Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16 ÖSTHAMMARS KOMMUN -EHPSAV EH Hamnen Tullbacken, Öregrund Harvik Karl Kihlboms väg, Österbybruk ICA Tema Kommunparkeringen, Östhammar Sandika (Länsö), Östhammar Bilaga 5, TN 69/2011 Sidan 16 av (26) Återvinning och mängder Det material som samlas in återvinns på skilda sätt beroende på materialslag. Nedan ges en översiktlig genomgång av hur materialet återvinns. Förpackningar av glas Alla glasfö rp ackningar som samlas in i Sverige hamnar hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, Närke. Där bearbetas materialet till ny råvara som säljs till olika företag. Råvaran används i nya glasprodukter och glasull. År 2009 samlades 17,39 kg glasfö rp ackningar in per invånare i Östhammars kommun. Förpackningar av metall Aluminiumfö rp ackningar återvinns till ny råvara i Älmhult. Där formas aluminiumet till tackor som levereras vidare som ny råvara till företag som tillverkar produkter av aluminium. Stålförpackningarna återvinns i Smedjebacken. År 2009 samlades 0,85 kg metallförpackningar in per invånare i Östhammars kommun. Förpackningar av papper Hos Fiskeby Board i Norrköping återvinns pappersfö rp ackningar till ny kartong som säljs vidare till fö rp ackningstillverkare. Även hos Örebro Kartongbruk återvinner man pappersförpackningar. Där blir de till ny kartong som används som ytskikt på gipsskivor. År 2009 samlades 12,22 kg fö rp ackningar av papper in per invånare i Östhammars kommun. Förpackningar av plast Plastfö rp ackningar finsorteras i Lanna/Bred ary d eller i Premnitz, Tyskland. Den finsorterade råvaran används för att tillverka nya plastprodukter. År 2009 samlades 1,57 kg plastfö rp ackningar in per invånare i Östhammars kommun. Returpapper Returpappret transporteras till ett av de fem pappersbruk som tar emot svenskt tidningsretu rp apper. Där blir retu rp appret till nytt papper som säljs vidare till tidningstryckerier och tillverkare av hushålls- och toalettpapper. År 2009 samlades 39,02 kg retu rp apper in per invånare i Östhammars kommun Åtgärder för förbyggande av förpackningsavfall och främjande av återanvändning av förpackningar Kommunen har infört källsortering av fö rp ackningsavfall i flera av sina egna verksamheter och informerar via sin hemsida om hur fö rp ackningsavfall ska sorteras och var återvinningsstationer finns i kommunen. 6.2 Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur) Ansvar Även för elektriska och elektroniska produkter gäller producentansvar. För att uppfylla producentansvarsförordningen har industrin som tillverkar elektriska och elektroniska produkter bildat Elkretsen, ett servicebolag som sköter insamlingen av elektriska och elektroniska produkter. 15 All information under rubriken kommer, om inget annat anges, från Elkretsens hemsida, S1roc1or G,IT,knisk, oimnd'"\tjänsto.skrivd, 2011 IA vfallsplan & 7

17 ÖSTHAMMARS KOMMUN - al PEI. AV E/1 Bilaga 5, TN 69/2011 Sidan 17 av (26) lnsamlingssystem Elektriska och elektroniska produkter, inklusive vitvaror, kylskåp och frysar, kan lämnas på kommunens fyra återvinningscentraler (Å VC) eller på Väddika avfallsanläggning Återvinning och mängder De elektriska och elektroniska produkter som samlas in återvinns på skilda sätt beroende på avfallstyp. Gemensamt är att de olika materialen i produkterna separeras innan de omhändertas för återvinning eller deponering. Nedan ges en översiktlig genomgång av hur återvinningen går till. El produkter Vid förbehandling av elprodukter demonteras eventuella farliga beståndsdelar och sorteras ut för särskilt omhändertagande. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. Metallåtervinningen sker på smältverk och metallen används som råvara i nya produkter. Datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller som också återvinns. Vissa plaster och glas kan också materialåtervinnas. Övriga plaster, tyg och trä återvinns genom energiåtervinning. Ljuskällor Lysrör och lågenergilampor innehåller lyspulver med kvicksilver i. Lyspulvret separeras ut och kan återanvändas vid nytillverkning av lysrör och lågenergilampor. Glaset krossas samt renas och återanvänds i nya glasprodukter. Metall och elektronikavfall från ljuskällorna går till specialiserade återvinningsföretag som materialåtervinner metaller och energiåtervinner plast. Kylskåp och frysar Äldre kylskåp och frysar innehåller köldmedia och isolering innehållande freoner. De måste skrotas i två steg. Först sugs köldmediet ut ur kylkretsen med hjälp av vakuum. I steg två sönderdelas kylmöbeln i en sluten process för att möjliggöra att freonet i isoleringen tas tillvara. Slutligen separeras metaller och plaster för att återvinnas som råvara i nya produkter. Mängder År 2009 samlades följande mängder elektriska och elektroniska produkter in i Östhammars kommun. Mängderna anges i kg per invånare under hela året. Tabell 3. Insamlad mängd elektronikavfall år Fraktion Insamlad mängd per invånare i Östhammar år 2009 Elektronikavfall 9,2 kg Lysrör 0,1 kg Lågenergilampor O (279 kg totalt i kommunen) Glödlampor O (258 kg totalt i kommunen) Vitvaror 5,7 kg Kylmöbler 4,1 kg Slraclor! /Al Gc\T,knisk, nömnd \Tjäastoskrivols 2011 \A vfallsplan o f7'''v

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70 ÖSTHAMMARS KOMMUN - EN De AV os A4EN Samhällsbyggnadsnämnden Bilaga 5, TN 69 /2011 Sidan 70 av 76 SA.l\'11\'IANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdaturn Sid 8 (35) Forts på 78 I planen listas nedlagda deponier i kommunen och uppföljning av avfallsmålen från föregående avfallsplan redovisas. Målen bedöms ge positiva konsekvenser för miljön genom ökad resurshushållning och minskat bränslebehov. Avfallsmålen bedöms leda till ökad utsortering av avfall, ökad statistik kring farligt avfall samt mer hemkompostering och färre latrinabonnemang. Nackdelar kan vara att transporterna från hushållen till inlämningsställen ökar. Mer hemkompostering och färre latrinabonnemang kan innebära risker med fler skadedjur och förorening av brunnar ifall komposter inte sköts och latrin grävs ner. Synpunkter Enligt avfallsplanen kommer samordning att behövas mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen när det gäller information och uppföljning angående kompostering och latrinabonnemang. Det kan vara bra att närmare beskriva hur en sådan samordning skulle se ut och särskilt hur uppföljningen ska ske. Vidare anser Samhällsbyggnadsnämnden att avfallsmålen som tagits fram är lågt satta, exempelvis målet att 10 % av kommuninvånarna ska kompostera 2015 bör kunna höjas. Slamtömning på öar utan bro- eller färjeförbindelse sker för närvarande inte i Östhammars kommun. Enligt miljöbalken ingår slam i begreppet hushållsavfall och är därmed ett kommunalt ansvar. Det finns därmed en skyldighet att ta hand om slam även från öar utan bro- eller färjeförbindelse. I dagsläget tas slam från exempelvis 3-kammarbrunnar till reningsverken, Samhällsbyggnadsnämnden anser att det bör utredas alternativa ekologiska lösningar för hur slammet ska tas om hand. I avfallsplanen skrivs att utredningar angående nedlagda deponier bedöms vara färdiga. Samhällsbyggnadsnämnden håller inte med om detta, utredningarna är inte helt färdiga. Till exempel behövs kompletterande utredning av Edstippen och nya riskklassningar av deponierna ska göras. Enligt nyare regler krävs tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken även för deponier av inert avfall och samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det är viktigt att Tekniska nämnden följer miljöbalkens regler angående deponering av avfall. Samhällsbyggnadsnämnden anser att Tekniska nämnden ska lämna in en avslutningsphn för schaktmassedeponierna alternativt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen senast januari 2012, se förordning (2001:512) om deponering av avfall. Avfallsplanen redovisar nationella och regionala miljömål för avfall. Ett sådant mål är att senast år 2015 ska minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav,minst hälften qör återföras till åkermark. Detta,/ / 7, /: /./!::,//_ i / Utdrags estyrkande '

71

72

73 Bilaga 5, TN 69/2011 Sidan 73 av 76 och kommunens ambitioner inom området ska föras ut till de boende - fastboende och fritidsboende. Det är viktigt att alla nås av kommunens intentioner och hur den enskilda kan bidra till att nå målen och kanske till och med nå längre än vad som anges i målen. För Söderöns utvecklingsgrupp Lars-Olof Lindell Ordförande

74

75

76