelsen Sportfront mot droger, våld och rasism tilldelas kr för projektet: Lugnt vatten! 5. Trajosko drom tilldelas kr för att genomföra projektet: Rättigheter med stil romska kvinnor i tradition och utveckling 6. MIM Kunskapscentrum tilldelas kr för att genomföra projektet För-MER. Ett förarbete för Mer-Mänskliga rättigheter för alla. Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor utlyser årligen projektbidrag för att stödja föreningars arbete med mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt. Ansökningsperioden har varit mellan 1 sep 15 okt Det har kommit in 21 ansökningar som sammanlagt har sökt kronor. För projektåret 2015 finns kronor att fördela. Förslag till beslut omfattar kronor. Summan understiger budgeterad kostnad, men kansliet föreslår att hålla resterande medel inne tillsvidare eftersom projektansökningarna utöver de som föreslås beviljas medel inte bedömts uppfylla kriterierna. Summorna som föreslås respektive beviljat projekt bedöms också vara rimliga i relation till egeninsatsen. Fördjupad beskrivning av ärendet Enligt kommitténs riktlinjer för projektbidrag måste föreningar som söker bidrag bedriva sin verksamhet i Västra Götalands län. Det tänkta projektet ska beskrivas i en projektplan. Föreningen måste själv stå för en del av kostnaderna (exempelvis Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

94 Datum Diarienummer RHK (10) lokaler, datorer eller arbetad tid). Projektmedel får inte användas till ordinarie verksamhet, till allmän information om föreningen, medlemsträffar eller deltagande i arrangemang som lokalförening eller riksorganisation arrangerar. Särskilt prioriterade är projekt som utvecklar arbetet med mänskliga rättigheter, projekt som innebär samverkan mellan olika föreningar och projekt som tar sig an utmaningar där flera diskrimineringsgrunder ingår. Beredning Ansökningarna har bedömts utifrån fyra kriterier: projektets koppling till mänskliga rättigheter metod för att genomföra projektet i hur hög grad projektet innebär samverkan med andra aktörer intersektionalitet (förståelse för samverkande maktordningar) Varje kriterium har bedömts på en skala från 1-3. Utifrån detta har varje projekt fått en poäng som har legat till grund för bedömning (se bilaga). Beredningen har även försökt sträva efter en spridning bland projektens fokusområden. En särskild fråga har inkluderats i årets ansökningsformulär om hur projekten kommer arbeta med jämställdhet. Många föreningar har svarat att de jobbar för de mänskliga rättigheterna och att jämställdhet ingår i detta. Vissa föreningar specificerar dock hur jämställdhet är kopplat till projektet. Fyra av projektledarna är män och 16 är kvinnor. Projekt som föreslås få projektbidrag 1. Förening: Göteborgs rättighetscenter - mot diskriminering Titel: 7 rådslag för att stoppa diskriminering Syfte: Att skapa former för samverkan, erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan Västra Götalandsregionens rättighetspolitiska organisationer (exempelvis barn-, hbtq-, feministiska-, antirasistiska-, pensionärs- och asylrättsorganisationer) kring arbetet med att motverka diskriminering. Genomförande: Projektet ska resultera i en handlingsplan för att stoppa diskriminering utifrån sju rådslag där en mängd organisationer träffas. Varje rådslag/heldagskonferens behandlar en diskrimineringsgrund där deltagarna definierar problem och lösningar. Den färdiga handlingsplanen ska presenteras på MR-dagarna Bedömning: Att bevilja medel till projektet i och med den tydliga kopplingen till mänskliga rättigheter, deras intersektionella ansats och omfattande samarbete med andra ideella föreningar. Sökt och föreslagen summa: Sökt summa: kr, föreslagen summa: kr (egeninsats: kr)

95 Datum Diarienummer RHK (10)

96 Datum Diarienummer RHK (10) 2. Förening: EKHO Göteborg Titel: Församling för alla? Del 2 Syfte: Att sammanställa en rapport om hur mänskliga rättigheter vad gäller religion, familjefrågor, sexualitet och identitet riskerar att kränkas när det saknas kunskap om hbtq-frågor i kyrkor och samfund. Se om situationen har förändras sedan den förgående undersökningen genomfördes år Genomförande: EKHO ska skriva en rapport utifrån de intervjuer och enkäter som genomfördes under projektets första del som genomfördes år 2014 med medel från kommittén för rättighetsfrågor. Bedömning: Att bevilja medel till projektet i och med det angelägna ämnet som har en stark koppling till mänskliga rättigheter och att de behöver beviljas medel år 2015 också eftersom de har genomfört intervjuer och enkäter men inte sammanställt dem i en rapport. Sökt och föreslagen summa: Sökt summa: , föreslagen summa: kr (egeninsats: kr) 3. Förening: KFUM Göteborg Titel: Tillsammans är vi starka en tjejverksamhet för unga nyanlända tjejer mellan år Syfte: Syftet är att ha grupper med nyanlända tjejer för att stärka deras självförtroende och skapa en trygg mötesplats där de kan knyta kontakter, förvärva kunskaper och dela med sig av sina erfarenheter. KFUM vill att tjejerna genom att få en meningsfull fritid och folkbildning ska kunna bryta sitt utanförskap samt öka deras självbestämmande och handlingsutrymme. Genomförande: Målgruppen ska få pröva olika fritidsaktiviteter och träffa olika föreningar tillsammans med mentorer Stora Systrar. Många av aktiviteterna ska syfta till att ge dem möjligheter att diskutera olika ämnen som mänskliga rättigheter, könsroller, rasism, klass, jobb och utbildning. De kommer även arrangera sommarläger, en studieresa till ett projekt i Malmö och panelsamtal tillsammans med mentorerna. Målgruppen ska nås genom uppsökande arbete. Bedömning: Att bevilja medel till projektet i och med kopplingen till mänskliga rättigheter. Sökt och föreslagen summa: Sökt summa: , föreslagen summa: kr (egeninsats: kr)

97 Datum Diarienummer RHK (10) 4. Förening: Stiftelsen Sportfront mot droger, våld och rasism. Titel: Lugnt vatten! Syfte: Att stärka barnrättsperspektivet genom att utveckla värdegrundsarbetet inom barn- och ungdomsidrotten. Detta ska ske genom att öka medvetenheten om kränkningar och sexuella övergrepp på barn och unga inom idrotten och andra verksamheter och vilka konsekvenser det kan medföra. Projektet vill även öka kunskapen hos föreningarnas ledningar om hur de ska känna igen signaler om att övergrepp har skett, hur de ska agera om något har hänt, vart de ska anmäla och vilket ansvar styrelserna har. Genomförande: Projektet kommer utbilda föreningar om kränkningar och sexuella övergrepp och hur föreningarna kan agera. De kommer även erbjuda handledning, konsultation och stöd av en psykolog och en pedagog. De föreningar som genomgått processarbetet kommer certifieras och kan ses som trygga och säkra förening utifrån mänskliga rättigheter och barnrättsperspektivet. Bedömning: Att bevilja medel till projektet i och med kopplingen till mänskliga rättigheter och det angelägna ämnet. Sökt och föreslagen summa: Sökt summa: kr, föreslagen kr (egeninsats: kr) 5. Förening: Trajosko drom Titel: Rättigheter med stil romska kvinnor i tradition och utveckling Syfte: Att stärka romska kvinnors kapacitet att själva bevaka sina mänskliga rättigheter. Genomförande: Trajosko drom kommer arrangera en serie workshops där romska kvinnor från olika grupper kommer träffas för att diskutera traditionella kläder, att stå upp för sina rättigheter och jämställdhet. Att samtala om kläderna är ett sätt att locka personer till träffarna. Projektet kommer bjuda in olika experter till träffarna och arrangera ett antal studiebesök hos andra föreningar och myndigheter. Studiebesöken syftar till att motverka fördomar som finns från båda håll och att inspirera deltagarna till att engagera sig för sina rättigheter. Andra ämnen på träffarna kommer vara vilka resurser det finns i samhället för att få stöd och vägledning. Projektet ska avslutas med ett öppet seminarium kring romsk kultur och romers rättigheter i Sverige idag. Bedömning: Att bevilja medel till projektet i och med kopplingen till mänskliga rättigheter och att de vill stärka egenmakten hos personer som tenderar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Sökt och föreslagen summa: Sökt summa: kr, föreslagen summa: kr (egeninsats: kr)

98 Datum Diarienummer RHK (10) 6. Förening: MIM Kunskapscentrum Titel: För-MER. Ett förarbete för Mer-Mänskliga rättigheter till alla Syfte: Projektets huvudsyfte är att genomföra en kartläggning av hur deras fem samarbetsorganisationer, som utgår från olika diskrimineringsgrunder, arbetar för delaktighet och mångfald. Genomförande: MIM kunskapscentrum vill först ta fram ett undersökningsinstrument. Genom detta ska de identifiera vilka metoder varje samarbetsorganisation använder för att skapa delaktighet och främja mångfald och mänskliga rättigheter för sina medlemmar. Undersökningen ska bestå av enkäter, workshops och fokusgruppsintervjuer. Utifrån resultatet av undersökningen ska de skapa verktyg för hur föreningar kan arbeta för ökad delaktighet och främja mångfald. Kartläggningen ska sammanfattas i en rapport. Bedömning: Att bevilja medel till projektet i och med kopplingen till mänskliga rättigheter, samarbetet med andra idéburna föreningar och den intersektionella ansatsen. Sökt och föreslagen summa: Sökt summa: , föreslagen summa kr (egeninsats: kr) Projekt som inte föreslås få projektbidrag 1. Förening: Elöverkänsligas länsförening i Västra Götaland Titel: Information till allmänheten och beslutsfattare i Västra Götaland om funktionshindret Elöverkänslighet. Sökt summa: kr. Syfte och genomförande: Syftet är att ge information till allmänhet, beslutsfattare och andra om funktionshindret elöverkänslighet. Konferenser med forskare som medverkande ska arrangeras vid två tillfällen. Bedömning: Projektmedel får inte användas till ordinarie verksamhet eller allmän information om föreningen. 2. Förening: Grästorps Outlet Ekonomisk förening Titel: Växthuset Integrera. Utökning av årets stora, lilla lyckade dillodling. Sökt summa: kr Syfte och genomförande: Föreningen vill skapa gemenskap mellan arbetslösa personer genom odlingsaktiviteter. Bedömning: Kopplingen till mänskliga rättigheter saknas och otydligt formulerade syfte och genomförande.

99 Datum Diarienummer RHK (10) 3. Förening: Grästorps Outlet Ekonomisk förening Titel: Integrerad syhörna kläder och tyger sys om och lagas på ett integrerat sätt. Sökt summa: kr Syfte och genomförande: Syftet är att stärka banden mellan olika länder genom att leta utlandsfödda deltagare från annan verksamhet genom att starta en syhörna. Bedömning: Kopplingen till mänskliga rättigheter är otydlig och vagt formulerade syfte och genomförande. 4. Förening: Grästorps Outlet Ekonomisk förening Titel: Pantomin ett världsspråk. Keivan integrerar barnen i Grästorp. Sökt summa: kr. Syfte och genomförande: Föreningen vill låta en praktikant från Iran få möjligheter till integration i samhället genom att spela en pantomin för barn i Grästorps skola och på så sätt också ge barnen rätt till kultur från ett annat land. Bedömning: Kopplingen till mänskliga rättigheter är otydlig och vagt formulerade syfte och genomförande. 5. Förening: Rädda Barnen. Titel: Kulturplaneterna Sökt summa: Syfte och genomförande: Ge barn och unga som lever i socioekonomisk utsatthet tillgång till meningsfulla och kreativa aktiviteter under skolloven. Anställa projektledare för att stötta och inspirera fler kommuner att starta och driva Kulturplaneter. Utbilda politiker och tjänstemän om barns rättigheter och barnfattigdom. Bedömning: Projektet är mycket relevant för mänskliga rättigheter, men projektet handlar nu efter flera års arbete enbart om att sprida arbetssättet vidare till fler kommuner. Projektet har fått medel från kulturnämnden och folkhälsokommittén under ett flertal år 6. Förening: DHR Västra Götalands Distrikt. Titel: konsekvenser av Fritt val av hjälpmedel inom LOV (lagen om valfrihetssystem). Sökt summa: Syfte och genomförande: Utreda konsekvenserna av fritt val av hjälpmedel och tydliggöra konsekvenser för både rättighetsbärare och skyldighetsbärare i form av en handbok som båda parter kan använda. Bedömning: Bra koppling till mänskliga rättigheter och ett viktigt område att utreda, men ingen samverkan med andra aktörer och ett intersektionellt perspektiv saknas.

100 Datum Diarienummer RHK (10) 7. Förening: Stiftelsen IMIT Titel: Att göra mänskliga rättigheter personliga.- allians för välbefinnande. Sökt summa: kr. Syfte och genomförande: Syftet är att utforska och utveckla kompetens om hur man kan förstå de mänskliga rättigheterna ur ett personligt perspektiv. Ett träningsprogram ska genomföras i 11 sessioner med personer från föreningslivet (äldre utlandsfödda) och personal från kommuner i Västra Götaland. Bedömning: I projektet samverkar flera olika aktörer på ett förtjänstfullt sätt och projektet har god koppling till mänskliga rättigheter. Däremot finns brister och oklarheter i metod och genomförandedelen. 8. Förening: Gender and Development in Practice (GADIP) Titel: Kvinnors villkor en minimifilmfestival för mänskliga rättigheter Sökt summa: kr. Syfte och genomförande: Genom filmer och diskussioner visa på kvinnors livsvillkor runt om i världen för att bidra till större medvetenhet hos allmänheten om dessa frågor. Filmerna ska visas på en minifilmsfestival och diskussionsfrågor ska tas fram till filmerna. Bedömning: Syftet är relevant för mänskliga rättigheter, men metoden att arrangera en minifilmsfestival bedöms inte tillräckligt relevant. 9. Förening: Götalands Kalevalaförening Titel: Vaka vanha Numminen gamla gode Numminen. Sökt summa: kr. Syfte och genomförande: Syftet är att bredda kulturutbudet på finska genom att arrangera en konsert med M A Numminen. Konserten ska inledas med en kort presentation av Finlands nationalepos Kalevala som fyller 180 år. Bedömning: Projektplanen beskriver ingen koppling till mänskliga rättigheter och inte heller tillräckligt tydligt hur projektet ska genomföras. 10. Förening: Ladyfest Titel: Agenda: Jämlikhet Din webbplattform för jämlikhet i Göteborg. Sökt summa: kr Syfte och genomförande: Syftet är att Agenda Jämlikhet ska vara den självklara mötesplatsen för jämlikhetsfrågor i Göteborg. Under 2015 ska projektet vidareutvecklas och marknadsföras till fler. Bedömning: Projektet har tidigare fått kr av kommittén för rättighetsfrågor för arbete under Projektet är nu framför allt inriktat på viss utveckling och spridning till fler målgrupper.

101 Datum Diarienummer RHK (10) 11. Förening: Terrafem Göteborg Titel: Stöd till våldsutsatta kvinnor med utländsk härkomst Sökt summa: kr Syfte och genomförande: Terrafem vill utforma och publicera en annons med information om vart utländska våldsutsatta kvinnor kan vända sig för att få stöd, rådgivning och information om sina rättigheter på sitt eget språk. Bedömning: Bristande samverkan med andra och arbetet verkar vara del av deras ordinarie verksamhet och inte ett projekt. 12. Förening: Kvinnofolkhögskolans Stödförening Titel: Kvinnor dubbel kunskap kreativa perspektiv på funktion, kön och etnicitet Sökt summa:? kr Syfte och genomförande: Söka efter kvinnor med funktionsnedsättning som inte har svenska som modersmål och försöka förstå förutsättningarna för dem. Projektet ska hitta dessa kvinnor genom kontakt med flyktingmottagningar och sociala myndigheter och resultatet ska sammanfattas i en rapport. Bedömning: Bristande kopplingen till mänskliga rättigheter och metodutvecklingen och ofullständig ansökan. 13. Förening: Fryshuset/Barn till ensamstående mammor Titel: Barn till ensamma mammor, Alla barn har rätt till lek, skratt och att bli sedda. Sökt summa: kr Syfte och genomförande: Föreningen vill stärka barnens självkänsla, självförtroende, kunskapstörst och förmåga att skapa sociala relationer genom rätten till lek och skratt och fylla helger och lov med positiva barndomsminnen och upplevelser. Tillsammans med volontärer planeras tio träffar och aktiviteter som besök på museum, teatrar, bio och badhus med efterföljande dokumentation och utvärdering. Bedömning: Bristande samverkan med andra och bristande koppling till mänskliga rättigheter och metodutveckling. 14. Förening: Föreningen filmcentrum Titel: Antirasistiska filmdagar 2015 Sökt summa: kr Syfte och genomförande: Syftet är att sprida kunskap om mänskliga rättigheter och påvisa att mångfald är en resurs i samhället. Projektet går ut på att arrangera filmseminarier där deltagarna diskuterar mänskliga rättigheter. Målgruppen är framförallt skolungdomar. Bedömning: Projektet har tidigare fått medel av kommittén för rättighetsfrågor för arbete under Det är nu framför allt inriktat på utveckling och spridning till fler ungdomar. Eftersom antirasistiska filmdagar har arrangerats i ett flertal år är det mer kontinuerlig verksamhet än ett avgränsat projekt.

102 Datum Diarienummer RHK (10) 15. Förening: Jordens vänner Titel: Klimat för alla! Syfte och genomförande: Öka kunskapen hos unga utlandsfödda eller nyanlända om klimaträttvisa och mänskliga rättigheter för att förbättra målgruppens situation i samhället. Projektet avser att ta fram material till utbildningar och sex workshops, interaktiva möten med nya och gamla klimatinformatörer samt ett sommarläger. Bedömning: God kopplingen till mänskliga rättigheter men inte så tydlig metodbeskrivning och begränsad samverkan med andra. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Bilaga 1. Matris bedömning av projektansökningar Beslutet skickas till Folkhälsokommitténs sekretariat: ase.enkvist@vgregion.se Kultursekretariatet: ylva.l.gustafsson@vgregion.se

103 Nr Förening Projektnamn Föreningens inriktning EKHO Gbg Församling för alla? Del 2 R HBTQ Elöverkänsligas länsförening VG Information om elöverkänslighet F Grästorp 1 Integrerad syhörna Arbetslösa Grästorp 2 Växthuset Arbetslösa Grästorp 3 Pantomin Arbetslösa Rädda Barnen Kulturplaneterna ÅY DHR Konsekvenser av fritt val av hjälpmedel F Ei Wisch Att göra mänskliga rättigheter personliga ÅÄ E Filmcentrum Väst Anirasistiska filmdagar 2015 E ÅY Ladyfest Gbg Agenda jämlikhet J + alla Fryshuset Barn till ensamma mammor ÅY J GADIP Kvinnors villkor J Gbg Rättighetscenter 7 rådslag för att stoppa diskriminering MR diskriminering Jordens vänner Klimat för alla! Miljö Kvinnofolkhögskolan Kvinnor - dubbel kunskap - kreativa perspektiv J MiM Kunskapscentrum För MER F E Götalands Kalevalaförening Gamle gode Numminen E KFUM Gbg Tillsammans är vi starka ÅY Trajosko drom Rättigheter med stil E ÅY Sportfront Lugnt vatten! Idrott Terrafem Gbg Stöd till våldsutsatta kvinnor med utl härkomst J E J = Jämställdhet E = Etnicitet F = Funktionsnedsättning R = Religion ÅY = Ålder, yngre ÅÄ = Ålder, äldre Skala 1 = liten relevans och koppling 2 = hygglig relevans och koppling 3 = god relevans och koppling

104 Projektets inriktning IntersMR Metod Samverkan Sökt belopp Egeninsats Geografi Kön R hbtq Gbg K F Hjo M E J Grästorp M Arbetslösa ? Grästorp M E Å Grästorp M Å fattiga Gbg K F Vänersborg K ÅÄ E Gbg K E J hbtq Gbg K J E hbtq F ? Gbg K ÅY ? Gbg K JE Gbg K E J hbtq Å R Gbg K E Å Gbg K F J E ?? Gbg K F E J hbtq Å ? Gbg K E ? Gbg M J Å E Gbg K J E Gbg K ÅY Gbg K E J Gbg K

105 Projket nr Förening Projektnamn 18 Gbg:s Finska Pensionärsför Skapande drama 59 Göteborgs föreningscenter MR o social ekonomi 34 För f offentliga utredningar Lika villkor vem du än är 54 Sv Röda Korset Våga ge vård 65 Röda Korset Vänersborgskretsen MR- för alla, eller? 53 Pantrarna - för upprustning i Panterläger 2 21 KFUK/KFUM Västsv regionen Aktivt arbete f arns rättigheter 9 Ukraniskt-Svensk Kulturför Vi är alla lika värda 13 Albanskt kulturcenter Alla är vi lika 24 Integrationsforum mot rasism Skolrapport om diskriminering 32 Afganska kulturföreningen Alla människor är födda fria 41 Aelita (Kulurför för rysktalande) Kreativitet & föreläsningar MR 44 Isra Kultur & Idrottscenter Vägen till bättre liv 48 Skövde Muslimska Kulturförening Trygghet för alla 73 Fernando Burgos - 76 Serbidkas Kultur o idrotsd KOZARA Mitt Sverige 79 Romer för kulturell utveckling Kunskap och informationsbas 6 Statslösa Somalierna förbund Somaliska MR 35 Kulturföreningen m.i.m Opera för alla 72 Intern kvinnoförb för fred o frihet MR o demokratifrågor 45 Föreningen Stödnätet Tilsammans är vi starka 1 Kurdiska ungdomsföreningen Tradition eller MR 19 Iranska Kultur Forskningscentret En grundläggande rättighet 37 Steg för steg i Gbg MR - allas rättigheter 56 Bosnien & Hercegovinas distriks org Alla skall vara med 40 Serbiska pensionärsföreningen Att kunna dina rättigheter 10 Stiftelsen Gbg:s-fontänen Unga kvinnor m psykisk ohälsa 11 Attention i Gbg m kranskommuner Tusen tankar 14 Psykiatriskt samarbete i Skaraborg Studiecirklel om ny FN-konv 16 Astma o allergiför i VG norra Allergikerna och MR 22 Neurosedynskadade Västsverige Yes, we're open 31 Hjärnkraft Västra Götaland MR för oss också 33 DHR Västra Götaland-distiktet DHR-Integration 46 HSO Västra Götaland MR for everyone 47 DHR Västra Götaland-distiktet Studieresa. Ett tillgängligt EU 57 VSA Sverige En Garde! 60 DHB Västra Ökar tillgängligheten.. 67 Anorexi/Bulimi-Kontakt Gbg Frisk och fri frånätstörning 28 BCF Johanna Gbg o Bohuslän Om hälsoundersökningen V Handikappidrottsf + NHR Gbg Inte färdigdiskuterat 63 Borås AIK Team Hässle 51 Kvinna Skaraborg Budkavle för jämställdhet 75 Kvinnofolkhögskolan Göteborg Det går an 30 Föreningen Kvinnocenter Kvinnocenter undersöker MR 27 Kvinno o tjejjouren ADA Informatonstillgänglighet 62 Föreningen Frideborg Studiecirkel o fortbildning.. 43 HOPP Göteborg Mäns rätt till stöd.. 5 Pelikanteatern Lennart bor inte här 15 Bildverkstán Hedersförtryck i exil

106 25 Mathuggs Teatern Kurs i dramapedagogik 26 Mathuggs Teatern Panelsamtal om samtidens.. 29 Kulturföreningen bob Kulturplats - en rättighet.. 36 SambandsCentralen Film Finn Fem Rätt 52 Skene Folkets Hus Ung scen på Folkan 55 Damavand Kulturförening Stärka vuxna föräldrar.. 77 New Times Media Nordic Seminarium för MR f kineser 42 Göteborgs FN-förening Sprida kunskap & engagemang 49 Gbg:s Rättighetscenter + Imterfem Dina rättigheter 66 Gbg:s Rättighetscenter m diskrim GRC språktillgänglighet 68 Glokala Sjuhärad Nyfiken på MR 70 MR-piloterna Hjällbo - en del av Gbg 71 MR-piloterna Verkligheten är intersektionell 78 Forum för MR o demokrati i Iran Om MR 39 Götene Baptistförsamling/Elim Kvinnobad 23 Kyrkornas flyktingrådg + Caroli förs Det svenska asylsystemet 38 Götene Baptistförsamling/Elim Cykelkurs 7 Brottsofferjouren Ö Skaraborg Medmänskligt stöd för MR 50 AFB Sydvästra Götaland MR-Forum Väst 17 Funksam Vi finns 20 Sv Vuxenskolan Vbg - T-hättan Aktiv fritid f funktionsnedsatta 58 Chalmers Industriteknik EI WISCH 74 Forum Skill Mamas Diversity Food 12 Rädda Barnens Riksförb i Väst Det ser så fint ut på pappret 69 Nya föreningen Bryggan Stöd till invandrare 8 kompl inkommit, men FN-deklaration om MR i Mark 64 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Utgår = proj 21

107 Föreningens inriktning Antal ÅÄ + E ÅÄ 1 allm allmän 5 Allm + alla Allm + E Allm + E Allm + ÅB Allm + ÅBU totalt allm 6 E E 11 E E E E E E E E E E E + F E + kombination 8 E + HBT + J E + J + ÅB E + Å ungdomar E + ÅU E + ÅU E + ÅU ÅÄ + E E totalt 19 F F 12 F F F F F F F F F F F F + J F + kombination 2 F + ÅB + U F totalt 14 Idrott + E + ÅBU Idrott 1 J J 2 J J + E J + kombination 4 J + ÅB J + ÅB J/HBT J totalt 6 Kultur Kultur

108 Kultur Kultur Kultur Kultur Kultur Kultur totalt K 8 Media E Media 1 MR MR 7 MR MR MR MR MR MR + E Religion Religion 1 Religion + E Religion + kombinatio 2 Religion + E Religion totalt 3 Rättsväsende Rättsväsende 1 Studieförbund Studieförbund 1 Studieförbund + F Studieförbund + komb 2 Studieförbund + F Studieförbund totalt 3 Universitet Universitet 1 Utv sociala företag Utv soc företag ÅB ÅB 2 ÅB kriminalvård alla, allm? allmän 1

109

110

111

112

113 Projket nr Förening Projektnamn 7 Brottsofferjouren Ö Skaraborg Medmänskligt stöd för MR 29 Kulturföreningen bob Kulturplats - en rättighet.. 34 För f offentliga utredningar Lika villkor vem du än är 36 SambandsCentralen Film Finn Fem Rätt 50 AFB Sydvästra Götaland MR-Forum Väst 68 Glokala Sjuhärad Nyfiken på MR 59 Göteborgs föreningscenter MR o social ekonomi 6 Statslösa Somalierna förbund Somaliska MR 13 Albanskt kulturcenter Alla är vi lika 15 Bildverkstán Hedersförtryck i exil 24 Integrationsforum mot rasism Skolrapport om diskriminering 25 Mathuggs Teatern Kurs i dramapedagogik 28 BCF Johanna Gbg o Bohuslän Om hälsoundersökningen.. 32 Afganska kulturföreningen Alla människor är födda fria 38 Götene Baptistförsamling/Elim Cykelkurs 45 Föreningen Stödnätet Tilsammans är vi starka 55 Damavand Kulturförening Stärka vuxna föräldrar.. 56 Bosnien & Hercegovinas distriks org Alla skall vara med 70 MR-piloterna Hjällbo - en del av Gbg 72 Intern kvinnoförb för fred o frihet MR o demokratifrågor 73 Fernando Burgos - 76 Serbidkas Kultur o idrotsd KOZARA Mitt Sverige 77 New Times Media Nordic Seminarium för MR f kineser 78 Forum för MR o demokrati i Iran Om MR 79 Romer för kulturell utveckling Kunskap och informationsbas 23 Kyrkornas flyktingrådg + Caroli förs Det svenska asylsystemet 37 Steg för steg i Gbg MR - allas rättigheter 66 Gbg:s Rättighetscenter m diskrim GRC språktillgänglighet 35 Kulturföreningen m.i.m Opera för alla 39 Götene Baptistförsamling/Elim Kvinnobad 49 Gbg:s Rättighetscenter + Imterfem Dina rättigheter 44 Isra Kultur & Idrottscenter Vägen till bättre liv 74 Forum Skill Mamas Diversity Food 41 Aelita (Kulurför för rysktalande) Kreativitet & föreläsningar MR 54 Sv Röda Korset Våga ge vård 1 Kurdiska ungdomsföreningen Tradition eller MR 9 Ukraniskt-Svensk Kulturför Vi är alla lika värda 19 Iranska Kultur Forskningscentret En grundläggande rättighet 40 Serbiska pensionärsföreningen Att kunna dina rättigheter 58 Chalmers Industriteknik EI WISCH 14 Psykiatriskt samarbete i Skaraborg Studiecirklel om ny FN-konv 16 Astma o allergiför i VG norra Allergikerna och MR 17 Funksam Vi finns 20 Sv Vuxenskolan Vbg - T-hättan Aktiv fritid f funktionsnedsatta 22 Neurosedynskadade Västsverige Yes, we're open 31 Hjärnkraft Västra Götaland MR för oss också 46 HSO Västra Götaland MR for everyone 47 DHR Västra Götaland-distiktet Studieresa. Ett tillgängligt EU 60 DHB Västra Ökar tillgängligheten..

114 67 Anorexi/Bulimi-Kontakt Gbg Frisk och fri frånätstörning 33 DHR Västra Götaland-distiktet DHR-Integration 61 3 V Handikappidrottsf + NHR Gbg Inte färdigdiskuterat 75 Kvinnofolkhögskolan Göteborg Det går an 10 Stiftelsen Gbg:s-fontänen Unga kvinnor m psykisk ohälsa 57 VSA Sverige En Garde! 11 Attention i Gbg m kranskommuner Tusen tankar 51 Kvinna Skaraborg Budkavle för jämställdhet 27 Kvinno o tjejjouren ADA Informatonstillgänglighet 30 Föreningen Kvinnocenter Kvinnocenter undersöker MR 21 KFUK/KFUM Västsv regionen Aktivt arbete f arns rättigheter 62 Föreningen Frideborg Studiecirkel o fortbildning.. 43 HOPP Göteborg Mäns rätt till stöd.. 26 Mathuggs Teatern Panelsamtal om samtidens.. 5 Pelikanteatern Lennart bor inte här 12 Rädda Barnens Riksförb i Väst Det ser så fint ut på pappret 69 Nya föreningen Bryggan Stöd till invandrare 71 MR-piloterna Verkligheten är intersektionell 42 Göteborgs FN-förening Sprida kunskap & engagemang 48 Skövde Muslimska Kulturförening Trygghet för alla 52 Skene Folkets Hus Ung scen på Folkan 53 Pantrarna - för upprustning i Panterläger 2 65 Röda Korset Vänersborgskretsen MR- för alla, eller? 63 Borås AIK Team Hässle 18 Gbg:s Finska Pensionärsför Skapande drama 8 kompl inkommit, men FN-deklaration om MR i Mark 64 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Utgår = proj 21

115 Föreningens inriktning Projektets inriktning Intersektionalitet 1-3 Antal Rättsväsende Stöd, nätverk, rekryt alla alla 7 Kultur Kartläggning, enkät, interv alla Allm + alla Sprida info + föreningsut alla Kultur Fem filmer om MR alla Studieförbund Nätverk + utbildning alla MR Föreläsningar, möten alla allm Kunskapsbank, nätverk alla + ÅB E Info om MR E E 19 E Utbildning E Kultur? E E Uppföljning av rapport E Kultur Workshop (+ teater) E F + J Språköversättning E E Info + föreläsningar E Religion + E Cykelkurs för invandrare E E + J + ÅB Utbildning E Kultur Radioprogram, seminarier E E + ÅU Enkät + utbildning E MR Utbildning + handbok E E + HBT + J Utbildning, skrift E E Info.möten E E Info E Media E Seminarier E MR + E Info, seminarier, musikgalae E Databas, rapporter E Religion + E 2-dagars seminarium E E + ÅU Dialoggrupper E + ÅU + vuxna E + komb 14 MR Tillg info för alla E + F E + F Operaföreställning E + F + ÅB Religion Kvinnobad E + J MR Info, utbildning, material E + J E Mötesplatser E + J + ÅU Utv sociala företag Förstudie E + J +ÅÄ E Föreläsning/utställningar E + Kultur Allm + E Info + utbildning E + tjänstemän E + Å ungdomar Utbildning/media E + ÅU E Info om MR E + ÅU E + ÅU Utbildning MR E + ÅU E + ÅÄ Info träffar + material E + ÅÄ Universitet Workshop + pilot E + ÅÄ E totalt 33 F Studiecirklar F F 10 F Utbildning MR F Studieförbund + F Utbildning MR F Studieförbund + F Daglig verksamh + café F F App ang fys tillgänglighet F F Utbildning MR F F Utbildn material + utbild F F Studiebesök i Bryssel F F Teckenspråk webbsida F

116 F Föreläsningar, broschyr F F Nätverk + konferenser F + E F + komb 6 F + ÅB + U Uppsökande verksamhet F + E + J J Föreläsningar, konf F + HBT F Utbildning/arbete F + J + ÅU F Workshop + revy F + ÅU F Utbildning intressepol F + ÅU (J + E) F totalt 16 J Budkavle i kommunerna J J 1 J + ÅB Språköversättning J + E J + komb 5 J + E Kurs J + E + ÅB Allm + ÅBU Info + utbildning J + HBT J + ÅB Två studiecirklar J + ÅB J totalt 6 J/HBT Utreda, kartlägga, verktyg J män Kultur Panel/samtal Religion + HBT Rel + HBT 1 Kultur Teaterföreställning ÅB ÅB 2 ÅB Utb om MR till poltiker ÅB ÅB + komb 1 ÅB kriminalvård Föreläsningar, nyckelpers ÅB + E ÅB totalt 3 MR Utbildningspaket elever ÅBU ÅBU 1 MR Info MR i skolor ÅU ÅU 6 E Info till skolor om islam ÅU Kultur Öppen scen + temakvällar ÅU Allm + ÅB Lägervistelse ÅU Allm + E Info, samverkan, konf ÅU Idrott + E + ÅBU Info + uppsökande verks ÅU + E + J ÅÄ + E Teaterframträdande ÅÄ + E ÅÄ + komb 1 alla Dialoger?

117 Projket nr Förening Projektnamn 26 Mathuggs Teatern Panelsamtal om samtidens.. 50 AFB Sydvästra Götaland MR-Forum Väst 72 Intern kvinnoförb för fred o frihet + Homan MR o demokratifrågor 23 Kyrkornas flyktingrådg + Caroli förs Det svenska asylsystemet 9 Ukraniskt-Svensk Kulturför Vi är alla lika värda 33 DHR Västra Götaland-distiktet DHR-Integration 63 Borås AIK Team Hässle 69 Nya föreningen Bryggan Stöd till invandrare 75 Kvinnofolkhögskolan Göteborg Det går an 56 Bosnien & Hercegovinas distriks org Alla skall vara med 42 Göteborgs FN-förening Sprida kunskap & engagemang

118 Föreningens inriktning Projektets inriktning Intersektionalite MR MR-metod Kultur Panel/samtal Religion + HBT 2 1 Studieförbund Nätverk + utbildning alla 3 3 E + HBT + J Utbildning, skrift E + J + HBT 3 2 Religion + E 2-dagars seminarium E 3 3 E Info om MR E + ÅU 3 2 F Nätverk + konferenser F + E 3 2 Idrott + E + ÅBU Info + uppsökande verks ÅU + E + J 3 3+ ÅB kriminalvård Föreläsningar, nyckelpers ÅB + E 3 2 J Föreläsningar, konf F + HBT 3 2 E + ÅU Enkät + utbildning E 3 1 MR Info MR i skolor ÅB 3 2

119 SamverkanSökt belopegeninsats VGR uppdrag Säte i VG Tillf aktivit Bredd KommentaVidare x? xx HBT? x Avgränsnin x x x x?

120 Geografi GR GR GR Sjuhärad GR Fyrbodal Sjuhärad GR GR Skaraborg GR

121 Förening Projektnamn Föreningens inriktning Kurdiska ungdomsföreningen Tradition eller MR E + Å ungdomar Paraply f Kurdiska för i Sv Föreläsningar om MR mm E Pelikanteatern Lennart bor inte här Kultur Statslösa Somalierna förbund Somaliska MR E Brottsofferjouren Ö Skaraborg Medmänskligt stöd för MR Rättsväsende kompl inkommit, men FN-deklaration om MR i Mark alla Ukraniskt-Svensk Kulturför Vi är alla lika värda E Stiftelsen Gbg:s-fontänen Unga kvinnor m psykisk ohälsa F Attention i Gbg m kranskommuner Tusen tankar F Rädda Barnens Riksförb i Väst Det ser så fint ut på pappret ÅB Albanskt kulturcenter Alla är vi lika E Psykiatriskt samarbete i Skaraborg Studiecirklel om ny FN-konv F Bildverkstán Hedersförtryck i exil Kultur Astma o allergiför i VG norra Allergikerna och MR F Funksam Vi finns Studieförbund + F Gbg:s Finska Pensionärsför Skapande drama ÅÄ + E Iranska Kultur Forskningscentret En grundläggande rättighet E + ÅU Sv Vuxenskolan Vbg - T-hättan Aktiv fritid f funktionsnedsatta Studieförbund + F KFUK/KFUM Västsv regionen Aktivt arbete för barns rättigheter Allm + ÅBU Neurosedynskadade Västsverige Yes, we're open F Kyrkornas flyktingrådg + Caroli förs Det svenska asylsystemet Religion + E Integrationsforum mot rasism Skolrapport om diskriminering E Mathuggs Teatern Kurs i dramapedagogik Kultur Mathuggs Teatern Panelsamtal om samtidens.. Kultur Kvinno o tjejjouren ADA Informatonstillgänglighet J + ÅB BCF Johanna Gbg o Bohuslän Om hälsoundersökningen.. F + J Kulturföreningen bob Kulturplats - en rättighet.. Kultur Föreningen Kvinnocenter Kvinnocenter undersöker MR J + E Hjärnkraft Västra Götaland MR för oss också F Afganska kulturföreningen Alla människor är födda fria E DHR Västra Götaland-distiktet DHR-Integration F För f offentliga utredningar Lika villkor vem du än är Allm + alla Kulturföreningen m.i.m Opera för alla E + F SambandsCentralen Film Finn Fem Rätt Kultur Steg för steg i Gbg MR - allas rättigheter E + ÅU Götene Baptistförsamling/Elim Cykelkurs Religion + E Götene Baptistförsamling/Elim Kvinnobad Religion Serbiska pensionärsföreningen Att kunna dina rättigheter E + ÅÄ Aelita (Kulurför för rysktalande) Kreativitet & föreläsningar MR E Göteborgs FN-förening Sprida kunskap & engagemang MR HOPP Göteborg Mäns rätt till stöd.. J/HBT Isra Kultur & Idrottscenter Vägen till bättre liv E Föreningen Stödnätet Tilsammans är vi starka E + J + ÅB HSO Västra Götaland MR for everyone F DHR Västra Götaland-distiktet Studieresa. Ett tillgängligt EU F Skövde Muslimska Kulturförening Trygghet för alla E Gbg:s Rättighetscenter + Imterfem Dina rättigheter MR AFB Sydvästra Götaland MR-Forum Väst Studieförbund Kvinna Skaraborg Budkavle för jämställdhet J

122 Skene Folkets Hus Ung scen på Folkan Kultur Pantrarna - för upprustning i Panterläger 2 Allm + ÅB Sv Röda Korset Våga ge vård Allm + E Damavand Kulturförening Stärka vuxna föräldrar.. Kultur Bosnien & Hercegovinas distriks org Alla skall vara med E + ÅU VSA Sverige En Garde! F Chalmers Industriteknik EI WISCH Universitet Göteborgs föreningscenter MR o social ekonomi allm DHB Västra Ökar tillgängligheten.. F 3 V Handikappidrottsf + NHR Gbg Inte färdigdiskuterat F + ÅB + U Föreningen Frideborg Studiecirkel o fortbildning.. J + ÅB Borås AIK Team Hässle Idrott + E + ÅBU Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Utgår = proj 21 Röda Korset Vänersborgskretsen MR- för alla, eller? Allm + E Gbg:s Rättighetscenter m diskrim GRC språktillgänglighet MR Anorexi/Bulimi-Kontakt Gbg Frisk och fri frånätstörning F Glokala Sjuhärad Nyfiken på MR MR Nya föreningen Bryggan Stöd till invandrare ÅB kriminalvård MR-piloterna Hjällbo - en del av Gbg MR MR-piloterna Verkligheten är intersektionell MR Intern kvinnoförb för fred o frihet MR o demokratifrågor E + HBT + J Fernando Burgos - E Forum Skill Mamas Diversity Food Utv sociala företag Kvinnofolkhögskolan Göteborg Det går an J Serbidkas Kultur o idrotsd KOZARA Mitt Sverige E New Times Media Nordic Seminarium för MR f kineser Media E Forum för MR o demokrati i Iran Om MR MR + E Romer för kulturell utveckling Kunskap och informationsbas E

123 Projektets inriktning Intersektionalitet 1-3 MR MR-metod Samverkan Utbildning/media E + ÅU Föreläsningar E + ÅU Teaterföreställning ÅB Info om MR E Stöd, nätverk, rekryt alla Dialoger? 1 1 Info om MR E + ÅU Utbildning/arbete F + J + ÅU Utbildning intressepol F + ÅU (J + E) Utb om MR till poltiker ÅB Utbildning E Studiecirklar F 3 2 2? E Utbildning MR F Utbildning MR F Teaterframträdande ÅÄ + E Utbildning MR E + ÅU Daglig verksamh + café F Info + utbildning J + HBT App ang fys tillgänglighet F dagars seminarium E Uppföljning av rapport E Workshop (+ teater) E Panel/samtal Religion + HBT Språköversättning J + E Språköversättning E Kartläggning, enkät, interv alla Kurs J + E + ÅB Utbildning MR F Info + föreläsningar E Nätverk + konferenser F + E Sprida info + föreningsut alla Operaföreställning E + F + ÅB Fem filmer om MR alla Dialoggrupper E + ÅU + vuxna Cykelkurs för invandrare E Kvinnobad E + J Info träffar + material E + ÅÄ Föreläsning/utställningar E + Kultur Info MR i skolor ÅU Utreda, kartlägga, verktyg J män Mötesplatser E + J + ÅU Utbildning E Utbildn material + utbild F Studiebesök i Bryssel F Info till skolor om islam ÅU Info, utbildning, material E + J Nätverk + utbildning alla Budkavle i kommunerna J 3 3 3

124 Öppen scen + temakvällar ÅU Lägervistelse ÅU Info + utbildning E + tjänstemän Radioprogram, seminarier E Enkät + utbildning E Workshop + revy F + ÅU Workshop + pilot E + ÅÄ Kunskapsbank, nätverk alla + ÅB Teckenspråk webbsida F Uppsökande verksamhet F + E + J Två studiecirklar J + ÅB Info + uppsökande verks ÅU + E + J Info, samverkan, konf ÅU Tillg info för alla E + F Föreläsningar, broschyr F Föreläsningar, möten alla Föreläsningar, nyckelpers ÅB + E Utbildning + handbok E Utbildningspaket elever ÅBU Utbildning, skrift E Info.möten E Förstudie E + J +ÅÄ Föreläsningar, konf F + HBT Info E Seminarier E Info, seminarier, musikgala E Databas, rapporter E 3 1 1

125 Sökt belopp Egeninsats VGR uppdrag Säte i VG Tillf aktivitet Bredd HoS E + Å ungd 0 0 Ej Tveksamt E + Å ungd Kultur Ej Ej E Ej Kommunen! Utb/arbete J + Å Brukardialog Tveksamt VGR politik Ej ja? Ej Ej Ej Tveksamt Kommuner!

126 Kolla V G R Ja, men Ej ? Kommunen! Ej V G Tveksamt

127 Kommentar Vidare? Sökt ??? x Kommunen x x x x x Blodshämd! x x x x x x x x x x x x x? x? x? x? x? xx Spretig Uppstart Org nr ej Del av belopp Ej V G 2 projekt

128 Sambedömn Minoritetsspråk? Avgränsning Utgår = proj 21 2 projekt Åse E HBT E + J +ÅÄ Samverk m 66

129 1 (25) Utredning Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Anjelica Hammersjö E-post: Till regionfullmäktige Inflytande på riktigt? Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

130 Inflytande på riktigt? 2 (25) Innehåll Sammanfattning... 3 Introduktion: Vad är Demokratitorg?... 4 Om utredningen... 4 Del 1: Syftet med Demokratitorg... 6 Analys av syftet med Demokratitorg... 7 Del 2: Demokratitorgens funktion... 9 Politikers behov av att möta unga... 9 Möjligheten att pröva tankar och idéer... 9 Ungas situation, behov och åsikter Elevers behov av att prata med politiker Elevernas möjligheter att lyfta frågor Elevernas möjlighet att framföra åsikter En plattform för god dialog och delaktighet Förberedelser inför samtalen Politikers förutsättningar att agera samtalsledare Andra samtalsledare Del 3: Fem former för Demokratitorg i egenregi Hur får ett Demokratitorg se ut? Egenregi innebär omstart Demokratitorg i nuvarande form Ett tema per torg Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden Omvända Demokratitorg Demokratitorg med andra grupper Avslutande rekommendationer:... 25

131 Inflytande på riktigt? 3 (25) Sammanfattning I regionfullmäktiges budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att utreda förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen. Inledningsvis redogör utredningen för vilka problem som Demokratitorgen är tänkta att lösa. Sedan diskuterar utredningen i vilken grad Demokratitorgen löser dessa problem. Avslutningsvis presenteras fem lämpliga former för Demokratitorgen i egenregi: Fortsätta med Demokratitorg i nuvarande form Avgränsa Demokratitorgen till ett tema per torg Använda Demokratitorgen som remissinstans för ungdomspolitiska avgöranden Genomföra Omvända Demokratitorg Genomföra Demokratitorg med andra grupper I Västra Götalandsregionens politiska organisation överförs ansvaret för Demokratitorgen från kommittén för rättighetsfrågor till regionfullmäktiges presidium. Utredningen överlämnas därför till regionfullmäktiges presidium som en del av kommitténs övergripande överlämning av Demokratitorgen.

132 Inflytande på riktigt? 4 (25) Introduktion: Vad är Demokratitorg? Demokratitorg är en mötesplats mellan regionpolitiker och gymnasieelever som arrangeras regelbundet på gymnasieskolor i Västra Götaland. Demokratitorgen genomförs sedan 2007 av Pedagogiskt centrum inom GR Utbildning 1 på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje termin arrangeras tio Demokratitorg 2. Samtalsstationer utifrån Västra Götalandsregionens ansvarsområden Ett Demokratitorg består av fem samtalsstationer, där varje station har ett tema som utgår från något av Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Vid varje station sitter 1-2 politiker samt en sekreterare som antecknar elevernas synpunkter. De deltagande eleverna (ca personer) delas upp i grupper och går gruppvis mellan stationerna. Eleverna stannar 15 minuter vid varje station för att hinna diskutera samtliga teman under de två timmar som torget pågår. Avslutningsvis får eleverna skriva förslag eller åsikter anonymt på post-it-lappar. I Demokratitorgen möts politiker och unga från Västra Götalandsregionen för att diskutera aktuella och angelägna frågor. Nu har du chans att delta i dessa möten! Metoden ger förutsättningar för en god dialog och delaktighet där ungdomar har möjlighet att lyfta sina frågor, åsikter och förslag direkt till beslutsfattare. Politiker får i sin tur pröva tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt öka sin förståelse för hur unga tänker kring regionen och dess verksamhetsområden. Ur: Demokratitorg samtal mellan VGRpolitiker och gymnasieungdomar, 2012 När alla terminens Demokratitorg är genomförda sammanställs sekreterarnas anteckningar och synpunkterna från post-it-lapparna till en rapport. Rapporten skickas till deltagande skolor, politiker samt till kommittén för rättighetsfrågor. En arbetsgrupp inom kommittén går sedan igenom elevernas frågor och synpunkter och skickar dem vidare till berörda nämnder för att frågorna ska få ett svar och elevernas synpunkter ska kunna beaktas i det fortsatta politiska arbetet. Om utredningen Utredningen utgår från ett uppdrag i regionfullmäktiges budget 2014: Kommittén för rättighetsfrågor får i uppdrag att utreda förutsättningarna för genomförande av Demokratitorg i egenregi. Den 15 april 2014 beslutade regionfullmäktige om politisk organisation och fastslog att ansvaret för Demokratitorgen överförs från kommittén för rättighetsfrågor till regionfullmäktiges presidium 3. Denna utredning överlämnas därför till regionfullmäktiges presidium som en del av kommitténs övergripande överlämning av Demokratitorgen. Tolkning av uppdraget Utredningen består av tre delar. Inledningsvis diskuteras Demokratitorg som idé, för att kunna besvara frågan om genomförande i egenregi: Är Demokratitorg en metod för att öka ungas delaktighet och inflytande i regionens politiska beslutsprocesser? Är Demokratitorg en specifik form av möte mellan 1 GR står för Göteborgsregionens kommunalförbund. 2 Under valår arrangeras inga Demokratitorg 3 Förslag till detaljutformning av Västra Götalandsregionens politiska organisation från 2015, RS

133 Inflytande på riktigt? 5 (25) gymnasieelever och beslutsfattare? Sedan diskuteras Demokratitorgens förutsättningar att uppfylla de syften som de är tänkta att uppfylla idag. Avslutningsvis diskuteras de praktiska förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen. Övergripande frågeställning: Vilka är förutsättningarna att genomföra Demokratitorg i egenregi? Delfrågor Hur kan vi förstå Demokratitorg som idé? Hur fungerar Demokratitorgen i relation till de problem som de är tänkta att lösa? Vilka är de praktiska förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i egenregi? Tillvägagångssätt För att besvara den första delfrågan används Carol Bacchi s metod för policyanalys: What s the problem represented to be? 4. För att ta reda på vilka problem som Demokratitorgen är tänkta att lösa och hur problembeskrivningen sett ut över tid har utredningen använt rapporterna Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003) och Slutrapport påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006) samt generella beskrivningar av Demokratitorgen på Västra Götalandsregionens och GR Utbildnings hemsidor. För att kunna svara på frågan hur Demokratitorgen fungerar i relation till de problem som torgen är tänkta att lösa har materialet kompletterats med intervjuer med fyra personer som arbetat med Demokratitorg eller Påverkanstorg, samt rapporten Demokratitorg vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? (2014), hädanefter kallad KAIROS 5 (2014). Den avslutande frågan om de praktiska förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg utgår från fem grundmodeller för Demokratitorg, härledda från analysen i del två. De praktiska förutsättningar som tas upp är exempelvis ekonomiska och personella förutsättningar. Avgränsningar Analysen av Demokratitorgen som idé avgränsas till en diskussion om Demokratitorgens relation till sina syften. Däremot har det inte utretts om problembeskrivningen stämmer: Saknas det tillräckliga forum för god dialog mellan gymnasieungdomar och politiker i samhället? Är ungdomar inte delaktiga i politiska processer i samhället? 4 Bacchi, Carol; Analysing policy: What s the problem represented to be? (2009) 5 Demokratitorg vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? har skrivits inom forskningsprojektet KAIROS, som är en del av Mistra Urban Futures.

134 Inflytande på riktigt? 6 (25) Del 1: Syftet med Demokratitorg Analysen inleds med en tillbakablick på varför Västra Götalandsregionen började arbeta med Demokratitorg. Vad var den ursprungliga beskrivningen av problemet och varför valdes metoden Demokratitorg för att lösa det? Mer inflytande och fler unga förtroendevalda 2002 beslutade regionstyrelsen att ta fram former för ungdomars delaktighet och inflytande i regionens politiska beslutsprocesser. Orsaken var att ungdomar i mindre utsträckning än andra åldersgrupper deltog i aktiviteter inom det representativa systemet 6. Målen med arbetet var att långsiktigt öka ungas engagemang och inflytande i Västra Götalandsregionens beslutsprocesser samt aktivt stöd för att öka antalet unga förtroendevalda i Västra Götalandsregionen. 7 Som underlag till arbetet genomfördes en enkätundersökning och intervjuer med unga (16-19 år) och förtroendevalda, vilket resulterade i rapporten Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003). Rapporten visade bland annat att ungdomar hade goda kunskaper om demokrati som värde och system, men dåliga kunskaper om vilka demokratiska nivåer som ansvarar för vilka frågor. De flesta ungdomar hade dock ett politiskt intresse. Rapporten visade även upplyftande siffror för målet om fler unga förtroendevalda: En majoritet av ungdomarna ansåg att de traditionella institutionerna, som partier, politiska beslutsförsamlingar och att rösta i val var de mest effektiva vägarna att påverka politiska beslut. Nästan hälften av ungdomarna kunde tänka sig att ta på sig ett uppdrag inom det representativa systemet 8. Rapporten konstaterade att generationsgränser, kunskap och attityder var de största hindren för ungdomars inflytande. Tre förslag på metoder för ungas inflytande En arbetsgrupp med ungdomar från Västra Götaland utarbetade tre förslag på metoder för att öka ungas inflytande i politiska beslutsprocesser: Påverkanstorg 9, politikerdagar samt debattforum på regionens webbsida. Under genomförde Västra Götalandsregionen ett pilotprojekt för att testa metoderna. Under pilotprojektets gång ströks målet om att genomföra politikerdagar, för att kraftsamla kring påverkanstorgen. Även debattforumet ströks, eftersom merparten av partierna tyckte att frågan borde ligga på dem, men partikanslierna hade inte möjlighet att administrera ett sådant forum. Pilotprojektet med Påverkanstorg hade fem effektmål: 80 procent av förtroendevalda och ungdomar skulle vara nöjda med metoden, 80 procent av ungdomarna skulle uppleva att förtroendevalda lyssnat på dem, att torgen tog upp intressanta frågor samt att de lärt sig något om regional demokrati/västra Götalandsregionen och 40 procent av ungdomarna skulle uppleva ökad nyfikenhet på hur det är att vara förtroendevald. Ingen av skolorna nådde målet att ungdomarna skulle lära sig mer om regional demokrati eller Västra Götalandsregionen. Däremot uppnåddes resten av effektmålen Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 2 7 Framtagande av modeller för ungas inflytande i regionens politiska processer, RSK (39), sid 5 8 Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 16 och 27 9 Metoden Påverkanstorg har utvecklats av Svenska Scoutförbundet med syftet att alla som är närvarande på förbundets årsmöten ska kunna delta i diskussionerna inför beslut. Belfrage (2006) 10 Belfrage, Lisa; Slutrapport påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006)

135 Inflytande på riktigt? 7 (25) Analys av syftet med Demokratitorg Förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i egenregi hänger samman med vilka problem som Demokratitorgen är tänka att lösa och vilken funktion Demokratitorgen är tänkta att fylla. På Västra Götalandsregionens informationssida om Demokratitorg går det att hitta flera parallella syften med Demokratitorgen. Två uttryckliga syften är att ungdomar ska få en möjlighet att kommunicera med regionpolitiker samt att skapa en plattform för dialog utifrån ett lärandeperspektiv där de ungas frågor tas på allvar, diskuteras samt återkopplas inom en rimlig tid från det att dialogen hållits. Men vad är syftet egentligen? Är det att ungdomar ska se hur det går till i politiken? Eller handlar det om att gymnasieeleverna ska få inflytande på riktigt? Att de ska bli medskapande genom detta? Jag tycker att syftet blev lite otydligt när vi arbetade med det Ur intervju med en person som arbetat med Demokratitorg Utöver detta finns ytterligare beskrivningar av Demokratitorgens funktion. Dels är Demokratitorgen tänkta att möta elevers behov av att prata med politiker: Genom att skapa förutsättningar för en god dialog och delaktighet ges ungdomarna möjlighet att lyfta sina frågor direkt till beslutsfattarna. Dels är Demokratitorgen tänkta att möta politikers behov av att lyssna på ungdomar och pröva sina idéer med dem: [Politikerna får] lyssna av hur unga människor tänker kring Västra Götalandsregionen och dess verksamhetsområden., Politikerna [ ] får pröva sina tankar och idéer tillsammans med en viktig målgrupp. 11 På GR Utbildnings hemsida finns liknande formuleringar. Demokratitorg beskrivs som en metod som skapar goda förutsättningar för samtal: Demokratitorg är en dialogform som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan politiker och gymnasieungdomar i regionen. Demokratitorgen beskrivs även där som ett forum som både kan möta upp både elevers och politikers behov: Ungdomarna [får] tillfälle att framföra sina åsikter direkt till beslutsfattare, Politikerna ges möjlighet att öka sin förståelse för ungas situation och behov. 12 En lösning på flera problem För att skapa överblick över Demokratitorgens funktion för Västra Götalandsregionen har de generella beskrivningarna på hemsidorna sammanställts i en tabell som delar upp dem i tre teman: Politikers behov av att möta unga, Gymnasieelevers behov av att prata med politiker, samt behovet av en plattform för god dialog och delaktighet. Utifrån detta beskriver tabellen vilka underförstådda problem som Demokratitorgen är tänkta att lösa: atitorgivar a13cd47b3b81e97.html

136 Inflytande på riktigt? 8 (25) Tabell 1: Vilka problem ska Demokratitorgen lösa? a) Politikers behov av att möta unga B Gymnasieelevers behov av att prata med politiker c) En plattform för god dialog och delaktighet Genom Demokratitorg kan politiker: Pröva sina tankar och idéer gentemot målgruppen unga Höra vad unga tycker om Västra Götalandsregionen Öka sin förståelse för ungas situation och behov Genom Demokratitorg kan gymnasieelever: Kommunicera med regionpolitiker Lyfta frågor till regionpolitiker Framföra åsikter till regionpolitiker Genom Demokratitorg skapas: En plattform för dialog En dialogform som ger förutsättningar för möten och god dialog Förutsättningar för en god dialog och delaktighet Underförstådda problem som Demokratitorgen ska lösa: Regionpolitiker saknar (tillräckliga) forum där unga kan ge respons på deras tankar och idéer. Regionpolitiker vet inte (tillräckligt) om vad unga tycker om Västra Götalandsregionen. Regionpolitiker har (för) låg förståelse för ungas situation och behov. Gymnasieelever saknar (tillräckliga) möjligheter att kommunicera, ställa frågor eller framföra sina åsikter till regionpolitiker. Det saknas (tillräckliga) forum för (god) dialog mellan gymnasieungdomar och politiker. Ungdomar är inte tillräckligt delaktiga i befintliga politiska processer. Befintliga processer behöver kompletteras med andra former av processer för att inkludera unga. Tabellen ger inte en uttömmande bild. Det kan även finnas syften som är outtalade och syften som inte inkluderats i en officiell presentation av Demokratitorgen. Sådana syften skulle exempelvis kunna vara att visa att politiker är vanliga människor eller att stävja politikerförakt.

137 Inflytande på riktigt? 9 (25) Del 2: Demokratitorgens funktion Följande avsnitt utgår från tre övergripande syften som Demokratitorgen är tänkta att uppfylla: Politikers behov av att möta unga, gymnasieelevers behov av att prata med politiker samt behovet av en plattform för god dialog och delaktighet. De första två avsnitten handlar om behov som politiker och gymnasieelever förväntas ha i relation till varandra. Det tredje avsnittet behandlar behovet av former för att skapa goda möten mellan de två grupperna. Politikers behov av att möta unga Demokratitorgen är tänkta att vara ett forum där regionpolitiker kan pröva sina tankar och idéer mot målgruppen unga, ta reda på vad unga tycker om Västra Götalandsregionen och öka sin förståelse för ungas situation och behov. De underförstådda problemen är därmed att politikerna annars skulle sakna tillräckliga forum för att pröva sina tankar och idéer med unga, att politiker har (för) låg förståelse för ungas situation samt att politiker inte vet (tillräckligt mycket om) vad unga tycker om Västra Götalandsregionen och dess verksamhetsområden. Möjligheten att pröva tankar och idéer För att utreda förutsättningarna för politiker att pröva tankar och idéer på Demokratitorgen behöver vi inledningsvis fråga oss vilka tankar och idéer politiker kan pröva och bör kunna pröva med eleverna. Demokratitorg är ett forum där politiker ska lyssna på gymnasieelevers synpunkter utan att själva driva en partipolitisk linje. I inbjudan till politikerna finns instruktioner om att de ska medverka i första hand som politiker och företrädare för VGR, och inte som företrädare för ett parti. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt undvika partipolitik på Demokratitorgen 13. Under valår genomförs inga demokratitorg. Projektledaren förklarar i en intervju att Under valår är det svårt för politikerna att inte prata partipolitik. Här ska det inte handla om partipolitik utan om de ansvarsområden som Västra Götalandsregionens politiker beslutar om 14. Att undvika partipolitik är alltså inte självklart enkelt, men samtidigt underförstått så viktigt att torgen behöver ställas in vart fjärde år för att undvika partipolitiska diskussioner. Demokratitorgen innebär idag en möjlighet för politiker att pröva tankar och idéer med gymnasieelever. Däremot finns en begränsning för vilka typer av idéer som kan prövas. Politiker kan inte pröva partipolitiska tankar och idéer på Demokratitorgen. Underförstått kan politiker däremot pröva idéer som inte är specifikt partipolitiska, exempelvis frågor där det råder politisk konsensus (alla, eller de flesta, partier ställer sig bakom idén) eller tankar och idéer som inte företräds av något parti. Hantering av politiska skiljelinjer Uppdelningen mellan att få diskutera de ansvarsområden som Västra Götalandsregionens politiker beslutar om men att inte få diskutera partipolitik 13 Demokratitorg samtal mellan VGR-politiker och gymnasieungdomar,

138 Inflytande på riktigt? 10 (25) är dock inte alltid tydlig för de elever som deltar på Demokratitorgen. En intervjuperson berättade att eleverna ibland hade frågor till politikerna om politik: När ungdomarna hade frågor uppmanade vi dem att fråga i pausen. Men vet inte om det blir förvirrande för eleverna. Man får inte prata i själva sammanhanget, men däremot får man prata i rasten. Det kanske upplevs märkligt för en elev att få prata politik, men inte få prata partipolitik. Det är ändå i samma sammanhang 15. Forskningsrapporten Demokratitorg vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? (2014) 16 baserar sig på observationer av Demokratitorgen under hösten Rapporten tar upp frånvaron av partipolitiska diskussioner och menar att det kan ha negativa konsekvenser för elevernas förståelse av politiska processer. Om partipolitik utesluts från Demokratitorgen kan det ge en förenklad eller felaktig bild av hur politik verkar. Såväl i ett demokratiskt som i ett pedagogiskt syfte borde politikerna åtminstone klargöra var den politiska och ideologiska striden finns, menar forskarna. Det bör gå att synliggöra och prata om ideologiska skiljelinjer utan att bli partipolitiker i bemärkelsen värva röster eller att samtalet utvecklas till en debatt mellan politiker i rummet. Forskarnas förslag är att försöka hitta former för att diskutera politikens kärna, makt och ideologi och ta fram instruktioner till politikerna för att kunna göra detta på ett bra sätt. 17 Denna utredning instämmer i KAIROS rekommendationer och menar att om Demokratitorgen ska vara ett forum där politiker ska kunna pröva tankar och idéer bör även partipolitiska idéer kunna inkluderas, eftersom partipolitiska avvägningar i hög grad styr vilka prioriteringar Västra Götalandsregionens verksamheter gör. Ungas situation, behov och åsikter Ett syfte med Demokratitorgen är att ge regionpolitiker ökad kunskap om vad unga tycker om Västra Götalandsregionen. Ett annat syfte med Demokratitorgen är att ge politiker en ökad förståelse för ungas situation och behov. Så vilka åsikter fångar Demokratitorgen upp? Och vilka aspekter av ungas situation och behov kommer fram under Demokratitorgen? En sammanställning av elevernas tankar och åsikter I slutet av varje termin sammanställer GR Utbildning en rapport med de synpunkter som eleverna framfört under Demokratitorgen. Det är tydligt i rapporten att den ämnesmässiga avgränsningen till Västra Götalandsregionens verksamhetsområden innebär både möjligheter och begränsningar för vilken information politikerna får. Avgränsningen ger politiker ökad kunskap om vad unga tycker om Västra Götalandsregionen och ökad förståelse för ungas situation och behov i relation till Västra Götalandsregionens verksamheter. Däremot öppnar inte formen för en bredare diskussion om ungas situation och behov. 15 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 16 Demokratitorg vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? har skrivits inom forskningsprojektet KAIROS, som i sin tur är en del av Mistra Urban Futures. 17 Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014)

139 Inflytande på riktigt? 11 (25) Synpunkterna som kommer fram i rapporten handlar ibland om det specifika i ungas erfarenheter. Ett exempel från våren 2013 handlade exempelvis om att elever upplever att de tas på större allvar om de har med sig en förälder till sjukvården. Men eleverna tar även upp synpunkter som inte nödvändigtvis handlar om deras ålder, som exempelvis att Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) gjort en annan bedömning än sjukhuset i Bäckefors 18. Båda dessa exempel skulle kunna tolkas som partipolitiskt neutrala, och faller därmed inom ramen för de frågor som politiker enligt instruktioner får diskutera på Demokratitorgen. Men eleverna tar även upp frågor där det finns tydliga politiska skiljelinjer. Under KAIROS (2014) observationer av Demokratitorgen framförde eleverna exempelvis åsikter om att sjukvården borde privatiseras, att statens roll borde minska eller att man borde bojkotta företag som skadar miljön. Forskarnas observerade dock att starka politiska uttalanden från elever ofta bemöttes som en ung röst snarare än som bärare av en ideologisk ståndpunkt 19. Är gymnasieelever politiska? Att gymnasieelever har ett stort politiskt intresse och engagemang är känt i arbetet med ungas inflytande i Västra Götalandsregionen. I den rapport som låg till grund för arbetet framgick det att nästan 80 procent av ungdomar (16-19 år) angav att de diskuterade politik. Ungdomarna hade även i varierande grad deltagit i demonstrationer, skrivit på namninsamlingar, skrivit insändare, bojkottat och burit kampanjmärken. Två procent av de svarande ungdomarna var aktiva i ett politiskt parti och en procent var förtroendevalda. 69 procent sympatiserade med något särskilt politiskt parti 20. I rapportens intervjuer tog flera ungdomar även upp vikten av att inte kategorisera unga som en homogen grupp och påpekade att unga har olika åsikter även om de tillhör samma åldersgrupp. 21 Denna utredning menar att ungas politiska engagemang skulle behöva inkluderas tydligare i arbetet med Demokratitorg. Kanske skulle det vara möjligt att sortera de åsikter som kommer fram på Demokratitorgen på andra sätt. Exempelvis skulle elevernas åsikter kunna presenteras utifrån vilka partier som idag ställer sig bakom frågan i regionpolitiken. En annan möjlighet skulle kunna vara att samla elevernas synpunkter på en hemsida där det är möjligt att följa om något parti plockat upp förslag eller tagit hänsyn till specifika erfarenheter i sina motioner, interpellationer eller budgetarbete. Behöver politiker möta fler grupper? Ovan konstaterades att Demokratitorgen är tänkta att ge politiker möjlighet att få reda på mer om ungas situation, behov och åsikter. Underförstått har de annars inte (tillräcklig) kännedom om detta. Ett annat sätt att se på problemet är att bredda frågan: Finns det andra grupper som politiker behöver träffa för att lyssna in behov och åsikter? 18 Demokratitorg våren 2013 En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg våren 2013, Västra Götalandsregionen och GR Utbildning (2013) 19 Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014), sid Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 20

140 Inflytande på riktigt? 12 (25) Vid uppstarten av Västra Götalandsregionens arbete med ungas inflytande var regionens politiker överens om att det är viktigt att unga är med och påverkar politikens inflöde och hade flera förslag till hur detta kunde ske. Samtidigt lyfte några politiker faran med att unga får en egen gräddfil som inte andra i samhället har 22. Rapporten konstaterar att En diskussion måste [ ] föras om huruvida ungdomar ska ha ett större inflytande än andra grupper 23. De intervjuade politikerna menade att den politiska jämlikheten borde fördjupas för barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättningar och personer med utländsk bakgrund 24. Idag har Västra Götalandsregionen samråd och invånardialoger med exempelvis pensionärsföreningar, funktionshindersorganisationer och nationella minoriteter, men det finns inga andra former för möten mellan politiker och invånare i lika stor skala och med samma systematiska återföring av synpunkter som Demokratitorgen. Därför vore det intressant att utreda om Demokratitorg skulle kunna användas som form för att möta andra grupper i samhället, utifrån en bred analys av vilka erfarenheter och synpunkter som saknas i regionpolitiken Elevers behov av att prata med politiker Det andra övergripande syftet för Demokratitorgen är att skapa förutsättningar för gymnasieelever att kommunicera, lyfta frågor och framföra åsikter till regionpolitiker. Det underförstådda problemet är att gymnasieelever annars saknar (tillräckliga) möjligheter till detta. Elevernas möjligheter att lyfta frågor På Demokratitorgen utgår samtalet mellan elever och politiker från Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Förutom denna övergripande ram för samtalen har varje samtalsstation ett tema (exempelvis kollektivtrafik). Stationens tema har i sin tur ett antal stödfrågor på en skärm. Så vilka förutsättningar finns för eleverna att lyfta frågor till regionpolitikerna? Stödfrågor eller begränsning? Under observationer av Demokratitorgen hösten 2013 uppfattade KAIROS (2014) att samtalen mellan politiker och elever ofta styrdes av de frågor som stod på skärmen. När det blev tyst i samtalet väntade politikerna inte på svar, utan gick snabbt vidare till nästa fråga på skärmen 25. Syftet med frågorna är att fungera som stöd för samtalet mellan politiker och elever. Samtidigt verkar alltså frågorna försvåra elevernas möjligheter att lyfta egna frågor. En av de personer som intervjuats till denna utredning berättade att när hen deltog på torgen hade eleverna ofta frågor till politikerna, men att eleverna inte fick möjlighet att ställa dem: Frågorna utifrån temana ställde politikerna till eleverna, för att de skulle få säga sin mening. Men jag upplevde många gånger att eleverna hade frågor till politikerna. Syftet är 22 Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014), sid 12

141 Inflytande på riktigt? 13 (25) egentligen att eleverna ska få säga sin mening, men jag kan se jättemånga vinster med att eleverna får ställa frågor och får svar. Men om det är 15 minuter på varje station och 10 minuter går åt till att politikerna svarar så blir det inte så mycket inflytande för eleverna 26. Intervjupersonen pekar på tidsramarna som något som förhindrar möjligheten för elever att lyfta frågor till politikerna. I nuvarande form för Demokratitorgen möts elever och politiker 15 minuter vid varje samtalsstation. Denna utredning menar därför att Demokratitorgens mål och förutsättningar skulle behöva viktas i förhållande till varandra. Om eleverna både ska hinna framföra åsikter och ställa frågor kring ett stort antal ämnen kan tidsramarna behöva förlängas. Om det är viktigare att hålla tidsramarna för mötet skulle kanske vissa syften kunna avgränsas och tydliggöras ytterligare. Fria tankar eller en del av beslutsprocessen? Elevers förutsättningar för att lyfta frågor till regionpolitiker hänger samman med den normativa frågan: Vilka typer av frågor bör eleverna kunna lyfta under Demokratitorgen? KAIROS (2014) menar utifrån sin observation av Demokratitorgen att ett projekt som har som syfte att skapa en plattform för dialog där ungas frågor tas på allvar, bör i högre grad utgå från de frågor som ungdomar finner intressanta och aktuella. Ett exempel som forskarna tar upp är frågan om bostäder för unga. Forskarnas förslag är att upplägget i högre grad kan utgå från elevernas frågor och menar att man kanske kan öppna för mer fria tankar och samtal 27. Denna rekommendation står dock till viss del i motsats till en annan rekommendation i samma rapport, närmare bestämt att eleverna bör få sina åsikter beaktade i beslutsfattandet 28. Forskarna menar att politikerna bör försäkra sig om att elevernas förslag lyfts in i relevanta forum för beslutsfattande och därefter följs upp med tydlig återkoppling till skolan om hur beslutsprocessen gick till och vad som blev resultatet 29. Idag avgränsas samtalet mellan elever och politiker till att handla om Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Denna avgränsning begränsar ungas möjlighet att fritt framföra sina åsikter. Samtidigt blir det lättare att lyfta in elevernas åsikter i relevanta beslutsfattande forum, vilket även är viktigt för eleverna. För att skapa möjlighet för eleverna att framföra ett bredare spektrum av åsikter krävs en annan organisation av Demokratitorgen. Det skulle exempelvis kunna handla om att involvera kommuner och myndigheter i att delta på torgen eller skapa en administrativ rutin för torgens efterarbete, där synpunkter från eleverna kan sorteras och distribueras till andra nivåer av beslutsfattande. 26 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 27 Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014), sid Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014), sid Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014), sid 20

142 Inflytande på riktigt? 14 (25) Elevernas möjlighet att framföra åsikter Den avslutande delen om elevers behov av att träffa regionpolitiker handlar om vem eleverna träffar. Vad innebär det att framföra sina åsikter till regionpolitiker? Representation och signalvärden i mötet med politikerna Enligt Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) bör politiker som medverkar på torgen sitta i regionfullmäktige. Partierna kan även skicka andra regionpolitiker om de själva arvoderar dem. De politiska sekreterarna är partiernas kontaktpersoner och ansvarar för att hitta politiker som kan delta från deras parti. Målet är en jämn politisk representation 30,31. I och med att politikerna inte förväntas driva partipolitik blir den jämna politiska representationen kanske inte tydlig för eleverna. Däremot finns det andra typer av representation som kan ha signalvärden i mötet med eleverna. En av intervjupersonerna uttryckte det så här: På något torg var alla politiker över 60 vad signalerar det? Jag har aldrig sagt att den politikern får inte komma, så kan vi inte göra. Men det är viktigt med en bra blandning av företrädare, att det är en bredd där. [ ] Kanske skulle man ha en arbetsgrupp där de politiska sekreterarna är med så att de förstår processen med vilka som nomineras med i det här. Hur gör vi om alla är 65 +? Kan någon säga att en person inte får vara med? Vad händer om det bara blev män? 32 Om alla deltagande politiker är över 60 år och/eller om alla politiker är män, så sänder det sannolikt signaler till eleverna om vem som kan bli regionpolitiker. Denna fråga skulle kunna analyseras mer fördjupat för att kunna hanteras på ett mer strategiskt sätt i riktlinjerna till de deltagande partierna. Ett möjligt exempel: Om Demokratitorgen vill bidra till fler unga förtroendevalda så kanske det hade varit motiverat att de deltagande politikerna i så hög grad som möjligt själva är unga, för att skapa större möjligheter till identifikation och visa på möjligheterna att som ung engagera sig i regionpolitik. Beslutsfattande eller informationsinhämtning? Som nämndes tidigare finns det riktlinjer för Demokratitorgen som fastslår att de deltagande politikerna helst bör sitta i regionfullmäktige. Men bland ledamöterna i fullmäktige finns en spridning från fritidspolitiker med enstaka uppdrag till regionpolitiker på heltid. Partierna bestämmer själva vilka som är deras representanter. Men man önskade ju att det var politiker i faktiska beslutsfattande positioner. Helst vill man ju ha heltidspolitiker. [ ] För hamnar man för långt ut i listan med de 1200 politikerna så är det svårt att säga att eleverna fick säga sin mening till regionen. 33 Utredningen menar att representationen av politiker kräver en mer fördjupad diskussion. Vad är syftet med att eleverna träffar regionpolitiker? Behöver eleverna träffa politiker med stort inflytande över beslutsfattandet? I sådana fall kanske regionstyrelsens ledamöter är prioriterade. Är det viktigaste att samla in 30 Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) Dnr RHK Detta mål skulle till viss mån kunna tolkas överflödigt, då politikerna som tidigare nämnt får instruktioner om att inte delta som företrädare för ett parti. 32 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 33 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg

143 Inflytande på riktigt? 15 (25) konstruktiva synpunkter till en rapport? I sådana fall kanske urvalet bör prioritera politiker som är bra på att inspirera och föra samtal. En mer utförlig analys skulle behöva utgå från om eleverna behöver träffa just politiker, och i sådana fall varför och utifrån detta utforma riktlinjer till partierna. En plattform för god dialog och delaktighet Det tredje övergripande syftet handlar om att skapa ett forum för möten och dialog mellan regionpolitiker och unga. Lösningen adresserar två underförstådda problem: Dels att det annars sakas (tillräckliga) möjligheter för gymnasieelever och politiker att mötas och samtala, och dels att möten mellan gymnasieelever och politiker inte kan inrymmas inom ramen för ordinarie politiskt arbete och beslutsprocesser utan kräver ett särskilt tillfälle och särskilda former. Förberedelser inför samtalen För att skapa förutsättningar för ett bra samtal mellan politiker och elever förbereds båda grupper. Eleverna förbereds genom att utförarna åker ut till deras klass för en timmes information. Under denna timme får eleverna också möjlighet att komma med förslag till ett av fem teman för samtalsstationerna. Politikerna förbereds genom att samlas en halvtimme innan torget för information om dagen. När politiker och elever sedan möts på Demokratitorget har de olika roller och olika förkunskap. Politikerrollen innebär makt att fatta beslut och makt att ta hänsyn till (eller bortse från) elevernas synpunkter. Politikerna har även ett kunskapsövertal i fråga om regional demokrati och Västra Götalandsregionen vilket ju är ämnet för Demokratitorgen. Eleverna har i de flesta fall ingen beslutsfattande makt, och de har dessutom oftast begränsad kunskap om regional demokrati och Västra Götalandsregionen. Redan vid inledningen av arbetet med ungas inflytande konstaterade Fridolf (2003) att ungdomar (16-19 år) hade dåliga kunskaper om vilka demokratiska nivåer som ansvarar för vilka frågor 34, och efter pilotprojekten om Påverkanstorg 2006 var det endast ett effektmål som inte uppnåddes: Att ungdomarna skulle lära sig mer om regional demokrati eller Västra Götalandsregionen 35. Utredningen menar att mer förberedelser ger eleverna större möjlighet att komma med relevanta synpunkter som är möjliga att ta hänsyn till i beslutsfattandet. Detta stärks av slutsatserna i KAIROS (2014) som konstaterar att om mer skoltid gavs till att förbereda frågor skulle ett gott diskussionsklimat främjas och därmed skulle även elevers upplevelse av delaktighet i demokratitorgen kunna öka. Samma förhållande gäller även för politikerna som kan ha svårt att agera politiker och samtalsledare med lite förberedelse i bagaget. 36 De personer som intervjuats till denna utredning menade samstämmigt att både elever och politiker hade behövt mer förberedelser inför samtalet. De hade även flera förslag till hur detta skulle kunna gå till. En intervjuperson föreslog att ta fram skriftlig information om flernivåstyrning, som exempelvis en folder eller väggplansch som visar vilka frågor som rör vilka demokratiska nivåer och 34 Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid Belfrage, Lisa; Slutrapport påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006) 36 Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014)

144 Inflytande på riktigt? 16 (25) tydliggör vilka frågor som regionpolitiker ansvarar för 37. En annan intervjuperson menade att eleverna hade behövt mer utbildning för att tydliggöra deras roll. Hen öppnar också upp för möjligheten att olika elever skulle kunna specialisera sig på olika frågor i förväg, för att skapa en mer hanterlig mängd information för eleverna att lära sig: Vi fick en timme på oss, och då skulle vi presentera hur Västra Götalandsregionen fungerar och så skulle de komma fram till en fråga de ville prata om. Vi ville hellre prata demokrati överlag, inflytande överlag, barnkonventionen. Kanske lite mer kring maktfrågor och så där. Att tydliggöra deras position, mer om syftet med varför demokratitorgen genomförs. Vad de kan påverka, vad de inte kan påverka. [ ] Kanske att de får förbereda i grupper till exempel innan, att en grupp fördjupar sig i kollektivtrafiken, en grupp får förbereda sig på hälso- och sjukvården så att de är förberedda på vad regionen kan besluta om och bestämma. 38 En intervjuperson menade att det vore bra om eleverna i förväg kunde få reda på vilka politiker de skulle få träffa, och eventuellt även skapa en Facebookgrupp där eleverna kunde ställa frågor till politikerna inför torgen 39. Detta skulle kunna gynna både elevers och politikers möjlighet att förbereda sig inför torgen. Denna utredning menar att det vore en fördel om höjd kunskap om regional demokrati bland elever plockades upp som en central fråga för Demokratitorgen att verka för. Detta skulle sannolikt skapa ännu bättre förutsättningar för god dialog och delaktighet. En del i detta skulle exempelvis kunna vara att producera informationsmaterial 40 om regionpolitik och flernivåstyrning samt att utveckla utbildningar för elever, för att tydliggöra deras roll och vad de kan påverka. Politikers förutsättningar att agera samtalsledare På Demokratitorgen förväntas de deltagande politikerna leda samtalet och ställa frågor till eleverna för att få reda på mer om deras situation och deras åsikter. Samtidigt kan politiker ha väldigt olika erfarenheter och förutsättningar för leda samtal. Politikers generella förutsättningar för att skapa god dialog var en fråga som kom upp redan vid pilotprojekten med Påverkanstorg, där det fanns kritik mot vissa politikers bemötande eller förhållningssätt. Det handlade exempelvis om att en del politiker inte lyssnat, inte tagit ungdomarna på allvar eller undvikit att besvara frågor 41. En av de personer som intervjuats inom ramen för denna utredning menade att politiker ibland bemötte kritiska frågor från eleverna med försvarstal: Vad som förväntas av dig som politiker Du som deltar i Demokratitorgen behöver vara intresserad av att ha en rak dialog med unga personer, och beredd på att lyssna och ta till dig av deras åsikter, tankar och förslag. Det handlar om personliga samtal med ett fåtal personer åt gången. Utgångspunkten är elevernas funderingar. Ur: Inbjudan till Demokratitorg, hösten Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 38 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 39 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 40 I Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) Dnr RHK , anges att Möten med och material till lärare och elever inför torgen ska utvecklas och fördjupas kontinuerligt. Detta skulle kunna förtydligas: Vilken typ av material? Hur ska materialet utvecklas? Vad ska fördjupas? 41 Belfrage, Lisa; Slutrapport påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006)

145 Inflytande på riktigt? 17 (25) Jag upplevde även att ganska många politiker inte skötte det särskilt bra i mötet. När en ungdom hade en kritisk fråga blev det mycket försvarstal och förklaringar: VGR funkar så här, du kan inte bara säga så 42. En person som intervjuats till utredningen lyfte att möten mellan elever och politiker även hänger samman med politikernas personligheter. Vissa politiker har lättare att nå fram till eleverna: Vissa politiker fick alltid jättedåligt betyg. De var stolpiga, fyrkantiga, gick i klinch i ungdomarna. Sen var det vissa politiker som var jättepoppis. En politiker tyckte ungdomarna var helt fantastisk på något torg gick han på händerna 43. Två personer som intervjuats till denna utredning fick frågan vilka ytterligare förberedelser politikerna hade behövt för att skapa ett bättre samtal med eleverna. En av intervjupersonerna menade att politikerna skulle behöva konkreta tips på hur de skulle kunna starta och driva vidare ett samtal med eleverna: Jag skulle vilja prata om artikel 12 i barnkonventionen och vinsterna med att ha inflytande som ung. Jag skulle även vilja prata om bemötande. Det kan man ju inte prata om men Nej men ibland kände jag att politikerna trodde att eleverna skulle vara mer förberedda. De blev frustrerade när det blev tyst i en grupp, och de kunde inte sätta igång samtal. 44 En annan intervjuperson menade att det vore bra att gå igenom teoretiska exempel i förväg, så att politikerna är mer förberedda på vad som kan dyka upp i samtalen: Det är bra att ge exempel: Hur hanterar ni om någon vill prata om flyktingbåtar som sjunker i Syrien? Vad företräder du som politiker? Kan man säga att du företräder något mer än ditt uppdrag i nämnden? Kan det vara något större? 45. I Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen står att Former för förberedelser och instruktioner till politikerna inför torgen ska tydliggöras 46. Detta skulle kunna beskriva och styra utvecklingen av detta mer utförligt: Vad är det som ska tydliggöras i instruktionerna till politikerna inför Demokratitorgen? Hur kan instruktionerna till politikerna förändras? Andra samtalsledare Ett alternativ till att utbilda politikerna i samtalsmetodik skulle kunna vara att ersätta politikerns roll som samtalsledare med en utbildad samtalsledare. Belfrage (2006) lyfte förslaget att använda opartiska personer som samtalsledare vid de dåvarande Påverkanstorgen för att ge politiker och elever samma möjlighet att påverka 47. KAIROS (2014) lyfter förslaget om en ung samtalsledare som kan balansera eventuella generationsglapp, men även är tränad att skapa en så bra samtalsdynamik som möjligt. En tränad samtalsledare kan även stå i bakgrunden när eleverna vill leda samtalet Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 43 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 44 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 45 Intervju med person som arbetat med Demokratitorg 46 I Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) Dnr RHK Belfrage, Lisa; Slutrapport påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006) 48 Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014), sid 12

146 Inflytande på riktigt? 18 (25) Del 3: Fem former för Demokratitorg i egenregi I detta avsnitt presenteras inledningsvis en översiktlig bedömning av förutsättningarna för att överta Demokratitorgen i nuvarande form. Sedan presenteras motsvarande bedömning av fyra ytterligare former för Demokratitorg, med stöd av utredningens analysdel. De alternativa formerna redovisas endast översiktligt och behöver utredas ytterligare om regionfullmäktige beslutar om att genomföra Demokratitorg i egenregi med förändrad inriktning. Hur får ett Demokratitorg se ut? När pilotprojektet med Påverkanstorg avslutades fick det positiva utvärderingar, men projektets slutrapport konstaterade att det var svårt att avgöra om det var själva metoden Påverkanstorg som var avgörande för det positiva resultatet, eller om det var själva mötet mellan politiker och unga. På två skolor testades andra metoder och de fick lika gott betyg som Påverkanstorget. Rapporten konstaterade därför att det fanns förutsättningar för att experimentera med formerna för torgen, som exempelvis att genomföra Påverkanstorg på fullmäktigemöten, utbilda elevråd i att hålla i Påverkanstorg eller arrangera skarpa Påverkanstorg med frågorna som tas upp i regionfullmäktige och avsluta dagen med att besluten fattas av ledamöterna inför publik 49. Egenregi innebär omstart Att genomföra Demokratitorg i egenregi skulle innebära både fördelar och nackdelar. Å ena sidan skulle ett genomförande i egenregi underlätta samarbetet med andra delar av Västra Götalandsregionens verksamhet och att skapa större möjligheter till politisk styrning och insyn i verksamheten. Å andra sidan skulle man tappa den rutin, kompetens och kontaktnät som har byggts upp hos utföraren sedan Att genomföra Demokratitorg i egenregi skulle därför innebära en omstart med Demokratitorgsarbetet. Att bygga upp organisatoriska förutsättningar för en så omfattande verksamhet som Demokratitorg tar tid. Den intressanta frågan i en sådan uppbyggnadsfas är: Vill Västra Götalandsregionen i sådana fall hitta samma former i ny regi eller hitta nya former för arbetet? 1. Demokratitorg i nuvarande form Idag genomförs Demokratitorg av GR Utbildning på uppdrag av Västra Götalandsregionen. För att samordna arbetet med Demokratitorg finns idag en projektledare hos utföraren som avsätter delar av sin arbetstid för arbete med Demokratitorgen. Projektledaren ansvarar för kontakter med skolorna i Västra Götaland, att boka in datum för demokratitorg, boka in datum för förberedande träffar med de gymnasieelever som ska delta i demokratitorgen, att kontakta och boka in politiker i regionfullmäktige, ha huvudansvar för de 20 demokratitorg som genomförs, skriva utvärdering av terminens Demokratitorg samt distribuera rapporten till deltagande skolor, politiker samt till kommittén för rättighetsfrågor. Vid genomförandet deltar ytterligare 5 medarbetare per tillfälle, som antecknar diskussionerna i realtid. 49 Belfrage, Lisa; Slutrapport påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006), s 10

147 Inflytande på riktigt? 19 (25) Inom Västra Götalandsregionen har ansvaret de senaste åren varit placerat hos kommittén för rättighetsfrågor. En arbetsgrupp med politiker i kommittén har ansvarat för att gå igenom de synpunkter som kommit från Demokratitorgen och vidarebefordra dem till rätt nämnder, för att frågorna ska få ett svar och synpunkterna ska kunna beaktas i det fortsatta politiska arbetet. Som stöd för detta har politikerna en tjänsteperson på rättighetskommitténs kansli, vilken även fungerar som kontaktperson för Västra Götalandsregionen gentemot utföraren. Om Demokratitorgen skulle genomföras i egenregi i nuvarande form skulle det krävas personella resurser i form av en projektledare samt ett antal personer som kan fungera som samtalssekreterare vid Demokratitorgen. Eftersom arbetet i egenregi till stor del skulle innebära en omstart skulle projektledare antagligen behöva lägga mer tid på att bygga upp verksamheten under det första året. Idag finns både projektledare och kontaktperson för Demokratitorgen, men om Demokratitorgen genomförs i egenregi bedömer utredningen att rollen som projektledare och kontaktperson inom organisation skulle kunna sammanfalla. Detta skulle innebära en besparing på motsvarande 20 % av en tjänst. Rekrytering av projektledare för Demokratitorgen skulle kräva en specifik kompetens, eftersom Demokratitorgen skär genom flera frågor. Vid intervjuerna till denna utredning tillfrågades två personer som arbetat med Demokratitorg om vilken kompetens de bedömde krävs för att arrangera torgen. Utifrån deras svar skulle det vara möjligt att sammanställa följande kompetensprofil: Kunskap om kommunikation: Planering av kommunikation för att uppnå önskade effekter, kommunikation med yngre målgrupper Kunskap om mötesfacilitering: Att planera och leda möten på ett bra sätt, där alla kommer till tals och kreativiteten flödar. Kunskap om pedagogik, pedagogisk kompetens Kunskap om demokratiutveckling och andra demokratifrågor Kunskap om ungas livsvillkor Kunskap om barnkonventionen, ungas delaktighet och inflytande Goda kontakter med politikerna Kompetens kring skolfrågor, läroplanen, samhällskunskap, vad syftet är med demokratifrågor, så att det blir tydligt var i undervisningen detta skulle kunna komma in, för att underlätta för skolorna. Inom Västra Götalandsregionen finns idag denna kompetens framför allt hos personalen inom Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter. Dessa kompetenser är annars inte självklara i en regional verksamhet eftersom ansvaret för skolfrågor huvudsakligen ligger på den kommunala nivån. Den sammanfattande bedömningen är att Demokratitorg i egenregi i nuvarande form skulle innebära en startsträcka innan samma erfarenhet och kontaktnät har arbetats upp i egenregi. Efter dess har Västra Götalandsregionen goda möjligheter att förvalta och vidareutveckla Demokratitorgen. Nedan följer en sammanställning av årliga kostnader* för Demokratitorgen i nuvarande form. Kalkylen är ungefärlig och baseras på offert för Demokratitorgen

148 Inflytande på riktigt? 20 (25) våren 2013 (som dubblerats för att omfatta två terminer). Kalkylen har sedan kompletterats med interna kostnader. Om demokratitorgen genomfördes i egenregi skulle kostnaderna för kontaktperson inom Västra Götalandsregionen upphöra. Politikerarbetsgruppen skulle kunna ersättas av politiker i annan nämnd. Ungefärliga kostnader: Demokratitorg i nuvarande form Projektledning Inkl. kontakt och möten med VGR, skolor och personal Kostnad Planering Bokning av skolor, kontakt med politiker, förberedelser, övrig administration Metodutveckling Genomförande Torg, förberedande träffar, uppstartsmöten Uppföljning Sammanställning av utvärderingar, reflektioner och frågor, beredning av slutrapport Formgivning Kontaktperson inom Västra Götalandsregionen Politikerarbetsgrupp i kommittén för rättighetsfrågor Arvoden för politiker som deltar på Demokratitorgen Beräknat på 20 % av en årslön på ca , inkl. sociala avgifter Halvdagsarvode á 760 kr. Beräknat på 4 mötestillfällen med 4 politiker. Förlorad arbetsinkomst för 4 politiker vid 4 halvdagsmöten (4 timmar). Beräknat på schablonsumma för egenföretagare** á 150 kr/timme. 10 politiker per torg, 20 torg per år. Summa 200 halvdagsarvode á 760 kr. Förlorad arbetsinkomst. Beräknat på schablonersättning för egenföretagare** á 150 kr/tim Lokaler 3000 Förtäring (frukt och fika till torgen) 7000 Resor (bilhyra inkl drivmedel + kollektivtrafikbiljetter) Summa *Observera att beräkningen utgår från att alla deltagande politiker har rätt till både arvode och förlorad arbetsinkomst. Dessa summor varierar beroende på vilka politiker som deltar, om de är heltidspolitiker eller fritidspolitiker, och deras ordinarie inkomst. ** Schablonsumma för egna företagare är 150 kr/timme. För övriga förtroendevalda finns ingen schablonsumma. De får i stället en 165-del av sin ordinarie månadslön per timme, mot uppvisande av intyg från arbetsgivare. För enkelhetens skull används därför schablonsumman för egenföretagare för samtliga förtroendevalda i denna uträkning.

149 Inflytande på riktigt? 21 (25) 2. Ett tema per torg En annan möjlig form för Demokratitorg skulle kunna vara att bara behandla ett av Västra Götalandsregionens ansvarsområden per torg. En slutsats i analysavsnitten ovan är att elevernas möjlighet till förberedelser är centralt för att öka deras upplevelse av delaktighet och skapa förutsättningar för en god dialog 50. För att kunna bidra med relevanta synpunkter som är möjliga att ta hänsyn i beslutsfattandet behöver eleverna kunskap om regional demokrati och Västra Götalandsregionen. Om Demokratitorgen behandlade ett sakområde eller en fråga per torg skulle eleverna ha större möjlighet att inhämta tillräcklig kunskap i förväg. För politikernas del skulle upplägget skapa bättre förutsättningar att ha tillräckliga kunskaper i ämnet. Upplägget skulle även garantera att elevernas synpunkter går till rätt beslutsinstans. Demokratitorg med ett tema i taget skulle förslagsvis kunna arrangeras nämndvis, där varje nämnd får uppdraget att arrangera ett Demokratitorg i samarbete med projektledaren. Temat skulle kunna vara övergripande (exempelvis kultur ), eller väljas ut i samråd med nämnden utifrån vilka delar av deras arbete som är mest relevanta och aktuella att ta in ungas åsikter om. Torgen skulle med fördel kunna genomföras i anslutning till nämndernas ordinarie sammanträden, där nämndens ordinarie möte är öppet för eleverna att lyssna på. Nämndsammanträdet kan då äga rum på en gymnasieskola, eller så bjuds eleverna in till ordinarie lokal för nämndsammanträdet. Då torgen skulle behöva planeras i samråd med nämndsekreterare och andra tjänstepersoner inom förvaltningen garanteras relevanta frågeställningar för nämnden. Det skulle inte behövas någon arbetsgrupp som distribuerade synpunkter till ansvarig nämnd, då rätt nämnd redan skulle vara adresserad. Arbetet med slutrapporter skulle behöva anpassas och eventuellt mångdubblas om återkoppling ska ske till respektive nämnd. Eventuellt skulle de viktigaste slutsatserna nämndernas arbete med Demokratitorg även kunna sammanställas och återrapporteras samlat till regionfullmäktige. Nedan följer en kalkyl som redogör uppskattade utgiftsposter för denna typ av Demokratitorg. Kostnaderna för projektledning och genomförande utgår från kostnaderna för Demokratitorg 2013 och är därför ungefärliga. Politikerarvoden är relativt fasta. Andra kostnader är okända och beror på hur torgen organiseras. Utgiftsposter: Ett tema per torg Projektledning, planering, metodutveckling, uppföljning Inkl. kontakt och möten med 20 nämnder och 20 skolor per år. Utgår från kostnader för Demokratitorg Kostnad Genomförande Torg, förberedande träffar, uppstartsmöten. Utgår från kostnader för Demokratitorg Demokratitorg Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures Gothenburg (2014)

150 Inflytande på riktigt? 22 (25) Formgivning av rapporter Arvoden för politiker, Demokratitorgsdel av sammanträdet Utgiftsposten är beroende av om Demokratitorgen återrapporteras nämndvis eller samlat. Exempelnämnd: Kulturnämnden (15 ordinarie, 15 ersättare, full närvaro). Halvdagsarvode á 760 kr x 30 personer = kr. Summa beräknad på 20 torg per år i nämnder av motsvarande storlek. Förlorad arbetsinkomst för 30 politiker, halvdag x 20 tillfällen. Beräknat på schablonsumman för egenföretagare á 150 kr/tim. Observera att alla politiker inte har rätt till förlorad arbetsinkomst. X Lokaler Beräknat på möte i egna lokaler 0 Förtäring Frukt och fika till torgen X Resor Kollektivtrafikbiljetter till elever, reseersättning till politiker X 3. Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden En variant för att genomföra Demokratitorg är att använda Demokratitorgen som remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden. Dessa Demokratitorg skulle därmed inte genomföras regelbundet, utan sammankallas vid behov. Urbäck (2009) liknar Demokratitorgen vid så kallade ChoiceDialogues, en metod vars syfte är att medborgare ska få diskutera frågor som politikerna har haft problem att enas om. Demokratitorgen skulle exempelvis kunna användas vid ungdomspolitiska avgöranden där politikerna saknar tillräcklig kunskap i ämnet 51. En fördel med att använda Demokratitorgen för ungdomspolitiska avgöranden är att frågeställningen för torgen alltid kommer att vara aktuell och relevant, och att det finns en garanterad vilja och beredskap att använda elevernas synpunkter vid beslutsfattandet. En uppenbar nackdel är att detta antagligen skulle innebära färre Demokratitorg och en brist på kontinuitet i arbetet. Demokratitorg som remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden skulle vara ett forum där politiker behöver pröva ett antal tankar och idéer med unga. Utifrån diskussionen i analysavsnittet är det viktigt att problematisera vilka tankar och idéer som ska kunna prövas. I enlighet med resonemanget i KAIROS (2013) menar utredningen att ungdomspolitiska avgöranden kräver en redovisning av var den faktiska politiska och ideologiska striden finns. För att skapa en konstruktiv dialog behövs kompletterande former och instruktioner för hur detta ska gå till. Att använda Demokratitorgen som remissinstans vid ungdomspolitiska avgöranden innebär också ett tydligt fokus på ungas situation, behov och åsikter. Det skulle innebära en möjlighet att inhämta både erfarenheter som unga har i 51 Urbäck, Katrin; Ungdomars attityder till politik i Västra Götalandsregionen En kvantitativ studie av deltagande i Demokratitorget, kandidatuppsats i statsvetenskap, Göteborgs universitet (2009), sid 34

151 Inflytande på riktigt? 23 (25) egenskap av unga, och mer generella åsikter. Vid inhämtandet av åsikter och erfarenheter är det viktigt att minnas att unga inte är en homogen grupp. Även här bör det finnas en diskussion kring vilka politiker eleverna behöver träffa. Behöver eleverna träffa politiker med stort inflytande över ungdomspolitiska frågor? Eller politiker med stor beslutsfattande makt överhuvudtaget? Eller behöver eleverna framför allt träffa politiker som är bra på att inspirera och föra samtal? Nedan följer en kalkyl som redogör uppskattade utgiftsposter för Demokratitorg som remissinstans vid ungdomspolitiska avgöranden. Här är ännu fler utgiftsposter okända, eftersom det skulle innebära ett okänt antal Demokratitorg, och därmed även ett okänt behov av projektledning, uppföljning och utformning av rapporter. Utgiftsposter: Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden Projektledning, planering, metodutveckling, genomförande, uppföljning, formgivning Arvoden för deltagande politiker Kontaktperson för Västra Götalandsregionen vid behov av ungdomspolitiska avgöranden. X antal politiker Förlorad arbetsinkomst för X antal politiker Kostnad X X X Lokaler Beräknat på möte i egna lokaler 0 Förtäring Frukt och fika till torgen X Resor Kollektivtrafikbiljetter till elever, reseersättning till politiker X 4. Omvända Demokratitorg En fjärde form för att arrangera Demokratitorg är att arrangera så kallade Omvända Demokratitorg. Omvända Demokratitorg har arrangerats vid ett tidigare tillfälle, den 22 oktober Vid det Omvända Demokratitorget kom 50 gymnasieelever från hela regionen till regionfullmäktige, istället för att politiker besökte gymnasieskolor. På det Omvända Demokratitorget satt eleverna vid temastationer medan politiker fick gå mellan stationerna. Eleverna hade fått tid att sätta sig in i stationens tema, ledde samtalet med politikerna och delade med sig av sina tankar, åsikter och förslag. Varje grupp av politiker fick stanna i 20 minuter vid varje station. När samtalet vid den sista stationen avslutades fick politikerna stanna kvar, och under en halvtimme fick sedan elever och politiker gemensamt formulera punkter och förslag på hur ett ungdomsperspektiv kan föras in i regionpolitiken 52. Genom Omvända Demokratitorg får eleverna större möjlighet att lyfta frågor som är viktiga för dem, och större möjlighet att förbereda sig inför diskussionerna. De Omvända Demokratitorgen riskerar dock att tappa de vanliga Demokratitorgens 52 Välkommen till Ung och mäktig!? om ungas situation i regionen idag och i framtiden Program * Information * Vägledning, Västra Götalandsregionen, Pedagogiskt centrum GR Utbildning, 22 oktober 2012

152 Inflytande på riktigt? 24 (25) styrka: Att träffa ett tvärsnitt av unga år. Vid Omvända Demokratitorg är det därför centralt att överväga hur eleverna väljs ut, så att inte bara de mest resursstarka eleverna får möjlighet att göra sina röster hörda. Det Omvända Demokratitorg som arrangerades 2012 var nästan dubbelt så dyrt som ordinarie Demokratitorg, bland annat eftersom det krävde större förberedelser med eleverna. För hösten hösten 2012 fakturerades kronor för Demokratitorg. Hösten 2012 fakturerades kronor för det Omvända Demokratitorget. Detta kräver en viktning mellan kostnad och syfte, men det är tydligt att Omvända Demokratitorg innebär stora fördelar för ungas möjlighet till inflytande och kunskap om regional demokrati. Utgiftsposter: Omvända demokratitorg Projektledning, planering, metodutveckling, genomförande, uppföljning, formgivning Arvoden för deltagande politiker Baserat på kostnader för Omvända Demokratitorg Vid genomförande behöver kostnaden räknas upp. Halvdagsarvode för 149 politiker + eventuella ersättare Förlorad arbetsinkomst för 149 politiker + eventuella ersättare Kostnad X X Lokaler Möte i regionfullmäktiges lokaler samt möteslokaler för förberedande möte(n) med elever. X Förtäring Frukt och fika till torgen X Resor Kollektivtrafikbiljetter till elever, reseersättning till politiker X 5. Demokratitorg med andra grupper Den femte och avslutande formen för Demokratitorg är att arrangera Demokratitorg med andra grupper än gymnasieelever. Idag har politiker i Västra Götalandsregionen samråd med exempelvis nationella minoriteter, pensionärsföreningar och funktionshindersorganisationer. Dessa genomförs dock i mindre skala, och är i hög grad kopplade till föreningslivet. Därför vore det intressant att utreda om Demokratitorg skulle kunna användas som form för att möta andra grupper i samhället, utifrån en bred analys av vilka erfarenheter och synpunkter som saknas i regionpolitiken. Det skulle exempelvis kunna handla om att få en fördjupad kunskap om Sverigefinnars situation i Västra Götaland, utifrån Västra Götalandsregionens roll som finskt förvaltningsområde 53. Demokratitorg skulle även kunna genomföras på motsvarande sätt som det Open Space-forum som arrangerades i Göteborg 2012 som en del av en dialog mellan Göteborgs stad och hbtq-samhället Jacobson, Maria; Normbrytande liv i Göteborg lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014, Göteborgs stad (2014)

153 Inflytande på riktigt? 25 (25) Utgiftsposter: Demokratitorg med andra grupper Projektledning, planering, metodutveckling, genomförande, uppföljning, formgivning Projektledare för Västra Götalandsregionens arbete med Demokratitorg Arrangemang av X antal Demokratitorg med andra grupper än gymnasieelever Kostnad X Arvoden för deltagande politiker Rapporter om genomförde Demokratitorg Halvdagsarvode för X politiker Förlorad arbetsinkomst för X politiker X X Lokaler Beroende på var torget arrangeras X Förtäring Frukt och fika till torgen X Resor Reseersättning till politiker och deltagare X Avslutande rekommendationer: Oavsett om Demokratitorgen fortsättningsvis kommer att genomföras i egenregi eller inte, har utredningen två övergripande rekommendationer för att förbättra förutsättningarna för arbetet med Demokratitorg: Vikta Demokratitorgens syften gentemot varandra, för att skapa tydligare prioriteringar kring Demokratitorgens olika delar. Gör kunskapshöjning om regional demokrati bland gymnasieelever till ett centralt mål för Demokratitorgen.

154 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Anjelica Hammersjö Telefon: E-post: anjelica.hammersjo@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Utredning om Demokratitorg i egenregi Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar avslutat budgetuppdrag genom utredningen Inflytande på riktigt - Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen 2. Kommittén för rättighetsfrågor skickar utredningen till regionfullmäktiges presidium som en del av överlämningen av Demokratitorgen Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att utreda förutsättningarna för genomförande av Demokratitorg i egenregi. Utredningen Inflytande på riktigt Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen (Dnr ) är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av budgetuppdraget. Utredningen diskuterar vilka problem Demokratitorgen har utformats för att lösa och i vilken grad Demokratitorgen löser dessa problem idag. Utifrån analysen presenteras fem förslag till hur Demokratitorgen skulle kunna genomföras i egenregi: Demokratitorg i nuvarande form, Ett tema per torg, Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden, Omvända Demokratitorg samt Demokratitorg med andra grupper. Eftersom regionfullmäktige beslutat att ansvaret för Demokratitorgen överförs från kommittén för rättighetsfrågor till regionfullmäktiges presidium från och med 1 januari 2015 överlämnas utredningen till regionfullmäktiges presidium som en del av kommitténs övergripande överlämning av Demokratitorgen. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

155 Västra Götalandsregionen 2 (2) Bilaga 1. Inflytande på riktigt Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen (Dnr ) Beslutet skickas till britt-marie.gustafsson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

156 1(1) Protokoll från kommittén för rättighetsfrågor, Utredning om Demokratitorg i egenregi Diarienummer RHK Beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att återremittera ärendet till den politiska analysgruppen för Demokratitorgen för justering av beslutssats. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget att utreda förutsättningarna för genomförande av Demokratitorg i egenregi. Utredningen Inflytande på riktigt Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen (Dnr ) är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av budgetuppdraget. Utredningen diskuterar vilka problem Demokratitorgen har utformats för att lösa och i vilken grad Demokratitorgen löser dessa problem idag. Utifrån analysen presenteras fem förslag till hur Demokratitorgen skulle kunna genomföras i egenregi: Demokratitorg i nuvarande form, Ett tema per torg, Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden, Omvända Demokratitorg samt Demokratitorg med andra grupper. Eftersom regionfullmäktige beslutat att ansvaret för Demokratitorgen överförs från kommittén för rättighetsfrågor till regionfullmäktiges presidium från och med 1 januari 2015 överlämnas utredningen till regionfullmäktiges presidium som en del av kommitténs övergripande överlämning av Demokratitorgen. Bilaga 1. Inflytande på riktigt Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen (Dnr ) Beslutet skickas till Britt-Marie Gustafsson, britt-marie.gustafsson@vgregion.se

157 Till kommittén för rättighetsfrågor Demokratitorg i egen regi Kommittén för rättighetsfrågor återremitterade ärendet om Demokratitorg i egenregi till den politiska analysgruppen för Demokratitorg. Gruppen föreslår: Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor avslutar härmed budgetuppdraget om att utreda förutsättningarna för genomförande av Demokratitorg i egen regi. Bakgrund och sammanfattning Kommittén för rättighetsfrågor har utsett en styrgrupp, politisk analysgrupp för Demokratitorgen, med främsta uppgift att utveckla, följa upp och återkoppla. Styrgruppen har ansvarat för utvecklandet av den slutrapport som lämnas efter varje termin med genomgångna Demokratitorg. Rapporten återförs till alla berörda, skolor och politiker, och ligger till grund för vidare analys av torgen. Styrgruppen har tagit initiativet till att återkoppling av kritik mot regionens verksamheter förs fram direkt till dem det berör. Detta har gällt exempelvis kritik av ungdomsmottagningars tillgänglighet, bemötande av ungdomar inom hälso- och sjukvård och bemötande av ungdomar på Västtrafiks linjer. Kommittén för rättighetsfrågor har tillskrivit berörda nämnder och styrelser samt fått svar i dessa frågor. Rapporten Inflytande på riktigt? (bifogas) belyser ett antal områden och utvecklingslinjer samt ger ett antal förslag angående Demokratitorg som ligger utanför det budgetuppdrag som gavs till kommittén för rättighetsfrågor i budget Kommittén för rättighetsfrågor tar inte ställning, eller ställer sig bakom de fem förslag på Demokratitorg i egenregi som lämnas i rapporten eftersom detta ligger utanför budgetuppdraget. Ansvaret för fortsatt utveckling av Demokratitorgen samt dess driftsform vilar på regionfullmäktige. Kommittén för rättighetsfrågors ledamöter: Stig-Olov Tingbratt, Gunilla Lindell, Hanne Jensen och Laila Neck.

158 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Håkan Eriksson E-post: hakan.a.eriksson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Samrådens synpunkter på Västra Götaland 2020 Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar samrådens synpunkter på VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Kommittén för rättighetsfrågor skickar Sammanställning av samrådens och referensgrupper barn och ungas synpunkter på Västra Götaland 2020 till regionutvecklingsnämnden. Sammanfattning av ärendet Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , antogs av regionfullmäktige 2013 och gäller från och med 1 januari För att civilsamhället ska kunna lämna synpunkter på strategin och dess genomförande har kommittén för rättighetsfrågors samråd tagit upp den på sina möten. Regionutvecklingssekretariatet medverkade för att informera och svara på frågor. Samråden lyfte bland annat synpunkter kring strategins mål, indikatorer, exkludering av grupper, genomförande och framtagande. Strategin har också diskuterats med referensgrupper med barn och unga. Rättighetskommitténs kansli har sammanställt synpunkterna för vidarebefordran till regionutvecklingsnämnden. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jacobsson Enhetschef Bilaga 1. Sammanställning av samrådens och referensgrupper för barn och ungas synpunkter på Västra Götaland Ytterligare information Länk till strategin Västra Götaland 2020 (pdf) Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

159 1 (6) Sammanställning av synpunkter Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Håkan Eriksson E-post: Sammanställning av samrådens och referensgrupper barn och ungas synpunkter på Västra Götaland 2020 Sammanfattning Kommittén för rättighetsfrågors samråd har i samband med samrådsmöten under våren 2014 diskuterat och lämnat synpunkter på Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Detta dokument innehåller en sammanställning av synpunkterna från samrådet för ålder, samrådet för hbtq-frågor, rådet för funktionshindersfrågor, samrådet för de nationella minoriteterna och samrådet för mänskliga rättigheter, samt synpunkter från referensgrupper med barn och unga. Samrådens huvudsakliga synpunkter var: Målen är problematiska. Det finns många kvantitativa mål vad gäller näringsliv/ekonomi men bara några få på sociala området. Den sociala hållbarheten ges alldeles för liten tyngd. Jämlikhet är strategiskt viktigt. En del av indikatorernas utformning problematiserades. Exempelvis ifrågasattes varför målet för indikatorn på skolavhopp är 8% och inte 0%. Valet att inte nämna specifika målgrupper kritiserades det innebär ett osynliggörande av människors olika förutsättningar och livsvillkor. För att alla ska inkludera alla måste ett arbete för inkludering av specifika grupper (hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning med flera) och mot diskriminering tas med i strategin. Utanförskap i strategin borde förklaras bättre. Utanförskap går att mäta på många olika sätt och många perspektiv saknas. Kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli skulle kunna bidra med att belysa mer relevanta variabler och går djupare in i underlaget. Det är viktigt att grundläggande perspektiv som mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och intersektionalitet uttryckligen ingår i alla övergripande styrdokument. Dessa perspektiv saknas i strategin. Relationen till andra handlingsplaner i regionen borde förtydligas. För Västra Götalandsregionen del av länsstrategin finns det en hel del handlingsplaner som kan dockas in i genomförandeprocessen. Det är viktigt att långsiktig samverkan säkerställs. Kortsiktiga punktinsatser problematiserades. Att kompetensen finns och att implementeringen fungerar i kommunerna och hos kommunalförbunden är viktigt. Ett synliggörande av målkonflikter och intressekonflikter efterfrågas. Vissa av målen i strategin riskerar att gå på kollissionskurs med varandra. Samrådens synpunkter borde ha efterfrågats tidigare i processen. Samrådens perspektiv borde kommit in under framtagandet av strategin. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

160 Sammanställning av synpunkter, (6) Synpunkter från samråden Nedan presenteras synpunkterna på Västra Götaland 2020 från: samrådet för ålder, samrådet för hbtq-frågor, rådet för funktionshindersfrågor, samrådet för de nationella minoriteterna och samrådet för mänskliga rättigheter. Sammanställningen består av mötesanteckningar förda vid samrådsmötena. Vid samrådsmötena medverkade Emma Matsson från regionutvecklingssekretariatet. Anteckningar från samråd ålder Rådet problematiserar en del av indikatorernas utformning. Exempelvis indikatorn på skolavhopp, som i VG:s mål är 8 %. Målet måste vara 0 %, vi har så mycket forskning på vilka konsekvenser som skolavhopp har utifrån ett utanförskapsperspektiv. En annan är indikatorn att minska utanförskap där det avses offentligt försörjda individer det finns de som står utanför försörjning etcetera också, var räknas de in? En fråga är hur högt bågen har spänts i de mål som VG2020 ställer upp, det är viktigt att bågen just ska vara högt spänd. Det viktiga är att det nu börjar åstadkommas aktiviteter utifrån VG vi kommer inte att nå helt i hamn till Utanförskap går att mäta på många olika sätt: delaktighet, valdeltagande, kriminalitet etcetera. Här kan till exempel kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli bidra i processen med att belysa mer relevanta variabler och borra djupare i underlaget. Aktörerna ska se på dokumentet utifrån hur var och en bäst kan bidra till dess genomförande. Barnrättsorganisationerna är en viktig resurs för den fortsatta processen. De har fördjupad kompetens inom bland annat området utanförskap och deras deltagande är centralt då VG2020 lägger en särskild vikt vid barn och unga. En fråga ställdes om prioritering nr 12 Lösa urbana utmaningar i de större städerna - varför fokuseras det bara på detta i de större städerna? Många små samhällen brottas med stark främlingsfientlighet, utanförskap etcetera. Det kan bero på att de större städerna ses som tillväxtmotorer och att tillväxt är dokumentets fokus. En annan fråga ställs om skillnaden mellan prioritering 9 och 10: Skapa sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer respektive Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet. En undran framkom om hur aktivt näringslivet har varit i arbetet med strategin. Vissa företag har varit mer engagerade än andra, men näringslivets medverkan generellt har varit svagt. En del av näringslivet bedriver idag ett aktivt CSR-arbete (corporate social responsibility), kan Västra Götalandsregionen ställa den här typen av krav på näringslivet? Här bedriver Västra Götalandsregionen en hel del arbete, genom bland annat projekt inom social ekonomi och sociala investeringsfonder. I Västra Götaland har det skett en stor satsning på utveckling av Science parks. Har fokus varit att få till stånd nya företag eller få till stånd arbete kring sociala frågor på ett hållbart sätt? Sociala- och hållbarhetsaspekter har funnits med och kittet emellan dessa processer finns, men att det alltid kan utvecklas till det bättre. Hur kan Västra Götalandsregionen som organisation förändra sig själv istället för fokus på andra organisationer/verksamheters förändring? Vilka uppdrag ger

161 Sammanställning av synpunkter, (6) Västra Götalandsregionen till sig själv här? VG2020 är länets strategi, inte organisationens. Det finns en hel del handlingsplaner som kan dockas in i genomförandeprocessen, bland annat har Västra Götalandsregionen sin handlingsplan för barnkonventionen. Ett arbete pågår just nu med att ta fram en ny handlingsplan för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Västra Götalandsregionen och här kommer VG2020 dockas in i den handlingsplanen. Diskussionen avrundades med en diskussion om samverkan. Eftersom det hela är en sådan gigantisk fråga är det viktigt att fokusera på mindre områden hur ska vi genomföra VG2020 och hur ska vi göra det tillsammans? I många fall kan behövas någon aktör i länet som bär tydligt ansvar för frågor som utanförskap etcetera. Långsiktigheten i de här typen av arbete är centralt. Mycket medel som riktas till barn/unga är kortsiktiga, vilket får till följd att insatserna slutar när medlen slutar. Anteckningar från samrådet för hbtq-frågor För att en region för alla ska inkludera alla måste ett arbete mot diskriminering tas med i strategin, annars inkluderas inte alla. Unga definieras som en grupp som det ska satsas på - men inga andra diskriminerade grupper nämns. Då finns inte hbtq-personer eller andra diskriminerade grupper än unga. Alla betyder därför ingenting. Det är viktigt att specificera att vi ska jobba antidiskriminerande istället för vi ska jobba med alla. Det borde stå tydligare att regionen ska jobba mot problem som till exempel rasism, sexism, transfobi och homofobi och inte bara jobba för alla. Vissa grundläggande saker borde ingå i alla Västra Götalandsregionens styrdokument, så som icke-diskriminering, mänskliga rättigheter och intersektionalitet. Dessa perspektiv saknas i strategin. Kompetens i hbtq-frågor och mänskliga rättigheter borde krävas av de utredare som ska göra den halvtidsrevidering som är planerad. Samrådet kommer in för sent i processen eftersom dokumentet redan är färdigt. Anteckningar från rådet för funktionshindersfrågor Rådet påpekar att de kan sympatisera med att strategin ska gälla alla invånare i Västra Götaland men att de svaga grupperna är osynliggjorda. Därför är det svårt att vara positiv till strategin. Vissa remissinstanser, så som kommittén för rättighetsfrågor, lyfte upp flera grupper, bland annat att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland personer som saknar arbete. Den regionala strategin för funktionshindersanpassning inom kollektivtrafiken nämndes också. Slutresultatet av strategin blev ändå mera allmänt hållen med begreppet alla. Ett påpekande från rådet är att de i sina organisationer verkar i regionen. Där finns det ett stort antal medlemmar som inte får ta del av strategiarbetet i kommunerna. Viktigt att implementeringen från regionens sida fungerar i kommunerna. Ett ytterligare påpekande från rådet är att det blir svårt om kommunerna bara ser funktionsnedsättning som omsorg. Uppmana föreningarna att ställa frågor i kommunen hur tänker de jobba med strategin!

162 Sammanställning av synpunkter, (6) Rådet betonar sin besvikelse över att inga svaga grupper är nämnda i strategin. Att de inte de lyfts upp och uppmärksammas på den regionala nivån är oroväckande eftersom det i kommunalförbunden inte finns kunskap kring personer med funktionsnedsättning. Rådet påpekar också att alla inte kan ha ett arbetsliv. Vi har tyvärr ett samhälle där många klarar inte av att arbeta. Det finns personer som inte får plats någonstans. Utanförskapet i strategin borde förklaras bättre. Strategin är en visionsstrategi. På frågan hur strategin ska genomföras så jobbar regionutvecklingssekretariatet genom kommunalförbunden. En genomförandeplan per kommunalförbund har tagits fram. Rent praktiskt handlar det om projekt i dagsläget. Ett förslag från rådet är att ta fram en handlingsplan utifrån strategin. Ett alternativ är att arbeta in strategin i den nya handlingsplan för funktionshindersfrågor som håller på att tas fram på rättighetskommitténs kansli. Parallellt med framtagandet av strategin för tillväxt och utveckling har regionen tagit fram en handlingsplan för jämlik hälsa. Den fokuserar på liknande områden utbildning och skola som kan överbrygga ohälsa samt utanförskap bland annat. Den saknar också ett funktionshindersperspektiv. Rådet noterar att det finns ett otal handlingsplaner i regionen och att risken är att ju fler vi har desto större är risken att de blir hyllvärmare. Politiken borde tänka över detta. Det är tråkigt att Västra Götalandsregionen efter 15 års arbete inte kommit längre med funktionshindersfrågorna och inte synliggjort gruppen med funktionsnedsättningar i strategin. Västra Götalandsregionen ligger långt fram i Sverige men det finns mycket kvar att göra. Rådet påpekar att det varit tyst om funktionshinder i valrörelsen, på ett sätt som det inte varit tidigare. Svaret är att de flesta partier har med det i sina partiprogram men fokus i debatterna har istället varit jobb, ekonomi och skola. Det har inte blivit debatt om funktionshindersfrågorna eftersom partierna i stort sett har samma åsikt i att arbetet måste fortsätta. Anteckningar från samrådet för de nationella minoriteterna Under samrådet med de nationella minoriteterna kom en synpunkt upp av lite mer principiell karaktär. Samrådet ansåg att de nationella minoriteternas synpunkter efterfrågas för sent i processen. Det är viktigt med "ingångar" i det inledande skedet och inte i efterhand. Anteckningar från samråd för mänskliga rättigheter Ett synliggörande av målkonflikter efterfrågas. Vi vet ju att vissa av målen i strategin riskerar att gå på kollissionskurs med varandra. Det är ett problem att strategin inte heller lyfter upp en enda målkonflikt/intressekonflikt och hur man skulle kunna prioritera om det står emot varandra. Därför blir det svårt att veta hur rättighetsfrågorna skulle stå sig om konkurrenskraften är det som är tyngst t ex. Ett förslag är att regionutvecklingssekretariatet borde anordna ett antal seminarier där just målkonflikterna lyfts fram även om det kommer innebära att inte alla går fram och blir nöjda. Strategin kan ändå vara ett kliv framåt för den sociala dimensionen av regional utveckling. Tidigare har det varit nästan bara fokus på näringsliv. Men då blir uppföljningen väldigt viktig och att det skulle vara intressant att samla representanter för samtliga kommuner och se hur de kommer att arbeta med detta inte

163 Sammanställning av synpunkter, (6) bara kommunalförbunden. Framtidsseminarier kommer att genomföras - de måste ha ett tydligt syfte. Genomförandet är komplext och det pågår samtal om hur nya aktörer och resurser dockas på. Stora processer tar mycket tid. En fråga som framfördes var varför det just är tillväxt som ska stå i fokus. Det är ett väldigt svepande dokument finns det något rättighetsperspektiv eller socialt hållbarhetsperspektiv? Det som är bra med rättigheter är ju att de blir lite tydligare mer krävande och kan skapa en tydlighet runt vad som ska prioriteras. Några styrkor är att jämställdhet lyfts och klimatfrågan, Fair Trade hänvisas också till och det handlar ju just om rättigheter. Ett problem är att det är svårt att veta vad som ska prioriteras det finns mycket att satsa på. En uppfattad ingång är att man uppfattar omvärlden som ett hot där man måste hålla kvar de kompetenta människorna. Man hoppas på att satsningar på övergripande nivå ska rinna ned en s.k. trickle-down effekt. Trickle-down är skarpt ifrågasatt från forskningshåll och det finns mycket som tyder på att detta inte fungerar. 1 Lyfte fram sociala faktorer, såsom allas rätt till bostad. Vad finns det för indikatorer? Det finns många kvantitativa mål vad gäller näringsliv/ekonomi däremot bara ett par på det sociala området t ex skillnaderna mellan olika utsatta områden/ skillnaderna mellan män kvinnor. Det är ett problem med att det bara är två av 32 indikatorer, eftersom känslan kan bli att man når framgång med ca 90 % av sina ambitioner i strategin trots att de sociala klyftorna kanske ökar. Det finns mycket forskning på att ökad jämlikhet faktiskt påverkar alla de faktorer som man vill nå minskad kriminalitet, ökad hälsa mm Den sociala hållbarheten är med, men ges alldeles för liten tyngd. En önskan vore att strategin hade lutat sig mer på Jämlikhetsanden än på Floridas teorier om de kreativa människorna som receptet för framgång. Det är dem som vi måste satsa på. Det känns som om man ska satsa på dem som redan har det bra och sen ska det automatiskt gynna alla. Utifrån ett rättighetsperspektiv (ESK - ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter) så är det inte en korrekt väg att gå strategin lyfter inte fram detta alls. Regionutvecklingssekretariatet borde se en öppning att lyfta in mer i uppföljningen och betona detta. En annan synpunkt som framfördes var också att funktionalitetsfrågor inte finns med alls det är en stor brist. Och om man tittar på bilderna, grafiken (siluetterna) så ser man med all önskvärd tydlighet att man ska vara ung och rörlig för att vara en del av regionutvecklingen. Regionen är ålagd från statlig nivå att ta fram ett dokument om tillväxt så det är därför det har det avstampet. Regionen kommer egentligen mätas på nya sysselsättningstillfällen. Samrådet menar att det är målen som är mest problematiska. Men ett problem är att målen alltså redan på sätt och vis fastlagda i uppdraget. De så kallade mjuka faktorerna saknas. En faktor kan vara att det är i praktiken handläggarna som ska arbeta in tvärperspektiv men det krävs ju en särskild kompetens för det. En deltagare lyfte fram att ge cred för att Strategin ändå utgår från en region för alla. Den lyfter t ex arbetsmarknadsmentorer och de syns ett tydligt försökt få med 1 Trickle-down-perspektivet innebär förenklat att man tror att om det översta samhällsskiktet och näringslivet får det bättre så kommer också det gynna de som står längre ned på samhällsstegen, red. anm.

164 Sammanställning av synpunkter, (6) jämställdhet - men det skulle behövts en bredare ansats. Om vi pratar om strukturfrågor som könsmönstret knutet till t ex utbildning så är det givetvis rimligt att betona uppdelningen män/kvinnor, men vad gäller vissa andra områden är det svårare att förstå det resonemanget, det riskerar att bli heteronormativt och normativt överhuvudtaget. Hur arbetar man generellt? Det finns ju bra dokument på Västra Götalandsregions-nivå vad gäller jämlikhetsfrågor. Kritik framfördes mot valet att inte nämna specifika målgrupper. Om en skulle utgått från vilka så hade det blivit mer konkret med alla. Om vi lyfter till exempel tillgång till bostad för utländska studenter. Vilka utländska studenter avses? Det är antagligen inte i första hand asylsökande utan gäststudenter. Det känns som en satsning på eliten! Vi ska ha in företag och vissa av de som finns i regionen (högpresterande) ska inte flytta. Funktionsvariabilitet finns inte med överhuvudtaget det är skrivet för företagare. Man ska vara ung och rörlig. Vi vill gärna ha konkretare grejer. När man skriver om vilka som står utanför arbetsmarknaden så handlar det bara om unga. Många människor står utanför, långt ifrån arbetsmarknaden och behöver också satsas på. Det hade varit intressant om regionutvecklingssekretariatet följt upp dokument med seminarier på temat Hur skapar vi ett socialt hållbart Västra Götaland?. Ett förslag är att mål och indikatorer skulle kunna viktas så att den sociala dimensionen viktas upp. En problematik är att syftet att strategin ska vara allas vägvisare frånvaron av sociala frågor är rätt uppseendeväckande. Det blir egentligen ännu svagare. Man har tagit sin utgångspunkt i tillväxt snarare än utveckling. Det märks att de som varit med från kommunens sida är oftast näringslivsutvecklare. Synpunkter från referensgrupper med barn och unga Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter har fått i uppdrag av kommittén för rättighetsfrågor att fånga in åsikter, tankar och reflektioner från barn och unga i olika åldrar om VG2020. Syftet är att stärka barnrättsperspektivet inför genomförandet av strategin VG2020. Utvecklingsenheten har träffat fem referensgrupper. Sammanlagt har 131 barn och unga i åldrarna 7 till 17 år gett sina åsikter. Samtalen har förts utifrån att barn inte bara är personer under 18 år utan att alla barn har olika förutsättningar som kan påverka deras livssituation (intersektionellt perspektiv). Utvecklingsenheten besökte olika kommuner (Lerum, Uddevalla, Tjörn, Borås och Vara) och områden med spridning vad gäller etnicitet och kön. Av materialet kan en bild utläsas om vad barn och unga i Västra Götaland har för tankar om strategin VG2020. En sammanställning av synpunkterna följer nedan i sin helhet.

165 UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER 26 november 2014 Västra Götaland 2020 Referensgrupper barn och unga