RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT U2011:15 Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN

2

3 Förord I denna rapport presenteras resultatet av en jämförande studie av avfallshanteringen i några europeiska länder. Bakgrunden till projektet är ett ökat behov av utlandsbevakning och jämförelser med andra länder i en allt mer globaliserad värld. Projektet syftar till att kartlägga, beskriva och jämföra avfallshanteringen i Sverige och ett urval andra länder. Konsultinsatsen i projektet har utförts av Jörgen Leander, Malin Sernland och Henrik Säfvestad på Miljö- och projekteringsbyrån AB. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. Malmö augusti 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning I rapporten presenteras en kartläggning av uppgifter om avfallshanteringen i ett urval europeiska länder. Urvalet har gjorts av Avfall Sveriges utvecklingskommitté och omfattar - förutom Sverige - även Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike. Metoden för kartläggningen är utformad för att underlätta uppdatering av insamlade uppgifter och beskrivande texter samt komplettering med fler länder. Kartläggningen innefattar uppgifter om insamling, behandling och återvinning av kärl- och säckavfall (matavfall och brännbart avfall), farligt avfall, batterier, elavfall, tidningar och förpackningar från i första hand hushåll. Fokus i kartläggningen är organisation, ansvar och systemperspektiv. Tekniska detaljer tas inte upp. Kartläggningen har genomförts genom sökning på branschorganisationers och andra tongivande organisationers hemsidor, genomgång av befintliga underlag samt kontakter med utvalda representanter för avfallshanteringen i berörda länder. Uppgifter om avfallshanteringen i Sverige har i huvudsak hämtats från Avfall Sveriges årsskrift Svensk avfallshantering samt andra relevanta källor. Metoden för kartläggningen beskrivs i ett särskilt avsnitt i rapporten i syfte att underlätta eventuella uppdateringar eller kompletteringar i framtiden. Av kartläggningen framgår bl.a.: Det kommunala avfallsansvaret innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall och farligt avfall från hushåll i samtliga studerade länder. I alla länder utom Nederländerna innefattas även liknande avfall från verksamheter. I Schweiz och Danmark ingår förpackningar och tidningar i kommunernas ansvar. I Danmark har kommunerna även ansvar för brännbart avfall och deponirest från industrier. Producentansvar förekommer i samtliga studerade länder i varierande omfattning. I Danmark omfattar inte producentansvaret förpackningar och tidningar. I exempelvis Schweiz finns ett nationellt lagstadgat producentansvar på elavfall medan producentansvar för andra avfallsslag regleras i kantonernas lagstiftning. Producentansvaret i Österrike och Nederländerna har en liknande omfattning som i Sverige, med undantag för att tidningar inte omfattas i Nederländerna. Regional avfallssamverkan är mycket vanligt i de studerade länderna, särskilt i länder med hög befolkningstäthet och många kommuner.

6 Insamling på entreprenad är mycket vanligt i de studerade länderna. Återvinningscentraler är vanligt i samtliga studerade länder utom Schweiz, där istället fastighetsnära insamling dominerar. Omfattningen av matavfallsinsamling varierar. I Österrike samlar nästan alla kommuner in matavfall men typ av matavfall som samlas in varierar. I Danmark är separat insamling av matavfall mindre vanligt. Insamling av förpackningar och tidningar är vanligt i alla länderna, inom såväl kommunernas som producenternas insamling. Fastighetsnära insamling är vanligt i flera länder. I Schweiz omfattar insamlingen av metall både metallförpackningar och annat metallavfall, som samlas in i samma insamlingssystem. Det är vanligt att kommuner helt eller delvis äger behandlingsanläggningar i de studerade länderna. Ungefär hälften av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning inkl. biologisk återvinning, ungefär lika mycket energiåtervinns i form av el och fjärrvärme och en mindre mängd deponeras. Andelen biologisk återvinning är högst i Österrike. Fördelningen mellan behandlingsmetoder är i övrigt likartad i de studerade länderna. Energiutnyttjandet vid avfallsförbränning är mycket högt i Sverige som har väl utbyggd fjärrvärme, men flertalet av övriga studerade länder har också ett högt energiutnyttjande. I Schweiz, där fjärrvärmesystem är mindre vanligt, är energiutnyttjandet vid avfallsförbränning lägre.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund och syfte Metod och avgränsningar Läsanvisning 2 2 Sverige Orientering om landet Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Producenternas ansvar Finansiering Organisation Systemlösningar Insamling Behandling och återvinning 6 3 Danmark Orientering om landet Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Producenternas ansvar Finansiering Organisation Systemlösningar Insamling Behandling och återvinning 11 4 Nederländerna Orientering om landet Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Producenternas ansvar Finansiering Organisation Systemlösningar Insamling Behandling och återvinning 17

8 5 Schweiz Orientering om landet Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Producenternas ansvar Finansiering Organisation Systemlösningar Insamling Behandling och återvinning 21 6 Österrike Orientering om landet Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Producenternas ansvar Finansiering Organisation Systemlösningar Insamling Behandling och återvinning 26 7 Sammanfattande jämförelse mellan ländernas avfallshantering 28 8 Referenser 33

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Bakgrunden till projektet är ett ökat behov av utlandsbevakning och jämförelser med andra länder i en allt mer globaliserad värld. Syftet med projektet är att kartlägga och på ett överskådligt sätt beskriva och jämföra avfallshanteringen i Sverige med avfallshanteringen i ett urval andra länder i Europa. 1.2 Metod och avgränsningar Projektet har genomförts i form av en kartläggning av uppgifter om avfallshanteringen i ett urval europeiska länder. Urvalet har gjorts av Avfall Sveriges utvecklingskommitté och omfattar - förutom Sverige - även Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike. Metoden för kartläggningen är utformad för att underlätta uppdatering av insamlade uppgifter och beskrivande texter samt komplettering med fler länder. Kartläggningen innefattar insamling, behandling och återvinning av kärl- och säckavfall (matavfall och brännbart avfall), farligt avfall, batterier, elavfall, tidningar och förpackningar från i första hand hushåll. Fokus i kartläggningen är organisation, ansvar och systemperspektiv. Tekniska detaljer tas inte upp. Kartläggningen har genomförts genom sökning på branschorganisationers och andra tongivande organisationers hemsidor, sammanställning av uppgifter från lagstiftning och andra publikationer samt kontakter med utvalda representanter för avfallshanteringen i berörda länder enligt de principer som beskrivs i Bilaga 1. Uppgifter om avfallshanteringen i Sverige har i huvudsak hämtats från Avfall Sveriges årsskrift Svensk avfallshantering samt andra relevanta källor. 1

10 1.3 Läsanvisning I kapitel 2 görs en översiktlig beskrivning av avfallshanteringen i Sverige. I kapitel 3-6 görs motsvarande beskrivningar av avfallshanteringen i övriga länder som omfattas av kartläggningen. För god överskådlighet och för att underlätta jämförelser mellan länderna följer presentationerna samma struktur. Presentationen av respektive land inleds med en kortfattad orientering om landet. Därefter beskrivs avfallshanteringen utifrån följande teman: Lagstiftning och myndighetsutövning Ansvar och finansiering Organisation Systemlösningar Till presentationen om respektive land hör en faktaruta med nyckeluppgifter om avfallshanteringen i landet. I kapitel 7 görs en sammanfattande tematisk jämförelse mellan avfallshanteringen i de olika länderna. 2

11 3

12 2 Sverige Ca 9,4 miljoner invånare. 21 län och 290 självbestämmande kommuner. Nationell lagstiftning, inkl. förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall, deponiskatt och producentansvar på utsorterade förpackningar, tidningar, batterier, elavfall, läkemedel, däck och bilar. Kommunalt ansvar på kärl- och säckavfall, grovavfall och farligt avfall från hushåll och liknande avfall från verksamheter. 40% av kommunerna ingår i regionala samarbeten. Insamling på entreprenad i 73% av kommunerna. Matavfallsinsamling i någon utsträckning i 53% av kommunerna. Återvinningscentraler i alla kommuner. Separat insamling av förpackningar och tidningar i alla kommuner. Vanligt att kommuner äger anläggningar. Flera stora anläggningar är privatägda. Ca 48% av hushållsavfallet materialåtervinns inkl. biologisk återvinning, ca 49% energiåtervinns i form av el och fjärrvärme och 1,4% deponeras. 2.1 Orientering om landet Geografiskt läge: Norra Europa. Folkmängd: ca 9,4 miljoner invånare Landareal: ca km 2 Befolkningstäthet: ca 22 invånare/km 2. Tätortsstruktur: Storstäder: Stockholm ca 0,8 miljoner invånare (ca 2 miljoner invånare, inkl förorter). Göteborg ca 0,5 miljoner invånare (ca 0,9 miljoner invånare, inkl förorter). Många mindre städer, mycket glesbygd. Urbaniseringsgrad 84%. Administrativ indelning: 21 län, 290 kommuner. Kommunerna har självbestämmande. Markanvändning och näringsliv: Stor andel skogsmark. Jordbruksmark i södra och mellersta delarna av landet. Dominerande näringar service och industri. Viktiga industrigrenar är gruvor, stålindustri, pappersbruk och verkstadsindustri. 2.2 Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Bestämmelser om avfallshantering finns i huvudsak i Miljöbalken. Till Miljöbalken hör ett antal förordningar. Den mest centrala av dessa är Avfallsförordningen. Härutöver finns förordningar om bl.a. producentansvar, avfallsförbränning och deponering. Naturvårdsverket och andra myndigheter utfärdar föreskrifter som komplement till och med stöd av annan lagstiftning. Naturvårdsverket lyder under Miljödepartementet. Tillsyn över avfallshanteringen enligt Miljöbalken utövas av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder (eller motsvarande) eller av Länsstyrelsen. Naturvårdsverket är central myndighet beträffande avfallshantering. 4

13 2.3 Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för hushållsavfall. Ansvaret innebär att kommunerna ska se till att avfallet samlas in och återvinns eller bortskaffas. Det kommunala s.k. renhållningsansvaret omfattar avfall från hushåll och liknande avfall från verksamheter med undantag för utsorterat avfall som omfattas av producentansvar, se nedan. Kommunerna har även ett ansvar i hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar, såsom information om insamlingen och att planera för platser där konsumenterna kan lämna t.ex. förpackningar och tidningar. Kommunerna har också ett lagstadgat ansvar för avfallsplanering. Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, även industriavfall och annat avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar. De kommunala avfallsplanerna spelar en central roll i utvecklingen av avfallshanteringen i landet. Inriktningen på de kommunala avfallsplanerna påverkas i hög grad av de nationella miljökvalitetsmålen Producenternas ansvar Avfall från hushåll och verksamheter som består av utsorterade förpackningar, tidningar, batterier, elavfall, läkemedel, däck och bilar omfattas av ett lagstadgat producentansvar. Ansvaret innebär i korthet att den som producerar, importerar eller säljer en vara eller förpackning ansvarar för insamling och återvinning av varan/förpackningen. För insamling och återvinning av avfall som omfattas av producentansvar finns lagstadgade insamlingsmål Finansiering Den kommunala avfallshanteringen finansieras genom den kommunala renhållningsavgiften som alla fastighetsägare betalar. Renhållningsavgiften fastställs av kommunfullmäktige. Avgiften täcker kostnaderna för planering, kundservice, fakturering, information, insamling och behandling. Många kommuner nyttjar en lagstadgad rätt att använda renhållningsavgiften som styrmedel för att förbättra hanteringen från miljösynpunkt, genom exempelvis ökad sortering eller minskade transporter. Som alternativ till denna finansiering har kommunerna rätt att välja att välja att skattefinansiera renhållningsverksamheten men ingen av kommunerna har valt denna modell. Avfallshanteringen inom producentansvaret finansieras genom en avgift som är inkluderad i priset för produkten. 2.4 Organisation Ca 73 procent av kommunerna anlitar entreprenörer för insamling av avfall. I övrigt sker insamlingen i egen regi genom exempelvis en förvaltning eller ett bolag. Bland insamlingsentreprenörerna märks ett fåtal stora rikstäckande och några små-medelstora regionala aktörer. Det är vanligt att kommuner äger egna behandlingsanläggningar som tar emot avfall från den egna kommunen men i många fall även från andra kommuner. Flera stora behandlingsanläggningar drivs av privata aktörer. Det blir också allt vanligare att kommunerna samverkar genom olika former av regionala organisationer, vanligtvis gemensamägt bolag men också kommunalförbund eller gemensam nämnd. I omkring 40 procent av kommunerna utförs insamling och/eller behandling av hushållsavfall genom någon form av regional organisation. 5

14 Producentansvarets insamling och återvinning av avfall är organiserad genom olika s.k. materialbolag, ett för varje avfallsslag. Materialbolagen anlitar entreprenörer för att utföra insamlingen. Det är relativt vanligt att kommuner är entreprenörer åt producenterna. 2.5 Systemlösningar Insamling Insamlingssystemet i kommunerna präglas av källsortering och service. I småhusområden sker vanligen insamling av brännbart kärl- och säckavfall vid varje enskild fastighet medan olika former av gemensamhetslösningar som nyttjas av många hushåll är vanligt i flerfamiljshusområden. För insamling av grovavfall och farligt avfall har samtliga kommuner system med återvinningscentraler där sorterat grovavfall och farligt avfall tas emot. I några fall saknas egen återvinningscentral men då har avtal slutits med t.ex. en grannkommun om tillgång till en återvinningscentral. Många kommuner erbjuder även fastighetsnära insamling av framförallt grovavfall och i vissa fall även av farligt avfall. I flerfamiljshusområden finns ofta särskilda utrymmen för grovavfall. Förutom insamling av brännbart kärl- och säckavfall, grovavfall och farligt avfall samlar alltfler kommuner även in utsorterat matavfall. I 53 procent av kommunerna finns idag ett mer eller mindre utbyggt insamlingssystem för matavfall, som antingen är obligatoriskt eller frivilligt för fastighetsägarna att ansluta sig till. I samtliga kommuner finns insamlingssystem med avlämningsplatser för förpackningar, tidningar och elavfall genom producentansvaret. Många kommuner erbjuder även fastighetsnära insamling av framförallt förpackningar och tidningar som komplement till producenternas insamlingssystem. De fastighetsnära lösningarna finns främst i flerfamiljshusområden men blir allt vanligare även i småhusområden Behandling och återvinning Sedan mitten av 00-talet råder förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall. Avfall som deponeras beskattas. Detta tillsammans med producentansvarets insamling av förpackningar och tidningar har bidragit till att mängden hushållsavfall som deponeras har minimerats. Det avfall som inte återvinns genom biologisk behandling eller materialåtervinning återvinns genom förbränning med energiutvinning. Brännbart kärl- och säckavfall eller grovavfall energiåtervinns i avfallsförbränningsanläggningar. Utsorterat trä kan även energiåtervinnas i biobränsleeldade värmeverk. Energin från förbränningen av olika avfallsfraktioner nyttiggörs vanligen genom en kombination av elproduktion och fjärrvärme, vilket ger en mycket hög verkningsgrad. Ca 48 procent av hushållsavfallet återvinns genom förbränning med energiutvinning. Biologisk återvinning sker i rötnings- eller komposteringsanläggningar. Kompostering är fortfarande vanligast men tydlig trend är att matavfall från alltfler kommuner återvinns genom rötning med biogasproduktion. Biogasen uppgraderas ofta till fordonsgas. Ca 97 procent av biogödseln används inom lantbruket. Trädgårdsavfall komposteras i komposteringsanläggningar. Komposten används som beståndsdel vid jordtillverkning. Ca 14 procent av hushållsavfallet behandlas biologiskt. 6

15 Materialåtervinning av förpackningar, tidningar och utsorterade grovavfallsfraktioner sker i hög grad i den inhemska industrin innefattande bl.a. pappersbruk, glasbruk och stålverk. Plaståtervinning sker i ganska stor utsträckning i anläggningar i andra länder. Ca 35 procent av hushållsavfallet materialåtervinns. Farligt avfall behandlas med olika metoder, såsom kompostering, deponering eller förbränning beroende på avfallets egenskaper. En betydande del av det farliga avfallet förbränns men mycket återvinns, såsom oljor och bilbatterier. Ca 1 procent av hushållsavfallet utgörs av farligt avfall. Deponering sker av sådant avfall som inte kan återvinnas. Deponeringen är koncentrerad till ett fåtal större deponier som ofta har regionala upptagningsområden. Det är vanligt att deponigas utvinns ur deponierna. Ca 1,4 procent av hushållsavfallet deponeras. Tabell 1 Behandlad mängd hushållsavfall, kg/invånare Mängd, kg/invånare Materialåtervinning 169,9 Biologisk återvinning 66,1 Energiåtervinning 232,6 Deponering 6,7 Farligt avfall, inkl. batterier och elavfall 4,9 Summa 480,2 Källa: Avfall Sverige

16 8

17 3 Danmark Ca 5,5 miljoner invånare. 5 regioner och 98 självbestämmande kommuner. Nationell lagstiftning, inkl. förbud mot deponering av brännbart avfall, förbränningsskatt och producentansvar på batterier, elavfall, däck och bilar. Kommunalt ansvar på kärl- och säckavfall, förpackningar, grovavfall och farligt avfall från hushåll och liknande avfall från verksamheter samt brännbart avfall och deponirest från industrier % av kommunerna ingår i regionala samarbeten. Insamling på entreprenad i ca 80% av kommunerna. Matavfallsinsamling i mycket liten omfattning. Återvinningscentraler i de flesta kommuner. Separat insamling av förpackningar och tidningar i alla kommuner. Vanligt att kommuner äger anläggningar. Deponier för hushållsavfall drivs enligt lag av kommunerna. Ca 50% av hushållsavfallet materialåtervinns inkl. biologisk återvinning, ca 50% energiåtervinns i form av el och fjärrvärme och ca 4-6% deponeras. 3.1 Orientering om landet Geografiskt läge: Norra Europa. Folkmängd: ca 5,5 miljoner invånare Landareal: ca km 2 Befolkningstäthet: ca 128 invånare/km 2 Tätortsstruktur: Storstäder: Köpenhamn ca 0,7 miljoner invånare. Många mindre städer. Urbaniseringsgrad 80%. Administrativ indelning: 5 regioner, 98 kommuner. Kommunerna har självbestämmande. Markanvändning och näringsliv: Stor andel jordbruksmark. Dominerande näringar service och industri. 3.2 Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Bestämmelser om avfallshantering finns i huvudsak i Miljøbeskyttelseloven. Till Miljøbeskyttelseloven hör ett antal kungörelser (förordningar). Den mest centrala av dessa är Avfallskungörelsen (Affaldsbekendtgørelsen). Härutöver finns förordningar om bl.a. producentansvar, avfallsförbränning och deponering. Miljøstyrelsen utfärdar föreskrifter som komplement till och med stöd av annan lagstiftning. Miljøstyrelsen lyder under Miljøministeriet. Tillsyn över avfallshanteringen enligt Miljöskyddslagen utövas av kommunernas miljötillsyn eller av Miljøstyrelsen genom fem regionala organisationer. 9

18 3.3 Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för allt avfall med undantag för utsorterat avfall för återvinning från verksamheter och avfall som omfattas av producentansvar, se nedan. Ansvaret innebär att kommunerna ska se till att kärl- och säckavfall, förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall från hushåll och liknande avfall från verksamheter samlas in och återvinns eller bortskaffas samt att samla in eller anvisa hur brännbart avfall eller deponirest från industrier och andra verksamheter ska samlas in och behandlas. Kommunernas ansvar innefattar att tillhandahålla separat insamling av bl.a. förpackningar och tidningar i bebyggelse med en viss täthet. Kommunerna har även ett visst ansvar inom hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar avseende information på liknande sätt som i Sverige. Kommunerna har också ett lagstadgat ansvar för avfallsplanering. Planerna ska uppdateras vart fjärde år och ha tidsperspektivet fyra respektive tolv år. Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, även avfall som inte omfattas av kommunalt ansvar. De kommunala avfallsplanerna spelar en central roll i utvecklingen av avfallshanteringen i landet. Inriktningen på de kommunala avfallsplanerna skall avspegla den nationella avfallsstrategin Producenternas ansvar Avfall från hushåll och verksamheter som består av batterier, elavfall, däck och bilar omfattas av ett lagstadgat producentansvar. Producentansvaret innefattar inte förpackningar och tidningar eller läkemedel. Producentansvaret är principiellt uppbyggt på liknande sätt som det svenska. För insamling och återvinning av avfall som omfattas av producentansvar finns lagstadgade insamlingsmål Finansiering Den kommunala avfallshanteringen finansieras genom en kommunal avgift som alla fastighetsägare betalar. Avgiften fastställs av kommunfullmäktige. Avgiften täcker kostnaderna för planering, kundservice, fakturering, information, insamling och behandling. Taxans olika delar ska vara självfinansierande, vilket innebär att avgiften inte får användas som styrmedel för att exempelvis förbättra hanteringen från miljösynpunkt. Den kommunala avfallshanteringen får, i motsats till i Sverige, inte skattefinansieras. Avfallshanteringen inom producentansvaret finansieras genom en avgift som är inkluderad i priset för produkten. 3.4 Organisation Många av kommunerna anlitar entreprenörer för insamling av avfall men det förekommer också att insamlingen sker i egen regi genom exempelvis en förvaltning eller ett bolag. Bland insamlingsentreprenörerna märks, liksom i Sverige, ett fåtal stora rikstäckande och några småmedelstora regionala aktörer. Ca 80 procent av kommunerna anlitar entreprenör för insamlingen av hushållsavfall. Det är vanligt att kommuner driver egna behandlingsanläggningar som tar emot avfall från den egna kommunen men i många fall även från andra kommuner. Flertalet förbränningsanläggningar drivs av kommuner eller kommunala bolag. Deponier för hushållsavfall ska enligt lag drivas i kommunal regi. Vid deponierna finns vanligen också annan avfallshantering som drivs i kommunal regi, såsom sortering eller kompostering. 10

19 Det är mycket vanligt att kommunerna samverkar genom olika former av regionala organisationer. I omkring procent av kommunerna utförs insamling och/eller behandling av hushållsavfall genom en regional organisation som vanligen utgörs av ett kommunalförbund (interkommunalt sällskap). Samarbetet utgår ofta från en gemensam anläggning. Producentansvarets insamling och återvinning av avfall är liksom i Sverige organiserad genom olika bolag som ansvarar för respektive avfallsslag. Bolagen anlitar entreprenörer för att utföra insamlingen. 3.5 Systemlösningar Insamling Insamlingssystemet i kommunerna liknar på många sätt systemet i Sverige med bl.a. hög grad av källsortering och service. Insamling av samsorterade eller blandade fraktioner bestående av t.ex. flera olika förpackningsslag förekommer inte. I småhusområden sker vanligen insamling av brännbart kärloch säckavfall vid varje enskild fastighet medan olika former av gemensamhetslösningar som nyttjas av många hushåll är vanligt i flerfamiljshusområden. För insamling av grovavfall och farligt avfall har samtliga kommuner system med återvinningscentraler där sorterat grovavfall och farligt avfall tas emot. 1 Kommunerna erbjuder vanligen även fastighetsnära insamling av grovavfall, vilket är en väl utnyttjad service som avlastar återvinningscentralerna. I flerfamiljshusområden finns ofta särskilda utrymmen för grovavfall. Fastighetsnära insamling av farligt avfall är mindre vanligt. Insamling av matavfall från hushåll sker i mycket liten omfattning i Danmark. Insamlingssystem med avlämningsplatser för förpackningar, tidningar och elavfall är vanligt. 2 Ca 60 procent av kommunerna erbjuder även fastighetsnära insamling av framförallt tidningar. Om inte insamlingsgraden av tidningar och kartong uppgår till minst 55 procent måste kommunen enligt lag komplettera med fastighetsnära insamling. Även glasförpackningar samlas in fastighetsnära i många kommuner. Fastighetsnära insamling av övriga förpackningsslag är mindre vanligt. De fastighetsnära lösningarna finns både i flerfamiljshusområden och i småhusområden Behandling och återvinning Liksom i Sverige råder förbud mot deponering av brännbart avfall. Eftersom även organiskt avfall är brännbart så råder i praktiken även förbud mot deponering av organiskt avfall. Avfall som deponeras eller förbränns beskattas, vilket har bidragit till att mängden hushållsavfall som deponeras har minimerats. Danmark var först i Europa med att införa skatt på förbränning av avfall. Det avfall som inte återvinns genom biologisk behandling eller materialåtervinning återvinns genom förbränning med energiutvinning. Brännbart kärl- och säckavfall eller grovavfall energiåtervinns i avfallsförbränningsanläggningar. Utsorterat trä kan, liksom i Sverige, även energiåtervinnas i biobränsleeldade värmeverk. Energin från förbränningen av olika avfallsfraktioner nyttiggörs vanligen genom en kombination av elproduktion och fjärrvärme, vilket ger en mycket hög verkningsgrad. Ca 50 procent av den totala mängden hushållsavfall i Danmark återvinns genom förbränning med energiutvinning. 3 1 Insamlingsplatser för återvinningsbart avfall ska enligt lag även vara tillgängliga för mindre företag. 2 Kommunen ska enligt lag tillhandahålla insamling av förpackningar och tidningar i områden med en viss befolkningstäthet. 3 Andelen kommunalt avfall i Danmark som energiåtervanns uppgick 2009 enligt Eurostat till 48%. Enligt uppgifter från Renosam energilåtervanns ca 30% av allt avfall i Danmark. 11

20 Biologisk återvinning sker framförallt av trädgårdsavfall som komposteras i anslutning till kommunala deponier. Kompostering är den vanligaste biologiska behandlingsmetoden. Rötning av matavfall förekommer i liten omfattning. Ca 30 procent av komposten används för täckning av deponier. Resten används som beståndsdel vid jordtillverkning för olika typer av anläggningsändamål. Materialåtervinning av förpackningar, tidningar och utsorterade grovavfallsfraktioner sker i hög grad i anläggningar i andra länder. Miljøstyrelsen bedömer att ca 50 procent av den totala mängden hushållsavfall i Danmark materialåtervinns (inklusive biologisk behandling). 4 Farligt avfall behandlas med olika metoder, såsom kompostering, deponering eller förbränning beroende på avfallets egenskaper. En betydande del av det farliga avfallet förbränns men mycket återvinns, såsom oljor och bilbatterier. Renosam 5 bedömer att andelen farligt avfall av hushållsavfallet är stabil och ligger på ungefär samma nivå som i Sverige, d.v.s. någon procent av hushållsavfallet. Deponering sker av sådant avfall som inte kan återvinnas. Deponeringen är, på liknande sätt som i Sverige, koncentrerad till ett mindre antal större deponier som ofta har regionala upptagningsområden. Det är vanligt att deponigas utvinns ur deponierna. För att minimera mängden avfall som deponeras är det vanligt med mekanisk/biologisk förbehandling. Ca 4 procent av hushållsavfallet deponeras. Mängden kommunalt avfall, inklusive hushållsavfall, som en invånare i Danmark genererar uppgår enligt Miljøstyrelsen till ca 660 kg/år 6. 4 Andelen kommunalt avfall i Danmark som materialåtervanns uppgick 2009 enligt Eurostat till 52%, inklusive biologisk återvinning. Enligt uppgifter från Renosam materialåtervanns ca 65% av allt avfall i Danmark. Den höga materialåtervinningsgraden förklaras delvis av en väl fungerande källsortering av byggavfall. 5 Branschorganisation för avfallshantering i Danmark. 6 Inkluderar brännbart avfall och deponirest från industrier. Källa Renosam. Mängden kommunalt avfall i Danmark uppgick 2009 till 831 kg/ invånare enligt Eurostat. 12

21 13

22 4 Nederländerna Ca 16,6 miljoner invånare. 12 provinser och 430 kommuner. Nationell lagstiftning, inkl. förbud mot deponering av brännbart avfall, förbränningsskatt och producentansvar på förpackningar, batterier, elavfall, däck och bilar. Kommunalt ansvar på kärl- och säckavfall, grovavfall och FA från hushåll. Frivilligt kommunalt ansvar på tidningar. 60% av kommunerna ingår i regionala samarbeten. Insamling på entreprenad i ca 30% av kommunerna. Matavfallsinsamling är obligatorisk. Återvinningscentraler i alla kommuner. Separat insamling av förpackningar (ej metall) och tidningar i alla kommuner. Vanligt att kommuner äger anläggningar. Ca 40-45% av hushållsavfallet materialåtervinns inkl. biologisk återvinning, ca 55% energiåtervinns i form av el och fjärrvärme och ca 3-4 % deponeras. 4.1 Orientering om landet Geografiskt läge: Västra Europa. Folkmängd: ca 16,6 miljoner invånare Landareal: ca km 2 Befolkningstäthet: 396 invånare/km 2. Tätortsstruktur: Storstäder: Amsterdam ca 0,7 miljoner invånare, Rotterdam ca 0,6 miljoner invånare och Haag ca 0,47 miljoner invånare. Många mindre städer. Urbaniseringsgrad 66%. Administrativ indelning: 12 provinser, 430 kommuner. Markanvändning och näringsliv: Stor andel jordbruksmark. Dominerande näringar service och industri. 4.2 Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Bestämmelser om avfallshanteringen består av ett omfattande regelverk och finns i huvudsak i den nationella miljölagstiftningen (Wet Milieubeheer). Till denna lagstiftning hör ett antal förordningar där förordningen om WEEE (Besluit beheer afgedankte elektrische en elektronische apparatuur) och förordningen om förpackningar (Besluit beheer verpakkingen en oud papier en karton) är några av de mest centrala. Andra viktiga förordningar är förordningarna om avfallsförbränning, deponering, småkemikalier samt anläggningar och tillstånd. Någon motsvarighet till den svenska avfallsförordningen finns inte. Ministeriet för bostäder, fysisk planering och miljö utfärdar föreskrifter som komplement till och med stöd av annan lagstiftning. Provinserna utfärdar tillstånd och utövar tillsyn enligt miljölagstiftningen över större avfallsbolag och större anläggningar men har i övrigt ingen roll inom avfallshanteringen. Ministeriet för bostäder, fysisk planering och miljö har en kontrollfunktion motsvarande Naturvårdsverket. Kommunerna har en tillsynsverksamhet, dock i begränsad omfattning. 14

23 4.3 Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för hushållsavfall. Ansvaret innebär att kommunerna ska se till att avfallet samlas in, återvinns eller bortskaffas. Det kommunala ansvaret omfattar avfall från hushåll men, i motsats till i Sverige, inte liknande avfall från verksamheter. Enligt överenskommelse med producenterna beslutar kommunen om hur insamling av producentansvarsmaterial ska se ut i respektive kommun. Kommunerna åtar sig inte att samla in något annat avfall än hushållens avfall. I motsats till i Sverige har kommunerna inget lagstadgat ansvar inom producentansvarets system förutom för WEEE där kommunen ansvarar för insamling vid återvinningscentraler. Separat insamling av bioavfall, vilket inkluderar matavfall samt trädgårdsavfall, är obligatoriskt sedan början av 1990-talet men det finns flera möjligheter till undantag. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för kommunerna att ha en avfallsplan men de flesta kommunerna har ändå en avfallsplan. Staten är ansvarig för den nationella avfallsplanen Producenternas ansvar Avfall från hushåll och verksamheter som består av elavfall, förpackningar, batterier och skrotbilar omfattas av ett lagstadgat producentansvar. Ansvaret innebär i korthet, liksom i Sverige, att den som producerar, importerar eller säljer en vara eller förpackning ansvarar för insamling och återvinning av varan/förpackningen. Det finns också ett frivilligt system för hantering av tidningar och fönster. Enligt överenskommelse ansvarar kommunerna för insamling av tidningar. Det finns lagstadgade insamlingsmål för förpackningar. Insamlingsmålen gäller totala mängder från både hushåll och verksamheter. Invånarna kan utan avgift lämna avfall som omfattas av producentansvar till kommunernas anläggningar. Invånarna kan också lämna avfallet till butiken där produkten införskaffades Finansiering Den kommunala avfallshanteringen finansieras genom den kommunala renhållningsavgiften som alla fastighetsägare betalar. Renhållningsavgiften fastställs av kommunfullmäktige. Avgiften täcker helt eller delvis kostnaderna för planering, kundservice, fakturering, information, insamling och behandling. Det finns möjlighet för kommunerna att använda renhållningsavgiften som styrmedel för att förbättra hanteringen från miljösynpunkt, genom exempelvis ökad sortering eller minskade transporter. Kommunerna har även rätt att välja att helt eller delvis skattefinansiera renhållningsverksamheten. Samtliga kommuner i Nederländerna tar ut renhållningsavgifter men det är vanligt att delar av renhållningsverksamheten skattefinansieras. Avfallshanteringen inom producentansvaret finansieras, liksom i Sverige, genom en avgift som är inkluderad i priset för produkten. 4.4 Organisation Ca 30 procent av kommunerna anlitar entreprenörer för insamling av avfall. I övrigt sker insamlingen i egen regi genom exempelvis en förvaltning eller ett bolag. Bland insamlingsentreprenörerna märks ett fåtal stora rikstäckande och några små-medelstora regionala aktörer. 15

24 Det är vanligt att kommuner äger egna behandlingsanläggningar som tar emot avfall från den egna kommunen men i många fall även från andra kommuner. Flera stora behandlingsanläggningar drivs av privata aktörer. Liksom i Sverige blir det också allt vanligare att kommunerna samverkar genom olika former av regionala organisationer, vanligtvis gemensamägt bolag. Regional samverkan genom kommunalförbundsliknande organisationer förekommer också. I omkring 60 procent av kommunerna utförs insamling och/eller behandling av hushållsavfall genom någon form av regional organisation. Producentansvarets insamling och återvinning av avfall är organiserad genom olika organisationer med motsvarande funktion som materialbolagen i Sverige. De olika organisationerna anlitar entreprenörer för att utföra insamlingen. 4.5 Systemlösningar Insamling Insamlingssystemet i kommunerna liknar på många sätt systemet i Sverige med bl.a. hög grad av sortering och service. Insamling av blandad fraktion för eftersortering förekommer i norra delen av Nederländerna. Separat insamling sker dock av matavfall, glas och pappersförpackningar. I småhusområden sker vanligen insamling av brännbart kärl- och säckavfall vid varje enskild fastighet medan olika former av gemensamhetslösningar som nyttjas av många hushåll är vanligt i flerfamiljshusområden. I trånga storstäder är säcklösningar vanligt förekommande. Transparenta säckar används för de olika fraktionerna. För insamling av grovavfall, farligt avfall och elavfall har samtliga kommuner system med återvinningscentraler där sorterat grovavfall, farligt avfall och elavfall tas emot. I flerfamiljshusområden finns ofta särskilda utrymmen för grovavfall. Fastighetsnära insamling av farligt avfall har varit vanligt men förekommer i stort sett inte idag. Insamling av matavfall från hushåll är obligatoriskt i Nederländerna. Som nämnts ovan bestämmer respektive kommun hur producenternas insamlingssystem ska se ut. I samtliga kommuner finns insamlingssystem med avlämningsplatser för förpackningar och elavfall men fastighetsnära insamling är vanligast. Det finns dock ingen separat insamling av metallförpackningar utan de sorteras ut före eller efter förbränning. Tidningar samlas vanligtvis in fastighetsnära men insamling vid avlämningsplatser förekommer också. I många kommuner samlas även förpackningar av glas och papper in fastighetsnära främst i de kommuner som samlar in en blandad fraktion för eftersortering. Fastighetsnära insamling av andra förpackningsslag, såsom plastförpackningar, är mindre vanligt. De fastighetsnära lösningarna finns både i flerfamiljshusområden och i småhusområden Behandling och återvinning Liksom i Sverige råder förbud mot deponering av brännbart avfall. Det avfall som inte återvinns genom biologisk behandling eller materialåtervinning återvinns genom förbränning med energiutvinning. Brännbart kärl- och säckavfall eller grovavfall energiåtervinns i avfallsförbränningsanläggningar. 16

25 Energin från förbränningen av olika avfallsfraktioner nyttiggörs vanligen genom en kombination av elproduktion och fjärrvärme, vilket ger en mycket hög verkningsgrad. Det finns en överkapacitet på förbränning och anläggningarna tävlar om vem som har störst energiuttag. Ca 55 procent av den totala mängden hushållsavfall i Nederländerna återvinns genom förbränning med energiutvinning. Biologisk återvinning sker av matavfall och trädgårdsavfall som komposteras eller rötas. Kompostering har tidigare varit den vanligaste biologiska behandlingsmetoden men, liksom i Sverige, blir rötning allt vanligare. Materialåtervinning av förpackningar, tidningar och utsorterade grovavfallsfraktioner sker i hög grad i anläggningar andra länder. Största delen av materialet förbehandlas dock i Nederländerna. Återvinningsindustrier för en mindre mängd papper, glas och metall finns i Nederländerna. Ca 40-45% av hushållsavfallet materialåtervinns inkl. biologisk återvinning. Farligt avfall behandlas med olika metoder, såsom kompostering, deponering eller förbränning beroende på avfallets egenskaper. Nederländerna saknar anläggningar för behandling av farligt avfall förutom deponier. Deponering sker av sådant avfall som inte kan återvinnas. Deponeringen är, på liknande sätt som i Sverige, koncentrerad till ett mindre antal större deponier som ofta har regionala upptagningsområden. Det är vanligt att deponigas utvinns ur deponierna men gasproduktionen är liten då utsortering av matavfall har skett sedan början av 1990-talet. För att minimera mängden avfall som deponeras förekommer mekanisk/biologisk förbehandling. Ca 3-4 procent av hushållsavfallet deponeras. Mängden hushållsavfall som en invånare i Nederländerna genererar uppgår enligt Ministeriet för bostäder, fysisk planering och miljö till ca 550 kg/år. 7 7 Mängden kommunalt avfall i Nederländerna 2009 uppgick enligt Eurostat till 611 kg/invånare. 17

26 18

27 5 Schweiz Ca 7,6 miljoner invånare. 26 kantoner med hög grad av självstyre och kommuner. Nationell lagstiftning, inkl. förbud mot deponering av brännbart avfall och producentansvar på elavfall. Regional lagstiftning inkl. producentansvar på ytterligare avfallsslag såsom förpackningar och olika produkter. Kantonerna ansvarar för kärl- och säckavfall, grovavfall och farligt avfall från hushåll och liknande avfall från verksamheter. Ansvaret är överlämnat till kommunerna i de flesta kantoner. Regionalt samarbete mellan kommuner är mycket vanligt. Lagkrav på separat insamling av återvinningsbart avfall där så är möjligt. Insamling på entreprenad i många kommuner. Matavfallsinsamling relativt vanligt. Fastighetsnära insamling av grovavfall och farligt avfall vanligt. Återvinningscentraler mindre vanligt. Separat insamling av förpackningar och tidningar i alla kommuner. Metallförpackningar och annat metallavfall saminsamlas. Vanligt att kommuner äger anläggningar. Privatägda anläggningar förekommer. Nära 50% av det kommunala avfallet materialåtervinns inkl. biologisk återvinning, mer än 50% energiåtervinns i form av el och där så är möjligt värme till industrin och någon procent deponeras. 5.1 Orientering om landet Geografiskt läge: Centraleuropa. Folkmängd: ca 7,6 miljoner invånare Landareal: ca km 2 Befolkningstäthet: ca 184 invånare/km 2. Tätortsstruktur: Största städer Zürich ca invånare, Genève ca invånare, Basel ca invånare. Många mindre städer. Urbaniseringsgrad 68%. Administrativ indelning: 26 kantoner med hög grad av självstyre kommuner. Markanvändning och näringsliv: Stor andel skogsmark. Dominerande näringar service och industri. 5.2 Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Bestämmelser om avfallshantering finns i huvudsak i Umweltschutzgesetz (Miljöskyddslagen). Till Umweltschutzgesetz hör förordningar, där Technische Verordnung über Abfälle (Förordning om avfall) och Verordnung über den Verkehr mit Abfällen (Förordning om transporter av avfall) är centrala. Härutöver finns ett flertal förordningar om olika typer av avfall och avfallshantering. Annan nationell miljölagstiftning som är särskilt viktig för avfallshanteringen är Gewässerschutzgesetz (Vattenskyddslag) och Luftreinhalte-Verordnung (Luftreningslag), vilka reglerar utsläpp från våta rökgasreningssystem respektive utsläpp till luft från förbränningsanläggningar. 19

28 Bundesamt für Umwelt är central myndighet och arbetar fram lagstiftning, policies etc. Bundesamt für Umwelt (Federala miljökontoret) lyder under Ministeriet för miljö, transporter, energi och kommunikation. Varje kanton utfärdar egen lagstiftning, baserat på den federala lagstiftningen, såsom Miljöskyddslagen. Kommunerna utför huvuddelen av tillsynen över avfallshanteringen genom sina respektive myndigheter. 5.3 Ansvar och finansiering Kommunernas ansvar Kantonerna ansvarar enligt den federala lagstiftningen för insamling och behandling av hushållsavfall inklusive liknande avfall från verksamheter och separat hantering av farligt avfall från både hushåll och små företag. Kantonernas ansvar innefattar så långt möjligt separat insamling av återvinningsbart avfall såsom glasförpackningar, pappersförpackningar, tidningar, metall, textil, trädgårdsavfall och matavfall. Insamlingen av metall omfattar både metallförpackningar och annat metallavfall, som samlas in i samma insamlingssystem. Avfall från bl.a. handel hanteras på en fri marknad. I de flesta kantonerna har ansvaret för insamling och behandling av hushållsavfall överlämnats till kommunerna. Kantonerna är ansvariga för regional avfallsplanering. På nationell nivå finns riktlinjer, en strategi och en policy för avfallshanteringen i Schweiz Producenternas ansvar För elavfall finns ett nationellt lagstadgat producentansvar som är principiellt uppbyggt på liknande sätt som det svenska. Producentansvar finns även för en rad andra avfallsslag, vilket regleras i respektive kontons lagstiftning. Dessa producentansvar innefattar återtagningssystem för skrymmande förpackningar produkter som innebär att en uttjänt produkt tas i retur vid köp av en ny. Exempel på produkter för vilka det förekommer producentansvar i kantonerna är motorfordon och skrymmande produkter såsom möbler och skidor. Lösningarna och vilka avfallsslag som omfattas av systemen varierar mellan kantonerna Finansiering Den kommunala avfallshanteringen finansieras genom den kommunala renhållningsavgiften som alla fastighetsägare betalar. Avgiften ska enligt lag innehålla en mängdkomponent för att ge incitament till avfallsminimering och källsortering. Liksom i Sverige är det möjligt att skattefinansiera kommunal avfallshantering men insamlingsdelen måste isåfall finansieras separat för att kunna relateras till producerad mängd. Avfallshanteringen inom producentansvaret finansieras, liksom i Sverige, genom en avgift som är inkluderad i priset för varan. 5.4 Organisation Kommunerna anlitar ofta företag för insamling och behandling av avfall. Det är vanligt att kommunerna är delägare i företagen. Insamlingsentreprenörerna är sällan stora rikstäckande aktörer utan ofta lokala företag. Uppgift saknas om andel av kommunerna som anlitar entreprenör för insamling av avfall. De flesta behandlingsanläggningar ägs helt eller till stor del av kommunerna men privata anläggningar förekommer också. 20

29 Det är mycket vanligt att kommunerna samverkar genom olika former av regionala organisationer. Nästan all regional avfallssamverkan sker genom s.k. Zweckverband, som är en form av kommunalförbund med ett bestämt ändamål. I några av dessa förbund ingår även privata avfallshanteringsföretag. Det förekommer också att kommunerna äger regionala bolag. I nästan samtliga kommuner utförs insamling och/eller behandling av hushållsavfall genom regional samverkan. Producentansvarets insamling organiseras i samverkan med kommuner eller andra aktörer. I återtagningssystem för skrymmande förpackningar och olika typer av produkter har handeln en central roll. 5.5 Systemlösningar Insamling Källsortering är, liksom i Sverige, en viktig del i insamlingssystemet. I småhusområden sker vanligen insamling av brännbart kärl- och säckavfall vid varje enskild fastighet medan olika former av gemensamhetslösningar som nyttjas av många hushåll är vanligt i flerfamiljshusområden. Återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall förekommer sällan i Schweiz. Fastighetsnära insamling av grovavfall är mycket vanligt med ett flertal turer årligen. I flerfamiljshusområden finns ofta särskilda utrymmen för grovavfall. Farligt avfall samlas ofta in fastighetsnära, kampanjvis vid särskilda insamlingsplatser eller kan i förekommande fall lämnas vid återvinningscentraler eller direkt till behandlingsanläggningar. Separat insamling av matavfall, ofta tillsammans med trädgårdsavfall, är relativt vanligt. Lagkrav på att återvinningsbara avfallsfraktioner ska samlas in separat där så är möjligt bidrar till detta. I samtliga kommuner finns insamlingssystem med avlämningsplatser för förpackningar, tidningar och elavfall. Elavfall samlas in genom producentansvaret i nationella insamlingssystem. Insamling av förpackningar och tidningar sker genom kommunernas försorg. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar är vanligt. Som framgår i avsnitt ovan samlas även annat metallavfall än förpackningar in i samma insamlingssystem som metallförpackningar. Skrymmande metallavfall hanteras dock som grovavfall Behandling och återvinning Schweiz har förbud mot deponering av brännbart avfall sedan många år samt lagkrav på separat insamling av återvinningsbara avfallsfraktioner som t.ex. matavfall. Detta har medfört att mängden avfall som deponeras har minimerats. Det avfall som inte återvinns genom biologisk behandling eller materialåtervinning återvinns genom förbränning med energiutvinning. Merparten av kärl- och säckavfallet energiåtervinns i avfallsförbränningsanläggningar. Energin nyttiggörs genom elproduktion. En del anläggningar levererar även ånga till lokala industrier. Fjärrvärme förekommer i liten omfattning i Schweiz. Nära 50 procent av det kommunala avfallet i Schweiz återvinns genom förbränning med energiutvinning. 8 Energiutnyttjandet bedöms dock vara lägre än i Sverige, till följd av att fjärrvärmesystem ofta saknas. 8 Källa ISWA Schweiz. Andelen kommunalt avfall i Schweiz som energiåtervanns 2009 uppgick enligt Eurostat till 49%. 21

30 Biologisk återvinning sker av trädgårdsavfall samt matavfall genom framförallt kompostering. En mindre del behandlas genom rötning. Den totala mängden trädgårdsavfall och matavfall som behandlas genom biologisk återvinning uppgår till i storleksordningen ton/år. Aktuella uppgifter om hur stor andel av den totala mängden kommunalt avfall som behandlas genom biologisk återvinning i Schweiz saknas. Materialåtervinning sker i stor utsträckning i anläggningar i andra länder. I Schweiz återvinns framförallt papper (genom produktion av mjukpapper) och PET. Mer än 50 procent av det kommunala avfallet materialåtervinns, inklusive biologisk återvinning. 9 Deponering sker vid ett fåtal större deponier med regionala upptagningsområden. Omfattningen av deponeringen i Schweiz är liten. Liksom i Sverige är det vanligt att deponigas utvinns ur deponierna. Mängden avfall från hushåll, inklusive liknande avfall från verksamheter, som en invånare i Schweiz genererar uppgår till ca 730 kg/år Källa ISWA Schweiz. Andelen kommunalt avfall i Schweiz som materialåtervanns 2009 uppgick enligt Eurostat till 51%, inklusive biologisk återvinning. 10 Källa: ISWA Schweiz. Mängden kommunalt avfall i Schweiz 2009 uppgick enligt Eurostat till 702 kg/invånare. 22

31 23

32 6 Österrike Ca 8,4 miljoner invånare. 9 förbundsländer, 84 distrikt och kommuner. Nationell lagstiftning, inkl. förbud mot deponering av brännbart avfall, förbränningsskatt och producentansvar på batterier, elavfall, däck och bilar. Kommunalt ansvar på kärl- och säckavfall, grovavfall och farligt avfall från hushåll och liknande avfall från verksamheter. Frivilligt kommunalt ansvar på förpackningar % av kommunerna ingår i regionala samarbeten. Insamling på entreprenad i framförallt mindre kommuner. Insamling av matavfall i samtliga kommuner. Återvinningscentraler i samtliga kommuner. Separat insamling av förpackningar och tidningar i samtliga kommuner. Vanligt att kommuner äger anläggningar, även tillsammans med privata aktörer. Ca 56% av hushållsavfallet materialåtervinns inkl. biologisk återvinning, ca 40% energiåtervinns i form av el och fjärrvärme och ca 2% deponeras. 6.1 Orientering om landet Geografiskt läge: Centraleuropa. Folkmängd: ca 8,4 miljoner invånare Landareal: ca km 2 Befolkningstäthet: ca 100 invånare/km 2. Tätortsstruktur: Största städer Wien ca 1,7 miljoner invånare, Graz ca invånare, Linz ca invånare. Många mindre städer. Alpområdet är glesbefolkat. Urbaniseringsgrad 75%. Administrativ indelning: Förbundsrepublik med 9 förbundsländer som har hög grad av självstyre. 84 distrikt och 15 städer med motsvarande status kommuner. Markanvändning och näringsliv: Drygt hälften utgörs av höglänt terräng i alpområdet.40% utgörs av jordbruksmark, som präglar framförallt de östra delarna av landet. Dominerande näringar service och industri, med bl.a. stål- och bilindustri. 6.2 Orientering om lagstiftning och myndighetsutövning inom avfallsområdet Bestämmelser om avfallshantering finns i huvudsak i Lagen om avfallshantering (Abfallwirtschaftsgesetzes, AWG 2002). Härutöver finns 20 förordningar om bl.a. farligt avfall, avfallsförbränning, deponering, förpackningar, elavfall och organiskt avfall. Förbundsländerna utfärdar regional lagstiftning avseende hantering av icke-farligt avfall från hushåll och industrier. Respektive förbundsstat har en regering samt departement med ansvar för avfallshanteringen. Tillsyn över avfallshanteringen enligt AWG 2002 utövas av respektive förbundslands regionala myndighet eller av respektive distrikt. Lebensministerium är ansvarigt departement för avfallsfrågor på nationell nivå. 24

Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike?

Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike? Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike? En jämförande studie av avfallshanteringen i några europeiska länder Jörgen Leander, Miljö- och projekteringsbyrån AB 1 Miljö-

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANP OPPSANPASSAD ASSAD AVFALLSHANTERING ALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN... SID 1 HITTA TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE... SID 1 LAGSTIFTNING... SID 2 SORTERING

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

REMISSUTGÅVA. Nulägesbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

REMISSUTGÅVA. Nulägesbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen REMISSUTGÅVA Nulägesbeskrivning A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Innehåll HUSHÅLLSAVFALL 3 Sammanfattning hushållsavfall 3 Göteborgsregionen 4 Renova

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun 1 Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063),

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige 15 december, 2008 150. Reviderad av kommunfullmäktige 21 december, 2009. Gäller fr.o.m. 1 januari 2010.

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun Förslag till REMISSUTGÅVA Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun LÄSANVISNING Föreliggande avfallsplan har delats in i fem kapitel: Kapitel A är ett inledande kapitel som redogör för bakgrund, syfte

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning Avfallsplan för Årjängs kommun 2007-2011 Sammanfattning Avfallsplanen beskriver hur den framtida avfallshanteringen inom kommunen planeras. Kommunen har under åren 2007 till 2011 fem övergripande mål som

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga

Läs mer

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga 1 9 Bilaga 2 11 INLEDNING

Läs mer

15 kommuners avfallshantering

15 kommuners avfallshantering En rapport från fastighetsägarna MittNord 15 kommuners avfallshantering Rapporten är producerad av Ronny Bergens, Enskede 2015, på uppdrag av Fastighetsägarna MittNord. Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,

Läs mer

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-13 Gäller fr o m 2009-01-01 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken

Läs mer

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun 1(10) TJÄNSTEMANNAUTLÅTANDE 2016-04-15 Handläggare: Mattias Andersson Telefon: 0176-713 55 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till: Teknik- och klimatnämndens arbetsutskott Insamlingssystem

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-21 Dokumentansvarig Fastställd Version 0 Dokumentnamn RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 (10) Innehåll Inledande

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014 10 september 2014 Sammanfattning Avfallsplan 2010 2015 Arbetet med Örnsköldsviks kommuns renhållningsordning där avfallsplanen är en del har ett brett angreppssätt. Syftet är att främja en resurshushållning

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Laxå januari 2013 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Fakta om Laxå kommun -----------------------------------------------------------------2 1.1. Invånarantal 2 1.2. Ålderfördelning 2

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017 Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden.

Läs mer

Information om taxa för hämtning hushållsavfall i Uppsala kommun

Information om taxa för hämtning hushållsavfall i Uppsala kommun Information om taxa för hämtning hushållsavfall i Uppsala kommun Uppsala kommuns taxa för hämtning av hushållsavfall Denna taxa antogs av kommunfullmäktige den 5 oktober 2015 och gäller tills vidare från

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsföreskrifter för Innehåll Samråd vid framtagandet av avfallsplanen... 2 Inledande bestämmelser... 2 Tillämpliga föreskrifter... 2 Definitioner... 2 Ansvar för renhållning, information

Läs mer

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Måluppföljning... 4 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet... 10 4.1 Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

Renhållningstaxan 2015

Renhållningstaxan 2015 Renhållningstaxan 2015 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan 2015-2020. Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan 2015-2020. Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Styrdokument: Kommunal avfallsplan Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Gäller för: samtliga nämnder Dokumentansvarig: Teknisk chef Reviderad:- Dnr : SBN2015/312 Förslag till Bollebygds kommuns

Läs mer

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall från i Uppsala enskilda kommun avloppsanläggningar Uppsala kommuns taxa för hämtning av hushållsavfall Denna taxa antogs av kommunalfullmäktige

Läs mer

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Renhållningsordning för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Antagen av kommunfullmäktige i Sunne, 2010-12-20, 19 Antagen av kommunfullmäktige i Torsby, 2010-12-21, 157 Antagen

Läs mer

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016 Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-09, 45 Renhållningstaxa Alingsås kommun år 2016 1 1 Renhållningstaxa för Alingsås... 3 1.1 Avfallsföreskrifter i Alingsås

Läs mer

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 för Trollhättans kommun antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 Omslagsbild: Strandgatan i Trollhättan. Foto: Sören Lindqvist Dokumentbeteckning 3(14) Syfte Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Förslag till. Avfallsplan

Förslag till. Avfallsplan Förslag till Avfallsplan Avfallsplan Knivsta kommun 1 Inledning Avfall är kopplat till vad och hur mycket som konsumeras. Med en ökad konsumtion i samhället kan man förvänta sig att även mängden avfall

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks kommun (del av Renhållningsordning för Örnsköldsviks kommun) Antagna av kommunfullmäktige 2010-04-26, 64 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter

Läs mer

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11 Renhållningsordning Innehållsförteckning Inledande bestämmelser 3 Ansvar för renhållningen 3 Skyldighet att lämna avfall 4 Grovavfall och kasserade kylskåp och frysar 4 Hushållens farliga avfall och avfall

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025

AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025 YDRE KOMMUN AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025 KORTVERSION BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-06-22 Alla varor som köps och används blir så småningom avfall. Ju mer varor vi konsumerar, desto mer avfall

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

RAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder

RAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder RAPPORT B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder ISSN 1103-4092 Förord Denna rapport har utförts inom utvecklingssatsningen

Läs mer

Renhållningsföreskrifter

Renhållningsföreskrifter Renhållningsföreskrifter för Säffle och Åmåls kommuner Antagen av Säffle kommuns Kommunfullmäktige 2015-01-26 12 och rev. 2015-05-25 78 Antagen av Åmåls kommuns Kommunfullmäktige 2015-06-17 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1(6) RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1 TILLÄMPNING Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen,

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner

Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner Avfallsplan Antagen av kommunfullmäktige i Nyköping den 11december 2012, 295 Dnr: KK 10/498, BTN 12/15 Antagen av kommunfullmäktige i Oxelösund

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 2.13

Laholms kommuns författningssamling 2.13 Laholms kommuns författningssamling 2.13 Renhållningstaxa; antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2014, 184 i. Kommunfullmäktige beslutar följande med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 1. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Renhållningsplan 2013 2020 för Finströms kommun

Renhållningsplan 2013 2020 för Finströms kommun Renhållningsplan 2013 2020 för Finströms kommun Antagits av kommunfullmäktige 15.11.2012 Fastställt av Ålands landskapsregering DDMMÅÅÅÅ Renhållningsplanen träder ikraft den 1 januari 2013 1 Renhållningsplan

Läs mer

Renhållningsordning för Fagersta kommun;

Renhållningsordning för Fagersta kommun; Renhållningsordning för Fagersta kommun; Del B Avfallsplan 2008-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-30, 77 Återbruket Ill: Hasse Cedergran LÄSANVISNING Avfallsplanen är ett omfattande dokument. För

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18

från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18 1 Avfallstaxa från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18 2 Innehåll... 1 1 Allmänt... 3 1.1 Principer... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Avgiftsskyldighet... 3 1.4 Betalning och fakturering...

Läs mer

Innehållsförteckning till avfallsplanens bilagor

Innehållsförteckning till avfallsplanens bilagor Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Det här dokumentet utgörs av avfallsplanenens Bilagor. Avfallsplanen hittas på kommunens hemsida www.svedala.se Projektgrupp för avfallsplanen har varit

Läs mer

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14 Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Kävlinge kommun. En renhållningsordning

Läs mer

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-10-16 Ersätter: 2005-02-17 Gäller fr o m: 2014-11-01 Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun Renhållningsföreskrifterna

Läs mer

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen Avdelning: Plan & miljö Handläggare: Sven Bomark Telefon: 08-508 28 905 Fax: 08-508 28 808 E-post: sven.bomark@miljo.stockholm.se PM 2006-03-20 Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL. Avesta kommun 2015-07-01--

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL. Avesta kommun 2015-07-01-- FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL Avesta kommun 2015-07-01-- FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som

Läs mer

4 Beskrivning av styrmedel och verktyg som bidrar till "producenters. av deras effektivitet. Min bedömning

4 Beskrivning av styrmedel och verktyg som bidrar till producenters. av deras effektivitet. Min bedömning 4 Beskrivning av styrmedel och verktyg som bidrar till "producenters ansvar" och en bedömning av deras effektivitet Min bedömning I detta kapitel har jag analyserat vilka styrmedel som har haft en stor

Läs mer

Avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun

Avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Styrdokument, föreskrifter 2015-06-08 Dnr KS72015:106 Avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige den 14 september 2015 134 Reviderad:

Läs mer

Avfallsplan Trelleborgs kommun

Avfallsplan Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen, Trelleborgs kommun. Avfallsplan Trelleborgs kommun Avfallsplan 2011-2015 för Trelleborgs kommun Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

Förslag till Avfallsföreskrifter för Lysekils Kommun

Förslag till Avfallsföreskrifter för Lysekils Kommun Kap 1 Förslag till Avfallsföreskrifter för Lysekils Kommun Avfallsföreskrifterna föreslås gälla från den 1 januari 2016 NY TEXT INLEDANDE BESTÄMMELSER Lysekils kommun är tillsammans med Sotenäs, Tanums

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER Fastställd av kommunfullmäktige den 20 mars 2006, 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Föreskrifter om avfallshantering för Osby kommun 1 Inledande bestämmelser sid. 3 2 Ansvar för avfallshanteringen

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Regionplane- och trafiknämnden

Regionplane- och trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionplane- och trafikkontoret Michael Viehhauser Regionplane- och trafiknämnden Yttrande över Gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg,

Läs mer

Renhållningsföreskrifter för Filipstads kommun

Renhållningsföreskrifter för Filipstads kommun Renhållningsföreskrifter för Filipstads kommun Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2010-06-10, 50 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser...1 Tillämpliga föreskrifter... 1 Definitioner... 1

Läs mer

Lagrådsremiss. Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr (Miljödepartementet)

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN 2014-2025

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN 2014-2025 YDRE KOMMUN YDRE KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN 2014-2025 A. AVFALLSPLAN UTKAST INFÖR SAMRÅD (BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-06-22) Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND...

Läs mer

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

Omnibusundersökning - Återvinning 2007 Omnibusundersökning - Återvinning 00 Projektledare: Beställare: Anders Karlsson Anna-Carin Gripwall Fältarbete: Februari 00 Proj. nr: 0000+0001 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet med

Läs mer

Utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland

Utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland Utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland Slutrapport REGION GOTLAND 27 juni 2012 M I L J Ö - O C H A V F A L L S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B K O P P A R B E R G S V Ä G E N 8 7 2 2 1 3 V

Läs mer

Kommunfullmäktige 9 2007-02-26. Avfallsplan 2007-2012

Kommunfullmäktige 9 2007-02-26. Avfallsplan 2007-2012 0 Kommunfullmäktige 9 2007-02-26 Avfallsplan 2007-2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 4 2.1 SYFTE... 5 2.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN...

Läs mer

Avfallsplan för år 2016-2020 samt nya avfallsföreskrifter - Antagande

Avfallsplan för år 2016-2020 samt nya avfallsföreskrifter - Antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-03-22 Dnr: KS 2016/46 Kommunfullmäktige Avfallsplan för år 2016-2020 samt nya avfallsföreskrifter - Antagande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Avfallsplan och avfallsföreskrifter

Läs mer

AVFALLSPLAN FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN

AVFALLSPLAN FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN AVFALLSPLAN FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN VERSION: 2004-03-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2. SÖDERTÄLJE KOMMUN... 4 2.1 Kommunen och dess befolkning... 4 2.2 Näringsliv...4

Läs mer

Renhållningstaxa för Lysekils kommun

Renhållningstaxa för Lysekils kommun Renhållningstaxa för Lysekils kommun För hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Antagna av kommunfullmäktige 2015-10-29, 96. Renhållningstaxan gäller från den 1 januari 2016.

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling för Motala kommun Avfallstaxa 2009 för Motala och Vadstena kommuner Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25, 90. Reviderade av kommunfullmäktige 2009-04-27, 52. Gäller fr o

Läs mer

1 Inledning... 3. 2 Handlingsprogram 2014-2017... 5. 3 Avfallsvision Härnösands kommun... 10 4 Avfallsmål Härnösands kommun... 11

1 Inledning... 3. 2 Handlingsprogram 2014-2017... 5. 3 Avfallsvision Härnösands kommun... 10 4 Avfallsmål Härnösands kommun... 11 2(62) 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Organisation... 4 2 Handlingsprogram 2014-2017... 5 2.1 Uppföljning av handlingsprogrammet... 9 3 Avfallsvision Härnösands kommun... 10 4 Avfallsmål Härnösands

Läs mer

Renhållningsordning för Skara kommun

Renhållningsordning för Skara kommun KOMMUN Renhållningsordning för Skara kommun 2013-11-01 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-09-30, 60 Ersätter renhållningsordningen från 2008-02-25, 5 Innehållsförteckning Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

Förslag till UTSTÄLLNINGSHANDLING Föreskrifter om avfallshantering Södertälje kommun

Förslag till UTSTÄLLNINGSHANDLING Föreskrifter om avfallshantering Södertälje kommun Förslag till UTSTÄLLNINGSHANDLING Föreskrifter om avfallshantering Södertälje kommun Version 1.0 2015-04-09 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser... 1 Gällande lagstiftning... 1 Definitioner... 1

Läs mer

Avfallsplan för Tierps kommun 23 mars 2012 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL

Avfallsplan för Tierps kommun 23 mars 2012 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFNDE AV AVLL 1 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFNDE AV AVLL I det följande beskrivs översiktligt de viktigaste anläggningarna som nyttjas för hantering

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Avfallsplan 2015-2020 ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: ÅÅÅÅ-MM-DD XX

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Avfallsplan 2015-2020 ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: ÅÅÅÅ-MM-DD XX plan Avfallsplan 2015-2020 modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: ÅÅÅÅ-MM-DD XX Ansvarig: Vatten- och avfallschef

Läs mer