DELÅRSRAPPORT 2. Januari augusti Förvaltningsberättelse med bokslut och helårsprognos 1 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT 2 Januari augusti 2018 Förvaltningsberättelse med bokslut och helårsprognos 1 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 VÅRD UTAN KÖER... 6 BÄST VÅRDKVALITET INGA VÅRDSKADOR HÅLLBART ARBETSLIV EKONOMI I BALANS FINANSIELLT BOKSLUT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS BILAGOR BILAGA 1 REDOVISNING UTIFRÅN MÄTPLAN BILAGA 2 TEKNISKA BUDGETJUSTERINGAR Delårsrapport godkändes av landstingsfullmäktige den 10 oktober Diarienummer LK/ Rapporten är producerad av Landstinget i Värmland. Foto: Jens Magnusson 2 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

3 FÖRORD Hösten är här och vi sammanställer nu delårsrapport 2 där vi finner både glädjeämnen och utmaningar. Jag vill börja med att säga hur glädjande det är att höra hur det i organisationen finns tilltro till att utveckla och övervinna de utmaningar som finns. Utvecklingsplanen är väl känd och BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) är till stora delar genomfört och förväntas ge ökad tillgänglighet när arbetsväxlingen får fullt genomslag. Och det är nu det gäller att hålla i och hålla ut i utvecklingsarbetet för att klara uppdraget - vård utan köer. Många insatser görs för att förbättra tillgängligheten som till exempel arbetet med att ta fram alternativa kontaktvägar i vården. I Värmland har vi nu över anslutna användare till 1177.se. På ett antal vårdcentraler har ett nytt telefonisystem implementerats med framgång och det kommer fortsätta införas på resterande vårdcentraler. Nationellt står vi oss väl inom många områden. Till exempel för första besök till den specialiserade psykiatriska vården där landstinget i Värmland återfinns bland de bästa i Sverige. Här får 92 procent av patienterna ett besök inom 90 dagar. Fortsatt inom psykiatrin har 86 procent av patienterna till barn- och ungdomspsykiatrin fått tid inom 30 dagar. Vilket är en stor förbättring gentemot 2017 års 55 procent. Ett hållbart arbetsliv är en viktig del i arbetet för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och det är därför extra glädjande att se att statistiken för längre tids sjukskrivningar minskat. Även den genomsnittliga sjukfrånvaron har minskat. När det kommer till ekonomin visar resultaten tydligt att vi behöver fortsätta intensifiera vårt förändringsarbete. Landstingsstyrelsen kommer fortsätta ha stort fokus på ekonomin och de åtgärder som genomförs. Här behöver vi alla tillsammans bidra för att åstadkomma en vård utan köer, bästa vårdkvalitet, inga vårdskador och en ekonomi i balans. Det är tillsammans vi tar oss mot visionen livskvalitet i världsklass! Karlstad den 2 oktober 2018 Fredrik Larsson (M) Landstingsstyrelsens ordförande DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBART ARBETSLIV MINSKAT MILJÖAVTRYCK EKONOMI I BALANS Effektmålen god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter är långsiktiga mål som därför endast följs upp i årsredovisningen. Detsamma gäller resultat- och kvalitetsmålet respektfulla möten samt de flesta indikatorer inom bäst vårdkvalitet. Perspektivmålet minskat miljöavtryck och i stort sett alla indikatorer inom hållbart arbetsliv följs också årsvis. Landstingets uppdrag enligt landstingsplan 2018 kommer även de att följas upp i årsredovisningen. VÅRD UTAN KÖER Inom målet vård utan köer följs tillgängligheten inom ramen för vårdgarantin, tillgängligheten inom ramen för den tidigare förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin, flödet på länets akutmottagningar, tillgängligheten till folktandvården och användandet av digitala och elektroniska tjänster (e-hälsa). Den upplevda tillgängligheten rapporteras i årsredovisningen. Måluppfyllelse och/eller beskrivning av genomförda insatser och effekter går att läsa på sida 6. BÄST VÅRDKVALITET Inom målet bäst vårdkvalitet följs en indikator inom förebyggande och hälsofrämjande insatser, en indikator inom omvårdnadskvalitet och medicinsk kvalitet och samverkan med länets kommuner i delårsrapporten. Måluppfyllelse och/eller beskrivning av genomförda insatser och effekter går att läsa på sida DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

5 INGA VÅRDSKADOR Inom målet inga vårdskador följs förekomsten av vårdskador, följsamheten till riktlinjer och rutiner för att förebygga vårdskador, patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar samt avvikelsehanteringen. Måluppfyllelse och/eller beskrivning av genomförda insatser och effekter går att läsa på sida 16. HÅLLBART ARBETSLIV Inom målet hållbart arbetsliv följs följsamheten till riktlinjer och rutiner för att säkerställa ett strukturerat, systematiserat och samordnat arbetsmiljöarbetet. Här ingår att följa utvecklingen av sjukfrånvaron i delårsrapporten. Uppföljningen omfattar även verksamheternas vidareutveckling av sina kompetensförsörjningsplaner i enlighet med landstinget strategiska plan för kompetensförsörjning. Måluppfyllelse och/eller beskrivning av genomförda insatser och effekter går att läsa på sida 20. EKONOMI I BALANS Inom målet ekonomi i balans följs det upp att budgeterat resultat uppnås, att budgeterad nettokostnadsram hålls, att fastställt belopp till pensionsfonden avsätts samt att ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås. Måluppfyllelse och/eller beskrivning av genomförda insatser och effekter går att läsa på sida 24. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 5

6 RESULTAT- OCH PERSPEKTIVMÅL VÅRD UTAN KÖER Inom målet vård utan köer följs tillgängligheten inom ramen för vårdgarantin, den tidigare förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin, flödet på länets akutmottagningar, tillgängligheten till folktandvården och användandet av digitala och elektroniska tjänster (e-hälsa). Såväl nationellt som inom landstinget är tillgänglighet ett prioriterat område. Vårdgarantin är ett lagkrav gällande grundläggande tillgänglighet och den anger inom vilka tidsgränser landsting ska erbjuda vård. Om landstinget inte har möjlighet att erbjuda vård enligt vårdgarantin ska patienten erbjudas vård hos annan vårdgivare. Nationella tillgänglighetsmätningar görs två gånger per år inom primärvården och varje månad inom specialistvården. Utöver det genomför landstinget egna mätningar. Telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar hos primärvården är fortsatt en utmaning och i dagsläget uppnås inte respektive indikatornivå. Inom område öppenvård pågår förändringsarbetet bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), som bland annat avser förbättra flödet och minska kötiderna. Inom den specialiserade vården uppnås inte indikatornivåer för förstabesök inom 90 dagar respektive operation eller åtgärd inom 90 dagar. Inom akutsjukvården föreligger utmaningar med de två indikatorerna handläggningstid om högst fyra timmar och att patienten ska erhålla läkarbedömning inom en timme, vilka ännu inte når önskad nivå. I fråga om barn- och ungdomspsykiatrin uppnås inte indikatornivåer för förstabesök inom 30 dagar eller fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. den mätning som gjordes 2017, men lägre än indikatornivån. Resultatet för vårdcentralerna varierade mellan 53 och 100 procent och låg på 86 procent för riket som helhet. Kontakt med vårdcentral samma dag (0) Alla som söker telefonkontakt ska få kontakt samma dag. Vid den nationella mätningen som genomfördes våren 2018 rapporterades ett resultat på 80 procent. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med Landstinget följer också vårdcentralernas telefontillgänglighet månadsvis och även där noteras en stor spridning inom länet. Indikatornivån anger att samtliga telefonsamtal ska besvaras samma dag, vilket inte uppnåddes under mätperioden januari till augusti Det genomsnittliga utfallet om 78 procent var högre än för motsvarande period föregående år (75 procent). 6 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

7 Alternativa kontaktvägar Ett antal vårdcentraler har med framgång implementerat ett nytt telefonisystem och under året kommer detta att införas på bred front. Förbättrad hantering av telefonköer samt fortsatt arbete med alternativa kontaktvägar väntas generera en högre telefontillgänglighet. Utvecklingen av alternativa kontaktvägar som 1177.se fortgår och landstinget har över anslutna användare i Värmland. Förstabesök till vårdcentral (7) Samtliga patienter som söker kontakt med läkare på vårdcentral ska få en tid inom sju dagar, vilket ännu inte uppnåtts. Vid den nationella mätning som genomfördes våren 2018 fick 92 procent av de patienter som sökt kontakt med läkare på vårdcentral ett besök inom sju dagar. Det innebär en ökning gentemot mätningen våren 2017 (91 procent) och är ett resultat som ligger över rikets 90 procent. Landstinget i Värmland återfinns därmed bland de landsting som har högst tillgänglighet enligt den nationella mätningen. De privata vårdcentralerna visar generellt ett högre resultat än de landstingsdrivna. Här framkommer även en viss skillnad mellan kvinnor och män, där fler kvinnor har kontakt med läkare på vårdcentral. Landstinget mäter kontinuerligt tillgängligheten till läkare på vårdcentral. Under perioden januari till augusti var det i genomsnitt 77 procent av läkarbesöken som genomfördes inom sju dagar, medan utfallet motsvarande period förra året uppgick till 75 procent. Under perioden januari till augusti var tillgängligheten högre för somatisk specialistvård som noterade ett genomsnitt på 83 procent, jämfört med motsvarande period föregående år då utfallet var 82 procent. Vid utgången av augusti 2018 stod patienter i kö till ett första besök inom den somatiska specialistvården, vilket är 843 fler än vid samma tidpunkt Åtgärder för utökad mottagningskapacitet och arbetsväxling fortlöper inom flera verksamhetsområden. Den genomsnittliga andelen patienter som fått operation eller åtgärd inom 90 dagar var under perioden 61 procent, medan motsvarande andel samma period 2017 var 62 procent. Vid augusti månads slut stod patienter i kö till operation eller åtgärd, vilket är 333 fler än vid samma tidpunkt Andelen patienter som väntat mindre än 90 dagar på förstabesök till specialiserad psykiatrisk vård uppgick under perioden till 92 procent, jämfört med föregående års 94 procent. Den sista augusti stod 364 patienter i kö för ett förstabesök inom den psykiatriska specialistvården, vilket är 70 fler än vid samma tidpunkt Vid en nationell jämförelse återfinns Landstinget i Värmland bland de högst presterande vad gäller andel väntande till förstabesök, men rankas lägre då det kommer till operation eller åtgärd. Samtliga resultat ligger under respektive indikatornivå. Se tabell 2, sida 11, Patienter i kö till specialistvård, varav andel som väntat kortare än 90 dagar. Se tabell 1, sida 11, Nybesök till läkare på vårdcentral, varav andel inom sju dagar. Tillgänglighet till specialistvården (90-90) Inom ramen för vårdgarantin följer landstinget tre indikatorer för den specialiserade vården. Alla patienter som bedöms ha ett medicinskt behov ska få ett förstabesök inom 90 dagar. Detta gäller både den somatiska och den psykiatriska specialistvården. Dessutom ska samtliga patienter inom somatisk specialistvård som bedöms vara i behov av operation eller åtgärd få påbörja denna inom 90 dagar. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 7

8 Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin (30-30) Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) följer landstinget tre indikatorer. Andel förstabesök till BUP inom 30 dagar Under perioden januari till augusti genomfördes i snitt 86 procent av förstabesöken inom 30 dagar, en förbättring gentemot samma period föregående år (55 procent), vilken främst härrör från det nya arbetssättet med en mottagningsenhet. Förutom att förbättra tillgängligheten till första besök avser denna omställning även öka både kvalitet och enhetlighet på bedömningar. Indikatornivån uppnås inte, men arbetet med att förbättra tillgängligheten fortgår. Andel påbörjade fördjupade utredningar respektive behandlingar i BUP inom 30 dagar efter behandlingsbeslut Andelen fördjupade utredningar som påbörjades inom 30 dagar var under januari till augusti i genomsnitt 77 procent. Under samma period 2017 var denna andel 75 procent. I genomsnitt påbörjades behandling inom 30 dagar i 25 procent av fallen, motsvarande andel var 30 procent under samma period föregående år. Utvecklade gruppbehandlingar och utökat utbud av föräldrastöd i grupp samt en fortsatt följsamhet till vårdprogram och vårdplan planeras för att bättre möta efterfrågan. 8 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

9 Handläggningstid på akutmottagningarna Landstingets mål är att flödet på sjukhusens akutmottagningar ska förbättras. Ingen patient bör ha en handläggningstid över fyra timmar på akutmottagning. I genomsnitt hade 68 procent av patienterna en vistelsetid på högst fyra timmar under januari till augusti och indikatornivån uppnås därmed inte. Under samma period 2017 var motsvarande andel 74 procent. Samtliga sjukhus bidrar till det lägre utfallet jämfört med motsvarande period föregående år, men den största minskningen kan konstateras för Centralsjukhuset i Karlstad. Mot slutet av perioden ses dock förbättringar för sjukhuset i Arvika med ett utfall på 82,9 procent i augusti. Se tabell 3, sida 11, Patienter på akutmottagning, varav andel inom högst fyra timmar. Läkarbedömning akutmottagning Indikatornivån 2017 är att landstinget ska öka andelen patienter som efter ankomst till akutmottagning läkarbedömts inom en timme. Under perioden januari till augusti 2018 träffade i genomsnitt 51 procent av patienterna läkare inom en timme, medan motsvarande siffra föregående år var 55 procent. Samtliga sjukhus uppvisar en sjunkande andel, men utfallet påverkas till största delen av Centralsjukhuset i Karlstad. Även här ses en förbättring för sjukhuset i Arvika mot slutet av perioden. Tillgänglighet till folktandvården Folktandvården redovisar två indikatorer avseende tillgänglighet, en för nya patienter och en för befintliga. I båda fallen anger indikatornivån att väntetiden ska vara högst sex månader hos hälften av klinikerna. Utfall mäts för hela allmäntandvården och utgår från andel kliniker som klarar den uppsatta nivån. Under perioden 2018 uppnådde 20 procent av klinikerna en väntetid under sex månader för nya patienter och 28 procent nådde motsvarande nivå för befintliga patienter. Tillgängligheten har därmed minskat för nya patienter, men för befintliga är situationen något bättre. Samtliga patienter med hög risk för ohälsa får dock behandling enligt vårdplan. Insatsen med ökad arbetsfördelning fortgår, centralt för en förbättrad tillgänglighet bedöms rekryteringen av tandläkare vara. Även förmågan att behålla medarbetare står i fokus och folktandvården söker därför öka verksamhetens attraktivitet. Bristen på specialister är fortsatt stor, men upphandling av en extern leverantör av ortodontitjänster och ett avtal med Folktandvården Stockholm väntas medföra en förbättrad tillgänglighet. Användandet av digitala tjänster Digitala tjänster har möjlighet att underlätta vardagen både för patienter och medarbetare. Här finns potential att utveckla nya kontaktvägar gentemot patient och ett starkare stöd för verksamheten med ökade möjligheter till uppföljning. Pågående arbete med alternativa kontaktvägar väntas ge en högre telefontillgänglighet och antalet anslutna till 1177.se ökar stadigt. För att ytterligare förbättra tillgängligheten kommer en ny modell, där patienten själv bokar tid via webben utifrån behov istället för behandlarens profession, att pilottestas av två vårdcentraler. Se tabell 4, sida 11, Läkarbedömda inom en timme. Även inom somatisk specialistvård pågår införandet av nya e-tjänster, som är ett prioriterat område i arbetet med Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård. Med hjälp av tidsbokning via webben blir det enklare för patienten att göra ombokningar, vilket i sin tur DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 9

10 kan leda till färre obokade tider och därmed skapa ett bättre flöde och resursutnyttjande. Produktions- och kapacitetsplanering Arbetet med produktionsplanering intensifieras under Arbete pågår där samtliga verksamheter inom område slutenvård ska produktions- och kapacitetsplanera utifrån befolkningens behov samt initiera åtgärder för att hantera efterfrågan. Arbetet handlar även om att på ett bättre sätt nyttja den gemensamma resursen operationssalar och att genom daglig styrning använda tillgängliga resurser effektivt. Inom område öppenvård noteras en ökad produktion på övergripande nivå jämfört med motsvarande period föregående år. Den högre produktionen kan till viss del förklaras med högre bemanning, men ett fortsatt intensivt arbete pågår med att minska områdets kostnader för inhyrd personal. Inom området påbörjas under året även ett arbete med ambitionen att ta fram produktionsmål för samtliga professioner med patientkontakt och för respektive enhet. Förändringsarbetet bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) är till stora delar genomfört och förväntas ge ökad tillgänglighet när volymerna tilltar och effekten av arbetsväxlingen därmed får fullt genomslag. Med syfte att förbättra tillgängligheten implementeras under hösten ett digitalt ankomstformulär för BUP. Test av gemensam remissbedömning mellan BUP, första linjen och barn- och familjehälsan genomförs också för att rätt patient ska få sin insats i rätt tid på rätt vårdnivå. Omorganisation och nyrekrytering av specialistkompetens på sjukhuset i Arvika har tidigare inneburit utmaningar, men tillsammans med införandet av en akutjourlinje förväntas dessa framöver medföra en förbättrad tillgänglighet. Operationsköerna innebär även fortsättningsvis en utmaning. Planerade och genomförda åtgärder för ökad tillgänglighet, bland annat i form av nya operationssalar, kan förväntas ha effekt under hösten och bör skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Förväntad utveckling Under året pågår ett flertal insatser för att öka tillgängligheten vissa förväntas ge effekt på kort sikt, andra på längre sikt. Inom primärvården fortgår arbetet med att förbättra telefontillgängligheten och att nyttja det nya telefonisystemet på bästa sätt. En ökad digitalisering med fler kontaktvägar och bättre arbetsredskap bör också vara till gagn för tillgängligheten. Bland annat planeras en ny funktionalitet, i form av behovsstyrd tidsbokning via webben, att pilottestas under hösten. 10 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

11 Tabell 1. Nybesök till läkare på vårdcentral, varav andel inom 7 dagar, nationell punktmätning under våren 2018 Antal Andel 2017 Antal Andel 2016 Antal Andel Offentlig regi ,9% ,4% ,6% Privat regi (hälsovalet) ,4% ,8% ,1% Totalt Landstinget i Värmland ,2% ,9% ,2% varav kvinnor ,4% ,1% ,9% varav män ,0% ,9% ,7% Tabell 2. Patienter i kö till specialistvård, varav andel som väntat kortare än 90 dagar, genomsnitt för perioden Antal Andel Antal Andel Antal Andel Första besök, somatisk vård ,8% ,8% ,0% Första besök, psykiatrisk vård ,0% ,0% ,2% Operation/behandling ,0% ,7% ,8% Tabell 3. Patienter på akutmottagning, varav andel inom högst fyra timmar, genomsnitt för perioden Antal Andel Antal Andel Antal Andel Landstinget i Värmland ,1% ,9% ,7% varav kvinnor ,9% ,4% ,2% varav män ,4% ,3% ,1% varav ej angivet 2 84,6% 1 70,0% 1 80,0% Tabell 4. Läkarbedömda inom 1 timme, genomsnitt för perioden Antal Andel Antal Andel Antal Andel Landstinget i Värmland ,0% ,4% ,2% varav kvinnor ,3% ,4% ,8% varav män ,8% ,5% ,7% varav ej angivet 1 30,0% 1 87,5% 1 50,0% DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 11

12 RESULTAT- OCH PERSPEKTIVMÅL BÄST VÅRDKVALITET Inom målet bäst vårdkvalitet följs förebyggande och hälsofrämjande insatser, följsamhet till nationella riktlinjer, omvårdnadskvalitet och medicinsk kvalitet samt samverkan med länets kommuner. Landstinget ska erbjuda vård av bästa kvalitet. Följsamheten till nationella riktlinjer, och de flesta av målen inom bäst vårdkvalitet följs i årsredovisningen, medan några få mål följs upp i delårsrapporteringen. Hälsofrämjande och förebyggande insatser Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en långsiktigt strategisk åtgärd där levnadsvanorna har stor betydelse för folkhälsan. Riskbruk av alkohol, rökning, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor innehåller rekommendationer för att stödja personer att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor med hälsofrämjande samtal. Prioriterade grupper är vuxna med särskild risk, vuxna som ska genomgå operation, gravida samt barn och unga under 18 år. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtalet är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Tjugotre procent av samtliga patienter som besökte vården under de åtta första månaderna 2018 tillfrågades om sina levnadsvanor (totalt unikt tillfrågade patienter). Det är en förbättring jämfört med motsvarande period 2017 (21 procent). Lika stor andel män som kvinnor tillfrågades. Totalt har patienterna erhållit åtgärder för att kunna förbättra sina levnadsvanor (enkla råd, rådgivande samt kvalificerat råd). Flest åtgärder har patienter med otillräcklig fysisk aktivitet mottagit, totalt 4 495, varav 599 förskrivningar för Fysisk Aktivitet på Recept (FAR). Inom område öppenvård pågår pilotprojektet Hälsosamma levnadsvanor med mål att integrera det förebyggande- och hälsofrämjande arbetet kopplat till bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Fokus är att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och erbjuda egenvårdsråd via Ett samarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård pågår för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och unga. Samverkan med länets kommuner Nya perspektiv Det strategiska arbetet sker genom Nya perspektiv, ett samarbete som går ut på att gemensamt driva utvecklingsfrågor inom hälsa, vård och omsorg mellan Region Värmland, kommunerna och Landstinget i Värmland. De områden Nya perspektiv arbetar med är äldres hälsa, barns hälsa och uppväxtvillkor, psykisk hälsa samt riskbruk/riskbeteende. Inom varje område finns en tvärprofessionell arbetsgrupp med representanter från kommuner och Landstinget i Värmland. Arbetsgruppernas uppdrag är att ta initiativ till utvecklingsinsatser på området utifrån behov och mål. Utskrivning från slutenvården Landstinget har sedan många år målet att samverkan med länets kommuner ska öka. Det har förstärkts i och med lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård som kräver kommun- och landstingssamverkan. Genom arbetet med Trygg och säker utskrivning samplanerar kommun, slutenvård, öppenvård tillsammans med patient och närstående på ett helt nytt sätt. Samordnad individuell plan (SIP) används som 12 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

13 stöd för personer med behov av samordning av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Se vidare Patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar, sida 18. Andra insatser Barn och ungas fysiska och psykiska hälsa Utvecklingsarbetet för barn och unga fortlöper och är högt prioriterat. Arbetet pågår i tre olika spår och arbetsgrupper: Utvecklings- och förbättringsarbeten för barn och unga generellt; Länsgemensam överenskommelse för barn och unga med psykisk ohälsa gällande uppdrags- och ansvarsfördelning inom landstinget samt Barns hälsa och uppväxtvillkor. Utveckla vårdutbud för mångsökare och multisjuka äldre Landstingets rehabiliteringskoordinatorer arbetar både mot öppenvården och sjukhusens specialistmottagningar och har som uppdrag att identifiera personer som riskerar långa sjukskrivningar, coacha de som har blivit sjukskriva och koordinera kontakterna med andra myndigheter. Tjänsterna kan användas både av den landstingsdrivna och den privata sjukvården. Projektet Geriatrisk vårdkedja med uppdrag att säkerställa en jämlik geriatrisk vård i länet arbetar vidare med prioritering av vård på olika nivåer, inkluderat vårdformer för att främja somatisk och psykisk hälsa för målgruppen. Utbyggnaden av de mobila resurserna för att nå de sköraste multisjuka äldre fortsätter med fler flyttbara tandvårdsutrustningar. Rätt vårdnivå Inom område öppenvård fortskrider förändringsarbetet för bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Det syftar till ett jämlikt, behovsstyrt och kostnadseffektivt arbetssätt med multiprofessionellt teamarbete. Den viktigaste drivkraften är ökad medicinsk kvalitet och bättre arbetsmiljö. Genom att låta patienten vara utgångspunkten säkerställs att patienten får ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå och att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Studier visar också att medarbetare som upplever att deras kompetens och kunskap används på rätt sätt trivs bättre på sitt arbete. Arbetsväxling och arbetsfördelning Inom folktandvården har en utbildning för tandsköterskor startats för att de ska ta över en del av tandhygienisternas arbete med de friskaste patienterna. Vårdnära service, som handlar om att frigöra tid till vård genom att rätt kompetens utför rätt arbetsuppgifter, är en viktig del i Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård för att säkerställa kvalitet. Under 2018 prioriteras öppenvården vid införandet av vårdnära service med syftet en effektivare materialförsörjning på de större vårdcentralerna i länet, vilket innebär att logistiken kring hanteringen av personaltextilier och material förbättras. Effektiviseringar har skett inom slutenvården genom förändrat verksamhetsöverskridande arbetssätt gällande remissgången vid misstanke om hudtumörer för att förbättra vårdkvaliteten och effektivisera verksamheterna. På specialistmottagningarna sker en arbetsväxling för bättre omhändertagande så att fler besök sker till sjuksköterska när det är lämpligt. Behovsstyrd vårdplatsstruktur Förbättringsarbetet med standardiserade vårdavdelningar och behovsstyrd vårdplatsstruktur fortskrider inom den somatiska slutenvården. Verksamhetscheferna har ett gemensamt ansvar för länets samtliga vårdplatser där det interna samarbetet inom somatiska slutenvården har fungerat genom att verksamheterna fördelar resurser mellan varandra utifrån behov. Kvoten för överbeläggningar är lägre än under samma period förra året (1,7 mot 2,6) och fortsätter vara lägre än riket (5,1) inom den somatiska slutenvården. Kvoten för utlokaliseringar har också minskat och ligger jämnt med riket. Inom den psykiatriska slutenvården har den ansträngda vårdplatssituationen under årets fyra första månader nu förbättrats. Kvoten för överbeläggning under 2018 är hittills 1,4. Undvikbar slutenvård Med standardiserad utskrivning ökar vårdkvaliteten genom en delaktig och trygg patient. Samordnande sjuksköterskor på vårdcentral möter upp den sköre patienten genom att arbeta för en fungerande sammanhållen vård i syfte att förhindra undvikbar slutenvård eller oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 13

14 Standardiserade vårdförlopp Införandearbetet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården har pågått i snart fyra år med totalt 31 vårdförlopp i drift. Ett SVF beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska genomföras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller. Syftet är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Patienterna ska känna sig delaktiga i sin egen vård och alltid känna till kommande steg i förloppet, ha tillgång till Min vårdplan och sin kontaktsjuksköterska, där den senare ansvarar för aktiva överlämningar mellan olika verksamheter. Hittills under 2018 har patienter gått igenom ett standardiserat vårdförlopp i landstinget, det vill säga antingen avslutat utredningen på grund av ingen cancer eller påbörjat cancerbehandling. I många vårdförlopp påbörjas behandlingen på ett universitetssjukhus i ett annat landsting. Landstinget i Värmland tar emot patienter i behov av kirurgi för sin bukspottkörtelcancer. Kunskapsstyrning Under 2018 etablerar Sveriges landsting och regioner, med stöd av SKL, ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Det är en viktig pusselbit för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Som en följd av det har ett kunskapsstyrningsråd skapats med uppdrag att stödja kunskapsstyrningsarbetet inom landstinget. En pilotutbildning Att leda kunskapsbaserad hälsooch sjukvård har genomförts för att stärka arbetet. Digitalisering och e-hälsa I framtidens hälso- och sjukvård har digitalisering och e-hälsa en given plats. Det digitala användandet fortsätter öka. Som ett exempel har drygt unika invånare i Värmland loggat in i Journalen via nätet sedan Pilotprojekt på Torsby sjukhus för införande av ett digitalt logistikstöd i vården har uppskattats av både medarbetare och ledning. Utvärderingen pågår inför ställningstagande om fortsatt utveckling. Det nationella tandhälsoprojektet, spelappen Rocka munnen, som gör tandborstningen till en lustfylld upplevelse för barn och unga, lanserades i maj och har sedan dess laddats ner av användare och ökar med 250 nya per dag. De flesta använder appen dagligen och genomsnittstiden per session är nästan åtta minuter. Effekten av sjukhusbibliotekens marknadsföring av e- tjänster, för att stödja inhämtningen av kunskap för hälso- och sjukvården visar på en ökning av nedladdade artiklar under perioden, samt en fördubbling av användningen av medicinska e-böcker. Antalet nådda användare vid sjukhusbibliotekens kurser, informationsinsatser samt utbildningar har ökat. Förväntad utveckling Samverkansarbetet inom landstinget och mellan kommunerna om trygg och säker utskrivning fortsätter. Återinskrivningarna är ett viktigt mått att följa när antal dagar som utskrivningsklar har minskat. Implementeringen av bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) pågår enligt plan. Höstens utmaning är att ytterligare öka volymerna för att uppnå så att effekterna av arbetsväxlingen slår igenom på allvar. Utveckling pågår med att utforma olika digitala tjänster i syfte att underlätta både för patienter och medarbetare. Införandearbetet med standardiserade vårdförloppen inom cancervården närmar sig sitt slut och ansvaret kommer att lämnas över till verksamheterna för ett fortsatt förbättringsarbete. Patient- och närståendeutbildningar, som främst riktas mot kroniska sjukdomar, kommer att förstärkas med ytterligare resurser under året. Utbildningarna leder till en bättre förmåga att hantera livssituationen för patienter och närstående samtidigt som de utvecklar vården. Det pågår ett flertal insatser kring digitalisering vilket kommer att resultera i ett större antal tjänster och verktyg för patienter och medarbetare. 14 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

15 Ett nytt system för en sammanhållen ärendehantering inom hälso- och sjukvård ska förenkla och förbättrakommunikationen och samarbetet mellan kommunen, sjukhusen och primärvården. Detta förväntas ge effekt i vårdens övergångar. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 15

16 RESULTAT- OCH PERSPEKTIVMÅL INGA VÅRDSKADOR Inom målet inga vårdskador följs förekomsten av vårdskador, följsamheten till riktlinjer och rutiner för att förebygga vårdskador, patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar samt avvikelsehantering. Vårdskador är ett prioriterat område då det orsakar lidande och ibland död för patienter. Det krävs därför att alla inom vården arbetar förebyggande för en säkrare vård. Såväl nationellt som inom landstinget följs utvecklingen över tid för andelen patienter med vårdskada per sjukhus. Vårdskador Sedan flera år används strukturerad journalgranskning för att mäta förekomsten av skador i vården i Sverige. Enligt dessa mätningar leder närmare åtta procent av alla vårdtillfällen till en vårdskada, vilket kan översättas till att varje år drabbas cirka patienter av vårdskada i landet. om den i så fall var undvikbar, det vill säga en vårdskada. Mätningarna ger en indikation om områden som behöver utvecklas för att förbättra patientsäkerheten. Den vanligast förekommande vårdskadan är vårdrelaterade infektioner. Andra vanliga skador är trycksår, kirurgiska skador och läkemedelsrelaterade skador. För årets första sex månader har landstinget granskat totalt 419 slumpmässigt utvalda vårdtillfällen varav 64 har identifierats med en vårdskada (15,3 procent). Det är en ökning jämfört med tidigare år och ökningen har skett på samtliga tre sjukhus. Den strukturerade markörbaserade journalgranskningen baseras på att ett slumpmässigt urval av journaler och görs utifrån fastställda kriterier. I granskningen identifieras journaluppgifter som kan indikera en skada. Därefter bedöms om en skada inträffat och Vårdtillfällen (vtf) med vårdskada 2018 (januari-juni) 2017 (helår) 2016 (helår) Granskade vtf Andel Vtf med vårdskada Granskade vtf Andel Vtf med vårdskada Granskade vtf Vtf med vårdskada Andel Landstinget i Värmland ,3% ,4% ,6% Centralsjukhuset i Karlstad ,9% ,9% ,1% Sjukhuset i Arvika ,1% ,5% ,2% Sjukhuset i Torsby ,0% ,1% ,8% 16 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

17 Vårdrelaterade infektioner En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. I mars varje år genomförs en nationell punktprevalensmätning. Utöver denna görs även två egna mätningar i landstinget, den senaste i maj. Mätningen i maj visade att 6,0 procent patienterna inom den somatiska vården hade en vårdrelaterad infektion. Det är en förbättring mot mätningen i mars (8,1 procent) och under indikatornivån på högst 7,0 procent. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andelen protesrelaterade infektioner inom ortopedi är fortsatt på en hög nivå. Ett verksamhetöverskridande samarbete för att minska dessa har påbörjats i en arbetsgrupp som består av representanter från Patientsäkerhetscentrum, Ortopedi Arvika Karlstad, Smittskydd, samt Infektion. Trycksår Andel patienter med vårdrelaterad infektion inom somatiskt vård i den nationella mätningen 5% 8% I mars varje år genomförs en nationell trycksårsmätning där samtliga avdelningar inom somatisk slutenvård deltar. Den visade att 12,0 procent av landstingets slutenvårdspatienter hade minst ett trycksår. Det är en minskning mot föregående år (12,4 procent) och fortsatt lägre än riket (14,1 procent). 9% 10% 8% Landstinget i Värmland Riket 20% 15% 10% 5% 0% Andel patienter med trycksår 13% 14% 15% 12% 12% Landstinget i Värmland Riket Trycksår orsakas av att cirkulationen i ett område av huden har försämrats på grund av tryck. Ett trycksår kan komma snabbt, ibland bara på några timmar. Det är därför tidigt insatta preventiva åtgärder för att förhindra att trycksår uppstår är av högsta betydelse. Genom att tidigt identifiera patienter med ökad risk för trycksår och sätta in förebyggande åtgärder kan andelen patienter med trycksår minimeras. Den positiva trenden för andelen patienter med dokumenterad hud- och riskbedömning inom 24 timmar håller i sig (63 procent respektive 44 procent), men ligger lägre än riket. Andelen patienter med trycksår av de allvarligaste kategorierna (2 4) har varierat stort över tid. Trots en ökning (7,2 procent) från föregående år (5,0 procent) är det lägre än riket (7,6 procent) påbörjades mätningen av andelen sjukhusförvärvade trycksår. Under 2018 ses en minskning från 10,4 procent till 9,8 procent vilket är lägre än riket (10,6 procent). Resultaten varierar stort mellan landstingets vårdavdelningar. I tillägg till den nationella mätningen utförs en landstingstäckande mätning i oktober, medan ett fåtal avdelningar har valt att mäta varje månad. De avdelningar där det mäts mer frekvent ligger generellt högre i riskbedömning och lägre i sjukhusförvärvade trycksår. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 17

18 Följsamhet till hygienrutiner och klädregler För att följa upp hur väl medarbetarna följer basala hygienrutiner och klädregler genomförs även här en nationell mätning i mars varje år, samt att landstinget valt att mäta följsamheten månadsvis. Mätningen består av observationer av åtta delmoment. Indikatornivån för följsamheten (det vill säga följsamhet till rutiner och regler i samtliga åtta delmoment) höjdes inför 2018 från 85 till 90 procent. I den nationella mätningen i mars var följsamheten bland landstingets medarbetare högre än riket (81,3 procent jämfört med 73,9 procent). Genomsnittet för samtliga månadsmätningar till och med augusti i år är 81,2 procent, jämfört med samma period föregående år (81,5 procent). Delmomenten Bristande användning av handsprit före patientkontakt och Användning av plastförkläde är de vanligast förekommande orsakerna till låg följsamhet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% jan-16 Mar Basala hygienrutiner och klädregler Maj Jul Sep Nov jan-17 Mar Landstinget i Värmland Maj Jul Sep Nov jan-18 Mar Maj Indikatornivå Stöd finns för de enheter som inte nått tillräckliga resultat. Ett arbete genomförs för att resultaten ska finnas lättillgängliga på intranätet på enhetsnivå vilket kan bidra till ökad följsamhet och bättre resultat. Jul För att minska ledtiderna vid utskrivning från slutenvård samt åstadkomma en trygghetsskapande och säker vård finns samordnande sjuksköterska på varje vårdcentral, samt mobilt resursteam Karlstad. Ett utvecklingsarbete med mobilt närsjukvårdteam och mobil hemsjukvårdsläkare i västra och norra Värmland har pågått under perioden. Sifforna indikerar att arbetet har givit resultat. Andelen tillgängliga vårddagar som nyttjas av utskrivningsklara patienter har sjunkit till 4,1 procent 2018 jämfört med 9,5 procent under samma period föregående år. Relaterat till detta är det intressant att följa andelen oplanerade återinskrivningar inom 1 30 dagar som en kontroll att patienterna inte skrivs hem för tidigt. Genomsnittet så här långt för 2018 är 17,4 jämfört med 17,5 procent Avvikelsehantering I arbetet för att inga vårdskador ska inträffa ingår även att utveckla såväl system som organisation och arbetssätt för hur landstinget registrerar och tar tillvara på kunskap från inträffade avvikelser. Detta för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt. I verksamheterna används avvikelser för att fånga patientsäkerhetsrisker. För att kunna veta vad som avviker krävs styrande dokument i form av till exempel rutiner och riktlinjer. Arbete pågår för att öka förståelsen för att avvikelsehantering är ett värdefullt verktyg i förbättringsarbetet i verksamheterna. Patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar Riktlinjen Samverkan vid utskrivning från sluten vård reviderades i juni Syftet med riktlinjen är att genom samarbete med individen åstadkomma en god och säker vård på rätt vårdnivå där övergångar mellan vårdformer sker med hög kvalitet. Målet är att ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt att individen känner sig trygg i samband med hemgång. Andra insatser Anmälningar till IVO Alla allvarliga vårdskador ska enligt lex Maria anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Landstingets lex Maria-råd har under perioden hanterat 103 förfrågningar, resulterande i 35 nya anmälningar om allvarlig vårdskada. Det är färre jämfört med motsvarande period 2017 (53 anmälningar). Syftet med anmälningen är att klarlägga händelsen och ge underlag för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt. 18 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

19 De vanligaste orsakerna till anmälan av vårdskada är fördröjd diagnos samt fördröjd vård och behandling. Patienter och anhöriga kan också lämna enskilda klagomål till IVO. Även här inkom färre ärenden under perioden (38) jämfört med motsvarande period 2017 (54). Ett behov av att förbättra de interna utredningarna i landstinget är identifierat. Patientnämndsärenden Antalet ärenden till patientnämnden har ökat. Den största ökningen har noterats bland ärenden kring journal och sekretess, vilka nästan har tredubblats jämfört med motsvarande period Patienterna upplever att uppgifter i journalen är felaktiga eller att obehörig personal har tagit del av journalhandlingen. Orsak till detta kan vara patientens ökade tillgång till sin egen journal. Ärenden som berör organisation och tillgänglighet har ökat med drygt en tredjedel där patienter upplever att det är svårt att nå vården via de etablerade kanalerna. I tillägg till detta har ärenden som berör vårdansvar mer än fördubblats med många patienter som upplever avsaknad av fast vårdkontakt, information och delaktighet. Patientsäker läkemedelsanvändning Ett uthålligt och långsiktigt arbete har gett tydliga resultat när det gäller förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Landstinget har gått från en hög nivå i jämförelse med övriga riket till en trend som fortsätter nedåt, där nästintill samtliga vårdcentraler går åt rätt håll. Arbetet fortsätter där förskrivande enheter får stöd i uppföljningen. Utvecklat uppdrag för Sjukhuset Arvika Ett särskilt stöd inom patientsäkerhet har riktats till sjukhuset i Arvika i samband med processen med sjukhusets utvecklade uppdrag. Detta uppdrag fortsätter under året, vilket inkluderar månadsrapport till sjukhusrådet om patientsäkerhetsläget på sjukhuset, journalgranskning på akutmottagningen, avvikelserapportering samt konsultativt stöd i patientsäkerhetsarbetet. Förväntad utveckling Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler varierar stort mellan verksamheter och mellan yrkeskategorier. Några verksamheter klarar att nå 100 procent följsamhet vilket visar att det är möjligt. Detta motiveras ytterligare med att samma yrkesroll klarar 100 procent i en verksamhet medan samma yrkesroll i en annan likartad verksamhet är långt ifrån. Andelen riskbedömningar och hudbedömningar förväntas öka, vilket bör minska trycksårförekomsten över tid. Sjukhusförvärvade trycksår följs med direkt återkoppling vid varje tryckskada orsakad på avdelning. Protesrelaterade infektioner inom ortopedin förväntas minska som en effekt av den verksamhetsöverskridande arbetsgruppen som har påbörjat sitt arbete. Påverkande faktorer med stor personalomsättning och brist på läkare eller annan kompetens ger konsekvenser i patientsäkerhetsstatistiken. Aktiviteter som installation av läkemedelsautomater, utveckling av läkemedelsmallar i vårdinformationssystemet och kliniska farmaceuter som deltar i team för att optimera läkemedelsbehandlingen genom läkemedelsgenomgångar är några exempel på stöd till vården. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 19

20 PERSPEKTIVMÅL HÅLLBART ARBETSLIV Inom målet hållbart arbetsliv följs följsamheten till riktlinjer och rutiner för att säkerställa ett strukturerat, systematiserat och samordnat arbetsmiljöarbetet. Här ingår att följa utvecklingen av sjukfrånvaron. Uppföljningen i delårsrapporten omfattar även verksamheternas vidareutveckling av sina kompetensförsörjningsplaner. Landstingets personalstrategi för anger strategin för att uppnå landstingets mål inom personalområdet. Prioriterade fokusområden är arbetsmiljö, kompetensförsörjning, lönebildning samt ledar- och medarbetarskap. Arbetsmiljö Ett aktivt arbetsmiljöarbete främjar hälsa samt förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att undersöka, riskbedöma och åtgärda arbetsmiljön. För att underlätta och säkerställa följsamhet till ett systematiskt arbetsmiljöarbete så har flera åtgärder genomförts under perioden: Kvalitetssäkring av SAM-processen och rehabiliteringsprocessen. Inspektionen av första linjens chefers arbetsmiljö avlutad gentemot Arbetsmiljöverket men arbetet fortskrider i verksamheterna. Fortsatt implementering av riktlinjen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Rutin Arbetsmiljö för inhyrd personal är beslutad Arbete med att revidera och slå samman riktlinjerna Kränkande särbehandling, Säg nej till sexuella trakasserier och Jämställdhet och mångfald till en riktlinje. Hälsofrämjande arbetsplatser inom landstinget kännetecknas av att alla medarbetare har kunskap om goda levnadsvanor och vilka faktorer som bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Det handlar också om att eftersträva ett hälsofrämjande förhållningssätt med fokus på friskfaktorer. Under årets första period blev ytterligare 15 enheter godkända som hälsofrämjande arbetsplatser och två enheter certifierades. Under årets andra period har ytterligare 7 enheter godkänts som hälsofrämjande arbetsplats och en enhet har certifierats. Certifiering är möjlig efter två år som hälsofrämjande arbetsplats. Sjukfrånvaro Vid en nationell jämförelse 2017 framkommer att Landstinget i Värmland är ett av de landsting som har lägst sjukfrånvaro. För aktuell period är den genomsnittliga sjukfrånvaron (inklusive timavlönade), 5,2 procent, vilket innebär att indikatornivån om en sjukfrånvaro på högst 5 procent inte uppfylls. Samtidigt visar statistiken att de längre sjukskrivningarna (60 dagar eller längre) minskar, vilket är en positiv trend. Den genomsnittliga sjukfrånvaron är 5,7 procent för kvinnor och 3,4 procent för män. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Genomsnittligt sjukfrånvarokvot januari-augusti 5,5% 5,3% 5,2% Ett pågående arbete är implementeringen av Aktuellt hälsoläge som handlar om att kontinuerligt följa upp medarbetarnas hälsa. Detta i syfte att kunna sätta in tidiga åtgärder som minskar sjukfrånvaron och förebygger ohälsa. 20 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

21 Kompetensförsörjning På grund av stora pensionsavgångar, personalomsättning och en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden finns ett rekryteringsbehov. Exempelvis finns behov av: distriktsläkare och specialistläkare inom flertalet specialiteter distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor, allmänna sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker fysioterapeuter arbetsterapeuter psykologer tandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister vårdadministratörer Det är generellt svårare att rekrytera till enheter som inte finns belägna i närområdet till Karlstad. Ett flertal kompetensförsörjningsaktiviteter har genomförts under perioden, vilka redovisas nedan. Projekt LiV-spårets aktiviteter och utbildningsinsatser fortlöper enligt plan. För närvarande är 17 deltagare inskrivna i projektet. Av de deltagare som startade i första gruppen har flertalet gått vidare till kompletterande utbildning, provtjänstgöring, studiegrupp på kliniskt träningscentrum (KTC) och anställning. Att tydliggöra och kunna erbjuda utvecklings- och karriärvägar är ett pågående arbete, under perioden har ett förslag på karriärmodell för sjuksköterskor tagits fram och ska hanteras vidare för beslut. Cirka 45 sjuksköterskor har under perioden erhållit specialistutbildningstjänster inom flera olika områden såsom ambulans, barn- och ungdom, kirurgisk omvårdnad, onkologi, vård av äldre, intensivvård, anestesi, operation, ögon, psykiatri samt barnmorskor och distriktsköterskor. Aktiviteter gällande utlandsrekrytering i samarbete med Arbetsförmedlingens europeiska nätverk EURopean Employment Services (EURES) pågår, bland annat gällande fysioterapeuter i Danmark. med att åter starta upp tandhygienstutbildingen, vilken i bästa fall innebär intag Under perioden har landstinget deltagit i kongress Framtidens specialistläkare i syfte att på sikt rekrytera specialistläkare. Uppsala-Örebro sjukvårdsregions arbete med regionens lärosäten fortlöper med fokus på framtidens hälsooch sjukvård och för effektiv och nära vård Genom att tydliggöra vårdgivarnas behov av kompetens i framtiden bidrar det till att utbildningarnas dimensionering, innehåll och kvalitet ökar. Arbetet med att ta emot studenter och erbjuda verksamhetsförlagd utbildning med hög kvalitet fortsätter. Samtliga landsting och regioner har enats om att bli oberoende av inhyrd personal till första januari Ett fortsatt intensivt arbete pågår för att minska kostnaderna för inhyrd personal. Vidtagna åtgärder såsom dispensförfarande för inhyrning, kortare avropstider samt en striktare tillämpning av tjänstledigheter och bisysslor fortgår. Medarbetarstatistik Antal anställda Genomsnittligt antal tillsvidare- och visstidsanställda ökar under perioden januari augusti. Antalet tillsvidareanställda är 204 fler jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet visstidsanställda är 21 fler jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen av antalet tillsvidare- och visstidsanställda gäller flera yrkesgrupper bland annat undersköterskor, sjuksköterskor, administratörer, handläggare, läkare, kurativt arbete, städ- och tvättarbete samt psykologer. Arbetade timmar Under januari till och med augusti 2018 har antalet arbetade timmar för månadsanställda och timavlönade ökat vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Likaså har antalet övertids- och fyllnadstimmar ökat. Folktandvården har utökat samarbetet med tandläkarutbildningen i Göteborg och tar emot ytterligare två KUT-praktikanter vilket ger totalt åtta platser i Värmland. Universitetet har beslutat att fortsätta arbetet DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 21

22 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal tillsvidare- och visstidsanställda per område Genomsnittligt Genomsnittligt Utveckling antal anställda antal anställda Period: januari - augusti Antal % Område Öppenvård % Område Slutenvård % Område Folktandvården % Område Stöd % Område Gemensamt % Hälso- och sjukvården i Värmland % Landstingsstab % Landstingsgemensamt % Landstinget i Värmland % 22 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

23 Förväntad utveckling Arbetsmiljö Förväntad utveckling gällande sjukfrånvaron 2018 är att landstinget hamnar på ungefär samma sjukfrånvaro som för helåret För att nå en sjukfrånvaro på 5 procent behövs insatser gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det handlar om rutiner för att motverka ohälsosam arbetsbelastning, kartlägga och utvärdera stödet till chefer och intensifiera arbetet med hälsofrämjande scheman. Fortsatt arbete med framtagande av e-utbildningar inom arbetsmiljöområdet. Målet för 2018 att 15 enheter ska bli hälsofrämjande arbetsplatser har redan uppnåtts under årets första månader. Förväntad utveckling är att ytterligare 15 enheter blir hälsofrämjande under året vilket innebär en total ökning med 30 enheter. Kompetensförsörjning Fortsatt fokus på att rekrytera och behålla medarbetare. Pågående aktiviteter handlar om kompetensutveckling, karriärvägar och arbetsväxling. En kompetensförsörjningsplan för hela organisationen ska vara klar i mars En viktig del i kompetensförsörjningsplanen är resultatet av verksamheternas kompetensanalyser. Arbetet med dessa analyser kommer att påbörjas under hösten. Arbetet med att inrätta specialistutbildningstjänster för fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, röntgensjuksköterskor och kuratorer fortsätter. Arbetet med praktik och studiegrupper för nyanlända tandläkare fortgår och börjar ge resultat. Under september får den första tandläkaren sin legitimation och under kommande år förväntas ett tiotal få svensk legitimation. Totalt har Folktandvården cirka 20 tandläkare som praktiserar i väntan på svensk legitimation. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 23

24 PERSPEKTIVMÅL EKONOMI I BALANS Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra mål för ekonomi i balans; budgeterat resultat, budgeterad nettokostnadsram, avsättning till pensionsfonden och överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det budgeterade resultatet för 2018 är 171 miljoner kronor. Landstinget bedöms inte klara målet då det prognostiserade resultatet uppgår till minus 51,3 miljoner kronor. Landstinget har också en utmaning i att klara målet att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på miljoner kronor då de prognostiserade nettokostnaderna är 248,0 miljoner kronor högre än budget. Däremot bedöms landstinget klara målet att tillföra pensionsfonden 236 miljoner kronor. Även när det gäller att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag finns utmaningar. Finansiell analys Resultat Resultatet för perioden uppgick till 69,9 miljoner kronor, vilket var 152,5 miljoner kronor sämre än budgeterat. Resultatet för motsvarande period föregående år var 367,8 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms resultatet uppgå till minus 51,3 miljoner kronor, vilket är 221,8 miljoner kronor sämre än budgeterat. God ekonomisk hushållning Balanskravsutredning Balanskravsutredning per den 31 augusti 2018 redovisas i resultaträkningens not 8. En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visar: Balanskravsutredning (mnkr) 2018 Resultat enligt helårsprognos -51,3 Realisationsvinst anläggningstillgångar 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -51,3 Balanskravsresultat -51,3 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 5 579,0 miljoner kronor, vilket var 331,1 miljoner kronor (6,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade nettokostnader var 5 420,3 miljoner kronor. Budgeterad nettokostnadsutveckling för helåret 2018 är 1,8 procent. Nettokostnaderna bedöms uppgå till 8 548,0 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 248,0 miljoner kronor högre än budget. Detta motsvarar en nettokostnadsutveckling på 4,8 procent. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% jan-18 Nettokostnadsutveckling, period till period (%) feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 6,3% sep-18 okt-18 nov-18 4,8% 1,8% dec-18 Nettokostnadsutveckling Budgeterad nettokostnadsutveckling Prognostiserad nettokostnadsutveckling 24 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

25 Verksamhetens nettokostnader, perioden (mnkr och %) Utfall Utfall Utveckling Budget Utfall peri oden peri oden peri oden jä mfört Period: januari - augusti budget Verksamhetens intäkter 755,5 631,8 123,7 19,6% 704,0 51,5 Personalkostnader , ,2 230,7 7,6% ,4-108,5 Köp a v verks a mhet -615,4-579,1 36,3 6,3% -592,5-22,9 Verksamhetsanknutna tjänster -249,8-207,1 42,7 20,6% -161,3-88,5 Läkemedel -723,3-641,9 81,5 12,7% -674,7-48,7 Material och varor -300,4-288,2 12,2 4,2% -296,5-4,0 Lämnade bidrag -331,8-326,9 4,9 1,5% -336,7 4,8 Övriga verksamhetskostnader -561,3-513,0 48,2 9,4% -596,2 34,9 Avskrivningar -274,5-276,3-1,8-0,7% -297,1 22,6 Verksamhetens nettokostnader , ,9 331,1 6,3% ,3-158,7 Verksamhetens nettokostnader, helåret (mnkr) Prognos Budget Prognos helåret helåret jä mfört budget Verksamhetens intäkter 1 088, ,9 32,0 Personalkostnader , ,4-98,0 Köp a v verks a mhet -925,8-908,3-17,5 Verksamhetsanknutna tjänster -369,3-216,4-153,0 Läkemedel , ,3-29,7 Material och varor -454,3-446,5-7,8 Lämnade bidrag -501,1-505,0 3,9 Övriga verksamhetskostnader -883,0-893,0 10,0 Avskrivningar -433,0-445,1 12,1 Verksamhetens nettokostnader , ,0-248,0 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 755,5 miljoner kronor, vilket var 123,7 miljoner kronor (19,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Det är framför allt intäkter för specialdestinerade statsbidrag samt intäkter för patientavgifter och såld verksamhet som har ökat. Intäkter för patientavgifter uppgick till 202,1 miljoner kronor, vilket var 7,0 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Det är främst patientavgifter för läkarbesök, sjukvårdande behandling samt vaccinationer som har ökat. Intäkter för såld verksamhet uppgick till 137,7 miljoner kronor vilket var 8,2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde mest på såld utomlänsvård, främst inom rättspsykiatri, hjärt- och akutmedicin och kirurgi. Intäkter för såld slutenvård av asylpatienter har minskat jämfört med föregående år. Specialdestinerade statsbidrag har ökat med 78,8 miljoner kronor (66,0 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen består främst av nya satsningar 2018 samt ökade satsningar inom psykisk hälsa och förlossningsvård. Övriga intäkter har ökat med 19,7 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen består av flera mindre poster, till exempel intäkter kopplat till ordförandeskapet i samverkansnämnden och värdskap för nationella specialistkonferenser. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 25

26 Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Period: januari-augusti Utveckling Asyl 25,6 39,0-13,4-34,4% Effektiv sjukskrivning och rehabprocess 25,5 20,6 4,9 23,8% Professionsmiljarden 17,6 17,8-0,2-1,1% Förlossningsvård och kvinnors hälsa 30,7 14,7 16,0 108,8% Riktade insatser psykisk hälsa 16,6 9,4 7,2 76,6% Kortare väntetider i cancervården 7,6 5,7 1,9 33,3% Patientmiljarden 23,7 0,0 23,7 100,0% Personalsatsningen 36,2 0,0 36,2 100,0% Övriga 14,7 12,2 2,5 20,5% Summa 198,2 119,4 78,8 66,0% Periodens budgeterade intäkter var 704,0 miljoner kronor. För helåret bedöms intäkterna uppgå till 1 088,9 miljoner kronor, vilket är 32,0 miljoner kronor högre än budget. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till 6 060,0 miljoner kronor, vilket var 456,6 miljoner kronor (8,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 232,7 miljoner kronor högre än budget. Personal Personalkostnaderna uppgick till 3 277,9 miljoner kronor, vilket var 230,7 miljoner kronor (7,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 077,3 miljoner kronor, vilket var 113,4 miljoner kronor (5,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde både på lönerörelsen och ökning av antalet anställda. Se vidare avsnitt Hållbart arbetsliv, sida 20. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 424,0 miljoner kronor, vilket var 61,8 miljoner kronor (17,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde till största del på högre kostnader för förmånsbestämd ålderspension, främst på grund av en svag ökningstakt av inkomstbasbeloppet. Fler blir berättigade till förmånsbestämd ålderspension och de som redan omfattas får en högre ersättning. Pensionskostnaderna är bokförda enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 736,7 miljoner kronor, vilket var 50,1 miljoner kronor (7,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Vid analys av personalkostnader bör även kostnader för inhyrd personal beaktas. Se vidare avsnitt Verksamhetsanknutna tjänster, sida 27. Periodens budgeterade kostnader var 3 169,4 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 5 028,4 miljoner kronor, vilket är 98,0 miljoner kronor högre än budget. Effektiviseringsåtgärder och förbättringsarbeten bedöms inte ge tillräcklig effekt för att hålla budget. Köp av verksamhet Kostnaderna uppgick till 615,4 miljoner kronor, vilket var 36,3 miljoner kronor (6,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på köpt vård från andra landsting. Periodens budgeterade kostnader var 592,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 925,8 miljoner kronor, vilket är 17,5 miljoner kronor högre än budget. 26 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

27 Verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna uppgick till 249,8 miljoner kronor, vilket var 42,7 miljoner kronor (20,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde främst på högre kostnader för inhyrda läkare. Periodens budgeterade kostnader var 161,3 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 369,3 miljoner kronor, vilket är 153,0 miljoner kronor högre än budget (se nedan). Inhyrd personal Kostnaderna uppgick till 149,9 miljoner kronor, vilket var 34,0 miljoner kronor (29,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal avser inhyrda läkare, 149,9 miljoner kronor. Se fördjupning per område i avsnittet om driftredovisning, sida 32. Periodens budgeterade kostnader var 67,0 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms kostnaderna uppgå till 210,3 miljoner kronor, vilket är 134,3 miljoner kronor högre än budget och 12,2 miljoner kronor högre än Läkemedel Kostnaderna för läkemedel uppgick totalt till 723,3 miljoner kronor, vilket var 81,5 miljoner kronor (12,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaden för förmånsläkemedel var 20,9 miljoner kronor (4,5 procent) högre och kostnaderna för rekvisitionsläkemedel var 60,6 miljoner kronor (35,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Den ökade kostnaden för förmånsläkemedel berodde bland annat på ökad användning av läkemedel inom områdena reumatologi, diabetes, blodförtunnande läkemedel inom hjärt- och kärlområdet samt läkemedel för olika cancerformer. Den ökade kostnaden för rekvisitionsläkemedel berodde främst på ökade kostnader inom området onkologi och smittskyddsläkemedel (behandling av hepatit C). Kostnaderna var 48,7 miljoner kronor högre än budget. Rabatter för smittskyddsläkemedel med flera erhålls retroaktivt med cirka tre månaders fördröjning, därav skillnaden mellan budget och utfall för bland annat smittskyddsläkemedel. Periodens budgeterade kostnader var 674,7 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 042,0 miljoner kronor, vilket är 29,7 miljoner kronor högre än budget. Material och varor Kostnaderna uppgick till 300,4 miljoner kronor vilket var 12,2 miljoner kronor (4,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 296,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 454,3 miljoner kronor, vilket är 7,8 miljoner kronor högre än budget. Lämnade bidrag Kostnaderna uppgick till 331,8 miljoner kronor, vilket var 4,9 miljoner kronor (1,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på ökade bidrag till kollektivtrafiken. Periodens budgeterade kostnader var 336,7 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 501,1 miljoner kronor, vilket är 3,9 miljoner kronor lägre än budget. Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, transporter, post- och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader. Kostnaderna uppgick till 561,3 miljoner kronor, vilket var 48,2 miljoner kronor (9,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på ökade kostnader för transporter samt utökat DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 27

28 uppdrag för samverkansnämnden att bygga upp ett regionalt programområde för psykisk hälsa i det nationellt sammanhållna systemet för kunskapsstyrning (detta finansieras av landstingen i sjukvårdsregionen). Intäkterna, avseende det utökade uppdraget för samverkansnämnden, har erhållits och matchas med kostnaderna när dessa uppstår. Periodens budgeterade kostnader var 596,2 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 883,0 miljoner kronor, vilket är 10,0 miljoner kronor lägre än budget. Avskrivningar Kostnaderna uppgick till 274,5 miljoner kronor vilket var 1,8 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 297,1 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms kostnaderna uppgå till 433,0 miljoner kronor, vilket är 12,1 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror till största delen på senarelagda återinvesteringar av medicinteknisk utrustning för hus 2 på Centralsjukhuset. Återinvesteringstakten har anpassats till den tekniska livslängden. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 2,9 procent högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna uppgick till 4 199,2 miljoner kronor, vilket var 111,0 miljoner kronor (2,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade skatteintäkter var 4 219,3 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms skatteintäkterna uppgå till 6 308,7 miljoner kronor vilket är 20,3 miljoner kronor lägre än budget. Landstinget i Värmland använder skatteprognoser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En bidragande orsak till budgetavvikelsen är att prognosen för den slutliga avräkningen för 2017 är lägre än budgeterat, beroende på lägre lönesummor i samhället än förväntat. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 498,9 miljoner kronor, vilket var 48,0 miljoner kronor (3,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på högre intäkter i utjämningssystemet, men även på ett högre läkemedelsbidrag. Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 1 466,7 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms generella statsbidrag och utjämning uppgå till 2 239,7 miljoner kronor vilket är 39,7 miljoner kronor högre än budget. Orsaken är att regleringsavgiften bedöms bli lägre och att läkemedelsbidraget blir högre än planerat. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 49,2 miljoner kronor. Förra året var motsvarande siffra plus 76,6 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms finansnettot bli minus 51,8 miljoner kronor, vilket är 6,8 miljoner kronor bättre än budget. Finansiella intäkter uppgick till 24,0 miljoner kronor vilket är 119,9 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Förändringen från föregående år beror på lägre realiserade vinster i pensionsmedelsförvaltningen till följd av landstingsfullmäktiges beslut att realisera 170 miljoner kronor av pensionsmedelsportföljens övervärden under Periodens budgeterade intäkter var 30,7 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms intäkterna bli 57,5 miljoner kronor, vilket är 5,0 miljoner högre än budget. Riksdagen har under året beslutat om en ny kommunal redovisningslag som bland annat innebär att vissa finansiella instrument ska värderas till marknadsvärde från 1 januari Omstrukturering i pensionsmedelsportföljen kan komma att ske under sista tertialet vilket skulle påverka de finansiella intäkterna. 28 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

29 Finansiella kostnader uppgick till 73,3 miljoner kronor vilket var 6,0 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden jämfört med föregående år beror på högre finansiella kostnader för pensionsskulden och lägre räntekostnader för upplåning. Periodens budgeterade kostnader var 74,0 miljoner kronor. För helåret 2018 bedöms kostnaderna uppgå till 109,3 miljoner kronor, vilket är 1,8 miljoner lägre än budget. En omstrukturering i skuldportföljens räntebindningar kan komma att ske under sista tertialet vilket skulle påverka de finansiella kostnaderna. Konkurrensneutralitet i vårdvalen Mätningen av konkurrensneutralitet syftar till att följa upp att offentliga och privata utförare har samma ekonomiska förutsättningar att genomföra sin verksamhet. I jämförelsen nedan ingår inte verksamhet utanför vårdvalet, till exempel verksamhet finansierad av statliga medel som asyl och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I bedömningen beaktas samtliga kostnader för egenregin, inklusive förbrukning av service, administration och lokaler (SAL). Avdrag för kostnader avseende sistahandsansvar redovisas endast i årsredovisningen. Med sistahandsansvar menas till exempel drift av vårdenheter på orter där det inte finns förutsättningar för en ekonomi i balans i enlighet med regelverket. Hälsoval Prognosen visar en negativ avvikelse för helåret. En negativ avvikelse betyder att hälsovalet inte är konkurrensneutralt då egenregin delvis finansieras utanför hälsovalet. Hantering av statsbidrag och beräkningen av sistahandsansvaret kan komma att påverka prognosen för helåret. Vårdval fysioterapi Prognosen visar en liten avvikelse för helåret vilket betyder att vårdval fysioterapi inte är konkurrensneutralt. Hantering av statsbidrag och beräkningen av sistahandsansvaret kan komma att påverka prognosen för helåret. Verksamhet avser Hälsovalet i egen regi Utfall förbrukning för perioden 2018 Prognos förbrukning för 2018 Planerad Verklig Avvikels e Planerad Verklig Avvikels e Verksamhet inom vårdval -331,9-381,2-49,3-489,2-575,0-85,8 Läkemedel -119,8-132,5-12,7-179,7-201,0-21,3 Summa -451,7-513,7-62,0-668,9-776,0-107,1 Gemensamma resurser (SAL) -139,3-139,3 0,0-209,0-209,0 0,0 Sistahandsansvar Summa -591,0-653,0-62,0-877,9-985,0-107,1 Verksamhet avser Vårdval fysioterapi i egen regi Utfall förbrukning för perioden 2018 Prognos förbrukning för 2018 Planerad Verklig Avvikels e Planerad Verklig Avvikels e Verksamhet inom vårdval -17,0-17,3-0,3-25,4-26,0-0,6 Gemensamma resurser (SAL) -5,9-5,9 0,0-8,8-8,8 0,0 Summa -22,9-23,2-0,3-34,2-34,8-0,6 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 29

30 Låneskuld och likviditet Landstinget hade en lånevolym vid periodens slut på 1 422,0 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ.) stod som långivare för 1 400,0 miljoner kronor, Arvika kommun för 22,0 miljoner. Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 1,9 procent. Landstinget har i dag räntebindningsavtal om totalt 935 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget hade vid periodens utgång 23,4 miljoner kronor på Nordea Bank AB (publ.). BASFAKTA OCH NYCKELTAL 1000 Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) 1,85% 1,7% Genomsnittlig lånemarginal 0,28% 0,37% Återstående räntebindningstid 2,5 år (1,5-5 år) 2,1 1,9 Återstående konverteringstid 2,8 1,8 Andel justering inom 12 mån 40% (30-50%) 33% 47% Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde skuldportfölj (tkr) 8% % Differens, Marknadsvärde skuldportfölj - Nominellt belopp (tkr)* *=negativt tal innebär orealiserad skuld och possitivt tal orealiserad fordrad i derivatportföljen (ackumulerat) Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 2 344,8 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 3 116,2 miljoner kronor. Bokfört värde var 2 344,8 miljoner kronor. Riksdagen har under året beslutat om en ny kommunal redovisningslag som bland annat innebär att vissa finansiella instrument ska värderas till marknadsvärde från 1 januari Omstrukturering i pensionsmedelsportföljen kan komma att ske under sista tertialet vilket skulle påverka finansnettot positivt. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 58 procent aktier och 42 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2018 har varit 6,7 procent. Totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start. 30 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

31 Senaste månaden Innev år 12 mån 5 år 2 Sedan start 2 Totalportföljen 1,8% 6,7% 11,1% 9,5% 7,5% Index 1 2,2% 7,8% 12,6% 9,9% 8,2% Svenska Aktier 1,7% 9,7% 13,8% 14,1% 12,5% SIX PRX 2,6% 11,2% 14,3% 13,6% 13,0% Startdatum 2010/ / % SPRX, 25% MSCI World, 10% MSCI EM, 20% SSVX30+2%, 20% SHB All Bond Elhandel Elhandeln har under året skett i enlighet med den strategi för elhandel som landstingsstyrelsen antagit. Globala Aktier 5,7% 16,9% 29,4% 16,9% 12,7% MSCI World Index 5,4% 17,3% 29,9% 17,6% 13,3% Tillväxtmarknader 1,5% 3,0% 14,3% 11,5% 6,7% MSCI Emerging Markets 1,3% 3,8% 14,1% 12,0% 7,1% Räntor 0,3% 1,2% 1,3% 2,9% 3,3% SHB All Bond 0,3% 1,1% 1,2% 2,8% 3,0% Alternativa Räntor -0,4% 0,0% 0,4% 2,1% 2,8% SSVX 3M -0,1% -0,5% -0,7% -0,3% 0,1% Alternativa investeringar 3-0,2% 0,2% -1,7% 1,4% 2,9% SSVX30 + 2% 0,1% 0,9% 1,3% 1,7% 2,4% 2 Avkastning anges på årsbasis för perioder överstigande 12 månader 3 Estimat 2008/ / / / /12 Se tabell (inklusive diagram) nedan, Totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn. Andel Avv normal aug-18 dec-17 aug-18 Min Normal Max Svenska aktier 27% 24% 2,0% 0% 25% 35% Globala aktier 24% 24% -1,1% 0% 25% 35% Tillväxtmarknader 8% 9% -2,5% 0% 10% 20% Alternativa Investeringar 5% 5% -14,7% 0% 20% 40% Räntor 36% 39% 16,3% 0% 20% 60% Aktier 58% 56% -1,6% 40% 60% 70% Räntor + Alternativa 42% 44% 1,6% 30% 40% 60% Likvida medel 0% 0% 0,0% Räntor; 36% Limiter Prissäkringarnas andel av prognostiserad förbrukning för 2018 ligger på 85 procent, säkrade volymer ligger högre jämfört med målnivåerna men inom strategins ramar. Prissäkringarna mot områdesskillnader för prisområde SE3 för 2018 ligger på 77 procent, säkrade volymer ligger lägre än målnivåerna men inom strategins ramar. Resultatet av de gjorda prissäkringarna var 0,383 öre/kwh sämre än index för 2018, ett index som bygger på en tänkt normalportfölj enligt landstingets strategi för elhandel. Landstingets portföljpris för el vid periodens utgång var 35,16 öre/kwh. För perioden till har de gjorda prissäkringarna gett landstinget en lägre kostnad med 7,6 miljoner kronor jämfört med att ha köpt in elen till spotpris. För elleveransåret 2018 handlas elcertifikatet mars Det genomsnittliga priset för elcertifikatet mars-2019 under 2018 har varit 135,74 kronor. Det inhandlade antalet elcertifikat under 2018 är stycken till ett pris på 153,6 kronor. Alternativa Investeringar; 5% Tillväxtmarknader; 8% Globala aktier; 24% Svenska aktier; 27% Totalt har landstinget elcertifikat mars-2019 inhandlade från juli 2016 och framåt, vilket motsvarar en täckningsgrad på 79 procent. Snittpriset är 123 kronor. I tabellen visas utvärdering av landstingets prissäkringsarbete. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 31

32 Driftredovisning Landstingsstyrelsen har beslutat om budgetramar för landstingets verksamheter. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Redovisningsprinciper internredovisning Vid upprättandet av denna driftredovisning har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen. Perioden Nettokostnaderna för Landstinget i Värmland var 158,7 miljoner kronor högre än budget. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 6,3 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 3,3 procent. Nettokostnaderna för Hälso- och sjukvården i Värmland var 215,9 miljoner kronor högre än budget. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 5,6 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 1,0 procent. Driftredovisning, perioden (Nettokostnad, mnkr och %) Utfall Utfall Utveckling Budget Utfall peri oden peri oden peri oden jä mfört Period: januari - augusti budget Område Öppenvård , ,1 90,2 7,8% ,1-24,2 Område Slutenvård , ,6 229,7 8,7% ,7-235,6 Område Folktandvården -114,1-103,0 11,1 10,8% -107,5-6,6 Områ de Stöd -723,8-693,4 30,3 4,4% -733,1 9,3 Område Gemensamt 5,4-92,2-97,6-105,8% -35,8 41,1 Hälso- och sjukvården i Värmland , ,3 263,8 5,6% ,2-215,9 Landstingsstab -146,2-137,5 8,7 6,4% -164,0 17,8 Landstingsgemensamt -494,6-436,1 58,6 13,4% -534,1 39,5 Landstinget i Värmland , ,9 331,1 6,3% ,3-158,7 Helåret Landstinget i Värmland bedöms överskrida den totala nettokostnadsbudgeten med 248,0 miljoner kronor (3,0 procent). Hälso- och sjukvården i Värmland bedöms överskrida den totala budgeten med 299,4 miljoner kronor (4,1 procent). 32 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

33 Driftredovisning, helåret (Nettokostnad, mnkr och %) Prognos Budget Prognos helåret helåret jä mfört budget Område Öppenvård , ,1-55,9 Område Slutenvård , ,7-287,3 Område Folktandvården -181,1-172,6-8,5 Områ de Stöd , ,8-6,2 Område Gemensamt -19,1-77,5 58,4 Hälso- och sjukvården i Värmland , ,7-299,4 Landstingsstab -244,6-254,6 10,0 Landstingsgemensamt -760,2-801,6 41,4 Landstinget i Värmland , ,0-248,0 Områdesanalys Område öppenvård prognostiserar ett underskott på 55,9 miljoner kronor (3,0 procent) för Nettokostnadsutvecklingen inom område öppenvård ligger på 7,8 procent för perioden. En viss del av ökningen har varit planerad och verksamheten har fått budgettillskott. Intäkterna har ökat och ligger över budget. Det beror bland annat på att landstinget säljer platser inom rättspsykiatri till andra landsting. Intäkten är beroende av platstillgång och tendensen är att fler värmlänningar döms till vård, vilket kan minska möjligheten att erbjuda platser till andra landsting. Intäkten från Migrationsverket för asylsökande är osäker eftersom antalet asylsökande minskat. Därför bedöms intäktsprognosen försiktigt. Personalkostnaderna har ökat, men understiger budget för perioden. Budgettillskott har erhållits för utökning av vissa verksamheter och de statsbidrag som fördelats till området har riktats till personalkostnader. Personalkostnadsbudgeten är också lagd med utgångspunkt i att fler läkare skulle anställas och att hyrläkarberoendet skulle minska, vilket ännu inte har skett. Hyrläkarkostnaderna har ökat och var 22,3 miljoner kronor högre (27,5 procent) än motsvarande period förföregående år. Den arbetsväxling som var planerad för att kunna minska behovet av och därmed kostnaden för hyrläkare, har ännu inte fått önskad effekt. Enligt plan skulle område öppenvård vara i princip hyrläkaroberoende efter våren Därför är budgeten i huvudsak periodiserad till första tertialet. Minskningen har inte varit möjligt att genomföra så snabbt och prognosen för hyrläkarkostnader visar nu ett underskott på 108 miljoner kronor, vilket förutsätter en stor restriktivitet i användandet av hyrläkare resten av året. Läkemedelskostnaderna förväntas överstiga budget vid årets slut. Kostnadssänkningar till följd av arbetet med att byta ut dyrare läkemedel till billigare kan inte fullt ut kompensera kostnadsökningarna för nya förbättrade läkemedel för till exempel diabetiker. Område slutenvård prognostiserar ett underskott på 287,3 miljoner kronor (7,2 procent) för Nettokostnadsutvecklingen inom område slutenvård ligger på 8,7 procent för perioden. En viss del av ökningen har varit planerad och för det har verksamheten fått budgettillskott. För att inte underskottet i prognosen ska öka ytterligare krävs en stark återhållsamhet inom område slutenvård under hösten. Personalkostnaderna har ökat med 6,4 procent jämfört med samma period förra året. I detta ingår lönerevision och en ökning av pålägg för sociala avgifter. En ny ersättningsmodell har införts för sjuksköterskor DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 33

34 som jobbar obekväm arbetstid. Den ersättningen betalas ut i juni och december. Dessutom har en ny huvudöverenskommelse (HÖK) tecknats, som innebär sänkt veckoarbetstid för sjuksköterskor med minst 30 procent nattjänstgöring. Avtalet trädde i kraft 1 april. För att kompensera bortfallet av arbetstimmar har vårdenheterna, främst ambulanssjukvården och akuten, behövt anställa fler sjuksköterskor. Verksamhetsutökningar har också bidragit till ökade personalkostnader jämfört med samma period förra året. En ny dialysmottagning har öppnats i Arvika och två intermediärvårdsplatser (IMA) har öppnats på Centralsjukhuset i Karlstad. Mobila team är på gång att starta i västra och norra Värmland. Statsbidragsfinansierade satsningar, inom bland annat förlossningsvården, bidrar också till kostnadsökningen. Utöver detta har kostnaderna även ökat på vårdavdelningarna och för läkarbemanningen. Åtgärderna för en ekonomi i balans har inte hunnit få effekt i tillräcklig omfattning. Kostnaden för köp av verksamhet innefattar främst vård som remitterats av medicinska skäl (högspecialiserad vård). Den vården förväntas rymmas inom den planerade budgetramen. Däremot överskrider kostnaden för patientens val och vårdgaranti planerad budget, på grund av att patienter söker sig till andra vårdgivare när vissa av landstingets verksamheter har bemanningssvårigheter och inte kan leva upp till vårdgarantin. Den vård som köps från Karlskoga lasarett överskrider också budget i prognosen för helåret. Hyrläkarberoendet inom område slutenvård är fortsatt högt och den största kostnaden avser bild- och funktionsdiagnostik. Mellan åren 2016 och 2017 ökade kostnaderna för inhyrda läkare inom område slutenvård med 51 procent. För perioden januariaugusti ökade kostnaden med 12,3 miljoner kronor (36,1 procent) mellan 2017 och Kostnaden för hela 2018 beräknas enligt prognosen ligga cirka 5 miljoner kronor högre än utfallet Prognosen förutsätter åtstramade rutiner för bokning av inhyrda läkare, översyn av uppdrag och bemanningsbehov samt fortsatt arbetsväxling och rekrytering. Läkemedelskostnaderna överskrider budget med 45,5 miljoner kronor efter augusti. Underskottet beror i första hand på ändrad behandlingsindikation för patienter med hepatit C, så att fler patienter behandlas, samt ett nytt läkemedel för behandling av myelom (en benmärgssjukdom). Prognosen för helåret överskrider budget med ca 31 miljoner kronor. Kostnaden för avskrivningar har minskat under året, då en stor del av utrustningen i hus 2 på Centralsjukhuset i Karlstad är färdigavskriven. Eftersom det är möjligt att avvakta med en del av återinvesteringarna skjuts kostnaden för dessa framåt. Folktandvården prognostiserar ett underskott på 8,5 miljoner kronor (4,9 procent). Underskottet kan främst hänföras till lägre produktion än planerat och därmed lägre intäkter. Folktandvården har en hög personalomsättning, där erfarna behandlare ersatts med nyutbildade och tid har krävts för handledning. Det har påverkat den tillgängliga tiden för behandlingar. Område stöd prognostiserar ett underskott på 6,3 miljoner kronor (0,6 procent). Avvikelsen beror främst på ett nytt trafikavtal för sjukresor som ger en ökad kostnad på cirka 16 miljoner kronor för helåret. Genom fortsatta förändringar och effektiviseringar i verksamheten samt vissa intäktstillskott, klarar område stöd att hantera sina kostnadsökningar och även inrymma en del av den ökade kostnaden för trafikavtalet i sin budget. Hälso- och sjukvården gemensamt beräknas lämna ett överskott på 58,4 miljoner kronor (75,4 procent) för helåret, enligt nuvarande budgetering. De budgetposter som finns gemensamt för köpt utomlänsvård och läkemedel förväntas inte gå åt i sin helhet och bidrar till ett överskott. Budgetöverskott redovisas för vissa statsbidrag som ännu inte är fördelade till verksamheterna där motsvarande kostnader prognostiserats. Intäkter som erhålls från kommuner, som inte klarar att ta över ansvaret för vårdplanerade patienter i tid, hanteras också gemensamt från och med i år. I samband med en inkörningsperiod efter ny lagstiftning har denna intäkt ökat och ger ett överskott. 34 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

35 De stödfunktioner som organiseras under Hälso- och sjukvården gemensamt, till exempel Patientsäkerhetscentrum och Kunskapscentrum, är under uppbyggnad och lämnar överskott på grund av vakanser. Landstingsstaben beräknas lämna ett överskott på 10,0 miljoner kronor (3,9 procent). Överskottet beror i huvudsak på ej tillsatta vakanser och restriktivitet i tillsättningar samt allmän återhållsamhet inför 2019 med låg uppräkning av budgetram och kommande regionbildning. Landstingsgemensamt beräknas lämna ett överskott på 41,4 miljoner kronor Budgetmedel till landstingsstyrelsens och landstingsdirektörens förfogande samt regionala åtaganden förväntas inte tas i anspråk i sin helhet. Investeringsredovisning Nedan redovisas utgifter för periodens investeringar i mark, byggnader, maskiner, inventarier och immateriella tillgångar. Redovisningen innehåller både återinvesteringar och nyinvesteringar. Återinvesteringar är förnyelse av befintliga tillgångar och nyinvesteringar innefattar ny funktionalitet eller utökning av befintlig verksamhet. Investeringsutrymme enligt landstingsplan (mnkr) Utfall Beslutad Prognos Period: januari-augusti perioden Ram Helåret Investeringsslag Återinvesteringar 96,6 200,0 200,0 varav mark och byggnader 27,3 varav maskiner, inventarier och immateriella 69,3 Nyinvesteringar 145,9 320,0 220,0 varav mark och byggnader 86,1 varav maskiner, inventarier och immateriella 59,9 Summa 242,6 520,0 420,0 Under perioden har landstinget investerat för 242,6 miljoner kronor, varav 113,4 miljoner kronor avser byggnader och byggnadsinventarier i egna fastigheter. Resterande investeringar avser maskiner och inventarier och uppgick till 129,2 miljoner kronor. Utgifterna för nyinvesteringar i mark och byggnader uppgick till 86,1 miljoner kronor och gäller främst operationscentrum. Återi nves teri nga r (mnkr) Utfall Period: januari-augusti 2018 Område öppenvård 5,8 Område slutenvård 38,7 Område folktandvård 2,8 Område s töd 49,4 Gemensamt 0,0 Hälso- och sjukvården i Värmland 96,6 Staber 0,0 Landstingsgemensamt 0,0 Summa Landstinget i Värmland 96,6 Tabellen ovan visar återinvesteringarnas fördelning per område. Beslutade nyinvesteringar (mnkr) Utfall Utfall Bestlutat Period: januari-augusti 2018 tota l t belopp Invallning Centralsjukhuset * 10,0 67,5 40,0 Operationscentrum 91, , ,0 Dialys Arvika 1,1 28,9 27,0 Snabb-PCR 0,0 0,3 2,1 Videokonf/vitruella vårdrum 0,0 0,0 1,0 Mobilt företagsnät CSK 1,2 1,2 6,3 Läkemedelsautomater 0,0 0,0 2,0 System/utrustning för kläder 0,0 2,4 9,2 Utbyggn trådlöst/mobilitet 0,0 1,5 1,7 Utökad utbyggn trådlöst/mobil 1,7 1,7 3,6 Cytostatika/Palliativa Arvika 2,6 2,6 7,0 Värmlands Museum 37,7 46,9 87,0 Programarbete Hus 4 ers CSK 0,3 0,3 4,5 IT Säkerhetssatsning 0,0 0,0 5,0 Programarb ambulans Hagfors 0,0 0,0 1,0 Summa 145, , ,4 * Delar av invallningsinvesteringen kommer att tas över av Karlstad kommun. Invallningen och Operationscentrum kommer att färdigställas under året. Dialysen i Arvika är tagen i drift. Prognosen för helåret avseende nyinvesteringar är 100 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror på att den planerade rotrenoveringen av Hus 56 inte genomförs under DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 35

36 Förväntad utveckling Landstingsfullmäktige fastställde i augusti 2017 landstingets budget för Landstingets budgeterade resultat för 2018 är 171 miljoner kronor. Behovet av att dämpa kostnadsutvecklingen under 2018 bedömdes i landstingsplanen till 300 miljoner kronor. Budgetavvikelsen i förhållande till den totala nettokostnadsramen prognostiseras till ett underskott på 248,0 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2018 visar ett resultat på minus 51,3 miljoner kronor, vilket är 221,8 miljoner kronor sämre än budget. Redan 2017 genomfördes åtgärder inom ramen för internkontrollarbetet och en mängd utvecklingsarbeten inom ramen för Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård pågick under året med syfte att öka måluppfyllelsen. Arbetet fortgår under 2018 med tidigare påbörjade insatser samt de åtgärder som arbetats fram i verksamheternas konsekvensanalyser. Åtgärderna speglas också i de uppdrag som återfinns i landstingsplanen för 2018 och förväntas ge effekter både på kort och lång sikt. Hälso- och sjukvården bedömer att ekonomisk kostnadsreduktion som en följd av åtgärderna kommer att ske från hösten De åtgärder som identifierades under 2017 har kompletterats med ytterligare aktiviteter för att ge den ekonomiska effekt som förväntades i samband med konsekvensanalysarbetet. Kostnadsutvecklingen har sedan dess varit högre än förväntat, vilket medför att åtgärderna inte bedöms ge tillräcklig effekt för att klara budget under Åtgärdsarbetet intensifieras för att budgetavvikelsen ska bli så liten som möjligt. I augusti 2017 beslutade landstingsfullmäktige att ansöka om att bilda region från och med den 1 januari Ett omfattande arbete med förberedelser genomförs under 2018 inför starten av den nya organisationen. I juni 2018 beslutade landstingsfullmäktige om en flerårsplan för åren och regionplan med budget för 2019 för den nya organisationen Region Värmland. Inriktning för flerårsplaneperioden samt mål och inriktning för 2019 beskrivs i planen. Det budgeterade resultatet för 2019 är 184 miljoner kronor. I den ekonomiska flerårsplanen prognostiseras resultatet för 2020 till 189 miljoner kronor och för 2021 till 194 miljoner kronor. Resultaten motsvarar samtliga år 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar landstingsfullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning. Riksdagen beslutade i juni 2018 om en ny redovisningslag. Förutsättningarna för beräkning av ett överskott som ska motsvara god ekonomisk hushållning kan komma att påverkas av detta. En reviderad flerårsplan med regionplan ska beslutas av det nyvalda fullmäktige i december Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och utvecklingen inom hälso- och sjukvården finns fortsatta ekonomiska utmaningar för Region Värmland liksom tidigare Landstinget i Värmland. Behovet av att dämpa kostnadsutvecklingen för att klara de ekonomiska ramarna för 2019 har beräknats till 380 miljoner kronor. Ett skäl till de ekonomiska utmaningarna är befolkningsförändringarna i länet, som påverkar utvecklingen av regionens skatteintäkter negativt. Region Värmland kommer att ha ett fortsatt omfattande investeringsbehov. Landstingsstyrelsen har beslutat om att starta ett programarbete för ersättningslokaler för Hus 4 på Centralsjukhuset, vilket syftar till ändamålsenliga lokaler som förväntas ge större investeringsutgifter inom några år. Investeringarna påverkar ekonomin när de tas i bruk. Nya tekniska förutsättningar ger möjligheter att erbjuda vård på nya sätt och ambitionshöjningar inom hälso- och sjukvården ger nya möjligheter att ge länets invånare god hälso- och sjukvård samtidigt som det medför ekonomiska utmaningar. Hälso- och sjukvården möter även ett ökat behov av vård, bland annat genom den demografiska utvecklingen som ställer allt högre krav på vården. Välfärdssektorn har också utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Prognoser från Sveriges kommuner och landsting visar att kommuner och landsting fram till 2025 skulle behöva anställa 60 procent av den totala sysselsättningsökningen för att möta ett resursbehov som motsvarar den demografiska utvecklingen. Inom hälso- och sjukvården pågår arbete för att ge förutsättningar för ett oberoende av hyrpersonal från Arbetet sker såväl på nationell nivå som regional nivå. Landstinget i Värmland har intensifierat arbetet under DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

37 Landstingets Utvecklingsplan för framtidens hälsooch sjukvård syftar till att utveckla ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de ekonomiska utmaningarna inom hälso- och sjukvården. Arbetet med att utveckla vården i utvecklingsplanens inriktning fortgår med löpande information och vid behov beslut i den politiska ledningen. Arbetet behöver omfatta utveckling som ger förutsättningar för att klara utmaningarna inom kompetensförsörjningsområdet och kulturella utmaningar kopplat till arbetet med att erbjuda vård på nya sätt. I enlighet med beslut i landstingsfullmäktige i augusti 2017 har utvecklingsplanen konkretiserats med en plan för genomförande vilken har redovisats till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen får månatlig rapportering om arbetet med framtidens hälso- och sjukvård. FINANSIELLT BOKSLUT Redovisningsprinciper Vid upprättandet av denna delårsrapport har samma redovisningsprinciper tillämpats som i den senaste årsredovisningen. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser (mnkr) Solidariskt borgensåtagande med regressrätt till Kommuninvest Sverige AB Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt , , , ,2 Proprieborgen AB 239,3 245,6 Solidarisk borgen AB Transitio 438,0 422,3 Operationell leasing 7,9 19,4 Inga väsentliga förändringar har skett av övriga ansvarsförbindelser som fanns redovisade i den senaste årsredovisningen. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 37

38 RESULTATRÄKNING Resultaträkning, perioden (mnkr) Budget Utfall Utfall perioden perioden Avvi kel s e perioden Period: januari-augusti Not Verksamhetens intäkter 1 704,0 755,5 51,5 631,8 Verksamhetens kostnader , ,0-232, ,7 Avskrivningar 3-297,1-274,5 22,6-277,0 Verksamhetens nettokostnader , ,0-158, ,9 Ska ttei ntä kter , ,2-20, ,2 Generella statsbidrag och utjämning , ,9 32, ,9 Finansiella intäkter 6 30,7 24,0-6,6 143,9 Finansiella kostnader 7-74,0-73,3 0,8-67,3 Resultat före extraordinära poster 222,4 69,9-152,5 367,8 Resultat 8 222,4 69,9-152,5 367,8 Resultaträkning, helåret (mnkr) Prognos Budget Prognos helåret helåret jä mfört budget Verksamhetens intäkter 1 088, ,9 32,0 Verksamhetens kostnader , ,8-292,1 Avskrivningar -433,0-445,1 12,1 Verksamhetens nettokostnader , ,0-248,0 Ska ttei ntä kter 6 308, ,0-20,3 Generella statsbidrag och utjämning 2 239, ,0 39,7 Finansiella intäkter 57,5 52,5 5,0 Finansiella kostnader -109,3-111,0 1,8 Resultat före extraordinära poster -51,3 170,5-221,8 Resultat -51,3 170,5-221,8 38 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

39 NOTER TILL RESULTATRÄKNING Not 1. Verks amhetens i ntä kter (mnkr) Period: jan-aug Patientavgifter & andra avgifter 202,1 195,1 Försäljning av verksamhet 137,7 129,6 Försäljning av tjänster & varor 140,4 136,6 Erhållna bidrag 238,0 153,0 Övriga intäkter 37,2 17,5 Summa 755,5 631,8 Not 2. Verksamhetens kostnader (mnkr) Period: jan-aug Lönekostnader och arvoden , ,8 Pensionskostnader -424,0-362,2 Sociala avgifter och löneskatt -736,7-686,6 Övriga personalkostnader -39,9-34,6 Summa personalkostnader , ,2 Köp av verks a mhet -615,4-579,1 Verksamhetsanknutna tjänster -249,8-207,1 Läkemedel -723,3-641,9 Material och varor -300,4-288,2 Lämnade bidrag -331,8-326,9 Övriga verksamhetskostnader -561,3-512,3 Summa , ,7 Not 3. Avs krivningar (mnkr) Period: jan-aug Immateriella anläggningstillg -0,7-1,0 Byggnader och mark -151,7-149,2 Inventarier och maskiner -122,1-126,8 Summa -274,5-277,0 Not 4. Ska ttei ntäkter (mnkr) Period: jan-aug Prel. landstingsskatt 4 218, ,0 Prel. slutavräkning innevarande år 0,5-39,5 Slutavräkning diff. föregående år -19,8 12,7 Summa 4 199, ,2 Not 5. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) Period: jan-aug Inkomstutjämningsbidrag 898,3 886,5 Kostnadsutjämningsbidrag 95,1 100,0 Regleringsavgift -56,6-73,8 Statsb. för läkemedelsförmån 525,6 503,4 Statsb. stöd för flyktingsituationen 30,9 34,8 Statsb. screening livmoderhalscancer 2,6 0,0 Statsbidrag extratjänster 3,0 0,0 Summa 1 498, ,9 Not 6. Finansiella intäkter (mnkr) Period: jan-aug Rä nteintäkter 1,0 0,5 Realisationsvinster värdepapper 16,6 139,2 Övriga finansiella intäkter 6,4 4,2 Summa 24,0 143,9 Not 7. Finansiella kostnader (mnkr) Period: jan-aug Räntekostnader -17,1-22,4 Räntedel i årets pensionskostn -44,4-34,8 Räntedel i årets löneskattekostn -10,8-8,4 Övriga finansiella kostnader -1,1-1,7 Summa -73,3-67,3 Not. 8 Balanskravsutredning (mnkr) Period: jan-aug Periodens resultat enligt resultaträkningen 69,9 367,8 - justering för samtliga realisationsvinster 0,0-0,9 Periodens resultat efter 69,9 366,9 balanskravsjustering Balanskravsresultat 69,9 366,9 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 39

40 BALANSRÄKNING Balansräkning (mnkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Medicintekniska informationssystem 1,6 2,2 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader 3 140, ,0 Maskiner och inventarier 736,9 738,5 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter 78,2 78,3 Långfristiga fordringar 31,0 31,0 Summa anläggningstillgångar 3 988, ,0 Omsättningstillgångar Förrå d 8,4 7,3 Kortfri s ti ga fordri nga r 357,1 559,1 Kortfristiga placeringar 2 338, ,3 Kassa och bank 37,2 58,7 Summa omsättningstillgångar 2 741, ,4 Summa tillgångar 6 729, ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Periodens resultat 69,9 248,0 Resultatutjämningsreserv 118,0 118,0 Övrigt eget kapital 1 065,6 817,6 Summa eget kapital 1 253, ,6 Avsättningar Avsättningar pensioner 2 783, ,9 Övriga avsättningar 0,0 8,6 Summa avsättningar 2 783, ,5 Skulder Långfristiga skulder 896,0 900,0 Kortfristig skulder 1 270, ,3 Kortfristig upplåning 526,0 526,0 Summa skulder 2 692, ,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 729, ,4 40 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

41 KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalys (mnkr) Period: jan-aug Den löpande verksamheten Årets res ul ta t 69,9 367,8 Avskrivningar 274,5 277,0 Realisationsvinst/förlust sålda anläggningstillgångar 0,0-0,9 Utrangeringar/nedskrivningar 0,0 0,5 Återföring tidigare nedskrivning 0,0 0,0 Avsättningar Pensionsskuld 180,8 120,1 Övriga avsättningar -8,7-3,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 516,5 760,9 Förändring av rörelsekapital Ökning (-) alt. minskning (+) förråd -1,1-0,2 Ökning (-) alt. minskning (+) kortfristiga fordringar 202,0 140,9 Ökning (-) alt. minskning (+) kortfristiga placeringar -161,6-237,4 Ökning (+) alt. minskning (-) kortfristiga skulder -330,8-342,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital 225,0 321,4 Investeringsverksamheten Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar -242,6-213,4 Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,0 3,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -242,6-210,0 Finansieringsverksamheten Ökning (-) alt. minskning (+) av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Ökning (+) alt. minskning (-) av långfristiga skulder -4,0-6,0 Kassaflöde från finansiering -4,0-6,0 Årets kassaflöde -21,6 105,4 Ingående likvida medel 58,8 0,0 Utgående likvida medel 37,2 105,4 Förändring likvida medel -21,6 105,4 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 41

42 BILAGOR BILAGA 1 REDOVISNING UTIFRÅN MÄTPLAN 2018 Här redovisas utfallet för perioden januari till april 2018 för de mål och indikatorer i mätplanen 2018 som ska följas upp per tertial. Definition av måluppfyllelse: = Periodens resultat uppfyller inte målet i mätplanen Försämrat eller oförändrat resultat jämfört med samma period = Periodens resultat uppfyller inte målet i mätplanen Förbättrat resultat jämfört med samma period = Periodens resultat uppfyller målet i mätplanen VÅRD UTAN KÖER Mål landstingsplan 2018 Indikator Indikatornivå 2018 Redovisning Tillgängligheten inom ramen för vårdgarantin ska förbättras Andel besvarade telefonsamtal till vårdcentralen samma dag Andel första besök till läkare på vårdcentral inom 7 dagar Andel som väntat kortare än 90 dagar på ett förstabesök till specialiserad somatisk vård Andel som väntat kortare än 90 dagar på operation eller åtgärd inom specialiserad somatisk vård 100 % 80,1 % i nationell vårmätning 2018 mot 85,6 % för riket 77,8 % i nationell vårmätning 2017 Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 92,2 % i nationell vårmätning 2018 mot 89,2 % för riket 90,9 % i nationell vårmätning 2017 Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 82,8 % i genomsnitt 2018 mot 81,8 % samma period Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 61,0 % i genomsnitt 2018 mot 61,7 % samma period Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 42 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND

43 Tillgängligheten inom den tidigare förstärkta vårdgarantin inom barnoch ungdomspsykiatrin ska förbättras Flödet på länets akutmottagningar ska förbättras Andel som väntat kortare än 90 dagar på ett första besök till specialiserad psykiatrisk vård Andel förstabesök till barnoch ungdomspsykiatri inom 30 dagar Andel påbörjade behandlingar i barn- och ungdomspsykiatri inom 30 dagar Andel påbörjade fördjupade utredningar i barn- och ungdomspsykiatri inom 30 dagar Andel patienter med en handläggningstid på högst fyra timmar på akutmottagningen 100 % 92,0 % i genomsnitt 2018 mot 94,0 % samma period Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 85,6 % i genomsnitt 2018 mot 54,6 % samma period Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 25,4 % i genomsnitt 2018 mot 29,9 % samma period Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 76,8 % i genomsnitt 2018 mot 75,2 % samma period Källa: Signedatabasen, Väntetider i vården 100 % 68,1 % i genomsnitt 2018 mot 74,9 % samma period Källa: Landstingets datalager/cosmic Andel patienter som fått en läkarbedömning inom en timme på akutmottagning Förbättring jämfört med föregående år 51,0 % i genomsnitt 2018 mot 55,4 % samma period Källa: Landstingets datalager/cosmic Tillgänglighet till folktandvården ska förbättras 1 Användandet av digitala och elektroniska tjänster ska öka Andel kliniker där befintliga patienter har högst sex månaders väntetid Andel kliniker där nya patienter har högst sex månaders väntetid Andel som får kontakt med vårdcentral samma dag via alternativa kontaktvägar. Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av insatser och effekter 50 % 28 % av klinikerna når målet. Källa: Journalsystem Carita 50 % 20 % av klinikerna når målet. Källa: Intern uppföljning Se sida 7 1 Indikatornivåerna uppnås inte men eftersom det är nya mått görs ingen färgmarkering. DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 43

44 BÄST VÅRDKVALITET Mål i landstingsplan 2018 Indikator Indikatornivå 2018 Redovisning Förebyggande och hälsofrämjande insatser ska öka Andel patienter som haft samtal om levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården Utveckling över tid 23 procent jan-aug procent jan-aug 2017 Se sida 12 Källa: Cosmic Omvårdnadskvaliteten och den medicinska kvaliteten ska förbättras Andel patienter som riskbedömts för fall, undernäring och trycksår Utveckling över tid Data finns ännu ej tillgängliga Samverkan med länets kommuner ska öka Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av insatser och effekter Se sida 12 INGA VÅRDSKADOR Mål i landstingsplan 2018 Indikator Indikatornivå 2018 Redovisning Förekomst av vårdskador ska minska Andel patienter med vårdrelaterad infektion Högst 7 % 8,1 % - nationell mätning, mars 2018 (5,7% - intern mindre mätning, maj 2018) Källa: Sveriges kommuner och landsting Andel patienter i slutenvård med trycksår Minska jämfört med föregående år 12,0 % - nationell mätning, mars (12,4 % - nationell mätning, mars 2017) Källa: Sveriges kommuner och landsting Andel patienter med vårdskada per sjukhus Utveckling över tid 15,3% första halvåret 2018 (12,4% 2017, 11,6% 2016) Källa: Intern uppföljning Följsamhet till rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador ska förbättras Patientsäkerhetsrisker vid vårdens övergångar ska minska Andel medarbetare som följer de basala hygienrutinerna och klädreglerna Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat 90 % 81,3 % i genomsnitt Källa: Sveriges kommuner och landsting Se sida 18 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 44

45 Avvikelsehanteringen ska utvecklas och förbättras Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av verksamheternas insatser och förväntade resultat Se sida 18 HÅLLBART ARBETSLIV Mål i landstingsplan 2018 Indikator Indikatornivå 2018 Redovisning Följsamhet till riktlinjer och rutiner ska öka för att säkerställa ett strukturerat, systematiserat och samordnat arbetsmiljöarbete Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av insatser och effekter Se sida 20 Sjukfrånvaro Högst 5 % 5,2 % i genomsnitt Källa: Heroma Verksamheterna ska vidareutveckla sina kompetensförsörjningsplaner i enlighet med landstingets strategiska plan för kompetensförsörjning Aktivitetsuppföljning: Beskrivning av insatser och effekter EKONOMI I BALANS Se sida 23 Mål i landstingsplan 2018 Indikator Indikatornivå 2018 Redovisning Budgeterat resultat ska uppnås Resultat mot budget 171 mnkr Landstinget bedöms inte klara målet för 2018 om att nå det budgeterade resultatet på 171 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till minus 51,3 miljoner kronor. Källa: Raindance DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 45

46 Budgeterad nettokostnadsram ska hållas Nettokostnadsram mot budget mnkr Landstinget bedöms inte klara målet för 2018 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna är 248,0 miljoner kronor högre än budget. Källa: Raindance Fastställt belopp till pensionsfonden ska avsättas Avsättning till pensionsfond 236 mnkr Landstinget ska under 2018 tillföra pensionsfonden 236 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Källa: Finansförvaltningen Överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppnås Resultat mot budget 171 mnkr Landstinget bedöms inte klara målet att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Källa: Raindance DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 46

47 Bilaga 2 Tekniska budgetjusteringar Budgetväxlingar 2018 t.o.m. aug 2018 Område Område Område Område Område Staber LiV-gem LiV-gem LiV-gem Summa Öppen- Sluten- Folktand- Stöd Gemen- Regio- Pensi- Övrigt vård vård vården samt nalt oner Budget per sept Förändring av högspec vård Förändring av läkemedel Avgiftsfri tandvård till unga Nationell cancerstrategi Nationella patientenkäten Patientförsäkring Finsam SLA Kollektivtrafiken Pensioner Förtroendevalda Revision Investeringar som ökar i drift Avskrivningar nyinvesteringar Sakförsäkring LiV privata vårdgivare moms LiV schabloner/socialförsäkringsavgift Avtalsförsäkringar Korrigering av tillfälliga växlingar (se tillf vxl jan-sept 2017) Dialys Arvika Medel för AHA (enkäter) Medel för landstingsstyrelsens förfogande till internationellt arb Fördelning av läkemedel Statsbidrag för asyl- och flyktingssituationen Statsbidrag för asyl- och flyktingssituationen (tillf vxl) Statsbidrag för asyl- och flyktingssituationen Viss kompensation för höjda arbetsgivaravgifter Professionsmiljarden 2018 (tillf vxl) Överflyttning av intendent CSK SLA Momsersättning köpt privat vård Snabb PCR Cosmicsupportenhet och Klassifikationsenhet Växling av intäkter VFU från HR till Kunskapscentrum Utvecklingsledare 100% vårdval fysioterapi Del av personaltjänst, samverkansnämnden Statsbidrag, förlossningsvård och kvinnors hälsa (tillf vxl) Samordnande sjuksköterska Statsbidrag, kortare väntetider i cancervården (tillf vxl) Statsbidrag, riktade insatser psykisk ohälsa (tillf vxl) Statsbidrag, utvecklingsmedel, våld i nära relationer (tillf vxl) Statsbidrag, effektiv rehab- och sjukskrivningsprocess (tillf vxl) Forskningsanslag (tillf vxl) Avtal sägs upp avs. köpta läkemedelstjänster (i egen regi istället) 0 0 Professionsmiljarden 2018, fortsatt fördelning (tillf vxl) Överföring av läkemedelsram till drift 0 0 Justering av kostnader för investering i hus Övertag av personal från rehabiliteringsenheten Rehabilitering och sjukskrivningsprocess (tillf vxl) Återväxling av resterande tjänst (60%) försäkringsmedicin Två transportörstjänster Tjänst, regionbildning Bidrag från CKF till ÖV (tillf vxl) Återväxling av FoU-anslag Återväxling av dialys och närvårdsplatser Rehab-garanti (tillf vxl) Professionsmiljarden (tillf vxl) Avskrivningar och internränta Del av tjänst flyttas till Samverkansnämnden ,2 tjänst flyttas till Kunskapscentrum Reglering av SAL-kostnad till följd av nedläggning av vårdcentral Statsbidrag, psykisk hälsa (tillf vxl) Statsbidrag, personalmiljard (tillf vxl) Statsbidrag, patientmiljard (tillf vxl) Statsbidrag, barn (tillf vxl) Statsbidrag, kvinnors hälsa (tillf vxl) SAL, Filipstads nya VC POMS Momsersättning Filipstads privata VC (som lagts ned) Ökade driftkostnader vid utbyggnad trådlöst och mobilitet Flytt av vårdadministratörer Tillägg patientmiljarden Korrigering av centralt löneutrymme Summa budgetram per aug DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 47

48 Landstinget i Värmland, Landstingshuset, Karlstad info@liv.se Följ oss gärna på sociala medier Facebook: facebook.com/landstingetivarmland Linkedin: linkedin.com/company/landstinget-i-varmland DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I VÄRMLAND 48