Studieklimatundersökningen Resultatrapport Ole Karlsson Monica Nerdrum Mia Eklund

Transkript

1 Studieklimatundersökningen Resultatrapport 2013 Ole Karlsson Monica Nerdrum Mia Eklund

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Om enkäten Om resultatrapporteringen Bakgrundsuppgifter Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Studerandenas egen aktivitet Studieplaneringen och studierådgivningen Studiernas upplägg studiepoäng per läsår Studierådgivningen Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag Mina studiefärdigheter och min studieförmåga Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag Studiernas struktur och innehåll Studiernas upplägg Lärandemål Kontaktundervisningen Kursutbudet och andra studieförhållanden Arbetsbörda och studietakt Utbildningens svårighetsgrad och progression Utvärdering och återkoppling Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag Studiemiljö Atmosfären Felaktigt bedömd Instruktioner och bedömningskriterier Ojämlik nivå/behandling Aktivitet under kursen Grupparbeten Felaktigt bemötande Sammanfattning och konkreta åtgärdsförslag Sida 1 av 51

3 7 Mitt eget kunnande Sammanfattning och konkreta åtgärdsförslag Framtiden Planer för nästa läsår Livet efter studierna Val med nuvarande erfarenhet Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag Separat sektion per enkät Introduktionen till Åbo Akademi och studierna Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag Avhandlingen och handledningen I vilket skede är avhandlingen? Arbetet med avhandlingen Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag Avslutning Återkoppling till studieklimatundersökningen Uppmaning Tabeller och diagram Figur 1 Antal svar per institution för alla tre enkäter... 9 Figur 2 Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? Figur 3 Studiernas upplägg. Svaren i procent Figur 4 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/år, första årets studerande Figur 5 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/år, tredje årets studerande Figur 6 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/år, femte årets studerande Figur 7 I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden? Figur 8 I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas) Figur 9 I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat biblioteken Figur 10 Studiernas framskridande Figur 11 Har du upplevt osund stresskänsla pga. följande orsaker? Figur 12 Har du någon gång fått följande information i dina studier? Figur 13 Kurserna uppfyller sina lärandemål Figur 14 Hurdan är studiernas arbetsbörda? Sida 2 av 51

4 Figur 15 Hurdan är studietakten i kurserna? Figur 16 Atmosfären vid ÅA Figur 17 Upplever du att du blivit felaktigt eller orättvist bedömd? Figur 18 Av vem och av vilka orsaker har du blivit felaktigt bemött/diskriminerad? Figur 19 Har dina studier utvecklat följande kunskaper? Figur 20 Har dina studier utvecklat förmåga att verka i en mångkulturell miljö? Figur 21 Har dina studier utvecklat följande förmåga? Figur 22 Har dina studier utvecklat förmågan att hantera projekt? Figur 23 Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter? Figur 24 Har dina studier utvecklat förmåga att uttrycka dig i skrift på svenska? Figur 25 Min hösttermin 2013 om det går som jag planerat, 1:a årets studerande Figur 26 Min hösttermin 2013 om det går som jag planerat, 3:e årets studerande Figur 27 Min hösttermin 2013 om det går som jag planerat, 5:e årets studerande Figur 28 Vad skulle du välja för studieinriktning med din nuvarande erfarenhet? Figur 29 Har du personligen träffat din egenlärare? Första årets studerande åren 2011, 2012 och Figur 30 Egenlärarverksamheten har varit nyttig för mig. Första årets studerande åren 2011, 2012 och Figur 31 Vilka har behandlats på träffar med egenläraren och vilka teman är viktiga att behandla. Första årets studerande Figur 32 I vilket skede är arbetet med kandidatavhandlingen, 3:e årets studerande Figur 33 I vilket skede är arbetet med pro gradu/diplomarbetet? Figur 34 Påståenden gällande arbetet med kandidatavhandlingen och pro gradu/diplomarbetet Sida 3 av 51

5 Sammanfattning Studieklimatundersökningen besvarades av 425 personer eller 25 % av utskicket. Resultatet är aningen sämre än 2012 (448/27 %) men aningen bättre än 2011 (414/24 %). Av första årets studerande svarade 177/23 %, tredje året 129/26 % och femte året 119/27 % Bland svarande studerande på första året sjunker andelen som varit aktiva i studentföreningar klart för tredje året i rad. Samtidigt betonas föreningarna då studerandena ger ÅA toppbetyg för studiemiljön. När ser vi konsekvenser av den pågående utvecklingen? Av första årets studerande uppger 13 % att de inte kontaktats av sin egenlärare. Procenten var exakt den samma 2011 och Första årets studerande påpekade även i år att studieorienteringsveckan är för intensiv och att mesta delen av informationen går förbi. Det föreslogs att information om t.ex. IT-tjänster, bibliotekstjänster och utbytesstudier kunde läggas in aningen längre fram för att således bättre nå fram. En tredjedel av studerandena på tredje och femte året ansåg att de inte nått sina egna målsättningar för året. En femtedel av tredje årets studerande kände inte glädje av att studera. Bristande studiemotivation uppgavs vara en betydande orsak till att studierna inte framskrider. Ca 30 % av de svarande ansåg att det inte är möjligt att få 60 sp per läsår. Åsikterna motsvarar resultaten från 2011 och Studerandena ansåg att kravnivån, studietakten och arbetsbördan varierar stort från kurs till kurs. Därmed är det svårt att planera utbildningen eftersom två kurser med samma studiepoäng kan kräva diametralt olika insatser i tid. Inom en del utbildningar varierar arbetsbördan mellan ett relativt lugnt första år följt av två väldigt hektiska år. Studerandena efterlyser tydliga instruktioner om vad som förväntas av en inlämningsuppgift samt att respons skickas till samtliga kursdeltagare om bedömningsprinciperna. Att ta kontakt med läraren efter att ha fått ett överraskande lågt vitsord i en tentamen upplevs svårt. Man vill inte få en stämpel som en besvärlig studerande. Studerandena har återkommande påpekat det orättvisa i att medstuderande som inte håller tidsgränsen för en inlämningsuppgift bedöms på samma linje med dem som ansträngt sig att lämna in sin uppgift i tid ofta med kompromisser i kvaliteten som följd. Allmänfärdigheter som t.ex. projekthantering och förmågan att fungera i ett mångkulturellt samhälle verkar utvecklas väldigt olika inom utbildningarna. Frågan om vilka allmänfärdigheter som systematiskt borde tränas samtidigt med substansen är en strategisk fråga för varje utbildning och Åbo Akademin som helhet. Av studerandena i slutet av tredje året hade 79 % genomfört eller påbörjat kandidatavhandlingen medan 9 % inte ännu funderat på en tidtabell för processen. Motsvarande andel för magisteravhandlingen/diplomarbetet var 39 % respektive 10 %. Av tredje årets studerande skulle 9 % välja samma utbildning vid ett annat universitet om de fick välja på nytt. Motsvarande andel för femte året var 13 % medan 79 % respektive 74 % skulle välja ÅA på nytt. Av de svarande på femte året uppgav 14 % att de har avlagt eller kommer att avlägga examen på fem år. Sida 4 av 51

6 Uppmaning till utbildningsenheterna Under nästa planeringsperiod borde enheterna ägna särskild uppmärksamhet på arbetsbördan i kurserna och möjligheten att avlägga 60 sp/läsår. Sida 5 av 51

7 1 Inledning Vad är studieklimatundersökningen? Varför görs studieklimatundersökningen? Hur görs studieklimatundersökningen? Hur presenteras resultaten? Vilka ändringar eller särskilda inslag finns i årets enkät? Vem ansvarar för studieklimatundersökningen? Studieklimatundersökningen utgör en del av akademins system för studentrespons. Utöver studieklimatundersökningen ingår kursutvärdering och enkäter till utexaminerade i systemet för studentrespons. Tillsammans utgör enkäterna en central beståndsdel i Åbo Akademis kvalitetssystem. Enkäten har flera avsikter. Den första är givetvis att få information om hur studerandena uppfattar sin studietid. En annan aspekt är att få in konkreta förslag och idéer som stöder akademins utveckling av verksamheten. Den tredje avsikten är att via frågorna göra studerandena medvetna om att studierna har flera syften. Förutom sakkunskap ska studerandena uppöva olika former av allmänna färdigheter under studiernas gång. Avslutningsvis vill akademin via frågor om studerandena använt sig av akademins olika stödfunktioner göra dem uppmärksamma på vilka alla former av hjälp som erbjuds (studierådgivning, studiepsykologer, trakasseriombudsmän etc.) och att de inte behöver sitta ensamma och fundera på olika frågor. Hur använder vi enkätens material? Material publiceras i form av den här huvudrapporten som främst presenterar det kvantitativa materialet blandat med studerandenas kommentarer. Den egentliga användningen är att utveckla utbildningarna i samråd mellan aktörerna. Vid analysen av materialet lyfts vissa åtgärdsförslag fram som kommuniceras till institutionerna. Arbetet med åtgärdsförslagen följs upp följande höst, då institutionernas rapporterar om årets verksamhet. På så sätt får ledningen information om pågående utvecklingsprojekt, god praxis som kan spridas vidare och utvecklingsbehov. Via personalutbildningar sprids studieklimatundersökningens resultat i form av både statistik och god praxis. Resultaten för specifika områden kommuniceras direkt till de här grupperna, t.ex. egenlärare eller handledare. I studieklimatundersökningen får studerandena lyfta fram bra handledare och varför de är bra. Uppgifterna är avgörande då årets handledare vid Åbo Akademi väljs. Materialet från både studieklimatundersökningar och arbetslivsenkäter erbjuds också till akademins ämnen och institutioner som underlag för avhandlingsarbeten. Som exempel kan nämnas att vid andra universitet i Finland gjorts analyser av motsvarande material t.ex. genom att undersöka hur allmänfärdigheter uppövats eller hur något visst ämnes utexaminerade placerat sig på arbetsmarknaden. På det här området hoppas vi på framsteg nu då databanken har resultat för flera år. 1.1 Om enkäten Enheten för kvalitetshantering vid Åbo Akademi riktade en enkät till en definierad grupp av studerande, sammanlagt 1719 personer. Frågorna gällde studierna, lärande och Sida 6 av 51

8 studiemiljön. Sammanlagt 425 studerande valde att svara på enkäten. Den här rapporten presenterar resultat ur enkäten inklusive analyser av vissa svarsmönster. Motsvarande enkät har genomförts Avsikten är att få ett material ur vilket det går att observera trender i studerandenas svarsmönster. På basis av resultaten från de tidigare enkäterna har vi dock valt att ändra på en del frågor. Orsaken är t.ex. att frågan tolkats fel eller att svaret inte gett avsedd nytta. Förändringarna och begränsade personalresurserna gör att trendanalysen är utmanade och skulle kräva projektsatsningar. I år har vi gjort en noggrannare trendanalys för frågorna om studiernas balans och arbetsbörda. Studieklimatenkäten är egentligen tre enkäter då den riktas till första, tredje och femte årets studerande. Enkäten är identisk för alla tre grupper förutom för en svarssektion. För första årets studerande finns en sektion om studieorienteringen. Treårsenkäten har en sektion om kandidatavhandlingen och dess handledning medan femte årets studerande har en sektion om avhandlingen pro gradu och dess handledning. Varje år riktas därtill särskilt intresse åt ett specifikt ämnesområde. År 2013 var detta område Jämställdhet, likabehandling och funktionshinder. Det materialet presenteras i en egen rapport. Totalt bestod enkäten av åtta sektioner: 1) Bakgrundsuppgifter 2) Studieplanering och rådgivning 3) Mina studiefärdigheter och min studieförmåga 4) Studiernas struktur och innehåll 5) Studiemiljö 6) Mitt eget kunnande 7) Framtiden 8) Alternativ sektion per enkät (introduktion/kandidatavhandling/magisteravhandling) 9) Fördjupning 2013: Jämställdhet, likabehandling och funktionshinder (skild rapport) Studerandena hade möjligheten att besvara den webbaserade enkäten under tre veckor. Uppmaning om att delta skickades ut tre gånger (i början av varje vecka) via e-post. Enkätfrågorna fanns endast på svenska. Enkäten för första årets studerande skickades till 764 personer som påbörjat studierna på hösten 2012 och varit närvaroanmälda under hela året. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2010 eller 2011 men varit frånvaroanmälda två år (2010) eller ett år (2011). Enkäten för tredje årets studerande skickades till 506 personer som påbörjat studierna på hösten 2010 och varit närvaroanmälda i tre år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2008 eller 2009 men varit frånvaroanmälda två år (2008) eller ett år (2009) men därefter varit närvaroanmälda. Enkäten till femte årets studerande skickades till 449 personer som påbörjat studierna på hösten 2008 och varit närvaroanmälda i fem år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2006 eller 2007 men varit frånvaroanmälda två år (2006) eller ett år (2007) men därefter varit närvaroanmälda. Femårsenkäten skickades även till studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 2011 och varit Sida 7 av 51

9 närvaroanmälda i två år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2009 eller 2010 men varit frånvaroanmälda i två år (2009) eller ett år (2010) men därefter varit närvaroanmälda. Enkäten till engelskspråkiga magisterstuderande måste av personresursskäl lämnas bort i år. Det gjordes relativt många ändringar från fjolårets enkät och tiden för att bygga om och översätta materialet blev för knapp. 1.2 Om resultatrapporteringen Rapporten består av en resultatrapportering som följer enkätens rubriksättning. Under varje rubrik presenteras ett urval av resultatet från de tre enkäterna. Resultaten från de tre enkäternas redovisas oftast i en och samma figur. I texten sker rapporteringen kronologiskt så att ettårsenkäten kommer först. I rapporteringen anges svarsfrekvenserna i procent då årsklasserna jämförs. Valet kan diskuteras då antalet svarande är ganska lågt men enligt vår bedömning ger procentutfallet läsaren en bättre uppfattning om enkäternas svarsbeteende i förhållande till varandra. Exempelvis är det lätt att tolka ett svar där alla tre enkäterna angett 12 ja-svar som att alla årsklasser är av samma åsikt. Mäter man den procentuella andelen av det totala antalet svar per enkät så får man en annan bild. I procent skulle 12 ja-svar i årets enkät motsvara 7 %, 9 % och 10 % av alla svar för respektive enkät. För jämförelsen mellan institutioner har vi bedömt att antalet svar i de flesta fallen ger den bästa överblicken. Enkäten består främst av frågor med alternativen ja/nej/kan inte bedöma. Vi frångick flervalen 1-5 år 2011 dels som ett svar på kritiken att enkäten tar alltför lång tid, dels för att vi i analysskedet märkte att vi hade bekymmer med en bredare skala. Med våra begränsade personresurser för analysarbetet hann vi inte bedöma skillnaden mellan t.ex. bra och mycket bra utan istället måste vi slå ihop svaren till resultatet positiva. Det här var inte ändamålsenligt och fel mot svararna som satt ner tid på att avväga vilket alternativ de skulle fylla i. Nu får vi årligen kritiken att antalet svarsalternativ är för få. Studerandenas kommentarer presenteras som sådana trots att de ibland innehåller om inte sakfel så åsikter som avspeglar att studerandena inte känner till verksamhetens förutsättningar. Å andra sidan så är det studerandenas sak att komma med önskemål och utbildningarnas sak att bedöma realismen i dem. Resultatrapporteringen i den här rapporten har genomförts av lärcentret. Specialområdet jämställdhet, likabehandling och funktionshinder analyseras av forskningsbiträdet Petra Westerholm som en del av en större genomgång av området för hela Åbo Akademi, situationen för personal och studerande. Ett stort tack till utbildningsplanerare Monica Nerdrum och vår praktikant Mia Eklund. Utan er stora insats med analyser och skrivarbete hade den här rapporten aldrig blivit klar. Åbo, juni 2013 Ole Karlsson, kvalitetskoordinator Sida 8 av 51

10 2 Bakgrundsuppgifter Hur många har svarat på varje enkät? Hur ser fördelningen ut per kön, modersmål och institutioner? Vilka aktiviteter har studerandena deltagit i under studierna? I det första kapitlet presenteras uppgifter om deltagarna i undersökningen. En avsikt är att granska ifall någon grupp är över- eller underrepresenterad i enkäten. Bakgrundsuppgifterna är centrala för att förklara svarsmönster längre fram i enkäten. 2.1 Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Svarsprocenten på 25 % från årets undersökning är aningen lägre än fjolårets reslutat på 27 %. Fördelningen mellan svarsprocenten per enkät visar ett jämnt resultat. Av första årets studerande besvarade 177 personer (23 %) enkäten, av tredje årets studerande 129 (26 %) och av femte årets studerande 119 (27 %). Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Rättsvetenskapliga institutionen biovetenskaper informationsteknologi kemiteknik naturvetenskaper Figur 1 Antal svar per institution för alla tre enkäter Humanistiska och pedagogiska fakulteten står för över en tredjedel (37 %) av det totala antalet svar och är framträdande i alla tre enkäter. Institutionen med lägst antal svar är teologiska fakulteten, som endast står för 2 % av det totala antalet svar. Dessa resultat motsvarar institutionsfördelningen Sida 9 av 51

11 inom Åbo Akademi där pedagogiska och humanistiska hör till de större fakulteterna medan teologiska fakulteten hör till en av de minsta. En könsfördelning av deltagarna visar att enkäten besvarats av betydligt fler kvinnor än män (77 % av totala antalet deltagare), vilket motsvarar fjolårets reslutat (72 %). En jämförelse med det totala antalet närvaroanmälda kvinnor för hösten 2012 (67 %) visar att kvinnor är överrepresenterade i den här undersökningen. 10 % av första årets studerande uppgav finska som deras modersmål, av tredje årets studerande 18 % och av femte årets studerande 12 %. Detta resultat stämmer rätt bra överens med ÅA:s statistik (från ) över språkfördelningen mellan studerandena. Sammanlagt är det 14 % av ÅA:s studerande som i samband med inskrivningen uppgett finska som sitt modersmål. I samma statistik över språkfördelningen mellan studerandena uppger 7 % av studerandena att deras modersmål varken är finska eller svenska. I studieklimatundersökningen uppgav endast 4 respondenter att deras modersmål inte är finsk eller svenska, vilket ger ett resultat på knappa 1 %. Studerande med annat språk än svenska eller finska som modersmål är klar underrepresenterade i den här undersökningen. 2.2 Studerandenas egen aktivitet Till bakgrundsuppgifter hör, förutom personuppgifter, även frågor om studerandenas egna aktiviteter som är relaterade till studierna. Till dessa hör frågor om t.ex. deltagande i kår- och studentföreningsaktiviteter, förtroende uppdrag på olika nivåer och studier utanför ÅA. Kåraktivitet/studentföreningar Annan föreningsverksamhet/förtroendeuppdrag utanför ÅA Jobb eller praktik relaterat till utbildningen Studier vid annan högskola i Finland Förtroendeuppdrag i ÅA:s beslutsfattande organ Studentverksamhet på nationell nivå Figur 2 Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? En stor del av studerandena i alla enkäter har varit aktiva deltagare inom kåraktiviteter och studentföreningar. Bland första årets studerande svarade 41 % att de deltagit i någon av dessa aktivitetsformer, av tredje årets studerande 66 % och av femte årets 64 % Ifall man jämför resultatet med fjolårets statistik, så ser man att femte årets studerande i år är aktivare än förra året, resultatet har ökat med 7 procentenheter från 57 %. Tredje årets studerande ligger på samma nivå som förra året, då var resultatet 67 %. Bland första årets studerande har det skett en nedgång, som börjat redan Sida 10 av 51

12 2011. År 2011 uppgav 63 % av första årets studerande att de varit aktiva deltagare inom kåraktiviteter och studentföreningar, 2012 var siffran 52 % och i år har siffran sjunkit till 41 %. När det kommer till jobb eller praktik relaterat till utbildningen är skillnaderna mellan studerandena och institutionerna stora. 15 % av första årets studerande har haft utbildningsrelaterat arbete eller praktik, vilket är ett rätt så bra resultat med tanke på att dessa just inlett sina studier. Största delen av dessa studerande kommer från pedagogiska fakulteten (44 %) och institutionen för psykologi och logopedi (30 %). Bland tredje årets studerande var resultatet 57 % vilket är ett rätt bra resultat jämfört med förra året då resultatet var 45 %. Institutionerna med högst procent var pedagogiska fakulteten (90 %) och institutionen för biovetenskaper (78 %). Bland femte årets studerande var resultatet 66 %. Även om resultatet för femte årets studerande i år är bättre än förra årets 59 %, så är resultatet oroväckande med tanke på att dessa studerande är i slutskedet av sina studier och 1/3 av dem inte har haft någon utbildningsrelaterad praktik eller arbete. Sida 11 av 51

13 3 Studieplaneringen och studierådgivningen Studieklimatundersökningen 2013 Hur är studierna planerade? Går det att genomföra 60sp/läsår? Vilka frågor har studerandena behövt hjälp med? Vem vänder de sig till? Vilka tjänster erbjuds? 3.1 Studiernas upplägg Grunden för studieframgång är att utbildningen erbjuder meningsfulla yttre ramar, d.v.s. en rekommenderad studiegång med 60 sp studier/läsår, där kurserna inte krockar med varandra. Jag följer ett av utbildningen rekommenderat kursupplägg % Jag har gjort upp ett schema för läsårets kurser Utbildningen är noggrant schemalagd Jag bestämmer mig kurs för kurs Figur 3 Studiernas upplägg. Svaren i %. När det gäller studieplanering anger 53 % av förstaåringarna att man följer ett av utbildningen rekommenderat studieschema, ytterligare 13 % anger att utbildningen är noggrant schemalagd, 22 % anger att man gjort ett eget schema för läsårets kurser och 10 % anger att man bestämmer sig kurs för kurs. Idealet är att det finns ett studieschema, och det verkar som om studerande målmedvetet följer en rekommenderad studiegång. Tredjeåringarnas svar skiljer sig från första årets studerande genom att 29 % följer ett rekommenderat studieschema, 18 % anser att utbildningen är noga schemalagd och 45 %, d.v.s. nästan hälften har själv gjort ett schema för läsårets kurser. Det här torde vara en naturlig och också eftersträvansvärd utveckling. Målsättningen för akademiska studier är att man så småningom blir mera självständig i sin val och klarar av att planera själv studiepoäng per läsår Målsättningen för universitetsstudierna är att en medelstuderande ska kunna avlägga kandidatstudierna på tre år och magisterstudierna på två år. Det medför en studietakt där studeranden avlägger 60 sp/läsår. Med tanke på genomströmningsdiskussionen vid ÅA har studerandenas svar på frågan om 60 sp/läsår går att genomföras analyserats för de tre senaste enkäterna. Sida 12 av 51

14 Ja 63 % Kan inte bedöma Nej Figur 4 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/år, första årets studerande. Svaren i %. Ja 70 % Kan inte bedöma Nej Figur 5 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/år, tredje årets studerande. Svaren i %. Ja 68 % Kan inte bedöma Nej Figur 6 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/år, femte årets studerande. Svaren i %. På frågan om studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60 sp/läsår svarar 63, 71 respektive 74 % av första årets studerande ja för de tre senaste åren. Av tredjeåringarna svarar cirka 70 % under alla tre år och av femteåringarna mellan % att det är möjligt att få 60 sp/läsår. I princip borde det inom alla utbildningar vara möjligt att få 60 sp/läsår, men trots allt finns det dock utbildningar där studerande bedömer att det inte är möjligt. Det här innebär att det fortfarande är viktigt att påpeka detta för dem som planerar undervisningen. På denna punkt borde också undersökas närmare vilka utbildningar det gäller. Sida 13 av 51

15 3.3 Studierådgivningen Grunden för studieframgång är att utbildningen erbjuder meningsfulla och ändamålsenliga yttre ramar, i vilket ingår ett utbud av service och tjänster för studerande, så de känner sig trygga i sin studievardag genom att kunna ställa frågor, veta vem man vänder sig till och få respons inom rimlig tid. I dina studier, har du behövt råd eller hjälp med följande ärenden? Svaren i % Jag har behövt hjälp Jag vet inte vart jag ska vända mig Jag har behövt hjälp Jag vet inte vart jag ska vända mig Jag har behövt hjälp Jag vet inte vart jag ska vända mig Uppgörande av studieplan i MinPlan 71 % 35 % Inlärning och studiefärdigheter Studiemotivation och studiernas framskridande Val av biämne Språkstudier och test IT-relaterade ärenden Bibliotekstjänster Studier vid andra finländska högskolor Internationella ärenden (t.ex. utbytesstudier) Arbetspraktik Karriärplanering Figur 7 I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden? Svaren i %. På frågorna om vad man behövt hjälp med har 71 % av första årets studerande svarat jakande för uppgörande av studieplan i MinPlan. Det här är helt naturligt, eftersom det är ett nytt verktyg för första årets studerande. Av tredjeåringarna anger 51 % och av femteåringarna 42 % att man behövt hjälp. En jämförelse mellan årets och med de två senaste årens resultat från studieklimatundersökningarna ger utslaget att hjälp med MinPlan är ett behov som framförts också tidigare år. Bibliotekstjänster är också sådana där man behövt hjälp inom alla årskurser, vilket visas av talen 36 %, 30 % och 30 % för de tre enkäterna. Behovet av hjälp med val av biämne är störst inom första årskursen, och mindre senare under studietiden. Övriga frågor har första årets studerande mestadels inte behövt hjälp med, vilket är helt naturligt mot bakgrund av att många svarade att man har ett rekommenderat schema som man följer. Man ser tydligt också hur studiernas karaktär ändras under åren, eftersom behovet av hjälp med internationella ärenden ökar för årskurs tre och fem, samt hjälp med arbetspraktik för årskurs fem. Det här är en naturlig utveckling för studerande som hunnit lite längre in i studierna. Sida 14 av 51

16 På frågorna om man vet vart man ska vända sig är svarsprocenten rätt hög för många frågor, t.ex. för inlärning och studiefärdigheter samt studiemotivation och studiernas framskridande. Studier vid andra högskolor har det högsta procenttalet för att man inte vet vart man ska vända sig, men samtidigt visas heller inget stort behov av denna hjälp. Egenlärare 49 % Biblioteken Studierådgivaren och/eller studiesekreteraren Centret för språk och kommunikation Studiebetjäning inkl. Studiestödet Datacentralen Arbetsforum Studentkåren Internationella enheten Lärcentret Figur 8 I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas). Svaren i %. Då man behövt hjälp i studiefrågor har cirka hälften av de nya studerandena besökt eller kontaktat egenläraren, studenttutorn eller biblioteken. Tredje- och femteåringarna har i ännu högre grad än förstaåringarna besökt eller kontaktat egenläraren. Biblioteken har besökts av cirka hälften av alla årskurser. En specialkontroll av användningen av biblioteken för de olika institutionerna visar att användningen varierar mellan institutionerna. För de flesta andra tjänster sker en ökningen från årskurs till årskurs, vartefter som behoven av specialtjänster hos studerandena ökar under studiernas gång. När det gäller första årets studerandes öppna kommentarer om vad man skulle önska få hjälp med verkar det mycket vara fråga om olika val, d.v.s. val av nyttiga kurser, val av huvud- och biämnen. En del upplever också att det är svårt att veta till vem man ska vända sig i olika ärenden. Tredjeåringarna nämner att man behövde hjälp med ämneslärarbehörighet, gammal och ny examensstruktur, eller vad man skalla byta till för utbildning när man inte vill fortsätta på den nuvarande. Många tredjeåringar nämner att äldre studerande är de man vänder sig till, eftersom de kan ge de bästa tipsen. Studiepsykologen nämns också. Femteåringarna nämner att man behövt hjälp med val av biämnen, utbytesstudier, ämneslärarbehörigheter och skrivande av magisteravhandling. Några nämner att det skulle vara bra om utbildningen skulle ha med en tätare kontakt med företag och arbetsliv. Sida 15 av 51

17 Humanistiska fakulteten 64 % Pedagogiska fakulteten 43 Teologiska fakulteten 50 psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Rättsvetenskapliga institutionen biovetenskaper Har du kontaktat biblioteken (t.ex. För att få hjälp med informationssökni ng). Svaren angivna i %. informationsteknologi 47 kemiteknik 47 naturvetenskaper Figur 9 I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat biblioteken. Siffrorna redogör för hur stor procent av alla respondenterna per institution som kontaktat biblioteken. 3.4 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag På basis av studieklimatundersökningen kan studieplaneringen och studierådgivningen sägas fungera tillfredsställande vid akademin. Senaste års resultat pekar i samma riktning som årets, nämligen att för att få en högre kvalitativ nivå skulle det krävas att alla institutioner granskar sina utbildningar ur ett helhetsperspektiv och inte utgående från enskilda ämnens perspektiv alla utbildningar har en rekommenderad studiegång med 60 sp studier per läsår o o o o o utan kurskrockar jämn kursfördelning under läsåret jämn tentamensfördelning under läsåret tillräckligt antal kurser/läsår med en särskild betoning på årskurser från tredje året uppåt åtminstone inom kandidatstudierna informationen om studiegången når alla berörda o studerande och personal tydligare information till studerande utarbetas om o o vilka ärenden man kan få hjälp med vilka tjänster som erbjuds Sida 16 av 51

18 4 Mina studiefärdigheter och min studieförmåga Studieklimatundersökningen 2013 Hur kan studieförmågan och studiemotivationen stödas? Har studerande uppnått sina målsättningar? Studerande får hjälp och stöd med många studierelaterade ärenden. De inre färdigheter en studerande besitter kan också stödas vid behov. Målet är att ge ett successivt stöd, som under studiegången avtar efter hand som studerande uppövat sina egna färdigheter och sin studieförmåga. Studiernas framskridande Ta ställning til följande påståenden. Svaren i % Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Jag har haft tillräckliga förkunskaper för kurserna jag deltagit i 79 % 11 % 10 % Min studieteknik passar bra för studierna Jag känner glädje av att studera Jag har hittills uppnått mina egna målsättningar för läsåret Figur 10 Studiernas framskridande. Svaren i %. Majoriteten av studerande på alla årskurser anser att man haft tillräckliga förkunskaper, lämplig studieteknik, att man känner glädje av att studera och att man uppnått sina målsättningar. Procentsatsen ja-svar stiger från årskurs till årskurs. Då det gäller de egna målsättningarna meddelar 19, 31 respektive 35 % att man inte nått sina egna målsättningar. Det är oroande att procentsatsen stiger, för i princip skulle man kunna förvänta sig att universitetsstuderande under studietiden bättre skulle kunna planera och fastställa realistiska målsättningar för sig. Har du upplevt osund stresskänsla pga. följande orsaker? Svaren i % Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Ogjorda studieprestationer 50 % 43 % 7 % Oklara förväntningar Oönskad ensamhet Nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA) Nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA) Figur 11 Har du upplevt osund stresskänsla pga. följande orsaker? Svaren i % Sida 17 av 51

19 Studerande inom alla årskurser meddelar att man upplevt osund stresskänsla p.g.a. ogjorda studieprestationer eller oklara förväntningar, oönskad ensamhet eller nedstämdhet. I de öppna svaren från alla årskurser nämns ofta brist på studiemotivation som en faktor som gör att studierna inte framskrider. 4.1 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag För att få en högre kvalitativ nivå på stödet till studerande skulle det krävas att tydligare information till studerande utarbetas om o o o vilka krav som gäller för kurser vilka tjänster som erbjuds när det gäller att stöda studieförmågan inklusive studiemotivationen vilka tjänster som erbjuds när det gäller att få hjälp att planera sina studier realistiskt akademin gör någon form av specialsatsning för att stöda studiemotivationen Sida 18 av 51

20 5 Studiernas struktur och innehåll Studieklimatundersökningen 2013 Möjliggör studiernas struktur och kursutbud effektiva studier? Är studierna i balans beaktande innehåll och svårighetsgrad? Är kontaktundervisningen nyttig för lärandet? Är studierna i balans beaktande arbetsbörda och studietakt? Kan studerandena påverka studierna via kursutvärdering? Med kapitlet eftersträvas att få studerandenas bedömning av den del av studierna som universitetet direkt kan påverka. Frågorna ska belysa hur utbildningen som helhet är strukturerad men fokuserar även på studiernas genomförande och uppföljning. 5.1 Studiernas upplägg Har du någon gång fått följande information i dina studier? Svaren i % Lärandemålet för en kurs har presenterats i början av kursen Fjolårets utvärdering av kursen presenterades i början av kursen Läraren redovisade resultaten av din grupps kursutvärdering i slutet av/efter kursen Läraren redovisade för sin egen utvärdering av din kurs i slutet av/efter kursen Ja Nej Ja Nej Ja Nej 90 % 10 % Figur 12 Har du någon gång fått följande information i dina studier? Svaren i %. 5.2 Lärandemål Frågan om kursernas lärandemål har uppnåtts får övervägande positiva svar i alla tre enkäter. I första årets enkät anser endast 3 % att de inte nås. Motsvarande siffra för tredje året är 9 % och 14 % för femte. I tredje årets enkät får PF och SocVet största spridningen av svaren medan sju institutioner inte har några negativa röster alls. Bland femte årets svarare har KT och HHÅA förhållandevis flest som inte anser att lärandemålen nåtts medan IPL inte heller här får negativa röster. Sida 19 av 51

21 Kurserna uppfyller sina lärandemål. Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Ja Kan inte bedöma Nej Ja Kan inte bedöma Nej Ja Kan inte bedöma Nej Handelshögskolan Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Rättsvetenskapliga institutionen biovetenskaper informationsteknologi kemiteknik naturvetenskaper Totalt Figur 13 Kurserna uppfyller sina lärandemål. Svaren per årskurs och institution En presentation om vad vi kommer att få lära oss och vad vi SKALL lära oss i kursens början skulle vara trevligt. Frågan är förstås hur bra studenterna kan bedöma lärandemålen? På basis av den här undersökningen går det inte riktigt att bedöma då frågan om lärandemålen presenteras blev felformulerad. Det blir oklart hur vanligt fenomenet är. I ettårsenkäten uppgav samtliga svarare vid HHÅA, IPL, RVI och TF att de deltagit i kurser där lärandemålen presenterats i introduktionen. Endast Statsvet stack ut med 27 % nej-svar. I treårsenkäten hade endast HF (6 av 29) och SocVet (2 av 6) flera nej-svar. Bland femte årets studerande var spridningen större men ändå ansåg en klar majoritet (83 %) att lärandemålen presenteras. IPL och IT hade endast ja-svar medan KT (4 ja/4 nej) och NatVet (4/3) hade jämn fördelning. 5.3 Kontaktundervisningen Med två frågor bedöms ifall undervisningen dels stöder inlärningen, dels tränar upp akademisk retorik. När det gäller det förstnämnda verkar studerandena tämligen nöjda. Efter ett års studier var man antingen nöjd eller kan inte bedöma frågan. Det är logiskt då förväntningarna på grundkurserna med många, nya studerande kanske inte är så högt ställda. Med tre år av studier var man fortsättningsvis nöjd även om den negativa andelen steg från ettåringarnas 3 % till 13 %. De negativa svaren fördelades jämnt med RVI som enda med negativ fördelning (4 av 7 svar). I femårsenkäten Sida 20 av 51

22 var det särskilt HF och PF som visade upp en hög andel positiva svar om undervisningen. Sämsta fördelningen hade KT, RVI och Statsvet.... Alltför mycket vanlig katederundervisning med ingen eller lite diskussion, alternativet är läskurser så det blir tråkigt och monotont.... Studerandena tillfrågas ytterst sällan om sina åsikter och om man uttrycker dem skjuts man ofta ner. Man har fått väldigt lite respons på vad man gör. Känns som att man skriver och arbetar i blindo för sig själv, och sen kommer ett vitsord. Känns svårt att utvecklas och hitta ett ämne som intresserar när det inte finns en endaste som motiverar en, hjälper och ger idéer. Föreläsaren spelar givetvis inte enda fiolen för skapa diskussion på lektionerna utan ansvaret ligger även hos studerandena. En skicklig föreläsare kan dock underlätta situationen. Bland de öppna svaren i en annan sektion tog en studerande upp problematiken med att föreläsarna skapade en atmosfär som inte uppmuntrade studerandena att ställa frågor. De kvantitativa svaren gav återigen en splittrad bild med gradvis ökande kritik (13 %20 %27 %). IPL, HF och PF fick bra betyg i alla tre årsklasser. BioVet och Statsvet fick sammanlagt ganska många kritiska röster. RVI hade fler negativa än positiva i tredje och femte årets enkäter. KT hade enbart positiva svar (4 av 4) i treårsenkäten medan femårsenkäten gick i moll (5 av 8 negativa). Jag tycker det är viktigt med tid för reflektion för att verkligen ta till sig den teori vi läser. Därför önskar jag mera tid för diskussion i grupp. På magisternivån är situationen mycket bättre än den var på kandidatnivå vad gäller just detta. Studierna får inte vara korvstoppning, läsa i böcker kan man göra hemma. Universitetet borde erbjuda en plattform där man får möjlighet att utveckla sina egna synpunkter på basen av det man läst och genom att ta del av andras åsikter och tankar gällande teorin. 5.4 Kursutbudet och andra studieförhållanden Kursutbudet följer den förväntade kurvan dvs. ganska få studerande upplevde problem med kursutbudet efter ett år av studier (19 % nej-svar) medan problematiken lyftes upp mer senare i studierna (tredje: 45 %, femte: 51 %). I ettårsenkäten hade HF, PF och NatVet förhållandevis flest nejsvar medan svararna från KT och IPL var mest positiva. I treårsenkäten hade endast IPL och RVI en klart positiv fördelning. De andra hade en jämn fördelning förutom PF där 20 av 30 inte ansåg att kursutbudet var tillräckligt. Femårsenkäten gav endast HF och IT (få svar) en klart positiv fördelning. BioVet, PF och Statsvet hade förhållandevis flest nej-svar. Kunde vara mer utspritt på alla år, inte få kurser och lite arbete under första året och sen massa arbete andra och tredje året. Större spridning! På frågan om de obligatoriska kurserna erbjuds tillräckligt ofta ansåg majoriteten av svararna att så är fallet. Även bland femte årets studerande fick ingen institution en klart negativ fördelning trots att 30 % av svararna inte höll med påståendet. Att bedöma möjligheterna till sommarstudier var en svår fråga. En stor andel valde alternativet Kan inte bedöma för frågan. Antagligen beror det på att många inte utnyttjar möjligheten att studera Sida 21 av 51

23 under sommaren. Av dem som svarat önskade en liten majoritet att området utvecklas. I treårsenkäten gällde det särskilt PF och HHÅA medan KT hade den sämsta fördelningen i femårsenkäten. Möjligheterna att planera in utbytesstudier i studieplanen fick höga betyg. I treårsenkäten ansåg endast 14 % att det var svårt och i femårsenkäten mycket låga 3 %. Utbildningarna vid PF verkar här ge mer problem jämfört med andra institutioner. Ganska många kunde inte svara på frågan om arbetsrelaterad praktik ger studiepoäng (tredje: 41 %, femte: 30 %). Svaren visade på tydliga skillnader där de flesta svararna inom BioVet, IT, KT, IPL och RVI uppgav att man kan få studiepoäng. En uträkning där man tar bort ämnen med obligatorisk praktik saknas vilket givetvis påverkar resultatet. I studerandenas kommentarer förekom några irriterade åsikter om för få kurser under första året medan de följande två var proppfulla. Inom en del ämnen verkar läskurser vara väldigt allmänna medan en del överfört många kurser till öppna universitetet med följden att kurserna går på kvällar och veckoslut. 5.5 Arbetsbörda och studietakt I årets studieklimatundersökning har arbetsbördan och studietakten i kurserna varit frågor som analyserats noggrannare. Dels beroende på att frågorna varit formulerade på samma sätt i de tre senaste undersökningarna, dels för att frågeställningarna är aktuella med tanke på genomströmningen och den kommande omstruktureringen av akademins utbildningar. Lämplig % 84 Alltför stor Alltför liten Figur 14 Hurdan är studiernas arbetsbörda? Svaren i %. I årets studieklimatundersökning bedömde 19 % av första årets studerande att arbetsbördan är för stor. Motsvarande fördelning var 20 % på tredje året och 12 % på femte. I ettårsenkäten ansåg under 1 % att arbetsbördan var för liten medan procenten var 8 % respektive 6 % i de två övriga. Jämfört med 2011 och 2012 var fördelningen bort från mittfåran (svarsalternativet lämpligt) aningen större. Det här gäller särskilt andelen som ansåg att arbetsbördan var för liten. Händer att kursernas arbetsbörda inte motsvarar antalet studiepoäng de ger. Har gått kurser med 10 sp som inte krävt särskilt mycket arbete och kurser på 1 sp som krävt lika mycket som kurser på 5 eller 10 sp. Sida 22 av 51

24 Ämnet har en snabb arbetstakt med stor arbetsbörda. Men så bör kursen också vara för att ämnet ska kunna hålla internationella standarder. Många klarar däremot inte av pressen och därmed hoppar av ämnet (gäller främst första och andra året). Däremot finns en hel del avundsjuka då andra ämnens arbetsbörda är så en MYCKET LÄGRE NIVÅ. En analys av arbetsbördan fördelat per huvudämne/lärarinriktning gav inte en entydig bild utan för samma huvudämne kan studerande anse att arbetsbördan var både för liten och för stor. I ettårsenkäten stack ämnet engelska ut, en liten majoritet 7 av 13 ansåg att arbetsbördan är för stor. Andra ämnen som uppfattades ha stor arbetsbörda var barnträdgårdslärare (6/17), klasslärare (12/40), logopedi (5/17) och svenska (4/12). Ryskan hade få svar men alla anser att arbetsbördan är för stor (4/4) och nämns därför skilt. I treårsenkäten hade datavetenskap (3/6) och miljö- och marinbiologi (4/8) flest svar om för stor arbetsbörda. Även historia (6/14), processkemi (3/7), geologi (4/12) och speciallärare (6/19) kan nämnas. I treårsstatistiken för svaren i femårsenkäten hade många ämnen få svar men balansen var också bättre. Ämnet engelska hade förhållandevis många som ansåg att arbetsbördan är för stor (6/14). Lämplig % 82 Alltför snabb Alltför långsam Figur 15 Hurdan är studietakten i kurserna? Svaren i %. På frågan om studietakten i kurserna ansåg 13 % av första årets studerande att den var alltför snabb. För tredje året var andelen 14 % och för femte året 8 %. Andelen som ansåg att studietakten är för långsam steg från 4 % under första året till 9 % respektive 8 % för tredje och femte. En jämförelse med 2011 och 2012 visar att frågan är svåranalyserad då det finns stora kast mellan åren. På basis av treårsmedeltalet per huvudämne/lärarinriktning kan man i ettårsenkäten lyfta fram några ämnen med flera svar om för snabb studietakt, nationalekonomi (5 av 16), psykologi (5/16), engelska (4/13) och rättsnotarie (5/17). I ämnet socialpolitik ansåg 3 av 13 att studietakten i kurserna var för långsam. Bland tredje årets studerande lyfts den alltför snabba studietakten upp för biokemi (3/8), farmaci (4/15) och historia (3/13) medan 7 av 31 klasslärare ansåg att tempot är för lågt. Femårsenkäten hade få svar per ämne och bättre balans men inom biokemi ansåg 3 av 5 svarare, Sida 23 av 51

25 konstvetenskap 2/7 och svenska 2/8 att studietakten är alltför snabb. Ämnet redovisning (3/13) och speciallärarna (3/12) hade flest svar om att studietakten i kurserna är för långsam. I studerandenas kommentarer för kapitlet dominerar åsikterna om arbetsbördan. Studerandena ansåg att det dels finns betydande skillnader mellan kurser i det egna ämnet, dels mellan kurser i huvudämne och biämne. 5.6 Utbildningens svårighetsgrad och progression Frågan om kursernas svårighetsgrad är lämplig är inte bra då den inte mäter om svararna vill ha svårare eller lättare kurser. På basis av svaren var majoriteten nöjd med nivån. I ettårsenkäten hade KT (3 av 7) och NatVet (2/9) flera nej-svar. NatVet var också aningen mer framme i treårs- (3/12) och femårsenkäten (2/7) än övriga. I treårsenkäten kan nämnas SocVet (2/6) och PF (5/30) medan HHÅA (2/9) och Statsvet (2/10) fick flera nej-svar i femårsenkäten. För många kurser med delvis samma innehåll, alltför stora skillnader i svårighetsgrad, många kurser kräver inte tillräckligt, vissa är alltför krävande sett till studiepoäng, verkar finnas få som är mitt emellan. Hoppet från kandikurser till mag.nivå ganska stort plötsligt är man på den högre nivån och ska klara av mera hux flux. En del i studiernas progression handlar om att varje kurs ska föra studierna framåt. Precis som nämnts i tidigare rapporter är repetition är en bra pedagogisk metod förutsatt att studerandena förstår varför det görs. På frågan om samma innehåll tas upp i flera kurser fann 24 % av första årets studerande att kurserna inte är välbalanserade mot varandra. I treårsenkäten var motsvarande andel 29 % och i femårsenkäten 25 %. En analys av treårsmedeltalet visade på stora skillnader mellan huvudämnen/lärarinriktningar: Första årets studerande ansåg att studierna var välbalanserade vid KT (17 ja-svar/ inget nej-svar). Även teologi (6/0), matematik (7/0) och redovisning (16/1) hade bra nivå. Enheter med många nejsvar var speciallärare (9 nej-svar av totalt 13), utvecklingspsykologi (9/13), kemi (FK-examen) (6/7), etnologi (4/5) och geologi 6/10. I treårsenkäten hade följande ämnen bästa fördelningen: matematik (5 ja-svar/ inget nej-svar), offentlig förvaltning (4/0), svenska (8/2), sociologi (6/1), litteraturvetenskap (5/1) och informationssystem (5/1). Enheter med många nej-svar var speciallärare (14 nej-svar av totalt 19) utvecklingspsykologi (4/6), klasslärare (22/32), biokemi (5/8) och cellbiologi (3/5). Fördelningen i femårsenkäten visade många ämnen med bra fördelning. De bästa var redovisning 13/0, svenska 7/1, psykologi 6/0, socialpolitik 5/0, folkrätt 5/0, fysik 5/0 och nordisk folkloristik 5/0. Enheter med många nej-svar var speciallärare 12 nej-svar av totalt 12, klasslärare (19/27), informationssystem (4/6), processkemi (4/6) och biokemi (3/5). Utbildningsplanerarna har en bild om att skapa progression i studierna men hur upplevs situationen av studerandena? Ibland hör man åsikter om att skillnaden mellan kurser på ämnes- och fördjupad nivå inte går att märka. För att kontrollera detta sattes det i årets studieklimatundersökning in en Sida 24 av 51

26 fråga där femte årets studerande uppmanades bedöma skillnaden mellan studierna på kandidatnivån och magisternivån. Frågeställningen blev kanske inte helt lyckad. Resultaten visade att 3 % ansåg att nivån var aningen lägre och 15 % att studierna var på samma nivå. Merparten eller 56 % ansåg att studierna var aningen mer avancerade, 19 % mycket mer avancerade medan 8 % inte kunde svara på frågan. Svaren fördelat per institution visar stor spridning. Av svaren från IT, PF och Statsvet anser ingen att studierna blivit mycket mer avancerade. KT har den tydligaste fördelningen, av 8 svar ansåg 5 att studierna blivit aningen mer och 3 mycket mer avancerade. Frågan är om ett större progressionshopp mellan kandidat- och magisterstudierna är eftersträvansvärt eller inte? 5.7 Utvärdering och återkoppling Fyra frågor kontrollerar hur utvärderingen genomförs. Inom kvalitetshanteringen lyfts återkopplingen fram som central för att få studerandena engagerade i att utveckla utbildningen. Bedömningen kan vara aningen svår eftersom en del uppfattar att utvärderingen endast är det som görs skriftligt trots att man även kan göra den i diskussionsform. Vid ÅA betonas att alla utvärdering ändå ska sammanfattas i skriftlig form för att vara ett effektivt verktyg i utvecklingen. Någon form av kursutvärdering ska ingå för att pejla studerandenas uppfattning om upplägget fungerar med tanke på lärandemålen. Analysen visar att kurserna senare i studierna inte utvärderas lika flitigt. Delförklaringar kan vara att antalet studerande per kurs är få eller att studiemetoderna gör utvärdering svårare i annat fall är det intressant att de fördjupade (=svåraste) kurserna inte diskuteras med studerandena. Svararna vid IPL ger en tydlig bild i alla tre enkäter, de flesta ansåg att % av kurserna utvärderas. För övriga sprids svaren mer, antagligen för att huvudämnena satsar olika på kursutvärdering. På första året har HHÅA och HF balansen på % för att sedan sjunka till 50 % i de två följande enkäterna. IT balanserar på 75 %. KT, PF och Statsvet ligger på 75 % i de två första enkäterna, därefter glider KT till 50 % och de övriga till 25 % i femårsenkäten. BioVet, RVI och SocVet har stor spridning men ligger kring 50 %. NatVet går från 50 % till 25 % för femte året. Angående studiernas belastning så varierar det mycket mellan olika kurser, vissa är lätta medan andra är på tok för svåra/omfattande. Ofta är det just de jobbiga kurserna som saknar utvärderingsmöjligheter och det känns som att föreläsarna inte bryr sig om vad studerandena tycker. På frågan om fjolårets utvärderingsresultat för kursen presenteras i början av kursen syns klara skillnader mellan institutionerna. I ettårsenkäten meddelade samtliga svarande inom IPL och en klar majoritet inom BioVet och KT att man varit med om det. HHÅA och NatVet hade också fler ja-svar medan det vid de övriga sju institutionerna sker sporadiskt (vid ett ämne eller en enskild föreläsare) eller aldrig. Bland tredje årets studerande var modellen så gott som okänd vid alla institutioner förutom IPL. Femårsenkäten bekräftade att IPL genomfört det här systematiskt för alla kurser, vid de andra institutionerna verkar något ämne eller en enskild föreläsare göra det men för de flesta svararna i studieklimatundersökningen var kutymen okänd. Återkopplingen kan också ske i slutet av eller efter en kurs. På basis av ettårsenkäten verkar HHÅA ha den här metoden i sina grundkurser. Senare i studierna verkar den falla bort. KT och NatVet hade jämn fördelning i de två första enkäterna men modellen var okänd i de fördjupade studierna. Inom Sida 25 av 51