RENHÅLLNINGSORDNING - Avfallsplan

Transkript

1 RENHÅLLNINGSORDNING - Avfallsplan Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB

2 Från Älvsbyns Energi AB har Johanna Marttala och Jan Sipola deltagit i arbetet. Från Älvsbyns kommun, miljö- och byggkontoret, har Ingrid Karlsson, Andreas Näslund och Eva Blomgren deltagit. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 MILJÖMÅL Nationella och regionala miljömål Lokala miljömål... 5 AVFALLSHANTERINGEN I ÄLVSBYN Organisation Kommun och myndighet Ekonomi Befolkning och näringsliv Insamlingssystem Återvinningscentralen (ÅVC) i Älvsbyn Hushållsavfall under kommunalt ansvar Brännbart hushållsavfall Komposterbart hushållsavfall Grovavfall Deponiavfall Trädgårdsavfall Farligt avfall Slam och fosformaterial Latrin Avfallsmängder och avfallsbehandling Verksamhetsavfall ÅTERVINNING Avfall under producentansvar Vad händer med avfallet efter sortering? Returpapper Plastförpackningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Elektriska och elektroniska produkter inkl småbatterier, glödlampor, lysrör och lågenergilampor Bilbatterier Bilar och bildäck Läkemedel VERKSAMHETSMÅL OCH ÅTGÄRDER ÅR Mål för återanvändning Mål för materialåtervinning Mål för energiutvinning Mål för deponering Informationsmål (25)

3 5.6 Mål för avfall från verksamheter Mål för farligt avfall Mål för nedskräpning Mål för slam och aska UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN Mål ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL NEDLAGDA DEPONIER SAMRÅD MILJÖBEDÖMNING AV PLANEN Miljökonsekvenser av avfallsplanens mål TILL LÄNSSTYRELSENS SAMMANSTÄLLNING LOKALA MÅL SOM UTGÅR FRÅN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH REGIONALA MÅL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT (25)

4 1 SAMMANFATTNING Riksdagen har beslutat att varje kommun ska upprätta en renhållningsordning enligt miljöbalken. Det är kommunfullmäktige som enligt 15 kapitlet i Miljöbalken är skyldig att anta en renhållningsordning för kommunen. Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan. De kommunala målen, liksom de nationella målen, för avfallshanteringen är att minska de totala avfallsmängderna, minska avfallets farlighet och att omhänderta det avfall som uppkommer. Återanvändning och återvinning ska främjas för att minska mängden avfall som deponeras. Ansvaret för avfallshanteringen i Sverige är i princip fyrdelat, där kommuner, myndigheter, hushållen, producenter och verksamhetsutövarna ansvarar för olika delar. Enligt miljöbalken ska kommunen meddela föreskrifter om hantering av hushållsavfallet. Kommunen har också en renhållningsskyldighet vilket omfattar insamling och slutligt omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hushållsavfall är sådant avfall som uppstår då man bor och lever under normala förhållanden. Jämförligt avfall är exempelvis avfall från människor där de vistas, som daghem, caféer och äldreboenden. Även ansvaret för att hushållens farliga avfall samlas in och transporteras till en godkänd anläggning ligger hos kommunen. Kommunen har även ansvar för att tömma slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare där innehållet klassas som hushållsavfall. Hushållen ska hantera avfallet enligt gällande lagstiftning och de föreskrifter som kommunen meddelat. Det utsorterade avfallet ska sedan lämnas i kommunens eller i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Enligt ovan angivna förordningar är det producenterna, d v s den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer en vara eller förpackning, som har ansvaret för insamling, bortforsling och återvinning av producentansvarsavfallet. Producentansvaret gäller idag för förpackningar av papper, glas, metall och plast, returpapper, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, glödlampor, däck (ej cykeldäck), bilar och läkemedel. För övrigt avfall och restprodukter, d v s det avfall från verksamheter och industrier som inte betraktas som hushållsavfall och som inte faller under producentansvaret, ansvarar verksamhetsutövaren för att omhändertagande sker på ett godtagbart sätt (25)

5 2 MILJÖMÅL 2.1 Nationella och regionala miljömål Mål för avfallshanteringen har formulerats på såväl nationell som regional och lokal nivå. Det övergripande målet - generationsmålet, som är beslutat av riksdagen, innebär att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. För att uppnå generationsmålet har riksdagen beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska vara uppfyllda denna generation, d.v.s. år 2020 (klimatmålet 2050). Den nationella avfallshanteringen grundas på: - Svenska miljökvalitetsmålen - Miljöbalken (SNF 1998:808), avfallsförordningen (2011:927) - Internationella strategier för avfallshantering, Agenda 21, EU-rätt - Ny Nationell avfallsplan- Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Denna avfallsplan berörs främst av miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö med ett eget delmål om avfall, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Länsstyrelsen i Norrbotten har beskrivit regionalt delmål som följs upp och utvärderas från en mer regional och lokal nivå. Vad målen innehåller och vilka etappmål som finns, finns att läsa på länsstyrelsens hemsida. Under 2013 startas arbetet med nya regionala mål. 2.2 Lokala miljömål Övergripande mål för avfallshanteringen i den strategiska planen: - öka medvetenheten om sopsortering och de ekonomiska konsekvenserna av bristande sopsortering Utifrån nationella och regionala målsättningar antar Älvsbyns kommun följande långsiktiga mål för avfallshanteringen och renhållningen: Avfallets mängd och farlighet ska minska (enligt God bebyggd miljö ) Avfallshanteringen ska planeras utifrån ett kretsloppstänkande (kretsloppsprincipen) och en strävan efter effektivt resursutnyttjande (hushållningsprincipen) Avfallshantering ska präglas av god service och kostnadseffektivitet Kommunen ska sätta upp mål för både det avfall som ligger under kommunalt ansvar och det som kommunen inte har ansvar för. Kommunen har dock svårt att påverka hanteringen av det avfall som faller utanför kommunens ansvarsområde (25)

6 Det är viktigt att målen styr avfallshanteringen mot åtgärder som främjar sortering och återvinning av hög kvantitet och kvalitet. Kommunen har begränsade möjligheter till att påverka konsumtionen i samhället och därmed den totala mängden avfall som uppstår. Däremot kan kommunen med olika styrmedel, exempelvis utformningen av renhållningstaxan försöka öka återanvändning och återvinning av avfall. Älvsbyns Energi AB (ÄEAB) ska fortsätta med att ge information om avfall och på olika sätt erbjuda rådgivning i avfallsfrågor. 3 AVFALLSHANTERINGEN I ÄLVSBYN Avfallsplanen anger inriktning och mål för avfallshanteringen. Renhållningsföreskrifterna reglerar avfallshanteringen. 3.1 Organisation På uppdrag av Älvsbyns kommun har sedan Älvsbyns Energi AB (ÄEAB) det övergripande ansvaret för avfallsfrågorna i kommunen. ÄEAB har avsatt personal som utför arbetet med abonnentkontakter, planering, upphandling, debitering och kundregister för det avfall som omfattas av kommunen och i dess ställe ÄEAB. Återvinningscentralen i Älvsbyn ägs av ÄEAB vilka på uppdrag av Älvsbyns kommun även ansvarar för att upphandla entreprenör som sköter drift av återvinningscentralen, insamling och transporter. En ny entreprenör tar över från Kommunen ansvarar för att uppstädning kommer till stånd i de fall där det inte går att finna den eller de som har skräpat ned. ÄEAB utför på uppdrag av Älvsbyns kommun städning vid behov utanför detaljplan där kommunen inte är markägare. För hanteringen av skrotbilar ansvarar kommunen. Älvsbyns Fastigheter AB ansvarar för städning av allmänna platser såsom gator parkmark mm inom område med detaljplan. ÄEAB ansvarar för tömning av offentliga papperskorgar och hundlatriner. 3.2 Kommun och myndighet (25)

7 I Älvsbyns kommun har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i kommunen samt ansvar för taxekonstruktion samt renhållningsordning. Myndighetsnämnden har ansvaret för prövning och tillsyn enligt miljöbalken av avfallsverksamheter i kommunen både hos företag och enskilda. Myndighetsnämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken och i vissa fall plan- och bygglagen beträffande nedskräpning där allmänheten har insyn och för tillsyn av uppläggning av avfall. Det är i första hand den som skräpat ned eller dumpat avfall som ansvarar för att städa efter sig. 3.3 Ekonomi Renhållningen/avfallshanteringen i Älvsbyns kommun omsatte under 2013 ca 9,3 miljoner kronor. Avfallshanteringen är en verksamhet som är helt avgiftsfinansierad. Avfallstaxan består av en grundavgift samt en hämtnings- och behandlingsavgift. 3.4 Befolkning och näringsliv Älvsbyns kommun har ca 8300 invånare fördelade på ca 5000 hushåll. Dessa utgörs av 3500 en- och tvåfamiljsfastigheter samt lägenheter i flerfamiljsfastigheter. Näringslivet i Älvsbyns kommun har en förhållandevis jämn spridning mellan olika branscher med några större inom trä, livsmedel, teknik/materialtest och turism. Några av de företag som Älvsbyn är mest känt för är Polarbageriet, Älvsbyhus, Hotell Storforsen och RFN. RFN står för Robot Försöksplats Norrland och är försvarets stora landbaserade provningsanläggning för robotar och annan krigsmateriel. Själva basen med ett stort militärflygfält ligger i kommunens utkant. Till RFN hör även ett skjutfält, stort som Skåne, Blekinge och Småland sammantaget. 3.5 Insamlingssystem Inom Älvsbyns kommun sker insamling av källsorterat avfall. Detta innebär att hushållen sorterar ut det brännbara hushållsavfallet, det komposterbara hushållsavfallet och producentansvarsavfallet. Det brännbara och komposterbara hushållsavfallet förvaras i separata kärl hos fastighetsägaren tills tömning sker enligt gällande turlista av Älvsbyns Energi ABs entreprenör. För avfall inom producentansvar, d v s förpackningar av glas, metall, plast och papper samt kartong och tidningar, ansvarar hushållen själva för transporten till närmsta återvinningsstation. 3.6 Återvinningscentralen (ÅVC) i Älvsbyn (25)

8 Kommunens återvinningscentral återfinns på industriområdet. Vid infarten finns en vågstation där kontroll och vägning av avfallet sker. Verksamheten vid ÅVC består av mottagning, sortering samt omlastning av grovavfall och källsorterat material från hushåll och småföretagare. Vid återvinningscentralen sker även mottagning och mellanlagring av farligt avfall från hushållen. Vid anläggningen sker en kortare tids mellanlagring varefter det utsorterade avfallet transporteras till olika externa behandlingsanläggningar, för förbränning, materialåtervinning och deponering. Hushållens farliga avfall kan lämnas kostnadsfritt på ÅVC. På området finns en inert deponi, för mottagning av inert avfall. Sammansatt material som exempelvis möbler sönderdelas till olika fraktioner såsom metall, trä, brännbart samt en mindre del deponiavfall. Det sker kompostering av trädgårdsavfall på ÅVC:n och den jord som erhålls används främst som konstruktionsmaterial på ÅVC:n. Krossning sker vid behov av inkommen asfalt, betong och sten. Det krossade materialet används som konstruktionsmaterial. 3.7 Hushållsavfall under kommunalt ansvar Nedan beskrivs hanteringen av olika sorters hushållsavfall inom kommunalt ansvar Brännbart hushållsavfall Det brännbara hushållsavfallet ska förslutas i påsar t ex matbutikskassar innan det läggs ner i kärlet. Det brännbara hushållsavfallet insamlas och transporteras till Korsträsk avfallsanläggning för omlastning och vidare transport till Bodens värmeverk för energiutvinning. Brännbart verksamhetsavfall transporteras först till Brännkläppens avfallsanläggning i Boden för krossning och förbehandling innan det går vidare för energiutvinning i form av fjärrvärme vid Bodens värmeverk Komposterbart hushållsavfall Det komposterbara avfallet läggs i komposterbara påsar som Älvsbyns Energi AB tillhandahåller innan det läggs i kärlet. Det komposterbara hushållsavfallet insamlas och transporteras till Korsträsk avfallsanläggning för omlastning och vidaretransport till Norrlandsjord & Miljö ABs kompostanläggning i Sunderbyn. Den färdigbehandlade kompostmullen används som jordförbättringsmedel samt vid jordframställning Grovavfall Grovavfall från hushåll lämnas på ÅVCn. Det finns även möjlighet att få sitt grovavfall hämtat vid fastigheten två gånger per år, vår och höst, efter särskild anmälan. Grovavfallet separeras och sorteras på ÅVCn i olika materialslag för återvinning, t ex (25)

9 metall, brännbart, trä mm. Det material som inte går att återvinna är deponiavfall som deponeras Deponiavfall Deponiavfall omfattas av sådant avfall som ej går att återanvända, återvinna, kompostera eller förbränna. Deponiavfall från enbostadshus samt fritidshus lämnas vid ÅVCn i Älvsbyn. I vissa flerbostadshus finns möjlighet att lämna deponiavfall i anslutning till det vanliga avfallsutrymmet. Deponiavfall deponeras vid Bredviksbergets avfallsanläggning i Piteå och inert avfall deponeras på den egna deponin på ÅVC:n i Älvsbyn Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall komposteras på den egna fastigheten eller lämnas på ÅVCn. Det sker kompostering av trädgårdsavfall på ÅVCn och den jord som erhålls används främst som konstruktionsmaterial inom området Farligt avfall Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall ska lämnas på ÅVC. Där sorteras det av personalen i olika fraktioner beroende på innehåll. Farligt avfall hämtas och transporteras av transportör godkänd för att transportera farligt avfall till anläggningar som är auktoriserade för att omhänderta denna typ av avfall. Farligt avfall består av många olika produkter, vilket innebär väldigt stora skillnader i återvinningsmetoder. En stor del går dock till förbränning med energiutvinning som miljövinst. Från Älvsbyn transporteras det farliga avfallet till Ragn-Sells två anläggningar i Högbytorp (Sollentuna) samt Halmstad (kryoanlläggning) där det destrueras Slam och fosformaterial Tömning av slam från slutna tankar och slamavskiljare ska ske minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Om längre tömningsintervall önskas måste ansökan lämnas till myndighetsnämnden. Det finns möjlighet att beställa extra tömning. Slam och fosforfälle-material från hushåll får endast tömmas av ÄEABs entreprenör eller av ÄEAB. Under ca 15 års tid har näringsämnen återförts till jorden genom att slam från ca 900 enskilda brunnar och tankar samlats in och spridits ut på åkrar inom Älvsbyns kommun. I dagsläget pågår en ansökningsprocess, där avvattnat, frystorkat slam ska komposteras och sedan i kombination med biobränsleaska avses användas på deponiområdet i Korsträsk för att utjämna de uppkomna sättningarna på den gamla nedlagda deponin. Tanken är att blandningen av slam och aska ska bli en återvinningsprodukt som ska kunna användas som jordförbättringsmedel eller anläggningsjord. I denna behandlingsanläggning finns möjlighet att nyttja slammet från enskilda brunnar till att framställa anläggningsjord Latrin (25)

10 Latrin från torrtoaletter och mulltoaletter tas om hand av kommunen. Latrin ska samlas i godkänd komposterbar behållare och lämnas på ÅVC i väl försluten behållare. Latrinet komposteras på Norrlandsjord och Miljö AB i Sunderbyn. 3.8 Avfallsmängder och avfallsbehandling Den totala mängden avfall till behandling och omhändertagande från Älvsbyns kommun uppgick under år 2012 till ca ton. Fördelningen mellan de olika avfallsfraktionerna framgår av tabellen nedan. Tabell 1 Insamlade mängder 2012, ton av hushållsavfall under kommunalt ansvar Brännbart hushållsavfall 1117 Komposterbart hushållsavfall 388 Insamlat på ÅVC Brännbart 654 Metallskrot 218 Elskrot 34 Trä 945 Isolering och gips 71 Rest/deponiavfall 56 Asbest 7 Inert avfall 245 Gräs och löv inkl stubbar 248 Sammansatt material (t ex 171 möbler, fönster) Slam (Älvsbyns reningsverk) 607 Farligt avfall 81 Avfall som inte är brännbart eller komposterbart hushållsavfall samlas in på återvinningscentralen. Det är avfallsfraktioner som ska mellanlagras för att sedan återvinnas på olika sätt vid externa behandlingsanläggningar och deponiavfall som ska deponeras. 3.9 Verksamhetsavfall (25)

11 Avfallet från företag har egna avfallsflöden som går utanför kommunens försorg. Undantaget är hushållsavfall eller jämförligt från t ex matsalar, personalutrymmen och liknande som faller under kommunens ansvar. Verksamhetsutövare är skyldiga att känna till gällande lagar och hur farligt avfallet är samt att det transporteras till en godkänd mottagningsanläggning. Verksamhetsavfall är exempelvis rester från tillverkning. Avfall från verksamheter som inte räknas som hushållsavfall får hämtas av valfri godkänd avfallstransportör. Avfall i en verksamhet som omfattas av producentansvar ska dock lämnas in på samma sätt som hushållens producentansvarsavfall. Verksamhetsutövare har möjlighet att lämna sitt avfall på ÅVCn i Älvsbyn, förutom farligt avfall. En kostnad enligt gällande taxa tas ut. 4 ÅTERVINNING 4.1 Avfall under producentansvar Producentansvar innebär att producenterna ansvarar för att insamla, bortforsa och materialåtervinna och/eller energiutnyttja berörda produkter. Definitionen av producent är den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, fyller och/eller säljer en vara. Produkter som i dagsläget omfattas av producentansvar är: förpackningar av metall, glas, plast och papper returpapper elektriska och elektroniska produkter glödlampor och vissa belysningsarmaturer bärbara batterier bilbatterier bilar däck (utan fälg) läkemedel Införandet av producentansvar på förpackningar syftar till att styra utformningen och produktionen av förpackningar så att återanvändning och återvinning underlättas. Förpackningar som inte kan återanvändas eller vars material inte kan återvinnas ska utformas så att destruktionen kan ske med minimal miljöpåverkan. Producenterna av förpackningar samt returpapper har bildat företaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) för att säkerställa detta ansvar. Inom Älvsbyns kommun finns 7 stycken återvinningsstationer (ÅVS) som omfattas av producentansvaret. De finns i Älvsbyn vid brandstationen, på Lomtjärnsgatan, på Västermalmsvägen, vid reningsverket, i Vidsel, i Vistträsk samt på ÅVC:n (25)

12 Utöver FTIs återvinningsstationer bekostar ÄEAB insamling av tidningar, glas samt på vissa även pappersförpackningar. Dessa är i Pålträsk, Tväråsel, Nybyn, Tvärån, Nystrand samt en fullständig ÅVS i Korsträsk. Förpackningar som ingår i pantsystemet, dvs glasflaskor i backar, aluminiumburkar och plastflaskor för olika drycker kan lämnas på dagligvaruaffärerna runt om i Älvsbyns kommun. Tabell 2 Insamlade mängder 2012, ton av hushållsavfall med producentansvar Glasförpackningar 152 Pappersförpackningar 138 Metallförpackningar 15 Plastförpackningar 49 Tidningar 250 Bildäck Ingen uppgift Blybatterier 11 Elektriska och elektroniska 175 produkter varav Diverse elektronik 75 Kyl/frys 31 Vitvaror 64 Småbatterier 3 Ljuskällor 2 Källa: FTI, El-Kretsen Kommunen har svårt att påverka mängden förpackningsavfall som uppstår i samhället och kan inte styra över hur förpackningsavfallet återanvänds eller återvinns. Kommunen kan verka för att mängden förpackningsavfall och returpapper minskar i de egna verksamheterna och fastigheterna. Det kan exempelvis ske genom översyn av den egna verksamheten och genom en starkare styrning vid upphandlingar och inköp. 4.2 Vad händer med avfallet efter sortering? De utsorterade avfallsfraktionerna återvinns på olika orter i Sverige. Trots att vissa avfallsfraktioner måste transporteras långt för återvinning är miljövinsterna ändå stora. Detta för att betydligt mindre energi förbrukas när materialet återvinns jämfört med när råvara används (25)

13 4.2.1 Returpapper Returpapper återvinns i ett av de fem pappersbruk som tar emot svenskt returpapper, genom en process som bildar ny pappersmassa som sen blir nya tidningar eller hushållsoch toalettpapper. Pappersfibrer kan återvinnas fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns Plastförpackningar Plastförpackningar återvinns till största delen i Bredaryd. Genom finsortering och bearbetning blir materialet ny råvara i form av regranulat som säljs vidare till företag som tillverkar plastprodukter. Plast av blandad kvalitet återvinns till plank, pallklossar och blomkrukor. Hårda plastförpackningar kan återvinnas sju gånger innan plasten är utsliten och går till energiutvinning. Från 2008 samlas mjuka plastförpackningar in i samma container som för hårda plastförpackningar. Mjuka plastförpackningar används huvudsakligen som bränsle till cementindustrin. Ett kilo plast motsvarar ungefär en liter olja, vilket innebär att plast har ett högt energivärde Pappersförpackningar Pappersförpackningar återvinns i Norrköping. Där blir de insamlade pappersförpackningarna nya kartonger eller ytskikt på gipsskivor Metallförpackningar Stålförpackningarna återvinns till järnbalkar och armeringsjärn i Smedjebacken. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust. De insamlade metallförpackningarna mals sönder och stålet sorteras bort från aluminiumet med hjälp av magneter. Stål blir t ex järnvägsräls och armeringsjärn. Aluminium smälts till tackor som sedan används till ny råvara som blir allt från motordelar till konservburkar. Man sparar 95 % av energin genom att återvinna aluminium istället för att bryta nytt. Aluminiumförpackningar återvinns till ny råvara i Älmhult Glasförpackningar Allt glas, färgat och ofärgat, som samlas in i Sverige hamnar hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar. Där återvinns glaset till ny råvara som blir nya burkar och flaskor eller som säljs till företag som tillverkar byggnadsisolering. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Det är viktigt att glaset inte är förorenat av rester från t ex keramik och porslin (dessa två är exempel på deponiavfall) eftersom det förstör smältprocessen och försämrar glaskvaliteten (25)

14 4.2.6 Elektriska och elektroniska produkter inkl småbatterier, glödlampor, lysrör och lågenergilampor El-Kretsen ordnar så att de mottagna elprodukterna transporteras bort till förbehandling och återvinning enligt gällande lagar. Systemet är enkelt för hushållen, som lämnar sina elprodukter på återvinningscentralen där även annat avfall lämnas. Småbatterier kan lämnas i batteriholkar på ÅVS i kommunen. El-Kretsen hämtar elprodukter och småbatterier samt transporterar elavfallet till olika förbehandlare för demontering. Olika material går sedan vidare till återvinning, förbränning med energiutvinning eller tas om hand som farligt avfall. Många av produkterna som El-kretsen omhändertar innehåller metaller av olika slag som återvinns i nya produkter Bilbatterier Bilbatterier kan lämnas in hos distributörer av bilbatterier och på ÅVCn. Återvinning av bilbatterierna från ÅVCn sker i Landskrona, Boliden Bilar och bildäck Annat avfall med producentansvar är däck och bilar. Däck utan fälg lämnas kostnadsfritt till däcksverkstäder, för däck med fälg tas oftast en kostnad ut. Däck återvinns t ex genom regummering eller energiutvinning genom förbränning. Hela eller klippta däck kan även användas till t ex bullervallar och skjutbanor. Fälgar fragmenteras och går till metallåtervinning. För hanteringen av skrotbilar finns BilRetur, som är bilproducenternas gemensamma mottagningssystem för uttjänta bilar. Tillsammans erbjuder BilRetur ett nationellt nätverk av mottagningsanläggningar dit man kan vända sig när det är dags att skrota sin bil Läkemedel Läkemedel, utom läkemedel som klassas som farligt avfall, ska lämnas till apotek. Apoteken skickar läkemedelsavfallet för destruktion. 5 VERKSAMHETSMÅL OCH ÅTGÄRDER ÅR Nedanstående mål och åtgärder syftar till att nå de lokala miljömål som beskrivs i avsnitt 2.2. De lokala miljömålen utgår i sin tur från de nationella miljökvalitetsmålen och de regionala miljömålen. Målen ska följas upp senast vid planeringsperiodens utgång, det vill säga senast under Samtliga mål är mätbara (25)

15 5.1 Mål för återanvändning - Fler av Älvsbyns innevånare lämnar begagnat till återanvändning. Ett tillgängligt system ökar benägenheten att lämna till återanvändning. 5.2 Mål för materialåtervinning - Det insamlade osorterade hushållsavfallet ska minska med 10 % till år 2017 genom ökad källsortering. Under 2012 samlades 1505 ton hushållsavfall in. Älvsbyns Energi AB ska informera om de miljömässiga vinsterna med att materialåtervinna. Kunskap ökar tendensen att lämna till återvinning. Plockanalys av kärlavfall ska utföras under perioden. - Mängden felsorterat matavfall som slängs i brännbart avfall ska minska med 5 % till år 2017 jämfört med (Vid plockanalysen 2010 var mängden matavfall i den brännbara fraktionen 30 % i villor respektive 37 % i flerfamiljshus). Älvsbyns Energi AB ska informera om varför och hur man ska sortera ur matavfallet. Om matavfallet sorteras rätt återförs näringsämnena till marken alternativt blir biogas till fordon. Informationsinsatser på matavfall. 5.3 Mål för energiutvinning - Älvsbyns Energi AB ska utreda om lämplig avsättning av matavfall och behandling senast med strävan att utvinna energi (biogas). - Det utsorterade brännbara materialet ska vara en så ren fraktion att det accepteras för förbränning för energiutvinning. Ingen utleverans ska vara felaktig. Okulärbesiktning av avfall ska utföras vid lastning för leverans till förbränning. Avfallsmottagaren ska följa rutiner för mottagningskontroll och renhållningspersonal ger feedback till avfallslämnare vid behov. 5.4 Mål för deponering - Mängden osorterat deponiavfall som deponeras ska maximalt uppgå till 250 ton år 2014 och 200 ton år En noggrannare sortering av avfall gör att mängden deponiavfall kan minska. 5.5 Informationsmål - Kontinuerlig uppdatering av information om avfallshantering och källsortering ska finnas på Älvsbyns Energi ABs och Älvsbyns kommuns hemsida (25)

16 - Medborgarna ska vara nöjda med avfallshanteringen som erbjuds.vid minst ett tillfälle under genomförandetiden ska en enkätundersökning skickas ut av Älvsbyns Energi AB för att på så sätt få information om vad som upplevs som är bra och mindre bra med avfallshanteringen. 5.6 Mål för avfall från verksamheter - Mängden felsorterat material i brännbart och komposterbart levererat avfall från verksamheter och flerfamiljshus ska minska. Entreprenören som hämtar avfallet okulär besiktar kärlen stickprovvis vid hämtning från flerfamiljshus och verksamheter. Plockanalys genomförs någon gång under perioden. Informera fastighetsägare om vikten av att sortering sker, eventuellt utöka antalet kärl/hämtningsfrekvens samt möjligheteten att införa ytterligare sortering i husen. 5.7 Mål för farligt avfall - Avfall, särskilt farligt avfall, ska omhändertas, lagras och transporteras på ett kompetent och ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt säkerställt sätt av såväl hushåll som företag. Informationsinsatser genomförs och information på Älvsbyns kommuns och Älvsbyns Energi ABs hemsida. Kunskap ökar benägenheten att göra rätt. - Mängden farligt avfall i hushållens kärlavfall ska minska. Informationsinsatser genomförs och information på hemsidan. Kunskap ökar benägenheten att göra rätt. Plockanalys genomförs någon gång under perioden. - En god och hög service i samband med avlämnande av avfall på ÅVC ska minimera felsorteringen av farligt avfall. 5.8 Mål för nedskräpning - Nedskräpningen utomhus på platser som allmänheten har tillträde till ska minska. Se över placering av sopkorgar för strategisk placering, alternativt behov av fler. Strategiskt placerade sopkorgar ökar benägenheten att använda dem. Översyn genomförd. Ansvarig: ÄEAB - gator. - Olaga dumpning av avfall i skog och mark minskar. Informationsinsatser för att öka förståelsen till varför avfall inte ska dumpas i skog och mark och hur avfallet ska hanteras. Tendensen att göra rätt ökar om medborgarna får information. Informationsinsatser är genomförda. Ansvariga: Älvsbyns Energi AB i samråd med Älvsbyns kommun. - Höja medvetenheten och kunskapen om nedskräpningsproblemet. Anordna skräpplockardagar för skolor och förskolor, företag, kommunens egna (25)

17 politiker och tjänstemän etc. Det är effektivt att involvera individer i att lära genom att göra. Att lära barn och ungdomar i förskolan och skolan att inte skräpa ned ger många fördelar och gör att de kan fortsätta arbeta med lärande för hållbar utveckling. Skräpfrågan är också ett bra sätt att lära barn och ungdomar att ta ansvar för sin närmiljö. Barn fungerar också som bra ambassadörer för vuxna i sin omgivning. Skräpplockardagar är ett bra sätt att sprida kunskap. Avsikten med skräpplockardagar är förutom att höja medvetenheten om nedskräpningsproblemet att uppmuntra människors engagemang kring sin närmiljö och göra det tydligt att det varken är acceptabelt eller tillåtet att skräpa ned. Skräpplockardagar fungerar också som en manifestation mot nedskräpningen. Ansvariga: ÄFAB parkavdelning/ ÄEAB gatuavdelning och skolorna samt Älvsbyns kommun. 5.9 Mål för slam och aska - ÄEAB har som målsättning att bygga en anläggning i Korsträsk där slam från avloppsreningsverken och slam från enskilda brunnar i kommunen kan frystorkas och efterkomposteras. Detta blandas tillsammans med flyg- och bottenaskan från värmeverket och ger en produkt som ska återföras som växtnäring till naturen i form av anläggningsjord eller jordförbättringsmedel. För att upprätthålla bra kvalitet på slammet, genomförs informationsinsatser och information på hemsidan till relevanta verksamheter och hushåll om vikten av att inte spola ned avfall, som ska i soppåsen, i avloppet. 6 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN Älvsbyns kommuns föregående avfallsplan antogs Planen innehåller ett antal verksamhetsmål och åtgärder, som skulle vara uppnådda eller utförda till För varje mål fanns ett antal strategier angivna. 6.1 Mål Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Av det insamlade avfallet ska minst 40 % behandlas biologiskt år Målet är ej uppnått, motsvarande siffra för 2012 var 26 %. Tabell 3 Av det insamlade avfallet ska minst 40 % behandlas biologiskt år Mål 2012 Utfall % 26 % Minskning av det insamlade hushållsavfallet med 10 % till år 2012 genom ökad källsortering. Målet är ej uppnått, under 2012 samlades 1505 ton hushållsavfall in, vilket motsvarar en ökning på 2 % av hushållsavfallet jämfört med Tabell 4 Minskning av det insamlade hushållsavfallet med 10 % till år Mål 2012 Utfall (25)

18 - 10 % + 2 % Under genomförandetiden ska ÄEAB och Myndighetsnämnden tillsammans utföra minst två kontroller av hemkomposter och stickprover på hur brännbart hushållsavfall är källsorterat. En plockanalys av komposterbart och brännbart hushållsavfall är utförd under december Inga kontroller av hemkomposter eller stickprover av brännbart hushållsavfall har utförts. Informationsmål Vid minst två tillfällen under genomförandetiden ska en större informationskampanj genomföras för att öka kommunmedborgarnas kunskap om hur man ska källsortera och varför. Informationsinsatser genom informationsfilm på TV4 Norrbotten, information i miljöalmanackan som delas ut till alla hushåll, information på information i Älvsbyns kommuns informationsblad som ges ut fyra gånger per år, information i Älvsbyns annonsblad. Kontinuerligt ska information om avfallshantering och källsortering uppdateras på hemsidan. Målet uppfyllt, görs kontinuerligt. Vid minst ett tillfälle under genomförandetiden ska en enkätundersökning skickas ut för att på så sätt få information om vad som upplevs som är bra och mindre bra med avfallshanteringen. Målet är uppfyllt. En kundundersökning har genomförts. Mål för avfall från verksamheter Underlätta för företag att källsortera genom att arbeta fram en enklare riktad sorteringsskrift att dela ut eller ladda ned från hemsidan. Skriften ska vara riktad mot verksamheter som arbetar på rivnings- och byggnadsarbetsplatser. En guide är gjord och finns på hemsidan. ÄEABs entreprenör fungerar som stöd för att ge rådgivning till intresserade verksamhetsutövare. Informationsträff har hållits angående sortering för verksamheter och ett informationsbrev har skickats ut angående verksamheters sortering. Mål för farligt avfall Att genom god och hög service på ÅVC minimera felsorteringen av farligt avfall. Hög servicenivå vid ÅVC. Tydligt uppmärkt på ÅVC och för att underlätta för kunderna vid lämnandet. Inget farligt avfall ska sorteras som annat än farligt avfall. Farligt avfall ska lämnas till rätt omhändertagande. Under 2010 samlades 23 ton farligt avfall in och under 2011 var motsvarande siffra 29 ton, 2012 var siffran 25 ton. Att mängden farligt avfall ökat är positivt. Det innebär att det farliga avfallet hamnar på rätt ställe och tas om hand på rätt sätt. Detta har skett genom informationsinsatser via bland annat miljöalmanackan och på ÅVCn direkt till kund. Tabell 5 Mängden farligt avfall (ton) ton 29 ton 23 ton (25)

19 Mål för deponiavfall Den totala mängden deponiavfall (ej inert avfall) som deponeras ska maximalt uppgå till 500 ton år 2010 och 450 ton år Målet uppfyllt, under 2010 deponerades ca 230 ton och motsvarande siffra 2012 var 250 ton. Detta har skett genom ökad sortering på ÅVCn. Tabell 6 Total mängden deponiavfall som deponeras (ton) ton 230 ton Mål för slam och aska samt inert avfall ÄEAB har som målsättning att använda slam från avloppsreningsverken i kommunen och flyg- och bottenaskan från värmeverket till att blanda och få en produkt som ska återföras som växtnäring till naturen i form av anläggningsjord eller jordförbättringsmedel. I dagsläget pågår en ansökningsprocess där avvattnat, frystorkat och därefter komposterat slam i kombination med biobränsleaska avses användas på gamla deponiområdet i Korsträsk för att jämna ut sättningar. Tanken är att blandningen av slam och aska ska bli en återvinningsprodukt som ska kunna användas som jordförbättringsmedel eller anläggningsjord. ÄEAB har som målsättning att ansöka om tillstånd för att etablera en deponi för inert avfall inom kommunen. Syftet med en ny deponi är att säkerställa möjligheten att bli av med denna typ av avfall på ett enkelt och miljöriktigt sätt utan långa transporter. Inert avfall till den egna inerta deponin var 280 ton under Detta exklusive fönster från fönsterkarmar som under 2012 var 44 ton. Dessa ska sönderdelas och sorteras i respektive fraktioner. 7 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL Enligt anmälningsärende Anläggningens namn: Korsträsk avfallsanläggning SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlager annat avfall än farligt avfall Typ av avfall som tas emot: Annat avfall än farligt avfall från hushåll Totalt mottagen mängd: ton Anläggningens kapacitet: Anläggningens namn: Korsträsk avfallsanläggning (25)

20 SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Avvattning av slam från gatubrunnar och liknande Typ av avfall som tas emot: Totalt mottagen mängd: Anläggningens kapacitet: Enligt tillstånd Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation i Norrbotten lämnade Älvsbyns Energi AB, , tillstånd enligt miljöbalken för verksamhet med avfall och bränsle på fastigheten Älvsbyn 24:1. För tillståndet gäller 20 villkor. Anläggningens namn: Älvsbyns återvinningscentral SNI-kod: , 90.30, 90.50, , 90.80, , , 20.40, Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, biologisk behandling, sortering och bearbetning. Typ av avfall som tas emot: Avfall från hushåll samt annat avfall än farligt avfall från verksamheter Totalt mottagen mängd: 4114 ton Anläggningens kapacitet: Anläggningens namn: Älvsbyns återvinningscentral SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Deponering av inert avfall Typ av avfall som tas emot: Inert avfall från hushåll samt verksamheter Totalt mottagen mängd: 245 ton Anläggningens kapacitet: ton 8 NEDLAGDA DEPONIER Benämning/Fastighetsbeteckning Avfallsslag Start/ Slutår Nedre Tväråsel, Nedre Tväråsel 1:29 Hushållsavfall? Vidsel Övre, Riddarhällan 2:4 Industri/Hushållsavfall Vidsel Nedre, Finnäset 1:31 Hushållsavfall Övre Tväråsel, Övre Tväråsel 10:1 Hushållsavfall? Nybyn, Nybyn 1:48 Hushållsavfall? Tvärån, Tvärån 3:16 Hushållsavfall Granträsk, Granträsk 2:16 Hushållsavfall? Vistbäcken Hushållsavfall Korsträsk, Heden 1:31 Industri/Hushållsavfall Laver, Lavergruvan Gruvavfall (25)

21 Älvsbyn, Älvsbyn 22:1 Industri/Hushållsavfall? Förteckningen över nedlagda deponier innehåller både kommunägda fastigheter och privatägda. Enligt Naturvårdsverkets 2006:6 6 ska avfallsplanen innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används för detta ändamål. För varje sådan deponi skall en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare skall planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. I Älvsbyns kommun har ingen riskinventering utförs på de nedlagda deponierna. Ansvarig: Älvsbyns kommun. Myndighetsnämnden har tillsyn över nedlagda deponiverksamheter. Deponierna ska delas in i riskklasser enligt Naturvårdsverkets rapport 3857: 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla åtgärder behövs 4. Liten risk Åtgärder bedöms inte nödvändiga 9 SAMRÅD Samråd med tillsynsmyndigheten (miljökontoret) har hållits MILJÖBEDÖMNING AV PLANEN Enligt bestämmelserna i miljöbalken (1998:808, kap 6) och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) ska avfallsplaner miljöbedömas, eftersom de oftast anger förutsättningar för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som innebär betydande miljöpåverkan. I en avfallsplan anges ofta vilka verksamheter och åtgärder som kommunen anser ska utföras. Därmed anges förutsättningar för projekt och verksamheter som kan komma att behöva tillstånd Miljökonsekvenser av avfallsplanens mål Nedan sammanfattas hur målen i avfallsplanen förhåller sig till de nationella miljömålen. Respektive detaljerat mål efterföljs av en enskild miljöbedömning. Målen gäller till Ingen redovisning av koppling till regionala mål sker, eftersom dessa sammanfaller med de nationella målen. Fler invånare lämnar begagnat till återanvändning (25)

22 Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Återanvändning ger minskad konsumtion vilket leder minskad nyproduktion. Minskad mängd nyproducerade varor och förpackningar ger en minskning av avfall och hushållning med jordens resurser. Detta ger minskade utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften. Detta bidrar positivt till miljömål frisk luft, begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö Minskning av det insamlade osorterade hushållsavfallet med 10 % till år 2017 genom ökad källsortering. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Informationsinsatser till medborgare om att minska på avfallsmängden och därmed de transporter som omfattas av avfallsflödet. Bidrar positivt till miljömål frisk luft genom att minskade mängder avfall går till förbränning samt transporteras. Utreda om lämplig avsättning av matavfall och behandling med strävan att utvinna energi (biogas). Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Biologisk behandling av matavfallet bidrar positivt till miljömål god bebyggd miljö. Genom att ta tillvara på biogas/energi från matavfallet skapas möjligheter till att bidra positivt till miljömål begränsad klimatpåverkan. Det utsorterade brännbara materialet ska vara en så ren fraktion att det accepteras för förbränning för energiutvinning. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Genom att ett så rent material som möjligt levereras till förbränningsanläggningen, minimeras mängden föroreningar i utsläppen och bidrar positivt till miljömål frisk luft. Mängden osorterat deponiavfall som deponeras ska maximalt uppgå till 250 ton år 2014 och 200 ton år Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan, såväl vad gäller miljöbelastningen på deponin som transporterna dit. Bidrar positivt till miljömål frisk luft genom att mindre avfall transporteras. Bidrar positivt till miljömål God bebyggd miljö genom förbättrad källsortering och återvinning. Det är även i enlighet med EU:s direktiv som lyfter fram avfallshierarkin, men tanke på minskade mängder deponerat avfall. Information om avfallshantering och källsortering ska kontinuerligt uppdateras på hemsidan. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan, om ökad information innebär förändrat beteende som innebär bättre hantering, bättre sortering och/eller högre återvinningsgrad (25)

23 Vid minst ett tillfälle under genomförandetiden ska en enkätundersökning skickas ut för att på så sätt få information om vad som upplevs som är bra och mindre bra med avfallshanteringen. Miljöpåverkan: Ingen miljöpåverkan. Är en åtgärd för att inhämta kunskap. Minska mängden felsorterat material i brännbart och komposterbart avfall från verksamheter och flerfamiljshus. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Genom att ett så rent material som möjligt levereras till förbränningsanläggningen, minimeras mängden föroreningar i utsläppen och bidrar positivt till miljömål frisk luft. Effekten av stickprover/plockanalys kan bli bättre sortering, vilket ger en positiv miljöpåverkan. Biologisk behandling av matavfallet bidrar positivt till miljömål god bebyggd miljö. Genom att ta tillvara på biogas/energi från matavfallet skapas möjligheter till att bidra positivt till miljömål begränsad klimatpåverkan. Avfall, och särskilt farligt avfall, ska omhändertas, lagras och transporteras på ett kompetent och ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt säkerställt sätt av såväl hushåll som företag. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Informationsinsatser som ska öka medborgarnas kunskap om hanteringen av farligt avfall, vilket kan bidra till ökad insamling. Bidrar positivt till miljömål Giftfri miljö genom rätt hantering och omhändertagande samt miljömål God bebyggd miljö genom att påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Mängden farligt avfall i hushållens kärlavfall ska minska. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Informationsinsatser ska öka invånarnas kunskap om hur viktigt det är att inte slänga farligt avfall i den brännbara fraktionen. Detta leder till att ett renare material förbränns och risken för spridning av föroreningar minskar. Bidrar positivt till miljömål frisk luft genom minskad förbränning av farligt avfall som felaktigt källsorterats i brännbar fraktion samt till miljömål god bebyggd miljö genom att påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Målet bidrar även positivt till miljömål giftfri miljö genom korrekt hantering och omhändertagande. Att genom god och hög service på ÅVC minimera felsorteringen av farligt avfall. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Bidrar positivt till miljömål Giftfri miljö genom rätt hantering och omhändertagande samt miljömål God bebyggd miljö genom att påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras (25)

24 Nedskräpningen utomhus på platser som allmänheten har tillträde till ska minska. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Genom att arbeta med åtgärder för att minska nedskräpningen inom vissa utsatta områden i kommunen bidrar målet positivt till nationella miljömålet god bebyggd miljö. Olaga dumpning av avfall i skog och mark minskar. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Genom att arbeta med åtgärder för att minska nedskräpningen inom vissa utsatta områden i kommunen bidrar målet positivt till nationella miljömålet god bebyggd miljö. Anordna skräpplockardagar för skolor och förskolor m fl. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan Genom att arbeta med åtgärder för att minska nedskräpningen inom vissa utsatta områden i kommunen bidrar målet positivt till nationella miljömålet god bebyggd miljö. ÄEAB har som målsättning att under år 2014 bygga en frystorkanläggning i Korsträsk där slam ska frystorkas och efterkomposteras och därefter blandas med flyg- och bottenaskan från värmeverket. Produkten som bildas avses att återföras som växtnäring till naturen i form av anläggningsjord eller jordförbättringsmedel. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Bidrar positivt till miljömål god bebyggd miljö genom att möjligheter skapas för återföring av näringsämnen. 11 TILL LÄNSSTYRELSENS SAMMANSTÄLLNING 1. Administrativa uppgifter Kommun: Älvsbyn År: 2013 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Övriga medverkande nämnder: Myndighetsnämnden 2. Kommunens befolkning och struktur (2 ) Befolkning totalt: Datum: Antal hushåll i småhus: ca Antal hushåll i flerbostadshus: ca 1400 (453 i kommunala) Antal hushåll i fritidshus: ca (25)

25 3. Avfall som kommunen ansvarar för (3 ) Totalt insamlad mängd avfall: ca ton Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 388 ton Insamlad mängd farligt avfall: ca 25 ton 4. Avfall som omfattas av producentansvar (4 ) Insamlade mängder avfall: 898 ton (exkl däck, bilar och läkemedel) 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall (5 ) Anläggningens namn: Korsträsk avfallsanläggning SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlager annat avfall än farligt avfall Typ av avfall som tas emot: Annat avfall än farligt avfall från hushåll Totalt mottagen mängd: ton Anläggningens kapacitet: Anläggningens namn: Korsträsk avfallsanläggning SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Avvattning av slam från gatubrunnar och liknande Typ av avfall som tas emot: Totalt mottagen mängd: Anläggningens kapacitet: Anläggningens namn: Älvsbyns återvinningscentral SNI-kod: , 90.30, 90.50, , 90.80, , , 20.40, Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, biologisk behandling, sortering och bearbetning. Typ av avfall som tas emot: Avfall från hushåll samt annat avfall än farligt avfall från verksamheter Totalt mottagen mängd: 4114 ton Anläggningens kapacitet: Anläggningens namn: Älvsbyns återvinningscentral SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Deponering av inert avfall Typ av avfall som tas emot: Inert avfall från hushåll samt verksamheter Totalt mottagen mängd: 245 ton Anläggningens kapacitet: ton (25)

26 12 LOKALA MÅL SOM UTGÅR FRÅN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH REGIONALA MÅL Samtliga lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för och för det avfall som kommunen inte ansvarar för återfinns i kapitel 10 Miljökonsekvenser av avfallsplanens mål (25)