Samråd inom producentansvaret för förpackningar och returpapper RVF rapport 2006:05 ISSN

Transkript

1 Samråd inom producentansvaret för förpackningar och returpapper 2005 RVF rapport 2006:05 ISSN

2 RVF Utveckling 2006:05 ISSN RVF Service AB

3 FÖRORD RVF Svenska Renhållningsverksföreningen har genomfört en undersökning av hur samrådet genomförts inom producentansvaret för förpackningar och returpapper, utifrån kommunernas synvinkel. RVF genomförde under våren 2002 en enkätförfrågan till samtliga kommuner i Sverige om hur de lokala förhandlingarna framskridit till dess. Sammanställning och utvärdering presenterades i RVF rapport 02:13 Producentansvar för förpackningar och returpapper, kartläggning I samma rapport publicerades RVF och Kommunförbundets rekommendationer inför samråd och lokala förhandlingar med producenterna med anledning av Förpackningsinsamlingens åtagande till utredningen för översyn av producentansvaret för förpackningar m.m. (publicerad som Resurs i Retur, 2001:102). 30 november 2004 presenterade Avfallsrådet slutsatser om det nya producentansvaret. RVF skickade 30 november 2004 ett utkast till checklista för samråd till kommunerna. Ny lagstiftning infördes om samråd 1 januari Inför 2005 har mycket förändrats. Med anledning av förändrad lagstiftning, förtydligat samrådsansvar, arbetet i Avfallsrådet och producenternas nya förpacknings- och tidningsorganisation ville RVF utvärdera hur samrådet mellan producenterna och kommunerna fungerat med betoning på goda exempel. I första hand är det samrådets påverkan på den fysiska utformningen av infrastruktur som är intressant, med andra ord har insamlingssystemet förändrats genom samrådsprocessen. Dessutom är utformningen av kommunens nya informationsansvar intressant tillsammans med, men helt separat, även kommunernas uppdragsverksamhet inom producentansvaret. Projektet har genomförts under oktober månad 2005 med sammanställning under november. Varje svensk kommun har kontaktats för telefonintervju. Ansträngningar har gjorts för att lokalisera den samrådsansvarige i kommunen till vilken frågorna ställts enligt manualen (se bilaga). Telefonintervjumetoden valdes för att underlätta för kommunerna men också för att ge direkta uppgifter som speglar hur kommunerna uppfattar att systemet fungerar. Svaren har många gånger varit specifika och personliga. Telefonintervjuerna har sammanställs per fråga. Uppgifterna är avidentifierade i sammanställningen. Projektet är initierat av RVF kansli med hänsyn till diskussioner i Avfallsrådet. Telefonintervjuerna har utförts av Pernilla Svensson under handledning av Gunnel Klingberg, RVF Januari 2006 Håkan Rylander Weine Wiqvist 1

4 Enkel sammanfattning av underlaget Samtliga 290 kommuner har tillfrågats. 283 kommuner har besvarat enkäten. 124 kommuner har haft samråd fram till oktober månad Av de övriga uppger 89 kommuner att ingen varit i kontakt med dem, varken informellt eller formellt. I sammanställningen finns: 63 lyckade kommuner (samråd genomfört, nöjda med insamlingssystemet och kommunen har inga större ändringsförslag) 14 halvt misslyckade kommuner (samråd genomfört, inte nöjda med insamlingssystemet och många förslag tilländringar). 7 helt misslyckade kommuner (inget samråd, inte nöjda med insamlingssystemet och många förslag till ändringar) 47 resignerade kommuner (inget samråd men nöjda med insamlingssystemet och har inga större förslag till ändringar) Dessutom finns det två tysta kommuner som ingen lyssnar på (inget samråd, men nöjda med insamlingssystemet men har samtidigt många förslag till ändringar) Övriga kommuner har andra svar och en djupare granskning av underlaget rekommenderas. 2

5 Sammanfattning Av 290 kommuner har 283 kommuner besvarat enkäten. De sju kommuner som inte besvarat frågorna motsvarar 1,5 % av Sveriges befolkning. I de flesta fall har kommunen inte svarat då det saknats personal ansvarig för renhållning. Uppgiftslämnare har varit den av kommunen utsedde samrådsansvarige. Denne kan vara knuten till antingen renhållning, teknik eller miljö men även befattningar som mark- eller planeringsingenjörer förekommer. Under oktober 2005 uppgav 124 tillfrågade kommuner (42 % av totalt antal kommuner, 44 % av antalet tillfrågade) att de har haft formellt samråd med producenterna. Samråd har i vissa fall genomförts gemensamt och samtidigt för flera kommuner. Kommunalförbunden, gemensam nämnd och i något fall kommunalägt bolag har utgjort naturlig samverkan. Flera gemensamma samlingar har genomförts regionvis, ibland tillsammans med uppgift att FTIs regionansvarige inte hade tid att åka runt och träffa kommunerna en och en. Av de 160 tillfrågade kommunerna där samråd inte genomförts, uppgav 58 stycken i oktober 2005 att samråd var planerat att genomföras under I enkätsvaren har endast medräknats konkreta planerade samråd där tid och plats är avtalat. Uppgifter om att regionombuden uppgett vid telefonsamtal att samråd nog borde hållas, har inte medräknats. Sammantaget bedöms minst 182 kommuner ( ) genomfört samråd med producenterna under De kvarvarande 108 kommunerna (37 % av totalt antal kommuner, 38 % av antal tillfrågade kommuner) har antingen inte haft samråd eller planerat in dem efter att intervjuerna genomförts. 12 kommuner uppger att samråd genomförts eller kommer att genomföras med olika representanter för producenter. Vid närmare granskning framkommer att i något fall avses Elkretsen, i flera fall samordningsentreprenören och i något fall avses avtalsförhandlingen med enskilt materialbolag där kommunen erhållit uppdrag inom producentansvaret. En kommun uppger samråd med Returkartong, en Glasåtervinning och en Plastkretsen. Flera kommuner har uppgett flera samråd. Av de 108 kommuner där samråd inte genomförts, uppgav 56 stycken i oktober 2005 att informella samråd skett fortlöpande med regionansvarig, entreprenörer och samordningsentreprenörer och enskilda materialbolag. Flera kommuner uppger att det funnits en mängd kontakter men att de inte kallar det samråd eftersom de inte känner att de fått svar på sina frågor eller gehör för sina önskningar och krav. Av de 108 kommuner där samråd inte genomförts, uppger 89 stycken att anledningen är att ingen kontaktat kommunen för samråd. Av de 124 kommuner där samråd genomförts, uppger 38 att det skett på kommunens initiativ och 40 stycken att det skett på producentens initiativ. Vid 124 genomförda samråd har 29 kommuner representerats av en enda person. Sammantaget representeras kommunen vanligen av renhållningsansvarig, gatuchef, tekniska 3

6 tjänstemän och i något fall miljöchef. I en kommun har samrådet genomförts tillsammans med nämndspolitiker. Vid 124 genomförda samråd har producenter till största delen representerats av FTIs regionansvariga, ibland kompletterade med VD, jurist, samordningsentreprenör samt i några fall representanter från materialbolagen. En kommun uppger att alla representanter från producenterna deltagit och en kommun uppger att alla materialbolag närvarat. 8 kommuner med genomförda samråd uppger på uttrycklig fråga att materialbolag närvarat, med ett undantag Returkartong eller Pressretur. 9 kommuner uppger på uttrycklig fråga att särskilt samråd genomförts med enskilt materialbolag, i svaren hänvisar samtliga till Plastkretsen. 2 kommuner uppger att samråd genomförts med producenter med egna insamlingssystem. Samtliga uppgifter osäkra då det i materialet ibland framgår att det varit fråga om avtalsförhandlingar. Alla uppgifter har inte diskuterats i samtliga genomförda samråd men det är också uppenbart av enkätsvaren att alla kommuner inte reflekterat över vilka uppgifter som diskuterats vid samråden och inte heller kommer ihåg vad som diskuterades. Ingen hänvisar till protokoll. Av 124 genomförda samråd uppger 90 kommuner att återvinningsstationer hade diskuterats. 76 kommuner uppger att utformning och antal diskuterats, 70 kommuner att lokaliseringen diskuterats. Bland övriga uppgifter framkommer diskussionspunkter som nedskräpning och generell skötsel och underhåll men också uppgifter om avtalsförhandlingar. Av 124 genomförda samråd uppger 65 kommuner att alla fraktioner förpackningar samlas in på alla stationer, 6 kommuner svarar nej och tre kommuner visste faktiskt inte. Någon kommun bedömer att ingen återvinningsstation är komplett eftersom det inte finns insamling av trä- och tygförpackningar. 40 kommuner uppger att det finns separat insamling av mjukplast. Av 124 genomförda samråd uppger 61 kommuner att behov av åtgärder mot nedskräpning diskuterades. Bland de diskuterade åtgärderna nämns bland annat städning på samentreprenörens bekostnad om nedskräpning inte åtgärdats inom 24 timmar men också insatser av soppoliser. 16 kommuner uppger att nedskräpning inte diskuterades. 28 kommuner uppger att krav på kommunens grovavfallshantering ställts i samband med samråd. 18 kommuner uppger att krav på gratis mottagning av grovavfall/städsopor från återvinningsstation ställts i samband med samråd. Av 124 genomförda samråd uppger 89 kommuner att frågan om fastighetsnära insamling/bonära insamling diskuterades. I många fall är kommunerna betydligt entusiastiska än producenternas representanter, ibland uppger FTIs regionombud att det inte ingår i ansvaret. 89 kommuner uppger att även omfattningen av den fastighetsnära insamlingen diskuterades. Spridningen av vilket materialslag som diskuterades är stor: Papper/kartong: 20, glas: 19, metall 16, kartong: 19, hårdplast 14. Ett tjugotal kommuner har diskuterat fastighetsnära insamling av mjukplast, ibland för att de vill införa det, ibland för att de vill ta bort det. Av 124 genomförda samråd uppger 22 kommuner på särskild fråga att kommunernas roll som uppdragstagare även diskuterades vid samrådet. 65 kommuner uppger att det inte diskuterats. 4

7 Av 124 genomförda samråd uppger 47 kommuner att frågan om markupplåtelse diskuterats vid samrådet. Vissa kommuner har uppfattningen att det finns en skyldighet att finna platser för producentansvaret, andra är mycket stränga i krav på bygglov samt likställda krav och kostnader för markupplåtelse. Flera diskussioner har särskilt berört behovet och svårigheten att få bygglov. 43 kommuner uppger att markupplåtelse inte diskuterats. 43 kommuner uppger att samrådet handlade om kommunens möjlighet att anvisa plats för insamlingssystemet. 45 kommuner uppger att kommunens möjlighet att anvisa plats inte diskuterats i samrådet. Intressant nog finns ett tjugotal kommuner som svarat nej både på frågan om markupplåtelse diskuterats och på frågan om kommunens möjlighet att anvisa plats för insamlingssystemet, men som ändå anser att samråd genomförts. Av 124 genomförda samråd uppger 18 kommuner att de fått uppgifter som grund för information. 59 kommuner uppger att de inte fått uppgifter, varav 16 kommuner uppger att de endast hänvisats till FTIs hemsida. Många kommuner är mycket kritiska till informationen, utformningen och bristande tillgång. Några enstaka kommuner är nöjda med hemsidan som informationsskälla trots att ingen kommunspecifik informations lämnats dem. 58 kommuner uppger att de vid samråd redovisat för producenterna hur informationen skulle utföras. Av 124 genomförda samråd bedömer 61 kommuner att insamlingssystemet i kommunen i sin helhet är lämpligt, lättillgängligt, underlättat och ger god service. 27 kommuner har besvarat frågan negativt. 42 kommuner med genomförda samråd uppger att man upplever att man fått gehör för önskemål om lokal utformning i samrådet. 14 kommuner har besvarat frågan negativt. 54 kommuner med genomförda samråd känner att man fått tillfälle att överlägga om förändringar eller samordning som kommunen anser behövs. 14 kommuner har besvarat frågan negativt. Till samtliga 283 kommuner som besvarat enkäten ställdes även frågan om vad kommunen anser behövs för att få systemet i sin helhet att fungera väl eller bättre utifrån lokala förhållanden och/eller nationella förhållanden. Svaren är långa, omsorgsfulla och varierade. Ur materialet framkommer dock ett antal huvudpunkter. Fler återvinningsstationer Mer fastighetsnära insamling Bättre statistik Snyggare på återvinningsstationerna; tömning och städning Frågan om ekonomi är omfattande med många önskemål om ersättning för nedlagt arbete, att producenterna tar sitt ansvar och ibland att kommunen fick göra jobbet själv Många synpunkter på FTIs organisation som inte är tillräcklig Ansvarsfördelning Kommunen får ta emot klagomål Särskilda problem om glesbygd och turistområden Information; förslag, önskemål och klagomål Övrig om verksamheternas förpackningsavfall, koppling till övriga producentansvar 5

8 Rapporten är sammanställd under respektive fråga, jämför med manual i bilagan. 1. Kommun/kommuner/bolag som representerar vilka kommuner: Samtliga 290 svenska kommuner har tillfrågats. 283 kommuner har besvarat enkätens frågor. De sju kommuner som inte har varat saknade tillgänglig renhållningsansvarig under oktober månad Sammantaget har dessa kommuner invånare (per 31 december 2005). Det innebär att totalt sett representerar de kommuner som besvarat enkäten 98,5 % av Sveriges befolkning. 2. Uppgiftslämnare Uppgiftslämnarna har identifierats genom sin titel. Dessa är ibland missvisande både avseende arbets- och ansvarsområde. Samtliga tillfrågade är däremot antingen ansvariga för samråd med producenter, har uppgiften att hantera samråd eller i alla fall kan lämna uppgifter om samråd. Övervägande delen av uppgiftslämnarna finns inom avfallsteknisk förvaltning men miljö-, gata-, mark- eller liknande förvaltningsområden är också representerade. Följande titlar är representerade: Renhållningsansvarig, chef, planerare, handläggare, assistent, driftledare, driftchef, renhållningsingenjör, arbetsledare, VD, avfallschef, miljö- och renhållningsingenjör, enhetsansvarig VA/renhållning, renhållningssamordnare, avfallsbehandlingschef, chef för avfallsenheten, arbetsledare renhållningen, sektionschef avfall, avfallstekniker, affärsområdeschef, samordnare, assistent renhållningen, renhållningsplanerare, områdeschef renhållningen, produktansvarig för hushållsavfall, assistent avfall, utredningsansvarig renhållningen, driftingenjör, chef uppdragsavdelningen avfall, maskinist, arbetsledare på centralförrådet. Miljöinspektör, ekoingenjör på tekniska kontoret, miljöingenjör, enhetschef VA/miljö, miljöoch gatuingenjör, miljömarknadschef, arbetsmiljöingenjör, verksamhetschef miljö- och samhällsbyggnadskontoret, miljöinspektör, handläggare miljökontoret, miljösamordnare, ekologichef. Handläggare tekniska förvaltningen, gatu- och VA-ingenjör, förvaltningschef, bygg- och gatuchef, teknisk chef, gatuchef, planeringsingenjör, ingenjör tekniska kontoret, marknadschef, utredningsingenjör, informatör avfallsfrågor, avdelningschef VA, intendent tekniska avdelningen, planeringsledare för teknisk försörjning, teknisk förvaltare, arbetsingenjör, planeringsingenjör tekniska kontoret, anläggningschef, sektionschef, stadsarkitekt, planeringsingenjör på samhällsbyggnadskontoret, administrativ chef samhällsbyggnadskontoret, utredningsingenjör, markingenjör parkförvaltningen, energiingenjör, arbetsingenjör, utvecklingsingenjör, entreprenadchef tekniska kontoret. 6

9 3. Haft formellt samråd med producenter under 2005? Ja Nej 124 kommuner anger att de haft formellt samråd med producenter under 2005 fram till oktober. 160 kommuner anger att de inte haft formellt samråd med producenterna före frågetillfället. 3a. Om ja ange när (ungefär), var, hur, Samråd har i vissa fall genomförts gemensamt och samtidigt för flera kommuner. Ingen av dessa kommuner har haft individuellt samrådsförfarande. Gemensamt samråd är genomfört med de tre kommunalförbunden för avfallshantering och den för två kommuner gemensamma renhållningsnämnden. I flera andra fall anses samråd genomfört gemensamt och samtidigt för flera kommuner genom det regionala kommunala renhållningsbolaget. I andra fall har samråd hållits gemensamt för kommuner med nära om än inte formaliserat samarbete. Intressant nog finns uppgifter om att flera kommuner samlats på ett hotell för gemensamt samråd. FTIs regionansvarig uppgav att han inte hade tid att åka runt och träffa oss en och en. I de intervjuer där kommunen uppger att de haft formellt samråd med producenterna, har frågorna 4-13 ställts. 3b. Om nej: Är samråd planerad/bestämd att ske under 2005? 160 kommuner anger att de inte haft formellt samråd med producenter under 2005 vid frågetillfället. Av dessa anger 58 kommuner att samråd är planerat att ske under hösten, 56 kommuner har konkret planerade samråd. I enkätsvaren har endast medräknats konkreta planerade samråd där tid och plats är avtalat. Det finns en jämn fördelning mellan de återstående månaderna under året. 2 uppger att samråd diskuterats men inte bestämts. Uppgifter om att regionombuden uppgett vid telefonsamtal att samråd nog borde hållas, har inte medräknats. Sammantaget bör minst 181 kommuner ( ) ha haft samråd med producenterna under De kvarvarande 108 kommunerna (37 % av totalt antal kommuner, 38 % av antal tillfrågade kommuner) har antingen inte haft samråd eller så är det inplanerat efter oktober månad. Slutsatsen är att 181 kommuner har haft eller i alla fall har ett konkret planerat samråd om producentansvaret oktober kommuner har inte genomfört samråd och har inget konkret planerat samråd i oktober Har kommunen haft/planerat flera samråd med olika representanter för producenter? Ja Vem? Specificera 12 kommuner anger att de haft eller planerar att ha fler samråd med olika representanter för producenter. Vid närmare granskning av underlaget framkommer att i något fall avses representanter för producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. 7

10 Har det funnits informella kontakter med producenterna? (det kan vara så att producenterna kan tycka att samråd skett. Pröva vad som diskuterats enligt frågor nedan..) Ja Vem? Specificera och ge exempel 56 kommuner uppger att de har haft kontakt med producenterna utan att de betraktar det som genomfört samråd. Vid närmare granskning av underlaget framkommer att nio kommuner avser el-avfall. I övrigt är det en jämn fördelning mellan kontakter som skett med FTI och med samordningsentreprenörerna samt i några fall materialbolagen. Av kommentarerna framkommer bilden av löpande kontakter av praktisk karaktär men också olika former av avtalsdiskussioner. Beror det på att ingen kontaktat kommunen? (fast vi uppmuntrar till att kalla till samråd även om det är producenternas ansvar) Ja Nej 89 kommuner uppger att de inte har haft samråd, inte har haft informella kontakter med producenterna och att det beror på att ingen kontaktat dem. En kommun svarar nej på frågan. Slutsatsen är att 89 av de 108 kommuner där samråd inte genomförts, inte heller kontaktats av producenterna för samråd. Samtliga 283 kommuner, även de som inte genomfört samråd, ombads svara på fråga 13c. 4. Har samråd skett på kommunens eller producentens uppmaning/initiativ? kommun producent Av de 124 kommuner som uppger att de haft formellt samråd, har 78 kommuner besvarat fråga kommuner uppger att samrådet skett på kommunens initiativ och 40 stycken att det skett på producentens initiativ. 5. Vem - vilka representerade kommunen som beslutsfattare (funktion eller titel)? Andra deltagare/närvarande? Specificera. Vid 124 genomförda samråd har 29 kommuner representerats av en enda person. I övriga 95 kommuner har kommunen vanligen representerats av en kombination av renhållningsansvarig, gatuchef, tekniska tjänstemän och i något fall miljöchef. I en kommun har samrådet genomförts tillsammans med nämndspolitiker. 6. Vem representerade producenterna (beslutsfattare och övriga närvarande)? Specificera Vid 124 genomförda samråd har producenterna vanligtvis representerats av FTIs regionansvariga. 54 kommuner uppger att samrådet genomförts genom kontakt med endast FTIs regionansvariga. Ibland har regionansvarige kompletterats med VD, jurist, samordningsentreprenör samt i några fall även representanter från materialbolagen. 8

11 6a. Om FTI eller regionansvarig för FTI, Var materialbolagen också närvarande? Ja Vilka? specificera 8 kommuner med samråd som genomförts av FTI, uppger på uttrycklig fråga att materialbolag också närvarat, i ett fall Metallkretsen, i övrigt Returkartong eller Pressretur. En kommun uppger att alla representanter från producenterna deltagit och en kommun uppger att alla materialbolag presenterat sig och informerat. Det framgår inte på vilket sätt detta påverkat samrådet. 6b. Har kommunen haft/planerat flera samråd med olika representanter för producenter? Ja Vem? Specificera I underlaget finns 27 kommuner som besvarat frågan positivt. I hälften av fallen avses fortsatta, uppföljande eller kontinuerliga samrådsdiskussioner. I några fall avses kontakter med samrådsentreprenörer och i några fall hänvisas till i planerade avtalsförhandlingar. Av kommentarerna framgår också att några kommuner haft svårigheter att boka in kontinuerliga eller fortsatta samrådsmöten. Någon uppger att FTIs regionombud inte ansett det nödvändigt. 6c. Har det skett separat samråd med materialbolagen, kanske Pressretur? Ja Vem? Specificera På uttrycklig fråga uppger 9 kommuner att särskilt samråd genomförts med enskilt materialbolag. Samtliga hänvisar i svaren hänvisar samtliga till Plastkretsen. Samtliga uppgifter osäkra då det av kommentarerna ibland framgår att det varit fråga om avtalsförhandlingar. 6d. Har det skett samråd med producenter med egna insamlingssystem? (alltså inte anslutna till FTI och återvinningsstationerna) Ja Vilka? Specificera kommunen Endast två kommuner uppger att det skett samråd med producenter med egna insamlingssystem. Uppgifterna är mycket osäkra och av kommentarerna kan antydas att det i båda fall varit fråga om fastighetsbolags insamlingssystem. 7 Diskuterades återvinningsstationerna vid samrådet? Ja Nej Utformning: Antal: Lokalisering: Annat? Vad? Specificera Av de redovisade 124 genomförda samråd uppger endast 90 kommuner att återvinningsstationerna diskuterats vid samrådet. Endast 2 kommuner anger däremot att återvinningsstationerna inte diskuterats. Av underlaget framgår klart att alla kommuner inte reflekterat över vilka uppgifter som diskuterats vid samråden och inte heller kommer ihåg vad som diskuterades. Ingen hänvisar till protokoll. Däremot framgår det också av skillnaderna i svaren att alla uppgifter inte diskuterats i alla genomförda samråd. Av 90 kommuner uppger 79 kommuner att återvinningsstationernas utformning diskuterats vid samrådet, 76 kommuner att antalet återvinningsstationer diskuterats samt 70 kommuner att deras lokalisering diskuterats. 9

12 I underlaget finns även diskussioner om behållartyper, tömningsfrekvens, skyltning, klotterbekämpning, tillsynsbehovet, snöröjning och halkbekämpning. Flera uppger att avtalen diskuterats i samrådet, både avseende städning och skötsel av stationerna. Flera uppger att avtalen om den faktiska stationen också förts, exempelvis i form av diskussioner om markhyra, krav på bygglov samt motkrav om att avtal inte förnyas om inte kommunen gör andra åtaganden. 7a. Finns alla fraktioner på alla stationer? Ja Nej Fråga om särskilt om mjukplast har separat insamling? Ja Nej Av 124 genomförda samråd uppger 65 kommuner att alla fraktioner samlas in på alla återvinningsstationer, 6 kommuner svarar nej och tre kommuner visste faktiskt inte. Någon kommun bedömer att ingen återvinningsstation är komplett eftersom det inte finns insamling av trä- och tygförpackningar. 40 kommuner uppger att det finns separat insamling av mjukplast. 8. Diskuterades behov av åtgärder mot nedskräpning? Ja Nej Ja: Redovisade producenter vilka åtgärder som skulle vidtas? Antal åtgärder som skulle redovisas/ har redovisats: Specificera och kommentera Av 124 genomförda samråd uppger 61 kommuner att behov av åtgärder mot nedskräpning diskuterades. Bland de diskuterade åtgärderna nämns bland annat städning på samentreprenörens bekostnad om nedskräpning inte åtgärdats inom 24 timmar men också insatser av soppoliser. 16 kommuner uppger att nedskräpning inte diskuterades men har samtidigt uppgett att samråd genomförts. Bland kommentarerna kring åtgärdsförslag finns sopspaning, bevakning, daglig tillsyn, tätare tömningsintervall (inklusive helger), skyltning, staket, nät Det framgår också att nya städavtal, både med kommunen och med samordningsentreprenör, i flera fall utgör producenternas åtgärdsförslag för att komma till rätta med nedskräpning. Flera kommuner får rådet att gå till lokalpressen och uppmana invånarna. I något fall uppger kommunen att de valde utökad städning istället samtidigt uppger en annan kommun att det verkligen fungerat. Nödvändigheten att anmäla nedskräpning har diskuterats i flera fall. 8a. Krav på kommunens grovavfallshantering: Ja Nej 8b. Krav på gratis mottagning av städsopor/grovavfall från åvc: Ja Nej Av 124 genomförda samråd uppger 28 kommuner att krav ställts på kommunens grovavfallshantering i samband med samrådet. 18 kommuner uppger att krav på gratis mottagning av grovavfall/städsopor från återvinningsstationer ställts i samband med samråd. 10

13 9. Diskuterades fastighetsnära insamling/bonära insamling vid samrådet? Ge exempel, synpunkter och ange till vem frågan hänvisats av vem Antal fastigheter, geografiskt, mängder, annat: Av 124 genomförda samråd uppger 89 kommuner att frågan om fastighetsnära insamling/bonära insamling diskuterades. I många fall är kommunerna betydligt entusiastiska än producenternas representanter. Flera kommuner begär i samråden större ansvar för fastighetsnära insamling, exempelvis att fastighetsägare där det är lämpligt, skall få sorterade förpackningar hämtade utan kostnad. Ibland uppger FTIs regionombud att det inte ingår i ansvaret eller att det är en utökning som kommunen i så fall får bekosta själv. Många kommuner upplever diskussionen som besvärlig och att materialbolagen vid kontakter endast hänvisar till entreprenörerna. Kommunen förslag till utökning eller tankar kring möjligheterna till utökning har ingen diskussionspartner. Ibland uppges att det är marknaden som styr, ibland att det är en utökning som kommunen i så fall får bekosta. I underlaget redovisas kommentarer från regionombud, exempelvis Ska man betala fastighetsnära insamling när man köper förpackningar slår det snett i landet. Vi ska inte ha det. alternativt Det håller vi inte på med. Det är inte vårt uppdrag. Flera kommuner uppger att diskussioner om utökning inte kunnat föras vid samrådet då snittet för kommunen vad avser insamling redan var uppfylld genom återvinningsstationerna. Fraktioner som samlas in totalt sett (inte bara av kommunen): Papper/tidning, Glas (vitt/färgat), Metall, Kartong (well?), Plast hård (Mjukplast? Elektronik Batterier? Vid de 89 samråd där fastighetsnära insamling diskuterats har i några fall även de specifika förpackningsfraktionerna diskuterats. Spridningen av vilka materialslag som diskuterades är stor. I 20 kommuner diskuterades fastighetsnära insamling av papper/kartong, fastighetsnära glasinsamling i 19 kommuner, metall i 16 kommuner, kartong i 19 kommuner samt hårdplast i 14 kommuner. I många fall är svaren gemensamma då endast ett trettiotal kommuner diskuterat fastighetsnära insamling av specifika förpackningsslag i samrådet. Även fastighetsnära insamling av batterier och elektronik har diskuterats i några fall. Ett tjugotal kommuner uppger diskuterat fastighetsnära insamling av mjukplast, ibland för att de vill införa det, ibland för att de vill ta bort det. Utbredning utökning i framtiden Ja Nej Samtliga trettiotal kommuner som diskuterat fastighetsnära insamling vid samrådet har också diskuterat dess utbredning och utökning i framtiden. 11

14 10. Kommunernas roll som uppdragstagare för producenterna? Diskuterades detta vid samrådet? Ja Nej Av 124 genomförda samråd uppger 22 kommuner på särskild fråga att kommunernas roll som uppdragstagare även diskuterades vid samrådet. Detta överensstämmer inte riktigt med de kommentarer som finns till övriga frågor. Det framgår tydligt att det inte finns något klar gräns mellan producenternas åtagande och kommunernas uppdrag under samrådet och att båda parter inte förmått upprätthålla gränsen. 65 kommuner uppger dock att kommunens roll som uppdragstagare inte diskuterats. 11. Handlade samrådet om markupplåtelse? (kommunens roll som fastighetsägare och markupplåtare) Ja Nej Av 124 genomförda samråd uppger 47 kommuner att frågan om markupplåtelse diskuterats vid samrådet. Vissa kommuner har uppfattningen att det finns en skyldighet att finna platser för producentansvaret och att kommunens mark måste upplåtas. Andra kommuner är mycket stränga i krav på bygglov samt kräver samma skyldigheter och ersättning som för övriga markupplåtelser inom kommunen. Flera kommuner har sagt upp markupplåtelseavtalen, ibland med avsikten att förhandla fram nya avtal. Flera diskussioner har särskilt berört behovet och svårigheten att få bygglov. I underlaget finns stora variationer mellan vilka kostnader som ersätts, ibland upplåts kommunal mark utan avgift samtidigt som kommunen står för bygglov och bygglovskostnaden. 43 kommuner uppger att markupplåtelse inte diskuterats vid samråd. 11a. Handlade samrådet om kommunens möjlighet att anvisa (men inte erbjuda) plats för insamlingssystemet? Ja Nej 43 kommuner uppger att samrådet handlade om kommunens möjlighet att anvisa plats för insamlingssystemet. Flera kommuner uppger att de lämnat förslag på nya eller alternativa platser för återvinninsstationer för FTI att utreda vidare. 45 kommuner uppger att kommunens möjlighet att anvisa plats inte diskuterats i samrådet. Någon uppger att det berott på att rätt person från kommunen inte deltagit vid samrådet för att kunna diskutera lokalisering och markupplåtelse. Intressant nog finns ett tjugotal kommuner som svarat nej både på frågan om markupplåtelse diskuterats (fråga 11) och på frågan om kommunens möjlighet att anvisa plats för insamlingssystemet (fråga 11a), men ändå anser att samråd genomförts (fråga 3). 12. Har kommunen fått uppgifter som grund för informationen? Ja Nej 12 a. Av vem? Specificera Av 124 genomförda samråd uppger 18 kommuner att de fått uppgifter som grund för information. 59 kommuner uppger att de inte fått uppgifter, varav 16 kommuner uppger att de endast hänvisats till FTIs hemsida. Många kommuner är mycket kritiska till informationen, utformningen och bristande tillgång. Flera uppger att de hänvisats till FTIs informationsansvarig och till att begära skriftligt material från FTI och materialbolagen. Flera kommuner har begärt olika former av statistiska 12

15 uppgifter, exempelvis klagomålsstatistik, kommunspecifika insamlingsnivåer, uppgifter om fastighetsnära insamling med mera. I flera fall har FTI lovat att återkomma då det är svåra uppgifter att ta fram och erbjuder tills vidare schabloner eller uppgifter för flera kommuner. Några kommuner ifrågasätter tillförlitligheten i de lämnade uppgifterna, ibland eftersom bestämda satsningar inte märkts på insamlingsnivåerna. Vissa kommuner önskar tätare intervaller för statistiken, exempelvis kvartalsvis istället för årsvis, framför allt för redovisning i miljörapporter, avfallsplan och liknande dokument. Många kommuner upplever FTIs statistik som undermålig och någon uppger att uppgifterna är så dåliga att de inte kan kallas statistik. Av bakgrundsmaterialet framgår att två kommuner anger att de fått uppgifter som grund för informationen (fråga 12) men att uppgifter och statistik inte lämnats kommunvis, inte avsett fastighetsnära insamling, inte särredovisat fastighetsnära insamling och att kommunen inte heller lämnat information om den kommunala informationen (fråga 12a-f) 12b. Har uppgifter lämnats kommunvis? (eller nationella/generella uppgifter om insamlingssystemet) Ja Nej Elva kommuner uppger att de lämnats uppgifter kommunvis medan tre kommuner uppger att uppgifterna lämnats enbart som nationella uppgifter. Det framgår av underlaget att frågan troligen sammanblandats med statistik och att antalet kommuner som besvarat frågan beror på det. 12c. Avser uppgifterna även fastighetsnära insamling och vilka fraktioner som samlas in fastighetsnära? Ja Nej Endast en kommun uppger att de fått uppgifter avseende fastighetsnära insamling vid samråd. 12d. Har statistik för insamlade mängder lämnats kommunvis? Ja Nej Om ja framräknade/schablonbaserade eller reella uppgifter? Endast två kommuner uppger att statistik för insamlade mängder lämnats kommunvis. En kommun förklarar att uppgifterna lämnats framräknade för vissa materialslag men som reella uppgifter för andra materialslag. 12e. Redovisar statistiken åvs skilt från fastighetsnära insamling? Ja Nej Ingen av 124 kommuner med genomfört samråd oktober 2005 uppger att statistiken redovisats med återvinningscentraler skilda från fastighetsnära insamling. 12f. Redovisade kommunen vid samrådet för producenterna hur informationen skulle utföras? Ja Nej Av 124 samråd uppger 58 kommuner att de vid samråd redovisat för producenterna hur informationen skulle utföras. 13

16 13. Bedömer kommunen att insamlingssystemet i kommunen i sin helhet är lämpligt, lättillgängligt, underlättat och ger god service? Ja Nej Av 124 genomförda samråd bedömer 61 kommuner att insamlingssystemet i kommunen i sin helhet är lämpligt, lättillgängligt, underlättat och ger god service. 27 har besvarat frågan negativt. 13a. Känner man att kommunen fick gehör för önskemål om lokal utformning? Ja Nej 42 kommuner med genomförda samråd uppger att man upplever att man fått gehör för önskemål om lokal utformning i samrådet. 14 kommuner har besvarat frågan negativ, i flera fall väldigt negativt. 13b. Känner man att kommunen fått tillfälle att överlägga om förändringar eller samordning som kommunen anser behövs? Ja Nej 54 kommuner med genomförda samråd känner att man fått tillfälle att överlägga om förändringar eller samordning som kommunen anser behövs. 14 kommuner har besvarat frågan negativt. Dessa kommuner har också svarat nej på fråga 13a. Det är intressant att notera att fler kommuner valt att besvara fråga 13b än 13a. Fråga 13 c ställdes till samtliga kommuner som tillfrågats om enkäten. 13c. Vad anser kommunen behövs för att får systemet i sin helhet att fungera väl/bättre utifrån lokala förhållanden och /eller nationella förhållanden? Svaren är långa, omsorgsfulla och varierade. Ur materialet framkommer dock ett antal huvudpunkter med ett stort antal kommentarer och förslag. Fler återvinningsstationer Mer fastighetsnära insamling Bättre statistik Snyggare på återvinningsstationerna; tömning och städning Frågan om ekonomi är omfattande med många önskemål om ersättning för nedlagt arbete, att producenterna tar sitt ansvar och ibland att kommunen fick göra jobbet själv Många synpunkter på FTIs organisation som inte är tillräcklig Tydligare ansvarsfördelning Kommunen får ta emot klagomål Särskilda problem om glesbygd och turistområden Information; förslag, önskemål och klagomål Övriga om verksamheternas förpackningsavfall, koppling till övriga producentansvar 14

17 Enkät Bilaga 1. Kommun/kommuner/bolag som representerar vilka kommuner: Inledning: Presentera, ringer från RVF, upp uppdrag av Gunnel Klingberg (Rätt person, ansvarig för samråd med producenter, har uppgiften att hantera samrådet eller i alla fall kunna lämna uppgifter om samråd): 2. Uppgiftslämnare: (Uppmärksamma att det avser samråd och inte kommunens uppdragsverksamhet (fysisk) Handlar om det nya samråd efter ny lagstiftning 1 januari 2005 och efter Avfallsrådets slutsatser. Sammanställas för RVFs inre arbete. Avidentifierade redovisningar. ) 3. Haft formellt samråd med producenter under 2005? J/N 3a. Om ja När (ungefär), var, hur, Gå vidare med frågorna 3b. Om nej - Är samråd planerad/bestämd att ske under 2005? 0 Ja När? 0 Nej Har kommunen haft/planerat flera samråd med olika representanter för producenter? 0 Ja Vem? 0 Nej Har det funnits informella kontakter med producenterna? (det kan vara så att producenterna kan tycka att samråd skett. Pröva vad som diskuterats enligt frågor nedan..) 0 Ja Vem? 0 Nej Beror det på att ingen kontaktat kommunen? (fast vi uppmuntrar till att kalla till samråd även om det är producenternas ansvar) 0 Ja 0 Nej 4. Har samråd skett på kommunens eller producentens uppmaning/initiativ? 0 kommun 0 producent 5. Vem - vilka representerade kommunen som beslutsfattare (funktion eller titel)? Andra deltagare/närvarande? 6. Vem representerade producenterna (beslutsfattare och övriga närvarande? 6a. Om FTI eller regionansvarig för FTI, Var materialbolagen också närvarande? 0 Ja : Vilka? 0 Nej 6b. Har kommunen haft/planerat flera samråd med olika representanter för producenter? 0 Ja Vem? 0 Nej 6c. Har det skett separat samråd med materialbolagen, kanske Pressretur? (det behövs för den fastighetsnära insamlingen men det vet inte de flesta, och gäller särskilt papper) 0 Ja Vem? när (ungefär)? 0 Nej 6d. Har det skett samråd med producenter med egna insamlingssystem? (alltså inte anslutna till FTI och återvinningsstationerna) J: Vilka? 15

18 7 Diskuterades återvinningsstationerna vid samrådet? 0 Ja 0 Nej Utformning: 0 Ja 0 Nej Antal: 0 Ja 0 Nej Lokalisering: 0 Ja 0 Nej Annat? Vad? 7a. Finns alla fraktioner på alla stationer? 0 Ja 0 Nej! Fråga om särskilt om mjukplast har separat insamling? 0 Ja 0 Nej 8. Diskuterades behov av åtgärder mot nedskräpning? 0 Ja 0 Nej Ja: Redovisade producenter vilka åtgärder som skulle vidtas? 8a. Krav på kommunens grovavfallshantering: 0 Ja 0 Nej 8b. Krav på gratis mottagning av städsopor/grovavfall från åvc: 0 Ja 0 Nej 9. Diskuterades fastighetsnära insamling/bonära insamling vid samrådet? Omfattning 0 Ja 0 Nej Antal fastigheter, geografiskt, mängder, annat: Fraktioner som samlas in totalt sett (inte bara av kommunen): papper/tidning, 0 Ja 0 Nej plast hård 0 Ja 0 Nej glas (vitt/färgat), 0 Ja 0 Nej (!!Mjukplast? 0 Ja 0 Nej) metall, 0 Ja 0 Nej Elektronik?? 0 Ja 0 Nej kartong (well?), 0 Ja 0 Nej Batterier? 0 Ja 0 Nej Utbredning utökning i framtiden 0 Ja 0 Nej 10. Kommunernas roll som uppdragstagare för producenterna? Diskuterades detta vid samrådet? 0 Ja 0 Nej (Alltså om samrådsmötet handlade om och var planerat att handla om: uppdrag, kontrakt, pengar och omfattning av kommunens affärsmässiga verksamhet? Rätt svar är nej men varför är väldigt intressant om de säger något spontant) 11. Handlade samrådet om markupplåtelse? (kommunens roll som fastighetsägare och markupplåtare) 0 Ja 0 Nej 11a. Handlade samrådet om kommunens möjlighet att anvisa (men inte erbjuda) plats för insamlingssystemet? 0 Ja 0 Nej 12. Har kommunen fått uppgifter som grund för informationen? 0 Ja 0 Nej (Kommunalt informationsansvar om producenternas insamlingssystem infördes vid årsskiftet om kommunen informerar om avfallshanteringen i övrigt) 12 a. Av vem? 12b. Har uppgifter lämnats kommunvis? (eller nationella/generella uppgifter om insamlingssystemet) 0 Ja 0 Nej 12c. Avser uppgifterna även fastighetsnära insamling och vilka fraktioner som samlas in fastighetsnära? 0 Ja 0 Nej 12d. Har statistik för insamlade mängder lämnats kommunvis? 0 Ja 0 Nej Om ja framräknade/schablonbaserade eller reella uppgifter? 12e. Redovisar statistiken åvs skilt från fastighetsnära insamling? 0 Ja 0 Nej 12f. Redovisade kommunen vid samrådet för producenterna hur informationen skulle utföras? 0 Ja 0 Nej 16

19 13. Bedömer kommunen att insamlingssystemet i kommunen i sin helhet är lämpligt, lättillgängligt, underlättat och ger god service? 0 Ja 0 Nej 13a. Känner man att kommunen fick gehör för önskemål om lokal utformning? (Kan bli orimligt långa svar men vad de önskar i lokal utformning är intressant; lokalisering, arkitektur, fastighetsnära, fler/mindre/större åvs, färgval eller vad?) 0 Ja 0 Nej 13b. Känner man att kommunen fått tillfälle att överlägga om förändringar eller samordning som kommunen anser behövs? (särskilt vilken form av insamlingssystem de önskar av producenterna är intressant.) 0 Ja 0 Nej 13c. Vad anser kommunen behövs för att får systemet i sin helhet att fungera väl/bättre utifrån lokala förhållanden och /eller nationella förhållanden? 17

20 Rapporter från RVF :01 Funktion för geologisk barriär och bottentätning Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning 2006:02 Sorteringsanläggningen en förädlingsanläggning 2006:03 Projekt Vändöra. En studie av långtidsegenskaper hos vägar anlagda med bottenaska från avfallsförbränning 2006:04 Täckning av deponier med blandning av aska och slam. Erfarenheter från tre fältförsök 2006:05 Samråd inom producentansvaret för förpackningar och returpapper 2005 RVF Svenska Renhållningsverksföreningen Prostgatan Malmö Tel Fax