Marknadsanalys Q LRF förnybar energi , Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks

Transkript

1 Marknadsanalys Q LRF förnybar energi , Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks

2 Marknadsanalys energi I Sverige används idag över 50 % energi från bioenergi, vattenkraft, sol, biogas, vind. Omställningen till förnybar energi fortsätter i lägre takt på grund av osäkrare marknadsförutsättningar men också i brist på högre mål och långsiktiga spelregler. Inom segmentet förnybar energi har det under de senaste åren blåst en kraftig motvind. Mycket beror på den lågkonjunktur som omvärlden befinner sig i och som har resulterat i minskad efterfrågan på energi och därmed låga priser, men också ett ökat utbud av energi. Detta har skapat en viss osäkerhet över hur framtiden kommer se ut. Lägg dessutom till en allmän avsaknad av politiskt intresse för klimatfrågor och vi får marknader som för tillfället förefaller gå på tomgång. Slutsats för företagaren: Både omvärldsscenarier och företag signalerar i riktning mot beredskap, självhushållning och att skapa manöverutrymme för att hantera osäkerheterna. Effektivisering kommer att gynnas. Än mer än tidigare gäller att kunna värdera riskerna. Betraktelse av energipriser Oljepris Nedan visas ett diagram på hur tillväxten och förbrukningen av olja i EU har varit och hur priset (räknad i USD) följer förbrukningen. Det finns därmed ett starkt historiskt samband mellan oljepris och förbrukning. Förbrukningen är i sin tur starkt kopplad till konjunkturen och den globala tillväxten. De senaste åren har oljepriset varit mycket stabilt runt 100 USD/fat men EU och den globala utvecklingen har varit i otakt.

3 Sedan sommaren 2014 har priset snabbt rasat till nivåer runt 70 USD/fat på grund av ett överutbud av olja. Förutom frågan om det historiska sambandet fortsatt gäller pekar en del bedömare på frackingoljan som en tillfällig bubbla. Borrade brunnar för skifferolja töms fortare än konventionella oljebrunnar och för att bibehålla dagens produktionsnivå är nya borrningsprogram nödvändiga, men sannolikt svårt att finansiera med dagens fallande oljepriser. Slutsats för företagaren: det går inte att dra några förhastade slutsatser eftersom det finns så många fler faktorer som spelar in som ny teknik, läs fracking, valutakurser, raffineringskapacitet m.m. men med beredskap för snabba förändringar. Elpris Spotmarknadspriset på el har de senaste åren brutit den stigande trend som tidigare har varit, se diagram. Diagrammet är hämtat från Svensk Energi med prognos till och med EUR/MWh Nord Pool, Systempris Vecka Månad Kvartal År Sverige har historiskt haft ett lågt elpris jämför med övriga Europa och det skedde en ganska stabil prisstegring fram till år Utredningar gjorda före år 2010 var ofta

4 överens om att prisbilden skulle fortsätta stiga och så småningom skulle det bli en stabilitet först när vi börja närma oss priser som i övriga Europa. Det trendbrott som skedde år 2011 var det inte många som förutspådde, vilket säger en del om svårigheten att spå i framtiden. Dock kan det mycket väl vara så att trendbrottet är av tillfällig art och det är därför för tidigt att dra några slutsatser om framtida elmarknader. Elkabeln till Litauen ska vara klar till nästa år och dess påverkan på prisutvecklingen måste vägas in. Politiska spelregler och storskaliga satsningar inom både produktion och infrastruktur är något som på relativt kort sikt kan förändra spelplanen och elpriset även om priserna är rekordlåga höst/vinter Elcertifikatpriset har i stort sett följt kurvan för el, en topp år 2010 och därefter nedgång som har stabiliserat runt dagens 200 kr/mwh. Det summerar i sjunkande efterfrågan, ökad produktion, begränsningar i överföringar och prissvängningar under ett år större än mellan enskilda år. Slutsats för företagaren: Drivkrafterna för investeringar i elproduktion är inte alltid strikt ekonomiska. Det kan grundas i långsiktig tro på marknaden eller behov av att försöka undvika pristoppar i sin egen verksamhet. Eller en inriktning på leverans under höglasttimmar, nya teknikapplikationer eller unika produktionsförhållanden. Framtida förändringar i elcertifikatsystemet är också att vänta. Skogsråvara Svår konkurrens med importerad råvara. Svensk pellets har svårt hävda sig. Konkurrens med avfall, ca 1 Mton/år import med starkt ökande trend. Enligt Energimyndighetens avslutande marknadsrapport år 2013 för träflis så sjönk priset, efter flera års uppgång. Orsaken till prissänkningen bedöms vara tillgången till avfall och returträ. Rapporten i sin helhet går att finna på Energimyndigheten under

5 Energimarknadsrapporter. Här kan man även läsa om marknadsutveckling för biodrivmedel. Se även Bioenergiportalen, skogsägarens energiaffärer Betalningsförmågan är bäst inom drivmedel och högt förädlade bränslen. Samtidigt är det ett svårt politiskt läge för investeringar i både första och andra generationens drivmedel. Avskrivningstiderna för nya anläggningar är långa men förutsättningarna är samtidigt kortsiktiga. Flera olika förnybara drivmedelsalternativ finns och de som hittills har etablerat sig bäst är de som kan låginblandas i konventionell bensin och diesel eller försörjer lokala flottor av fordon. Slutsats för företagaren: Klassiska val att göra mellan att skapa bättre konkurrenskraft genom större volym, kanske genom samarbete, eller att förädla. Det kan finnas både privata och offentliga aktörer som gör aktiva val inom förnybar uppvärmning och söker långsiktiga samarbeten med lokala leverantörer. Prio företag som får minskad återbetalning av koldioxid- och energiskatter. Efter 1/ är det 40 % återbetalning mot dagens 70 %. Regeringen har föreslagit att återbetalningen tas bort helt från 1/ Betraktelse av energimarknader Vindkraft Antalet nya projekt är idag färre men större än för några år sedan och de som byggs i dag är oftast bra projekt i goda vindlägen. Rekylen vi känner i dag är både en produkt av branschens högt ställda förväntningar (som uteblev) och osäkra prognoser om framtida el- och elcertifikatpriser. Just nu sker en sanering av marknaden och i dag går det att bygga ett vindkraftsverk för under 5 kr/års kwh medan priset för några år sedan var uppe på 6,5 kr/ års kwh. Med dagens priser råder fortfarande ett osäkert ekonomiskt läge, men att bygga vindkraft är en process som kräver lång framförhållning. Biogas För den som producerar biogas till kraftvärmeproduktion gäller i princip samma synsätt som för vindkraften med skillnaden att värmeleveransen ofta ger en säkrare intäkt över tid. Lägg därtill att många kraftvärmeproducerande enheter är oftast gårdsbaserade vilket innebär att man producerar främst för det egna elbehovet och därmed är känsligheten något mindre än vid full exponering mot gällande marknadspris. Den elräkning man betalar består inte enbart av rörlig elkostnad utan även andra rörliga kostnadsslag som nätavgift, ibland skatt m.m. Att ersätta den egna elanvändningen är därmed ofta en god affär. Om man däremot siktar på att förädla gasen till fordonsbränsle har vi historiskt en annan kurva och en obruten stigande trend som hela tiden ligger och skuggar andra bränsle så som bensin och diesel. Längs med tidaxeln från 2011 nedan har basnivåerna blivit lite högre. Faktum är att prisutvecklingen för bensin och

6 diselpriserna har från år 2011 till hösten 2014 planat ut runt 14 kr/liter (inkl skatter och moms), medan fordonsgaspriset har fortsatt och stiga från 10 kr (2011 års ekvivalenta pris) till dagens kr. Under 2014 kan noteras att prisangivelse vid pump numera avser per kg mot tidigare per normalkubikmeter. Prisutvecklingen hittar ni på och dagsaktuella priser finns på kr/liter (kr/kg gas) oktan Diesel Fordonsgas Källa: Statoil.se, drivmedelspriser företag historik (dec 2014) Biogasens konkurrenskraft mot naturgas har också förbättras något och kommer fortsätta att göra så bland annat på grund av höjda skatter för fossilgas. Till sist är gödselgasstödet något som nu börjar ta sin form och riktar sig till alla biogasanläggningar med gödsel som substrat. Det finns ännu en stark begränsning i hur mycket pengar som kan delas ut men för er som redan har byggt eller står i startgroparna för att bygga en biogasanläggning med gödsel som bas, kan få upp till 20 öre/kwh

7 producerad gas beroende på hur många som söker stödet. Mer information finns på regeringens respektive Jordbruksverkets hemsidor Solceller Produktion av el från solceller är den nya snackisen. Många är intresserade av denna teknik som man kunnat söka stöd för hos Länsstyrelsen. Pengarna har varit begränsade under 2014 men ett nytt stöd håller på att utformas av regeringen enligt höstbudgetens förslag. Kolla med ditt län först. Intresset för solceller är för många i första hand för det egna energibehovet. Om marknaden för att producera vindkrafts el är i dag ekonomiskt svår är tyvärr solcells el ännu svårare, om man inte kan hitta en kund som är villig att betala bra för att det just är solcells el han köper. Gör din egen omvärldsanalys Generellt finns det både möjligheter och hot på energimarknaderna. Möjligheterna ligger i högre priser, förändrad skattereduktion för brännolja och ett system för skattereduktion för mikroproducenter samt möjligheten att delta i pilotprojekt för biogasproduktion. Hoten ligger i en allmänt svag konjunkturutveckling som håller ned investeringsviljan och energipriser. Klimat/energi är inte hett i samhällsdebatten och det finns osäkra villkor kring kommande styrmedel. Effektivisering kommer dock att gynnas. Än mer än tidigare gäller att kunna värdera riskerna. När man gör en omvärldsanalys är det lätt att fokusera på de stora händelserna i världen, så som oroligheter i Ukraina, skiffergasfyndigheter i USA, elkablar till grannländer eller den allmänna marknadskonjunkturen. Alla dessa händelser har eller kan ha en ganska stor påverkan på den enskildes beslut. De är dock väldigt svåra att förstå innebörden av och agera efter eftersom de oftast ingår i ett komplex system som påverkar pris och tillgång på energi. Har man inte hela bilden klar för sig är det lätt att man dra fel slutsatser. Förutom att följa med i tv och tidningars rapporter kan du på Energimyndighetens hemsida följa de stora händelserna på världsmarknaden. Det är däremot mycket lättare att ta rätt beslut om man snäva in sin marknadsanalys till att gälla den närmaste (greppbara) omvärlden. Vilka resurser har jag och vad finns det för möjlig marknad för denna resurs i närområde? Genom att höja blicken upptäcker man snart möjligheter som kan bli nya affärsidéer till företagets affärsplan. Det kan vara så att en biprodukt som gödsel blir en utmärkt energikälla till grannens växthus eller varför inte investera i en större flispanna om du har en angränsade granne som behöver värme. Som köpare av energi värderar man ibland värden som säkra och trygga

8 leveranser till förutbestämt pris, högre än att handla på spotmarknad och leva med en viss oro över den fluktuation som alltid finns. Kan man dessutom erbjuda klimatsmart energi ger det även köparen fördelar gentemot sina kunder. Se exempel på detta bland våra Framtidsföretag på En vision för många inom den gröna näringen är att bli mer självförsörjande på energi. Det är inte utan skäl som LRF beskriver de strategiska valen inom energi som effektivitet i användningen av energi( såväl egenproducerad som tillförd energi) samt energi som produceras för leverans till extern marknad och kund. Något som står högt på listan är att kunna omvandla vedämne till inte enbart värme utan även till drivmedel. Kolla gärna in youtube efter sökning på gasification och låt dig uppmuntras över optimism och kreativitet - men med kommentaren att tidsperspektivet ligger en bra bit bortom dagens närmarknader för el och värme. Energimyndigheten rapporterade nyligen att oljeanvändningen för uppvärmning i lantbruket är på god väg att halveras sedan början av 2000-talet, minus 16 % till 479 GWh och totalt 29% sen 2002 är tecken på omställning, kanske framförallt till biobränsle. Vi återkommer i mars med en fördjupad studie på temat , Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks. Fotnot Marknadsanalys energi är en nulägesanalys med ambitionen att bidra till LRF:s medlemmars egen analys av energifaktorer i produktion och som nya affärsmöjligheter. LRF tar inget ansvar för effekterna av de åtgärder som den enskilde vidtar och som kan härledas till analysen.