DE GRÖNA NÄRINGARNA VÄXER! Energi & livsmedel. Uppföljning av LRFs energi- och livsmedelsstrategier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DE GRÖNA NÄRINGARNA VÄXER! Energi & livsmedel. Uppföljning av LRFs energi- och livsmedelsstrategier"

Transkript

1 DE GRÖNA NÄRINGARNA VÄXER! Energi & livsmedel Uppföljning av LRFs energi- och livsmedelsstrategier LRFS RIKSFÖRBUNDSSTÄMMA 2014

2 Energi & livsmedel Uppföljning av LRFs energi- och livsmedelsstrategier LRFs Riksförbundsstämma 2014

3 SAMMANFATTNING INNEHÅLL Det är tre år sedan LRFs strategier för energi och livsmedel antogs. Årets stämmorapport har fokus på aktiviteter och utfall under har ökat kraftigt sedan Och detta har skett trots att till exempel elpriserna oväntat stagnerade 2011 när de flesta hade förutspått att de skulle fortsätta uppåt. Vuxit har också produktionsvärdet av den mat som produceras i Sverige. Under samma period har svensk mjölkproduktion befunnit sig i en av de tyngsta konjunkturnedgångarna någonsin. Samtidigt tycks spannmålspriserna ha etablerat sig på en ny och högre nivå än tidigare. Energistrategin MARKNAD, PROJEKT & AKTIVITETER 2013 Fler säljer förnybar energi Lågkonjunktur pressar energipriser Elpriset oväntat lågt Ny marknad när oljan pikar Förnybar energi med osäkra förutsättningar Nationella projekt och aktiviteter Energimarknader med stor potential Inspiration och kunskap om energi Energikonsulter till låg kostnad Forskning viktig del av energistrategin Regionala projekt och aktiviteter Sverigekarta med regionala energiprojekt Växtkraft i turbulent tid Tiden som har förflutit sedan LRFs förbundsstämma antog energi- och livsmedelsstrategierna 2011 har varit kantad av hårt arbete i hela organisationen. Utgångspunkterna var att Sverige och världen behöver mer förnybar energi och att den svenska matproduktionen måste kunna växa när den svenska matmarknaden gör det. Det är inte heller bara den svenska marknaden som växer. Till år 2050 behöver världsproduktionen av mat öka med 60 procent. Sverige, som producerar med hög hållbarhet, bör vara med och ta ansvar för detta behov. Många kommer att konkurrera om tillväxten i marknaden, men möjligheterna för svensk produktion finns där och kan ge tillväxt och sysselsättning i Sverige. Trots att arbetet inom ramen för strategierna inte alltid haft draghjälp av konjunktur och politik så har värdet av de gröna näringarnas produktion vuxit de senaste åren. Stora variationer Variationen mellan olika produktionsgrenar har varit stor både över hela perioden och mellan olika år. Men faktum är att antalet företag bland LRFs medlemmar som gör affärer med förnybar energi 2013 ett mellanår I den här rapporten ligger fokus på Dels ges en kortfattad analys av hur det har gått inom olika branscher dels beskrivs en del av de många projekt och aktiviteter som pågått och avslutats. Inom området förnybar energi präglades 2013 av motvind vad gäller de yttre förutsättningarna. Trots detta är mycket på gång och bilden kan ändras snabbt. Inom livsmedelsstrategin kan utvecklingen följas via beräkningar av det samlade produktionsvärdet för svenska livsmedel. Detta sjönk något under 2013 jämfört med Men sett över hela perioden, från 2010 och fram tills nu, har både värdet och antalet sysselsatta ökat. Intensivt arbete Inom såväl energi- som livsmedelsstrategin har ett intensivt projekt- och linjearbete pågått under Resultaten är ofta både konkreta och uppmuntrande. Livsmedelstrategin MARKNAD, PROJEKT & AKTIVITETER 2013 Den svenska maten växer Spannmål Mjölk Nöt och lamm Gris Ägg och slaktkyckling Trädgård Ekologisk produktion Lokal förädling Nationella projekt och aktiviteter 120 gårdar använder Lean Lantbruk Offentlig upphandling Marmorerat kött, lammekonomi & grisbygg Påverkan med dialog Samarbete med kockar Projekt som synliggör den svenska maten Regionala projekt och aktiviteter Sverigekarta med regionala livsmedelsprojekt Resurseffektivisering AVGÖRANDE FÖR FRAMTIDA KONKURRENSKRAFT Miljarder att spara Verktyg för energieffektivisering LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

4 ENERGI Fler säljer förnybar energi Mellan åren 2010 och 2013 har såväl antalet företag som gör affärer med förnybar energi som antalet energiverksamheter bland LRFs medlemsföretag ökat markant. När LRFs riksförbundsstämma tog beslut om en energistrategi 2011 var det med målet att öka lönsamheten inom de gröna näringarna genom produktion av förnybar energi och energieffektivisering/resurseffektivisering. Marknaden för förnybar energi växer och det avspeglar sig i LRFmedlemmarnas företag. Energi som växer År 2010 bedrev cirka av LRFs medlemmar någon form av energiföretagande. Det sammanlagda antalet verksamheter var drygt Att antalet verksamheter är större än antalet företag beror på att många företag är verksamma inom fler än ett energislag. När siffrorna för 2013 summeras visar det sig att antalet företag ökat till och antalet verksamheter till Från 2012 till 2013 har antalet företag med energiverksamheter minskat något, samtidigt som antalet verksamheter fortsatt att öka. Hittills har många intresserat sig för de nya energimarkna- derna helt enkelt därför att man ser goda möjligheter till lönsamhet. Det är enklare att etablera sig på en marknad som är under uppbyggnad. Tillväxtmarknader öppnar också ofta möjligheter att introducera förädlingssteg. Andra ser energiföretagande som ett sätt att optimera sina resurser, exempelvis restprodukter eller som en strategi för att skapa utjämningseffekter eller ta tillvara nya affärsmöjligheter i befintlig produktion. En annan drivkraft är miljönyttan och stoltheten över att ha en ny verksamhet och vara en framtidsföretagare inom energi. Den främsta utmaningen för den som vill göra affärer på förnybar energi ligger ofta i att hitta kund och marknad, inte i produktionen i sig. LRF arbetar därför med att tydliggöra de regionala och lokala affärsmöjligheterna och stötta medlemmarnas värdering av möjligheterna inom de olika energislagen. Tryggt med egen energi Många företag i de gröna näringarna har även unika möjligheter att ställa om sin egen energianvändning till biogas, sol, vind, vatten och bioenergi. Att bli mer självförsörjande på energi kan innebära en trygghet och kostnadskontroll. ANTAL VERKSAMHETER ANTAL FÖRETAG DIAGRAM 1. Antal företag och antal verksamheter som gör affärer på förnybar energi 2010 till Källa: LRFs medlems- och marknadsregister. 6 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

5 ENERGI MARKNADSANALYS MARKNADSANALYS ENERGI Lågkonjunktur pressar energipriser Den förnybara energin har under de senaste åren haft motvind. Mycket beror på den lågkonjunktur som omvärlden befinner sig i och som har resulterat i minskad efterfrågan på energi och därmed låga priser. Detta har skapat en osäkerhet kring hur framtiden kommer att se ut. Därtill kommer ett svagt politiskt intresse för klimatfrågor vilket har gett marknader som för tillfället går på tomgång. Samtidigt vet vi att framgångsrika företag har förmåga att lägga i en extra växel i motgång och satsa när investeringsläget är gynnsamt. Frågan är om det är ett sådant läge just nu. Gör din egen omvärldsanalys När man gör en omvärldsanalys är det lätt att fokusera på händelserna i världen, så som oroligheter i Ukraina, skiffergasfyndigheter i USA, elkabel till Litauen eller den allmänna konjunkturen. Alla dessa händelser kan ha påverkan på den enskildes beslut. De är däremot svåra att agera efter. Det är lättare att ta rätt beslut om man snävar in sin marknadsanalys till den närmaste omvärlden. Vilka resurser har jag och vad finns det för marknad för denna resurs i närområdet? Genom att sänka blicken upptäcker man ofta sådant som kan vara embryot till en affärsidé. Det kan vara att en biprodukt som gödsel blir en energikälla till grannens växthus eller varför inte skaffa större flispanna om du har en angränsade granne som behöver värme. Som köpare av energi värderar man ibland säkra och trygga leveranser till förutbestämt pris högre än att handla på spotmarknad och leva med osäkerhet. Erbjuds dessutom klimatsmart energi så kan det tillföra ytterligare värden för köparen. Elpriset oväntat lågt Sverige har historiskt haft ett lågt elpris jämfört med övriga Europa och priset steg ganska stabilt fram till år I utredningar gjorda före år 2010 antogs ofta att priset i Sverige skulle fortsätta stiga och bli stabilt först när vi närmade oss nivån i övriga Europa. När denna trend bröts 2011 var det inte många som hade förutspått det, vilket säger en del om svårigheten att spå i framtiden. Men det kan mycket väl vara så att trendbrottet är tillfälligt. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser om framtidens elpriser. Elkabeln till Litauen ska vara klar till 2015 och dess påverkan på prisutvecklingen måste vägas in, liksom etableringen av den gemensamma elmarknaden med Norge och översynen av elcertifikatsystemet. Energimyndigheten bedömde i mars 2014 att den svenska nettoexporten av el kommer att öka från 10,1 TWh 2013 till 15,1 TWh 2014 och därefter till 20,9 TWh år Elcertifikatpriset har i stort sett följt kurvan för el med en topp år 2009 och därefter en nedgång som har stabiliserat sig strax under dagens 200 kr/mwh DIAGRAM 2. Spotpriser för el i Sverige, SEK/MWh, årsmedel 1999 till Källa: Energimyndigheten. Peak oil lurar i vassen Det finns ett starkt samband mellan priset på energi i världen och förbrukningen. Förbrukningen är i sin tur starkt kopplad till konjunkturen. Många ställer sig nu frågan om detta samband fortsätter att gälla när världens oljeproduktion peakar. Finns det risk för att oljepriset kommer skena igen? Det går dock inte att dra några förhastade slutsatser av detta resonemang för den enskilde företagaren eftersom många flera faktorer spelar in, till exempel ny teknik, valutakurs, deflationsrisk, raffineringskapacitet med mera. 8 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

6 ENERGI VIND/SOL/GAS/SKOGSBRÄNSLE Osäkerhet på marknaderna för den förnybara energin De energislag som är vanligast förekommande i LRFs medlemsföretag är bioenergi, biogas, vindkraft och solel. Varje energislag har sina egna förutsättningar och därför varierar också utvecklingen dem emellan. Vindkraftsmarknaden saneras Antalet nya vindprojekt var under 2013 få och de som byggs i dag är oftast projekt som sen tidigare var beslutade. Dagens situation kan beskrivas som en rekyl i förhållande till högt ställda förväntningar som inte infriades. Just nu sker en sanering av marknaden och det går nu att bygga ett vindkraftsverk för under 5 kronor per års-kwh medan priset för några år sedan var uppe på 6,50 kronor per års-kwh. Med dagens priser är ekonomin fortfarande osäker, men att bygga vindkraft är en process som kräver lång framförhållning. Det kan därför mycket väl vara rätt att planera nu för något som ska tas i drift om några år. Solceller bäst till egen förbrukning Produktion av el från solceller är den nya snackisen. Många är intresserade av denna teknik och man kan söka stöd för den hos Länsstyrelsen. Men pengarna är begränsade så det är nödvändigt kolla med det egna länet vad som gäller. Intresset för solceller gäller för många i första hand det egna energibehovet och ett nytt stöd håller på att utformas av regeringen enligt höstbudgetens förslag. Om marknaden för att producera och sälja vindkraftsel i dag är ekonomiskt svår så är tyvärr solcellsel ännu värre, såvida man inte kan hitta en kund som är villig att betala bra för att det just är solcellsel han eller hon köper. Fordonsgasen stiger i pris Utvecklingen för el och värme från biogas har många likheter med vindkraften. En skillnad är att många kraft- och värmeproducerande företag oftast är gårdsbaserade vilket innebär att man främst producerar för det egna behovet. Därmed är känsligheten för låga elpriser något mindre. Den elräkning man betalar består ju inte enbart av rörlig elkostnad utan även andra kostnadsslag som till exempel nätavgift och skatter. Om man däremot siktar på att förädla gasen till fordonsbränsle så har priset en obruten stigande trend som hela tiden legat och skuggat andra fordonsbränslen. Det är till och med så att priset för bensin och diesel från 2011 till i dag har planat ut runt 14 kronor per liter (inkl skatter och moms), medan fordonsgaspriset har fortsatt och stiga från 10 kronor (2011 års ekvivalenta pris) till dagens kronor. Mer information om prisutvecklingen för fordonsgas finns på respektive www. gasbilen.se. Biogasens konkurrenskraft mot naturgas har också förbättrats något och kommer fortsätta att göra så bland annat på grund av höjda skatter för fossilgas. Nämnas ska också att gödselgasstödet, tidigare kallat metanreduceringsstöd, nu börjar ta form. Det finns en stark begränsning i hur mycket pengar som kan fördelas ut men de som redan har byggt eller står i startgroparna för att bygga en biogasanläggning med gödsel som bas, kan få upp till 20 öre per kwh. Energi från skogsbränsle är den särklassigt största verksamhetsgrenen inom förnybar energi bland LRF-medlemmar. Möjligen ska man tala om två olika skogsbränslemarknader. Avfall tynger skogsbränslemarknaden En marknad för de stora användarna, biokraftverken med över 100 MW effekt i sina pannor, och en annan marknad för fjärrvärmeverken och de mindre lokala närvärmeanläggningarna (0,3-10 MW). Det är på den mer småskaliga marknaden som enskilda skogsägare oftast gör sina direkta affärer mot användaren, genom att leverera skogsbränsle till ett närvärmeverk eller genom att sälja skogsbränsle till ett fjärrvärmeverk direkt eller genom en virkeshandlare. Enligt Energimyndighetens avslutande marknadsrapport år 2013 för träflis så sjönk priset, efter flera års uppgång. Orsaken till prissänkningen bedöms vara god tillgång på avfall och returträ. 10 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

7 FRAMTIDSFÖRETAGARE. Här är 16 av 25 framtidsföretagare. Träffa dem och de andra på Energimarknader med stor potential Inspiration och kunskap om energi R apporteringen från LRFs livsmedels- och energistrategier påminner om de många intrycken man får på en riktig långresa. Sett till medlemsnyttan av att utveckla de marknader som ryms inom strategierna är det en resa på flera sätt. Du häpnar över mångfalden. Längs vägen möter du marknader som är så unga att såväl spelregler som aktörernas roller är oklara. Men också de som är mogna, med helgjutna roller, omfattande regelverk och detaljerade fakta över produktionen. Buren av förväntningar I det perspektivet är nästan alla energimarknader tidiga och mera burna av våra förväntningar än historiska resultat. Du slås av entreprenörens obändiga optimism och förargas över krångel, och där är LRFs uthållighet i de generella insatserna för företagandet lika viktiga för alla företagare på alla marknader. LRF tydliggör vägval Under en tid framöver är affärspotentialerna inom förnybar energi endast begränsade av företagarens förmåga att hitta en affär. Den unika situationen har gjort att LRFs uppdrag handlar om att tydliggöra företagens strategiska vägval, visa på potential, efterfrågan och möjligheter till affärsutveckling. Utöver det ska vi stödja medlemmarna med kompetens och verktyg att värdera marknadsmöjligheterna. På olika sätt ska LRF stödja lokala processer, olika affärsmodeller och samverkan för att matcha kunder och leverantörer. Kort och gott; här finns ingen bristande tillgång på råvaror, ingen långsiktigt vikande efterfrågan och inga starka mellan- och handelsled som tar hand om förädlingsvärdet. Det är så man ska betrakta LRFs energistrategi och satsningarna inom denna, som en stig kantad av åtgärder och medlemserbjudanden som peakar under På sajten se finns information om LRFs erbjudanden inom ramen för energistrategin. Där finns också olika informationsmaterial till nytta för den som vill utveckla sitt energiföretagande eller effektivisera sin energianvändning. Sajten innehåller dessutom fördjupad information om vad olika rådgivningspaket innehåller och vad de kostar. Det går också att anmäla sig till subventionerad rådgivning direkt på sajten och man kan se vilka rådgivare som är upphandlade för att delta i projektet. På sajten finns inspirerande reportage och filmer från företag som redan gör affärer på förnybar energi. LRF har dessutom tagit fram ett antal goda exempel på företag som lyckats i sitt arbete med energi. Dessa företag kallas framtidsföretag och presenteras mera utförligt på www. PÅ NÄTET! FRAMTIDS- FÖRETAGEN KONTAKTUPPGIFTER TILL & INFORMATION OM FÖRETAGEN gafe.se. Där finns också kontaktuppgifter för den som vill ha ytterligare information. Alla framtidsföretagen är villiga att ta emot studiebesök. Ett studiebesök hos en kollega kan vara ett effektivt sätt att skaffa sig kunskap. Mer kunskap med nytt studiematerial Energiföretagaren är ett studiematerial som riktar sig både till den som vill satsa på en ny energiverksamhet och till den som vill utveckla en befintlig. Ett kunskapshäfte och ett arbetshäfte ingår i Energiföretagaren och dessa är utformade för att användas i självstudier, i studiecirklar och vid rådgivning eller coachning. Syftet med Energiföretagaren är att skapa trygghet i steget in på energimarknaden och därför ligger fokus på kunder, företagsutveckling, marknadsföring och försäljning. Materialet finns tillgängligt på 12 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

8 INSATSER LRF ENERGI Energiexperter med rejäl rabatt I nom ramen för energistrategin erbjuder LRF rabatterad rådgivning för landsbygdsföretag som vill starta eller utveckla sitt energiföretagande. Rådgivare finns tillgängliga inom områdena affärsutveckling, processledning, teknik och juridik. Inledningsvis kan man ta hjälp med processledning och/eller affärsutveckling och därifrån gå vidare till rådgivning i de tekniska delarna sol-, vind-, vatten- och bioenergi och juridisk rådgivning. Man kan också välja själv vilken del av erbjudandet man vill ta del av och röra sig mellan de olika delarna hur man vill (se figuren till höger). AFFÄRSUTVECKLINGSGRUPP Affärsutveckling i grupp med rådgivare. Tillsammans tar ni fram underlag för att ta beslut om fortsatt arbete. PROCESSLEDNING I GRUPP Processledning mot ett beslutsunderlag. Här finns medel till processledare, studieresa, material m.m. STUDIEBESÖK PÅ ETT FRAMTIDSFÖRETAG Ta del av goda exempel, enskilt eller i din processeller affärsutvecklingsgrupp. JURIDISK RÅDGIVNING. Hjälp med bolagsbildning, vinstdelning, kooperativ, avtalsutformning, äganderätt m m. 40 till 70 procents rabatt LRF har handlat upp konsulter som finns tillgängliga med 40 till 70 procents rabatt. Efterhand som investeringarna i produktionsanläggningar för förnybar energi blir alltmer kapitalkrävande, så blir det allt vanligare att flera parter med olika kompetenser samverkar i projekten. För att sådana projekt ska lyckas är det viktigt att det finns någon som kan ikläda sig rollen som processledare. Därför finns rådgivare med lång erfarenhet av processledning med i det tillgängliga utbudet. Även om den aktuella satsningen fokuserar på affärsprocessen kring förnybar energi finns det också behov av teknisk kompetens. Satsningens tekniker är alla erfarna experter på produktion av förnybar energi, energieffektivisering och energiomställning. Från LRFs upphandlade jurister går det att få hjälp med att skriva kompanjonsavtal, konsortialavtal, leverantörsavtal och mycket annat. För att få det ekonomiska stödet till rådgivningen behöver man fylla i en blankett som skickas in via webplatsen PROCESSLEDNING FÖRETAG Fokus på affären för den egna volymen och positionen i värdekedjan. AFFÄRSUTVECKLING FÖRETAG Affärsutveckling för företag med rådgivare. Rådgivaren och företaget tar fram underlag för att ta beslut om fortsatt arbete. TEKNISK RÅDGIVNING Få hjälp med projektering av utrustning, teknisk upphandling, förstudier m.m. 14 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

9 FORSKNING & UTVECKLING ENERGI KAPITAL SOM VÄXER. De gröna näringarna kan bidra till att skapa en hållbar tillväxt. Det gröna kapitalet växer för varje dag De gröna näringarna är enligt LRF en motor för tillväxt och utveckling av det hållbara samhället. I jord, skog och landsbygdens miljö finns ett förnybart grönt kapital som växer varje dag och som är grunden för en grön ekonomi. Det är en ekonomisk tillväxt som tar sin utgångspunkt i att fasa ut det fossila mot det gröna och förnybara; sol, vind, vatten och biomassa. Det är fyra byggstenar som lägger grunden för ett hållbart och klimatneutralt samhälle. LRF har ett viktigt uppdrag i att leda utvecklingen av det hållbara samhället och en grön ekonomi eftersom det är inom de gröna näringarna som resurserna finns. För företagare inom de gröna näringarna finns de framtida affärsmöjligheterna i ett hållbart brukande av ekosystemtjänster från mark och vatten och i att ersätta den svarta fibern/kolatomen mot den gröna; i form av energi, mat, avancerade biodrivmedel, byggnadsmaterial, tyger, kemikalier etc. LRF anser att en biobaserad samhällsekonomi skapar sysselsättning, säkrar tillgången på livsmedel och förnyelsebar energi tillväxt på riktigt! Det gröna företagandet För att gynna utvecklingen av det gröna företagandet inom energi har LRF bedrivit näringspolitik och opinionsbildning inom en rad områden. Särskilt kan den statliga offentliga utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta Fossilfrihet på väg nämnas. Utredningen har haft i uppdrag att identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med visionen om klimatneutrala transporter år Ett yttrande ska lämnas under våren. En annan fråga är det förslag om nettodebitering som resulterat i skattereduktion för egenproducerad el. LRFs önskemål om högre ambitionsnivå för volymen energi har delvis tillgodosetts och höjts från den ursprungliga nivån på kwh i utredningen till kwh. Detta ger större möjlighet för intresserade lantbrukare att klara sin egen och delar av samhällets försörjning av förnybar el. Ytterligare ett område är utformande av en EU-gemensamskogsstrategi som kommer att innehålla kriterier för hållbart skogsbruk ochdärmed också möjligheten att leverera hållbar biomassa som kan ersätta fossil energi. LRF deltar också aktivt i utformningen av det som tidigare kallades för metanreduceringsstöd, numera gödselgasstödet som börjar ta form. För att säkerställa en hållbar utveckling och främja de gröna näringarnas potential verkar LRF aktivt för att Sverige ska få en bred strategi för en grön ekonomi med tydliga mål och långsiktiga styrmedel. Forskning viktig del av energistrategin Sverige har sedan länge en god tradition av forskning och utveckling och har även en ledande position på många områden. En svaghet är när forskning ska implementeras och teknik kommersialiseras. Satsningar på forskning och utveckling får därmed inte den utväxling som önskas. LRF har i sitt arbete med forskning och utveckling fokus på småskaliga och gårdsnära lösningar som kan ge medlemmarnas företag fler affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft. LRF intressant part i forskning När energistrategin togs fram räknades ökat engagemang i energiforskning som lika viktigt för LRF som arbetet med näringspolitik och företagsutveckling. I detta har Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, varit en självklar part för LRF att jobba med. På det sättet har man till exempel kunnat stötta marknader inom bland annat åkerenergi. Både energi och klimat är två prioriterade områden för SLF i framtiden. Utöver detta finns LRF ofta med i forsknings- eller utvecklingsbetonade projekt, och kan påverka dessa. LRF anses som en intressant samarbetspartner i många FoUsammanhang, eftersom vi representerar stora grupper av företagare och medlemmar. Affärsmodeller för solenergi Solenergi och specifikt solel uppmuntras fortsatt i samhället genom flera stödprogram, inte minst det under 2014 införda nettodebiteringssystemet för småskaliga elproducenter. LRF deltar i ett längre och marknadsorienterat projekt för att belysa olika affärsmodeller och ägarformer för olika storlekar på solelinstallationer inom lantbruket. Genom forskning och innovation kan LRF förbättra och hitta helt nya affärsidéer och marknadsmodeller. Ett område som samhället har stora förhoppningar till är biogas för fordonsdrift. Genom ett engagemang i och delfinansiering av biogasklustret BRC Linköping har LRF möjlighet till insyn och påverkan på forskningen på biogasområdet. Spillvärme i fokus Mer och effektivare utnyttjande av spillvärme är ett annat område som viktiga aktörer som KTH och SLU arbetar med och som LRF har intresse av. En optimering av användningen i de delar av de gröna näringarna som har ett värmebehov skulle kunna ge vinster både för lantbruket, trädgårdsodling och industrin. Spillvärme kan till exempel komma från kraftvärmeanläggningar, bland annat från dagens gårdsbiogasanläggningar eller fristående biobränsleanläggningar. Ett stort nätverk Ett annat större strategiskt engagemang är i Green Factory på Innovatum i Trollhättan där LRF har möjlighet att påverka befintliga projekt och agera beställare av projekt med bäring på de gröna näringarna. Andra aktörer som LRF har kontakt med är Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP), Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), högskolor och universitet och Svenskt gastekniskt centrum (SGC) där LRF deltar i forskningsprojekt till en begränsad kostnad. Stora statliga utredningar som till exempel Fossilfri fordonsflotta (FFF) ger också ett ökat behov av forskning, i det här fallet om förnybara drivmedel. Samordning av energiforskning Inom energi från åkermark har olika insatser och demogårdsprojekt drivits i landet av ett flertal aktörer. Samordning krävs liksom en branschgemensam syn på vilka behoven är för att forskningen ska bli effektiv och ge resultat och praktisk nytta. Tillsammans med SP och Hushållningssällskapet har LRF därför engagerat sig i ett strategiskt projekt för att skapa en gemensam FoU-agenda. 16 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

10 ENERGI REGIONALA PROJEKT & AKTIVITETER ENERGI REGIONALA PROJEKT & AKTIVITETER Energiaffärer i hela landet De regionala projekten är bärande i energistrategin. I den jämtländska byn Bleka uppstod en solenergimässsa på initiativ av byborna och med stöd av LRF. Listan kan göras lång över olika regionala projekt som har drivits inom ramen för energistrategin. I projektet Gröna Piloter som pågick i Västerbotten och Norrbotten under perioden 2009 till 2012 deltog cirka 180 företag i någon av aktiviteterna. Sammanlagt bidrog projektet till uppstarten av 19 pilotanläggningar inom energi, entreprenad och turism. Företagen med dessa anläggningar ska nu ge inspiration till andra som vill utveckla sina verksamheter. Lokal solenergimässa Under 2012 och 2013 har en lokal solenergimässa i byn Bleka i Jämtland arrangerats. Idén kom från byborna själva med ekoköttsproducenten och solenergiproducenten Örjan Nilsson i spetsen. På den senaste mässan 2013 kom det ett par tusen personer för att ta del av informationen från de gårdar i byn som satsat på solenergi och för att träffa utställare inom solenergiområdet. Hälften av elen själv Själv har Örjan Nilsson, som också är en av LRFs framtidsföretagare, som mål att producera hälften av sin egen elförbrukning med hjälp av solel. Det började 2012 med en hybridanläggning för både varmvatten och el. Året därpå kompletterade han med rena solceller. Under 2014 kommer jag att sätta upp fler solpaneler för att komma upp till åtminstone kwh totalt, säger Örjan Nilsson. Energikartläggning När Örjan Nilsson gjorde en energikartläggning 2013 visade det sig att 63 procent av elförbrukning skedde under november till februari. Med mindre årgärder kan man kanske spara kwh, vilket är kronor per år, säger Örjan. Men mest av allt suktar han efter en eldriven lastmaskin som laddas med solel när han själv äter lunch. Vindkraft, biobränsle och gas i samma företag I ett annat av framtidsföretagen går bilen på gas och hus, stallar, spannmålstork och byns kyrka, till vilken man säljer värme, värms med halm och ved. Dessutom är man delägare i ett vindkraftverk och den åttondel man äger ger mera el än vad som förbrukas i det egna företaget. Karin och Per-Olof Hilmér på Bäckens gård är mer än självförsörjande med energi. Det började med en halmpanna som installerades Den ersätter idag 45 kubikmeter olja per år och beräknades från början vara avbetald på nio år. Denna tid ser nu ut att bli kortare eftersom oljepriserna har varit högre än väntat. Biogasanläggningen är ett samverkansprojekt med andra intressenter i trakten. Den togs i bruk 2012 och med det utfall som varit hittills tycker Per-Olof Hilmér att det är en tveksam satsning. Samtidigt är han glad för den rötade gödseln innehåller mera lättillgängligt kväve och att rötresten luktar mindre än flygödseln. 18 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

11 ENERGI REGIONALA PROJEKT & AKTIVITETER VÄRMLAND. LRF Värmland har engagerat sig i Glava Energy Center, ett utvecklingscentrum på regional, nationell och internationell nivå, öppet för företag och organisationer som på ett eller annat sätt bedriver verksamhet inom området förnybar energi eller energieffektivisering. LRF Värmland har en styrelseplats. HALLAND. LRF Halland var medarrangör vid två solcellsdagar som riktade sig till hallänningar med stora ladugårdstak vilket lockade runt 190 lantbrukare och landsbygdsbor. På programmet stod en grundlig genomgång av allt från funktion till placering, installation, tillstånd och ekonomi. SYDOST. Projektet Energiaffärer i Blekinge vänder sig till lantbruksföretag och andra landsbygdsföretag. För att lyfta fram förnybar energi arrangerades två välbesökta seminarier om solenergi. LRF Sydost medverkade också vid en energi- och teknikmässa i Ronneby och genomförde en kurs i Sparsam körning. VÄSTRA GÖTALAND. LRF Västra Götaland har medverkat vid etablerandet av Green factory vid Innovatum i Trollhättan. Satsningen bidrar till att tydliggöra potentialen att leverera energi, stödja medlemmarna med kompetens och verktyg. Green factory stödjer också processer som underlättar för kunder och leverantörer att hitta varandra. ÖREBRO. Företagardag med fokus på mat, förnybar energi och företagsutveckling. Drygt 50 personer kom och delade erfarenheter, lyssnade på föreläsare och diskuterade framtidens möjligheter inom livsmedel, LEAN samt energieffektivisering. DALARNA & GÄVLEBORG. En stor satsning på energikartläggningar på större gårdar. Dessa har erbjudits möjlighet att undersöka möjligheterna till förbättrad lönsamhet genom effektivare energianvändning. Ett 20-tal energikartläggningar har genomförts vilket bland annat lett till att oljeuppvärmning ersatts med förnybar energi. ÖSTERGÖTLAND. Tillsammans med Södermanland och Örebro arrangerades populära studieresor om solel och hur man sparar energi genom att använda egna, förnybara energikällor till spannmålstorken. Cirka 100 personer har deltagit och ett flertal har gjort egna investeringar. GOTLAND. Inspirationsseminarier om alla energislag. Projektet avslutades med en studieresa till fastlandet för att titta på solel och biogas. Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna och stärka möjligheterna för ett långsiktigt, konkurrenskraftigt och lönsamt energiföretagande. VÄSTERBOTTEN. Under 2013 kunde den första småskaliga biogasanläggningen i länet invigas under stort medieintresse. LRFs har varit med och stöttat mjölkgården i Kulbäcksliden genom projektet Gröna Piloter. NORRBOTTEN. LRF Norrbotten har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan ordnat inspirationsträffar, erbjudit studiecirklar och subventionerad rådgivning. Detta har resulterat i Norrbottens första småskaliga biogasanläggning på en mjölkgård i Piteå. Gården har utsetts till framtidsföretag och ska ta emot studiebesök från andra företagare. JÄMTLAND. Sista helgen i augusti 2012 och 2013 genomfördes Bleka SolEnergiMässa. I byn har sex av invånarna byggt solenergianläggningar och dessa tog initiativ till mässan. Cirka 800 besökare kom både 2012 och LRF och energiprojektet var med och samordnade mässan och bidrog med annonsering. VÄSTERNORRLAND. Inom det avslutade projektet Affärsutveckling Småskalig förnybar energi har med stor framgång hållits utbildningar, genomförts energikartläggningar samt genomförts konsultuppdrag för intressenter för näringsgrenarna biogasproduktion, solel och ved. Regionala energiprojekt. Här redovisas ett litet urval av alla aktiviteter och projekt som bedrivits i LRFs regioner inom ramen för energstrategin. På presenteras också en sammanställning över de framtidsföretag som finns över hela Sverige och som gärna visar upp sina satsningar inom energi. Många av aktiviteterna har genomförts med delfinansiering från landsbygdsprogrammet via Länsstyrelserna och Jordbruksverket. 20 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

12 LIVSMEDEL Den svenska maten växer Mellan 2010 och 2013 har den svenska livsmedelsproduktionen vuxit med 2,6 miljarder. Det ger en årlig tillväxt på 2,5 procent. När LRFs livsmedelsstrategi antogs våren 2010 skulle en krympande näring vändas i tillväxt. Målet sattes till en procents real tillväxt per år fram till år Därtill skulle antalet yrkesverksamma öka på gårdar med livsmedelsproduktion. Ökad sysselsättning Preliminära siffror för 2013 visar att båda dessa mål har gått i uppfyllelse. Det reala produktionsvärdet backade visserligen något jämfört med 2012 men ligger ändå 2,6 miljarder över startläget Detta ger en real tillväxt med 7,7 procent totalt eller 2,5 procent per år. Antalet yrkesverksamma har också ökat enligt arbetsmarknadsstatistiken för jordbruk, skogsbruk och fiske. Ökad spannmålsvolym När det gäller produktionsvärdet var det främst spannmålen som genererade tillväxt 2011 och Detta skedde via ett högre pris som även stimulerade till större producerad volym. Under 2013 har spannmålen backat i värde eftersom priset har fallit tillbaka till 2010 års nivå. Volymen är dock fortfarande så stor att branschen ändå vuxit realt med 15 procent sedan Mjölken har tidigare under perioden haft stora problem men 2013 blev en kraftfull återhämtning. Priset har stigit och volymen börjat gå upp vilket gett 5,4 procents real tillväxt sedan Trädgård övertygar Trädgårdsnäringen är den bransch som utvecklats starkast. Uppgifterna för 2013 är mycket preliminära men VÄRDE VOLYM YRKESVERKSAMMA ÅRSVERKEN DIAGRAM 3. Index, livsmedelssektorns utveckling 2010 till tyder på en tillväxt på 1,5 miljarder eller 23 procent sedan Gris hade en stark återhämtning under 2013 men allt tyder på att volym och pris åter kommer falla Fortsatt press på nötkött Ägg och kyckling har utvecklats positivt sedan 2010 även om äggen tappade i värde under 2013 på grund av sjunkande priser. Nötköttet har där-emot haft en fortsatt negativ utveckling och tappade kraftigt i värde under LRFs beräkning av produktionsvärdesförändringen sedan 2010 sammanfaller relativt väl med utvecklingen i den officiella EAA-kalkylen (Economic Accounts for Agriculture) som Jordbruksverket regelbundet rapporterar om. Jämförs 2010 och 2013 års produktionsvärde i jordbruket i EEA-kalkylen så har det ökat med 8,7 procent. Jordbruksverkets tillväxtsiffra är dock beräknad i nominella tal, medan LRFs är i reala. 22 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

13 LIVSMEDEL SPANNMÅL MJÖLK LIVSMEDEL NY NIVÅ. Spannmålspriserna spås långsiktigt ligga kvar på en relativt hög nivå framöver. Spannmålen växer trots mellanår Spannmålen har haft en positiv utveckling de senaste åren blev det dock en svag tillbakagång eftersom priserna sjönk tillbaka till 2010 års nivå. Prisnivån ligger fortfarande ändå högre än vad som tidigare har gällt under lång tid. Med prissäkring av skörden vid rätt tillfälle gick det även 2013 att få ett riktigt bra pris. Det var egentligen bara ett par månader i samband med skörden som priserna dippade, men eftersom en stor del av volymen säljs då får det ett kraftigt genomslag i prisstatistiken. Nära rekordskörd 2013 Ett högre pris ger ökad lönsamhet, vilket i sin tur medför ökad odling. Det stimulerar också till åtgärder för en ökad skörd per hektar. Den svenska spannmålsskörden på 5,0 miljoner ton blev en av de högsta på länge. Det är bara rekordåret 2012 som legat högre med 5,1 miljoner ton. Halva minskningen jämfört med 2012 beror på minskad areal och resten på lägre skörd. Ändå har det reala värdet av den spannmål som produceras i Sverige stigit med 1 miljard, eller 15 procent sedan Detta är en mycket stark utveckling även om värdet minskade 2013 jämfört med rekordåret Höga priser har blivit normala priser Spannmål är en speciell produkt eftersom den är lätt att transportera och att det sker en omfattande internationell handel med jordbruksråvaran. Detta gör att priset till bonden i mycket hög grad är kopplat till världsmarknaden för spannmål och i mindre grad beroende av betalningsförmågan hos den inhemska förädlingsindustrin. De prognoser som har gjorts av OECD/ FAO och av EU-kommissionen pekar entydigt på att världsmarknadspriserna kommer att kvarstå på en högre nivå än de har gjort tidigare. Det handlar dock inte om fortsatta ökningar utan om att den nivå som nu uppnåtts kommer att kvarstå. I praktiken innebär detta att det åter kan bli viss prispress på spannmål eftersom prisökningarna förväntas bli långsammare än inflationen VOLYM VÄRDE DIAGRAM 4. Index som visar spannmålens volym och reala värde 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. Mjölken nu i bättre läge Året 2013 innebar en välbehövlig återhämtning för svenska mjölkbönder. Året innan var ett av de besvärligaste på länge. Priset på foder var högt men priset på mjölken lågt. Vändningen kom i november 2012 när mjölkpriset började stiga. Det har sedan fortsatt uppåt under hela Dessutom har fodret blivit något billigare. Lönsamheten beräknad som mjölk minus foder har för konventionell produktion ökat från som lägst 1,20 kronor per kilo i oktober 2012 till 2 kronor per kilo i slutet av Stabil volym Trots kraftiga svängningar i lönsamheten har volymen varit relativt stabil. Under första delen av 2013 minskade invägningen men i augusti vände volymen uppåt och fortsatte öka under resten av året. På årsbasis ger detta en ökning med 0,3 procent jämfört med För större och mer varaktiga ökningar av volymen krävs dock fler mjölkkor. Möjligheterna att på enskilda gårdar ändra mjölkmängden upp och ner från år till år är små. Förändringarna beror i stället på att vissa upphör med produktionen och andra kommer till eller expanderar. Detta är dock stora beslut på den enskilda gården och därför tar det lite tid. Många såg nog också den låga lönsamheten 2012 som en tillfällig svacka där det handlade om att härda ut. Produktionsvärdet ökade Prisökningen har emellertid gett en tydlig effekt på produktionsvärdet för mjölk. Värdet har ökat med 1 miljard kronor på ett år. Detta motsvarar i genomsnitt kronor per mjölkbonde. Sammantaget innebär detta att det reala produktionsvärdet för mjölk låg 5,4 procent över Mjölken har därmed överträffat det generella målet på 1 procents real tillväxt per år. Tillkommer gör dessutom BEHÖVER BLI FLERA. Om svensk mjölkproduktion ska öka på lång sikt behöver antalet mjölkkor öka. tillväxten i mervärden som ekologisk mjölk bidragit med och som behandlas i avsnittet om ekologisk produktion. För 2014 ser prognoserna positiva ut med fortsatt höga mjölkpriser, åtminstone under första halvåret. Den globala mjölkproduktionen har ökat under vintern. Detta leder till ett ökat utbud av mejeriprodukter, vilket kan pressa ner priserna under andra halvåret VOLYM VÄRDE DIAGRAM 5. Index som visar mjölkens volym och reala värde 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. 24 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

14 LIVSMEDEL NÖT & LAMM GRIS LIVSMEDEL Nöt och lamm i knepigt läge VOLYM VÄRDE Enligt statistiken ökade produktionen av nötkött med 750 ton under Siffran ger dock en felaktig bild av utvecklingen. I januari 2012 togs handjursstöden bort. Därför såg många till att slakta ut djur i slutet av Det innebar att slakten blev lägre än normalt i början av Därför blev slakten i början av 2013 skenbart hög när den jämförs med 2012 vilket också påverkar utfallet för hela Justerar man för detta så minskade istället nötköttsproduktionen också under Mervärden hamnar inte hos bonden Priset till bonden för nötkött har också sjunkit under Hela sänkningen ligger i slutet av året vilket är illavarslande för framtiden. En effekt av det lägre priset är att värdet av produktionen sjönk med 250 miljoner. Realt ligger värdet nu 6 procent under Prissänkningen gjorde att det svenska priset då hamnade 5 procent under snittet i EU. Samtidigt är priset i butik betydligt högre för svenskt kött än för importerat. De svenska mervärden som faktiskt tas ut i konsumentledet kommer alltså inte bonden till del, utan försvinner längs vägen. Lammens tillväxt bruten Lammproduktionen som har haft en positiv utveckling under lång tid tappade volym under Minskningen började egentligen redan 2012 men då så svagt att det inte gick att säga om det var en tillfällighet eller ett trendbrott. Nu är det ganska tydligt att volymen viker. Detta sker trots att priserna har fortsatt att stiga även under Det högre priset har gett lammnäringen en real tillväxt som överstiger det generella målet på 1 procent per år, trots minskad volym. Det BACKAR. Både nötkötts- och lammproduktionen minskade under VOLYM VÄRDE DIAGRAM 6. Index som visar nötköttets volym och reala värde 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. reala produktionsvärdet ligger nu drygt 10 procent högre än Den sjunkande volymen är illavarslande och en omfattande slakt av tackor indikerar att minskningen kommer fortsätta Höga foderkostnader, vildsvinsskador på vallarna, ökande rovdjursangrepp och osäkerheten kring reglerna i det nya landsbygdsprogrammet kan förklara minskningen. SÄMRE IGEN. Efter bättre priser och en djurvälfärdspeng under 2013 ser det återigen tungt ut för grisen Grisen mot nya utmaningar 2014 Grisproduktionen i Sverige har länge tappat både i volym och i värde men 2013 blev ett undantag. Redan under 2012 vände avräkningspriset uppåt vilket fortsatte i början av Detta kombinerat med lägre pris på foder förbättrade lönsamheten från ett mycket pressat läge. Prisökningarna ingav viss optimism och trenden med fallande volym bröts i september. Även djurvälfärdsersättningen som infördes 2012 bidrog till detta. De sista fyra månaderna 2013 låg slakten 4 procent högre än samma månader Ökningen de sista DIAGRAM 7. Index som visar grisköttets volym och reala värde 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. månaderna var såpass kraftig att det fick totalproduktionen för hela 2013 att ligga strax över året innan. Ökningen uppstod genom högre slaktvikt, trots att antalet slaktade grisar minskade något. Högre priser 2013 Räknat på årsbasis blev priset 16,38 kronor per kilo Detta var 11 procent högre än 2012 som i sin tur var 6 procent högre än 2010, efter att inflationen har räknats bort. Priset, som är ett genomsnittspris från de större slakterierna för gris av klass E, låg också 8 procent eller drygt en krona över genomsnittet i EU. Sammantaget innebar det högre priset 2013 att det reala produktionsvärdet blev 2 procent högre än 2010, trots att volymen var 10 procent lägre. Även gris närmade sig då det generella målet om 1 procents real tillväxt per år. Splittrad prisbild 2014 Tyvärr ser läget ut att försämras Redan under hösten 2013 sänktes priset när kontrakt löpte ut men detta hann knappt påverka de genomsnittliga priserna. Ett importstopp i Ryssland har förvärrat problemet. I februari 2014 låg det genomsnittliga svenska priset 13 procent, eller 1,80 kronor per kilo, över genomsnittet i EU vilket samtidigt innebar att priset låg 2,70 kronor högre än i Danmark. Prisbilden är dock splittrad. De med äldre kontrakt får fortfarande det högre priset men när kontrakten löper ut sänks priset. Det är osäkert om slakterierna tar emot alla grisar. Därför förväntas såväl volym som genomsnittligt pris sjunka under LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

15 LIVSMEDEL ÄGG & KYCKLING TRÄDGÅRD LIVSMEDEL Slaktkycklingen upp äggen ned Produktionen av slaktkyckling har haft en stark utveckling i många år och 2013 var inget undantag. Volymen ökade med drygt 6 procent och värdet ökade nästan lika mycket. Priset har alltså i stort sett varit oförändrat under 2013 jämfört med Det lilla volymtapp som fanns 2011 och 2012 är nu borta och produktionen nådde rekordnivån ton. Aldrig tidigare har så mycket kyckling producerats i Sverige. Värdet av produktionen slog också rekord med miljoner kronor. Detta är 12 procent mer än värdet 2010 när inflationen har räknats bort. Tillväxten blir därmed 4 procent per år i genomsnitt. Sjunkande priser på ägg Äggen har också haft en mycket stark utveckling de senaste tio åren. Volymen fortsatte att öka under 2013 men marknaden tycks ha blivit mättad med sjunkande priser som följd. Därför sjönk produktionsvärdet med 86 miljoner eller 7,5 procent under 2013 trots att volymen ökade med 6 procent. Det handlar alltså om en kraftig prisnedgång. Prisfallet började egentligen redan 2012 men vägdes då upp av en ökad volym så att det totala värdet fortfarande steg. Buräggen tappar i konkurrensen Det pris som använts i beräkningen avser ägg från inredda burar och det är dessa ägg som fallit mest i pris. De har helt enkelt blivit svårsålda när det finns god tillgång på andra ägg. Priset på ägg från frigående höns är högre och det har inte fallit lika kraftigt. Merpriset för dessa ägg ökade med 42 miljoner under 2013 och är nu uppe i 125 miljoner. Dessa pengar är dock inte inräknade i produktionsvärdet för ägg eftersom de 2013 ETT REKORDÅR. Aldrig har det producerats så mycket slaktkyckling i Sverige som det gjordes betraktas som ett merpris för en premiumprodukt på motsvarande sätt som merpriset för ekologiska ägg redovisas under rubriken ekologisk produktion. Hade mervärdet för de ägg som kommer från frigående höns räknats in ända sedan 2010 skulle den reala värdeökningen ha varit 10 procent i stället för de 5 procent som nu redovisats räknat på priset för ägg från höns i inredda burar VOLYM VÄRDE DIAGRAM 8. Index som visar slaktkycklingens volym och reala värde 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. MÅNGFACETTERAD. Trädgårdsnäringen består av många olika produktionsgrenar. Urstark svensk trädgårdsodling Trädgårdsodlingen som innefattar potatis, grönsaker, frukt, bär samt prydnadsväxter hade ett rekordår Det reala produktionsvärdet ökade med 600 miljoner eller med 10 procent, främst genom ökad volym backade trädgård något. Orsaken var lägre priser och mindre potatisvolym. Tyvärr saknas många av uppgifterna för 2013 när denna rapport skrivs. En prognos baserad på de data som finns indikerar dock att produktionsvärdet ökade med 800 miljoner Stämmer detta innebär det att det reala produktionsvärdet har ökat med 23 procent sedan livsmedelsstrategin togs Detta är i så fall en mycket stark utveckling. Potatispriserna upp 30 procent Mest data finns för potatis och där visar de preliminära uppgifterna att skörden är oförändrad jämfört med 2012 men att priset har stigit med 30 procent. Värdet av produktionen har därmed ökat med 440 miljoner kronor. Mer än halva den beräknade värdeökningen för trädgård 2013 gäller alltså potatis. Detta hänger samman med att 2012 var ett ovanligt dåligt år för potatisodlarna. Preliminära siffror pekar uppåt Trädgårdsundersökningen med skördenivåer för övriga trädgårdsgrödor är inte klar förrän i augusti året efter vilket innebär att siffrorna för 2013 saknas vid denna publikations tryckning. Däremot finns prisindex och dessa indikerar att priserna stigit med 3,4 procent för frukt och grönt och med 0,7 procent för blommor sedan Prisbilden är dock splittrad. Blomkål, vitkål och morötter har stigit i pris medan priset på tomater och gurka har gått ner. Jordbruksverkets preliminära arealuppgifter visar att frilandsodlingen har ökat med 6 procent sedan Det saknas ännu siffror gällande volymen i växthus men trenden är en ökning. En försiktig prognos med prisökningar enligt index och en ökning av volymen med 5 procent ger en höjning av produktionsvärdet med 210 miljoner för friland och 130 miljoner för växthusodling VÄRDE DIAGRAM 9. Index som visar trädgårdsproduktionens reala värde 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. 28 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

16 LIVSMEDEL EKOLOGISK PRODUKTION LOKAL FÖRÄDLING LIVSMEDEL PROPPEN UR. Försäljningen av ekologiskt mat ökade kraftigt under andra halvan av Försäljningen av ekomat ökar Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 1,3 miljarder eller 13 procent under 2013 enligt Ekowebs beräkningar. Försäljningen är nu uppe i 11,6 miljarder vilket motsvarar 4,3 procent av hela livsmedelsmarknaden. Ekoweb anger vidare att utvecklingen är kund- och konsumentdriven och att en tredjedel av värdeökningen beror på högre pris och att två tredjedelar är ökad volym. Tyvärr har det svenska jordbruket och den svenska förädlingsindustrin inte svarat upp mot den ökade efterfrågan. Mycket tyder också på en fortsatt ökad efterfrågan på ekoprodukter. Trots att priserna på jordbruksprodukter generellt steg med 1,3 procent under 2013 så stod värdet av den ekologiska produktionen på gårdsnivå stilla. Det visar en preliminär beräkning. Förklaringen är att vissa ekologiska produkter har haft en sämre prisutveckling än de konventionella. Merbetalningen har sjunkit. Detta gäller till exempel spannmål och mjölk. Det viktigaste undantaget är ägg där priset utvecklats bättre för de ekologiska än för de konventionella. Oförändrad ekoareal En av orsakerna till att beräkningarna i jordbruksledet är preliminära är att många volymuppgifter ännu saknas. Det som finns är invägningen av ekologisk mjölk och preliminära uppgifter om ekoarealen via statistik över miljöersättningarna. Dessa källor visar att både volymen ekomjölk och den ekologiska arealen var oförändrad sedan 2012 men att antalet ekologiska djur minskat något. Det ökade värdet i konsumentledet har alltså tagits av import eller möjligen av svenska ekologiska produkter som tidigare sålts som konventionella. Sedan tidigare har bland annat Arla vägt in betydligt mera ekomjölk än man kunnat avsätta som ekologisk. Om produkter som tidigare sålts som konventionella i större utsträckning gått som ekologiska borde detta ha avspeglat sig i höjt merpris till bonden vilket inte skedde under Eftersom försäljningsökningen var koncentrerad till andra halvåret kan det också hända att det finns en eftersläpning i prissättningen och att merpriserna därför kommer att gå upp under TOTAL FÖRSÄLJNING AV EKOPRODUKTER PRODUKTIONSVÄRDE SVENSKA EKOPRODUKTER MERVÄRDE SVENSKA EKOPRODUKTER DIAGRAM 10. Index som visar ekomarknadens reala värdeutveckling 2010 till Källa: Jordbruksverket och SCB. Lokal förädling ökar stadigt Den lokala livsmedelsförsäljningen och -förädlingen omsätter drygt en miljard och sysselsätter nästan personer omräknat till heltid. Räknat i sysselsättning är det dubbelt så mycket som ägg och kyckling tillsammans. Ändå finns det mycket lite uppgifter om den här verksamhetsgrenen. Arbete pågår dock för att förbättra kunskapsläget. De uppgifter som presenteras inledningsvis kommer från rapporten De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå som bland annat bygger på LRFs medlemsenkät. De senaste färdigbearbetade uppgifterna är dock från Utvecklingen till 2013 är därför enbart en framskrivning av utvecklingen mellan 2008 och Fler företag förädlar lokalt Preliminära data visar att antalet företag med lokal livsmedelsförädling ökade stadigt mellan 2011 då det fanns 938 stycken och 2013 då samma siffra var Detta ger en ökning av antalet företag med lokal förädling på 3,5 procent per år. Däremot antas förädlingsvärdet öka med endast 1,6 procent per år. Detta antagande utgår från att utvecklingen från 2008 till 2011 har fortsatt enligt samma mönster. Då tillkom fler företag men varje företag hade en lägre omsättning. Sannolikt hänger detta samman med att nya företag startar i liten skala. Det bör också nämnas att förädlingsvärdet schablonmässigt har bedömts vara två tredjedelar av omsättningen. En tredjedel är värdet av de råvaror som förädlas. Färre gårdsbutiker När det gäller antalet gårdsbutiker har de blivit färre fanns det 782 gårdsbutiker ARBETSINTENSIVT. Lokal förädling/försäljning av livsmedel sysselsätter dubbelt så många som ägg- och kycklingproduktionen tillsammans. men 2013 hade de minskat till 773 stycken. Omsättning och förädlingsvärde förväntas trots det ha ökat med tre procent per år eftersom de företag som är kvar växer. Köttförädling vanligast För att öka kunskapen kring lokal förädling och försäljning av livsmedel gjorde LRF under hösten 2013 en undersökning för att identifiera de företag som befinner sig i den aktuella kategorin. Baserat på kontakter med Sveriges kommuner uppskattades antalet företag som sysslar med lokal livsmedelsförsäljning och -förädling preliminärt till I Skåne, Gotland och Västra Götaland redovisades de största antalen företag. Bland svarsalternativen var slakt, styckning och chark den vanligaste produktionsinriktningen. Gårdsbutik ser ut att vara den dominerande försäljningskanalen. 30 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

17 LIVSMEDEL INSATSER RIKS Vägen till mer svensk mat Livsmedelsstrategin sjösattes 2011 och har resulterat i en lång rad lyckosamma aktiviteter. Genom samverkan har effekten blivit än större. För tre år sedan spikades livsmedelsstrategin med målet om en real värdetillväxt på en procent per år fram till Siffrorna för 2013 visar att det reala produktionsvärdet visserligen backade något jämfört med 2012, men det ligger ändå 2,6 miljarder kronor över startläget Strategi i tre delar Livsmedelsstrategin består av tre delar: Se möjligheterna, Hitta vägarna samt Samverka och kommunicera. Se möjligheterna handlar om att utifrån de möjligheter som finns på marknaden bedöma vilken strategi som passar bäst för det egna företaget. LRFs uppgift är att underlätta för medlemmarna att se och ta tillvara på dessa marknadsmöjligheter. Frigöra kraften i LRF Genom att sätta fokus på att Hitta vägarna medverkar LRF till att medlemmarna får så bra förutsättningar som möjligt för att konkurrera oavsett vilka delar av marknaden som de väljer att rikta in sig på. Samverka och kommunicera handlar om att frigöra kraften i hela LRF, att samverka med andra aktörer i livsmedelsbranschen och att kommunicera med konsumenterna på ett inspirerande sätt. Det finns många aktörer som vill se en växande svensk livsmedelsproduktion. En viktig del i LRFs livsmedelsstrategi är därför att samverka med marknadsaktörer för att få en större effekt på marknaden. Samarbetet ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för LRFs medlemmar och att vi når de strategiska målen. Ett exempel är det samarbete som LRF och Ica inledde under hösten Samarbetet syftar till att stärka mervärdet och öka Icas försäljning av svenska livsmedel. Extern medfinansiering Arbetet med livsmedelsstrategin ska pågå till och med Hittills har strategin omsatts i en stor mängd projekt och i arbete inom ramen för LRFs linjeverksamhet. Tack vare att andra aktörer i branschen delar strategins ambitioner har en hel del av projekten som pågår extern medfinansiering. Några av de som deltar är Jordbruksverket, EU, rådgivningsföretag, dagligvaruhandelsföretag, storköksgrossister, restaurangföretag, SLU och statliga forskningsstiftelser. På de kommande sidorna presenteras ett litet axplock av allt som hänt på regional och nationell nivå. Alltså finns det många fler spännande initiativ som inte alls omnämns här, men som gör minst lika stor nytta för att vi tillsammans ska nå målet. 32 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

18 LIVSMEDEL INSATSER RIKS biträdande Lean-coach för att sprida ett gemensamt lärande och hålla en hög kvalitet. Insatsen på de 44 företagen finansieras av Jordbruksverket, företagarna själva samt Skogs- och Lantbruksarbetsgivarförbundet. Vid årsskiftet 2013/2014 fick Lean Lantbruk mer pengar från Landsbygds-departementet vilket innebär att ytterligare 30 gårdar i Sverige kommer att kunna ansluta sig till programmet under Då kommer totalt cirka 120 gårdar att ha genomgått det 18 månader långa programmet. Vetenskaplig utvärdering I mars 2014 avslutades den första projektomgången med 35 deltagande gårdar. En utvärdering av effekterna av projektet genomförs för närvarande av Högskolan i Halmstad som intervjuar både lantbrukare och anställda. Dessutom arbetar en doktorand vid JTI och KTH med att studera effekterna på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid införandet av Lean Lantbruk. Två studenter vid SLU kommer sommaren 2014 att studera hur ledarskapet påverkas när företaget ansluter sig till Lean Lantbruk. Mat på lika vilkor Hur ser näringspolitiken för bönder ut i Sverige jämfört med i andra länder? I LRFrapporten Mat på lika villkor beskrivs skillnader i jordbrukspolitik och de skatter och miljö- och djurskyddsregler som berör jordbrukare. Studien, som kan laddas ned från LRFs hemsida, riktar sig främst till politiker och beslutsfattare och är tänkt att användas i påverkansarbetet. Konkurrenskraften kartlagd Under 2013 har LRF för andra gången tillsammans med Jordbruksverket och LRF Konsult tagit fram rapporten Grön Konkurrenskraft där svensk primärproduktion jämförs med den i andra länder. Rapporten visar att produktiviteten är relativt god i svensk livsmedelsproduktion men att vi har höga kostnader, bland annat på grund av särregler. LEAN LANTBRUK. Att involvera alla medarbetare i företaget i att utveckla de dagliga rutinerna ger ökad konkurrenskraft. 120 svenska gårdar arbetar med Lean Ökad konkurrenskraft, nöjdare kunder och ett större engagemang bland alla som arbetar i företaget är några av de effekter man får av att arbeta enligt Lean. I korthet går det LRF-ledda projektet Lean Lantbruk ut på att välutbildade Lean-coacher under 18 månader stöttar de deltagande företagen med införandet av Lean. Syftet är att arbeta in rutiner och utveckla en kultur som gör att alla är observanta på allt som kan göras effektivare. Medarbetare på alla nivåer är engagerade i att ta fram förslag om hur man får arbetet att flyta bättre. För varaktiga förändringar i företaget behöver alla inblandade träna sig i det nya sättet att tänka. Därför pågår Lean-projekten så länge som i ett och ett halvt år. Lean Lantbruk växer Under 2013 har Lean Lantbruk anslutit ytterligare 44 nya lantbruksföretag från Ystad i söder till Östersund i norr. Företag erbjuds utbildning och coachning i 18 månader. I projektet arbetar totalt 18 Lean-coacher som alla gått en universitetskurs i Lean production samt en vidareutbildning. Coacherna får dessutom stöd av en mer erfaren Ny film som inspirerar Under året har LRF anordnat ett stort antal inspirationsaktiviteter med sammanlagt cirka 1300 deltagare. Lean Lantbruk har varit väl representerat på olika mässor med monterplats på Mjölkföretagardagarna, Borgeby fältdagar, Elmia, och Mila-mässan. För att ytterligare sprida information och kunskap har en film producerats om Lean Lantbruk. Filmen finns tillgänglig via www. leanlantbruk.se. Odling i Balans har i samarbete med LRF, SLU, Lantmännen, Yara och Hushållningssällskapet startat ett projekt med målet att nå högre höstveteskördar efter 20 års stagnation. Målet är att öka skördenivån med 20 procent på tio år, vilket anses realistiskt av Tillväxt Trädgård väl etablerat Tillväxt Trädgård har målsättningen att skapa tillväxt inom svensk trädgårdsnäring i hela landet. I projektet medverkar SLU Alnarp, LRF, GRO, HS, Lovanggruppen och andra rådgivningsföretag. Projektets mål är att under en tioårsperiod fördubbla värdet av varor och tjänster från trädgårdssektorn. Läs mer och ladda ned rapporter på Högre skördar av höstvete kan ge 650 miljoner om året experter. Höstvete är en av de viktigaste spannmålsgrödorna i Sverige och odlas på i genomsnitt hektar. Medelskörden per hektar har inte ökat sedan 1990 utan ligger fortfarande kvar på sex ton per hektar. Det ekonomiska värdet av en höjning av skörden med 20 procent skulle, med ett höstvetepris om 1.50 kr/kg motsvarar 650 miljoner kronor per år. En restriktion i arbetet med Höstvete mot nya höjder är att skördeökningarna inte får ske på bekostnad av vare sig ekonomi eller miljöbelastning. 34 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

19 LIVSMEDEL INSATSER RIKS Offentlig marknad nu mera tillgänglig Det pågår ett arbete med att påverka den offentliga upphandlingen på alla nivåer inom LRF vilket börjar ge effekt. Fler kommuner är nu intresserade av att dela upp upphandlingen så att lokala leverantörer har möjlighet att delta. Det är också fler kommuner och landsting som nu engagerar sig i logistiken kring lokal mat och som ställer krav vid upphandling av livsmedel så att det som köps in ligger i nivå med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. LRF har lyckats lyfta den offentliga upphandlingen på agendan vilket gör att frågan om vad som köps in med skattemedel allt oftare diskuteras i media. Lättare att upphandla med krav Sedan drygt två år tillbaka har LRF en person anställd som arbetar heltid med frågor om offentlig upphandling, dels på ett nationellt plan, dels för att stötta regionerna med verktyg och kompetens. Till det som också har hänt under året hör att EU beslutat om ett nytt direktiv för offentlig upphandling. Detta ger större stöd för de kommuner och landsting som vill driva frågan om krav på miljö- och djurskydd i sina livsmedelsupphandlingar. Inte bara lägsta pris ska längre beaktas utan en större miljöhänsyn ska tas vid offentliga upphandlingar. Detta är mycket positivt för svenska producenters möjligheter att konkurrera vid offentliga upphandlingar. LRF har tagit fram en marknadsrapport som visar på några olika trender inom den offentliga upphandlingen. Fokus ligger fottfarande starkt på lågt pris vid upphandlingarna. Tendensen att dra ned på ande- KRAV PÅ MATEN. Med stöd av LRFs arbete kan en större andel av skolmaten i framtiden vara lokalproducerad. len kött i menyerna ökar liksom viljan att säsongsanpassa maten efter vad som finns tillgängligt. Man vill också ha mindre helfabrikat och väljer att laga en större andel av maten lokalt från grunden. Grossisternas grepp om marknaden stärks genom att deras egna varumärken tar marknadsandelar. Det är också tydligt att efterfrågan på ekologisk mat ökar. För att stötta grisföretagare som är intresserade av att utveckla sin grisproduktion genom byggnation har Svenska Pig tillsammans med LRF genomfört en rad olika aktiviteter under Aktiviteterna har spänt över områdena marknad, produktion, lönsamhet och byggnation. En av produkterna inom projektet är den så kallade Byggpärmen Mervärden i marmorerat kött Svensk Kött har i samarbete med LRF Kött tagit fram en standard för bedömning av marmoreringsgraden i nötkött. Med en sådan bedömning finns det möjlighet att få ut ett mervärde för kött med bättre ätkvalitet. Projektet går nu in i en ny fas som handlar om att implementera marmoreringsklassificeringen på minst två av de större slakterierna samt att skapa ett kontrollsystem för klassificeringen. Dessutom ska personalen på slakterierna utbildas i vad marmorering är och vad den nya svenska standarden innebär. Ekonomiuppföljning i lammproduktion Utvecklingshjälp för grisproducenter som vill bygga En utredning pågår för närvarande om möjligheterna att via produktionsstyrningsverktyget Elitlamm kunna följa upp lönsamhetssituationen för svensk lammproduktion. Målet är att skapa en modell för löpande uppföljning av lönsamheten inom olika delar av den svenska lammproduktionen. som är ett material till stöd för den grisproducent som vill utveckla sitt företag genom att bygga. Pärmen innehåller bland annat fakta om ekonomi, byggnation, tillståndsfrågor och finansiering. Det har också arrangerats tre olika byggdagar där producenter har kunnat träffa rådgivare och leverantörer från byggindustrin. 36 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

20 LIVSMEDEL INSATSER RIKS DIALOG ÄR EFFEKTIVT. Med dialog bygger man relationer och får större förståelse för de åsikter man för fram. Påverkan med dialog ger resultat Isamband med satsningarna på energioch livsmedelsstrategierna beslutade sig LRF för att utveckla organisationens opinionsarbete. Med dialogen som metod var uppdraget att stärka konsumenters och politikers vilja att köpa och argumentera för varor och tjänster från Sveriges bönder. Med den avancerade dialogen bygger man relationer och för över kunskap genom möten med dem man vill nå ut till. Allt arbete med den avancerade dialogen bygger på att vara genomtänkt och ha satt sig in i målgruppens behov, men samtidigt ha tydliga egna mål om vad man vill kommunicera och vara medveten om vilken betydelse det har hur man själv agerar. Framgångar för LRF Sydost Bland annat arbetar LRF Sydost framgångsrikt med Avancerade dialogen. Man fick genomslag i en fråga som man brottats med i 15 år, nämligen biotopskyddet och regional tillämpning av lagstiftningen. Det bidrog till att fler regioner fick upp ögonen. Offentlig upphandling, vattenskydd, vildsvin, tillsynstaxor och att skydda bördig jordbruksmark är andra exempel på frågor där man nu runtom i landet påverkar med den här metoden. Efterfrågan på att lära sig detta nya arbetssätt i LRF är stor. Hittills har ett antal regionala styrelser, regionkontorens personal samt förtroendevalda runt om i landet deltagit. Och flera står på tur. Med det fysiska mötet som bas har dialogen fått oss att öppna upp, lyssna in och paketera kunskaper kring våra frågor på ett sätt som väcker ett engagemang och en vilja att agera som gynnar LRFs medlemmar. Bonde på köpet Bonde på köpet är också en del i Dialogenstrategin, men målgruppen för satsningen är främst konsumenter. Konsumenter vet inte mycket om den mat de köper. Det handlar om att få dem att flytta handen i hyllan, från importmat till svensk, och förstå varför. I slutet av april 2013 lanserades Våga Fråga Få en bonde på köpet. En kunskapswebb är basen för kommunikationen. Där finns filmer, frågor och svar, kändisar, kul test att göra och möjlighet till spännande möten med våra medlemmar. Där finns också fördjupad information om svenska mervärden. Appen Bonde på köpet har fått stor uppmärksamhet, i media och i dialogen med konsumenterna. Det laddas ner cirka 100 nya appar per dygn vilket är bra, men vi behöver få fler att använda den. En utveckling av appen kommer att ske under Dialogen med konsumenterna sker främst i sociala medier, genom PR och i samarbeten med företag som är med i appen. SAMLING RUNT MAT. Kända kockar utvecklar unika råvaror ihop med svenska bönder. Exceptionella råvaror i samarbete med elitkockar Bonde + kock = sant Projekt Exceptionell råvara initierades 2013 med LRF som projektägare i samarbete med VisitSweden, Svenskt Kött, Martin & Servera, Björn Frantzén, Restaurant Frantzén och matskribenten Mattias Kroon. Idén var att utveckla råvaror för restaurangmarknaden med fokus på gris- och kycklinguppfödare samt mejerister. Uppgiften har varit att utveckla exceptionella råvaror utifrån behov och önskemål från Sveriges främsta kockar tillsammans med utvecklingsintresserade bönder. Projektet har identifierat svenska råvaror med potential att nå exceptionella egenskaper och har inspirerat producenterna till fortsatt produktutveckling. Framgångssagan med Sveriges bönder och Sveriges bästa kockar i huvudrollerna fortsätter. Temat för Årets Kock 2014 var att lyfta de goda råvarornas betydelse i matlagningen, ett tema som passar LRF perfekt. LRF Östergötland, LRF Sydost och LRF Västernorrland var värdar för deltävlingarna i Årets Kock. Runt deltävlingarna arrangerades mässor, seminarier och möten för alla som arbetar med eller bara älskar mat. Finalen hölls i Stockholm i februari 2014 och där medverkade bland annat en del av de bönder som deltagit i projektet Exceptionell råvara. Vinnare av tävlingen Årets Kock 2014 blev Filip Fastén. 38 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2014 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Marknadsanalys Q1 2015. LRF förnybar energi. 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks

Marknadsanalys Q1 2015. LRF förnybar energi. 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks Marknadsanalys Q1 2015 LRF förnybar energi 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks Marknadsanalys energi I Sverige används idag över 50 % energi från bioenergi, vattenkraft, sol, biogas, vind.

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Goda förutsättningar för ökad livsmedelsproduktion i Blekinge län Sören Persson LRF 19 Mars 2015

Goda förutsättningar för ökad livsmedelsproduktion i Blekinge län Sören Persson LRF 19 Mars 2015 Goda förutsättningar för ökad livsmedelsproduktion i Blekinge län Sören Persson LRF 19 Mars 2015 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Miljarder kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1975 Realt produktionsvärde 1975-1979

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Den svenska maten 2013

Den svenska maten 2013 Den svenska maten 2013 Uppföljning av LRFs livsmedelsstrategi med perspektiv till år 2020 Den svenska maten 2013 Uppföljning av LRFs livsmedelsstrategi med perspektiv till år 2020 LRFs Riksförbundsstämma

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Slutrapport - kortversion: S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Under 2006 skapades ett projekt i samarbete Närmare 400 deltagare arbetade i grupper mellan LRF och Jordbruksverket.

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Energilots 2.0. Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk.

Energilots 2.0. Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk. SOLENERGI BIOENERGI BIOGAS VINDKRAFT VATTENKRAFT Energilots 2.0 Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk. Tre år med Energilots

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer