Barn- och ungdomsidrott under ändrade villkor
|
|
- Mikael Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk Idrottsforskning nr " t e * Barn- och ungdomsidrott under ändrade villkor Man kan utmåla verksamheten inom idrottsrörelsen på många sått utan ha vare sig helt rätt eller helt fel. Tre miljoner medborgare är engagerade inom idrotten, de flesta barn och ungdomar. En vanlig sammanfattning är att idrotten utgör en betydelsefull miljö för barn och ungdomar, på det hela taget en positiv sådan, men att det också finns problem och avarter inom verksamheten, exempelvis doping, tåvlingshets, utslagning och kommersialisering. Sedan kan man balansera denna beskrivning åt olika håll. Det finns de som av välmenande skäl skönmålar verksamheten, det finns de som lika välmenande betonar avigsidorna. Jag skall nu kort diskutera dagens idrott som uppfostringsmiljö uöfrån tre nivåer, utifrån ett samhällsperspeköv, utifrån idrottens inre ut-veckling och utifrån själva verksamheten. Vi vet att vid sidan av familjen och skolan utgör idrotten idag den viktigaste organiserade uppfostringsmiljön for bam och ungdom. Många föräldrar överlämnar sina bam från fritidsledama till idrottsledama som om det vore frågan om en förlängning av den samlade skoldagen. Men det finns åtminstone en väsentlig skillnad här, nämligen att idrotten utgör en frivillig, ideell verksamhet, medan skolan bygger på ett obligatorium. Vad händer då när vi föräldrar överlämnar våra bam och ungdomar till oss idrottsledare? För de flesta idrottsledare är ju oavlönade föräldrar. Ser man det från denna utgångspunkt kan man ju säga att det finns en stark närhet mellan familjen och idrotten som uppfostringsmiljö. Samtidigt sker det ju i en idrottsförenings regi, där föreningens målsättningar skall vara det som styr verksamheten. Med detta vill jag antyda att det finns ett antal intressen som bam- och ungdomsidrotten skall tillfredsställa. Idrott och samhälle När man skall diskutera idrottens verksamhet menar jag att man måste ta hänsyn öll två grundläggande aspekter. Dels att idrotten är en del av samhället. Man kan svårligen tänka sig idrott utan samhälle, däremot kan man, åtminstone teoretiskt, tänka sig ett samhälle utan idrott. Av Tomas Peterson Sociologiska Institutionen Lunds universitet idrottens historia följer att idrotten är en social företeelse, ett mätande människor emellan uöfrån regler som har det sociala som sin förutsättning - även om det historiskt har handlat om tävlande som emellanåt har haft dödlig utgång som både syfte och som oavsiktlig konsekvens. Bakom idrottens regler har allöd funnit andra sociala regler för mänsklig samlevnad. Idrottens regler och förutsättningar har förändrats som en följd av mänsklighetens sociala utveckling. Jag menar att man i första hand kan förstå den svenska idrottsrörelsens utformning och inriktning som en följd av det svenska samhällets utveckling under det senaste århundradet. Den andra utgångspunkten är att idrotten lever sitt eget liv, mitt i samhället. Det vägs, mäts, klockas, tävlas och rangordnas. Man kan kanske inte säga att idrottsverksamheten är poänglös utan tävlan Men det är tävlingsverksamheten som drar de stora bam och ungdomsgrupperna Öll idrotten. Tävling handlar om att bli bäst, och det finns ingen idrottsgren där den blir bäst som kämpar mest väl Men öll idrottslivet hör också samvaro, resor, och täta relaöoner mellan bam och vuxna. Kring träning och tävling skapas ett helt miniatyrsamhälle, med sina egna regler, normer, värderingar och sociala relaöoner. Man kan vara sämst i skolan och samödigt kung på fotbollsplanen Man kan vara arbetslös och fattig men samödigt en uppburen föreningsledare. Det gäller alltså att ta hänsyn öll både dessa aspekter när man diskuterar idrotten som uppfostringsmiljö. Idrotten är en del av samhället, men lever samödigt sitt eget liv. Vilka konsekvenser får ett sådant perspektiv när man närmar sig den idrottsliga verksamheten? Idrotten som folkrörelse En vikög aspekt av den svenska välfärdsstatens konstruköon är att den inte bara inhägnar medborgarnas liv vad gäller arbete, bostäder, hälsa och utbildning. Även den privata, fria tiden har välfärdsstaten i betydande omfattning lagt tillrätta för oss under efterkrigstiden. Här har folkrörelserna spelat en vikög roll. De fackliga organisaöonema, kooperaöonen, nykterhetsrörelsen, bildningsrörelsen, boendeorganisationerna, folkets hus- och parkrörelsen, alla har de strävat efter att både organisera och aktivera en folklig bas och att delta i uppbyggandet av ett folkligt civilt samhälle. Frågan är om inte idrottsrörelsen efterhand har blivit den mest folkliga av dessa, i betydelsen klassmässigt bredast och mest aköverande. Idrotten integrerades i välfärdssamhället via en rad statliga och kommunala reformer från 50-talet och framåt. Stödet
2 Svensk Idrottsforskning nr %& öll idrotten har från statsmaktemas sida setts som en av de bästa generella insatser man kunnat göra för att ge ungdomen en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen (inklusive korpidrotten) har, tillsamman med skolgymnastiken och företagshälsovården ansetts gynna ungdomlig fostran enligt formlen en sund själ i en sund kropp. Stödet öll idrotten och andra folkrörelser har varit ett samhällsekonomiskt billigt sätt att komplettera andra former av tillsyn och omvårdnad - ett slags ungdomsgårdsverksamhet i oavlönad regi. De stora bam- och ungdomsutredningama 1939, 1953 och 1962, hade i idrotten både en vikög pådrivare och en av de stora vinnarna. Utredningarna utmynnade bl.a. i studiecirkelstödet, friödsgruppsstödet, konsulent/insbruktörsbidraget, det kommunala akövitetsbidraget, bidrag till central verksamhet och ungdomsledarutbildning. Detta stöd har, tillsammans med införandet av utbildningar på högskolenivå som exempelvis friödspedagogutbildningen, skapat en infrastruktur som i många fall fungerar som en förlängning öll skol-, friödsoch ungdomsgårdsverksamhet. Välutbildade hel- eller delödsanställda instruktörer och konsxilenter har i föreningsregi tagit hand om bam och ungdomar. Idrottsledaren Grunden för idrottens fostran ligger dock fortfarande det frivilliga oavlönade arbetet. Det föräldraengagemang som samhället så ofta ropar efter finns inte på gator och torg, men väl inom idrottsrörelsen, där hundratusentals föräldrar på bara några årtionden har varit med och skapat en helt ny social kategori - den oavlönade fritidsledaren. Behovet av ungdomsledare har gett upphov öll ett antal yrken, vilka tenderar att professionaliseras via de nya utbildningarna på högskolenivå, som öll exempel idrottspedagog och idrottskonsulent. Den omgivning som ungdomsledaren arbetar i har också professionaliserats. Ändå består den stora majoriteten ungdomsledare idag av föräldrar med begränsad föreningskunskap och ibland utan idrottskunskap. Dessa trängs mellan två sköldar - engagemanget dels som förälder och dels som idrottsledare. De uppgifter de tilldelas av föreningen har de svårt att leva upp öll, samödigt som de är oumbärliga för verksamheten. Det som från början var grunden för det samhälleliga stödet öll idrotten var dess fostrande och samhällsdanande karaktär. På 40-talet började man betona idrottens förmåga att skapa fritidssysselsättning och "avhålla från osunt levene". Det fostrande målet har sedermera förändrats öll att avse demokratisk fostran (idrottsrörelsen är ju också den största ungdomsorganisaöonen i samhället). Idrott åt alla - eller? Det nuvarande stödet öll idrotten kom som ett resultat av utredningen Idrott åt alla. Såväl riksdagen som regeringen framhöll att stödet främst skulle avse att stimulera moöons- och breddidrott inom alla åldrar. Samtidigt skulle detta inte ses som ett förringande av elitidrotten. Samhällets målsättningar har oftast varit desamma som Riksidrottsförbundets egna, och inte ändrats i någon större grad sedan 1970-talet. I tanken bakom det generella stödet ligger att det även skall II Lfi Inom idrottsrörekem/mris eff enormf yoröwrwmgaggmimg som sotruzs pd gofor och forg. Fofo frzgixzr Näs/imd/Pressens Bi/d.
3 t e * omfatta "riskgrupper" bland ungdomen. I den utsträckning detta mål hitölls har uppnåtts kan man misstänkta att dagens utveckling, både på viköga samhällsområden och inom idrotten, drar åt ett annat håll. Redan nu är det tveksamt om den stolta parollen "idrott åt alla" gäller för exempelvis bam till ensamstående, lågavlönade eller arbetslösa invandrarkvinnor. När kommunerna för några år sedan på allvar började skära i bidrag och verksamheter drabbades först kultur- och fritidssektorerna. Parollen "idrott åt alla" sammanfattade det gemensamma projekt som folkrörelsen idrott och den välfärdsstatliga regimen erbjöd medborgarna. Idag är det andra ideologiska tongångar som gäller i samhället, och givetvis får detta också konsekvenser för idrotten. En nedskärning av samhällets stöd öll idrotten ligger väl i linje med tanken på att medborgarnas liv skall avreglcras inom samhällets alla områden. Effekterna kommer förmodligen också att bli likartade innanför och utanför arbetslivet. Jag menar att de förändringar som nu sker på fritidsområdet på sikt kommer att förstärka marginalisering och ojämlikhet. Jag tror också att de kommer att förändra förutsättningarna för välfärdsstatens legitimitet. Det senaste åröondets nedskäringar och privaöseringsideologi förstärker vissa sidor och försvagar andra i idrottens eget inre verksamhetsliv. Med betydande sannolikhet kommer detta på sikt att leda öll att dagens folkrörelseidrott blir mera kommersiell, individualistisk, eliösösk och oöllgänglig för stora grupper av befolkningen - M( gör du so;?/ ;ag säger/ Tro mfe aff dw Äzm spek dzff egef spef. f ofo Ozr/-/o,%m EriVcsson/PresseMS Bi/d. Amatörism - professionalism Men jag sa inledningsvis att idrotten samödigt har ett eget inre liv. När det gäller idrottens utveckling menar jag att ett av de vikögaste beslut som tagits i modem öd var när amatörrcglerna avskaffades I och med det beslutet kan man säga att den gamla amatörstiska folkrörciseorganisaöonen på allvar öppnade sig mot det moderna samhällets två centrala aktörer - staten och marknaden Jag har ödigare pekat på hur idrotten via olika bidragsreformer länkades till väl-
4 färdssamhället kring xo. enom att oekså öppna sig mot marknaden skapades förutsättningar för en marknadssmäsig betalxxing av det arbete soxn xdrottsutövarna såväl somtränare och funktionärer utför. Via kontraktslön, friköpt arbetstid för träning oeh sxabbtökaxide övergångssummor skapadessxart inom lagsporterna en kommersiell spelar markxad. kostnaderna för att på detta sätt integrera idrotten! sam hållet ökade radikalt. Fram tillibörjan av Otalet harbåde samhällets och markxadexs stöd till idrotten ökat. Det offentliga stödet till idrotten står idag för cirka två tredjedelar av inkomsterna. Nu kan man naturligtvis diskutera! vilken utsträckxing dexxa beskxivxg är giltig för idrottenihela sin bredd och hela sitt djup. vxengexxerellt kan dexutvecklixxg visett de senaste årtiondexa ses som professioxalisermgsprocess. Frofessionalisexingbetyder att xnan eftersträvar bättre idrottsliga resultat,ochdefta gör maxgexxom att göra verksaxnheten xnera effektiv, rationell, ända xnålsenlig. Det gäller själva idrottsutövandet, men det gäller också dess omkringliggande förutsättningar - organisatiox, rekryterxxg, utbildning, ekonomi och ideologi. Organisatoriskt kan man säga att ur folkrörelseformen, som hade fungerat som vilken fackförening eller Folkets Fiusavdelnxng som helst, växer det fram en verksamheten sommerabygger på professionaliserxxxg, hierakisering och specialisering för att möta nya behov, lexxna utveckling är ofta svår att kombinera med klubbkänsla, idealitet och sammanhållning. För att göra en liknelse är det ilängden omöjligt att driva något som oftakanjämföras med ett medelstort företag på grundval av glada amatörer, där dagsformenochden rena spelglädjen får avgöra insatsen. Detmåste till rationalitet, organisering, effektiv! tet och förutsägbarhet bådeiorgansationenochisjälvaidrottsutövan- lltbildningsverksamheten har generellt blivit allt mer omfattaxide, systematisk och kodifierad.fetta gäller både material, utlärning och skolningav tränare och ledare.ltbild ningen har ju också på olika sätt knutits till samhällets utbildningssystem. Fkoxxomiskt innebär det att löxearbetetochlöxxearbetsrelatxoner breder ut sig och skapar problem gentemotdenstoragruppenoavlöxxade förenixxgsaktiva. Fetta eftersom dexcextrala sociala aspekten av folkrörelsearbetet är attdetbygger på idealitet, oegexxnytta ocb solidari- Frofessionalxsering ibetydelsen att verksambeten utvecklas emot yrkesmässiga forxner karakteriserar också själva idrottsutövaxdet-rationellare tränixg, en allt mer avancerad xxifrastruktur krxxg verksamheten, och som sagt finns det en betydligt stör re sannolikhet att idrottande kvinnor och män i dag i större eller mxndregradkaxlivxårasigpåsin idrott än för 0 år sedax. öreninsfostran-tävlinsfostran Vilka koxxsekvenser får då utvecklingstendenser inom saxnhället respektive idrottexi för den verksamhet som våra barn och ungdomar befinner sig? Ftt sätt att diskutera detta är utgå ifrån begreppsparet föreningsfostran och tävlingsfostran. Det är ett enkeltbegreppspar somåena sidan försöker fånga alla aspekter av det som skeriverksamheten, ocbådenandravisar på ett förhållande som inte är konfliktfritt utan utgör ett motsättxixxgsfyllt förhållande. Varje folkrörelse har åtminstone två grundläggande målsättningar. Den ena, föreningsfostran, har alla folkrörelser gemensamt, llålet är att främja demokratiska umgångesformer,grxxndade på respekt, likaberättigande ochöppenhet.manvärxder sig till alla oavsett ekonomisk, social, etnisk, politisk eller religiös bak grund.den andra målsättningen är att arbeta för en speciell grupps intressen - exempelvis nykterister, hyresgäster eller konsumenter. Ftt särdrag hos idrotteniförbållande till andra folkrörelser är kombi nationen av föreningsfostran och tävlingsfostran. Fåda aspekterna skall finnas medihelaverksamheten. Ivlen i praktiken upplever många idrottsföreningar det svårt att förena dessa former av fostran på ett naturligt och självklart sätt. Tävlingsfostxan strävar till sin natur mot selektering, rangordning och elitisering bland deltagarna. generellt sett kan man säga attverksamheten inriktas alltmer på tävlingsfostran ju högre upp i åldersgruppernaochiseriesystemenman kommer. Ju högre upp max koxnmer, desto xxer betoxxas ungdomsverksamletexs roll som rekryteringsbas för seniorverksaxnheten. Ju högre upp man kommer desto hårdare måste maxockså selektera för att skilja ut dexn som kanplatsa i sexnorverksaxnletex. För fexntio år sedan hade xnycket få förexnngar någoxx egentlig ungdomsverksamhet, sådan sonx vi nu käxner den, ixxnan juxxioråldern. Idag utgör ex gigantisk verksaxnhet för barnochungdomar mellan fem och sexton år grunden för den samhällsstödda idrottsvexksaxnheten. ltgåxxgspxxxkten är att ta handom allaide åldrarna som söker sig till verksamhetexx och låta var och en utvecklas exligtsixa egna förutsättningar. Förexnngsfostran måste, liksom i axxdra uppfostrixgsmiljöer, haxxdskas med barn och uxxgdomar som växer och förändras, fysiskt, psykiskt och sociala hur gruppdynamxkex, på tränmgochitävling, utvecklar ansvarstagande ochmxtiativförmåga.ffurvuxxxa soxn ledare förhåller sigoch konsekvenserna avdetvilka som slutar och vilka som fortsätten vilka somblir bättre än andrad vilka ambitioxer, drömmar och kunskaper ungdomarna har och harmoni eller motsättning? Jagmenar därför attistället för att betrakta bredd och elitidrott som ett harmoniskt och kompletteraxxde begreppspar bör man utgå ifrån att ungdomsidrotten präglas av ett xnotsättningsfylltförhållaxxdexnellan förexnxgsfostran och tävlingsfostran. Förenixxgsfostrax står då för dexx medborgarfostransomdeltagaxdei förexxingslivetaxtasledatilltävlxxgsfostran för de mått och steg som antas skapa de bästa idrottutövama. Vi vet att det firxns stora skillnader! hur olika föreningar väljer att hantera denna ambivalexxs.fxgruxdfråga är vilket slags föreningsfostran som deltagande i organiserad xdrottsverksambet på föreningsbasis ger. Fn annan fråga är oxnenutpräglad satsning påtävlingsfostranärlåxgsiktigt produktiv, eller ommindre allvar och mera lek kanske är mer effektiv också i ett elitperspektiv.
5 samtidigt blir idrottsverksamheten poäxglös utan tävlan. Det går inte heller att hävda att tävlingsverksamhet är oförenlig med föreningsverksaxnhet.lexdeutgör inteett konfliktlöst verksaxxxletspar. rangordning innebär inte automatiskt selekterxng och utslagnixig, men leder dit förr eller senare. Faktorer soxn påskyndar ellermotverkar denna utveckling finns bådeisamhället och inom idrottex. Idrottens logik tenderar attdrxva fram en betoxxing av tävlxxxgsfostran, samtidigt som samhällets intresse av att stödja idrotten soxn folkrörelseutgårxfrårx att idrotten engagerar bam och ungdom på ett meningsfullt sätt. För samhället är aktivitetexiförstahand medborgarfostran, att barn och ungdom i organiserade former lär sig demokratiska former för umgäxxge, lär sig samarbeta, respekt för andrax en verksamhet där faktorer soxn klass, köxreligiori, språk och etnisk tillhörighet är underordnad den gemensamma idrottsaktiviteten. Fn neddragning av det generella stödet till idrotten slår, liksom på andra områden, mot bestämda grupperisamhället. Detta sker både direkt, genom att mixska de materiella förutsäthxingarna för ett allmänt tillträde till verksamheten, och indirekt genom att förstärka tendenser inom verksaxnheten som går åt samma håll. Idrotten som marknad När det samhälleliga stödet skärs ned och verksamheten får ta mer av sinaegrxa kostnader sker intebara enminskningavstödetutanockså en föräxdringavdess sammansättning, samtidigt som samhällets stöd minskar ökar betydelsen av de andra inkomstkällorna. Fraxnför allt handlar det om det kommersiella stödet genom spoxsorxng ochspelmarknaden-intemmstbingolottoverksamhetexx. Djurgårdens avsikt att introducera exx idrottsförening på börsen är ytterligare ett exempel på denna utveckling. Det kommersiella intresset för idrotten riktar sig framför allt mot elitverksamheten och gyxxnar vissa specialidrottsförbund före axdra liksom elitförenxngargyxnasframför breddföreningar. Det stora undantaget här är bingolotto,somiförstahand premierar de förexxmgarsomkanorganiseraupp exomfattandeförsäljnmgsverksaxnhet. Oftaär ett visstantal försålda lotter i veckan av barnen, dess föräldrar eller nära släktingars förutsättnxngexförattbarnen skall få del ta i idrottsverksamheten. Fftersom bingolottoverksamheten är så lönsam, men samtidigt arbetskrävaxde, håller det på att växa framettxiytt möxster föreningar emellax vad gäller ekonomiska resurser. Dex tidiga re så sälvklara kopplingen mellan placeringiseriesystemet ocb materiella resurser relativxseras genom att vissa förexixxgar lägger ner mycket mer tid och arbete på lottförsäljning en än andra. Fingolottoärocksåett braexempel på att media blir en allt mer för idrottex betydelsefull aktör. Idrotten har effektivt knutits till det kommer siella mediaföretaget TV-en bindning med måxgakoxxsekvenser, inte mxnstiformavenbetydaxxdeekoxxoxnisk sårbarhet. Därtillökar medias betydelse via bevaknixxgsavtal - kabelsänd allsvenska är idag centrala inkomstkällor för fotbollen och ishockeyn, och andra förbuxd kommer att följa efter, förutsatt att de arxpassas till de kommersiella behoven. Ideologiskt betydelsefull blir medifierxngen via koncentratxoxxen på elitverksamheten, verksamhets mässigt genom att idrottsgrenar fvxngasanpassa regler och innehåll till mediernas behov, vilka har helt axxdrabevekelsegrunder än de inomidrottsmässiga aspekterna. För xnarkxxadiseringexx av idrotten är media en mäktig hävarm. Antingen eller? Idrottens motsägelsefulla karaktär! dagens samlällekansägasha skapats både av interna och exterxxa faktorer - internt i konflikten xnellan förenings- oeh tävlingsfostraxx, externt genom att genomsyras av grundläggande processer i det moderna samhället som professionalisering, kommersialisering och elitisering. De tendexxser som idag kan skönjas närdetgälleridrottexs plats och funktionisambället pekar samfällt åt samma håll. Politiska budskap och ekonomisk xedskärning tenderar att stärka vissa tendexxser i idrottens ixterna sammansättning och funktion. Detta leder till en allt mer marknadsorien terad xdrottsverksamhet, saxntidigt som nedskärningar inom fritidssektom minskar tillträdet till idrotten för vissa grupperisamhället. Idrott utövad som föreningsverksaxnhet på folkrörelsegxund, subvextionerad av samhället utifrån gexxeralxtetsprincipen, hotas av att förlora dagens oeh morgondagens barn och ungdomar åt två håll antingen inipassxvitetellerixdrottsutövxxing i axdra former. När det gäller de ändrade villkor som jag menar att barn-ochungdomsidrotten står inför efter det senaste årtiondets utveckling, både inom saxnhället och idrotten, såtror jag alltså att de förstärker vissa sidor och försvagar andraxidrottens eget inre verk samhetslxv.rovt uttryck trorjag att detärförexnxgsfostraxsom försvagas och tävlxngsfostran som förstärks. sammanfattningsvis har jag försökt diskutera dagexxs idrott som xxppfostringsmiijöxxtifråxtrenivåer.när det gäller samhällsperspektivet har jag försökt beskriva en saxxxhällssituatxon som är präglad av snabbaoch strukturella förändringar. När det gäller idrottensinreutvecklinghar jag betonat ex process vari det låxgsiktigt sker exx övergång från amatöristisk till exx mer professionell verksamhet. När det gäller själva verksamheten bar jagargumenterat för att man skall förstå den som en socxalisatxoxsmiljö präglad av ett xnotsätmmgsfylltförhållaxdemellan föreningsfostran och tävlingsfost-
Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merRF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott
RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott Idrotten vill bakgrunden till anvisningarna Idrotten vill är svensk idrotts idéprogram. Här beskrivs idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Här beskrivs
Läs merIDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN
IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN Vad kan idrottsrörelsen göra? Varför är idrottsrörelsen en viktig samarbetspart? Hur vill idrottsrörelsen arbeta med landsbygdsutveckling? 1 BAKGRUND
Läs merFC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar
FC Rosengårds fotbollspolicy Information till föräldrar Den bästa fotbollsutbildningen Vi på FC Rosengård är glada att välkomna dig och ditt barn till klubben. Vår målsättning är att ge ditt barn den bästa
Läs merBARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER
BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN TOM 12 ÅR UNGDOM 13-20 ÅR BAKGRUND Varför har RF skärpt riktlinjerna för barn och ungdomsidrotten? Riktlinjer - Idrott för barn Idrott för barn ska bedrivas ur
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merTRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren
TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merKöpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merHANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP
HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merIFKs värdegrund. För övriga specifika policyfrågor hänvisas till de av moderföreningen IFK Mariehamn antagna värdegrunderna
IFKs värdegrund Inledning: Detta dokument har upprättats för att beskriva IFK Mariehamn Fotboll rf ( ungdomsfotboll ) barn och ungdomspolicy. Dokumentet uppdateras årligen före det nya verksamhetsåret
Läs merPolicydokument. Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Gimonäs Umeå IF Reviderad och fastställd av styrelsen 2011-06-08
[2011-11-05] GIMONÄS UMEÅ IF POLICY [Reviderad policy, fastställd av styrelsen 2011-11-05] Policydokument Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Idrottens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi
Läs merIdrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009
Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott
Läs merFrivillighet på modet!
Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merSverigedemokraternas förslag till mål och ramar 2016-2018 för Sandviken
Sverigedemokraternas förslag till mål och ramar 2016-2018 för Sandviken Trygghet och tillit Vår vision Sverigedemokraternas vision är ett samhälle där vi medborgare förväntas och tar ansvar för varandra.
Läs merStrategiska områden med övergripande mål 2025
Strategiska områden med övergripande mål 2025 Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Livslångt idrottande Svensk
Läs merLandskrona BoIS som uppfostrings- och utbildningsmiljö*
Landskrona BoIS som uppfostrings- och utbildningsmiljö* Tomas Peterson Idrottsvetenskap, Malmö Högskola Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org (ISSN 1652 7224) 2005-02-08 Copyright Tomas Peterson
Läs merInledning. Organisation
Föreningsfolder Inledning Rissne IF grundades 1984 och har sedan dess vuxit från endast ett seniorlag i fotboll till det vi är i dag, med verksamhet inom både fotboll och volleyboll. Fotbollen, som är
Läs merHur man blir en av svensk fotbolls viktigaste spelare
Hur man blir en av svensk fotbolls viktigaste spelare Sverige älskar fotboll Inledning Hur mycket kan man älska fotboll? Mycket. Det finns en stor grupp svenska supportrar som följer våra landslag på
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merSTADGAR KFUM LINKÖPING GOLF
STADGAR KFUM LINKÖPING GOLF ANSLUTNING 1 KFUM Linköping Golf tillhör KFUK-KFUMs idrottsförbund och är genom detta ansluten till KFUK-KFUMs riksförbund, KFUKs världsförbund och KFUMs världsförbund. 2 För
Läs merStereotypa föreställningar om idrottsflickan
Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt
Läs merPOLICY FÖR SPELARUTVECKLING
POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merRemissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd
Strömsholm den 19 februari 2013 Riksidrottsförbundet Peter Eriksson Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Svenska Ridsportförbundet har beretts tillfälle att yttra
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merVälkommen till AFG. BBK:s ungdomsverksamhet skall skapa förutsättningar för alla att vara med och utvecklas till så bra fotbollsspelare som möjligt.
Välkommen till AFG Bagarmossenmodellen BBK:s ungdomsverksamhet skall skapa förutsättningar för alla att vara med och utvecklas till så bra fotbollsspelare som möjligt. Fysisk utveckling BBK:s ungdomsverksamhet
Läs merIdrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015
Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings
Läs merGoda skäl. att vara medlem i
Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merRÖDA TRÅDEN TIF VIKINGS
RÖDA TRÅDEN TIF VIKINGS TIF VIKINGS bildades 1973 under namnet Trelleborgs Ishockeyförening. Föreningen har antagit namnet TIF VIKINGS som varumärke. TIF VIKINGS är Sveriges sydligaste ishockeyförening.
Läs merNågra övningar att göra
Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar
Läs merVisions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK
Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...
Läs mer4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER
4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER FÖRENINGAR MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER SPONSORER REGERING, RIKSDAG & EU REGLER & FÖRORDNINGAR
Läs merUngdomspolicy Allmänt Generella Regler Ålderskullar: Uppflyttning av spelare:
Ungdomspolicy Pixbo erbjuder ungdomar som är intresserade av innebandy, en åldersanpassad idrottsutbildning, inriktad på innebandy. Utbildningen skall omfatta såväl praktisk som teoretisk utbildning i
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merIdrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)
Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Läs merFÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket
Läs merIdrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Stadgar för den ideella föreningen KFUM Örebro orientering med hemort i Örebro kommun. Bildad 1927. Dessa stadgar antogs vid årsmötet 4 februari 2005 Rev. 120227 Idrottsrörelsens verksamhetsidé Idrott
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merInriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)
Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs mer2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan
2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare
Läs merSundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy
Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,
Läs merDet viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.
Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-
Läs merThis is an electronic version of a text published in Perspektiv på sport management
This is an electronic version of a text published in Perspektiv på sport management Citation for the published paper: Tomas Peterson Idrotten och samhället URL: http://hdl.handle.net/2043/10856 Published
Läs merFÖRENINGSCERTIFIKAT CERTIFIKAT
FÖRENINGSCERTIFIKAT Stockholms Fotbollförbund följer Svenska Fotbollförbundets långsiktiga arbete för att tillsammans med sina medlemsföreningar utveckla Stockholms ungdomsfotboll. Riktlinjer och ledstjärnor
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merDet svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror
1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska
Läs merKoncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var
Läs merStadgar för Svenska Aikidoförbundet
Stadgar för Svenska Aikidoförbundet SVENSKA AIKIDOFÖRBUNDET Antagna vid konstituerande förbundsstämma 2009-10-11, ändrade vid ordinarie förbundsstämmor 2010-03-20, 2011-03-26, samt 2014-03-22. 1 kap Idrottsrörelsens
Läs merInnehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland
Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands
Läs merNORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs
NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR
Läs merRiktlinjer och bestämmelser för barn- och ungdomsidrotten. på Åland ÅLANDS IDROTT
Riktlinjer och bestämmelser för barn- och ungdomsidrotten på Åland ÅLANDS IDROTT ÅLANDS IDROTT Riktlinjer och bestämmelser för barn och ungdomsidrotten på Åland Åländsk idrott för barn och ungdom skall
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs mer2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)
Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla
Läs merIdrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet
Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merDu är viktig för Norrköpings framtid.
Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas
Läs merIDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.SE
IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.SE EN UTBILDNING FÖR IDROTTS- INTRESSERADE ELEVER OCH ELITSATSANDE IDROTTARE Vill du kombinera ett
Läs merGUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING
GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merHögskola eller folkhögskola? Det är frågan!
Publicerad nr 4-5 2008. Författare Hans-Erik Olson Avdelning Debatt Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Har fritidsledarutbildningen kommit till vägs ände? Skolorna har inte lyckat reda ut om de
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merURL: http://hdl.handle.net/2043/10823
This is an electronic version of a text published in Svensk idrottsforskning Citation for the published paper: Tomas Peterson När fälten korsas 2005, nr 3, s. 9-11 URL: http://hdl.handle.net/2043/10823
Läs merInnehåll. Idrottsrörelsens verksamhetsidé 4. Allmänna bestämmelser 5
Innehåll Idrottsrörelsens verksamhetsidé 4 Allmänna bestämmelser 5 1 Ändamål 5 2 Sammansättning 6 3 Tillhörighet m.m. 6 4 Beslutande organ 6 5 Firmateckning 6 6 Verksamhets- och räkenskapsår 6 7 Stadgetolkning
Läs merIDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.
IDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT > > Möjlighet att kombinera studier med idrott > > Lärare och instruktörer med specialkompetens > > Bra lokaler och samarbeten med ledande klubbar > > Idrottsläger
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2011 MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. SAMMANFATTNING
VERKSAMHETSPLAN 2011 SAMMANFATTNING Gymnastik är en form av idrott, som alla har nytta av att hålla på med. Gymnastiken ger en god kroppskontroll, är utvecklande av motoriken samt dynamisk och mångfacetterad.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merYttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merShakedown inför rallycross EM och SM.
Shakedown inför rallycross EM och SM. Jag fick en inbjudan till Strängnäs där dom svenska EM- förarna i rallycross skulle hålla en presskonferens och shakedown inför 2007 säsong. Tanken att åka ner lockade
Läs merSTOCKHOLM 2013-11-28
STOCKHOLM 2013-11-28 Idrottslyftet 2014-15 Idrottslyftet är en satsning på barn- och ungdomsidrott. Regeringen har årligen avsatt 500 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet fördelar till alla specialidrottsförbund,
Läs merVerksamhetsinriktning. för. IFK Lidingö Friidrottsklubb
Verksamhetsinriktning för IFK Lidingö Friidrottsklubb Ett underlag för att under det kommande året, i olika konstellationer av ledare och aktiva, förankra, diskutera, förtydliga, planera för att förverkliga
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merVad ska vi ha varandra till?
Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte
Läs merVerksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015
Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen
Läs merNormalstadgar för idrottsförening. Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01
Normalstadgar för idrottsförening Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01 Normalstadgar för idrottsförening Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01 STADGAR för den ideella föreningen Luleå Boden
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merTrygghet, respekt och ansvar
Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt
Läs mer