Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB.

Transkript

1 I kommun Malmö stad Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). När din ansökan registreras hos Skolinspektionen betraktas det som en behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening. Personuppgifterna kommer att behandlas med stöd av 10 e) personuppgiftslagen. Personuppgifter kan exempelvis vara ditt namn, adress- eller e-postuppgifter. Dina uppgifter kommer inte att användas för något annat ändamål än för att behandla din ansökan. Dina personuppgifter kommer exempelvis inte att samköras med något annat register eller annan myndighet. Den registrerade har enligt personuppgiftslagen rätt till registerutdrag och rättelse av uppgifterna. 1. Huvudmannen och ombud 1.1) Uppgifter om huvudmannen Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Lärande i Sverige AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Lindövägen 5 B, Norrköping Webbadress

2 E-postadress Telefon arbetet Mobil 1.2) Bifoga huvudmannens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Se avsnitt 16 för bilagor. registreringsbevis från Bolagsverket. registreringsbevis från Bolagsverket och bolagsavtal. personbevis och registerutdrag från Skatteverket som visar att sökanden är godkänd för F-skatt. registreringsbevis från Bolagsverket och föreningens stadgar. föreningens stadgar och förteckning över styrelsens medlemmar med personnummer. trossamfundets stadgar och registreringsbevis från registret över trossamfund hos Kammarkollegiet. registreringsbevis från länsstyrelsen och stiftelseförordnande. 1.3) Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen (2010:800) 1.4) Huvudmannens ombud Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med ombudet. Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in. Ombudets namn Per-Erik Lorentzon E-postadress per-erik.lorentzon@realgymnasiet.se

3 Telefon arbetet Mobil ) Fullmakt Ombudets behörighet att företräda huvudmannen bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 1.6) Skolenhetens uppgifter Skolenhetens namn Realgymnasiet i Malmö Ombudets namn Per-Erik Lorentzon E-postadress per-erik.lorentzon@realgymnasiet.se Webbadress Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola. Carlsgatan 12 C, Malmö 1.7) Utökning av befintlig skolenhet Fråga 1.8 till 1.11 besvaras endast när ansökan gäller en utökning vid en befintlig skolenhet. Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej 1.8) SkolID Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestående av 5 siffror ) Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. 1.10) Byta namn nya namnet Om skolenheten ska byta namn anges det nya namnet här. 1.11) Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs.

4 Program Inriktning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Ta bort Naturbruksprogrammet Djur Naturbruksprogrammet Skog Totalt antal elever vid skolenheten: Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1) Nationella program och inriktning Program som ansökan avser, ange nationella program och inriktningar samt elevantal. Nationellt program Inriktning Hotell- och turismprogrammet Turism och resor Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår ) Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet ) Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Se avsnitt 16 för bilagor. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen:

5 Lärande i Sverige AB har anlitat Skill AB som oberoende part att genomföra en intresseundersökning.intresseundersökningen kommer dock inte att hinna bli klar i tid utan den kommer Lärande i Sverige AB att komplettera med så snart som möjligt.telefonintervjuer genomförs med ungdomar födda Samtliga personer har valts genom slumpmässigt urval där adressregistret är tillhandahållet av PAR (Postens adressregister). 3. Ekonomi 3.1) Etableringskostnader Etableringskostnaderna ska redovisas i budgeten. Om huvudmannen inte angett några etableringskostnader, ange varför. Se avsnitt 16 för bilagor. Då detta är en utökning av nuvarande skola inom befintliga lokaler är etableringskostnaderna begränsade till programspecifika utgifter. Möbler och inventarier leasas, varför dessa inte genererar någon specifik etableringskostnad. 3.2) Bidragsbelopp Redovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Beräkningen har skett utifrån information från bidragsbeloppp.scb.se. I de fall uppgifter har saknats har riksprislistan från 2013 använts. 3.3) Årsredovisning Bifoga den senaste årsredovisningen, om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor. 3.4) Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange vad posten övriga inbetalningar/intäkter består av och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som är hänförliga till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten (exempelvis caféverksamhet eller frisörverksamhet). Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Se avsnitt 16 för bilagor.

6 3.5) Lån/ägartillskott/finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Se avsnitt 16 för bilagor. Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel senaste årsredovisning. 3.6) Likviditetsbudget och resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten. Likviditetsbudget Resultatbudget Inbetalningar Läså r 1 Intäkter Läså r 1 Läså r 2 Läså r 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag Lån Övriga intäkter Ägartillskott Finansiering med egna medel Summa intäkter Övriga inbetalningar Kostnader Summa inbetalningar Personal Utbetalningar Skolledning Personal Lärare Skolledning Administration Lärare Rekrytering Administration Fortbildning Rekrytering Lokaler/utrustning

7 Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad Möbler Datorer Service Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Studieresor APL-handledning Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Finansiella poster Räntor Amorteringar Lokalkostnad Service Kontorsutrustning Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Studieresor APL-handledning Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/Förlust Summa utbetalningar Över-/underskott 3.7) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta

8 4. Lokaler 4.1) Lokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för skolenhetens planerade lokaler, ange yta och adress. Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Se avsnitt 16 för bilagor. 4.2) Speciallokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas i skolenheten eller om de ska hyras externt. Om huvudmannen avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången. Detta bör göras genom intyg som visar att fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut lokalerna. Se avsnitt 16 för bilagor. Idrott och hälsa Naturvetenskapliga ämnen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3) Lokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för hur huvudmannen avser att utöka befintliga lokaler. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. Befintliga lokaler täcker behoven.nuvarande yta: 1267 kvmadress: Carlsgatan 12 C, Malmö

9 4.4) Speciallokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler för de årskurser som utökningen avser. Ange om huvudmannen hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms i den befintliga skolenheten. Idrott och hälsa Realgymnasiet hyr in sig i ett antal lokaler för att bedriva undervisningen i Idrott och Hälsa. Naturvetenskapliga ämnen Laborationer i naturvetenskapliga ämnen sker i skolans egna lokaler. I övrigt hyrs lokaler för detta ändamål. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Hotell- och turismprogrammet: Några speciallokaler behövs inte, utbildningen ryms i de befintliga lokalerna. Någon speciell utrustning behövs heller inte i skollokalerna.i övrigt är våra lokaler utrustade med modern teknik såsom videoprojektorer och trådlöst nätverk så att elever och pedagoger kan använda IT i alla utrymmen. Personal och elever har god tillgång till datorer då vi tillämpar en till en-principen. 4.5) Skolbibliotek Beskriv hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga och pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms i skolenhetens lokaler bifoga intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek. Se avsnitt 16 för bilagor. Eleverna på Realgymnasiet har tillgång till ett mindre skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler. Detta skolbibliotek används som en del av elevernas utbildning och omfattar både skön- och facklitteratur för att stimulera elevernas läsning och bidra med material till skolans aktuella utbildningar. Facktidningar för de olika utbildningarnas specifika områden är också ett självklart inslag. Biblioteket är anpassat till elevers olika behov genom att det t.ex. finns ett urval av litteratur på olika nivåer. Alla elever har tillgång till en personlig bärbar dator under skoldagen. Därmed har eleverna god möjlighet att utnyttja söktjänster, uppslagsverk, databaser och multimedia av olika slag och denna resurs används även av lärarna i undervisningen. Realgymnasiet har dessutom licensavtal för Nationalencyklopedins webbtjänst. Det finns en biblioteksansvarig lärare som har i uppdrag att utveckla skolbiblioteket Realgymnasiet vill att skolbiblioteket ska främja läsarbete och bredda kunskaper. Skolbiblioteket ska även fungera som bro mellan eleverna och deras undervisning samt bistå dem och pedagogerna med stimulerande och intresseväckande material för ett livslångt lärande. Skolbibliotekets arbete syftar till att höja kvalitén på skolans undervisning och ge eleverna en god grund att bygga livslångt lärande. Vårt skolbibliotek är en plats där alla är välkomna och där eleverna ges möjlighet att arbeta med projektarbeten, studera i lugn och ro och läsa en bra bok. För elever utan boktradition är skolbiblioteket av stor betydelse för att öka läslusten.

10 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1) Rektor vid nyetablering av skolenhet För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2) Rektor vid utökning av skolenhet Redogör för den pedagogiska utbildning och erfarenhet som skolenhetens rektor har. Rektor är behörig ämneslärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. 5.3) Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Huvudmannen för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13, skollagen. 5.4) Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster 2 1,3 4 3,3 4 3,3 6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning 6.1) Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Skolhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För våra elever finns tillgång till följande funktioner inom elevhälsan: Skolsköterska Kurator Skolläkare Psykolog Personal som kan tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatserskolhälsans syfte är att vara förebyggande och hälsofrämjande samt att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.elevhälsan innefattar såväl medicinska insatser så som hälsobesök som insatser för att stödja elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans funktioner ingår också

11 som en naturlig del i arbetet kring särskilt stöd och bidrar med viktig kompetens i utredningar och utarbetande av åtgärdsprogram. Inom ramen för elevhälsan har elevhälsoteamet och dess funktioner ansvar för att bevara och förbättra elevernas fysiska och mentala hälsa samt att verka för goda och sunda levnadsvanor. Teamet verkar med ett vägledande förhållningssätt gentemot våra elever och bidrar till att väcka medvetenhet och intresse inför olika val i livet samt konsekvenserna av dessa. KuratorEnhetsnivå:- Att stödja personalens elevhälsoarbete och ingår i elevhälsoteamet.- Delaktig i framtagandet av planen mot kränkande behandling och arbetet med skolans värdegrund.- Vid behov ge support inför, alternativt delta i, arbetet kring elever i behov av särskilt stöd.- Myndighetskontakter- Arbeta aktivt med krisberedskap.- Delta i interna grupper exempelvis antimobbing-gruppen.individnivå:- Stödsamtal och motivationssamtal.- Familjesamtal.- Rådgivning.- I arbetet med elever i behov av stöd, observationer och utredningar.- Psykosociala utlåtanden och anmälningar till Socialtjänsten.SkolpsykologEnhetsnivå:- Deltar vid behov i elevhälsoteamets möten.- Delaktig vid krishantering vid akuta händelser.- Vid behov ge personal handling i exempelvis konflikthantering, stresshantering, generell handledning för arbetsgruppen samt rådgivning kring specifika elevärenden där personalen hyser oro för en specifik elev. Individnivå:- På uppdrag av rektor utföra kognitiva bedömningar/tester inför exempelvis neuropsykiatriska utredningar.- Psykologiskt arbete med stödjande och utredande funktioner med enskilda elever eller elevgrupper, exempelvis då en elev inte fungerar i en grupp, saknar tillit till vuxna, har inlärningssvårigheter eller koncentrationssvårigheter, blir mobbad eller mobbar, har ett destruktivt eller gränslöst beteende etc. Specialpedagogiska insatserenhetsnivå:- Vid behov ge övrig personal, föräldrar samt andra berörda yrkesutövare handledning och rådgivning i specialpedagogiska frågor. - Samverkar vid behov med berörda instanser så som Specialpedagogiska institutet, habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin etc.individnivå:- Vid behov vara delaktig i arbetet med att genomföra utredningar och eventuellt också upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i samverkan med skola och hem. - Vid behov stödja elever och personal i direkt anslutning till undervisningen genom att utgöra stöd i ordinarie undervisning. Mentor:För varje elev finns en mentor som har ett riktat uppdrag att synliggöra och stödja den personliga utvecklingen. Mentor är också ett stöd i elevernas arbete mot ämnes- och examensmålen. Mentor tillser att beslut inom elevhälsan kommer berörda lärare till del, för att lärarna ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt ge rätt stöd till såväl enskild elev som hel grupp. På Realgymnasiet arbetar vi i team och söker holistiska lösningar på de utmaningar vi står inför. Detta ingångsvärde omfattar även det arbete som sker inom ramen för elevhälsan där teamets olika roller och spetskompentenser samverkar med elevens bästa i fokus. Elevhälsoteamets arbete initieras, organiseras och utvärderas under leding av rektor. Teamets uppgift är att, utifrån sin exepertis, stödja och komplementera den pedagogiska verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv. Ytterst handlar det som att undanröja hinder för våra elevers lärande och utveckling att tillgodose elevernas behov och att, då det krävs, utarbeta åtgärder som syftar till att stödja eleverna i den personliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen. 6.2) Studie- och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Mentorsrollen inom Real innefattar, på ett övergripande plan, studiecoachning med ett tydligt framtidsfokus. Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som

12 möjligt enligt utbildningens mål. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås skall dessutom ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Här har mentorerna en viktig roll att fylla. Eftersom alla gymnasieskolans utbildningar på ett eller annat sätt har som mål att förbereda och rusta eleverna inför ett kommande yrkesliv förändras mentorernas fokus under elevernas gymnasieår utifrån elevernas utveckling. Ett exempel på hur denna anpassning kan ta sig i uttryck är att studiecoachningen i början av utbildningen rör sådant som stödjer elevernas måluppfyllelse, exempelvis handledning i studieteknik och hjälp med att formulera individuella målbilder kring vad utbildningen skall leda fram till. En viktig del i mentorskapet är dessutom att hjälpa eleverna identifiera sina personliga styrkor och att tidigt i utbildningen få dem att uppleva framgång. Senare i utbildningen, när eleverna erövrat de verktyg de behöver för att lyckas med sina studier - blir mentorsrollen mer riktad mot jobbcoachning för att förbereda eleverna inför yrkeslivet. Det kan exempelvis innebära handledning i att skriva ett CV. Utöver mentorns generella stöd kring målbilder och studier erbjuder vi alla våra elever studie- och yrkesvägledning i form av en SYV som mer specifikt vägleder eleverna i frågor som rör olika utbildningsmöjligheter, yrkesval och särskilda behörigheter o.s.v. i enlighet med de föreskrifter som finns i skollagen. Enhetsnivå:- Stödja exempelvis mentorerna i frågor gällande utbildningsväsendet. - Ansvarar för utbildningsmaterial och undervisningsinsatser för hela elevgrupper. Individnivå:- Information inför valsituationer.- Deltar vid föräldramöten inför valsituationer som kan påverka framtida studier så som invidivuella val.- Vägledande samtal inför val inom och utanför skolan. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1) Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med särskilt stöd på våra skolor följer följande arbetsgång:1. Anpassning av ordinarie undervisning individanpassning2. Uppmärksamma3. Utreda4. Upprätta åtgärdsprogram5. UppföljningOm någon uppmärksammar rektor på att en elev, trots anpassning av undervisningen, riskerar att inte nå målen för utbildningen eller behöver stöd av annan orsak är det rektor som beslutar om ifall en utredning skall tillsättas. Om rektor beslutar att en utredning skall påbörjas har denna ett tydligt syfte att utreda vad som ligger bakom elevens svårigheter med ett tydligt fokus på elevens behov. Elevhälsan kopplas alltid till en utredning såvida det inte är uppenbart obehövligt. Utredningen utgår från individ- grupp och organisationsnivå. Eleven och dess vårdnadshavare är delaktiga i utredningen. När utredningen är klar är det rektor, eller den rektor delegerat till som beslutar om ett åtgärdsprogram skall upprättas eller inte. Information om att beslutet går att överklagas delges elev och vårdnadshavare. När ett åtgärdsprogram upprättas ligger utredningen till grund för innehållet i det samma. Fokus i åtgärdsprogrammet är vilka åtgärder skolan kommer att vidta för att stödja eleven i dess utveckling tillsammans med en tydlig ansvarfördelning där det framgår vem på skolan som ansvarar för att åtgärderna genomförs samt när. Åtgärderna kopplas till mål samt delmål. Även då åtgärdsprogrammet upprättas är elev och vårdnadshavare delaktiga och

13 de delges information om att innehållet i åtgärdsprogrammet går att överklaga. I åtgärdsprogrammet framgår när de olika åtgärderna, målen och delmålen skall följas upp. Syftet med uppföljningen är att bedöma effekten av de åtgärder som skolan vidtagit. Ett annat viktigt mål är att synliggöra eventuella framsteg som eleven gjort för att hålla motivation och engagemang till liv. Åtgärdsprogrammets mål och delmål prövas och omprövas i en kontinuerlig process som kan resultera i nya åtgärder, mål och delmål fortarande med elevens behov i fokus. Om det visar sig att åtgärdsprogrammet inte har givit den effekt man sökte kan det bli aktuellt med en ny utredning. 8. Kvalitet och inflytande 8.1) Systematiskt kvalitetsarbete vid utökning Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 8.2) Systematiskt kvalitetsarbete vid nyetablering Besvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. 8.3) Rutiner för klagomål Beskriv huvudmannens rutiner för klagomålshanteringen. Rutiner för klagomålshantering Medarbetare informerar rektor om det framkommer klagomål från såväl personal, vårdnadshavare som elev. Rektor kontaktar och/eller återkopplar till de personer som anfört klagomålen på utbildningen. Utifrån resultatet av ovan dialoger och underlag samt övriga utvärderingar, arbetar personal och rektor fram en plan för hur förbättringsåtgärder ska genomföras. 1. Rektor dokumenterar eventuella klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten. 2. Rektorsrapporten skickas till gymnasiechef som rapporterar till huvudmannen. 3. Huvudmannen återkopplar till berörd rektor via gymnasiechef. Genomförda samt planerade åtgärder dokumenteras i rektors verksamhetsplan, som ingår i kvalitetsarbetet på Realgymnasiet. Information om ovanstående rutin för klagomålshantering sker på flera sätt: Genom det utskick varje blivande elev och vårdnadshavare får inför skolstart Vid föräldramöten På skolans webb, Den text som skickas hem vid antagning (tillsammans med antagningsbrev) och som också ligger på webben lyder: Synpunkter och klagomål Realgymnasiet vill gärna ta del av dina synpunkter, förslag och klagomål på våra utbildningar och den verksamhet vi bedriver. Detta är en viktig del i vårt kontinuerliga uppföljnings och utvecklingsarbete.synpunkter kan alltid lämnas muntligt till den det berör. Det ger ofta möjlighet till

14 direkta svar och, om det behövs förklaringar.dina skriftliga synpunkter går direkt till ansvarig, dvs. rektor på skolan. Rektor är också den som utreder, rättar till eventuella brister, dokumenterar och återkopplar till dig. Dina synpunkter och eventuella åtgärder rapporteras till ledningen för Realgymnasiet. Det är också dit du vänder dig om du inte är nöjd med rektors sätt att bemöta dina synpunkter eller om du har andra synpunkter på rektors sätt att utföra sitt uppdrag.via e-postför att vi ska kunna återkoppla till dig är det viktigt att du anger dina kontaktuppgifter(förnamn, efternamn, telefon och e-postadress). Du samtycker då också till att Realgymnasiet registrerar och behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen.anonymtdu kan också välja att vara anonym genom att skicka dina synpunkter och klagomål med vanlig postgång, men vi har då ingen möjlighet att ge dig någon återkoppling. KontaktuppgifterKontaktuppgifter till rektor finner du på hemsidan, och sedan väljer du ort. 8.4) Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Många av Realgymnasiets enheter är relativt små ( elever) vilket innebär att atmosfären på våra skolor är trygg och personlig. Rektor är en väl synlig pedagogisk ledare och våra lärare har allt som oftast öppen dörr. Detta bidrar till ett öppet klimat där eleverna kan vända sig med frågor som rör det mesta till så väl lärare som rektor. Två gånger per år genomförs en elevenkät på huvudmannanivå med frågor som rör exempelvis undervisningens kvalitet, lärarnas kompetens, stödinsatser samt trygghet och trivsel. Resultatet av denna enkät analyseras noga och ligger till grund för övergripande utveckling av våra enheter på så väl lokal som central nivå. Vid kursstart informerar undervisande lärare om kursens mål och planeringen av undervisningen. Dessa diskuteras sedan med elevgruppen som får möjlighet att påverka så väl undervisningens innehåll som former. Vid kursernas slut genomförs kursutvärderingar som ligger till grund för utveckling av lärarnas undervisning rörande så väl innehåll som former. Varje vecka har eleverna mentorstid då exempelvis frågor som rör inflytande och demokrati behandlas. Mentorstiden är ett forum för diskussioner som rör skolan i allmänhet, vilket gör att eleverna har möjlighet att påverka skolans utveckling. Det kan röra så väl utbildningen i stort, enskilda ämnen, arbetsmiljöfrågor som skolans fysiska och psykosociala miljö. I vår mentorsroll ingår att stödja eleverna i att utarbeta mål med sin utbildning och sin framtid. I detta uppdrag ingår även att stimulera elevernas ansvarstagande inför såväl skolarbetet som sitt liv i övrigt. Att fundera över sina val och göra konsekvensanalyser är en del i detta arbete. Varje vecka har eleverna mentorstid då exempelvis frågor som rör inflytande och demokrati behandlas. Mentorstiden är ett forum för diskussioner som rör skolan i allmänhet, vilket gör att eleverna har möjlighet att påverka skolans utveckling. Det kan röra så väl utbildningen i stort, enskilda ämnen, arbetsmiljöfrågor som skolans fysiska och psykosociala miljö. Rektor stödjer eleverna i att organisera sig i elevråd och ofta bildas även andra sammanslutningar av eleverna. Ett exempel på en sådan är olika studentgrupper som brukar formas inför examen.eleverna är delaktiga inom flera olika områden inom skolan, exempelvis är de i allra högsta grad delaktiga i att utarbeta skolans ordningsregler, innehåll i temadagar, ta fram förslag till idrottsdagar samt att utarbeta och revidera plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan.

15 9. Trygghet och studiero 9.1) Ordningsregler Redogör för skolenhetens arbete med att upprätta ordningsregler. Under schemalagd mentorstid diskuterar eleverna och får själva komma med förslag på vilka ordningsregler som ska gälla på skolan. Eventuellt kompletteras elevernas förslag av rektor och/eller övriga medarbetare innan förslaget går på remiss till Elevrådet. Därefter delges alla det slutliga förslaget och reglerna finns sedan uppsatta på skolan, väl synliga. Reglerna uppdateras årligen enligt samma mönster. 10. Åtgärder mot kränkande behandling 10.1) Plan mot kränkande behandling vid utökning av skolenhet Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 10.2) Målinriktat arbete Beskriv hur huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. När det gäller det förebyggande arbetet för att förhindra att eleverna utsätts för kränkande behandling har huvudmannen valt att i stor utsträckning arbeta utifrån Diskrimineringsombudsmannen (DO:s) riktlinjer och material. Plan för skolan är ett webbverktyg som kombinerar en plan mot kränkande behandling samt en likabehandlingsplan framtagen av DO tillsammans med Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket. Verktyget innehåller en lång rad praktiska tips och råd samt hänvisningar till lagar och riktlinjer. Från och med läsår 2014/2015 kommer alla våra enheter att upprätta planer utifrån webbverktyget. Fram till dess är det upp till varje skola att upprätta sin egen likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling. Utöver detta kommer även annat material att tillhandahållas skolorna. Så som skriften Lika rättigheter i skolan en handledning som vänder sig till personal inom skolan och som syftar till att integrera likabehandlingsarbetet i skolverksamheten på ett naturligt och självklart sätt. Eleverna blir delaktiga i att kartlägga skolan och upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i skolan bland annat genom att arbeta med den så kallade husmodellen. Utöver detta förespråkar huvudmannen ett normkritiskt förhållningssätt rent allmänt i såväl undervisningssituationer som i kontakten med våra elever. Om det framkommer till huvudmannen att kränkningar har förekommit agerar huvudmannen snabbt och kraftfullt i att stödja rektor i att komma till rätta med problemet. En

16 uppföljning av hur arbetet gått genomförs där efter. Personal på huvudmannanivå har också deltagit i DO:s kurs där frågor som rör likabehandlingsarbete, metoder, verktyg och goda exempel behandlas. 10.3) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv huvudmannens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Åtgärder samma dag: 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. I samband med detta skriver rektor en händelserapport.3. Rektor informerar elevhälsan.4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka: Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll.uppföljning: Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar beslutade åtgärder med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Anmälan till huvudmannen:1. Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till gymnasiechef och huvudman. 2. Huvudmannen återkopplar till rektor.mall för händelserapport finns att tillgå och kan kompletteras med om så önskas. 10.4) Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Realgymnasiet arbetar aktivt för att sätta våra elevers intresse i fokus i de utbildningar vi anordnar något som våra elevutvärderingar visar att eleverna sätter stort värde på. Det bidrar till en lust att lära och att våra elever känner sig delaktiga och engagerade. Vi har ett utarbetat koncept som lägger vikt vid såväl elevernas personliga som kunskapsmässiga utveckling. Trygghet är ett ledord för oss och vi ser detta som ett område med nära anknytning till flera andra sådana av förebyggande karaktär: ett aktivt arbete för att förhindra all form av kränkande behandling, främjande av arbete i grupp, ett personligt mentorskap, ett öppet klimat i skolan där lärare och rektor är väl synliga, elevråd o.s.v. Även inom detta område visar våra elevutvärderingar på gott resultat angav 98,3% av våra elever att de känner sig trygga i skolan. Självklart jobbar vi med målsättningen att denna siffra skall vara 100%.Demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och jämställdhet förmedlar vi via handling våra skolor är öppna och främjar delaktighet, vi tar tillvara elevernas åsikter och uppmuntrar elevsammanslutningar så som elevråd men också andra grupper inom mer specifika områden. Utöver detta övergripande arbete behandlas frågor som rör ovan nämnda områden mer specifikt inom olika gymnasiekurser så som Samhällskunskap, Historia och Religion samt emellanåt också på mentorstid. Vi bevakar och diskuterar forskningsresultat och nya rön inom

17 skolbranschen kontinuerligt såväl på lokal som central nivå. I utveckling av koncept och undervisningsmetoder söker vi stöd i aktuell forskning och ägnar oss åt omvärldsbevakning för att ständigt uppdatera oss inom de områden vi verkar inom. 11. Utbildningens utformning 11.1) Läroplan Ange om skolenheten avser att följa Läroplan för gymnasieskolan bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för gymnasieskolan. Se avsnitt 16 för bilagor. 11.2) Inriktning Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 12. Programfördjupning och individuella valet 12.1) Kurser inom programfördjupning Inom ramen för varje nationellt program kommer skolenheten att erbjuda ett antal kurser som programfördjupning i enlighet med de förskrifter som Skolverket meddelat enligt 4 kap. 5-6 gymnasieförordningen (2010:2039). 12.2) Kurser inom det individuella valet Skolenheten kommer inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program kommer att ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet enligt 4 kap. 7 gymnasieförordningen (2010:2039). 13. Utbildning 13.1) Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras.

18 Arbetssätt:Mål - Eleven ska lära sig strategier för att ta sig an problem och utmaningar, som möter de krav och förväntningar som finns från kommande yrkes och studieliv.ämnesintegration och modern teknik:realgymnasiet arbetar med att skapa helheter kring lärande. Vi anser att helheten är mer än summan av delarna. Som ett led i detta arbetar vi ämnesintegrerat, genom att knyta kurser till varandra i så stor utsträckning som ämnesplanerna möjliggör. Genom den goda tillgången till datorer är omvärlden en naturlig del av skolverksamheten.problembaserat förhållningssätt:det innebär att eleven sätts i centrum, stöds i att ta ansvar för sin egen utveckling samt använder ett undersökande arbetssätt. Eleven har inflytande över att tolka läroplansmålen, samt sättet och vägen att nå dessa. Utöver detta är exempelvis resurstillfällen, seminarier, föreläsningar och andra former för att stödja lärandet viktiga.projekt: Till stor del bedrivs elevens undervisning i projektform. Genom detta arbetssätt tränas elevens förmåga att arbeta metodiskt, planera, strukturera, genomföra och samarbeta inom ramen för ett kunskapsområde. Kontinuerlig feedback:eleverna får kontinuerlig feedback. Detta sker t.ex. genom gruppvis inplanerade handledningstillfällen, eller enskilda möten mellan lärare och elev. Lärarna har en dialog med eleven rörande sitt ämne, ger feedback och dokumenterar elevens styrkor och utvecklingsbehov digitalt i lärplattformen.i arbetet med elevens kunskapsutveckling används följande strategi:kommunikation av höga förväntningarinför uppstart av projekt eller ämnesområde tydliggörs ämnesmål, betygskriterier och vad det förväntade resultatet är. Eleven dokumenterar själv i lärplattformen vilket individuellt mål han/hon har samt vilken strategi som används för att nå måluppfyllelsen. Lärare och mentors uppdrag är att utmana eleverna individuellt för att kunna nå så långt som de kan i sin kunskapsutveckling. Kontinuerlig feedbackgenom kontinuerlig feedback kopplat till kursmål växer eleven och får möjlighet till insikt om sig själv och sin utvecklingspotential. Realgymnasiets strävan är att alla elever når minst betyget E i alla läroplanens ämnen och ska stimuleras och stödjas för att kunna nå längre såväl i sin kunskapsutveckling som i sin personliga utveckling. Därför ger lärarna feedback i slutet av varje projekt och ämnesområde. Här framgår hur väl varje elev nått de individuella målen, samt hur eleven kan nå längre. Här framgår också om det föreligger utvecklingsbehov för att klara betyget E. Elevens självskattningför att eleven ska nå en hög måluppfyllelse och minst betyget E i de ämnen som ingår i elevens individuella studieplan, genomför eleven självskattning. Lärare och mentor ger sedan kontinuerlig feedback på elevens arbete mot såväl ämnesmål som den personliga utvecklingen. Elever i behov av stödi de fall det föreligger en misstanke om att en elev är i behov av särskilt stöd, informeras rektor. På uppdrag av rektor görs därefter en utredning, där det sedan beslutas om ett åtgärdsprogram ska upprättas. I de fall en elev riskerar att inte nå minst E i något ämne, meddelas rektor och elevens vårdnadshavare. VårdnadshavareGenom vår digitala lärplattform kan vårdnadshavaren ta del av vilka projekt och ämnesområden som är aktuella. Vårdnadshavare har även insyn i sitt barns kunskapsutveckling gällande resultat, feedback från lärare och elevens egen självskattning och har möjlighet att skriva egna reflektioner.konferensför att berörda lärare ska kunna stödja varje elevs individuella lärprocess, genomförs en konferens per termin, där varje elev diskuteras utifrån måluppfyllelse samt olika förmågor. UtvecklingssamtalTvå gånger per läsår erbjuds alla elever utvecklingssamtal tillsammans med mentor och vårdnadshavare. Vid samtalet lyfts elevens starka sidor fram samt de eventuella utvecklingsbehov som eleven har och det stöd som skolan erbjuder för att eleven ska klara målen. Elevens individuella studieplan samt lärarnas dokumentation från lärplattformen används som underlag vid samtalet. Mentor och elev

19 sammanfattar samtalet och dokumenterar detta i elevens IUP på lärplattformen. MentorstidFör varje elevgrupp/årskurs/klass finns en mentor som har ett riktat uppdrag att synliggöra och stödja den personliga utvecklingen för varje elev, samt vara ett stöd i elevernas arbete mot ämnesmålen. Detta arbete sker såväl vid individuella och gruppvisa samtal som vid utvecklingssamtal och mentorstid. Förutom studiestöd till eleverna innehåller mentorstiden också klassråd, där eleverna diskuterar olika typer av skolfrågor t.ex. frågor som rör arbetet planen mot kränkande behandling, eller andra frågor som skolan anser väsentliga. Högskoleprov, loggboksskrivning, självskattning, teamövningar och studieteknik är förslag på annat som kan ge mentorstiden ett innehåll. Realgymnasiet använder elevregistreringssystemet Procapita för hantering av individuella studieplaner. Dessa exporteras till den webbplattform som elever, lärare och mentorer använder. Här blir studieplanen utgångspunkten vid utvecklingssamtal samt vid fortlöpande planering och samtal med lärare och mentor. Mentorerna på Realgymnasiet har i uppdrag att följa varje enskild elevs individuella utveckling såväl när det gäller kunskapsutveckling som social utveckling. Mentorerna är också de som genomför utvecklingssamtalet tillsammans med elev och vårdnadshavare. Förändringar i studieplanen, elevernas måluppfyllelse samt arbete med elevens sociala utveckling dokumenteras av elev och mentor i elevens individuella utvecklingsplan, ett verktyg på webbplattformen. 13.2) Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen. 13.3) Mottagande till gymnasieskolan Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Skolenheten kommer att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses. 13.4) Urval Skolenheten kommer att följa bestämmelserna om urval enligt 7 kap. 2-5 gymnasieförordningen. 13.5) Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen.

20 Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till betygen från grundskolan. 14. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning Om ansökan avser ett eller flera yrkesprogram besvara nedanstående frågor. 14.1) Gymnasial lärlingsutbildning Huvudmannen avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. 14.2) Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Antal veckor Ta bort Hotell- och turismprogrammet Turism och resor ) Säkerställande av APL-platser Redogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på respektive program där APL kommer att erbjudas. Bifoga ett skriftligt underlag från tillfrågade företag som kan styrka tillgången till APL-platser. Detta bör göras genom ett intyg som visar att företagen som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna ta emot elever för APL. Se avsnitt 16 för bilagor. Realgymnasiet har för avsikt att komplettera med intyg från intresserade företag inom branschen. 14.4) Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen (2010:2039). 14.5) Handledare Beskriv huvudmannens rutiner vad gäller att utse en handledare på APL-platsen. Programråd tillsammans med yrkeslärare tar fram kriterier för handledarnas kompetens. APLföretaget tar del av denna information och utser handledare som uppfyller kraven. Skolan anordnar även handledarutbildning, där alla handledare ges möjlighet att utbildas för uppdraget. Ansvarig läraretillfälle 1Innan elev börjar träffas representant från skolan och APL-handledare och då

21 säkerställs att APL-platsen uppfyller de krav som finns på utbildningen avseende innehåll (centralt innehåll i kurser/moment), bedömning, rutin för betygssättning samt hur fortlöpande kommunikationen kommer att ske. Tillfälle 2Uppföljningsmöte där yrkeslärare från skolan besöker elev och APL-handledare.Tillfälle 3Uppföljningsmöte där yrkeslärare, elev och APL-handledare träffas för att gå igenom vilka kursmål som uppnåtts och peka på uppnådda kunskaper och ev utvecklingsbehov.vid behov sker fler besök. Inför uppföljningsmötena på APL-platsen mellan ansvarig yrkeslärare, elev och APL-handledare, har elev och handledare var för sig noterat vilka moment som eleven har gjort och hur dessa har genomförts. Dessa noteringar innehåller vilket/vilka kursmål som ska uppnås och vilket moment som är knutet till detta kursmål. Läraren har tagit del av såväl elevens som handledarens noteringar och kan tillsammans med elev och handledare konstatera på vilken nivå eleven befinner sig kunskapsmässigt och om eleven har ytterligare utvecklingsbehov mot aktuellt kursmål. Allt detta noteras i elevens individuella utvecklingsplan. 14.6) Bedömning och betygsättning Redogör för huvudmannens rutiner för bedömning och betygsättning vid APL. Ansvarig lärare kommer att göra besök på APL-platsen enligt följande:innan elev börjar träffas ansvarig lärare och APL-handledare för att säkerställa att APL-platsen uppfyller de krav som finns på utbildningen avseende innehåll, bedömning, rutin för omdöme och betygsättning samt hur fortlöpande kommunikation kommer att ske. Den ansvarige läraren informerar APL-handledaren om den bedömningsmatris som används för omdömen och betygsättning så att handledaren känner sig trygg med hur han/hon ska jobba med den.efter påbörjad APL sker ett uppföljningsmöte där ansvarig lärare från skolan besöker elev och APL-handledare i syfte att diskutera måluppfyllelse och utvecklingsbehov. Inför uppföljningsmötet på APL-platsen mellan ansvarig yrkeslärare, elev och APLhandledare, har elev och handledare var för sig jobbat med bedömningsmatrisen och i den noterat vilka moment som eleven har gjort och hur dessa har genomförts. I bedömningsmatrisen finns angivet vilket/vilka kursmål som ska uppnås och vilket moment som är knutet till detta kursmål. Läraren har tagit del av såväl elevens som handledarens noteringar och kan tillsammans med elev och handledare konstatera på vilken nivå eleven befinner sig kunskapsmässigt och om eleven har ytterligare utvecklingsbehov mot aktuellt kursmål. Allt detta noteras i elevens individuella utvecklingsplan. Vid behov genomförs också fler besök. Utöver detta sker kontinuerlig dialog mellan ansvarig lärare, elev och APL-handledare. 14.7) Lärlingsutbildning - utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Se avsnitt 16 för bilagor.

22 15. Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Likviditets- och resultatbudget ligger som bilaga nr Bilagor 16.1) Bilagor enligt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154) - Ange bilagenummer. Fullmakt för det ombud som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 5 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. Sökandens senaste årsredovisning. 2 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Beskrivning av tilltänkta lokaler Aktiebolag - Registreringsbevis från Bolagsverket. Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser. 1 Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogas Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. (8.1) 4 Plan mot kränkande behandling. (10.1) ) Övriga bilagor Etableringskostnader. (3.1) Övriga inbetalningar/intäkter. (3.4) Lokaler intyg från fastighetsföretag. (4.1) Speciallokaler intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. (4.2) Skolbibliotek - bifoga intyg från folkbibliotek/stadsbibliotek. (4.5) Läroplan, bifogade dokument. (11.1) Intyg gällande APL-platser (14.3) Exempel på utbildningskontrakt (14.7) Bilagor till denna ansökan Namn Nr Bilaga 1 - Reg.bevis Lärande i Sverige AB pdf 1 Bilaga 2 - ÅR Lärande i Sverige AB 2012_2013.pdf 2 Bilaga 3 - Malmö_Plan mot kränkande behandling pdf 3 Bilaga 4 - Kvalitetsarbete Real.pdf 4 Bilaga 5 - Malmö_Fullmakt.pdf 5 Bilaga 6 - Budget Malmö.pdf 6

23 16.3) Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan. En intresseundersökning är initierad (se 2.3) men ännu inte genomförd på grund av att den riktas till årskurs 8. Den är lättare att genomföra efter att årskurs 9 gjort sitt gymnasieval i mitten av februari. Ansökan kommer att kompletteras med genomförd intresseundersökning.realgymnasiet har även för avsikt att komplettera med APL-intyg. Dessa är under bearbetning men specifika intyg är ännu inte undertecknade. Gy 2014/40814 Ansökan avser Ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, Realgymnasiet i Malmö i Malmö stad Sökandens namn och organisationsnummer Lärande i Sverige AB, Ort och datum Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande En fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.