Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta"

Transkript

1 2003:22 Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader - Telemarknaden

2 Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader - Telemarknaden PM 2003:22 ISBN Konsumentverket 2003

3 Förord Telemarknaden är en av de viktiga konsumentmarknader som har öppnats för konkurrens. I denna rapport görs en genomgång och värdering av vilka konsekvenser konkurrensutsättningen av telemarknaden fört med sig för konsumenterna. Bakgrunden är att regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att under en femårsperiod genomföra systematiska studier av nyligen konkurrensutsatta marknader. Enligt regleringsbrevet för år 2003 skall telemarknaden studeras. Den första studien, som genomfördes år 2002, avsåg elmarknaden. Arbetet med att ta fram denna rapport har skett i samarbete mellan Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen. Myndigheterna har bidragit med erfarenheter från sina respektive kompetensområden, men svarar gemensamt för de slutsatser och förslag som förs fram i rapporten. Stockholm i december 2003 Karin Lindell Claes Norgren Nils Gunnar Billinger 2003:22 3 (80)

4 Innehåll 1. Inledning Telemarknaden Historik Konkurrensutsättningen av telemarknaden Telemarknadens utveckling Fast telefoni Mobil telefoni Telemarknaden i dag Fast telefoni Mobil telefoni Internet Rättsregler och tillsyn Konkurrensverket Konsumentverket Post- och telestyrelsen (PTS) EU-anpassning Telemarknaden efter konkurrensutsättningen Prisutveckling Teknikutveckling Inlåsningseffekter Konsumenternas agerande och syn på telemarknaden PTS individundersökning Konsumentverkets undersökning Konsumentverkets undersökning Tjänste bra? Berörda myndigheters erfarenheter Konkurrensverket Konsumentverket PTS Analys och slutsatser Konsumenternas beteende och syn på marknaden Prisutveckling Konsumentproblem Prisinformation och prisjämförelser Kundhantering Civilrättslig lagstiftning Konsumentskydd för höga teleräkningar på grund av innehållstjänster Förval Inlåsningseffekter/konsumentens arbete för att kunna göra val Övriga konsumentproblem Rådgivningsbyrå för telemarknaden :22 4 (80)

5 Sammanfattning Konkurrensutsättningen av telemarknaden har lett till att det nu finns en mångfald av aktiva operatörer på marknaden för fast telefoni. Konsumenterna har fått ett betydligt större utbud att välja emellan. Det finns dock fortfarande vissa problem på marknaden, såväl ur operatörssom konsumentsynpunkt. På mobilteleområdet finns det brister i konkurrensen. Från tidigare genomförda prisundersökningar kan konstateras att prisskillnaderna mellan operatörerna är små, priserna är stabila över tiden och högre i Sverige än i andra jämförbara länder. Tre mobiloperatörer med egna nät dominerar och ger marknaden en oligopolliknande struktur. Under senare tid har det kommit nya aktörer. Sedan marknaden öppnades för konkurrens har konsumenterna också fått tillgång till ett mycket brett sortiment av tjänster som är kopplade till telefoni. Samtidigt har dock mängden klagomål från konsumenter på telemarknaden ökat. På en generell nivå har priserna för fast telefoni sjunkit sedan konkurrensutsättningen genom att framför allt utlandssamtal och samtal som tidigare kallades rikssamtal blivit billigare. Hur stor prissänkningen är kan dock inte fastställas exakt eftersom det inte finns något system för att följa prisvariationerna i detalj på marknaden. Hur varje enskild konsuments kostnader påverkats av konkurrenssituationen går inte att uttala sig om, eftersom kostnaderna beror på vilken blandning av olika samtalsslag och vilken operatör som konsumenten använder sig av. De flesta konsumenter har fått lägre priser, med undantag för dem som nästan enbart ringer lokalsamtal. Detta gäller även de konsumenter som inte varit aktiva på marknaden. PTS kommer att fortsätta följa prisutvecklingen och marknadsutvecklingen bl.a. genom arbetet med återkommande rapporter om den svenska telemarknaden och genom att granska att de regler som finns om samtrafikavgifter efterlevs. Kännedomen om att marknaden är konkurrensutsatt är god, de allra flesta konsumenter känner nu till att det är möjligt att byta teleoperatör. Mer än 50 procent har också gjort ett aktivt val av operatör. Vilken eller vilka operatörer som erbjuder de mest förmånliga tjänsterna är svårt att avgöra. Hur förmånliga en operatörs priser är för den enskilda konsumenten beror på hur, när och vart konsumenten ringer och hur priserna är konstruerade hos operatörerna. I de flesta fall är priskonstruktionerna komplicerade och beroende av ett antal faktorer. Operatörernas olika priskonstruktioner försvårar jämförelser. För att underlätta prisjämförelser för konsumenterna tillhandahåller PTS sedan slutet av år 2000 en webbplats med prisjämförelser. Prisguiden bör ytterligare utvecklas så att den blir lättare att använda. Detta utvecklingsarbete kommer att ske i samarbete med Konsumentverket. Under förutsättning att de ändringar av prisinformationslagen som regeringen föreslagit genomförs kommer det att bli möjligt att via föreskrifter ställa krav på teleoperatörerna hur prisjämförelser skall presenteras. 2003:22 5 (80)

6 Flera företeelser på marknaden skapar inlåsningseffekter för konsumenterna, t.ex. då mobiltelefoner säljs i kombination med abonnemang som på olika sätt binder konsumenten till en viss operatör. Det förekommer också paketerbjudanden för abonnemang på fast telefoni med nedsatt pris under en bindningstid. Dessa företeelser skapar svårigheter för konsumenterna att värdera och jämföra erbjudanden i förhållande till varandra och motverkar rörlighet på marknaden. De problem som inlåsningseffekterna medför är av den omfattningen att det finns skäl för Konkurrensverket och Konsumentverket att följa marknadsutvecklingen och ingripa mot erbjudanden och bonussystem som strider mot konkurrens- och konsumentlagstiftningen. En hel del allvarliga konsumentproblem har dock uppstått efter konkurrensutsättningen. Det gäller t.ex. formerna för vilken information som skall tillhandahållas innan ett avtal träffas samt hur avtal om förval skall träffas, där det ännu inte fungerar tillfredsställande på marknaden. Ett stort konsumentproblem är att många konsumenter har fått höga telefonräkningar för olika slags innehållstjänster till följd av s.k. modemkapningar eller omkopplingar till betalnummer, där konsumenterna regelmässigt inte anser sig ha ingått något avtal med den som tillhandahåller tjänsten. Det finns också i viss utsträckning problem med kundhantering och reklamationshantering. Ett grundläggande civilrättsligt konsumentskydd saknas på telekomområdet eftersom konsumenttjänstlagen inte är tillämplig. PTS har i samarbete med Konsumentverket inlett ett arbete för att förmå de teleoperatörer som erbjuder förval till konsumenter att enas om en branschöverenskommelse om formerna för avtal om förval. Kan en överenskommelse inte nås föreslås att gällande regler kompletteras med krav på information och bestämmelser om hur avtal skall träffas. Frågan om konsumentskyddet mot höga telefonräkningar till följd av modemkapningar eller omkopplingar till betalnummer måste utredas skyndsamt. I avvaktan på en långsiktig lösning är det nödvändigt med omedelbara lagstiftningsåtgärder, t.ex. kreditgränser för telefonabonnemang. Det är centralt att företagen på marknaden har en väl fungerande kund- och reklamationshantering. Frågan om att utvidga konsumenttjänstlagens tillämpningsområde till att omfatta även telekomtjänster bör ytterligare övervägas. Det stora antalet frågor och klagomål som kommer till PTS, Konsumentverket och till den kommunala konsumentvägledningen på telefoniområdet visar att det finns ett stort behov av information och rådgivning till konsumenterna. Det finns anledning för de företag som agerar på marknaden att ta ett större ansvar för konsumenternas problem i detta avseende och att själva arbeta för att motverka att problem uppstår. Det finns starka skäl för att inrätta en branschfinansierad rådgivningsbyrå för teleområdet. Regeringen bör initiera en sådan utredning. 2003:22 6 (80)

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund till uppdraget I regeringens Handlingsplan för konsumentpolitiken (prop. 2000/01:135) framhölls att Konsumentverket borde få i uppdrag att genomföra systematiska studier av marknader som nyligen öppnats för konkurrens. Studierna skulle genomföras med ett tydligt konsumentperspektiv i samarbete med Konkurrensverket och de olika berörda sektorsmyndigheterna. Skälet för regeringens bedömning var att de nya marknaderna förändras i snabb takt och nya valmöjligheter för konsumenterna uppstår efterhand. Långsiktiga studier av vilka effekter som uppstår för konsumenterna då marknader öppnas för konkurrens skulle vara ett värdefullt instrument vid bedömningen av vilka konsument- eller näringspolitiska åtgärder det finns behov av. De skulle också ge näringslivet värdefull information om vad som krävs i form av egenåtgärder. Efter riksdagens beslut för budgetåret 2002 om anslaget för åtgärder på konsumentområdet gav regeringen Konsumentverket detta uppdrag, som löper under åren 2002 till Det första året, 2002, genomfördes en studie av elmarknaden i samarbete med Konkurrensverket och Energimyndigheten. Enligt Konsumentverkets regleringsbrev för år 2003 skall telemarknaden studeras och uppdraget redovisas till regeringen senast den 31 december Studien skall genomföras i samarbete med Konkurrensverket och berörd sektorsmyndighet Post- och telestyrelsen (PTS). 1.2 Syfte Syftet med studien är att beskriva de konsekvenser som konkurrensutsättningen av telemarknaden har fått och kan komma att få för konsumenterna. Detta sker utifrån ett helhetsperspektiv. 1.3 Studiens omfattning och avgränsning Studien inriktas främst på marknaden för fast telefoni, som är den del av telemarknaden som övergått från ett monopol till en öppen marknad. Även mobiltelefoni och Internet berörs i viss utsträckning där det finns anledning att uppmärksamma företeelser och problem från ett konsumentperspektiv. 2003:22 7 (80)

8 1.4 Arbetsmetod Arbetet har omfattat en genomgång av tidigare rapporter och skrivelser om telemarknaden, konsumentundersökningar som genomförts av Konsumentverket och PTS samt beskrivningar av de erfarenheter som Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen har av telemarknaden. Arbetet har bedrivits i samarbete mellan de tre myndigheterna. 2. Telemarknaden 2.1 Historik Telekommunikationer var tidigt ett intresse för staten. Under huvuddelen av 1900-talet hade staten, genom Televerket, monopol på att bygga upp telenät och tillhandahålla teletjänster åt hushåll, företag och myndigheter. Men de första telefonnäten och stationerna som etablerades redan i slutet av 1800-talet drevs av mindre enskilda företag. Dåvarande Telegrafverket fick dock i början av 1880-talet regeringens bemyndigande att driva telefonrörelse och påbörjade då en utbyggnad av telefonnät även i glesbygder och byggde telefonförbindelser till företag utanför de befintliga telegrafstationernas områden. De flesta enskilda telefonanläggningar köptes under den fortsatta utbyggnaden upp av verket. Genom att bygga ut telefonnätet enligt en plan för ett rikstelefonnät uppnåddes syftet att skapa ett telefonsystem som var enhetligt och som gjorde snabba förbindelser mellan olika delar av landet möjliga. Med hänsyn till den stora betydelsen av telekommunikationer har inriktningen av politiken på teleområdet lagts fast genom beslut av riksdagen. Televerkets monopol var i huvudsak ett faktiskt monopol, som inte grundades på lagstiftning eller på licenstvång. Televerkets ställning på marknaden och den möjlighet till statlig styrning som denna inneburit hade inte ansetts medföra något behov av lagregler. Det fanns dock olika anslutningsmonopol för Televerket avseende det allmänna telenätet, som utgjorde en viss reglering av marknaden. 2.2 Konkurrensutsättningen av telemarknaden Under framför allt 1980-talet och därefter skedde betydande förändringar beträffande de tekniska förutsättningarna för driften av televerksamhet. Detta förändrade också konkurrenssituationen genom att nya teleföretag gjorde inbrytningar på områden som Televerket tidigare i praktiken haft monopol på. De olika anslutningsmonopolen avskaffades successivt under 1980-talet, vilket gjorde det tillåtet att ansluta t.ex. telefoner och faxar som inte var godkända av Televerket till telenätet. Förändringarna på marknaden var också ett uttryck för en politisk vilja att skapa mångfald och valmöjlighet för telekonsumenterna och ge nya aktörer möjlighet att etablera sig på telemarknaden. Den ökande internationaliseringen ledde till ett behov av fungerande globala telekommunikationer, vilket medförde en liberalisering av telemarknaderna i land efter land. Den 2003:22 8 (80)

9 ökande konkurrens som liberaliseringen ledde till skulle ge företag och organisationer ett bredare sortiment och lägre priser på tjänster och utrustning (prop. 1991/92:100 Bil. 7). Inom EU kom liberaliseringen av telemarknaden ursprungligen till uttryck i en grönbok år 1987 (COM(87)290) om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och utrustning. Därefter utfärdades ett flertal rättsakter inom EU som var inriktade på liberalisering och ökad konkurrens på teleområdet. Strävan mot att öppna telemarknaden för konkurrens uttalades av riksdagen våren 1991: Enligt utskottets mening är det inte eftersträvansvärt eller ens möjligt att skydda televerkets verksamhet genom att söka hindra konkurrens och bevara monopolverksamhet. Den tekniska utvecklingen medför att eventuella konkurrenter utan svårighet kan kringgå formella monopol (bet. 1990/91:TU28). Riksdagens ställningstagande skedde i enlighet med regeringens proposition (prop. 1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt. I 1992 års budgetproposition (prop.1991/92:100 Bil. 7) anförde regeringen att arbetet med att anpassa den svenska telemarknaden till ökad internationalisering och konkurrens skulle intensifieras (prop. 1991/92:100 bil 7). Införandet av telelagen 1993 syftade till att ge staten förutsättningar att på en öppen telemarknad styra och kontrollera verksamheten på telekommunikationsområdet. I förarbetena till lagen (prop. 1992/93:200) uttalade regeringen att det övergripande målet på teleområdet, och därmed syftet med telelagen, var att enskilda och myndigheter i landets olika delar skulle ges tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta samhällsekonomiska kostnad. Staten skulle genom föreskrifter reglera vilka förutsättningar som skulle gälla för att bedriva verksamhet på området, men lagregleringen skulle inte vara alltför detaljerad. För att undvika låsningar var det tvärtom av vikt att utforma regleringen så att ett relativt stort handlingsutrymme gavs vid lagtillämpningen med möjlighet att komplettera med bestämmelser som anpassas till marknadssituation, teknikutveckling m.m. Generellt borde således, enligt regeringen, inslaget av regler på detta dynamiska område så långt möjligt begränsas och marknadskrafterna ges utrymme att leda utvecklingen mot nya tjänster och kommunikationsformer. I propositionen anförde regeringen vidare att det viktigaste medlet för att uppnå effektiva telekommunikationer, innefattande ett mångfacetterat utbud och låga priser, var att skapa utrymme för och upprätthålla en effektiv konkurrens. En sådan inriktning stod också i överensstämmelse med EG:s direktiv (90/387/EEG) om upprättande av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät. Den specifika konkurrensfrämjande regleringen i telelagen skulle tillsammans med en ny konkurrenslag bli det övergripande medlet för att komma till rätta med konkurrensbegränsande uppträdande på telemarknaden. Genom telelagen infördes en tillståndsplikt för den som ville driva televerksamhet. Tillståndet kunde förenas med villkor från tillsynsmyndigheten. Generella villkor för alla aktörer skulle meddelas i form av föreskrifter. Telelagen skulle, enligt regeringen, endast räkna upp vissa centrala villkor, vilket innebar att tillsynsmyndigheten skulle ges ett visst spelrum i villkorsgivningen utifrån lagens syften. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443). 2003:22 9 (80)

10 Telelagen (1993:597) gällde fram till den 25 juli 2003, då den ersattes av lagen om elektronisk kommunikation EkomL (2003:389). Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Bakgrunden till den nya lagen är en översyn som har gjorts inom EU för området elektronisk kommunikation. En grundtanke är att marknaden i första hand skall tillgodose behovet av elektronisk kommunikation och säkerställa en effektiv konkurrens. I stället för generella lagstadgade skyldigheter om t.ex. samtrafik innehåller lagen ett antal verktyg som kan användas mot företag, särskilt aktörer med betydande inflytande på marknaden, om det bedöms att marknaden inte klarar av att tillgodose konsumenternas och andra användares intressen och behov samt upprätthålla en fungerande konkurrens. Mer om denna lag finns att läsa under avsnitt Telemarknadens utveckling Fast telefoni I och med telelagens tillkomst 1993 skapades större förutsättningar än tidigare för konkurrens på telemarknaden. Tillståndsplikt för televerksamhet i allmänt tillgängliga nät infördes, samt en skyldighet för telebolag att erbjuda samtrafik till ett kostnadsbaserat pris. Samtrafikskyldigheten skapade förutsättningar för konkurrerande bolag att agera. Vid införandet av telelagen fördes de uppgifter Televerket hade, som var av myndighetskaraktär, över till den nybildade myndigheten Telestyrelsen (numera Post- och telestyrelsen, PTS) och Televerket ombildades till Telia AB. Den 9 december 2002 gick Telia och Sonera samman varvid Telia AB bytte namn till TeliaSonera AB. (TeliaSonera AB kommer dock fortsättningsvis i rapporten att kallas för Telia.) År 1993 infördes också en pristakreglering genom ett avtal som träffades mellan Telia och staten. Bland annat omfattades abonnemangs- och samtalsavgifter för privatpersoner och mindre företag. Regleringen om pristak togs bort den 1 januari Skälet till att pristaket togs bort var bl.a. att en EU-förordning om tillträde till accessnätet trädde i kraft samma datum. Därmed bedömdes att något pristak inte längre behövdes. Att ha kvar pristaket skulle snedvrida möjligheterna till ökad konkurrens och ge fel signaler till marknaden. Efter att pristaket togs bort och fram till den 25 juli 2003 gällde att abonnemangsavgifterna och samtalstaxorna i det fasta nätet skulle vara kostnadsbaserade för företag med betydande inflytande på telemarknaden. Sedan 1993 har reglerna för konkurrenters tillträde till befintlig infrastruktur skärpts. Skärpningarna har syftat till att uppnå de telepolitiska målen på ett bättre sätt samt att anpassa lagstiftningen till den framväxande regleringen inom EU. Några av de större förändringar som skett på telemarknaden genom telelagen och ändringar i denna är samtrafik, förval och nummerportabilitet. Dessutom har det tillkommit en EGförordning om tillträde till accessnätet. 2003:22 10 (80)

11 Samtrafik En grundläggande förutsättning för att abonnenterna hos olika operatörer skall nå varandra är samtrafik mellan operatörerna. Om en abonnent som är ansluten till en operatör ringer till en abonnent med en annan operatör måste operatörerna samtrafikera varandras nät för att samtalet skall kunna kopplas fram. Den operatör som trafikerar en annan operatörs nät är skyldig att betala en avgift, så kallad samtrafikavgift, till den förmedlande operatören. År 1997 ändrades reglerna om samtrafik genom att PTS gavs en möjlighet att fatta beslut exempelvis i de fall där problem inte kunde lösas genom medling mellan operatörerna. I den nya EkomL finns inte längre någon generell skyldighet att bedriva samtrafik. Däremot finns en skyldighet att förhandla om samtrafik. Förval Valmöjligheterna på den öppna telemarknaden gällde inledningsvis internationella samtal. Från 1993 blev det möjligt att ringa samtal till utlandet med en annan operatör än Telia. Kort därefter kunde även nationella samtal ringas med alternativa bolag. Det krävdes dock att användaren slog ett prefix (ett antal siffror som slås före själva abonnentnumret) för att välja en annan operatör än Telia. I september 1999 genomfördes förvalsreformen. Den innebar att telekonsumenterna inte längre behövde slå något prefix före telefonnumret för att ringa med en alternativ operatör. Förvalet programmeras in i accessnätsoperatörens telestation på uppdrag av den operatör abonnenten har valt. Samtalet styrs då automatiskt via denna operatör och något operatörsprefix behöver inte slås. Från och med den 2 februari 2002 rings även lokalsamtal automatiskt med förvalsoperatören. Innan förvalsreformen genomfördes hade andra operatörer mindre marknadsandelar än i dag. Eftersom Telia äger den sista delen av telenätet som leder fram till telefonjacket, det s.k. accessnätet, innebär det att de flesta privatpersoner är direktanslutna, dvs. har abonnemang, hos Telia. Telia hade vissa fördelar, exempelvis gjorde prefixkravet att det var besvärligare att ringa med andra operatörer. Detta försvårade för nya aktörer att komma in på marknaden, och det i sin tur gjorde att telekonsumenterna inte hade så många likvärdiga operatörer att välja mellan. Det är möjligt att ha en förvalsoperatör för nationella samtal och en för internationella samtal. Fortfarande finns också möjligheten att vid varje enskilt samtal välja en annan operatör än den förvalda genom att slå ett prefix. Prefixalternativet är ett mer omständligt sätt att ringa, men innebär samtidigt att abonnenten har betydligt fler operatörer att välja mellan. För både förval och för att använda prefix krävs att kunden har ett avtal eller är registrerad hos den berörda operatören. Abonnenten måste dock alltid betala abonnemangsavgift till Telia, som äger accessnätet, medan samtalsavgifterna, med vissa undantag, debiteras av de valda operatörerna. 2003:22 11 (80)

12 Införandet av förval i Sverige grundar sig på EG-direktiv om att förval skulle införas i alla medlemsländer. 1 Nummerportabilitet Nummerportabilitet innebär att abonnenterna kan behålla sitt telefonnummer när de byter teleoperatör. Nummerportabilitet finns för både fast och mobil telefoni, men har fått större genomslag vad gäller mobil telefoni. Syftet är att göra det lättare för abonnenterna att byta operatör, och på så sätt öka konkurrensen och valfriheten på marknaden. Nummerportabilitet för fast telefoni infördes i Sverige under andra halvåret Det skedde först i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nummerportabilitet för fast telefoni berör i första hand företag som kan behålla inarbetade telefonnummer. Förutsättningen är att den nya teleoperatör som abonnenten vill ansluta sig till har en egen teleledning in i fastigheten. För privatpersoner är det sällan fallet. Privatpersoner har nästan alltid sitt abonnemang hos Telia. Numera finns dock andra operatörer som erbjuder abonnemang i bostadshus, om än i jämförelsevis begränsad omfattning. Den 1 september 2001 öppnades möjligheten att ta med sitt mobiltelefonnummer vid byte av mobiltelefonoperatör. Tillträde till accessnätet Den 2 januari 2001 trädde en EG-förordning om tillträde till accessnätet i kraft. Accessnätet är den del av telenätet som är belägen närmast användaren och bär användarens trafik fram till transportnäten, dvs. som går in i fastigheterna och som kopplar samman användaren med det riksomfattande telenätet. Telekunderna har sina abonnemang hos den teleoperatör som äger accessnätet, som i de allra flesta fall är Telia. Förordningen innebär att konkurrerande bolag har rätt att hyra delar av Telias accessnät Mobil telefoni Under 1980-talet introducerades ett analogt mobiltelefonisystem som kallas för NMT, Nordic Mobile Telephone. Till en början användes endast frekvenser på 450 MHz-bandet och systemet kallades för NMT 450. Detta system används fortfarande, främst inom glesbygdsområden. Kapaciteten blev dock med tiden otillräcklig och frekvenser i 900 MHz-bandet togs även i anspråk, NMT 900. NMT 900 introducerades Användandet av en högre frekvens innebar att fler användare kunde anslutas, samtidigt som räckvidden minskade. År 2000 togs NMT 900-systemet ur bruk. Telias tillstånd för NMT 450 gäller fram till utgången av PTS utreder för närvarande möjligheterna att ersätta NMT med ett digitalt system. NMT 900 ersattes av GSM-systemet (Global System for Mobile Communications). GSM är en systemstandard som är framtagen av en internationell arbetsgrupp vilken hade till uppgift 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/61/EG av den 24 september 1998 om ändring av direktiv 97/33/EG med avseende på nummerportabilitet mellan operatörer och förval av nätoperatörer. 2003:22 12 (80)

13 att verka för utveckling av ny teknik och standard inom telekommunikation i Europa. GSM utnyttjar, förutom 900 MHhz, även en högre frekvens än NMT, 1800 MHz, och är digitalt, till skillnad från NMT som är analogt. Det digitala systemet gör att frekvenserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt, vilket gör att fler användare kan anslutas. En ytterligare utveckling av mobiltelefonisystemet är UMTS, som står för Universal Mobile Telecommunications System, även kallat 3G. UMTS nyttjar en högre frekvens samt har en betydligt högre överföringshastighet av data, t.ex. ljud, grafik och rörliga bilder. En förutsättning för mobiltelefoni är att det finns ledigt radiospektrum för att föra över de signaler som utgör kommunikation, t.ex. tal och textmeddelanden. För att minska risken för störningar i radiokommunikationen har Sverige och andra länder delat upp radiospektrumet i olika delar, där viss kommunikation är tillåten, t.ex. får GSM-telefoni bara förekomma inom vissa frekvensband. Innan telelagens tillkomst 1993 ansvarade Televerket för frekvensfördelningen. Uppgiften ligger nu hos PTS. Från år 1993 infördes möjligheten till ett allmänt inbjudningsförfarande, som kan användas vid exempelvis fördelning av resurser i de fall dessa är begränsade. Det innebär att operatörer bjuds in att söka tillstånd för någon specifik tillämpning. De operatörer som bäst uppfyller de i förväg uppställda kriterierna får tillstånd att bedriva verksamhet. Förändringen syftade till att underlätta inträde på mobilmarknaden för nya operatörer och till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Liksom för fast telefoni gällde en skyldighet till samtrafik i respektive operatörs nät fram till införandet av EkomL år Mobilföretag med ett betydande inflytande på marknaden skulle anmälas till EU-kommissionen. Dessa företag var tvungna att hålla kostnadsorienterade samtrafikavgifter, i motsats till de företag som inte bedömdes ha ett betydande inflytande. Upplåtande av nätkapacitet och nationell roaming Efter att PTS blivit uppmärksammad på de svårigheter som mobilteleoperatörer utan eget mobilnät erfarit då de försökt etablera sig i Sverige, och mot bakgrund av den kommande tillståndsprocessen för tredje generationens mobiltelenät, framförde PTS 1999 förslag om ändringar i telelagen till regeringen. Mot denna bakgrund skedde en lagändring i maj 2000 som innebar en skyldighet för operatörer med eget nät för mobila teletjänster att upplåta nätkapacitet till operatörer som saknar eget nät, men som ville tillhandahålla mobilteletjänster. Skyldigheten gällde dock bara i den mån det fanns tillgänglig kapacitet i nätet och utan att nätet i övrigt skadades eller stördes. Regeringen ansåg att konkurrensen behövde främjas och ett av problemen var tjänsteleverantörernas svårigheter att genom frivilliga avtal få tillgång till nätkapacitet. Lagstiftning gällande nationell roaming trädde i kraft den 1 juli Nationell roaming innebär att operatörer med eget nät tecknar avtal om att de egna kunderna skall kunna utnyttja andra operatörers nät. 2003:22 13 (80)

14 Skillnaden mellan nationell roaming och tillhandahållande av nätkapacitet är att roaming genomförs mellan två operatörer med egna nät och tillhandahållande av nätkapacitet sker mellan operatörer utan eget nät och operatörer med nät. Inför etableringen av tredje generationens mobilnät, UMTS, ansåg regeringen att det fanns en möjlighet för operatörer som inte hade GSM-nät att etablera sig på marknaden. Förhoppningen var att dessa företag skulle kunna öka konkurrensen och på så sätt påverka priser och urvalsmöjligheter. 2.4 Telemarknaden i dag Fast telefoni Telia är den dominerande fastnätsoperatören och svarade år 2002 för ca 57 procent av omsättningen av trafikintäkterna inom det fasta telenätet. Sedan telelagen trädde i kraft 1993 har Telias andel minskat med några procentenheter varje år. År 2002 var totalt 138 operatörer anmälda hos PTS för fast telefoni, men endast 55 av dessa bedömdes ha varit aktiva på marknaden. Som regel har konkurrenterna inte några kunder som är direktanslutna, i stället förmedlar de samtal genom samtrafik i Telias accessnät. Konkurrenterna till Telia betalar en så kallad samtrafikavgift för nyttjandet av telenätet, till Telia. Genom sin unika ställning på telemarknaden, med innehavet av det fasta accessnätet som når i stort sett samtliga hushåll och företag, får Telia in abonnemangsavgifter från näst intill alla användare. Den sista december år 2002 fanns det drygt 5,8 miljoner abonnemang i Sverige varav knappt 76 procent var privata abonnemang. Under 2003 hade 97 procent av alla hushåll i Sverige abonnemang på fast telefoni. Telia var huvudsaklig operatör för 52 procent av de privata kunderna, 22 procent av hushållen använde Tele2/Optimal Telecom och 6 procent hade Glocalnet som huvudsaklig teleoperatör. Med huvudsaklig operatör avses den operatör som används mest av hushållet i fråga. Exempelvis kanske man mest använde den operatör som man hade som förvalsoperatör för nationella samtal, medan man hade en annan förvalsoperatör för internationella samtal och/eller använde prefix vid vissa samtal som ringdes med andra operatörer. Före förvalsreformen fanns viss konkurrens vad det gäller internationella samtal. År 1998 hade Telia 63 procent av värdet på marknaden. 3 År 2002 hade Telia 44 procent av samma marknad. 4 När det gäller nationella samtal dominerade Telia marknaden markant före förvalsreformen. År 1998 hade Telia 94 procent av värdet på marknaden. Fyra år senare hade Telia 60 procent. Ett annat sätt att uttrycka det är att de alternativa operatörerna år 2002 hade en marknadsandel på 40 procent av värdet av nationella samtal, cirka två femtedelar av denna delmarknad Totalt har drygt 1,5 miljoner fasttelefonikunder valt en alternativ operatör till Telia som förvalsoperatör. Av dessa förvalskunder är cirka 90 procent privata, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av samtliga privata abonnemang. 2 Fakta om informations och kommunikationsteknik i Sverige 2003, s , Svensk telemarknad första halvåret 2003, s 9-26 Svensk telemarknad 2002, s Ibid 4 Ibid 2003:22 14 (80)

Klicka här för att ändra

Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Per Bergstrand Nivå två verksjurist Nivå tre per.bergstrand@pts.se Nivå fyra» Nivå fem Lag Bakgrund till

Läs mer

PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket

PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket 1997-07-01-1997-12-31 Februari 1998 1 PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket 1997-07-01-1997-12-31 1 Bakgrund I regeringens proposition

Läs mer

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. ---

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. --- FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST My Bergdahl Rättsavdelningen 08-678 57 23 my.bergdahl@pts.se DATUM VÅR REFERENS 26 juni 2003 03-1862 Callmedia Telecom CMT AB Box 239 201 22 Malmö

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Kommittédirektiv Konsumentskydd vid telefonförsäljning Dir. 2013:95 Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Konkurrensrätt- Introduktion

Konkurrensrätt- Introduktion Konkurrensrätt- Introduktion "Det är konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren

Läs mer

Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157

Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157 Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN... 1 MÅLGRUPPER OCH URVAL... 1 FRÅGEFORMULÄR... 1 FÄLTARBETE... 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Konkurrensen på läkemedelsmarknaden problem, processer och aktuella exempel. Varför konkurrens?

Konkurrensen på läkemedelsmarknaden problem, processer och aktuella exempel. Varför konkurrens? Konkurrensen på läkemedelsmarknaden problem, processer och aktuella exempel Läkemedelsmarknadsdagen 24 september 2013 Karin Roberts, Konkurrenssakkunning Konkurrensavdelning 4 Mångfald och valfrihet Prispress

Läs mer

Vertikala konkurrensbegränsande avtal

Vertikala konkurrensbegränsande avtal Näringsutskottets betänkande 2010/11:NU5 Vertikala konkurrensbegränsande avtal Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2009/10:236) till ändringar i lagen (2008:581) om gruppundantag

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06 1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:37

Regeringens proposition 2012/13:37 Regeringens proposition 2012/13:37 Kompletterande bestämmelser till EUförordningen om internationell roaming Prop. 2012/13:37 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 november

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 och konsumenträtt Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi ens innehåll

Läs mer

Telia överlämnar frågan till PTS prövning.

Telia överlämnar frågan till PTS prövning. YTTRANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Mikael Grape Teletillsyn 08-678 55 19 mikael.grape@pts.se DATUM VÅR REFERENS 11 april 2001 Dnr 01-0154/23 Tele2 AB Box 62 164 94 KISTA Telia AB 123

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

(5) Vägledning för anmälan av anmälningspliktig verksamhet. 1. Inledning. 2. Anmälningsplikt Hur görs en anmälan?

(5) Vägledning för anmälan av anmälningspliktig verksamhet. 1. Inledning. 2. Anmälningsplikt Hur görs en anmälan? Datum Sida 2016-01-22 1(5) Vägledning för anmälan av anmälningspliktig verksamhet För att tillhandahålla kommunikationsnät och elektroniska tjänster i Sverige krävs i vissa fall att verksamheten anmäls

Läs mer

1 I Om telefoni. om telefoni

1 I Om telefoni. om telefoni 1 I Om telefoni om telefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TELEFONI Den här broschyren handlar om den telefoni som du får via en fast anslutning

Läs mer

Spärrmöjligheter för telefonitjänster

Spärrmöjligheter för telefonitjänster Civilutskottets betänkande 2007/08:CU25 Spärrmöjligheter för telefonitjänster Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:86, vari föreslås vissa ändringar i lagen

Läs mer

Front Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip.

Front Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip. Front Advokater Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip 22 mars 2017 En kort tillbakablick 90-talet den digitala revolutionens

Läs mer

Allmänhetens klagomål till PTS på området elektronisk kommunikation 2010

Allmänhetens klagomål till PTS på området elektronisk kommunikation 2010 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-04-18 Dnr: 11-4511 1(11) Johan Engström Konsumentmarknadsavdelningen Enheten för konsumentfrågor Allmänhetens klagomål till PTS på området elektronisk kommunikation

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA

Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 9 maj 2005 04-13230 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 82 jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik,

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

(EkomL) avseende avgift för övergång från delad till hel ledning.

(EkomL) avseende avgift för övergång från delad till hel ledning. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 23 februari 2005 04-12593 TeliaSonera AB

Läs mer

Allmänhetens klagomål på teleområdet

Allmänhetens klagomål på teleområdet DATUM RAPPORTNUMMER 30 maj 2003 PTS:ER-2003:24 Allmänhetens klagomål på teleområdet Post- och telestyrelsen Innehåll Allmänhetens klagomål på teleområdet... 1 Inledning 1 PTS rutiner för behandling av

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter Dir. 2014:11 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10) Konsumentavdelningen Enheten för konsumentfrågor Allmänhetens klagomål till PTS på området elektronisk kommunikation 2008 PTS tar emot frågor

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

1 kap. 4 LOU 2015-10-01. Måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för kommunala stadsnät? Om undantaget för telekommunikation i 1 kap.

1 kap. 4 LOU 2015-10-01. Måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för kommunala stadsnät? Om undantaget för telekommunikation i 1 kap. Kaisa Adlercreutz, Advokat/Partner 30 september 2015 Måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för kommunala stadsnät? Om undantaget för telekommunikation i 1 kap. 4 LOU 1 kap. 4 LOU Lydelse: Denna

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2006:69. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2006

Kommittédirektiv. Dir. 2006:69. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2006 Kommittédirektiv Utvärdering av konsumentskyddet vid telefonförsäljning - Tilläggsdirektiv till utredningen om genomförande av EG:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder (Jo2005:03) Dir. 2006:69 Beslut

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8)

Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8) Bilaga 5 Datum Vår referens Sida 2010-06-22 Dnr: 10-1282 1(8) Konkurrensavdelningen Företagsuppgifter Jämför avsnitt 5.2 i Beslutsutkastet 10-1282 Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Underrättelse om att Halebops villkor för registrering av kontantkort strider mot 5 kap. 9 lagen (2004:389) om elektronisk kommunikation (LEK).

Underrättelse om att Halebops villkor för registrering av kontantkort strider mot 5 kap. 9 lagen (2004:389) om elektronisk kommunikation (LEK). UNDERRÄTTELSE 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2009-01-23 Dnr: 08-10523/23 15 Konkurrensavdelningen Helena Klasson 08-678 57 87 helena.klasson@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor

Läs mer

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm.

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm. 1661 BESLUT Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-12 Dnr: 08-1331/23 Konkurrensavdelningen Barbro Svensson 08-678 56 50 barbro.svensson@pts.se Teracom AB Att: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson

Läs mer

Praktiska råd till konsumenter vid köp av telefoni- och IT-tjänster finns på www.pts.se/konsument.

Praktiska råd till konsumenter vid köp av telefoni- och IT-tjänster finns på www.pts.se/konsument. Operatörernas ansvar enligt lagen om elektronisk kommunikation och annan konsumenträttslig reglering Uppdaterat 2006-02-15 För mer information info@pts.se Tel 08-678 55 00 PTS-F-2006:2 Mer information

Läs mer

Förändringar i nya LEK

Förändringar i nya LEK Förändringar i nya LEK Informationsmöte 6 september 2011 Staffan Lindmark Bo Martinsson Nätsäkerhetsavdelningen Vi kommer att beskriva förändringar inom följande områden Driftssäkerhet och informationssäkerhet.

Läs mer

Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen

Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2011-03-22 Konfliktlösningsregeln - bakgrund Kommuner, landsting och staten

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Årsrapport 2016

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Årsrapport 2016 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Årsrapport 2016 Författare: Ann-Sofie Eriksson Fahlgren, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55

Läs mer

RAPPORTNUMMER 20 juni 2005 PTS-ER-2005:31 ISSN Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation 2004

RAPPORTNUMMER 20 juni 2005 PTS-ER-2005:31 ISSN Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation 2004 DATUM RAPPORTNUMMER 20 juni 2005 PTS-ER-2005:31 ISSN 1650-9862 Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation 2004 Innehåll Innehåll 1 Uppdraget... 1 2 Marknaden för

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); utfärdad den 3 juni 1999. SFS 1999:578 Utkom från trycket den 16 juni 1999 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

Advokatfirma Linse&Wirgin, på uppdrag av Teledigit Scandinavia AB och

Advokatfirma Linse&Wirgin, på uppdrag av Teledigit Scandinavia AB och BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Bo Martinsson Teleavdelningen +46 8 678 5653 Bo.Martinsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-04-23 Dnr 02-2885 Enligt sändlista Saken Ändring av den svenska

Läs mer

Fax: telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll

Fax: telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24/06/2005 SG-Greffe (2005) D/202801 Post & Telestyrelsen P.O. Box 5398 SE-102 49 STOCKHOLM ATT: Marianne Treschow Generaldirektör Fax: 0046-8-678 57 03 Angående: Ärende

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:37 2005-12-16 Dnr B 10/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:37 2005-12-16 Dnr B 10/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:37 2005-12-16 Dnr B 10/04 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Optimal Telecom Sverige Aktiebolag, Box 62, 164 94 KISTA Ombud: advokaten Gabriel Lidman,

Läs mer

10 mars Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor

10 mars Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor BESLUT DATUM VÅR REFERENS 10 mars 2006 05-002068 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78 torsten.lofvenholm@pts.se Begäran om tillsyn

Läs mer

Seminarium konkurrensrätt. Konkurrens- och Marknadsrättsliga föreningen, Göteborg Chefsjurist Per Karlsson Tisdagen den 2 juni 2015

Seminarium konkurrensrätt. Konkurrens- och Marknadsrättsliga föreningen, Göteborg Chefsjurist Per Karlsson Tisdagen den 2 juni 2015 Seminarium konkurrensrätt Konkurrens- och Marknadsrättsliga föreningen, Göteborg Chefsjurist Per Karlsson Tisdagen den 2 juni 2015 1 Dagens agenda»private enforcement»public enforcement» Mäklarfusionen

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/10/EG. av den 26 februari 1998

Europeiska gemenskapernas officiella tidning EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/10/EG. av den 26 februari 1998 L 101/24 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 1.4.98 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/10/EG av den 26 februari 1998 om tillhandahållande av öppna nätverk (ONP) för taltelefoni och samhällsomfattande

Läs mer

070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer

070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Ann-Charlotte Bejerskog Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 55 37 ann-charlotte.bejerskog@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 oktober 2007 dnr 07-11203-9 Saken

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-10-17 Dnr 387/2013 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden

Läs mer

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Förfarandet är förbjudet om följande kriterier är uppfyllda: 1. Företagskriteriet 1.

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Förfarandet är förbjudet om följande kriterier är uppfyllda: 1. Företagskriteriet 1. Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag Artikel 81.1 EGF / 6 KL Förfarandet är förbjudet om följande kriterier är uppfyllda: Art 81.1 EGF 6 KL 1. Företagskriteriet 1. Företagskriteriet 2. Avtalskriteriet

Läs mer

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003 Rapportnummer: PTS-ER-2003:43 ISSN 1650-9862 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003 2003-12-12 T- 24462 Kontaktpersoner: Post- och telestyrelsen: Temo AB: Camilla Jönsson

Läs mer

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n 9 B n E f n L n u q T nr n, 74/9nnq 1 ffi. Swedish Competition Authority 2010-09-08 Dnr 374/2009 1(5) \ Tele2 Sverige AB:s och Telenor Sverige AB:s samarbete om nätinfrastruktur för mobila tele- och datatjänster

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation 2005-01-21 Dnr 1136/2004 1 (6) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (Ärendebeteckning 04-6749, 04-6950 a) Sammanfattning

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2002

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2002 DATUM RAPPORTNUMMER 2004-10-13 PTS-ER-2004:35 ISSN PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2002 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig verksamhet...

Läs mer

26 februari 2001 01-8156/23. Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom teleområdet

26 februari 2001 01-8156/23. Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom teleområdet DATUM DIARIENUMMER 26 februari 2001 01-8156/23 Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom teleområdet Innehållsförteckning Inledning... 2 Marknaden för fast telefonitjänst... 2 Marknaden för mobila

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

Faktablad. 3G i Sverige

Faktablad. 3G i Sverige 3G i Sverige Uppdaterat 2007-06-01 För mer information Jonas Wessel jonas.wessel@pts.se Tel 08-678 55 00 PTS-F-2005:5 Faktablad finns på www.pts.se Faktablad 3G i Sverige Vad är 3G? 3G 1 är tredje generationens

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Kommittédirektiv En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle Dir. 2015:87 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över postlagstiftningen

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-03 Dnr 142/2012 1 (5) Post- och Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Er referens 11-9384

Läs mer

Mobiltele marknaden. Mobiltelemarknaden i Sverige ur ett konsumentoch konkurrensperspektiv

Mobiltele marknaden. Mobiltelemarknaden i Sverige ur ett konsumentoch konkurrensperspektiv Mobiltelemarknaden i Sverige ur ett konsumentoch konkurrensperspektiv Mobiltele marknaden En rapport från Post- och telestyrelsen, Konsumentverket och Konkurrensverket 1. Förord Ett av de grundläggande

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport oktober - december 2016

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport oktober - december 2016 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport oktober - december 2016 Författare: Ann-Sofie Eriksson Fahlgren, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102

Läs mer

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Blockering och reservering av abonnentledningar

Blockering och reservering av abonnentledningar SKRIVELSE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 16 december 2005 05-3673/23 Till berörda bredbandsleverantörer

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 DATUM RAPPORTNUMMER 19 mars 2003 PTS-ER-2003:12 ISSN 1650-9862 PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig

Läs mer

Svensk telemarknad första halvåret 2000

Svensk telemarknad första halvåret 2000 DATUM DIARIENUMMER 31 oktober 2000 00-12279 Svensk telemarknad första halvåret 2000 FÖRFATTARE Stefan Williamson Innehållsförteckning 1 Kort summering...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Marknadsutvecklingen...4

Läs mer

Utbyggnaden av tredje generationens mobila telenät

Utbyggnaden av tredje generationens mobila telenät DATUM VÅR REFERENS 30 maj 2002 02-3357/23 ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Magnus Axelsson Telefrågor 08-678 56 04 magnus.axelsson@pts.se Regeringen Näringsdepartementet

Läs mer

Att välja abonnemang

Att välja abonnemang Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer