Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta"

Transkript

1 2003:22 Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader - Telemarknaden

2 Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader - Telemarknaden PM 2003:22 ISBN Konsumentverket 2003

3 Förord Telemarknaden är en av de viktiga konsumentmarknader som har öppnats för konkurrens. I denna rapport görs en genomgång och värdering av vilka konsekvenser konkurrensutsättningen av telemarknaden fört med sig för konsumenterna. Bakgrunden är att regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att under en femårsperiod genomföra systematiska studier av nyligen konkurrensutsatta marknader. Enligt regleringsbrevet för år 2003 skall telemarknaden studeras. Den första studien, som genomfördes år 2002, avsåg elmarknaden. Arbetet med att ta fram denna rapport har skett i samarbete mellan Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen. Myndigheterna har bidragit med erfarenheter från sina respektive kompetensområden, men svarar gemensamt för de slutsatser och förslag som förs fram i rapporten. Stockholm i december 2003 Karin Lindell Claes Norgren Nils Gunnar Billinger 2003:22 3 (80)

4 Innehåll 1. Inledning Telemarknaden Historik Konkurrensutsättningen av telemarknaden Telemarknadens utveckling Fast telefoni Mobil telefoni Telemarknaden i dag Fast telefoni Mobil telefoni Internet Rättsregler och tillsyn Konkurrensverket Konsumentverket Post- och telestyrelsen (PTS) EU-anpassning Telemarknaden efter konkurrensutsättningen Prisutveckling Teknikutveckling Inlåsningseffekter Konsumenternas agerande och syn på telemarknaden PTS individundersökning Konsumentverkets undersökning Konsumentverkets undersökning Tjänste bra? Berörda myndigheters erfarenheter Konkurrensverket Konsumentverket PTS Analys och slutsatser Konsumenternas beteende och syn på marknaden Prisutveckling Konsumentproblem Prisinformation och prisjämförelser Kundhantering Civilrättslig lagstiftning Konsumentskydd för höga teleräkningar på grund av innehållstjänster Förval Inlåsningseffekter/konsumentens arbete för att kunna göra val Övriga konsumentproblem Rådgivningsbyrå för telemarknaden :22 4 (80)

5 Sammanfattning Konkurrensutsättningen av telemarknaden har lett till att det nu finns en mångfald av aktiva operatörer på marknaden för fast telefoni. Konsumenterna har fått ett betydligt större utbud att välja emellan. Det finns dock fortfarande vissa problem på marknaden, såväl ur operatörssom konsumentsynpunkt. På mobilteleområdet finns det brister i konkurrensen. Från tidigare genomförda prisundersökningar kan konstateras att prisskillnaderna mellan operatörerna är små, priserna är stabila över tiden och högre i Sverige än i andra jämförbara länder. Tre mobiloperatörer med egna nät dominerar och ger marknaden en oligopolliknande struktur. Under senare tid har det kommit nya aktörer. Sedan marknaden öppnades för konkurrens har konsumenterna också fått tillgång till ett mycket brett sortiment av tjänster som är kopplade till telefoni. Samtidigt har dock mängden klagomål från konsumenter på telemarknaden ökat. På en generell nivå har priserna för fast telefoni sjunkit sedan konkurrensutsättningen genom att framför allt utlandssamtal och samtal som tidigare kallades rikssamtal blivit billigare. Hur stor prissänkningen är kan dock inte fastställas exakt eftersom det inte finns något system för att följa prisvariationerna i detalj på marknaden. Hur varje enskild konsuments kostnader påverkats av konkurrenssituationen går inte att uttala sig om, eftersom kostnaderna beror på vilken blandning av olika samtalsslag och vilken operatör som konsumenten använder sig av. De flesta konsumenter har fått lägre priser, med undantag för dem som nästan enbart ringer lokalsamtal. Detta gäller även de konsumenter som inte varit aktiva på marknaden. PTS kommer att fortsätta följa prisutvecklingen och marknadsutvecklingen bl.a. genom arbetet med återkommande rapporter om den svenska telemarknaden och genom att granska att de regler som finns om samtrafikavgifter efterlevs. Kännedomen om att marknaden är konkurrensutsatt är god, de allra flesta konsumenter känner nu till att det är möjligt att byta teleoperatör. Mer än 50 procent har också gjort ett aktivt val av operatör. Vilken eller vilka operatörer som erbjuder de mest förmånliga tjänsterna är svårt att avgöra. Hur förmånliga en operatörs priser är för den enskilda konsumenten beror på hur, när och vart konsumenten ringer och hur priserna är konstruerade hos operatörerna. I de flesta fall är priskonstruktionerna komplicerade och beroende av ett antal faktorer. Operatörernas olika priskonstruktioner försvårar jämförelser. För att underlätta prisjämförelser för konsumenterna tillhandahåller PTS sedan slutet av år 2000 en webbplats med prisjämförelser. Prisguiden bör ytterligare utvecklas så att den blir lättare att använda. Detta utvecklingsarbete kommer att ske i samarbete med Konsumentverket. Under förutsättning att de ändringar av prisinformationslagen som regeringen föreslagit genomförs kommer det att bli möjligt att via föreskrifter ställa krav på teleoperatörerna hur prisjämförelser skall presenteras. 2003:22 5 (80)

6 Flera företeelser på marknaden skapar inlåsningseffekter för konsumenterna, t.ex. då mobiltelefoner säljs i kombination med abonnemang som på olika sätt binder konsumenten till en viss operatör. Det förekommer också paketerbjudanden för abonnemang på fast telefoni med nedsatt pris under en bindningstid. Dessa företeelser skapar svårigheter för konsumenterna att värdera och jämföra erbjudanden i förhållande till varandra och motverkar rörlighet på marknaden. De problem som inlåsningseffekterna medför är av den omfattningen att det finns skäl för Konkurrensverket och Konsumentverket att följa marknadsutvecklingen och ingripa mot erbjudanden och bonussystem som strider mot konkurrens- och konsumentlagstiftningen. En hel del allvarliga konsumentproblem har dock uppstått efter konkurrensutsättningen. Det gäller t.ex. formerna för vilken information som skall tillhandahållas innan ett avtal träffas samt hur avtal om förval skall träffas, där det ännu inte fungerar tillfredsställande på marknaden. Ett stort konsumentproblem är att många konsumenter har fått höga telefonräkningar för olika slags innehållstjänster till följd av s.k. modemkapningar eller omkopplingar till betalnummer, där konsumenterna regelmässigt inte anser sig ha ingått något avtal med den som tillhandahåller tjänsten. Det finns också i viss utsträckning problem med kundhantering och reklamationshantering. Ett grundläggande civilrättsligt konsumentskydd saknas på telekomområdet eftersom konsumenttjänstlagen inte är tillämplig. PTS har i samarbete med Konsumentverket inlett ett arbete för att förmå de teleoperatörer som erbjuder förval till konsumenter att enas om en branschöverenskommelse om formerna för avtal om förval. Kan en överenskommelse inte nås föreslås att gällande regler kompletteras med krav på information och bestämmelser om hur avtal skall träffas. Frågan om konsumentskyddet mot höga telefonräkningar till följd av modemkapningar eller omkopplingar till betalnummer måste utredas skyndsamt. I avvaktan på en långsiktig lösning är det nödvändigt med omedelbara lagstiftningsåtgärder, t.ex. kreditgränser för telefonabonnemang. Det är centralt att företagen på marknaden har en väl fungerande kund- och reklamationshantering. Frågan om att utvidga konsumenttjänstlagens tillämpningsområde till att omfatta även telekomtjänster bör ytterligare övervägas. Det stora antalet frågor och klagomål som kommer till PTS, Konsumentverket och till den kommunala konsumentvägledningen på telefoniområdet visar att det finns ett stort behov av information och rådgivning till konsumenterna. Det finns anledning för de företag som agerar på marknaden att ta ett större ansvar för konsumenternas problem i detta avseende och att själva arbeta för att motverka att problem uppstår. Det finns starka skäl för att inrätta en branschfinansierad rådgivningsbyrå för teleområdet. Regeringen bör initiera en sådan utredning. 2003:22 6 (80)

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund till uppdraget I regeringens Handlingsplan för konsumentpolitiken (prop. 2000/01:135) framhölls att Konsumentverket borde få i uppdrag att genomföra systematiska studier av marknader som nyligen öppnats för konkurrens. Studierna skulle genomföras med ett tydligt konsumentperspektiv i samarbete med Konkurrensverket och de olika berörda sektorsmyndigheterna. Skälet för regeringens bedömning var att de nya marknaderna förändras i snabb takt och nya valmöjligheter för konsumenterna uppstår efterhand. Långsiktiga studier av vilka effekter som uppstår för konsumenterna då marknader öppnas för konkurrens skulle vara ett värdefullt instrument vid bedömningen av vilka konsument- eller näringspolitiska åtgärder det finns behov av. De skulle också ge näringslivet värdefull information om vad som krävs i form av egenåtgärder. Efter riksdagens beslut för budgetåret 2002 om anslaget för åtgärder på konsumentområdet gav regeringen Konsumentverket detta uppdrag, som löper under åren 2002 till Det första året, 2002, genomfördes en studie av elmarknaden i samarbete med Konkurrensverket och Energimyndigheten. Enligt Konsumentverkets regleringsbrev för år 2003 skall telemarknaden studeras och uppdraget redovisas till regeringen senast den 31 december Studien skall genomföras i samarbete med Konkurrensverket och berörd sektorsmyndighet Post- och telestyrelsen (PTS). 1.2 Syfte Syftet med studien är att beskriva de konsekvenser som konkurrensutsättningen av telemarknaden har fått och kan komma att få för konsumenterna. Detta sker utifrån ett helhetsperspektiv. 1.3 Studiens omfattning och avgränsning Studien inriktas främst på marknaden för fast telefoni, som är den del av telemarknaden som övergått från ett monopol till en öppen marknad. Även mobiltelefoni och Internet berörs i viss utsträckning där det finns anledning att uppmärksamma företeelser och problem från ett konsumentperspektiv. 2003:22 7 (80)

8 1.4 Arbetsmetod Arbetet har omfattat en genomgång av tidigare rapporter och skrivelser om telemarknaden, konsumentundersökningar som genomförts av Konsumentverket och PTS samt beskrivningar av de erfarenheter som Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen har av telemarknaden. Arbetet har bedrivits i samarbete mellan de tre myndigheterna. 2. Telemarknaden 2.1 Historik Telekommunikationer var tidigt ett intresse för staten. Under huvuddelen av 1900-talet hade staten, genom Televerket, monopol på att bygga upp telenät och tillhandahålla teletjänster åt hushåll, företag och myndigheter. Men de första telefonnäten och stationerna som etablerades redan i slutet av 1800-talet drevs av mindre enskilda företag. Dåvarande Telegrafverket fick dock i början av 1880-talet regeringens bemyndigande att driva telefonrörelse och påbörjade då en utbyggnad av telefonnät även i glesbygder och byggde telefonförbindelser till företag utanför de befintliga telegrafstationernas områden. De flesta enskilda telefonanläggningar köptes under den fortsatta utbyggnaden upp av verket. Genom att bygga ut telefonnätet enligt en plan för ett rikstelefonnät uppnåddes syftet att skapa ett telefonsystem som var enhetligt och som gjorde snabba förbindelser mellan olika delar av landet möjliga. Med hänsyn till den stora betydelsen av telekommunikationer har inriktningen av politiken på teleområdet lagts fast genom beslut av riksdagen. Televerkets monopol var i huvudsak ett faktiskt monopol, som inte grundades på lagstiftning eller på licenstvång. Televerkets ställning på marknaden och den möjlighet till statlig styrning som denna inneburit hade inte ansetts medföra något behov av lagregler. Det fanns dock olika anslutningsmonopol för Televerket avseende det allmänna telenätet, som utgjorde en viss reglering av marknaden. 2.2 Konkurrensutsättningen av telemarknaden Under framför allt 1980-talet och därefter skedde betydande förändringar beträffande de tekniska förutsättningarna för driften av televerksamhet. Detta förändrade också konkurrenssituationen genom att nya teleföretag gjorde inbrytningar på områden som Televerket tidigare i praktiken haft monopol på. De olika anslutningsmonopolen avskaffades successivt under 1980-talet, vilket gjorde det tillåtet att ansluta t.ex. telefoner och faxar som inte var godkända av Televerket till telenätet. Förändringarna på marknaden var också ett uttryck för en politisk vilja att skapa mångfald och valmöjlighet för telekonsumenterna och ge nya aktörer möjlighet att etablera sig på telemarknaden. Den ökande internationaliseringen ledde till ett behov av fungerande globala telekommunikationer, vilket medförde en liberalisering av telemarknaderna i land efter land. Den 2003:22 8 (80)

9 ökande konkurrens som liberaliseringen ledde till skulle ge företag och organisationer ett bredare sortiment och lägre priser på tjänster och utrustning (prop. 1991/92:100 Bil. 7). Inom EU kom liberaliseringen av telemarknaden ursprungligen till uttryck i en grönbok år 1987 (COM(87)290) om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och utrustning. Därefter utfärdades ett flertal rättsakter inom EU som var inriktade på liberalisering och ökad konkurrens på teleområdet. Strävan mot att öppna telemarknaden för konkurrens uttalades av riksdagen våren 1991: Enligt utskottets mening är det inte eftersträvansvärt eller ens möjligt att skydda televerkets verksamhet genom att söka hindra konkurrens och bevara monopolverksamhet. Den tekniska utvecklingen medför att eventuella konkurrenter utan svårighet kan kringgå formella monopol (bet. 1990/91:TU28). Riksdagens ställningstagande skedde i enlighet med regeringens proposition (prop. 1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt. I 1992 års budgetproposition (prop.1991/92:100 Bil. 7) anförde regeringen att arbetet med att anpassa den svenska telemarknaden till ökad internationalisering och konkurrens skulle intensifieras (prop. 1991/92:100 bil 7). Införandet av telelagen 1993 syftade till att ge staten förutsättningar att på en öppen telemarknad styra och kontrollera verksamheten på telekommunikationsområdet. I förarbetena till lagen (prop. 1992/93:200) uttalade regeringen att det övergripande målet på teleområdet, och därmed syftet med telelagen, var att enskilda och myndigheter i landets olika delar skulle ges tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta samhällsekonomiska kostnad. Staten skulle genom föreskrifter reglera vilka förutsättningar som skulle gälla för att bedriva verksamhet på området, men lagregleringen skulle inte vara alltför detaljerad. För att undvika låsningar var det tvärtom av vikt att utforma regleringen så att ett relativt stort handlingsutrymme gavs vid lagtillämpningen med möjlighet att komplettera med bestämmelser som anpassas till marknadssituation, teknikutveckling m.m. Generellt borde således, enligt regeringen, inslaget av regler på detta dynamiska område så långt möjligt begränsas och marknadskrafterna ges utrymme att leda utvecklingen mot nya tjänster och kommunikationsformer. I propositionen anförde regeringen vidare att det viktigaste medlet för att uppnå effektiva telekommunikationer, innefattande ett mångfacetterat utbud och låga priser, var att skapa utrymme för och upprätthålla en effektiv konkurrens. En sådan inriktning stod också i överensstämmelse med EG:s direktiv (90/387/EEG) om upprättande av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät. Den specifika konkurrensfrämjande regleringen i telelagen skulle tillsammans med en ny konkurrenslag bli det övergripande medlet för att komma till rätta med konkurrensbegränsande uppträdande på telemarknaden. Genom telelagen infördes en tillståndsplikt för den som ville driva televerksamhet. Tillståndet kunde förenas med villkor från tillsynsmyndigheten. Generella villkor för alla aktörer skulle meddelas i form av föreskrifter. Telelagen skulle, enligt regeringen, endast räkna upp vissa centrala villkor, vilket innebar att tillsynsmyndigheten skulle ges ett visst spelrum i villkorsgivningen utifrån lagens syften. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443). 2003:22 9 (80)

10 Telelagen (1993:597) gällde fram till den 25 juli 2003, då den ersattes av lagen om elektronisk kommunikation EkomL (2003:389). Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Bakgrunden till den nya lagen är en översyn som har gjorts inom EU för området elektronisk kommunikation. En grundtanke är att marknaden i första hand skall tillgodose behovet av elektronisk kommunikation och säkerställa en effektiv konkurrens. I stället för generella lagstadgade skyldigheter om t.ex. samtrafik innehåller lagen ett antal verktyg som kan användas mot företag, särskilt aktörer med betydande inflytande på marknaden, om det bedöms att marknaden inte klarar av att tillgodose konsumenternas och andra användares intressen och behov samt upprätthålla en fungerande konkurrens. Mer om denna lag finns att läsa under avsnitt Telemarknadens utveckling Fast telefoni I och med telelagens tillkomst 1993 skapades större förutsättningar än tidigare för konkurrens på telemarknaden. Tillståndsplikt för televerksamhet i allmänt tillgängliga nät infördes, samt en skyldighet för telebolag att erbjuda samtrafik till ett kostnadsbaserat pris. Samtrafikskyldigheten skapade förutsättningar för konkurrerande bolag att agera. Vid införandet av telelagen fördes de uppgifter Televerket hade, som var av myndighetskaraktär, över till den nybildade myndigheten Telestyrelsen (numera Post- och telestyrelsen, PTS) och Televerket ombildades till Telia AB. Den 9 december 2002 gick Telia och Sonera samman varvid Telia AB bytte namn till TeliaSonera AB. (TeliaSonera AB kommer dock fortsättningsvis i rapporten att kallas för Telia.) År 1993 infördes också en pristakreglering genom ett avtal som träffades mellan Telia och staten. Bland annat omfattades abonnemangs- och samtalsavgifter för privatpersoner och mindre företag. Regleringen om pristak togs bort den 1 januari Skälet till att pristaket togs bort var bl.a. att en EU-förordning om tillträde till accessnätet trädde i kraft samma datum. Därmed bedömdes att något pristak inte längre behövdes. Att ha kvar pristaket skulle snedvrida möjligheterna till ökad konkurrens och ge fel signaler till marknaden. Efter att pristaket togs bort och fram till den 25 juli 2003 gällde att abonnemangsavgifterna och samtalstaxorna i det fasta nätet skulle vara kostnadsbaserade för företag med betydande inflytande på telemarknaden. Sedan 1993 har reglerna för konkurrenters tillträde till befintlig infrastruktur skärpts. Skärpningarna har syftat till att uppnå de telepolitiska målen på ett bättre sätt samt att anpassa lagstiftningen till den framväxande regleringen inom EU. Några av de större förändringar som skett på telemarknaden genom telelagen och ändringar i denna är samtrafik, förval och nummerportabilitet. Dessutom har det tillkommit en EGförordning om tillträde till accessnätet. 2003:22 10 (80)

11 Samtrafik En grundläggande förutsättning för att abonnenterna hos olika operatörer skall nå varandra är samtrafik mellan operatörerna. Om en abonnent som är ansluten till en operatör ringer till en abonnent med en annan operatör måste operatörerna samtrafikera varandras nät för att samtalet skall kunna kopplas fram. Den operatör som trafikerar en annan operatörs nät är skyldig att betala en avgift, så kallad samtrafikavgift, till den förmedlande operatören. År 1997 ändrades reglerna om samtrafik genom att PTS gavs en möjlighet att fatta beslut exempelvis i de fall där problem inte kunde lösas genom medling mellan operatörerna. I den nya EkomL finns inte längre någon generell skyldighet att bedriva samtrafik. Däremot finns en skyldighet att förhandla om samtrafik. Förval Valmöjligheterna på den öppna telemarknaden gällde inledningsvis internationella samtal. Från 1993 blev det möjligt att ringa samtal till utlandet med en annan operatör än Telia. Kort därefter kunde även nationella samtal ringas med alternativa bolag. Det krävdes dock att användaren slog ett prefix (ett antal siffror som slås före själva abonnentnumret) för att välja en annan operatör än Telia. I september 1999 genomfördes förvalsreformen. Den innebar att telekonsumenterna inte längre behövde slå något prefix före telefonnumret för att ringa med en alternativ operatör. Förvalet programmeras in i accessnätsoperatörens telestation på uppdrag av den operatör abonnenten har valt. Samtalet styrs då automatiskt via denna operatör och något operatörsprefix behöver inte slås. Från och med den 2 februari 2002 rings även lokalsamtal automatiskt med förvalsoperatören. Innan förvalsreformen genomfördes hade andra operatörer mindre marknadsandelar än i dag. Eftersom Telia äger den sista delen av telenätet som leder fram till telefonjacket, det s.k. accessnätet, innebär det att de flesta privatpersoner är direktanslutna, dvs. har abonnemang, hos Telia. Telia hade vissa fördelar, exempelvis gjorde prefixkravet att det var besvärligare att ringa med andra operatörer. Detta försvårade för nya aktörer att komma in på marknaden, och det i sin tur gjorde att telekonsumenterna inte hade så många likvärdiga operatörer att välja mellan. Det är möjligt att ha en förvalsoperatör för nationella samtal och en för internationella samtal. Fortfarande finns också möjligheten att vid varje enskilt samtal välja en annan operatör än den förvalda genom att slå ett prefix. Prefixalternativet är ett mer omständligt sätt att ringa, men innebär samtidigt att abonnenten har betydligt fler operatörer att välja mellan. För både förval och för att använda prefix krävs att kunden har ett avtal eller är registrerad hos den berörda operatören. Abonnenten måste dock alltid betala abonnemangsavgift till Telia, som äger accessnätet, medan samtalsavgifterna, med vissa undantag, debiteras av de valda operatörerna. 2003:22 11 (80)

12 Införandet av förval i Sverige grundar sig på EG-direktiv om att förval skulle införas i alla medlemsländer. 1 Nummerportabilitet Nummerportabilitet innebär att abonnenterna kan behålla sitt telefonnummer när de byter teleoperatör. Nummerportabilitet finns för både fast och mobil telefoni, men har fått större genomslag vad gäller mobil telefoni. Syftet är att göra det lättare för abonnenterna att byta operatör, och på så sätt öka konkurrensen och valfriheten på marknaden. Nummerportabilitet för fast telefoni infördes i Sverige under andra halvåret Det skedde först i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nummerportabilitet för fast telefoni berör i första hand företag som kan behålla inarbetade telefonnummer. Förutsättningen är att den nya teleoperatör som abonnenten vill ansluta sig till har en egen teleledning in i fastigheten. För privatpersoner är det sällan fallet. Privatpersoner har nästan alltid sitt abonnemang hos Telia. Numera finns dock andra operatörer som erbjuder abonnemang i bostadshus, om än i jämförelsevis begränsad omfattning. Den 1 september 2001 öppnades möjligheten att ta med sitt mobiltelefonnummer vid byte av mobiltelefonoperatör. Tillträde till accessnätet Den 2 januari 2001 trädde en EG-förordning om tillträde till accessnätet i kraft. Accessnätet är den del av telenätet som är belägen närmast användaren och bär användarens trafik fram till transportnäten, dvs. som går in i fastigheterna och som kopplar samman användaren med det riksomfattande telenätet. Telekunderna har sina abonnemang hos den teleoperatör som äger accessnätet, som i de allra flesta fall är Telia. Förordningen innebär att konkurrerande bolag har rätt att hyra delar av Telias accessnät Mobil telefoni Under 1980-talet introducerades ett analogt mobiltelefonisystem som kallas för NMT, Nordic Mobile Telephone. Till en början användes endast frekvenser på 450 MHz-bandet och systemet kallades för NMT 450. Detta system används fortfarande, främst inom glesbygdsområden. Kapaciteten blev dock med tiden otillräcklig och frekvenser i 900 MHz-bandet togs även i anspråk, NMT 900. NMT 900 introducerades Användandet av en högre frekvens innebar att fler användare kunde anslutas, samtidigt som räckvidden minskade. År 2000 togs NMT 900-systemet ur bruk. Telias tillstånd för NMT 450 gäller fram till utgången av PTS utreder för närvarande möjligheterna att ersätta NMT med ett digitalt system. NMT 900 ersattes av GSM-systemet (Global System for Mobile Communications). GSM är en systemstandard som är framtagen av en internationell arbetsgrupp vilken hade till uppgift 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/61/EG av den 24 september 1998 om ändring av direktiv 97/33/EG med avseende på nummerportabilitet mellan operatörer och förval av nätoperatörer. 2003:22 12 (80)

13 att verka för utveckling av ny teknik och standard inom telekommunikation i Europa. GSM utnyttjar, förutom 900 MHhz, även en högre frekvens än NMT, 1800 MHz, och är digitalt, till skillnad från NMT som är analogt. Det digitala systemet gör att frekvenserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt, vilket gör att fler användare kan anslutas. En ytterligare utveckling av mobiltelefonisystemet är UMTS, som står för Universal Mobile Telecommunications System, även kallat 3G. UMTS nyttjar en högre frekvens samt har en betydligt högre överföringshastighet av data, t.ex. ljud, grafik och rörliga bilder. En förutsättning för mobiltelefoni är att det finns ledigt radiospektrum för att föra över de signaler som utgör kommunikation, t.ex. tal och textmeddelanden. För att minska risken för störningar i radiokommunikationen har Sverige och andra länder delat upp radiospektrumet i olika delar, där viss kommunikation är tillåten, t.ex. får GSM-telefoni bara förekomma inom vissa frekvensband. Innan telelagens tillkomst 1993 ansvarade Televerket för frekvensfördelningen. Uppgiften ligger nu hos PTS. Från år 1993 infördes möjligheten till ett allmänt inbjudningsförfarande, som kan användas vid exempelvis fördelning av resurser i de fall dessa är begränsade. Det innebär att operatörer bjuds in att söka tillstånd för någon specifik tillämpning. De operatörer som bäst uppfyller de i förväg uppställda kriterierna får tillstånd att bedriva verksamhet. Förändringen syftade till att underlätta inträde på mobilmarknaden för nya operatörer och till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Liksom för fast telefoni gällde en skyldighet till samtrafik i respektive operatörs nät fram till införandet av EkomL år Mobilföretag med ett betydande inflytande på marknaden skulle anmälas till EU-kommissionen. Dessa företag var tvungna att hålla kostnadsorienterade samtrafikavgifter, i motsats till de företag som inte bedömdes ha ett betydande inflytande. Upplåtande av nätkapacitet och nationell roaming Efter att PTS blivit uppmärksammad på de svårigheter som mobilteleoperatörer utan eget mobilnät erfarit då de försökt etablera sig i Sverige, och mot bakgrund av den kommande tillståndsprocessen för tredje generationens mobiltelenät, framförde PTS 1999 förslag om ändringar i telelagen till regeringen. Mot denna bakgrund skedde en lagändring i maj 2000 som innebar en skyldighet för operatörer med eget nät för mobila teletjänster att upplåta nätkapacitet till operatörer som saknar eget nät, men som ville tillhandahålla mobilteletjänster. Skyldigheten gällde dock bara i den mån det fanns tillgänglig kapacitet i nätet och utan att nätet i övrigt skadades eller stördes. Regeringen ansåg att konkurrensen behövde främjas och ett av problemen var tjänsteleverantörernas svårigheter att genom frivilliga avtal få tillgång till nätkapacitet. Lagstiftning gällande nationell roaming trädde i kraft den 1 juli Nationell roaming innebär att operatörer med eget nät tecknar avtal om att de egna kunderna skall kunna utnyttja andra operatörers nät. 2003:22 13 (80)

14 Skillnaden mellan nationell roaming och tillhandahållande av nätkapacitet är att roaming genomförs mellan två operatörer med egna nät och tillhandahållande av nätkapacitet sker mellan operatörer utan eget nät och operatörer med nät. Inför etableringen av tredje generationens mobilnät, UMTS, ansåg regeringen att det fanns en möjlighet för operatörer som inte hade GSM-nät att etablera sig på marknaden. Förhoppningen var att dessa företag skulle kunna öka konkurrensen och på så sätt påverka priser och urvalsmöjligheter. 2.4 Telemarknaden i dag Fast telefoni Telia är den dominerande fastnätsoperatören och svarade år 2002 för ca 57 procent av omsättningen av trafikintäkterna inom det fasta telenätet. Sedan telelagen trädde i kraft 1993 har Telias andel minskat med några procentenheter varje år. År 2002 var totalt 138 operatörer anmälda hos PTS för fast telefoni, men endast 55 av dessa bedömdes ha varit aktiva på marknaden. Som regel har konkurrenterna inte några kunder som är direktanslutna, i stället förmedlar de samtal genom samtrafik i Telias accessnät. Konkurrenterna till Telia betalar en så kallad samtrafikavgift för nyttjandet av telenätet, till Telia. Genom sin unika ställning på telemarknaden, med innehavet av det fasta accessnätet som når i stort sett samtliga hushåll och företag, får Telia in abonnemangsavgifter från näst intill alla användare. Den sista december år 2002 fanns det drygt 5,8 miljoner abonnemang i Sverige varav knappt 76 procent var privata abonnemang. Under 2003 hade 97 procent av alla hushåll i Sverige abonnemang på fast telefoni. Telia var huvudsaklig operatör för 52 procent av de privata kunderna, 22 procent av hushållen använde Tele2/Optimal Telecom och 6 procent hade Glocalnet som huvudsaklig teleoperatör. Med huvudsaklig operatör avses den operatör som används mest av hushållet i fråga. Exempelvis kanske man mest använde den operatör som man hade som förvalsoperatör för nationella samtal, medan man hade en annan förvalsoperatör för internationella samtal och/eller använde prefix vid vissa samtal som ringdes med andra operatörer. Före förvalsreformen fanns viss konkurrens vad det gäller internationella samtal. År 1998 hade Telia 63 procent av värdet på marknaden. 3 År 2002 hade Telia 44 procent av samma marknad. 4 När det gäller nationella samtal dominerade Telia marknaden markant före förvalsreformen. År 1998 hade Telia 94 procent av värdet på marknaden. Fyra år senare hade Telia 60 procent. Ett annat sätt att uttrycka det är att de alternativa operatörerna år 2002 hade en marknadsandel på 40 procent av värdet av nationella samtal, cirka två femtedelar av denna delmarknad Totalt har drygt 1,5 miljoner fasttelefonikunder valt en alternativ operatör till Telia som förvalsoperatör. Av dessa förvalskunder är cirka 90 procent privata, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av samtliga privata abonnemang. 2 Fakta om informations och kommunikationsteknik i Sverige 2003, s , Svensk telemarknad första halvåret 2003, s 9-26 Svensk telemarknad 2002, s Ibid 4 Ibid 2003:22 14 (80)

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. ---

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. --- FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST My Bergdahl Rättsavdelningen 08-678 57 23 my.bergdahl@pts.se DATUM VÅR REFERENS 26 juni 2003 03-1862 Callmedia Telecom CMT AB Box 239 201 22 Malmö

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Allmänhetens klagomål på teleområdet

Allmänhetens klagomål på teleområdet DATUM RAPPORTNUMMER 30 maj 2003 PTS:ER-2003:24 Allmänhetens klagomål på teleområdet Post- och telestyrelsen Innehåll Allmänhetens klagomål på teleområdet... 1 Inledning 1 PTS rutiner för behandling av

Läs mer

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06 1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

1 I Om telefoni. om telefoni

1 I Om telefoni. om telefoni 1 I Om telefoni om telefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TELEFONI Den här broschyren handlar om den telefoni som du får via en fast anslutning

Läs mer

Praktiska råd till konsumenter vid köp av telefoni- och IT-tjänster finns på www.pts.se/konsument.

Praktiska råd till konsumenter vid köp av telefoni- och IT-tjänster finns på www.pts.se/konsument. Operatörernas ansvar enligt lagen om elektronisk kommunikation och annan konsumenträttslig reglering Uppdaterat 2006-02-15 För mer information info@pts.se Tel 08-678 55 00 PTS-F-2006:2 Mer information

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); utfärdad den 3 juni 1999. SFS 1999:578 Utkom från trycket den 16 juni 1999 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10) Konsumentavdelningen Enheten för konsumentfrågor Allmänhetens klagomål till PTS på området elektronisk kommunikation 2008 PTS tar emot frågor

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n 9 B n E f n L n u q T nr n, 74/9nnq 1 ffi. Swedish Competition Authority 2010-09-08 Dnr 374/2009 1(5) \ Tele2 Sverige AB:s och Telenor Sverige AB:s samarbete om nätinfrastruktur för mobila tele- och datatjänster

Läs mer

Mobiltele marknaden. Mobiltelemarknaden i Sverige ur ett konsumentoch konkurrensperspektiv

Mobiltele marknaden. Mobiltelemarknaden i Sverige ur ett konsumentoch konkurrensperspektiv Mobiltelemarknaden i Sverige ur ett konsumentoch konkurrensperspektiv Mobiltele marknaden En rapport från Post- och telestyrelsen, Konsumentverket och Konkurrensverket 1. Förord Ett av de grundläggande

Läs mer

1 kap. 4 LOU 2015-10-01. Måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för kommunala stadsnät? Om undantaget för telekommunikation i 1 kap.

1 kap. 4 LOU 2015-10-01. Måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för kommunala stadsnät? Om undantaget för telekommunikation i 1 kap. Kaisa Adlercreutz, Advokat/Partner 30 september 2015 Måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för kommunala stadsnät? Om undantaget för telekommunikation i 1 kap. 4 LOU 1 kap. 4 LOU Lydelse: Denna

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem.

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem. 1 PTS är sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten skall följa utvecklingen på teleområdet och bevaka att alla invånare i landet får effektiva telekommunikationer till ett rimligt pris.

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och

Läs mer

070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer

070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Ann-Charlotte Bejerskog Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 55 37 ann-charlotte.bejerskog@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 oktober 2007 dnr 07-11203-9 Saken

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Underrättelse om att Halebops villkor för registrering av kontantkort strider mot 5 kap. 9 lagen (2004:389) om elektronisk kommunikation (LEK).

Underrättelse om att Halebops villkor för registrering av kontantkort strider mot 5 kap. 9 lagen (2004:389) om elektronisk kommunikation (LEK). UNDERRÄTTELSE 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2009-01-23 Dnr: 08-10523/23 15 Konkurrensavdelningen Helena Klasson 08-678 57 87 helena.klasson@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor

Läs mer

Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen

Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2011-03-22 Konfliktlösningsregeln - bakgrund Kommuner, landsting och staten

Läs mer

Seminarium konkurrensrätt. Konkurrens- och Marknadsrättsliga föreningen, Göteborg Chefsjurist Per Karlsson Tisdagen den 2 juni 2015

Seminarium konkurrensrätt. Konkurrens- och Marknadsrättsliga föreningen, Göteborg Chefsjurist Per Karlsson Tisdagen den 2 juni 2015 Seminarium konkurrensrätt Konkurrens- och Marknadsrättsliga föreningen, Göteborg Chefsjurist Per Karlsson Tisdagen den 2 juni 2015 1 Dagens agenda»private enforcement»public enforcement» Mäklarfusionen

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

6YHQVNDPRELOWHOHPDUNQDGHQ XUHWWNRQVXPHQWRFK NRQNXUUHQVSHUVSHNWLY

6YHQVNDPRELOWHOHPDUNQDGHQ XUHWWNRQVXPHQWRFK NRQNXUUHQVSHUVSHNWLY 6YHQVNDPRELOWHOHPDUNQDGHQ XUHWWNRQVXPHQWRFK NRQNXUUHQVSHUVSHNWLY En rapport från Post- och telestyrelsen, Konsumentverket och Konkurrensverket december 1999 ) URUG Sverige är ett av världens mobiltelefontätaste

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Rapport från Post- och telestyrelsen

Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Rapport från Post- och telestyrelsen Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden Rapport från Post- och telestyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 4 2 NATIONELLA NUMMERPLANER I EUROPA...

Läs mer

om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni

om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBANDSTELEFONI och andra nya sätt att ringa I dag finns

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet

Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet 1 (10) Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet Post- och telestyrelsen, PTS, utreder för närvarande hur konkurrenssituationen inom accessnätet kan förbättras framförallt avseende kundsegmentet

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

Kartläggning av hur teleoperatörer håller information om priser, taxor och allmänna villkor allmänt tillgänglig

Kartläggning av hur teleoperatörer håller information om priser, taxor och allmänna villkor allmänt tillgänglig PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-07-02 Dnr: 10-7098 1(14) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Montelius 08-678 58 12 anna.montelius@pts.se Kartläggning av hur teleoperatörer håller information om

Läs mer

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Malmö stad Tekniska nämnden 1 (5) Datum 2015-04-1302 Adress August Palms plats 1 Diarienummer TN-2015-786 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Rapport om nummerspärrar och kreditspärrar

Rapport om nummerspärrar och kreditspärrar Rapportnummer PTS-ER-2009:15 Datum 2009-03-18 Rapport om nummerspärrar och kreditspärrar Rapportnummer PTS-ER-2009:15 Diarienummer 09-2401 ISSN 1650-9862 Författare Anna Boström Post- och telestyrelsen

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2015-05-27 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-325 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang

Läs mer

Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI

Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI Innehåll Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI Avsnitt I. Allmänt om konkurrensrätten i Sverige... 1 1. Inledning... 3 2. Syfte och ändamål... 9 3. Huvuddragen i EUs konkurrensregler

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:29 2005-11-01 Dnr A 7/04

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:29 2005-11-01 Dnr A 7/04 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:29 2005-11-01 Dnr A 7/04 KÄRANDE B2 Bredband Holding AB (publ), Box 47645, 117 94 STOCKHOLM Ombud: advokaten Mats Johnsson, Ashurst, Avenue Louise 489, 1050 BRYSSEL, Belgien

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE 1. 3 Call Aktiebolag, Box 92002, 120 06 STOCKHOLM 2. 3-Net Aktiebolag, adress som ovan

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Teleoperatörers kundregister. Datainspektionens rapport December 1998

Teleoperatörers kundregister. Datainspektionens rapport December 1998 Teleoperatörers kundregister Datainspektionens rapport December 1998 Innehållsförteckning Bakgrund till inspektionen 3 Inledning 3 Målet för inspektionen 3 Förteckning över inspekterade teleoperatörer

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717 - Föreläggande. Skäl. 1 Bakgrund.

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717 - Föreläggande. Skäl. 1 Bakgrund. Sida 1 av 6 KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717-23(9 Adressat Prognosia AB Organisationsnummer 556722-7946 Föreläggande KO förbjuder Prognosia

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber KKV1004, v1.6, 2014-12-17 BESLUT 2015-07-13 Dnr 220/2015 1 (8) Bahnhof AB Box 7702 103 95 Stockholm TeliaSonera Skanova Access AB Box 93 123 22 Farsta Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Motivering till och tillämpning av föreskrift 38

Motivering till och tillämpning av föreskrift 38 17.12.2014 Motivering till och tillämpning av föreskrift 38 Om tekniska egenskaper hos accessnät med ledare av metall och nätverksutrustning som kopplats till dem MPS 38 MPS 38 1 (10) INNEHÅLL AVDELNING

Läs mer

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk.

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk. BESLUT ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Bo Martinsson Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 5653 Bo.martinsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 7 december 2007 07-12807 Saken Ändring av

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963.

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Pamela Davidsson Teleavdelningen +46 8 678 5593 Pamela.Davidsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-09-06 Dnr 02-8434 enligt sändlista Part Telia AB, 123 86 FARSTA

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

Allmänhetens klagomål på området för elektronisk kommunikation, januari - april 2007

Allmänhetens klagomål på området för elektronisk kommunikation, januari - april 2007 DATUM RAPPORTNUMMER 28 juni 2007 PTS-ER-2007:19 ISSN 1650-9862 DIARIENR 07-5723 Allmänhetens klagomål på området för elektronisk kommunikation, januari - april 2007 Förord Post- och telestyrelsen (PTS)

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 402/2010 1 (6) Part Make Up Store AB, org. nr. 556437-6795, Kungsgatan 5, 111 43 Stockholm Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svenskarnas användning av Telefoni & Internet. Individundersökning 2008

Svenskarnas användning av Telefoni & Internet. Individundersökning 2008 Svenskarnas användning av Telefoni & Internet Individundersökning TNS Gallup: Per Löfqvist, Dennis Stenberg & Maria Rönnberg Post- och telestyrelsen: Camilla Jönsson Projektnummer: 17843 Datum: -12-04

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:24 2004-10-21 Dnr B 2/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:24 2004-10-21 Dnr B 2/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:24 2004-10-21 Dnr B 2/03 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Vodafone Sverige Aktiebolag, 371 80 KARLSKRONA Ombud: advokaten Carl Anders Svensson, Advokatfirman

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Konsumentverket arbetar för dig!

Konsumentverket arbetar för dig! Konsumentverket arbetar för dig! Obeställd e-postreklam - Lagstiftning, Tillämpning och Tillsyn Ola Svensson Rättsenhet 3 Konsumentverket/KO De viktigaste konsumentlagarna Marknadsföringslagen Avtalsvillkorslagen

Läs mer

Hearing om specificerade telefonräkningar

Hearing om specificerade telefonräkningar Minnesanteckningar DATUM VÅR REFERENS 12 maj 2005 04-13115 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Pamela Davidsson Avdelningen för marknadsfrågor 08 678 55 93 pamela.davidsson@pts.se Hearing om

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-09-30 Dnr: 14-6336 9 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem Saken

Läs mer

Förfarande vid utseende av leverantörer av samhällsomfattande tjänster som är skyldiga att tillhandahålla kontaktinformationstjänster

Förfarande vid utseende av leverantörer av samhällsomfattande tjänster som är skyldiga att tillhandahålla kontaktinformationstjänster Promemoria Utkast 1 (12) Marknader, Bas Dnr: 01.12.2014 1338/921/2014 Förfarande vid utseende av leverantörer av samhällsomfattande som är skyldiga att tillhandahålla kontaktinformations 2 (12) Innehåll

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:6 2008-04-11 Dnr B 2/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

om bredband ==== == 1 I Om bredband

om bredband ==== == 1 I Om bredband om bredband ==== == 1 I Om bredband GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBAND Med bredband kan du hämta och skicka stora mängder information

Läs mer

Teletjänster i KPI konsumentprofiler

Teletjänster i KPI konsumentprofiler STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(8) Teletjänster i KPI konsumentprofiler Enhetens för prisstatistik förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att konsumentprofiler används vid beräkning av index för telefoni

Läs mer

Samhällsomfattande teletjänster: finansieringen vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet

Samhällsomfattande teletjänster: finansieringen vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet Promemoria Samhällsomfattande teletjänster: finansieringen vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som utarbetats

Läs mer

Konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer? Erfarenheter från Sverige

Konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer? Erfarenheter från Sverige Konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer? Erfarenheter från Sverige 1 Lagregler efter 15 års debatt Underprissättningsutredningen på 90-talet Förhandlingar mellan kommunala sidan

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport januari - mars 2014 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer