Innehåll ÅBO AKADEMI. Utgivare: Lärcentret Redaktörer: Monica Nerdrum och Camilla Lundström Utformning av bilderna: Maria Sundström

Transkript

1

2 Innehåll 1. Planering och uppföljning av utbildningen Vad är studentrespons? Vad har vi för mål med vår responsverksamhet? Vilken betydelse har studentrespons för olika grupper? Principer för insamling och hantering av responsverksamheten Huvudprinciper för responsinsamlingen Vad innebär obligatorisk kursutvärdering för institutionen eller ämnet? Rapporterna om studieklimat och arbetslivsenkäterna behandlas av institutionsrådet Studieklimatundersökningen Arbetslivsenkäter Modeller och god praxis samt arbetsgång vid institutionerna Beslut om systemet för kursutvärdering Modeller och god praxis på basis av institutionsbeslut Vilka kurser utvärderas? Hur sker utvärdering och med vilken tidtabell? Vilka frågor ställs? Vilken skala? När och hur meddelas utfallet till studerande och lärare? Vad använder man resultatet till? Beslut om behandling av utfallet av kursutvärdering, studieklimatundersökning samt arbetslivsenkäter Beredning av ärendet med behandling av utfallet från de tre utvärderingarna Beslut i ärendet Uppföljning av institutionens beslut Kvalitetsmodell för verksamheten med studentrespons Kvalitetskriterier för responsverksamhet Hur mäter vi kvalitet? Källor och litteratur Bilaga Bilaga ÅBO AKADEMI Utgivare: Lärcentret Redaktörer: Monica Nerdrum och Camilla Lundström Utformning av bilderna: Maria Sundström

3 Dialog om undervisning och lärande med hjälp av systematisk studentrespons Åbo Akademi har som ett centralt mål att erbjuda på forskning baserad undervisning av hög kvalitet. Styrelsen för Åbo Akademi har godkänt ändringar i examensstadgan för ÅA (ES) 73. Beslutet innebär att rutiner beträffande planering, utveckling och utvärdering av utbildningarna har systematiserats. Akademin, dess fakultetsområden och institutioner har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen både inom grund- och forskarutbildning. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen. Vid Åbo Akademi insamlas respons på tre olika sätt, genom obligatorisk kursutvärdering, undersökningar av studieklimatet och arbetslivsenkäter. Institutionerna ska behandla alla tre och besluta om riktlinjer och åtgärder utifrån dem. Inom forskarutbildningen finns ytterligen en årlig doktoranduppföljning (forskarinstruktionen 24) som görs första gången hösten Ett stort antal personer inom institutioner, ämnen och laboratorier är delaktiga i processen att samla in, besvara eller använda studentrespons. Arbetet underlättas för alla tack vare den gemensamma grund som styrelsen fattat beslut om. Ytterligare underlättas arbetet genom att vi diskuterar och delar god praxis med varandra. Användningen av studentrespons för att förbättra utbildningen är något som vi kunde utveckla ytterligare. Den här rapporten är avsedd för olika användare och lärandemålet formuleras enligt följande. Efter genomläst rapport kan läsaren: - Redogöra för Åbo Akademis tre olika sätt att samla in studentrespons för kollegor, medarbetare eller studerande - Redovisa för tidtabell och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna i processen och kunna placera in sig själv på rätt plats i processen - Hitta material om responsinsamling och om hur materialet kan användas för att utveckla utbildningen och undervisningen - Kontakta rätt enhet för att fråga mera om elektroniska blanketter, uppgörande av frågor, vem som ger utbildning eller övriga rutiner i processen för studentrespons Information på webben: Denna rapport hittas via Lärcentrets hemsida Där finns också Guide för kandidatskribenter, Guiden Studieteknik och studiefärdigheter (utkommer hösten 2012), Guide för undervisande personal och Guide för kurs- och undervisningsplanering. Direktlänk till guiderna: På institutionernas webbsidor hittas institutionsspecifik information om verksamheten vid institutionerna. Vi ser fram emot respons från användare av rapporten! Monica Nerdrum, Lärcentret 1

4 1. Planering och uppföljning av utbildningen Vad är studentrespons? Vad har vi för syfte med responsinsamling? Vad har läraren för nytta av att få studentrespons? Vad har studerande för nytta av att ge respons? Vad har ämnet, institutionen eller universitetet för nytta av studentrespons? Vilka juridiska regler finns det vid hantering av respons? 1.1.Vad är studentrespons? Studentrespons eller utvärdering kan kort beskrivas som feedback från studerandena till läraren eller universitetet om undervisnings- eller lärprocessen. Formellt handlar det om strategier och metoder för att systematiskt samla in material (Pettersen 2008, 365). Resultatet av verksamheten avses leda till förbättring och kvalitetsutveckling samt korrigering av brister. 1.2.Vad har vi för mål med vår responsverksamhet? Responsverksamheten har flera syften. För att utveckla utbildningen ska institutionerna med bistånd av studieförvaltningen systematiskt samla in respons från studerandena. Målet är att skapa en fortgående dialog mellan studerandena å ena sidan och läraren, institutionen och akademin å andra sidan om undervisning och lärande. Syftet är också att uppmuntra studerandena till att reflektera över sin egen inlärning och lärprocess. Därtill ska lärarna enskilt och i grupp stödjas då de utvecklar sin lärarverksamhet (ES 73 2 mom.). Hur når vi målet? Vi behöver utveckla strategier och metoder för att systematiskt samla in, analysera, dra slutsatser och slutligen använda denna dialog och dessa reflektioner till att förbättra undervisning och lärande. Vi riktar särskild uppmärksamhet mot processerna och dokumentationen av dem: Vilka fungerar bra? Vilka kunde förbättras, förtydligas, förnyas och/eller slopas? Fungerar lärprocesserna så att studerandena uppnår lärandemålen för kurser, helheter och utbildningar? Är dokumentation synliggjord och tillgänglig för alla parter? 1.3.Vilken betydelse har studentrespons för olika grupper? Betydelse för studerande att få ge respons En studerande bedriver studier under en begränsad tidsperiod. I studerandes intresse är att studierna är meningsfulla, att inlärning och lärprocess fungerar och att lärandemålen för kurser och examina uppnås. Efter utexaminering är det centralt att komma ut på arbetsmarknaden och att utbildningen ger möjlighet till framtida karriärutveckling. En förutsättning för detta är att utbildningen uppfyller arbetsmarknadens krav på en kvalitativ utbildning. En studerande har möjlighet att påverka sin egen och kommande studerandes utbildning genom respons till lärarna och enheterna. Inom en fungerande verksamhet med studentrespons är det fråga om en tvåvägskommunikation, där studerandena reflekterar över sin lärprocess, 2

5 kommer med synpunkter, lärarna och enheterna vidtar åtgärder och kommunicerar de vidtagna åtgärderna tillbaka till de studerande. Kommunikationen bör vara snabb, för då ser studerandena meningen med att ge respons och gör det gärna också i framtiden. Betydelse för lärare att få studentrespons Det övergripande syftet att förbättra och åstadkomma en kvalitativ utveckling ger den enskilda läraren redskap att utveckla det egna arbetet och den egna verksamheten. Hur fungerade kursen, föreläsningsserien, undervisningsformen? Hur förhöll sig kursens målsättning och innehåll i relation till lärandemålen, undervisningsformerna och examinationen? Utgående från ett studerandecentrerat synsätt på undervisning är lärarens viktigaste uppgift att stöda den studerandes lärprocess och inlärning. Genom en utvärdering kan läraren få svar på hur inlärning skedde och vad som stödde lärprocessen bäst. Betydelse för ämnet, institutionen och/eller universitet Ansvaret för verksamheten med studentrespons delas av flera personer och enheter. Detsamma gäller det material som insamlas. Respons beträffande studieklimat och arbetslivsrelevans ger svar på hur vi kan utveckla helheter, innehåll och examensstruktur. Huvudpunkter blir frågor och svar om målet med examen och hur målet uppfylls. Enheter och universitet har intresse för att utbildningen är kvalitativ och att de utexaminerade placerar sig inom avsedda områden på arbetsmarknaden. En verksamhet med systematisk studentrespons är en del av universitetets kvalitetshanteringssystem. Genom fungerande studentrespons är det lätt att visa på utbildningens kvalitet i kommande auditeringar och externa utvärderingar. 3

6 2. Principer för insamling och hantering av responsverksamheten Hur sköter vi insamling? Vad vill vi veta? När arbetar vi med studentrespons? Vilken är ansvarsfördelningen vid ÅA? Vad är studieklimatundersökningarna? Vad innebär arbetslivsenkäter? Hur bereds ärendet och med vilken tidtabell? 2.1.Huvudprinciper för responsinsamlingen Det finns vissa huvudprinciper för verksamheten vid ÅA. Responsinsamlingen bör vara regelbunden, lätt att genomföra men ge alla berörda parter riktlinjer för förbättring av verksamheten. Processen dokumenteras, synliggörs och uppföljning sker fortlöpande. Resultatet av responsinsamlingen ska på lika villkor vara tillgängligt för dem som besvarat frågorna som till läraren eller institutionen. (ES 73 3 mom.) Helhetsbild eftersträvas Vi eftersträvar en helhetsbild av studerandenas syn på fenomen som undervisning, inlärning, innehåll i studierna, studiegång samt hela utbildningen. För detta ändamål insamlas respons på tre olika sätt, genom obligatorisk kursutvärdering, undersökningar av studieklimat och arbetslivsenkäter (ES 73 4 mom.). 2.2.Vad innebär obligatorisk kursutvärdering för institutionen eller ämnet? För kursutvärderingarna ansvarar institutionen eller ämnet, som bör se till att alla kurser inom ämnet eller utbildningen regelbundet utvärderas. Studiekansliet bereder ärendet för institutionen och ämnet eller institutionen beslutar om vilka kurser som utvärderas hur och med vilken tidtabell utvärdering sker vilka frågor som ställs vilken skala som används samt när och hur utfallet meddelas studerandena, lärarna och den ämnesansvarige, som ansvarar för att institutionen meddelas om utfallet av ämnets kursutvärderingar och institutionerna behandlar årligen ämnenas meddelanden (ES 73 5 mom.) 2.3. Rapporterna om studieklimat och arbetslivsenkäterna behandlas av institutionsrådet Lärcentret genomför undersökningarna av studieklimatet och arbetsforum arbetslivsenkäterna. Institutionsrådet behandlar årligen ämnenas meddelanden om utfallet av kursutvärderingen samt kvalitetsenhetens och arbetsforums rapporter och beslutar om riktlinjer och åtgärder utgående från dem (ES 73 6 mom.) 4

7 Studieklimatundersökningen Lärcentret/enheten för kvalitetshantering ansvarar för att studieklimatundersökningen görs årligen. Undersökningen består av en enkät till första, tredje och femte årets studerande. Studerande ges möjligheten att presentera sina åsikter om studierna och studiemiljön och därtill komma med förslag till förbättringar och nya lösningar. Resultatet 2011 visade att över en tredjedel av studerandena som besvarade enkäten ansåg att kurserna inte är balanserade. Detta resultat ledde till en uppmaning till institutioner och ämnen att förbättra balansen i studierna. Ämnen och institutioner ombads kolla att kurserna bildar en studiehelhet och att samma material inte tas upp i flera kurser. Ämnena bads också informera studerandena om kursernas och studiehelheternas lärandemål samt berätta vilka ändringar som gjorts för att förbättra balansen mellan kurserna. Rapporterna finns på Minst ett åtgärdsförslag baserat på resultatet av studieklimatundersökningen framförs årligen. Förslaget/n antecknas i det årliga underlaget för behandling i institutionsråden, vilket sänds till institutionerna i början av hösten (se bilaga 2) Arbetslivsenkäter Arbetsforum ansvarar för de arbetslivsenkäter som görs ett år efter utexaminering samt efter fem år i arbetslivet. Ytterligare görs också undersökningar om utexaminerade med forskarexamina. Åbo Akademis målsättning är en hög arbetslivsrelevans för alla utbildningar, vilket innebär att sysselsättningen bland våra utexaminerade skall vara hög och motsvara utbildning eller karriärplan. Med hjälp av arbetslivsenkäterna kan man följa upp hur väl detta mål uppfylls och samtidigt ger de utexaminerade värdefull feedback på sin utbildning och universitetet. Med hjälp av feedbacken kan utbildningarna utvecklas och göras mer arbetslivsrelevanta. Rapporten från augusti 2012 visar att 74 % av de utexaminerade anser att utbildningen saknade något/några element, främst praktik, konkreta färdigheter och arbetslivskontakt. (Arbetsforum, 2012, Minst ett åtgärdsförslag baserat på resultatet av arbetslivsenkäterna avses framföras årligen. Förslaget/n antecknas i det årliga underlaget för behandling i institutionsråden, vilket sänds till institutionerna inom augusti månad. 5

8 3. Modeller och god praxis samt arbetsgång vid institutionerna Finns det modeller för kursutvärderingar? Har lärandemålen något att göra med kursutvärdering? Är det viktigt att ha samma frågor när vi söker trender över tid? Hur får vi bäst fram om arbetsbördan för studierna upplevs som lämplig? 3.1.Beslut om systemet för kursutvärdering Institutionerna ansvarar för utbildningarna och undervisningen. För att styrelsens beslut ska kunna förverkligas har alla medverkande i processen dragit upp riktlinjer för hur man i praktiken ska samverka med varandra. Beredningen för institutionsrådet sköts av studiekansliet. Förarbetet inför hanteringen av studentrespons är att skapa och godkänna ett system för kursutvärdering vid institutionen. Beslut om de fem första punkterna i 73 5 mom. bör fattas och dokumenteras. Detta kan i princip ske som en engångsföreteelse och systemet kan förbli gällande t.ex. under institutionsrådets mandatperiod eller tills vidare. För att underlätta arbetet erbjuds fr.o.m. hösten 2012 en gemensam blankett (se bilaga 1) för institutionernas beslut om systemet för kursutvärdering. När beslutet är fattat skickas blanketten elektroniskt till Lärcentret/kvalitetskoordinatorn, som dokumenterar alla beslut på en gemensam webbsida, Modeller och god praxis på basis av institutionsbeslut De flesta institutioner fattade under läsåret beslut om systemet för kursutvärderingar. Meningsfullt är att sprida idéer, modeller och god praxis mellan våra institutioner Vilka kurser utvärderas? På basis av besluten kan konstateras att ämnet, prefekten eller institutionsrådet fattar beslut om vilka kurser som utvärderas. Tidpunkten för när detta beslut fattas anges i många fall inte och därför rekommenderas att institutionerna fattar beslut om denna. Antalet kurser som skall utvärderas varierar. Hur många kurser utvärderas? Vilka nivåer? Många institutioner har satt ner energi på att skapa ett meningsfullt system, där kurser regelbundet utvärderas. Som exempel kan nämnas pedagogiska fakulteten, som beslutat att fem strategiskt valda helheter ska utvärderas och inte enskilda kurser. Ytterligare innehåller beslutet att helheterna ska utvärderas två år å rad, för då får man mera material för hur helheterna kunde utvecklas. Ett annat system för att försäkra sig om att få ett mångsidigt material att använda för utveckling av utbildningarna är det som rättsvetenskapliga institutionen beslutat om, nämligen att grundkurserna utvärderas år , fördjupade kurser följande år och det tredje året ämnesstudiekurserna. Sålunda försäkrar man sig om att studerande får möjlighet att besvara kursutvärderingar under sin studietid både på kandidatoch magisternivåerna. Humanistiska fakulteten har i sin tur beslutat att olika lärares kurser i 6

9 mån av möjlighet ska utvärderas. På dessa respektive sätt förvissar man sig om studerandes rättigheter att få ge och lärares rättigheter att få kursrespons. När beslutet om vilka kurser som ska utvärderas är fattat hör också till att sprida information om beslutet till de berörda, d.v.s. personal och studerande. Det här kan lämpligt ske t.ex. via en webbsida Hur sker utvärdering och med vilken tidtabell? Vem ansvarar för att utvärderingen genomförs? En del institutioner har beslutat att ämnena ska utföra utvärdering, andra att det är enskilda lärare som bär ansvaret. Pedagogiska fakulteten har beslutat om en modell där enskilda lärare ska inkludera vissa ankarfrågor och utvärdera sina kurser i relation till kursernas lärandemål. Egenlärarna har ett särskilt uppdrag att efterfråga och ta emot respons. Pedagogiska fakultetens ankarfrågor är utarbetade så de ger ett mångsidigt material att utveckla kurser och helheter. Ankarfrågor vid pedagogiska fakulteten: 1) Den affektiva dimensionen - vilka förväntningar hade du på kursen? - hur motsvarade kursen dessa förväntningar? 2) Lärande i relation till lärandemålen - den konkreta formuleringen styrs utgående från den aktuella kursens lärandemål, t.ex. i vilken utsträckning/på vilket sätt/hur har dina kunskaper/färdigheter/förståelse för xxx utvecklats under kursen? 3) Den egna arbetsinsatsen i relation till kursens omfattning - uppskatta (alt. bokför under kursens gång) din egen arbetsinsats tidsmässigt under kursen - hur skulle du beskriva din egen arbetsinsats/aktivitet under kursen (kvalitativt)? 4) Kursen i relation till helheten (t.ex. biämnet) - Vilka förhandskunskaper tycker du att kursen förutsätter? - upplever du att det förekommit överlappning med andra kurser i innehållet, i så fall vilka? 5) Kursens examinationsformer - beskriv vilka examinationsformer kursen/ämneshelheten/utbildningen har använt - beskriv hur utformningen av examination påverkat din möjlighet att nå kursens/ämneshelhelhetens/utbildningens målsättning/lärandemål 6) Förslag på förändring - om du fick påverka kursen hur skulle den då se ut? Vilket verktyg används för svar? Vilken form? Variationen är stor när det gäller verktyg och form för insamling. Enheterna använder både gemensamma formulär och enskilda samt både elektroniska (e-blankett, Moodle) respektive pappersversioner. Utvärdering kan ske skriftligt eller muntligt. Det kan vara ämnena eller enskilda lärare som har rätt att bestämma hur man gör. En stor variation kan innebära en styrka, 7

10 för då kan man använda den mest meningsfulla metoden för en viss kurs. Variation kan också innebära en svaghet, för det innebär att en lärare eller enhet har många system att hålla reda på och dokumentationen blir inte jämförbar och kan försvåra sammanställningar och rapporteringar vidare. I en kandidatavhandling i informationssystem granskades processen med att införa systematisk studentrespons vid Åbo Akademi från de första planeringsutkasten till den färdiga examensstadgan. En av slutsatserna som drogs var att det först föreslagna systemet med flera gemensamma mera striktare riktlinjer (vissa gemensamma lärandemål och frågor, elektronisk insamling, gemensamt rapporteringssystem) förmodligen skulle ha underlättat personalens arbetsbörda. Detta baserades på att färdigt utfunderad systematik och gemensamma verktyg gör att den sammantagna arbetsinsatsen blir mindre än om varje liten enhet själv utvecklar sin egen systematik. (Lindström, 2011, 28) När sker utvärdering? Vanligt är att utvärdering sker när kurserna avslutas. Om det är en pappersblankett delas den ofta ut på sista föreläsningen. En enhet har som deadline för elektronisk utvärdering senast dagen efter första tentamen. Vem gör sammanställningar, hur ofta och vad används de till? Sammanställning görs av olika aktörer, det kan vara fråga om lärarna, studiekansliet, sekreteraren eller utvärderingsutskott. Alternativt kan de göras under gruppdiskussioner med protokoll. När det gäller sammanställningarna torde dessa i många fall anses arbetsdryga att göra och flera institutioner har inte besvarat denna fråga tydligt. En helt klar bild av vad sammanställningen ska innehålla och hur den ska användas för att förbättra utbildningen framgår inte på basis av besluten för läsåret Vilka frågor ställs? Vilken skala? På denna fråga har flera enheter meddelat att man har mellan sex och åtta gemensamma frågor. Därtill kan ämnena sätta till egna tilläggsfrågor. Nedan finns exempel på gemensamma frågor. 1. Jag upplevde att kursens innehåll är lätt/svår 2. Föreläsningarna har varit tydlig/obegriplig 3. Kurslitteraturen är bra/bristfällig 4. Räkneövningarna/uppgifterna har känts nyttiga/onyttiga 5. Motsvarar tentamen kursens innehåll bra/dåligt 6. Motsvarar arbetsmängden studiepoängen för kursen? 7. Övriga kommentarer Institutionen för informationsteknologi och institutionen för kemiteknik (institutionsrådsmöte 13/2011) 1. Motsvarade kursen dina förväntningar gällande 8

11 a) svårighetsgrad? b) innehåll? c)omfattning? 2. Anser du att dina förkunskaper för kursen var tillräckliga? 3. Finns det något du gärna lärt dig mera om? 4. Vad tyckte du om kursens pedagogik gällande a) kursens utformning? b) lärarens förmåga i framställning av kursinnehållet och i att aktivera deltagarna? 5. Hur skulle du utvärdera din egen insats i kursen (engagemang, aktivitet etc.)? 6. Vad kunde förbättras? Ev. Övriga kommentarer. (Vad tyckte du om/inte om?) Sociologi (Prefektbeslut 78/2011) 1. Lärandemål: Efter avklarad kurs bör studerande kunna: Delmål 1 Ja, Nej, Delvis Delmål 2... Ja, Nej, Delvis Presenterades lärandemålen vid första kurstillfället? Ja, Nej Presenterades feedback från tidigare år vid första kurstillfället? Ja, Nej Gavs det möjlighet att ge feedback under kursens gång? Ja, Nej Ifall Ja, upplever du att kusen förändrades efter det att feedback getts? Ja, Nej 2. Undervisningens och kursmaterialets kvalitet (1= lägsta vitsordet, 5 högsta vitsordet, X= kan inte svara) Undervisningsmetoder X Lärarens sakkunskap X Bemötande av frågor och kommentarer X Ändamålsenligt kursmaterial X Lättillgängligt kursmaterial X 3. Teori, praxis och resultat från empirisk forskning Kopplades praktiska tillämpningar till teori? X Motiverades praktiska tillämpningar med resultat från empirisk forskning? X I vilken grad kunde du göra kopplingar mellan kursens innehåll och det praktiska arbetet för en psykolog/talterapeut? X 4. Hur relevanta/viktiga var de praktiska övningarna med tanke på lärandemålen? X 5. Arbetsmängden och svårighetsgraden Motsvarade antalet studiepoäng din arbetsinsats? Arbetade betydligt mera/arbetade något mera/arbetade enligt antalet sp/arbetade något mindre/arbetade betydligt mindre Kursens svårighetsgrad Alldeles för lätt/något för lätt/lagom svår/något för svårt/alldeles för svårt I vilken grad stämde dina förkunskaper överens med kursens krav? Mina förkunskaper var tillräckliga/det fanns brister i mina förkunskaper 6. Hur relevanta ansåg du att tentamina och andra skriftliga uppgifterna var? X 7. Praktiska arrangemang Gick kursen på angivna tider, utan förändringar Ja, Nej, Delvis Gick andra föreläsningar (inom psyk./logo.) samtidigt, så att du inte kunde delta i undervisningen? Ja, Nej, Delvis 8. Helhetsbedömning av kursen X 9. Allmänna kommentarer, förslag till utveckling Institutionen för psykologi och logopedi. Blanketten finns i sin helhet på 9

12 Planerade gemensamma frågor vid Åbo Akademi, vilka dock inte realiserades, men som kan tjäna som modell: Reflektera över kursen som helhet. Hur bedömer du...? (Skala: 1= lägsta vitsordet, 4= högsta vitsordet) Innehållet och dina egna förväntningar - att kursen motsvarade dina egna förväntningar utgående från kursbeskrivningen i kursdatabasen? Undervisningen? - att kursens undervisnings- och examinationsformer stödde dig i ditt lärande Din inlärning? - att dina tidigare kunskaper och att ditt intresse för ämnet ökade Hur kunde kursen utvecklas? Det bästa eller sämsta med kursen? Övriga kommentarer? Lärandemål som grund för kursutvärderingar innebär att lärandemålen bör vara tydliga, välformulerade och också innehålla allmänfärdigheter, så att kursens innehåll kan utvärderas på basis av dem. En enhet meddelar att man har frågor i relation till kursernas lärandemål. Det här är en mycket god praxis som kan lyftas fram och som rekommenderas för alla enheter. Genom att i början av kursen lyfta fram lärandemålen till diskussion och i slutet av kursen återkoppla till dessa genom utvärdering bildas en meningsfull helhet för de studerande. Lärandemålet är också ett medel för de studerande att beskriva sitt kunnande för utomstående. Institutionen för psykologi och logopedi har därför för avsikt att i sin systematik inarbeta rutinerna att de studerande varje gång de besvarat en kursutvärdering, där lärandemålet är utgångspunkt, tar en utskrift åt sig själv. Genom att från början av studietiden samla dessa med lärandemål försedda utvärderingar kan studerande på ett tydligt sätt för andra framhålla sitt kunnande. När enheter funderar på vilka frågor man ska ställa är det bra att se på andra enheters frågor och sålunda få modeller. Centralt är att göra frågorna mångsidiga och alltid be de studerande att också reflektera över sin egen inlärning och sitt lärande. Det är inte viktigt att alla har en gemensam skala, för i de flesta fall är det inte meningsfullt att jämföra kurser med varandra När och hur meddelas utfallet till studerande och lärare? Vad använder man resultatet till? Uppgifterna om hur, när och av vem som utfallet behandlas är rätt knappa och man kan inte dra för långtgående slutsatser på basis av dem. Det här är också något som i andra sammanhang nämnts, nämligen att man nog samlar in material, men att det inte leder till åtgärder. Det här är en brist som vi kan upphjälpa genom att vi skapar nya och goda rutiner. Som exempel kan nämnas institutionen för informationsteknologi som har ett utvärderingsutskott som sammanställer svaren, gör förbättringsförslag till institutionsrådet samt ordnar informationsmöten för studerande en-två gånger per läsår. Eftersom ett stort antal studerande och personalen lägger mycket vikt vid att formulera frågor och besvara enkäter är det av yttersta vikt för alla parters motivation att materialet också utnyttjas för att förbättra undervisningen. Rättsvetenskapliga institutionen har protokollfört att ett bra sätt att visa de studerande att förbättringsförslagen noteras är att inleda en kurs med: 10

13 Utgående från den respons som jag fått av de studerande förra gången jag höll den här kursen så har jag nu ändrat upplägget så att... Ett enkelt sätt att berätta om utfallet av kursutvärderingar erbjuds fr.o.m. läsåret , då det i kursbeskrivningen i MinPlan finns ett fält där man redovisar för någon eller några åtgärder som den senaste kursutvärderingen för kursen har gett anledning till. Därtill finns ett fält där man redovisar för den kursutvärdering som sker innevarande läsår ifall kursen står i tur att utvärderas. Som regel kan sägas att vi har en stark tradition att samla in kursutvärderingar vid enheterna, men också att vi inte alltid är så bra på att dokumentera och att inarbeta nya rutiner på basis av utvärderingarna Beslut om behandling av utfallet av kursutvärdering, studieklimatundersökning samt arbetslivsenkäter Samtidigt som den enskilda enheten använder materialet från kursutvärderingar för sin egen räkning är det meningsfullt att sprida god praxis till andra enheter inom samma institution eller till hela universitetet. Därför ska de utbildande enheterna årligen behandla utfallet av ämnenas kursutvärderingar och fatta beslut om åtgärdsförslag eller rekommendationer som alla ska följa. Genom att synliggöra dessa åtgärdsförslag per utbildande enhet, kan universitetet t.ex. i samband med resultatförhandlingarna bilda sig en uppfattning om aktuell utveckling inom enheterna. För att underlätta behandlingen i institutionsråd eller motsvarande får institutionerna årligen ett underlag för behandlingen av studentrespons, d.v.s. kursutvärdering, studieklimatundersökningarna och arbetslivsenkäterna. Institutionerna erhåller underlaget årligen i början av hösten och då finns antecknat i underlaget minst ett åtgärdsförslag från de båda mera övergripande undersökningarna Beredning av ärendet med behandling av utfallet från de tre utvärderingarna Institutionens kursutvärderingar I beredningen gäller att lyfta fram ett eller flera fenomen på basis av det material om kursutvärderingar som ämnena och laboratorierna har sammanställt och sänt till studiekansliet. Beredningen sker i regel vid studiekansliet, men kan också t.ex. göras i arbetsgrupp som utsetts av institutionen. Här kan nämnas institutionen för informationsteknologi, som har tillsatt ett utvärderingsutskott som har till uppgift att göra sammanställningar av kursutvärderingarna och också komma med förbättringsförslag. Åtgärder som föreslogs var bl.a. att den rekommenderade studiegången borde synas tydligare i MinPlan samt en startvecka för nya studerande. Båda förslagen kan användas för gemensam utveckling av undervisningen vid hela Åbo Akademi. Beredningen identifierar sålunda det eller de nödvändigaste åtgärder som borde vidtas vid institutionens alla ämnen och gör därefter ett eller flera konkreta åtgärdsförslag inklusive en kort beskrivning av vad institutionen rekommenderar, uppmanar eller beslutar att ska införas 11

14 vid alla ämnen. Oberoende av hur beredningen görs antecknas dessa åtgärdsförslag inför behandlingen av ärendet i den första punkten i blanketten i bilaga 2. De övergripande undersökningarna: Studieklimatundersökningen och arbetslivsenkäterna Beredningen av åtgärdsförslag görs av kvalitetskoordinatorn respektive Arbetsforum, som i regel lyfter fram ett åtgärdsförslag som ska behandlas av institutionsrådet och dessa finns färdigt antecknat i det årliga underlaget. Studiekansliet bereder ärendet genom att bearbeta eller anpassa förslagen för sin institution Beslut i ärendet Institutionen behandlar ärendet under hösten. De beslut som fattas handlar i regel om kurs- och undervisningsplaneringen inför följande läsår Uppföljning av institutionens beslut Utveckling av undervisningen är en lång process. I behandlingsunderlaget finns därför också ett fält där institutionen i framtiden redovisar för hur åtgärdsförslagen om de tre olika typerna av studentrespons till ämnena i sin tur utfallit. 12

15 4. Kvalitetsmodell för verksamheten med studentrespons Vilka kvalitetskriterier använder ÅA? Hur mäter man kvalitet i responsverksamheten? Kvalitetskriterier För att kunna visa verksamhetens kvalitet vid ÅA förutsätts enligt ÅA:s definition att målsättningen med en process fastställs (vilket resultat ska uppnås?) samt att kvaliteten för den valda processen förtydligas (vilken form av kvalitet eftersträvas?). 4.1.Kvalitetskriterier för responsverksamhet Vid uppföljning av utbildning och undervisning vid Åbo Akademi ska vi sträva efter att uppfylla de mål som uttryckts genom de kvalitetskriterier som fastställdes av rektor i samband med att kvalitetsenheter inom utbildningen utsågs våren Den tredelade skalan och bedömningsgrunderna var följande för kriterierna Respons om verksamheten från studerande och arbetsliv, uppföljning och utvärdering respektive kursutvärdering : Nivå 1/Inledande: Vid planeringen av nästa år går lärarna för en utbildningsenhet igenom responsen från fjolåret. Enheten samlar in och behandlar uppföljningsmaterial (ÅA-material och externa utredningar) som inverkar på utbildningen. Enheten utför egen uppföljning av utbildningen. Studerande har möjlighet att utvärdera alla kurser. Nivå 2/Under utveckling: Det sammanställs dokument över responsen och åtgärderna som vidtagits. Enheten har en plan för när olika typers uppföljning genomförs. Resultatet från uppföljningarna behandlas och åtgärder samt ansvarsfördelning dokumenteras. Enheten gör systematiska jämförelser med motsvarande enheter i Finland. Responsen behandlas även av andra än kursens lärare. Studerandena får ta del av resultaten. Nivå 3/Inarbetade: Lärarna för en utbildningshelhet utreder regelbundet om det saknas respons om någon del i utbildningen. Enheten deltar på eget initiativ i utvärderingsprojekt för att få information om utbildningen i förhållande till andra utbildningar. Enheten gör systematiska jämförelser med motsvarande enheter utomlands. Responsen bedöms mot lärarens självvärdering av kursen. Studerande får ta del av resultaten och vilka konsekvenser det eventuellt leder till. Kvalitetskriterierna med de tre nivåerna utgör ett användbart verktyg för enheterna vid utvecklandet av studentrespons. 13

16 4.2.Hur mäter vi kvalitet? Den form av kvalitet som eftersträvas gällande verksamheten med studentrespons ska kunna mätas och vi ska kunna bekräfta kvaliteten med trovärdiga bevis. Följande indikatorer användas: - regelbundenhet i verksamheten - administrativt lätthanterligt och snabbt system - verksamheten finns fastställd i stadgor och bestämmelser - ansvarsfördelningen är klart fastställd - helhetstänkande, d.v.s. i verksamheten ingår insamling, analys, slutsatser, åtgärder - helhetsbild av studerandes synpunkter, d.v.s. studerande har rätt att ge synpunkter på kurser, studieklimat och arbetsliv - studerande uppmuntras att reflektera över sin inlärning och lärprocess - varje kurs har tydligt formulerade lärandemål och de utgör en grund för utvärderingen - betoning på likabehandling, d.v.s. alla studerande ska ha rättighet att ge respons och alla lärare att få respons på sina kurser - genomskinlighet i systemet och fortlöpande dokumentation, d.v.s. studerande och personal ska ha tillgång till öppen information om hur och när respons förväntas, hur den behandlas, vilka resultaten blev och hur de påverkar framtida undervisning. Källor och litteratur Lindström, Anton (2011): Förändring och IT-projekt. Kandidatavhandling i informationssystem. Pettersen, Roar C. (2008): Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Studentlitteratur. 14

17 Bilaga 1: Systematisk studentrespons, SYSTEMET med kursutvärdering vid institutionerna. Blanketten fylls i och sänds till kvalitet@abo.fi (beslutet kan göras årligen, för flera år eller tills vidare) Institution Protokoll nr/datum 1)Vilka kurser utvärderas? Vem beslutar? När besluts? Hur många? Vilka nivåer eller specifika kurser? Vilka lärares kurser? 2)Hur sker utvärdering och med viken tidtabell? Vem ansvarar för att utvärderingen genomförs? Vilket verktyg används för svar? Vilken form? Vem beslutar om valet av form? När sker utvärdering? Vem sammanställer resultatet? Hur ofta görs sammanställningar? När lämnas resultatet till institutionen? Vad ska sammanställningen innehålla? Vad används sammanställningen till? 3)Vilka frågor ställs? Vilka frågor? 4)Vilken skala används? Vilken skala? 5)När och hur meddelas utfallet från utvärderingarna till studerande och lärare? Hur behandlas ärendet? När? Utfallet meddelas till studerande, hur och när? Utfallet meddelas till lärare, hur och när? Utfallet meddelas till den ämnesansvariga, hur och när? Utfallet meddelas till institutionens prefekt och studiechef, hur och när? Ytterligare behandling av utfallet? Hur utnyttjas resultatet för undervisnings- och kursplanering? 15

18 Bilaga 2: Underlag för BEHANDLING AV UTFALLET av kursutvärdering, studieklimatundersökning samt arbetslivsenkäter Institution Protokoll nr/datum INSTITUTIONENS KURSUTVÄRDERINGAR 2012 uppvisade följande god praxis, goda rutiner eller brister Studiekansliets beslutsförslag: Ex. Följande goda rutiner införs vid varje enhet... Institutionens beslut: STUDIEKLIMATUNDERSÖKNINGEN och ARBETSLIVSENKÄTEN 2012 uppvisade följande goda praxis, goda rutiner eller brister Analys av examinationen I studieklimatundersökningen framgår att studerandena önskar varierande studiemetoder och examinationsformer. Ett uppenbart problem var också att examinationen för olika kurser inte tog varandra tidsmässigt i beaktande. Med tanke på inlärning och genomströmning är det bekymmersamt om särskilt kurser studerandena på en viss årskurs förväntas gå samtidigt inte är koordinerade på ett sätt som möjliggör bra förberedelser för examinationen. En konkurrerande examinationstidtabell går att undvika. Exempelvis kan kursernas examinationsmetoder variera från år till år. Numera kan man även ta hjälp av elektronisk tentamen. Praktik I arbetslivsenkäten hade 76 % av de svarande upplevt att utbildningen saknat vissa element. Av de 131 kommentarerna på frågan rörde 91 bristen på praktik, konkreta färdigheter och arbetslivskontakter. Via utvecklad praktik skulle man ha fått större förståelse för varför man behöver olika teoretiska kunskaper. Därtill förväntar sig arbetsgivarna att en utexaminerad från universitetet ska ha en förståelse även om de praktiska utmaningar som finns i arbetslivet. I dagens läge är möjligheterna till praktik väldigt varierande inom utbildningarna. Åtgärdsförslag 1 för institutionerna att behandla: Institutioner och ämnen uppmanas analysera hur examinationen genomförs och vid behov vidta åtgärder för att variera den. Åtgärdsförslag 2 för institutionerna att behandla: Institutionerna uppmanas granska riktlinjerna för praktik. Studiekansliets beslutsförslag: Hur genomförs granskningen i planeringsprocessen för 2013 Institutionens beslut: HUR HAR ÅTGÄRDSFÖRSLAGEN FRÅN FÖREGÅENDE UTFALLIT? Denna fråga besvaras först år