Yttrande gällande Förstudie om mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1220/15 Repronummer 194/15 Stadsutveckling Neda Sherafat Telefon E-post: Yttrande gällande Förstudie om mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrande över Förstudie om mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, enligt bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översändes till Göteborgsregionens kommunalförbund. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har för yttrande översänt förstudie för mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, till Göteborgs stad. GR önskar få synpunkter senast den 9 oktober Göteborgs stad har fått förlängd remisstid till den 23 oktober Arbetet med förstudien har letts av GR, Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen Västra Götaland samt Business Region Göteborg. VGR är förstudiens huvudfinansiär. Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden, organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den maritima näringslivsutvecklingen. Som en del av förstudien har Business Region Göteborg genomfört en kartläggning av det maritima näringslivets behov, se bilaga 6a. Förslaget innebär i korta drag att en gemensam strukturbild för kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildsarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom planering, miljö och verksamheter arbeta med fördjupningar inom prioriterade teman. Projektledningen föreslås ligga vid GR och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljöoch samhällsbyggnad vid GR med inkludering av politiska representanter från Orust och Uddevalla. Stadsledningskontoret är positivt till förslaget. Strukturbilden kan utgöra underlag för såväl kommunal, regional som nationell havsplanering. Kontoret har dock synpunkter gällande finansiering och förväntad arbetsinsats. 1 (25)

2 Ekonomiska konsekvenser I remissen föreslås att finansieringen av projektet ska ske genom arbetsinsatser, bidragsmedel från lokala, regionala och nationella myndigheter samt genom EU-medel. Eftersom frågan om finansiering är beroende av bland annat i vilken utsträckning stödmedel kan erhållas finns inget färdigt förslag till finansiering. Enligt förstudien kan kostnaden för projektet för Göteborgs del uppgå till mellan 0,5 och 1 miljoner kronor per år beroende på vilken fördelningsmodell som väljs och ifall EU-bidrag beviljas eller inte. Projektet föreslås pågå i tre år. I samband med fortsatt projekt kommer det utöver ovan kostnader att krävas deltagande från stadens förvaltningar. Frågan om finansiering har tidigare inte belysts i stadens budgetarbete. Det finns därmed inga resurser avsatta för projektet i 2016 års budget. Frågan om finansiering behöver därför belysas i det fall beslut om medverkan i projektet tas och då får ställning tas till att antingen låta berörda förvaltningar och bolag arbeta med frågan inom sina respektive ramar eller att prioritera om i budgeten. Barnperspektivet Det framgår inte av remissen om barn och ungas synpunkter ska samlas in och hanteras av projektet, eller hur barnens bästa beaktas. Göteborgs stad har tagit fram ett processtöd, barnkonsekvensanalys (BKA), som ska vara till hjälp i fysisk planering. Det bör undersökas om det kan användas i arbetet med strukturbilden för kustzonen. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Det finns inga åtgärder inom projektet som riktar sig specifikt till kvinnor eller män. Det är dock viktigt att jämställdhetsaspekten beaktas vid formering av arbetsgrupper, projektgrupper och så vidare. Mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Det är viktigt att mångfaldsaspekten beaktas vid formering av arbetsgrupper, projektgrupper och så vidare. Miljöperspektivet Förslaget i förstudien utgår från miljötillståndet i havet och lägger stor vikt vid ekosystemet, klimatfrågor och miljörisker. Miljötillståndet i havet har föreslagits som ett prioriterat tema. Omvärldsperspektivet Havsplanering ses inom EU som ett centralt verktyg för att nå uppsatta målsättningar inom havspolitiken. EU-kommissionen antog 2014 ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Ramdirektivet innebär kortfattat att alla EU:s kustmedlemsstater har skyldighet att inrätta en process för att upprätta och genomföra havsplanering. Nationellt pågår ett arbete med att utarbeta en maritim strategi som ett svar på den Europeiska strategin Blå tillväxt. Västra Götalandsregionens regionfullmäktige antog 2008 en maritim strategi, som reviderades till Den maritima strategin är en del av Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (25)

3 Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) som innehåller visionen om det goda livet. I september 2014 inrättades nya regler för planering av havsområden (Betänkande 2013/14:MJU24). Reglerna innebär att regeringen ska besluta om havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska ge vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar hur ett havsområde ska användas. Planerna ska omfatta territorialhavet och svensk ekonomisk zon, med undantag av områden närmast kusten. Enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till havsplaner. Förslag till inriktning och avgränsning är på samråd till den 1 mars Förslag till havsplanering och eventuella föreskrifter planeras vara på samråd inför ett regeringsbeslut 2018/19. Havs- och vattenmyndigheten kommer att ta fram nationella havsplaner tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna och nationella myndigheter. Det är dock ännu inte klarlagt hur kommunala planer och havsplanerna ska förhålla sig till varandra. Det anses som en fördel om kommunerna samordnar sig sinsemellan i dialogen med den nationella havsplaneringsprocessen, vilket är ett av syftena med det föreslagna treårsprojektet. Ett antal mellankommunala samarbeten pågår längst kustzonen. I norra Bohuslän har fyra kommuner, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, ett pågående samarbetsprojekt kring Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi. Dessa kommuner har redan tidigare, tillsammans med Munkedals kommun, tagit fram en strukturbild för sitt område. Bilaga 1 Byggnadsnämndens protokollsutdrag, 360, Bilaga 2 Miljö- och klimatnämndens protokollsutdrag, 104, Bilaga 3 Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbos protokollsutdrag, 182, Bilaga 4 Stadsdelsnämnden Västra Göteborgs protokollsutdrag, 173, Bilaga 5 Stadsdelsnämnden Västra Hisingens protokollsutdrag, 212, Bilaga 6 Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Bilaga 6a Kartläggning av det maritima näringslivets behov Bilaga 7 Förslag till yttrande till GR Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (25)

4 Ärendet Göteborgs stad har för yttrande mottagit Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) förstudie för mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. GR önskar få synpunkter senast den 9 oktober Göteborgs stad har fått förlängd remisstid till den 23 oktober Synpunkter har inhämtats från byggnadsnämnden, miljö- och klimatnämnden samt stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg och Västra Hisingen. Bakgrund Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Två seminarier där gemensamma diskussioner om kustzonens utveckling var i fokus ledde fram till den här förstudien om mellankommunal kustplanering, vars slutrapport nu är på remiss. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen Västra Götaland samt Business Region Göteborg. VGR är förstudiens huvudfinansiär. Kustkommuner som deltagit i förstudien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla som alla bidragit med både tid och kompetens. Som en del av förstudien har Business Region Göteborg genomfört en kartläggning av det maritima näringslivets behov, se bilaga 6a. Under förstudieprocessens gång identifierade de deltagande kommunerna att de i relativt liten utsträckning har arbetat med kust- och havsplanering. Många kommuner lyfte fram att det vore positivt att inledningsvis ta fram en gemensam målbild med ett långsiktigt perspektiv för utvecklingen av kusten. I arbetet med förstudien har GR utgått ifrån politiskt antagna mål- och strategidokument. Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) samt Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur (2013) har varit centrala för arbetet med förstudien. Båda dessa dokument har en bred politisk förankring och lyfter fram kustzonen som ett värde såväl som ett ansvar för hela regionen och som en viktig del i utvecklingen av en hållbar regional struktur. Förstudie om mellankommunal kustplanering Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden, organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den maritima näringslivsutvecklingen. De förslag som presenteras i förstudien har vuxit fram i dialog med kustkommunerna och övriga aktörer som deltagit. Förslaget innebär i korta drag att en gemensam strukturbild för kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildsarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom planering, miljö och verksamheter arbeta med fördjupningar inom prioriterade teman. Projektledningen föreslås ligga vid GR och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljöoch samhällsbyggnad vid GR med inkludering av politiska representanter från Orust och Uddevalla. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (25)

5 GR önskar få synpunkter på följande frågor, men är tacksamma för andra synpunkter också: - Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild, dels fördjupning i tematiska områden? - Hur ser ni på förslaget till organisation? - Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka? - Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden vi vill arbeta inom? - Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? - Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid, dels bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning? - Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbete efter projektperioden ? Förslag till fortsatt arbete För det fortsatta arbetet presenteras ett antal förslag och målsättningar utifrån det som framkommit under dialogträffarna i förstudieprocessen: - Arbeta fram en gemensam strukturbild för kustzonen. - Arbeta med särskilt prioriterade temaområden. - Arbeta med kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med andra intressenter. - Under projektets gång, etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat samarbete mellan kommunerna kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i kustzonen. Illustration över den föreslagna arbetsprocessen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (25)

6 Strukturbild för kustzonen Syftet med strukturbilden för kustzonen är att de deltagande kommunerna gemensamt skapar en övergripande bild av och tydliggör vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska värnas och användas på bästa sätt. Inriktningen är således att spegla både bevarande och utveckling. Strukturbilden blir därmed ett underlag för kommunernas egen planering i kust- och havsområdet samt en utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kustkommunerna med havsplanering. Arbetet med strukturbilden utgår ifrån det grundläggande målet om En god och attraktiv havsmiljö. Att miljötillståndet i havet är långsiktigt hållbart är ett grundläggande mål och en förutsättning för arbetet framåt. Som ett led i arbetet med strukturbilden formuleras en övergripande vision för hela kust- och havsområdet, en gemensam målbild. Till visionen formuleras mål och åtgärder för att nå målen. Målen föreslås omfatta både öppet hav, skärgården och kustnära områden. Strukturbildsarbetet ska vara framtidsinriktat och föreslås ha ett medellångt och ett långt tidsperspektiv, förslagsvis 2030 med utblick mot Arbetet med strukturbilden föreslås behandla följande perspektiv: vad som präglar levande kustsamhällen, hur näringslivet i kustzonen kan utvecklas (där stort fokus ligger på besöksnäringen), klimat- och miljörisker (här ingår exempelvis strategier för klimatanpassning), utgångspunkter för hållbar förvaltning av kultur och naturresurser samt sociala hållbarhetsaspekter av utvecklingen i kustzonen (där bland annat tillgängligheten till kusten ingår). Inom arbetet med strukturbilden föreslås även att planeringsprinciper arbetas fram för hur en kust- och havsplan kan utformas. Sammantaget kommer arbetet med att ta fram en strukturbild på en övergripande nivå dels: - vara en fördjupning av strukturbilden för Göteborgsregionen inkluderat Uddevalla och Orust, - att visa kommunernas syn på havsområdet som underlag till den nationella havsplaneringen, - utgöra underlag och grund för kommunernas översiktsplaner i kust- och havsområdet, så kallade Blå Översiktplaner Startplattform Utifrån det underlag som identifierats i förstudien presenteras även en startplattform för den regional kustzonsplanering i Göteborgsregionen. Startplattformen utgår från nationella, regionala och kommunala dokument och strategier men också sådant som framkommit i dialog med kommuner och organisationer under förstudien. Startplattformen beskriver bland annat gemensamma värden och överenskommelser för kustkommunerna, att ekosystemen sätter ramarna för utvecklingen och vilken betydelse havet har för näringslivet. Temaområden Åtta prioriterade teman har föreslagits; Transportinfrastruktur, Vattenbruk och fiske, Båtliv och företagande, Muddertippningsplatser, Energiproduktion till havs, Tillgänglighet till kusten, Principer för byggande och Miljötillståndet i havet. Temana föreslås utvecklas i särskilda delstudier, vilka ska fungera som underlag för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (25)

7 diskussionerna inom strukturbildsarbetet, men även gemensamma underlag för den kommunala planeringen. Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring Kunskapsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag och enskilda är en viktig del i arbetet. Av yttersta vikt är kontinuerlig förankring med framförallt lokalpolitiken i de åtta kustkommunerna och med berörda politiska styrgrupper på regional nivå. Projektledningen föreslås ha övergripande ansvar för den lokala förankringen. Även de tjänstemän som engageras i det fortsatta arbetet förväntas ha en viktig roll i den lokala förankringen. Huruvida dialog med allmänheten ska genomföras är en fråga som bör diskuteras under arbetets gång. Inom GR finns ett antal organiserade kommunnätverk dit frågor om kust- och havsplaneringen bör lyftas. Organisation och roller Den föreslagna organisationen för det fortsatta arbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen inom GR är projektägare. Projektets politiska styrgrupp föreslås utgöras av styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad inom GR samt en politisk representant vardera från kommunerna Uddevalla och Orust. GR Planering föreslås utgöra projektledningen för projektet. Som projektledningsgrupp föreslås representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR), Business Region Göteborg (BRG) samt tre företrädare från medverkande kommuner. Till projektet knyts även en strukturbildsgrupp, tre arbetsgrupper och ett nätverk för finansiering. Strukturbildsgruppen föreslås utgöras av GR, Lst, VGR, BRG, en kommunrepresentant från respektive kommun som förväntas ha ett ansvar för att förankra arbetet lokalt, samt andra relevanta aktörer som förslagsvis Västarvet, Turistrådet Västsverige, Västkuststiftelsen. Arbetsgrupperna föreslås vara Planering, Havsmiljö och Verksamheter. Varje grupp ska ansvara för ett antal av de prioriterade temaområdena. Nätverket ska ge stöd för och ta fram förslag till finansiering samt ta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (25)

8 fram underlag för ansökningar. Ansvaret att bevaka möjligheter att söka stöd ligger i praktiken på varje arbetsgrupp. Kommunerna och andra aktörers tid och engagemang i arbetet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt, men även stöd i form av kontant finansiering kommer att behövas. Resursbehov och finansiering Projektet löper över tre år Resursbehovet beräknas i en övergripande kostnadsberäkning till cirka 3,5 miljoner kronor per år. Projektledningen omfattar 1,5 tjänst. De olika grupperna föreslås träffas cirka en gång i månaden och arbetstiden för gruppledaren i varje grupp kalkyleras till 10 procent av en heltidstjänst. Den del av den beräknade kostnaden som utgörs av nedlagd tid förväntas deltagande intressenter bidra med. Finansieringen föreslås ske dels genom arbetsinsatser från medverkande aktörer, dels genom bidragsmedel från lokala, regionala och nationella myndigheter och dels genom EU-medel. I förstudien presenteras flera finansieringsmöjligheter samt förslag på kostnadsfördelning mellan kommunerna. För Göteborg kan kostnaden bli mellan 0,5 och 1 miljoner kronor. Vidare samarbete efter projektperioden Utgångspunkten är att det mellankommunala samarbete som inleds i och med det treåriga projektet ska fortsätta efter att projekttiden har passerat. Arbetet avses snarare vara inledningen på ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (25)

9 Inkomna synpunkter från nämnder Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ser positivt på att utarbeta en gemensam strukturbild för kustzonen i regionen och att delta i arbetet i den omfattning som är möjlig utifrån tillgängliga resurser och prioritering mot andra projekt. Arbetet med GR:s strukturbild och strategidokumentet Hållbar tillväxt har varit vägledande i framtagandet av Göteborgs nuvarande översiktsplan och det har varit en styrka att det råder samsyn kring dessa inom regionen. En strukturbild för kustzonen skulle kunna vara till stöd vid framtagandet av en ny översiktsplan och kommande havsplanering. Nämnden ser dock risker med att arbetet inte får den inriktning och möter det behov som Göteborgs kommun har med tanke på de ingående kommunernas olika förutsättningar och således skilda önskemål. Vidare föreslår nämnden en djupare analys om det är möjligt att effektivisera organisationen eller arbetssättet innan eventuell projektstart. Nämnden lyfter också synpunkter på finansieringsmodellen då bedömningen är att nyttan för Göteborgs stad inte är proportionerlig mot den kostnad som hamnar på staden i förhållande till andra deltagande kommuner. Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden tycker att förslaget till ett projekt för mellankommunal kustzonplanering är intressant, ambitionen är god och att det finns ett stort värde i att kommunerna skapar en gemensam övergripande bild av vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska värnas och användas på bästa sätt. Nämnden anser att det är positivt om projektet kan leda till ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Nämnden har inget att invända mot föreslagen organisation och anser att principen för det fortsatta arbetet är bra och ger goda möjligheter att skapa samsyn över kommungränserna. Finansieringsmodellen bör ses över. Miljö- och klimatnämnden anser att principen att varje kommun bidrar med en fast summa och att kvarvarande summa fördelas efter folkmängd är den som ska användas när det gäller hur kommunerna ska bidra ekonomiskt in i projektet. Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen. Det är positivt att det tas ett samlat grepp om kustzonsfrågorna som kan vara komplexa och där många avvägningar behöver göras mellan olika intressen. Nämnden är positiv till att GR tillsammans med Orust och Uddevalla vill ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Nämnden anser att principen för det fortsatta arbetet är mycket bra samt kan ge vinster när det gäller att skapa samsyn över kommungränserna. Det är viktigt att arbetet grundar sig på en gemensam startplattform. Nämnden är positiv till de tematiska områdena. Dock är det viktigt att inte tappa viktiga tematiska områden som finns i bruttolistan. Nämnden lyfter att förstudien bör innehålla en beskrivning utifrån ett barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Det framgår av förstudien att strukturbilden föreslås behandla den sociala hållbarhetsaspekten, vilket är mycket positivt. Att redan från start belysa detta perspektiv närmare kan underlätta för det fortsatta arbetet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (25)

10 Nämnden har inget att invända mot föreslagen organisation. Stadsdelsnämnden Västra Göteborg Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen och är positiv till att GR tillsammans med Orust och Uddevalla vill stärka kvaliteterna i kustzonen. Nämnden instämmer i att en gemensam politisk bild över administrativa gränser är nödvändig för att lyckas ta tillvara på och utveckla hela kustzonen på ett hållbart sätt utifrån miljö, den sociala dimensionen och näringslivssynpunkt. Förstudiens förslag ligger i linje med flera områden som nämnden arbetar med och uppsatta mål för 2016, att aktivt verka för fler jobb och hållbar besöksnäring i Södra skärgården. Nämnden vill skapa en balans mellan bevarande och utveckling, för att lyckas behålla den genuina kustmiljön, stärka förutsättningarna för en levande skärgård och säkerställa en ren miljö. Tillgänglighet till kusten och skärgården är något som nämnden arbetar med och vill fokusera än mer på. Nämnden tycker att förslaget till organisation är bra och erbjuder sig att delta med kompetens i en av de föreslagna arbetsgrupperna, beroende på arbetsbelastning. Nämnden föreslår att antalet politiker utökas, exempelvis i den politiska styrgruppen eller i projektledningen, för att skapa en tydligare politisk förankring i deltagande kommuner/stadsdelar. Nämnden föreslår även att en politiker från stadsdelsnämnden ingår som representant från Göteborgs stad. Nämnden ser det som självklart att arbetet efter projektets slut införlivas i ordinarie verksamhet i kommunerna och det gemensamma arbetet med kustzonen kan fortsätta med exempelvis GR som sammankallande. Stadsdelsnämnden Västra Hisingen Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen. Förstudien ligger i linje med det arbete som har påbörjats i Västra Hisingen. Det är positivt att det tas ett samlat grepp om kustzonsfrågorna ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det är viktigt att nämnden/förvaltningen aktivt är med från början i processen eftersom det finns en stor utvecklingspotential i marin ekonomi som till exempel evenemang, grön turism och företagande. Stadsdelen har även påbörjat ett samarbete med Öckerö kommun. Stadsdelen har en lång kuststräcka från Älvsborgsbron till Nordre Älv, med bland annat stora småbåtshamnar och kommunala badplatser. Nämnden har i sitt mål- och inriktningsdokument framhållit att Västra Hisingen är en unik stadsdel med vackra kustnära områden som måste tas tillvara och utvecklas vidare. Kusten bör knytas ihop genom gröna stråk med gång- och cykelvägar som öppnar upp för att vandra och cykla nära stränderna. Den sociala dimensionen behöver utvecklas i det fortsatta arbetet. Nämnden anser att politiker från stadsdelarna bör ingå i projektledningsgruppen, gärna från Västra Hisingen som har stor erfarenhet av medborgardialoger. Stadsledningskontorets överväganden Bra underlag inför statlig, regional och kommunal havsplanering Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta, ut till territorialgränsen, det vill säga för Göteborgs del relativt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (25)

11 omfattande havsområden. För att sådana planer ska bli bra krävs bra underlag, men också samverkan kommuner emellan för att få ett tydligare regionalt perspektiv. I Översiktsplan för Göteborg (2009) står att kusten är av regional betydelse och att en lyckad förvaltning av kusten kräver samverkan mellan många intressenter, inte minst mellan kommunerna. En kustplanering med alla parter involverade ökar kvaliteten. Den föreslagna organisationen bidrar således till att Västkusten kan utvecklas på ett bra sätt. Andra pågående projekt att förhålla sig till EU-kommissionen antog 2007 en integrerad havspolitik med ambitionen att ta ett helhetsgrepp på havsfrågorna för att bättre samordna olika politikområden. EU har även andra direktiv och regelverk såsom EU:s havsmiljödirektiv med syfte att upprätthålla eller uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. På nationellt håll har riksdagen antagit propositionen Hushållning med havsområden (2013/14:186). Propositionen innebär att havsplaner ska tas fram för de tre havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havsplanerna kommer att utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ska ta fram förslag till havsplanerna. Förslag till inriktning och avgränsning är just nu på samråd till den 1 mars Förslag till havsplaner och eventuella föreskrifter planeras vara på samråd inför ett regeringsbeslut 2018/19. Det pågår även arbete med en nationell maritim strategi som drivs av Näringsdepartementet. Syftet är att ta fram förslag på hur näringar kopplade till våra hav och kustområden kan utvecklas på bästa sätt. Vidare pågar ett arbete i Västra Götalandsregionen med dels en maritim strategi, som är en del av strategin Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling, dels ett kunskapssamarbete inom det så kallade Maritima klustret i Västsverige. Därtill finns ett antal mellankommunala samarbeten som pågår eller har pågått längs kusten som också är viktiga att förhålla sig till, bland annat Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän, Ett enat Bohuslän, Ren kust i Bohuslän, 8-fjordar samt Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Sociala och kulturella aspekter Stadsledningskontoret noterar att fokus i förstudien har legat på ekonomiska frågor och näringslivsfrågor, till exempel är en kartläggning gjord. Kontoret saknar de sociala och kulturella dimensionerna, vilka är viktiga för kustens utveckling och bevarande. Som exempel kan nämnas Nordiska Akvarellmuseet som bidrar till kustens utveckling. I bruttolistan över temaområden finns kultur med vad gäller att stärka kopplingen mellan kulturhistoria och besöksnäring. Sociala och barnkonsekvenser behöver utvecklas. Göteborgs stad har tagit fram ett processtöd, barnkonsekvensanalys (BKA), som ska vara till hjälp i fysisk planering. Det bör undersökas om det kan användas i arbetet med strukturbilden för kustzonen. Ekonomiska konsekvenser Enligt de föreslagna finansieringsmodellerna ska Göteborgs stad bidra med 0,5-1 miljoner kronor till arbetet med att ta fram en strukturbild. Denna kostnad behöver värderas mot att staden redan har arbetat fram en del underlag som är relevant för strukturbildsarbetet och vissa tematiska områden, såsom till exempel Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (25)

12 planeringsunderlag gällande tillgängligheten i kustzonen och inventering och strategi av småbåtshamnar. I samband med fortsatt projekt kommer det utöver ovan nämnda kostnader att krävas deltagande från stadens förvaltningar. Frågan om finansiering har tidigare inte belysts i stadens budgetarbete. Det finns inga resurser avsatta för projektet i 2016 års budget. Det är dock viktigt att hålla GR:s föreslagna tidplan då den överensstämmer med tidplanen för den nationella havsplaneringen. Frågan om finansiering behöver belysas i det fall beslut om medverkan i projektet tas och då får ställning tas vid att antingen låta berörda förvaltningar och bolag arbeta med frågan inom sina respektive ramar eller att prioritera om i budgeten. Svar på frågor ställda i remissen Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild, dels fördjupning i tematiska områden? Det är positivt att arbeta fram en gemensam strukturbild för kustzonen och det är riktigt att göra fördjupningar. De åtta tematiska områden som beskrivs i handlingen bör prioriteras så att de viktigaste frågorna behandlas först, förslagsvis temana transport och tillgänglighet till kusten. Det är dock viktigt att finna rätt skala och detaljeringsnivå på strukturbilden. Ju mer samstämmig den är med kommunernas översiktsplaner, desto bättre samverkan kan nås. Det föreslagna arbetssättet stämmer väl överens med hur GR brukar arbeta, vilket är positivt då det redan finns upparbetade arbetssätt i kommunerna. Hur ser ni på förslaget till organisation? Förslaget innebär en omfattande organisation med en relativt stor ledningsorganisation. Det finns dock rationaliserande inslag som att befintliga politiska GR-grupperingar, med viss förstärkning, är styrgrupper. Strukturbildsgruppen ges i förslaget en bredare representation än arbetsgrupperna, vilket inte är helt självklart. Den breda representationen bör kanske i stället skapas genom att i referensgrupp ge den breda informationen och inflytandet. Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka? Stadsledningskontoret är positivt till att Göteborgs stad medverkar då det är ett viktigt arbete som kan utgöra bra underlag till både kommunal och nationell kustplanering. Huvudansvaret för Göteborgs del bör ligga på byggnadsnämnden. Därutöver är många nämnder och bolag berörda och behöver avsätta tid för medverkan. Medverkan i ett fortsatt arbete är beroende av resurser vilket behöver diskuteras vidare vid ett eventuellt projekt. Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden vi vill arbeta inom? Göteborgs stad har inga andra prioriteringar än de som utredningen föreslagit. Staden föreslår dock att temana transport och tillgänglighet till kusten prioriteras. Vidare är frågan om stigande havsnivåer för Göteborgs del viktig att beakta i fortsatt arbete. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (25)

13 Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? Den plattform som har arbetats fram är allmän, bred och väl genomtänkt något som staden kan stödja. Kustzonen är speciell och världsunik. Såväl staten, regionen som kommunerna har ett ansvar att finna långsiktigt hållbara former för dess utveckling (s.31, Våra gemensamma värden). Det är positivt att plattformen lyfter fram att utveckling ska ske inom ramarna för vad ekosystemen tål och att miljömålen ska stå i fokus. Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid, dels bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning? Stadsledningskontoret föredrar modellen där alla kommuner ingår med en fast grundkostnad och att kvarvarande summa fördelas efter folkmängd. Kontoret ser också mycket positivt på en hög ambition i att få ytterligare finansiering utöver den kommunala. I de uppskattade kostnaderna ingår inte den tid som personer som deltar i arbetsgrupperna behöver lägga mellan mötena. Det bör klarläggas hur stor den totala arbetsinsatsen förväntas vara innan slutligt val av modell kan göras. Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbete efter projektperioden ? Målsättningen bör vara att till 2018 ha tagit fram en strukturbild för kusten. Samverkan mellan kommunerna bör också ha utvecklats positivt till dess och en kunskapsbas bör finnas. Rimligen bör arbetet efter 2018 kunna fortsätta då det är viktigt med ett långsiktigt arbete, men det bör göras med mindre ekonomi. Resultaten bör kunna arbetas in i GR:s ordinarie planering. Ställningstagande till vad som ska göras på lång sikt planeringsmässigt bör tas först år Stadsledningskontoret Neda Sherafat Planeringsledare Ylva Löf Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (25)

14 Bilaga 1 Byggnadsnämndens protokollsutdrag Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande över förstudie Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen 360, dnr 1234/15 Kommunstyrelsen hade till byggnadsnämnden för yttrande översänt ovan nämnda ärende från Göteborgsregionen. Stadsbyggnadskontoret hade ingett: Tjänsteutlåtande bil. 12 Byggnadsnämnden beslöt: att som svar till kommunstyrelsen översända ovan nämnda tjänsteutlåtande. Vid protokollet Agnetha Carlsson Sekreterare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (25)

15 Bilaga 2 Miljö- och klimatnämndens protokollsutdrag Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över remiss från Göteborgsregionens kommunalförbund Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, SLK dnr 1220/15 104, 07345/15 Beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Miljöförvaltningen tycker att förslaget till ett projekt för mellankommunal kustzonplanering är intressant, ambitionen är god och det finns ett stort värde i att kommunerna skapar en gemensam övergripande bild av vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska värnas och användas på bästa sätt. Vi anser att det är positivt om projektet kan leda till ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling. Förvaltningen ställer sig positiv till att delta i projektet och bidra med arbetstid men kan inte gå in med ekonomiskt bidrag. Vi anser att för att staden ska kunna vara med i projektet krävs att stadsbyggnadskontoret, som är den planerande förvaltningen som leder arbete med översiktlig planering, är med. Finansieringsmodellen bör ses över. Miljöförvaltningen anser att principen att varje kommun bidrar med en fast summa och att kvarvarande summa fördelas efter folkmängd är den som ska användas när det gäller hur kommunerna ska bidra ekonomiskt in i projektet. Vi tycker att den nedlagda tid som intressenter förväntas bidra med inte ska ingå i den avgift som kommunerna förväntas betala. Internt inom staden anser vi att avgiften ska betalas centralt. Det blir slutligen stadsledningskontoret som ska bedöma ifall staden har möjligheter att gå in med ekonomiska medel och i så fall hur mycket. Miljöförvaltningen har inget att invända mot föreslagen organisation och anser att principen för det fortsatta arbetet är bra, och ger goda möjligheter att skapa samsyn över kommungränserna. Miljöförvaltningen ställer sig positiv till huvuddragen i startplattformen. Det är bra att plattformen lyfter fram att utveckling ska ske inom ramarna för vad ekosystemen tål, och att miljömålen ska stå i fokus. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (25)

16 Underlag för beslut: Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer 07345/15 daterat den 17 september Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Vid protokollet Sara Alander Derya Tumayer Ordförande Mats Brodefors Justerare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (25)

17 Bilaga 3 Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbos protokollsutdrag Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , N /15 Svar på remiss - Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla - Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Dnr 1220/15 - Stadsdelnämnden i Askim - Frölunda - Högsbo har från kommunstyrelsen mottagit vidarebefordrad remiss från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) gällande Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet daterat Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen angående Förstudie - Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Vid protokollet Anna Sahlberg Ordförande Camilla Widman Justerare Peter Hermansson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (25)

18 Bilaga 4 Stadsdelsnämnden Västra Göteborgs protokollsutdrag Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Protokollsanteckning från FP, M och KD om att nämnden borde ha varit delaktig i ett tidigare skede i framtagandet av förslaget och projektet i sin helhet. Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Remiss - Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Nämnden har mottagit remiss från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) gällande Förstudie - Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla från kommunstyrelsen för yttrande senast: Som en del av förstudien har en kartläggning av det maritima näringslivets behov gjorts av Business Region Göteborg. Av stadsdelarna har även SDN Västra Hisingen och SDN Askim, Frölunda, Högsbo fått remissen. Beslutsunderlag Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 september Protokollsanteckning Andre vice ordföranden Andreas Eraybar (FP) framför att han till protokollet på FP:s, M:s och KD:s vägnar antecknar följande: Alliansen stödjer remissen i fråga men anser att som ett kustnära SDN borde vi i ett mycket tidigare skede varit delaktiga i framtagandet av förslaget och projektet i sin helhet. Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden Västra Göteborg tillstyrker förslagen i remisshandlingen avseende Förstudie - Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (25)

19 Vid protokollet Marianne Karlgren Ordförande Henrik Munck (MP) Justerare Andreas Eraybar (FP) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (25)

20 Bilaga 5 Stadsdelsnämnden Västra Hisingens protokollsutdrag Utdrag ur protokoll 8/2015 Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Yttrande över förstudie avseende mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Ärendet Nämnden har fått remiss från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) - Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla från kommunstyrelsen för yttrande senast den 1 oktober Som en del av förstudien har en kartläggning av det maritima näringslivets behov gjorts av Business Region Göteborg. Av stadsdelarna har även SDN Västra Göteborg och SDN Askim-Frölunda- Högsbo fått remissen. Staden har beviljats förlängd svarstid till GR till den 23 oktober Ärendet behandlas i kommunstyrelsen den 21 oktober Handling Stadsdelsförvaltningen har den 10 augusti 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilagor; 1-2. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker remissen angående kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen samt förklarar paragrafen omedelbart justerad. Yrkanden Ordföranden Jahja Zeqiraj (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen angående kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (25)

21 Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Olof Borgmalm Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Olof Borgmalm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (25)

22 Bilaga 6 Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Bifogas som PDF Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22 (25)

23 Förstudie Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Göteborgsregionens kommunalförbund juni 2015

24 Medverkande Projektledning vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Ida Lindbergh, projektledare Lars Heineson, seniorkonsult Styrgrupp Jesper Adolfsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Ingela Isaksson, Länsstyrelsen Västra Götaland Lena Sultanovic Magnusson, Business Region Göteborg Tjänstemän och politiker från följande kommuner - Kungsbacka - Göteborg - Öckerö - Kungälv - Stenungsund - Tjörn - Orust - Uddevalla Politisk styrgrupp och nätverk vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR - Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad - Nätverket för samhällsbyggnadschefer - Nätverket för miljöchefer Övriga relevanta aktörer - Tillväxt Norra Bohuslän - Västarvet, Bohusläns museum - Turistrådet Västsverige - Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning - Havs- och vattenmyndigheten - Västkuststiftelsen - 8-fjordar - Bohuskustens vattenvårdsförbund - Fiskekommunerna - Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) - Nätverket för Näringslivschefer vid Business Region Göteborg 1

25 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Förstudiens uppdrag Bakgrund och förutsättningar Göteborgsregionens ingång Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och samarbeten Presentation av området Havet i den kommunala översiktsplaneringen Miljötillståndet i havsområdet Förstudieprocessen Förslag till fortsatt arbete Strukturbild för kustzonen Startplattform Teman Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring Organisation och roller Resursbehov Finansieringsmöjligheter Vidare samarbete Referenser

26 1. Förord Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Två seminarier där gemensamma diskussioner om kustzonens utveckling var i fokus ledde fram till den här förstudien om mellankommunal kustplanering och vars slutrapport nu är färdig. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Västra Götalandsregionen är förstudiens huvudfinansiär. Kustkommuner som deltagit i förstudien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla som alla bidragit med både tid och kompetens. Andra relevanta aktörer har också deltagit. Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden, organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den maritima näringslivsutvecklingen. Det förslag som läggs fram i den här rapporten har växt fram i dialog med kustkommuner och de övriga aktörer som deltagit. I korta drag innebär förslaget att en gemensam strukturbild för kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom planering, miljö och verksamheter jobba med fördjupningar inom prioriterade teman. Kunskapsutbyte och förankring är av yttersta vikt och sker kontinuerligt med berörda aktörer och politiska organ på lokal och regional nivå. Kommunernas och andra aktörers tid och engagemang i arbetet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt, men även stöd i form av kontant finansiering kommer att behövas. Projektledningen föreslås ligga vid Göteborgsregionens kommunalförbund och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad vid Göteborgsregionens kommunalförbund med inkludering av politiska representanter från Orust och Uddevalla. För att den färdiga rapporten skall kunna bli en verkningsfull utgångspunkt för ett fortsatt arbete i det gemensamma kust- och havsområdet är det av stor vikt att få berörda aktörers syn på de framlagda förslagen. Rapporten skickas därför nu ut på remiss till berörda myndigheter, kommuner, organisationer m.fl. Det är till stor hjälp om följande frågeställningar behandlas i remissvaren. Förslagen framgår framförallt av avsnitt i rapporten. - Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels fördjupning i tematiska områden? - Hur ser ni på förslaget till organisation? - Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka? - Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden ni vill arbeta inom? - Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? - Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid dels bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning? - Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbetet efter projektperioden ? Vi är givetvis tacksamma för även andra synpunkter på materialet och om något är felaktigt eller behöver kompletteras. 3

27 2. Inledning Kustzonen har en stor attraktionskraft och är identitetsskapande för hela vår region. Det finns en lång rad intressen som verkar i kust- som havsområdet och nyttjar de värden och de fantastiska resurser som finns där på olika sätt och intresset bara ökar. En ökande turistnäring, ett ökat intresse för friluftsliv, etablering av vattenbruk och intresse av att använda havsområdet som en bas för förnybar energiproduktion är bara några exempel. Traditionellt har politikområden som berör havet och de verksamheter som finns där utvecklats relativt fragmentariskt där fisket har en målsättning, sjöfarten en annan och besöksnäringen en tredje. På såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå har man under lång tid uppmärksammat värdet av de resurser som finns i våra kust- och havsområden och särskilt pekat på nödvändigheten med att ha en helhetssyn när man utformar politik som berör havet för att kunna hantera resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Fysisk planering av kust- och havsområden har pekats ut som ett bra verktyg för att kunna implementera ett sådant synsätt. Havets gränslösa karaktär kräver en helhetssyn vilket i sin tur ställer krav på att samverkan över såväl sektorer som administrativa och geografiska gränser fungerar och kan fördjupas. 4

28 3. Förstudiens uppdrag Förstudiens uppdrag och syfte finns formulerat i den ansökan som lämnades in och det beslut som fattades av Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd om att stödja förstudien. Syftet med ansökan var att påbörja en långsiktig process för mellankommunal och regional kustplanering i de åtta kustkommunerna från Kungsbacka kommun i söder till Uddevalla kommun i norr. Syftet med förstudien var formulerat som att i samarbete med kustkommunerna, regionala aktörer och övriga relevanta intressenter skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete kring kustplanering med en tidshorisont på tre år. I ansökan lyftes fram att förstudien ska göras i tät dialog med de åtta kustkommunerna och de fyra regionala aktörerna. Inom kommunerna riktas dialogen främst till tjänstemän som har funktionen som översiktliga planerare, kommunekologer och näringslivssekreterare eller motsvarande i kommunerna. Även kommunpolitiker ska bjudas in och informeras så att en fortsatt process förankras och får politiskt stöd, bland annat genom regelbunden avstämning med GRs politiska styrgrupp för Miljö och Samhällsbyggnad. Förstudien har projektletts med huvudansvar från GR Planering med en styrgrupp bestående av representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg. Det dialogarbete som genomförs inom ramarna för förstudiens ska resultera i att formerna för ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal och regional kustplanering dokumenteras, bearbetas och presenteras. Ett antal frågeställningar specificeras i ansökan: - Definiera vilka tematiska områden som är lämpliga att fokusera på. - Identifiera hur den politiska styrningen ska ske. - Identifiera hur Strukturbilden för Göteborgsregionen kan utvecklas med fokus på Kustzonen inom ramen för arbetet. - Klargör hur arbetet stödjer och samverkar med den nationella havsplaneringen - Klargör hur arbetet i förlängningen kan uppfylla kravet på kommunerna att ha en översiktlig planering av dess saltvattenområden. - Kartläggning som visar det maritima näringslivets behov (Business Region Göteborg) - Presentera förslag till finansiering av arbetet med mellankommunal kustplanering Det har alltså som en del av förstudien även pågått en kartläggning av det maritima näringslivets behov. Kartläggningen har genomförts av Business Region Göteborg och skickas med som bilaga till denna rapport. Frågeställningarna och tidsperspektivet har justerats något under arbetets gång, men huvudfokus har legat på att utarbeta ett förslag för fortsatt gemensamt arbete kring kustplanering med avseende på prioriterade tematiska områden, organisering av arbetet, möjlig finansiering och kopplingar till relevanta pågående processer på olika nivåer. 5

29 4. Bakgrund och förutsättningar 4.1 Göteborgsregionens ingång En viktig utgångspunkt för Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) ingång i arbetet med förstudien om mellankommunal kustplanering har varit de politiskt antagna mål- och strategidokument där man pekar ut riktningen för samverkan kring regional utveckling och där kommunerna visar att man är beredda att ta ett gemensamt ansvar för att nå uppsatta mål och omsätta den politiska viljan i praktisk handling. Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) samt Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur(2013) har varit centrala för arbetet med förstudien då båda dessa dokument har en bred politiskt förankring och lyfter fram kustzonen som såväl ett värde som ett ansvar för hela regionen och som en viktig del i utvecklingen av en hållbar regional struktur. Båda dessa strategiska dokument är resultatet av en flerårig politisk rådslagsprocess som inleddes 2002 och hade brett politiskt deltagande från alla medlemskommuner inom Göteborgsregionen. En viktig utgångspunkt för rådslagsprocessen var att regionen ska utvecklas så den blir attraktiv för människor att bo, leva och verka i och blir ur alla aspekter långsiktigt hållbar. Regionens fysiska struktur pekades ut som ett viktigt område att samverka kring vilket man bland annat kan se i förlagan till Hållbar tillväxt, det mål- och strategidokument som hette Uthållig tillväxt och antogs av GRs förbundsstyrelse 2006 efter en tredje politisk rådslagsrunda. Ett av målen i Uthållig tillväxt var att Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Detta mål ledde till att man utarbetade en gemensam strukturbild för hela Göteborgsregionen. Kustzonen i Strukturbild för Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen antogs av Göteborgsregionens förbundsstyrelse i maj 2008 och är en överenskommelse om att alla regionens medlemskommuner gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det vill säga, att man lokalt i sin planering utgår från och följer strukturbilden och överenskommelsen. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer. Förutom att fungera som ett stöd för medlemskommunerna för arbete inom sina gränser ska den ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor och utgöra underlag för ett samordnat agerande i dialog med statliga verk och myndigheter. De strukturbildande elementen är kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv (Se bild nedan). Alla elementens betydelse beskrivs i strukturbilden. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar framhålls, tillsammans med attraktiva stadsmiljöer och ett rikt utbud av utbildning, arbete och service, som avgörande för att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Strukturbilden pekar på att förutsättningarna för en uthållig tillväxt stärks om vi koncentrerar utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m.m. till kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. Utbyggd eller beslutad infrastruktur ska kunna understödja en sådan utveckling. 6

30 Kusten och havet har ju sina specifika förutsättningar när det gäller såväl boende, infrastruktur, arbetsplatser och annat. I strukturbilden för Göteborgsregionen beskrivs kustzonen enligt nedan: Strukturbild för Göteborgsregionen Kustzonen i strukturbilden Kustzonen har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. I kustzonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Här finns några av de grundläggande värden kust och hav som gör att vi väljer att bo och leva i Göteborgsregionen. Vi är överens om att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena. Vi tänker på att stora delar av kustzonen är redan exploaterad med såväl äldre kustsamhällen som modernare fritids- och villabebyggelse. Dessa orter och områden erbjuder betydande boendekvaliteter samt bidrar till att stärka regionens attraktionskraft. Kusten är en tillgång för regionen året om.... många av dessa områden saknar en god transportsinfrastruktur varför alternativa resmöjligheter saknas. Vid en omfattande omvandling eller nyexploatering behövs betydande nyinvesteringar i kraftfulla kollektivtrafikstråk som ansluter eller utgör komplement till huvudstråken.... det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik. Regionens invånare har liksom våra besökare behov av att nå och ta del av såväl orörd kustnatur som bad- och båtanläggningar och historiska miljöer.... kusten och havet är basen för flera för regionen viktiga näringar varför samspelet mellan olika aktörer och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar mellan olika intressen ska uppnås. 7

31 Överenskommelsen i strukturbilden pekar alltså på såväl styrkor som problem och utvecklingsmöjligheter i kustzonen. Transportinfrastruktur och byggande i kustzonen står i fokus. Kvaliteter och grundläggande värden nämns som viktiga att ta till vara på och utveckla, men här finns inget egentligt tydliggörande av vari de värdena eller kvaliteterna består. Kustzonen i Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2013 och är, som nämnts innan, en uppdatering av mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt. De målsättningar som direkt relaterar till kustzonens utveckling i dokumentet är att: - Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft och tillgängligheten till dessa miljöer ska säkras. - Livsmiljöerna ska värnas från skadlig påverkan alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. - Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till år 2030 stärkas med boende och arbetsplatser. I dokumentet lyfts de värden som finns i kusten, havet, skogen och sjöarna fram som stora tillgångar. Både för regionens attraktivitet och för de ekosystemtjänster som de ger upphov till. Det poängteras att det krävs ett medvetet arbete med att skydda värdefulla miljöer och säkra människors tillgång till kust, hav, skogar och sjöar för att behålla såväl attraktiviteten som funktionen hos ekosystemet. Här finns alltså, precis som i strukturbildsdokumentet, ett utvecklingsperspektiv men med en samtidig medvetenhet om behovet av att bevara skyddsvärda områden. Strukturen tydliggörs genom att man lyfter fram kustzonens större tätorter som centrala för en hållbar utveckling. Även tillgängligheten till kusten tydliggörs som ett viktigt strategiskt område, bland annat för att säkra invånarnas möjligheter till rekreation och rörelse. Kustlivseminarium och regionalt dialogmöte Under 2013 påbörjades ett arbete inom GR med att utveckla strukturbilden med fokus på regional grön- och blåstruktur, ett uppdrag från GRs politiska styrgupp för miljö och samhällsbyggnad. Inför verksamhetsplaneringen för 2013 antogs en formulering av uppdraget, som föreslogs bestå även för I verksamhetsplanen föreslogs att ett arbete skulle sättas igång under 2014 för att genom dialog med GRs kustkommuner konkretisera hur strukturen för en hållbar tillväxt ska se ut i kustzonen. Syftet med ökat fokus på regional grön- och blåstruktur var att arbetet skulle stärka regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen och det fanns ett identifierat behov av gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden. Ett första seminarium, med temat Kustliv, hölls i oktober 2013 för att få underlag för planeringen av arbetet med Kustzonen. På seminariet presenterades bland annat arbetet med havsplanering i Västerhavet, kommungemensamma blå översiktsplaner, intressanta kustprojekt och goda exempel på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas. 8

32 Syftet med seminariet var att få en dialog kring hur arbetet med strukturbilden och kustzonen kan utvecklas inom Göteborgsregionen. Under seminariet deltog kommunrepresentanter, regionala aktörer, nationella myndigheter, ideella organisationer med flera. I diskussionerna under seminariet framkom att det finns många önskemål om att samverka över kommungränserna kring en rad kustaspekter och infrastrukturfrågor. Ett stort behov av samordningsstöd hos kustkommunerna identifierades. En följd av seminariet blev därför att GR tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg tog initiativ till en samordning för kommunerna från Kungsbacka i söder till Uddevalla i norr. Utöver kustkommunerna inom GR-området, tillkom alltså Uddevalla och Orust i det här skedet för att knyta ihop och få en helhet längst Västkusten. Det har nämligen sedan ett antal år pågått ett samarbete kring kustzonsutveckling och blå översiktsplanering i de fyra nordligaste kommunerna i Bohuslän (Se sida 13 ). Den 20 januari 2014 bjöd således de regionala aktörerna gemensamt in till ett dialogmöte För ett levande hav & blomstrande kustsamhällen som en fortsättning på Kustlivseminariet. Fokus låg på att utveckla det kommunala planarbetet i kust- och havsområden i samspel med den maritima näringslivsutvecklingen. Syftet med mötet var att försöka lyfta upp de lokala behoven och söka regionala lösningar. Under dialogmötet diskuterades bland annat om man vill jobba gemensamt med frågorna, vilka vinsterna skulle vara och vilka steg som måste tas. Man var rörande överens om att det är självklart att kommunerna behöver samarbeta och det sågs som önskvärt att GR skulle tar en roll som processledare och samordnare, även för de kommuner som inte ingår i GR. Man såg nödvändigheten att arbeta med tematiska områden, så att man kan hantera större frågor gemensamt längst hela kuststräckan, men att områdena behöver definieras gemensamt. Det konstaterades även att det kanske inte är slutresultatet som är det viktigaste, utan den gemensamma processen och samsyn kring tematiska frågor. Det lyftes fram att man kan snegla på hur man arbetat i Norra Bohuslän, där man inledningsvis arbetade fram en värdebeskrivning i sitt område. I summeringen lyftes slutligen behovet av att genomföra en förstudie för att komma närmare frågan om innehåll, upplägg och organisering av ett gemensamt arbete och som ett led i att föra processen vidare. GR sökte därför, och fick, medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra denna förstudie. 4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och samarbeten På olika nivåer ser man en stor tillväxtpotential och möjlighet till arbetstillfällen inom det maritima området. Samtidigt uppmärksammas risken för konflikter mellan de ökande intresseanspråken och risken med ett ökat tryck på de resurser som utgör förutsättningen för utvecklingen. Allteftersom den här frågan har växt så har aktörer på olika nivåer valt att utarbeta strategier och förhållningssätt för att hantera den. Nedan beskrivs några av de processer och aktörer som är mest relevanta att förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete. 9

33 Hav och havsplanering inom EU EU-kommissionen antog 2007 en integrerad havspolitik (EU:s blåbok för den integrerade maritima politiken KOM(2007)575) med ambitionen att just ta ett helhetsgrepp på havsfrågorna för att bättre samordna olika politikområden. Man menade att den höga och snabbt ökande efterfrågan på havsområden för olika ändamål kräver ett integrerat förhållningssätt när det gäller planering och förvaltning. Målsättningen med politiken är bland annat att maximera den uthålliga användningen av oceanerna och haven och att leverera högsta livskvalitet till kustregionerna. I den integrerade havspolitiken pekade Kommissionen ut havplanering som ett centralt verktyg för att kunna arbeta integrerat med frågor som rör kust- och hav. Den integrerade havspolitiken har även, genom strategin Blå tillväxt från 2012, bidragit med en långsiktig strategi för att bidra till målen i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Inom Blå tillväxt är det övergripande målet att utveckla de maritima näringarna för att skapa fler jobb, nya affärsmöjligheter och ökad livskvalitet och att havet och kusterna spelar en viktig roll för vår ekonomi. Även i kommunikationen om Blå Tillväxt lyfter man fram havsplanering som en viktig åtgärd för att sörja för en effektiv och hållbar förvaltning av havsverksamheterna. Erkännandet av havsplanering som ett centralt verktyg för att nå uppsatta målsättningar inom havspolitiken ledde till att kommissionen 2014 antog ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Ramdirektivet innebär kortfattat att alla EUs kustmedlemsstater har skyldighet att inrätta en process för att upprätta och genomföra havsplanering. Tanken är att varje EU-land fritt ska kunna planera sin havsverksamhet, men den lokala, regionala och nationella planeringen för de gemensamma haven ska samordnas genom gemensamma minimikrav. Direktivet pekar bland annat på att en havsplaneringsprocess bör ta hänsyn till samspelet mellan land och hav och främja samarbete mellan medlemsstaterna samt ha utgångspunkt i en ekosystemansats. Direktivet säger att medlemsländerna senast till år 2021 ska ha tagit fram havsplaner. Läs mer om havsplanering i Sverige nedan. EU har även andra direktiv och regelverk som berör havet. Särkskilt värt att nämna är EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG) som började gälla den 15 juli 2008 med syfte att upprätthålla eller uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. Målet är att alla EU:s havsområden ska ha nått en god miljöstatus senast Direktivet är tätt sammankopplat med havsplaneringen och det infördes i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen i november Ett åtgärdsprogram kopplat till direktivet är under våren 2015 ute på remiss där flera åtgärder är kopplade till havsplaneprocessen. Även EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med tillhörande åtgärdsprogram har kopplingar till miljötillståndet i kust- och havsområdet. Nationell havsplanering och den nationella maritima strategin Från svenskt håll svarade man tidigt upp mot de krav som man såg komma från Europeiskt håll. Under 2009 tillkallade regeringen en havsplaneutredning som 2010 ledde till huvudbetänkandet Planering på djupet. Förslaget har omarbetats en del men i juni 2014 kunde riksdagen besluta om propositionen Hushållning med havsområden (2013/14:186) som innebar ändringar i Miljöbalken och Plan- och bygglagen som började gälla 1 september Propositionen innebär att havsplaner ska tas fram för de tre havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet och omfattar havsområdet från en nautisk mil utanför baslinjen ut till 10

34 gränsen för Sveriges ekonomiska zon. Det vill säga att planerna kommer att överlappa kustkommunernas geografiska område, som i havet sträcker sig ut till territorialgränsen som ligger 12 nautiska mil utanför baslinjen (Se avsnitt 5. Beskrivning av området). Planerna kommer att utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Havsplanerna beslutas slutgiltigt av regeringen som i sin tur har rätt att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom det område som omfattas av en havsplan. Planerna ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som leder och har ansvar för att samordna arbetet med planen för Västerhavet. Nationella myndigheter deltar i arbetet, men även olika intresseorganisationer och allmänheten ska ges möjlighet att medverka. Havsplanerna ska ge statens samlade syn på och en helhetsbild av användningen av havets resurser. Planerna ska väga samman intressen och skydda havet som en långsiktig resurs. Det är första gången staten gör en samlad bedömning och prioritering av sina riksintressen så arbetet är i den bemärkelsen unikt. I propositionen poängteras att det inte är tal om någon kommunal planering enligt Plan- och bygglagen och eventuellt flytt av ansvar i och med införandet av en nationell havsplaneprocess. Havsplanerna syftar till att vara vägledande för kommunerna och utgöra ett samordnat underlag och därmed underlätta kommunernas planering. Det är dock inte ännu helt klarlagt hur kommunala planer, framförallt översiktsplaner och havsplanerna ska förhålla sig till varandra. I propositionen, under avsnittet om kommunalt självstyre, anges att: Det ska således göras dels en analys av de konsekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan det kommunala självstyrelseintresset och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. (Prop 2013/14:186s30.). Det är inte närmare förtydligat av vilken instans och i vilket skede som en sådan analys ska göras, men det nämns att havsplanen och översiktsplanen ska vara i god överrensstämmelse vid havsplanernas antagande och att det inte finns några hinder för kommuner att i ett senare skede anta översiktsplaner som skiljer sig från havsplanen. Oavsett så finns det här en möjlighet för kommunerna att jobba proaktiv med att samordna sina intressen i havsområdet för att i ett tidigt skede påverka utformningen av havsplanerna. Den nationella havsplaneprocessen är nu i ett skede där man precis antagit en slutgiltig version av den nulägesrapport som ger överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser och de intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. Man har även förberett så kallade inriktningsdokument som anger planeringsförutsättningar, mål, strategier och huvudsakliga sakområden att hanteras för respektive havsplan. Inriktningsdokumenten motsvarar ungefärlig ett planprogram i en översiktsplaneprocess och de ska ut på samråd till berörda parter. Innan samråd genomförs inväntas dock regeringsbeslut om den förordning som följer på havsplanepropositionen, då detta kan innebära att vissa justeringar behöver göras i inriktningsdokumenten. En viktig del av förstudiens fortsatta arbete kommer att innefatta kopplingen till den nationella havsplaneprocessen och samordning av kommunernas inspel. Förutom kontaken med den samordnande Länsstyrelsen för Västerhavsplanen, Länsstyrelsen Västra Götaland, blir även kontaktytorna mot Länsstyrelsen Halland och Region Halland av vikt. 11

35 Nationell maritim strategi Nationellt pågår även ett arbete med att utarbeta en maritim strategi som ett svar på den Europeiska startegin Blå tillväxt. Arbetet med att ta fram en nationell maritim strategi drivs av Näringsdepartementet och strategin är ett led i att förbättra villkoren för de maritima näringarna. I strategin ska regeringen lämna förslag på hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra hav och kustområden. Arbetet med den maritima strategin har genomförts i en bred och öppen process där många inspel kommit från dialoger och möten med företrädare för de maritima branscherna. Västra Götalandsregionen, som antog första versionen av sin maritima strategi redan 2008 (se nedan), har varit en viktig aktör i arbetet. Den 20 april, på Swedish Maritime Day, presenterade infrastrukturminister Anna Johansson det förslag till inriktning, åtgärdsområden och vision man gemensamt arbetat fram för hur de maritima näringarna kan utvecklas. Visionen formuleras som följer: En livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad sysselsättning, en minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Arbetet pågår och regeringen bjuder in till fortsatt dialog. En slutlig produkt planeras kunna presenteras inom det närmsta halvåret. Maritim strategi för Västra Götalandsregionen och det Maritima klustret Västra Götalandsregionens regionfullmäktige antog redan 2008 en maritim strategi. Under 2012 utarbetade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland: Maritima kluster i Västra Götaland Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten som bland annat innebar en revidering av den maritima strategin från I början på 2015 antog man således en reviderad version av den regionala maritima strategin. Den maritima strategin är en del av Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) som innehåller visionen om det goda livet. Den maritima strategin innehåller en vision för det maritima området: Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida insatsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Följande punkter sammanfattar inriktningen på den maritima strategin: - Behålla och utveckla maritim kompetens och konkurrenskraft - Samarbeta över sektors- och branschgränser - Samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut samt offentliga aktörer inklusive kommuner och statliga myndighete - Påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på maritima området I Västra Götaland pågår även ett kunskapssamarbete inom det så kallade Maritima klustret i Västsverige. Inom klustret samverkar aktörer inom den maritima sektorn från näringslivssidan, akademin och offentlig sektor för att stärka strategisk forskning och innovationer för en fortsatt maritim utveckling och tillväxt i regionen. Samverkan mellan kunskapsproducenter såsom universitet och forskningsinstitut, respektive näringsliv och offentliga aktörer är centralt för arbetet. 12

36 Även för förstudiens fortsatta arbete kommer nära kontakt och samarbete med aktörerna inom det maritima klustret vara av stor vikt. Mellankommunalt samarbete i kustzonen Ett antal mellankommunala samarbeten pågår längst kustzonen i förstudiens område och angränsande. Några av de som har närmast anknytning till förstudien beskrivs kortfattat nedan. I de fyra kommunerna i Norra Bohuslän, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, pågår ett samarbetsprojekt kring Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi. Samarbetet är resultatet av flera års gemensamma projekt och framtagande av kunskapsunderlag, som inleddes 2006 med gemensam besöksnäringsstrategi för de fyra kommunerna. Ett av projekten, där även Munkedals kommun ingick, pågick under , handlade om integrerad kustzonsförvaltning och landsbygdsutveckling. Ett viktigt resultat av projektet var att arbeta fram en strukturbild för de fem kommunerna i norra Bohuslän. Strukturbilden kan ses som ett paraply över kommunens översiktliga planering som är kopplat till bland annat den starka tillväxten inom besöksnäringen och det förändrade boendet. Utifrån en gemensam kunskapsbas var det sen möjligt att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden. Detta skapade förutsättningar för att arbeta fram gemensamma strategier och överblickar, för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur man vill att norra Bohuslän långsiktigt ska utvecklas utifrån de olika förutsättningar som finns. Detta arbete resulterade i att politikerna enades att formulera en gemensam strukturplan eller överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän. Överenskommelsen antogs av respektive kommuns fullmäktige under hösten 2009 och gäller som styrdokument från första januari Detta projekt togs vidare och har, som nämndes inledningsvis, lett till att man idag driver ett gemensamt arbete med Blå Översiktsplanering och Maritim Näringslivsstrategi där man har den gemensamma strukturbilden/överenskommelsen som bas. I nuläget (våren 2015) sammanställs remissvaren på det programsamråd för Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän som precis avslutats. Det finns många paralleller att dra mellan arbetet i norra Bohuslän och arbetet inom förstudiens område. Bevakning och kontakt med aktörerna i norra Bohuslän kommer att vara betydelsefullt för förstudiens fortsatta arbete då ett antal lärdomar har kunnat dras av de erfarenheter man har från samarbetet i norr. Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen Ett enat Bohuslän undertecknades av kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer haft stöd från 13

37 Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Bohuslän är en av dessa destinationer. Följande målsättningar har satts upp för arbetet: - Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen - Skapa ökad lönsamhet för företagen - Skapa ökad sysselsättning Avsiktförklaringen och samarbetet kring besöksnäringen blir viktiga att förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete. Turistrådet Västsverige tär en viktig aktör att involvera. Även Södra Bohusläns Turism AB, ett samarbetsorgan för turismutvecklingen i Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälvs kommuner är centrala samt Business Region Göteborg och Västarvet Andra samarbeten kring kust- och havsnära frågor som pågår i området är bland annat 8-fjordar, ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv där man jobbar operativt med åtgärder som ligger i linje med de nationella miljömålen; ett hav i balans och en levande kust och skärgård. Bland annat har man bedrivit ett framgångsrikt arbete med fiskefria områden. 8-fjordar har sedan starten även drivit flera delprojekt i kommunerna: Bland annat biotopvård för öring, utsättning av ål och kunskapsöversikter om avlopp i kretslopp, förutsättningar för musslor, våtmarker med mera. Ett annat framgångsrikt mellankommunalt samarbete är projektet Ren kust i Bohuslän, ett samarbete mellan Bohusläns tio kustkommuner och Göteborg för att minska förekomsten av marint skräp i kustområdet. En viktig uppgift inom projektet är att ta fram ett gemensamt digitalt kartverktyg som ska kunna användas för deltagare som vill planera och samordna sina städinsatser. En annan är att verka för att regelsystemet ändras så att kustkommunerna inte själva måste bära alla kostnader för att hålla rent. Projektet finansieras av kustkommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen och Havs- och Vattenmyndigheten. Alla dessa initiativ blir viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. 14

38 5. Presentation av området Det här avsnittet ger en kortfattat och översiktlig bild av det område som förstudien hanterat och dess förutsättningar. Området inkluderar de åtta kustkommunerna Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Kommunerna omfattar både Hallands och Västra Götalands län. Förutom de två kommunerna, Stenungsund och Uddevalla, som inte har något öppet hav inom kommungränsen, så sträcker sig övriga kommuners geografiska gränser ut till den så kallade territorialgränsen i havet, 12 nautiska mil utanför baslinjen 1 (Se karta på s17). Totalt sett har därför de åtta kustkommunerna större havsyta än landyta (Se tabell s16). Det statliga havsplaneområdet, som nämndes i tidigare avsnitt, har en inre gräns en nautisk mil utanför baslinjen och en yttre gräns som tangerar Sveriges ekonomiska zon (Se karta nästa sida). Det innebär att planområdet för den så kallade Västerhavsplanen, som Länsstyrelsen Västra Götaland samordnar, till stor del kommer överlappa det kommunala geografiska området för flertalet av kommunerna (Se illustration nedan). Illustration: Boverket De åtta kommunerna representerar ett brett spann vad gäller såväl yta, befolkning och befolkningsutveckling som det maritima näringslivets betydelse (se tabel l nästa sida). Uddevalla kommun har exempelvis utarbetat en lokal maritim policy och strategi med syfte att utveckla ett maritimt centrum i Uddevalla. Uddevalla, Tjörn, Göteborg och Stenungsund (Med sin Petroport) har alla en utvecklad hamnverksamhet. Tre av kommunerna är ö-kommuner och två av kommunerna har inget öppet havsområde vilket sätter sin speciella prägel på relationen till havet. Bland annat så är branschområdet marina livsmedel mer framträdande i ö-kommunerna än i de övriga. De åtta kustkommuner som ingår i förstudien har alltså olika förutsättningar och präglas i olika utsträckning av att vara just kustkommuner. Oavsett skillnaderna i förutsättningar så har det efter dialogmöten i respektive kommun och gemensamma workshops blivit uppenbart att det finns ett rad gemensamma frågeställningar i området och kommunerna menar själva att det finns goda 1 Baslinjen går längs med strandlinjen vid kuster som saknar öar. Om det finns öar längs med kusten går baslinjen mellan en tänkt linje mellan de yttersta skären. 15

39 förutsättningar för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Några av de gemensamt viktiga frågorna är den övergripande frågan om exploatering och bevarande, tillgänglighet till kusten, transportinfrastruktur till havs och på land samt lokalisering och behov av mudderdumpningsplatser. (Se avsnitt 6. Förstudieprocessen) Några andra gemensamma förutsättningar som råder i området är bland annat att hela området berörs av 4 kapitlet i Miljöbalkens om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden - Områden som i sin helhet är av riksintresse. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3-4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Även det utökade strandskyddet berör i princip hela området. 5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. I merparten av kommunerna så hanteras inte havsområdet i någon större utsträckning. Det är framförallt kustnära havsvatten som behandlas mer ingående. Av de kommuner som har öppet vatten så är det enbart Kungälv som hanterar havet ut till territorialgränsen, med en konfliktanalys av de bevarandeintressen och utvecklingsintressen som finns i området. Några kommuner har fördjupningar eller tillägg till översiktsplanerna som hanterar specifika frågeställningar i det kustnära havsområdet, såsom havsbaserad energiproduktion. Havs- och vattenmyndigheten gör iakttagelsen att i de fall där havet behandlas i kommunal planering så överlappar många intressen varandra och avvägningar mellan dessa intressen skjuts på framtiden. Generellt pekar kommunträffarna och förstudien på att kommunerna ser värdet i och efterfrågar gemensamma underlag och samverkan för att få ett tydligare regionalt perspektiv på en framtida planering av sina havsområden samtidigt som det ger en möjlighet att ge inspel till den nationella processen. Tabell översiktlig information om deltagande kustkommuner. Befolkningsmängd (SCB 2014) Befolkningstrend (SCB. Procentuell befolkningsökning ) Markarea (Havsarea) km 2 (SCB 1/1 2015) Antalet maritima arbetsställen, alla branscher (Maritima klustret i Västsverige 2014) Gällande översiktsplan antagen datum Uddevalla % 638 (83) Tematiskt tillägg, Vindbruksplan på gång Orust % 386 (492) Aktualisering på gång Stenungsund % 252 (35) Tjörn % 167 (678) Kungälv % 362 (312) Öckerö % 26 (486) Pågående arbete ny ÖP Väntas antas 2016 Göteborg % 448 (563) Kungsbacka % 607 (831) i.u Aktualisering

40 Kartillustration över förstudieområdet: Maria Dellming, Göteborgsregionens kommunalförbund 17

41 5.2 Miljötillståndet i havsområdet Alla delar av havsmiljön är idag mer eller mindre påverkad av mänskliga aktiviteter och belastningarna kommer från mänskliga aktiviteter både på land och från aktiviteter som sker direkt i den marina miljön. Miljötillståndet i havsområdet i de åtta kustkommunerna varierar enligt Vattendirektivets statusklassning (2013) från Måttlig ekologisk status i de öppna vattnen till Otillfredsställande i fjordsystemet innanför Orust mot Uddevalla, där det är sämre omblandning. Även vattnet i Kungsbackafjorden har Otillfredsställande ekologisk status. (VISS, preliminär bedömning Se karta). Hela Kattegatt och de kustnära områdena i Skagerrak bedöms vara problemområden när det gäller övergödning. De flesta av källorna till övergödningen finns på land. Bland annat sker utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp och läckage av växtnäring från jordbruket. Kväveläckage beror även på biltrafikens utsläpp och andra utsläpp från förbränning och kemiska processer inom exempelvis industrin. Enligt Havet.nu som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum, så är överfisket det största Kartillustration: VISS, Vatteninformationssystem Sverige problemet i Västerhavet idag. Överfiske påverkar inte bara det överfiskade beståndet utan kan leda till förändringar i hela ekosystemet. Fiskbestånden påverkas även negativt av fysiska störningar och indirekt av tillförsel av näringsämnen. I Västerhavet bedöms även miljögifter i sediment vara problematiskt. Marint skräp är ett annat problemområde av internationell karaktär som har stor påverkan på området. 18

42 6. Förstudieprocessen Förstudien för Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla har pågått från 1 september 2014 till och med 30 april 2015 med en Sjösättning av arbetet framåt den 5 maj Samtidigt med förstudien har, av Business Region Göteborg, genomförts en kartläggning av det maritima näringslivets behov. Här nedan beskrivs kortfattat hur förstudieprocessen har sett ut. Inledningsvis, en översiktlig bild av processen. Styrgruppen för förstudien Under arbetets gång har månadsvisa avstämningar hållits med styrgruppen för förstudien där Västra Götalandregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland och Business Region Göteborg ingått. Aktörerna i styrgruppen har alla viktiga roller kopplade till maritim näringslivsutveckling och havsplanering i området, vilket har varit värdefullt för arbetet med förstudien. Dialogmöten i kommunerna Förstudien inleddes med dialogmöten i de åtta deltagande kustkommunerna. Från söder till norr hölls möten i; Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Vid större delen av kommunträffarna träffades tjänstemän inom arbetsgrupperna planering, miljö och näringsliv, vilket var ambitionen för att kunna fånga in en bredd av perspektiv. Till träffarna förbereddes en agenda med ett frågebatteri med frågor vars svar bidrog till att skapa en bild av vilka frågor man prioriterar lokalt och hur man kan tänka sig att samarbeta med andra kommuner. Träffarna inleddes med en beskrivning av förstudiens bakgrund och syfte, upplägg av arbetet, organisation, kopplingen till nationella havsplanerarbetet och den kartläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg drivit som en del i förstudiearbetet. De frågor som togs upp i dialogmötena med kommunerna var: 19

43 - Hur har kommunen tidigare jobbat och hur jobbar ni med havs- och kustplanering idag? I nuvarande ÖP, underlag till planeringen, strategier kring byggande och boende vid kusten, näringslivsutveckling kopplat till kust- och hav, bevarandefrågor och andra relevanta strategiska dokument? Finns avslutade eller pågående ärenden som är karaktäristiska för den här typen av ärenden där man behandlar balansen mellan utveckling och bevarande? Hur har ni hanterat/hanterar ni dem? - Hur ser ni på mellankommunalt samarbete i kustzonen? I vilka former? Vilka områden att samarbeta kring? - Hur ser ni på er roll i arbetet framåt och för den politiska förankringen lokalt? Dialogmötena i kommunerna gav en bra bild av vilka frågor kommunerna ser som lokalt och regionalt intressanta frågor. Kommunerna signalerade att de är positiva till att ett förstudiearbete dragit igång och ser att de har regionalt ansvar för kustfrågor i stort. Merparten lyfter fram att det finns goda förutsättningar för ett djupare samarbete i kust- och havsområdet och att det är viktigt att ett sådant arbete får en regional prägel. Vad gäller hur kommunerna tidigare har jobbat med kust- och havsplanering så menar de själva att det är i relativt liten utsträckning. De flesta har enbart redovisat intressen närmast kusten, med undantag för Kungälvs kommun. Kommunerna har inte tagit något samlat grepp om frågor som berör kust- och hav. Vissa kommuner har en del bra underlag i naturvårdprogram och liknande, men efterfrågar gemensamma kunskapsunderlag för att få ett bättre underlag och ett bredare perspektiv på frågorna. Många pekar på att de kanske inte har så många intressen utanför baslinjen, men samtidigt att det är viktigt att kommunerna samordnar sig sinsemellan även i detta område för att kunna både uppfylla kraven i PBL och påverka den statliga havsplaneringen. Flera av kommunerna menar att ett gemensamt arbete kring kust- och havsplanering kan vara ett bra underlag att luta sig mot i olika frågor, särskilt mellankommunala, även om det inte är fastställt vilken formell status en framtida gemensam kust- och havsplanering ska ha. Många lyfter även fram att det vore positivt att inledningsvis ta fram en gemensam målbild med ett långsiktigt perspektiv för utvecklingen. Kommunerna ser generellt att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en viktig roll i ett fortsatt arbete som sammanhållande eller samordnande funktion. Flera av kommunerna lyfte även fram att de gärna engageras i arbetsgrupper och pekade på hur man organiserat arbetet med Blå Översiktsplan i Norra Bohuslän. Avstämning lokal politik När det gäller lokal politisk förankring så har projektgruppen erbjudit sig att besöka kommunala politiska organ för att berätta om arbetet med förstudiens gång, alternativt tillhandahålla material till de kommunala tjänstemännen så att de själva kan presentera arbetet för politikerna i sin kommun. Under förstudiens gång har information getts direkt till kommunpolitiker i Öckerö, Stenungsund, Uddevalla och Orust. I alla dessa kommuner har presentationen hållits på kommunstyrelsenivå. I övriga kommuner har den politiska förankringen kommit olika långt. 20

44 Avstämning politisk styrgrupp GR Under förstudiens gång har ett par avstämningar genomförts med den politiska styrgrupp inom Göteborgsregionens kommunalförbund som varit direkt berörd av arbetet, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad. Förstudien har ju bedrivits delvis under ett valår, så avstämningar har skett både med den tidigare politiska styrgruppen och den efter valet nytillträdda styrgruppen. Båda dessa ställer sig positiva till arbetet och lyfte fram att de kan vara en lämplig politisk styrgrupp för det fortsatta arbetet. Detta under förutsättning att även representanter från Orust och Uddevalla bjuds in när frågorna diskuteras. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad pekade även på vikten av att hålla ett brett anslag genom förstudieprocessen och i förslaget framåt. Kommunnätverk Under förstudiens gång har även relevanta kommunnätverk informerats och kommit med inspel på hur arbetet framåt kan läggas upp, vad som bör prioriteras och vilka roller olika aktörer kan och bör ha, vilket även detta har påverkat förslaget på fortsatt arbete. Nätverket för samhällsbyggnadschefer och nätverket för miljöchefer på GR har informerats samt det nätverk för näringslivschefer inom GRområdet som Business Region Göteborg driver. Andra relevanta aktörer Förutom dialogträffarna i de åtta kustkommunerna och träffar med politiker och kommunnätverk så har förstudien även haft kontakt med ett antal andra aktörer med relevans i området, såväl tematisk som geografisk relevans. Dessa aktörer har kommit med viktiga inspel kring sina roller i ett gemensamt arbete framåt, vilka tematiska områden de ser som prioriterade, men också delat med sig av sina erfarenheter från upplägg, organisation och politisk förankring av liknande arbeten. Under förstudiens gång har möten hållits med följande aktörer: - Tillväxt Norra Bohuslän - Västarvet, Bohusläns museum - Turistrådet Västsverige - Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning - Havs- och vattenmyndigheten - Västkuststiftelsen - 8-fjordar - Bohuskustens vattenvårdsförbund - Fiskekommunerna - Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) Bruttolista temaområden Utifrån dialogmötena med kommunerna, träffarna med de andra relevanta aktörerna, politikerna och kommunnätverket så har en bruttolista på tematiska områden utarbetats inkluderande en kort specifikation av de frågeställningar som uppkommit inom respektive tema. Se nedan: 21

45 Bruttolista temaområden Vattenbruk Besöksnäring Fiske Energiproduktion Tillgång till havsnära lägen och kustvatten för verksamheter/näringsliv Kustkollektivtrafik Blå kollektivtrafik Trafikinfrastruktur Försvarets intressen Friluftsliv och tillgänglighet till kusten Miljötillståndet i havet Vattenkvalitet Naturskydd/vård, naturvärden, orörd natur Strandskydd Havet som idrottsarena Kulturhistoria Båtplatser, fritidsbåtar, småbåtshamnar Problembeskrivning/Frågeställning Var finns potentiellt lämpliga platser? Framförallt fokus på musselodling. Viktig inkomstkälla för kommunerna och en viktig fråga politiskt. Världens sjunde vackraste skärgård. Hur ska vi använda det? Hur möta en ökande turism? Infrastruktur för en ökande turism. Tillgängliggöra kusten för besökare. Gästhamnar viktiga. Hur underhålla hamnar lämpliga för fiske? Behov av ex. större djup (muddring). I vissa kommuner finns inte utrymme för näringen att växa. Fiskenäringen sysselsätter även andra industrier. Även regleringar för fritids- och husbehovsfiskare. Var finns lämpliga platser för ex. våg och vindkraft till havs? Anläggningen kan ligga i en kommun, transformatorn i en annan o.s.v. Ex. för båtproduktion och båtvårdsverksamhet, restauranger, boende och andra verksamheter kopplade till besöksnäring. Finns önskemål om att utveckla. Det är svårt att få in nya företag när alla attraktiva lägen redan är exploaterade. Även problematik kring vattennära verksamhetsområden med strandskyddsdispens, men där verksamheterna lägger ner. Vad händer med dessa områden? Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Hur ta sig ut till kustområdet bilfritt? För att kunna försörja en ökande befolkning. Minska tryck på vägar. Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Binda ihop kusten. Hur tillgängliggöra ytterskärgården för de som inte har egen båt? Högt tryck framförallt på vägar. Flaskhalsar vid broar o.s.v. Hur kan vi minska trafiken? Kopplingar kollektivtrafik på land och till havs. Infrastruktur för att hantera ökad kollektivtrafik. Farleder och kommunikationsvägar till havs. För boende och besökare. Tillgängliggöra närhet till havet för att bibehålla attraktivitet, utveckling av vandringsleder, kajakleder, turistisk infrastruktur, hänvisa besökare till badplatser, Turistisk Infrastruktur för ex. kajakliv. Sopkärl, toalett, ev. hänvisade tältplatser, sätt att se till att naturskydd respekteras. Påverkar vägningen mellan bevarande och nyttjande. Det finns ett egenvärde i att marken eller havet är oexploaterat. En attraktivitet i sig. Hur säkra detta värde? Det saknas en marinbiologisk värdering som är likvärdig för kommunerna och en heltäckandebild av de stora naturskyddsområdena och naturvärdena i områden. Särskilt viktigt för den icke-båtburna besökaren/turisten. Hur kan man utveckla bebyggelse och verksamheter hand i hand med strandskyddet? Konflikt med andra intressen. Ex. Vart kan vi hänvisa jetskiklubben så den inte stör för mycket? Både kulturhistoriska värden på land, att historien syns i byggande och synliggörs och i vattnet. Ex. vrak. Värden i skärgårdsamhällena, havet som identitetsskapare. Stärk kopplingen kulturhistoria-besöksnäring. Var är det mest lämpligt att erbjuda/etablera fler båtplatser? Vem ska ha rätt till båtplats? Vinteruppställning? Tryck från både boende och besökare. Gästhamnar enormt viktiga för besöksnäringen. Finns det alternativa sätt att förvara båten på sommaren? Om vi bygger bostäder så behöver vi möta med båtplatser. Om inte så byggs de utan lov. Utveckling av befintliga innan vi bygger nya 22

46 Kustnära Boende/Byggande Relationen Bevarande/exploatering Vatten & avlopp Mudderdumpningsplatser Strandstädning Oljeskydd, sanering Klimatanpassning, översvämningar Färskvattentillgång Näringslivet i kusten Fritidsbåtar genererar arbetstillfällen även när de står på land. Var är det lämpligt att bygga? Hårt tryck på havsnära mark. Tillväxtmål finns i alla kommuner. Attraktivitet i havsnära lägen. Flytande bostäder, parkeringsdäck? Viktigt att peka ut områden man vill exploatera. Överbelastade verk och problematik i fritidshusområden som permanenteras. Dricksvattenfrågan. Vid utveckling av kusten är det av vikt att det inte belastar V/A. Olika tänk i olika kommuner. Vissa vill slippa bygga ut kommunalt V/A. Flesta kommuner har V/A-planer saneringsplaner som rullar. Var mest lämpligt? Hur avgöra detta? Vem ska betala? Hur ska man samla in och hämta? Behov av samordning av sophämtning, toaletter m.m. ute på öarna. Behov av långsiktig lösning och finansiering. Om något händer, vem ska göra något.? Vilka områden är mest känsliga för oljeutsläpp? Var finns lämpliga platser för omhändertagande av olja? Krympande landområde, ökade risker. Hur kan man skydda befintlig bebyggelse? Behov av våtmarksinventering. Att stärka de orter som finns i kusten med servicegrad, arbetstillfällen o.s.v. Workshop 1-23 januari Den 23 januari hölls en första workshop inom ramarna för förstudien. Deltog gjorde kommunala tjänstemän från de åtta kustkommunerna, representanter från de regionala aktörer som står bakom förstudien och representanter från flertalet av de andra relevanta aktörerna. Workshopen hade ett fyrtiotal deltagare. Fokus på den första workshopen låg på att, utifrån bruttolistan över temaområden, genomföra prioriteringsövningar. Övningar gjordes både gruppvis och individuellt med utgångspunkt i vilka tematiska områden som är gemensamt intressanta ur ett regionalt perspektiv. Inledningsvis ombads grupperna även komplettera den ursprungliga bruttolistan. Den kompletterade bruttolistan framgår ovan. Resultatet från prioriteringsövningarna blev naturligtvis beroende av vilka som deltog i övningarna, men gav ändå en bra indikation på hur gruppen resonerade kring prioriterade temaområden. Se nedan. Prioriteringarna av teman under övningarna sammanföll till stor del med utfallet av dialogmötena i kommunerna. Resultat prioriteringsövningar 28 Tillgängligt och attraktivt kustlandskap 21 Miljökvalitet och levande hav 14 Besöksnäring 13 Transportinfrastruktur 11 Byggandet i kusten 7 Muddertippning 4 Energiproduktion till havs 4 Näringslivet i kusten (vattenbruk) Efter prioriteringsövningarna genomfördes gruppvisa diskussioner kring hur man bör jobba vidare med de prioriterade områdena. Dokumentationen från gruppdiskussionerna vittnar om att 23

47 grupperna inom ett flertal områden ser ett stort kunskapsbehov. Flera av grupperna ser därför också att det finns ett värde i att gå ihop och göra gemensamma kartläggningar eller undersökningar. Dels för att ha en gemensam bas att utgå ifrån i planeringen och när man fattar beslut om lämpliga lokaliseringar av olika verksamheter, men också för att det blir mer kostnadseffektivt att göra gemensam sak. Samtidigt lyfte flera grupper fram att det i många fall redan finns mycket kunskap och pågående projekt som jobbar inom olika områden. Behovet ligger snarare i att kartlägga, sammanställa och samordna dessa. De exempel som lyfts fram är framförallt miljökvaliteten i havet där mycket görs och det finns en hel del kunskap men man behöver gemensamt prioritera åtgärder. Även besöksnäringen lyfts fram som ett gott exempel där samarbete mellan kustkommunerna redan är etablerat i och med den gemensamma avsiktsförklaring för besöksnäringen, Ett enat Bohuslän, som 13 kustkommuner skrivit under. Vad gäller mudderfrågan så efterfrågas också mer kunskap och gemensamma underlag kring hur mudder sprids, vilka effekter det får och hur Bild från diskussionerna under Workshop 1 man kan kartlägga brett för att hitta lämpliga platser för muddertippning. Det lyfts fram som orimligt att varje kommun ska ha egna muddertippningsplatser. Kanske går det till och med att ta betalt när man tillhandahåller en muddertippningsplats? Många grupper lyfte även fram mer övergripande kring vikten av en gemensam värdegrund som kontinuerligt förankras politiskt och som man kan luta sig mot i arbetet framåt. Vad gäller organiseringen av arbetet framåt så lyfte flera grupper fram att GR är en viktig aktör för att driva och hålla ihop arbetet. Förutsatt att man har en utsträckt hand till Uddevalla och Orust som i dagsläget inte är medlemmar i GR. Det behövs ett gemensamt projektkontor eller liknande. Samtidigt ser man det av stor vikt att kommunerna själva känner ägandeskap över processen och har en central roll i arbetsgrupper och liknande. Workshop 2-27 februari Under den andra workshopen var även politiska representanter inbjudna och deltog från några av kommunerna. Även vid detta tillfälle deltog ett fyrtiotal personer. Workshopen inleddes med att Länsstyrelsen Västra Götaland presenterade vilket planeringsunderlag som finns tillgängligt idag för kust- och havsplanering. Det finns en hel del befintligt underlag, men det kan vara svårt att överblicka. Länsstyrelsen har gjort en lathund för att hur och var man kan få tillgång till relevant planeringsunderlag. Dessutom planeras en lansering av en planeringskatalog i årsskiftet 2015/2016 som även kommer att innehålla underlag för havsplanering. 24

48 Därefter fick deltagarna lyssna till en presentation från Business Region Göteborg som hållit i den kartläggning av det maritima näringslivet i de åtta kustkommunerna, som pågått som en del av förstudien. Den slutgiltiga analysen var inte färdigställd, men deltagarna fick en bild av de preliminära slutsatserna från de 128 telefonintervjuer som genomförts med företag i området. Rapporten väntas bli helt färdigställd i början på maj Presentationerna gav en bra ingång till den fortsatta diskussionen där grupperna fick diskutera ett första förslag till modell för fortsatt arbete som utarbetats utifrån föregående workshop, dialogmöten och diskussioner i styrgruppen. Förslaget fick generellt stöd från deltagarna. Många konstruktiva förslag till förbättringar och innehållsmässiga förtydningar lades fram och blev grund för kompletteringar och justeringar. Bland annat pekade diskussionerna på att kustens betydelse för andra delar av regionen borde integreras i strukturbildsarbetet. Även förhållandet till andra processer, mål och strategier bör tydliggöras för att syftet med strukturbilden Bild från diskussionerna under Workshop 2 för kustzonen ska bli tydligare. Tillgänglighet till kusten var ett tematiskt område som var centralt i många av gruppernas diskussioner. Det poängterades att den fortsatta processen måste vara transparent och ske i bred samverkan och i dialog med många aktörer. Civilsamhället lyftes fram som en särskilt viktig del. Politiskt engagemang lades fram som avgörande. Det föreslogs att man skulle kunna enas politiskt inom GR och sedan förankra ute i respektive kommun. GRs process med politiska rådslag i arbetet med strukturbilden för Göteborgsregionen lyftes fram som en tänkbar modell för förankring. Vidare så sågs visioner och mål som centrala angreppspunkter. Ett förslag var att visionen för strukturbilden bör ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det skulle kunna formuleras som en gemensam värdegrund där grundfrågan handlar om att identifiera vilka värden kusten långsiktigt ska kunna erbjuda när det gäller boende, näringslivsutveckling och miljö. Bedömningen är att en strukturbild för kustzonen bör ha ett starkt fokus på aspekter som rör principer för levande samhällen. Processmodellen kompletterades och justerades utifrån diskussionerna under workshopen. (Se processmodell på sida 28) Workshop 3-5 maj. Sjösättning Den 5 maj anordnades den tredje och sista workshopen inom ramarna för förstudien, Sjösättning mellankommunal kustplanering. Ett fyrtiotal deltagare från de åtta kustkommunerna, såväl politiker 25

49 som tjänstemän, nationella myndigheter, regionala organ och andra relevanta aktörer fanns på plats. Syftet med dagen var att presentera slutrapporten och ge en första möjlighet att diskutera huvuddragen i det förslag som förstudien lägger fram för det fortsatta arbetet. Dagen inleddes med en presentation från Havs- och vattenmyndigheten som berättade om det uppdrag de har från regeringen i att utarbeta nationella havsplaner (Läs mer i avsnitt 4.2). Havsplaneringen handlar i stora drag om att skapa en helhetssyn över användningen av de svenska havsområdena, där såväl god havsmiljöstatus som skapandet av möjligheter för blå tillväxt är i fokus. Havsplaneringen blir också ett stöd för genomförandet av havsmiljöförordningen, EUs gemensamma fiskepolitik och andra havsrelaterade politikområden samtidigt som planerna ska fungera som en vägledning för kommunal planering. Liknande processer pågår runt om i EUs kustmedlemsstater och en stor del av arbetet för Sveriges del handlar om att synka processen med grannländerna. Myndigheten räknar med att kunna ha färdiga planer framme till år 2018/19 för att regeringen ska kunna fatta beslut senast år 2021, i enlighet med EUs havsplaneringsdirektiv. Slutligen så poängteras att det är viktigt att komma ihåg att havsplaneringen handlar om framtidsinriktad planering, perspektivet är mot 2035 med sikte mot 2050, för att skapa beredskap för framtida användning av våra gemensamma havsområden. Även Boverket fanns på plats för att bland annat berätta hur de ser på sin roll i havsplaneringen. Boverket ville dessutom lyssna in erfarenheterna från förstudien och förslaget till fortsatt arbete och dra lärdomar samt lyfta in några av de frågeställningar som de jobbar med som berör kust- och havsplanering. Boverket konstaterade att kust- och havsplanering egentligen inte är någon ny fråga. Redan 1993 tog de fram en handbok om kust och hav i översiktsplaneringen, men intresset svalnade, för att idag vara mer aktuellt än någonsin. Boverket är delaktigt i den Riksintresseutredning som beslutades i december 2013 och som bland annat bottnar i ett behov av att se över Miljöbalkens 4 kap-bestämmelsers aktualitet, innehåll och omfattning. Utredningen kommer att hålla en hearing i höst och slutbetänkande i utredningen ska redovisas den 1 december Betänkandet kommer att innehålla ett antal förslag som har bäring på kommunernas arbete med kust- och havsplanering. Boverket ville, som nämndes tidigare, även fånga upp erfarenheter bland annat från arbetet med förstudien och arbetet framåt och skickade med ett antal frågeställningar att fundera kring: - Fungerar det att arbeta med översiktsplanering enligt PBL även i havet? - Är hushållningsbestämmelserna ändamålsenliga för havet? - Hur ser ett bra planeringsunderlag ut för kusten/havet? Vad är det väsentliga för att kunna arbeta enligt ekosystemansatsen? - Hur ska en kommande regionplanering se ut som är ändamålsenligt för havet och bra samarbete med kommunerna? - Hur fungerar samspelet med den nationella havsplaneringen (kommun /stat)? Hösten 2015 avser Boverket inleda ett arbete med att ta fram en handbok om kust- och havsplanering där de vill lyfta in erfarenheter från kommunala och mellankommunala projekt och bland annat svara på vilka nya frågeställningar finns som kräver extra utvecklingsarbete, hur den nationella havsplaneringen och PBL-planeringen kan docka in i varandra samt hur hav och land ska hänga ihop. 26

50 Efter de nationella myndigheternas presentationer presenterade projektledningen huvuddragen i det förslag till fortsatt arbete som förstudien lämnar kring upplägg, innehåll, organisation och finansiering (Se förslaget i avsnitt 7). Därefter fick deltagarna möjlighet att, i mindre grupper, diskutera förslaget utifrån följande frågeställningar: 1. Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels fördjupning i tematiska områden? 2. Hur ser ni på förslaget till organisation? 3. Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni vara med? 4. Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? 5. Hur ställer ni er till principen om finansiering genom dels arbetstid, dels bidragsmedel? Grupperna ombads fokusera på de första två frågorna och, om tid fanns över, även diskutera frågorna 3-5. Dagen avslutades med att grupperna fick redovisa hur diskussionerna hade gått i deras respektive grupper. Överlag ställer sig alla grupper positiva till principerna för det fortsatta arbetet, förslaget till organisation och ser positivt på initiativet till mellankommunalt samarbete. Ett par grupper poängterar att det kan vara bra att tydliggöra syftet med just detta samarbete så att det blir enklare att motivera för politiken lokalt i kommunerna vad nyttan är av ett fortsatt samarbete i kustzonen på den här nivån, alltså vad det är som ska uppnås. Politikerna måste vara med på banan då en strukturbild för kustzonen i slutänden blir deras dokument. Det lyfts även fram att man under det fortsatta arbetet behöver ha ett vidgat omvärldsfokus så att arbetet koncentreras på rätt frågor. Flertalet grupper lyfte också fram vikten av kommunikation för arbetet framåt. Dels extern kommunikation av arbetet, före, under och efter arbetets gång. Dels intern kommunikation, inom den organisationsstruktur som föreslås. Samverkan mellan de tematiska grupperna ses som en förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt och bidrar till att undvika stuprörstänk samt minimera risken för eventuella målkonflikter mellan intressen. Även i samband med diskussionen kring kommunikation lyfts den lokala förankringen och det politiska engagemanget fram som centralt. Tjänstemannaviljan finns, men arbetet måste kunna säkra att information når ut, eller snarare in, på rätt sätt till politikerna. 27

51 7. Förslag till fortsatt arbete Förslaget till fortsatt arbete baseras på de dialogträffar som hållits med de åtta deltagande kustkommunerna, möten med andra relevanta aktörer, slutsatser från genomförda workshops samt avstämningar med förstudiens styrgrupp, kommunnätverk inom GR och politiska representanter. Målsättningar för det fortsatta arbetet - Dels utarbeta en strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i söder. Strukturbilden blir ett underlag för kommunernas arbete med planeringen i sina respektive havsområden, så kallade blå översiktsplaner. - Dels att arbeta med särskilt prioriterade teman vilka arbetats fram under förstudien. De särskilda temastudierna ger fördjupad kunskap och kan resultera i förslag till samverkan inom specifika ämnesområden. Temastudierna ger också nödvändiga inspel till strukturbildsprocessen. - Dels arbeta genom kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag, enskilda samt lokala och regionala politiska organ. - Dels att, under projektets gång, etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i kustzonen. Nedan finns en översiktlig bild över den fortsatta process som beskrivs i detta avsnitt. 28

52 Avgränsning Geografiskt omfattas kommunerna Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka. Avgränsningen i väster utgörs av territorialgränsen 12 nautiska mil utanför baslinjen. Detta är även kommungränsen, som nämnts innan. I öster är avgränsningen mer oprecis och styrs av de frågeställningar och teman som behandlas. I till exempel en studie om transportinfrastruktur måste trafik till havs ges samband till trafik på land. Frågor om levande samhällen och principer för byggande är givetvis kopplade till inte bara öar utan även det närmsta kustområdet. Liknande principer kan spåras till flera olika teman som föreslås behandlas i föreslagen studie. Som jämförelse kan nämnas att i svensk lagstiftning finns en definierad avgränsning av kustområdet i miljöbalkens 4 kapitel om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3 à 4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Denna avgränsning redovisas normalt i kommunernas översiktsplaner. Frågan om vilken detaljeringsnivå, kartskala i den mån kartor är ett lämpligt underlag, som är lämplig i det fortsatta arbetet har inget entydigt svar. I strukturbildsarbetet är det rimligt med en nivå som liknar regionplanearbetets och är följaktligen mer övergripande än den som normalt förekommer i kommunernas arbete med kommuntäckande översiktsplaner. Inom vissa av temaområdena kan dock mer detaljerat underlag erfordras. 7.1 Strukturbild för kustzonen Syftet med strukturbilden för kustzonen är att de deltagande kommunerna gemensamt skapar en övergripande bild av och tydliggör vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska värnas och användas på bästa sätt. Inriktningen är således att spegla både bevarande och utveckling. Strukturbilden blir därmed ett underlag för kommunernas egen planering i kust- och havsområdet samt en utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kustkommunerna med havsplanering. Arbetet med strukturbilden utgår ifrån det grundläggande målet om En god och attraktiv havsmiljö. Att miljötillståndet i havet är långsiktigt hållbart är ett grundläggande mål och en förutsättning för arbetet framåt. Som ett led i arbetet med strukturbilden formuleras en övergripande vision för hela kust- och havsområdet, en gemensam målbild. Till visionen formuleras mål och åtgärder för att nå målen. Målen bör omfatta både öppet hav, skärgården och kustnära områden. Strukturbildsarbetet ska vara framtidsinriktat och föreslås ha ett medellångt och ett långt tidsperspektiv, förslagsvis 2030 med utblick mot Prioriterade teman som perspektiv i strukturbildsarbetet Strukturbilden skall präglas av ett brett perspektiv och fångar upp de frågeställningar som lyfts i seminarier och träffar med kommuner och berörda organisationer. Flera av de teman som lyfts fram som centrala under förstudieprocessen lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara 29

53 ledande för arbetet. Sålunda föreslås arbetet med strukturbilden behandla följande perspektiv: Vad som präglar levande kustsamhällen, hur näringslivet i kustzonen kan utvecklas (där stort fokus ligger på besöksnäringen), klimat- och miljörisker (här ingår exempelvis strategier för klimatanpassning), utgångspunkter för hållbar förvaltning av kultur och naturresurser samt sociala hållbarhetsaspekter av utvecklingen i kustzonen (där bland annat tillgängligheten till kusten ingår). Perspektiven ska även genomsyra arbetet i de olika tematiska fördjupningarna, se nedan. Gemensamma planeringsprinciper Inom ramarna för arbetet med strukturbilden arbetas även planeringsprinciper fram för hur en kustoch havsplan kan utformas; på plankarta och i text som beskriver lämplig användning av vattenområdet. Dessa principer kan sedan ligga till grund för kommunala översiktsplaner i kust och havsområdet, Blå Översiktsplaner, och även utgöra underlag för den regionala gemensamma strukturbilden. Ett samarbete med bland andra Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Maritima klustersatsningen är härvidlag av stort värde i arbetet med strukturbilden. Viktigt är också att i ett tidigt skede knyta an detta arbete till den process med strukturbild och Blå ÖP som pågår i Norra Bohuslän. Strukturbilden blir en utveckling och fördjupning av GRs strukturbild med fokus på det vi kan kalla blåstruktur. Strukturbilden och utarbetade planeringsprinciper utgör också underlag för arbetet med den nationella havsplaneringen. Sammantaget innebär således arbetet att ta fram en strukturbild på en övergripande nivå som: dels är en fördjupning av strukturbilden för Göteborgsregionen inkluderat Uddevalla och Orust dels visar kommunernas syn på havsområdet som underlag till den nationella havsplaneringen dels utgör underlag och grund för kommunernas översiktsplaner i kust- och havsområdet, s.k. Blå Översiktplaner 7.2 Startplattform Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet har formulerats en startplattform. Plattformen utgår dels ifrån nationella, regionala och kommunala dokument och strategier och dels av vad som framkommit i processen genom seminarier och träffar med kommuner och organisationer som är aktiva i kust- och havsområdet. På så sätt finns en koppling till bland annat det statliga havsplaneringsarbetet, vattendirektivet, havsmiljödirektivet, planeringsunderlag från Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet och de Maritima strategierna på såväl regional som nationell nivå, EUs arbete med Blå tillväxt, GRs strukturbild och strategidokumentet Hållbar tillväxt, Karläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg genomfört, rapporter från kust- och havsplaneringsarbetet i Norra Bohuslän (Tillväxt Norra Bohuslän), kommunernas översiktsplaner samt rapporter från andra organisationer som Bohuskustens vattenvårdsförbund, vattenrådet för Bohuskusten, Västkuststiftelsen m.fl. Genom seminarier och träffar med företrädare för kommuner och organisationer har speciella förutsättningar och teman 30

54 lyfts fram och analyserats. Startplattformen för regional kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla föreslås formuleras på följande sätt: Våra gemensamma värden Vårt kust- och havsområde har en attraktionskraft och är så identitetsskapande att såväl utvecklingen av det som tillgängligheten till det och värnandet av dess värden är av gemensamt intresse. Biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden är centrala. Kust- och havsområdet har alltså ett stort värde för regionen som helhet men är också unikt och värdefullt ur ett nationellt perspektiv. Ekosystemen sätter ramarna Vår gemensamma grund för kust- och havsområdet är att utveckling ska ske inom ramarna för vad ekosystemen tål. Ekosystemens funktion behöver såväl bibehållas som förbättras. Särskilt värdefulla områden bör skyddas mot ingrepp och andra störningar. Vi strävar efter en god och attraktiv kust- och havsmiljö i hela regionen där resursanvändning sker med miljömålen i fokus. Havets betydelse för näringslivet Vårt kust- och havsområde är bas för flera för regionen viktiga näringar. Här finns en stor potential för utveckling av såväl traditionella som nya näringar. Vattenbruk, kustnära fiske, förnybar energiproduktion till havs, marin bioteknik, kustsjöfart och besöksnäring är branscher som har möjlighet att växa inom ramarna för en hållbar utveckling. Fysisk planering i havsområden skapar möjligheter för hållbar näringslivsutveckling. Ett starkt näringsliv utgör en viktig grund för levande samhällen året om i kust- och havsområdet där havet utgör en värdefull lokal resurs. Att bo och leva vid kusten Visionen om Det goda livet ska prägla samhällsutvecklingen. Man ska kunna bo och leva i kustområdet året runt. Större tätorter i kustområdet ska stärkas med boende och arbetsplatser och utgöra viktiga noder för samhällsservice som försörjs av en god transportinfrastruktur och som kan nås med kollektivtrafik. Vi tar i beaktande att även havet som sådant kan användas som transportväg för såväl person som godstransporter. Tillgängligheten till kust- och havsområdet för alla är centralt i strävan mot Det goda livet. Samverkan i fokus för fysisk planering av havet Havet präglas av en gränsöverskridande karaktär. Därför ser vi samverkan över gränser, såväl geografiska som administrativa, som särskilt viktigt när det gäller kust- och havsområdets utveckling. Vi beaktar att det finns olika förutsättningar inom området med ett ömsesidigt beroende mellan landsbygd och storstad. Vi värdesätter gemensamma avvägningar av intressen där utgångspunkten är att havsområden ska användas till de ändamål de är mest lämpade och vi tar hänsyn till samspelet mellan hav och land i planeringen av våra kust- och havsområden. 31

55 7.3 Teman Ett flertal teman intressanta att studera vidare i den fortsatta processen har växt fram under arbetet med förstudien (Se avsnitt 6). I de avslutande seminarierna har vidare en bearbetning och prioritering skett. Som nämndes innan har flera av de teman som lyfts fram som centrala under förstudieprocessen och som är av mer övergripande karaktär, lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara ledande för arbetet. På så sätt inordnas till exempel frågeställningar kring besöksnäringen och fisket i näringslivsperspektivet i strukturbildsarbetet. De perspektiv som sammanfattningsvis anses centrala i strukturbildsarbetet är näringslivsutveckling, levande samhällen och social hållbarhet, klimat- och miljörisker samt hållbar förvaltning av kultur- och naturresurser. Härigenom ges förutsättningar att arbeta fram ett förslag i en god balans mellan ekologiska, sociala, kulturella och samhällsekonomiska aspekter. Åtta prioriterade temana föreslås dock att, som en integrerad del i den fortsatta processen, utvecklas i särskilda delstudier, vilka fungera som underlag för diskussionerna inom strukturbildsarbetet, men även blir gemensamma underlag för den kommunala planeringen. Det bör betonas att de olika perspektiv som genomsyrar strukturbildsarbetet även måste beaktas i de särskilda temastudierna. Allt hänger ihop. De åtta teman som föreslås utvecklas i delstudier ser ni nedan. I bruttolistan över temaområden på sida 22 ges en bild av vilka frågeställningar som blir relevanta inom de olika temaområdena. Transportinfrastruktur I detta tema behandlas sjöfartsfrågor inklusive hamnar (ej småbåtshamnar som behandlas särskilt), kollektivtrafik till sjöss (så kallad blå kollektivtrafik) och infrastruktur i övrigt som förbinder kustlandskapet med inlandet; kommuncentrum, regioncentrum större arbetsplatsområden m.m. Vattenbruk och fiske Kartläggning av möjlig utveckling av olika former av vattenbruk, fiske och dess kringnäringar. Beskrivning av krav som bör uppfyllas för att hitta lämpliga lokaliseringar och andra förutsättningar för en framgångsrik utveckling. Arbetet med detta tema bör även resultera i förslag på områden med goda förutsättningar för olika typer av vattenbruk och fiske. Båtliv och företagande Behovet av båtplatser för småbåtar är stort. I detta tema redovisas situationen i dag och vilket behov av båtplatser som förväntas. Förslag tas fram för att på olika sätt att möta framtida behov där ägande och traditionella båtplatser är en möjlig lösning och olika typer av uthyrning och förvaring på land är en annan, eller en kombination av de båda. Här finns således en koppling till idéer för utveckling av både befintliga företag och nya. Arbete med detta tema bör även resultera i förslag på platser där utbyggda befintliga hamnar eller nya småbåtshamnar är möjliga beaktat de motstående intressen som finns. 32

56 Muddertippningsplatser Antalet platser för deponering av mudderplatser är begränsat och lite kunskap finns om hur muddermassor sprids och påverkar den omgivande miljön. I detta tema diskuteras på vilket sätt olika typer av muddermassor kan tas om hand, hur stort behovet av omhändertagande till havs kan bli och var lämpliga platser kan finnas inom området från Uddevalla till och med Kungsbacka. Pågående länsövergripande arbetet kan ge underlag och kunskap. Energiproduktion till havs Redovisning av möjliga platser för framförallt vindkraft till havs och vågkraft men även om möjligt strömkraft. I arbetet bör även ingå att följa utvecklingen inom andra utvecklingsområden som t.ex. marin bioenergi. Tillgänglighet till kusten Kartläggning på övergripande nivå av tillgänglighet till kusten. Faktorer som behandlas är bland annat tillgänglighet via kollektivtrafik, hinder i form av exploatering och privatisering, tillgänglighet i naturskyddade områden och i områden för friluftsliv. Principer för byggande I arbetet med strukturbilden redovisas, i enlighet med inriktningen i GRs strukturbild och redovisad startplattform, större tätorter i kustområdet som skall stärkas med boende och arbetsplatser. I temat principer för byggande utvecklas principer för byggandet i kusten i övrigt där bland annat frågor om klimatanpassning ingår. Här avses således ingen kartredovisning där bebyggelseområden pekas ut, snarare ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen. Miljötillståndet i havet Sammanställning av miljötillståndet i havet. Här avses inga särskilda undersökningar utan samverkan med myndigheter och organisationer som har underlagsmaterial. Bland annat Länsstyrelsen (i första hand miljöskydds-, vatten- samt naturavdelningarna), Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens vattenvårdsförbund, 8-fjordar, Artdatabanken, SMHI, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, kommunernas miljöavdelningar och Göteborgs universitet bl.a. genom Centrum för Havsforskning. 7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring Den föreslagna processen bygger på en tanke om ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag och enskilda. I avsnitt 4.2. finns ett antal processer och aktörer i omvärlden som är viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. Ett kontinuerligt kunskapsutbyte är värdefullt då det hela tiden pågår förändringsarbete och kunskapsuppbyggnad bland berörda aktörer. Inte minst är detta tydligt när det gäller statens arbete, genom Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna, med havsplaneringen och kommunernas ansvar inom i stort sett samma område. Detta projekts fokus är på just detta kust och havsområde. 33

57 Av yttersta vikt är kontinuerlig förankring med framförallt lokalpolitiken i de åtta kustkommunerna och med berörda politiska styrgrupper på regional nivå, exempelvis, se förslag på organisation nedan, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad på GR. Projektledningen föreslås ha övergripande ansvar för den lokala förankringen som kan ske genom diskussion i respektive kommun såväl som vid gemensamma träffar med politiskt deltagande. Även de tjänstemän som engageras i det fortsatta arbetet förväntas ha en viktig roll i den lokala förankringen. Huruvida dialog med allmänheten ska genomföras är en fråga som böra diskuteras under arbetets gång. Det kan exempelvis bli mer aktuellt i arbetet med specifika teman än i arbetet med den mer övergripande strukturbilden. Kunskapsutbyte sker även inom ramen för arbetet med strukturbilden samt inom och mellan de olika grupperna som hanterar olika temaområden. Till detta bör läggas gemensamma seminarier under projekttiden med deltagande från samtliga berörda inom projektet, vilket innebär att såväl tematiska arbetsgrupper, strukturbildsgruppen och politiska representanter träffas för gemensamma diskussioner. Förslagsvis bör man i ett tidigt skede utarbeta en gemensam bild av hur de olika perspektiven ska tolkas inom ramarna för de olika temana så att alla perspektiv även genomsyrar alla teman. Inom GR finns ett antal organiserade kommunnätverk dit frågor om kust- och havsplaneringen bör lyftas. Genom dessa nås en bred kompetens på ett enkelt sätt. Berörda nätverk är flera, inte minst berörs kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer, miljöchefer men även andra nätverk som arbetar med infrastruktur, kollektivtrafik, byggande och näringsliv, det senare inom BRG s ram. Det ligger ett ansvar hos ledamöter i dessa nätverk att kommunicera information till och från den egna organisationen/kommunen. 7.5 Organisation och roller Den föreslagna organisationen för det fortsatta arbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen inom GR är projektägare. Till projektet knyts en politisk styrgrupp och en projektledning. Varje föreslagen arbetsgrupp ges ansvar för ett eller flera teman. Det är två av grupperna, planering och verksamheter som ges ansvar för flera teman. Tanken är inte att arbeta med alla teman samtidigt utan att börja med de teman och frågeställningar som prioriteras i inledningen av arbetet. Återigen viktigt att poängtera är att de perspektiv som är ledande för arbetet med strukturbilden även genomsyrar projektet som helhet. Projektägare Förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund föreslås vara projektägare. Förbundsstyrelsen beslutar om viktiga strategiska dokument inom GR som till exempel Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) och Hållbar tillväxt (2013). (Se avsnitt 4.1) Politisk styrgrupp Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad inom GR, som utses av Förbundsstyrelsen, samt en politisk representant vardera för kommunerna Uddevalla och Orust föreslås utgöra projektets politiska styrgrupp och ansvara för den övergripande inriktningen på projektet där strukturbildsarbetet, temafördjupningarna samt kunskapsutbyte och förankring ingår. 34

58 Projektledning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)/Planering föreslås utgöra projektledning för projektet. En särskilt viktig del för projektledningen är ansvaret för att upprätta en kommunikationsplan innefattande intern och externt kommunikation samt att säkra upp att den lokala förankringen. Projektledningen är kontaktpunkt för arbetet för såväl strukturbildsgruppen som de övriga arbetsgrupperna och den politiska styrgruppen. Samverkan mellan arbetsgrupperna är av stor vikt för arbetets framgång, vilket projektledning kontinuerligt har ansvar för att säkra att det fungerar. Projektledningen ansvarar även för upprätthållandet av ett relevant nätverk för extern finansiering. Projektledningsgrupp Projektledningsgruppen föreslås utgöras av representanter från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR), Business Region Göteborg (BRG) samt tre företrädare från medverkande kommuner representerande sakområdena planering, miljö och näringsliv. Gruppen jobbar övergripande med projektet och fungerar som stöd och bollplank till projektledningen. Projektledningsgruppens representanter har även ett ansvar för förankring av det övergripande projektet i sina respektive organisationer. Strukturbildsgrupp Gruppen som arbetar med strukturbilden föreslås innefatta representanter från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR), Business Region Göteborg (BRG), en representant vardera från de åtta medverkande kustkommunerna, samt andra relevanta aktörer som förslagsvis Västarvet, Turistrådet Västsverige, Västkuststiftelsen. Kommunrepresentanterna bör utses så att flera sakområdesperspektiv ges utrymme. Representanter från GR bevakar hela Göteborgsregionens perspektiv, således även icke kustkommuner, och kan representeras av både GR Planering och GR Välfärd för att kunna bidra i alla de perspektiv som avses behandlas. Strukturbildsgruppen utser inom sig en samordnare samt en mindre och mer operativ arbetsgrupp. Respektive kommunrepresentant i strukturbildsgruppen förväntas även ha ett ansvar för att förankra arbetet lokal i sin kommun. Arbetsgrupp Planering Arbetsgruppen för planering ansvarar för temaområdena transportinfrastruktur, principer för byggande och tillgänglighet till kusten och utgörs av representanter från GR, kommuner, Länsstyrelsen Västra Götaland samt vid arbete med specifika teman även andra berörda aktörer såsom Västtrafik, Västarvet, Västkuststiftelsen. Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper. Arbetsgrupp Havsmiljö Arbetsgruppen för havsmiljö ansvarar för temaområdet miljötillståndet i havet och utgörs förslagsvis av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland, 8-fjordar och kommuner. Arbetsgruppen samarbetar med aktörer med kunskap inom området, se temabeskrivning ovan. Det har diskuterats om andra temaområden skulle lyftas in i denna grupp, t.ex. muddertippningsplatser. I detta förslag renodlas dock arbetet till att omfatta enbart sammanställning av uppgifter som rör miljöstatus i havet. Ett underlag som behövs för arbetet i andra temaområden inklusive strukturbildsarbetet. 35

59 Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper. Arbetsgrupp Verksamheter Arbetsgruppen för verksamheter ansvarar för temaområdena vattenbruk, energiproduktion till havs, båtliv och muddertippningsplatser och utgörs av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland, VGR, kommuner, Turistrådet Västsverige, Fiskekommunerna samt vid behov även andra aktörer såsom berörda energibolag, kommunala näringslivsbolag och näringslivsorganisationer. Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper. Nätverk för finansiering Ger stöd för att ta fram förslag till finansiering samt även ta fram underlag för ansökningar till myndigheter och fonder och program inom EU. Ansvaret för att kontinuerligt bevaka möjligheter att söka stöd hos myndigheter och via EU-medel åvilar projektledningen men i praktiken varje arbetsgrupp. I avsnittet Finansieringsmöjligheter anges därför kontaktuppgifter för att underlätta arbetet med finansiering i projektledningen och de olika grupperna. Bemanning I ovanstående förslag ges inga förslag till bemanning. En inriktning kan vara att projektledningsgrupp och strukturbildsgrupp leds av representant för GR som har erfarenhet av regionalt strukturbildsarbete. Grupperna för planering, miljö och verksamhet kan förutom av GR även ledas av en kommunrepresentant eller annan aktör som deltar i arbetet. De olika grupperna samordnas av projektledningen och projektledningsgruppen och kan sinsemellan samverka när så erfordras. Se översiktlig bild över organisationsförslaget på nästa sida. 36

60 7.6 Resursbehov Projektet löper över tre år Resursbehovet beräknas i en övergripande kostnadsberäkning till ca 3,5 Mkr per år. Projektledningen omfattar 1,5 tjänst. Denna bedömning utgår bland annat ifrån de arbetsinsatser som erfordrats under förstudien samt erfarenheter från andra projekt av liknande karaktär. De olika grupperna beräknas träffas 11 gånger per år. Det vill säga en gång per månad. Gruppledare i varje arbetsgrupp kalkyleras till 10 procent av en heltidstjänst. För att få till stånd ett nödvändigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer arrangeras tre till fyra större seminarier/workshops under projektperioden. I redovisningen ingår en workshop per år. En bred information och dialog om projektet under hela projektperioden är nödvändig för att få en bred kunskap om arbetet och de förslag som kommer att presenteras. En årlig kostnad för kommunikation uppskattas till kr. I kalkylen ingår även en begränsad konsultkostnad dels för sammanställning av strukturbildsarbetet och dels för stöd i arbetet med respektive tema. I varje temaområde erfordras sammanställning av underlag, analyser och presentation av förslag där konsultinsatser kompletterar kompetensen inom respektive arbetsgrupp. I denna beräkning bedöms konsultinsatserna i respektive tema inklusive strukturbildsarbetet till kr, motsvarande en arbetsvecka, per år. Årlig kostnad beräknas således för strukturbildsarbetet och åtta teman till kr. Se tabell för uppskattning av årlig projektkostand på nästa sida. 37

61 Uppskattade kostnader per år Projektledning 150% Baserat på projektledning/koordinering 150% inkl OH och sociala avgifter Projektledningsgrupp personer, 6 möten, 4 timmar á 400 kr/person Strukturbildsgrupp personer, 11 möten, 4 timmar á 400 kr/person Fördjupningsarbetet personer, 12 timmar/månad 11 månader á 400 kr strukturbild, arbetsgrupp Arbetsgrupperna gruppledare En gruppledare per grupp, 3 grupper, på ca 10% av heltid Arbetsgrupperna övriga personer, 4 timmar/månad 11 månader á 400 kr möten Kommunikation Kommunikationsinsatser och förankring. Ev.konsult Konsultkostnader Strukturbild och 8 teman Workshops större workshop per år á 30kkr Oförutsett Summa Kostnaden beräknas således årligen till 3,5 Mkr och för treårsperioden till 10,5 Mkr. Notera att en förhållandevis stor del av den beräknade kostnaden utgörs av nedlagt tid som deltagande intressenter bidrar med. En detaljerad tidplan för treårsperioden presenteras inte i denna redovisning utan föreslås upprättas efter en remissbehandling och i samband med att projektet bemannas. Finansieringen föreslås ske dels genom arbetsinsatser från medverkande aktörer dels genom bidragsmedel från lokala, regionala och nationella myndigheter dels genom EU-medel. Det är i nuläget inte möjligt att lägga fast ett förslag till finansiering för perioden Frågan är beroende av flera faktorer, bland annat av i vilken utsträckning stödmedel kan erhållas från till exempel Västra Götalandsregionen, relevanta statliga myndigheter, EU-fonder och program. I följande exempel kalkyleras dock med att stöd i varierande grad kan erhållas från EU, Västra Götalandsregionen, från myndigeter och från GR. Sammantaget antas detta stöd variera mellan 60 och 80 procent i enlighet med tabell. Att fördela på åtta medverkande kommuner återstår således 20 alternativt 40 procent. En sådan fördelning kan göras på flera olika sätt. Här redovisas bl.a. en beräkning där utgångspunkten är att varje deltagande kommun anses få en grundläggande nytta som motsvarar en fast summa, här satt till kronor per kommun. Därefter fördelas kvarvarande summa för kommunerna efter folkmängd. Se tabell på följande sida. Denna fördelning jämförs sedan dels med fördelning enbart efter kommunernas folkmängd, dels med ett alternativ där den fasta avgiften per kommun är kr. 38

62 Finansiär Fördelning inklusive EU-medel Fördelning med fast kostnad kr Jfr Fördelning enligt folkmängd Jfr Fördelning med fast kostnad EU VGR Myndigheter GR Fördelas på kommuner ( ) ( ) ( ) ( ) Uddevalla Orust Stenungsund Tjörn Kungälv Öckerö Göteborg Kungsbacka Summa Syftet med ovanstående redovisning är att förmedla några möjliga sätt att få till stånd en finansiering av det fortsatta arbetet under en treårsperiod. Det skall påpekas att redovisningen är exempel och fördelningen mellan tänkbara finansiärer kan varieras. Hur det slutligen blir beror som nämndes bland annat på i vilken utsträckning de finansieringsmöjligheter som redovisas i nästa avsnitt kan utnyttjas. 7.7 Finansieringsmöjligheter För att bedriva ett samordnat arbete för en gemensam mellankommunal havs- och kustplanering så krävs naturligtvis resurser, såväl finansiella som personella. Finansiella resurser för att kunna genomföra de aktiviteter som behöver ske inom ramarna för de olika delarna av den fortsatta processen och personella resurser för att rätt kompetens och nivå ska finnas representerad så att det finns mandat att arbeta med frågan. När det gäller finansiering av arbetet framåt kan man konstatera att, eftersom arbetet med strukturbilden och de olika temaområdena är relativt olika till sin karaktär, så ser förutsättningarna olika ut för hur finansieringen läggs upp och vilka möjligheter som finns att söka kontantfinansiering för att driva arbetet. Det gemensamma arbetet med strukturbilden som föreslås har en övergripande karaktär med ett brett anslag där ett flertal perspektiv inryms och ett antal olika frågeställningar hanteras. Detta arbete berör även alla de inblandade kommunerna. Det kan vara problematiskt att hitta utlysningar av medel som täcker en sådan bredd. För strukturbildsarbetet krävs snarare en tydlig grundfinansiering där merparten av de aktörer som deltar i samarbetet går in och gemensamt stödjer processen framåt. Det kan dels innebära stöd i form av kontant finansiering (se avsnitt nedan) men till stor del innebär det även stöd i form av tid, engagemang och kompetens för att samarbetet ska bli 39

63 framgångsrikt. Detta krävs framförallt av de deltagande kommunerna och de berörda regionala aktörerna: Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens kommunalförbund inklusive kommunnätverken. Kompetens kommer också att behöva inhämtas från de övriga relevanta aktörer som medverkat under förstudiens gång såsom Västarvet, Tillväxt Norra Bohuslän, Fiskekommunerna, Turistrådet Västsverige, Södra Bohuslän Turism, Västkuststiftelsen, Region Halland, Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens Vattenvårdsförbund och 8- fjordar. Den typen av engagemang kan även fungera som medfinansiering i ansökningar om finansiellt stöd från regionalt, nationellt och Europeiskt håll. Arbetet framåt kräver också att samarbetet med de nationella myndigheter som har utpekat ansvar inom området fördjupas ytterligare. Framförallt gäller detta Havs- och vattenmyndigheten, men även Boverket är av relevans för såväl finansiellt stöd som bidrag i form av kompetens (se Nationella myndigheter nedan). Inom de tematiska områdena kommer arbetet att vara betydligt mer specifikt formulerat med frågeställningar som är smalare till sin karaktär. Det är även sannolikt att inte alla kommuner jobbar med alla tematiska områden. Här finns också större möjligheter att anpassa frågeställningarna efter aktuella utlysningar inom det specifika temaområdet och jobba strategiskt med hur man beskriver problemtiken inom temaområden och vilka frågeställningar man väljer att lyfta i vilken ordning. Här nedan beskriver vi de finansieringsmöjligheter vi ser på olika nivåer som möjliga ingångar för kontantfinansiering av arbetet framåt. En del har en mer övergripande inriktning medan många av finansieringsmöjligheterna är mer specifika och inriktade på konkreta havsmiljöåtgärder, vilket blir mer aktuellt att titta på i det fördjupade arbetet med temaområdena. Regional och lokal finansiering Västra Götalandsregionen Inom Västra Götalandsregionen finns möjlighet att söka regionala utvecklingsmedel inom ramarna för Tillväxt och utvecklingsstrategin VG2020. Möjligheter finns att söka stöd för långsiktiga projekt som bidrar till att uppfylla målen i strategin: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar. Förstudien har kunnat genomföras med stöd inom ramarna för det prioriterade området En region för alla. Även det fortsatta arbetet med stukturbild för kustzonen och en gemensam havs- och kustplanering kan bidra till målsättningen och det är ett arbete som kan växlas upp för att vara till gagn för regionen som helhet. Västra Götalandsregionen har dessutom ett utbrett arbete inom det maritima området bland annat genom att vara drivande inom det Maritima Klustersamarbetet som verkar i Västra Götalandsområdet. De maritima frågorna är alltså prioriterade vilket bidrar till relevansen för att stödja en fortsättning av detta projekt. Medel från Västra Götalandsregionen ska motfinansieras av deltagande parter till åtminstone 50 procent. Miljömiljonen - tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser Västra Götalandsregionen Miljönämnden har inom ramarna för regionens tillväxtprogram avsatt en miljon kronor för regionala miljöinsatser i vart och ett av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland, därav namnet miljömiljonen. Medlen kan användas till: - tillväxtinriktade insatser som ligger i linje med VG2020-målet En region där vi tar globalt ansvar. 40

64 Detta förtydligas i något av handlingsprogrammen för hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel och gröna näringar eller hållbara produkter och tjänster. - projekt som följer miljönämndens riktlinjer - att driva överenskommelser inom Smart Energi Det kan alltså bli aktuellt inom en del att inom en del av förstudiens tematiska områden, söka pengar inom ramarna för miljömiljonen. Såväl hållbara transporter, hållbar energi och livsmedel är relevanta områden. Medfinansiering av kommunala medel med 50 procent av projektkostnaden krävs. Länsstyrelsen Västra Götaland Havsplanering och förbättrad havsmiljö är prioriterade frågor för Länsstyrelsen Västra Götaland. I dagsläget finns inga anslag att söka från Länsstyresen för stöd av den övergripande processen för förstudiens fortsatta arbete. Det finns dock resurser för att Länsstyrelsen ska kunna bidra med sin kompetens och tid, precis som de gjort under förstudiens gång, även fortsättningsvis. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att spela en central roll i det fortsatta arbetet med strukturbilden för kusten och det fördjupade arbetet med temana. Likaledes kommer arbetet att vara ett stort stöd och ett bra underlag för alla de kommuner som ingår i GR-samarbetet, inte enbart kustkommunerna. Sedan 2013, har GR-planering ett uppdrag från sin politiska styrgrupp för Miljö- och Samhällsbyggnad inom GR, att utveckla GRs Grön-och blåstruktur. En led i detta uppdrag har varit genomförandet av denna förstudie. Frågan är fortsatt politiskt prioriterad av styrgruppen, vilket framgått tydligt i den förankring med gruppen som skett under förstudiens gång. Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad ser sig som en självklar politiskt styrgrupp även för arbetet framåt med havs- och kustplaneringen, tillsammans med politiska representanter från Orust och Uddevalla. Därför bör det kunna vara relevant att göra visst utrymme i GRs budget för 2016 för att stödja det fortsatta arbetet. Kommunerna Engagemang och nedlagd tid från de kustkommuner som deltagit i förstudien är av största vikt för att arbetet med strukturbilden och de tematiska områdena ska vara framgångsrikt. Som nämnts innan så kommer den lokala och breda kompetensen som finns tillgänglig i kommunerna att vara helt nödvändig i de arbetsgrupper som bidrar till att driva arbetet framåt. Det arbete som genomförs och den kunskap som tas fram är naturligtvis av stort värde även för GR kommunerna som helhet. De kommer i sin tur att kunna bidra med kompetens bland annat genom de olika kommunnätverk som finns på GR inom exempelvis samhällsbyggnad och miljö. Som nämndes inledningsvis så finns, på grund av stukturbildsarbetets långsiktiga och gemensamma karaktär, ett behov av en stabil grundfinansiering. Kontant finansiering kommer därför att erfordras även från de deltagande kommunernas håll i viss utsträckning. Det visar också avsikt och ger en tyngd till samarbetet. Nationella myndigheter Havs- och vattenmyndigheten (HaV) HaV är den myndighet i Sverige som är huvudansvarig för den nationella havsplaneringsprocessen. 41

65 De nationella havsplanerna är menade att vara ett vägledande underlag för den kommunala fysiska planeringen och utgöra statens syn på framtida mark- och vattenanvändning i området. Man menar från statligt håll att havsplaneringen kommer att innebära samhällsekonomiska samordningsvinster men att exempelvis samordningen med landets 80 kustkommuner kommer att vara särskilt resurskrävande. I propositionen nämns att resurser för att planera kuster och att samverka kommuner emellan kan behöva utökas, särskilt i ett inledande skede. Å andra sidan så pekar man på att det inte är frågan om något utökat ansvar eller nya uppgifter för kommunerna, så att ökad finansiering inte är nödvändig (Proposition 2013/14:186). Det finns i dagsläget inget särskilt havsplaneringsanslag att söka för den typ av samordnande insats mellan kommuner som förstudien föreslår trots att det skulle kunna effektivisera myndighetens arbete. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ett särskilt anslag som heter Åtgärder för havs- och vattenmiljö eller Havs- och vattenmiljöanslaget, vilket hade kunnat vara en möjlighet för finansiering av detta arbete. Havs- och vattenmiljöanslaget ska användas för insatser för att förbättra, bevara och skydda hav, sjöar och vattendrag. Anslaget omfattar havsmiljöanslaget, som tidigare hanterades av Naturvårdsverket, men samlar även finansiering av kalkning, vattenförvaltning och fiskevårdsåtgärder. För år 2015 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat 375 miljoner kronor till länsstyrelserna för arbetet med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. Utöver detta får länsstyrelserna ytterligare 40 miljoner kronor för särskilda åtgärdsprojekt. Myndigheten bedömer dock att, till skillnad från tidigare år, kommer inget utrymme att finnas för en allmän utlysning av projektbidrag som söks via ansökningsförfarande direkt till myndigheten. Detta blir alltså aktuellt igen tidigast Inom ramarna för detta kan det alltså framåt finnas en möjlighet att exempelvis finansiera delprojekt för framtagande av relevant planeringsunderlag för kust- och havsplanering inom flera olika tematiska områden. Kontakt: Thomas Johansson, Enhetschef Enheten för havsplanering och maritima frågor. Tel: E-post: thomas.johansson@havochvatten.se Boverket Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Boverkets ansvar inom ramarna för havsplaneringen är framförallt att samordna riksintressemyndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av riksintressebestämmelserna. Verket har också ansvar för allmän uppsikt över hushållningen med mark och vatten. I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 från Havs- och vattenmyndigheten (ute på remiss t.o.m ) föreslås att Boverket i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram vägledning för kommunal havs- och kustplanering. Vägledningen ska bidra till att det blir tydligt hur den kommunala havs- och kustplaneringen kan påverka havets miljöstatus. Åtgärden syftar till att ge underlag för tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) och man menar att åtgärden kan innebära en minskad risk för att havsområden avsätts till användningar som kan motverka att man bibehåller eller 42

66 uppnår god miljöstatus när man upprättar kommunala planer. Man föreslår alltså att Boverkets ansvar för havs- och kustplanering utökas. I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 räknar man med att kommunernas kostnad för planering kommer att öka med mellan miljoner kronor till följd av att fler kommuner gör havsoch kustplaner. Boverket har inte haft och har i dagsläget inga särskilda medel avsatta för att stödja kommunernas arbete med kust- och havsplanering. I och med förslaget i åtgärdsprogrammet som innebär ett ökat ansvar för Boverket att stötta kommunernas kust- och havsplanering, finns det dock en tydligare ingång och sett till myndighetens uppdrag så är det relevant att hålla en fortsatt dialog om deras möjligheter att stötta förstudiens fortsatta arbete. Kontakt: Bengt Larsén, Strategisk planering Boverket Telefon: direkt Växel E-post: bengt.larsen@boverket.se Tillväxtverket Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Myndigheten har även regeringens uppdrag att förvalta och fördela pengar ur Europeiska regionala utvecklingsfonden med syftet att stödja projekt som arbetar för tillväxt och sysselsättning. Tillväxtverkets har under haft ett program tillsammans med Boverket för Samhällsplanering för näringslivets utveckling. Programmet pekar på att ett ökat samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling kan öka attraktionskraften för företag och medborgare och stärka tillväxten. Under kan kommuner och regionala tillväxtaktörer som vill stärka samspelet mellan fysisk planering och näringslivsutveckling få stöd. Ett antal pilotprojekt pågår runt om i Sverige. Bland annat genomför Skaraborgs kommunalförbund ett arbete med utvecklingen av Strukturbild Skaraborg. Tillväxtverket, eller dåvarande Nutek medfinansierade projektet Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i Norra Bohuslän som drevs av Tillväxtsekretariatet Norra Bohuslän ( ). Ett av syftena var även här att utveckla kopplingen mellan ekonomiska utvecklingsfrågor och de fysiska strukturerna/planfrågorna. Förstudiens fokus har, bland annat genom samarbetet med Business Region Göteborg och kartläggningen av det maritima näringslivets behov samt genom tydliga önskemål från de deltagande kommunernas håll, varit att integrera näringslivsperspektivet i kustzonsplaneringen. Även om programmet för Samhällsplanering för näringslivets utveckling avslutas i oktober i år och man inte ännu har beslutat om en fortsättning, så finns det stor anledning att bevaka hur Tillväxtverket jobbar vidare med utvecklingen av detta perspektiv. Tillväxtverket är även förvaltande myndighet för de regionala programmen inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Se vidare i avsnitt nedan. Kontakt: Stockholmskontoret. Telefon

67 Programkontor Västsverige, Göteborg Telefon E-post: Jordbruksverket Jordbruksverket administrerar både stöden inom EUs Landsbygdsprogram och en ny period för Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden och de stöd som fördelas inom ramarna för EUs Havs- och fiskerifond. Se nästa avsnitt nedan. I det nya landsbygdsprogrammet kommer det återigen att vara möjligt att jobba med lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Leadermetoden är en metod för att utveckla landsbygden inom lokalt ledd utveckling. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vad man ska prioritera för insatser under kommande programperiod. Metoden bygger på samarbete mellan olika sektorer och aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och förutsättningar vilket innebär att det är de som bor och verkar i området som driver och påverkar utvecklingen. I nya programperioden kommer fyra fonder att samordnas i det lokala utvecklingsarbetet. De fyra fonderna är jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden. Bland annat Södra Bohuslän (Tidigare Terra Et Mare d.v.s. Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö och Södra skärgården i stadsdelen Västra Göteborg) har arbetat fram en lokal utvecklingsstrategi som ligger till grund för ansökan om att bilda ett nytt ledaerområde. De fonder de fokuserar på är Landsbygdsfonden, Regionalfonden och Socialfonden. Även Leader Bohuskust och gränsbygd har ansökt. Det området innefattar i princip Norra Bohuslän och fiskeområdet längst med hela Bohuskusten från Kosterhavets nationalpark i norr ner till och med Göteborgs södra skärgård. I det här fallet är det alltså fiskeområdet, som har fokus på havs- och fiskerifonden som skulle vara aktuellt för förstudiens fortsatta arbete. I Leaderområde Södra Bohuslän är besöksnäring, lokal mat, lokal service, tillgänglighet och delaktighet samt miljöeffektivisering prioriterade insatsområden i utvecklingsstrategin. Har man en projektidé så måste den naturligtvis passa in i den utvecklingsstrategi som är godkänd för området. Den 22 april 2015 tillkännagavs, via ett pressmeddelande, att Leader södra Bohuslän är ett av de områden som blivit prioriterade av Jordbruksverket. Nu tar arbetet vid med att komplettera strategin för att området ska kunna få startbesked från Jordbruksverket. Målsättningen är att den lokala arbetsgruppen för Södra Bohuslän ska kunna börja fatta beslut om projekt i november Listan över tidigare genomförda Leaderprojekt i området Södra Bohuslän vittnar om att det är framförallt mindre, kortare och relativt konkreta projekt som fått stöd tidigare, men även en del mer omfattande projekt med övergripande karaktär, ex. vissa paraplyprojekt på uppåt 3-4 år har fått stöd. Några urvalskriterier för att beviljas stöd inom leader Södra Bohuslän är att projektet bidrar till att skapa nya arbetstillfällen och nya mötesplatser inom utvecklingsområdena. Flera av de tematiska områden som förstudien pekar ut ryms inom ramarna för utvecklingsstratgin för Södra Bohuslän och skulle alltså kunna vara utgångspunkt för att söka medel inom Leader för lokala projekt. Dessa kan i sådana fall fungera som piloter inom ramarna för förstudien som, om de fungerat bra, sedan kan växlas upp med andra medel. 44

68 Kontakt: Petra Jarlros, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten Jordbruksverket, Jönköping Tfn Anna Orestig, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten Jordbruksverket, Jönköping Tfn Leader Terra et Mare/Södra Bohuslän Ulrika Holmgren, Verksamhetsledare Telefon: E-post: Möjligheter genom EU-medel Havs- och fiskerifonden Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att utveckla det nya havs- och fiskeriprogrammet och administrerar de stöd som ingår. De övergripande målen i havs- och fiskeriprogrammet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser samt att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Fem områden är prioriterade inom programmet: - Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske. - Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk. - Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. - Ökning av sysselsättningen och den lokala sammanhållningen genom lokalt ledd utveckling. - Främjande av saluföring och beredning. - Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken. Vissa stöd kunde man ansöka om redan hösten 2014, såsom datainsamling och kontroll och tillsyn. De övriga stöden kommer att gå att söka tidigast i september Stöden inom Havs- och fiskeriprogrammet kan för förstudiens del kanske framförallt bli relevanta för att finansiera de mer tematiskt inriktade stödprocesserna med fokus på exempelvis fiske och vattenbruk. Det kommer bland annat att finnas sökbara stöd för kommunal planering av vattenbruk, kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske och vattenbruk men också bevarandeprojekt med fokus på skyddade områden och återställande av akvatisk mångfald. Vid kontakt med Jordbruksverket och beskrivning av syftet med förstudiens fortsatta arbete så menar dock myndigheten att även ett mer övergripande projekt som en gemensam fysisk plan för 45

69 havet borde kunna rymmas inom ramarna för åtgärden Bevarandeprojekt där man bland annat kan annat söka stöd för åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser. Detta under villkoret att man samarbetar med myndighet, universitet, högskola eller vetenskapligt institut som kan kvalitetssäkra och kontrollera resultatet av projektet. Ett annat område inom havs- och fiskeriprogrammet som man kan argumentera för har bäring på förstudiens fortsatta arbete är området stöd för att främja genomförandet av den integrerade havspolitiken där både främjande och ökande av kunskap om den integrerade havspolitiken ingår. Som nämnts tidigare är såväl havsplanering som integrerad kustzonsförvaltning två områden som särskilt lyfts fram som centrala verktyg för att nå målen inom den integrerade havspolitiken. Här kan alltså samarbeten som det förstudien föreslår spela en roll. Kontakt: Se kontakt Jordbruksverket ovan. ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) Som nämndes tidigare är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket har därför bistått i framtagandet av förslag till regionala strukturfondsprogram avseende bl.a. genomförande, uppföljning och utvärderingssystem inklusive indikatorer, samt horisontella mål. Det finns åtta regionala strukturfondsprogram, varav ett för Västsverige, ett nationellt regionalfondsprogram och gränsregionala samarbetsprogram, se Interreg nedan. Det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Västsverige och utgår från regionens strategier och prioriteringar för hur regionen ska utvecklas. De övergripande målen för programmet Västsverige är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. Ansökningsomgång 2015:2 för det regionala strukturfondsprogrammet Västsverige är öppen för ansökningar. Man kan ansöka mellan 15 juni 2015 och 15 september 2015 och prioritering sker 11 december Det är möjligt att söka stöd inom programmets alla tre insatsområden: Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation, är helt öppet för ansökningar under ansökningsomgången. Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag, är öppet för ansökningar under ansökningsomgången. Det är inte möjligt att söka stöd för projekt inom finansiella instrument. Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi är helt öppet för ansökningar under ansökningsomgången. Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom hållbar stadsutveckling kopplat till integrerade territoriella investeringar. Totalt belopp att ansöka om under den aktuella ansökningsomgången uppgår till 120 miljoner kronor Kontakt: Se kontaktpersoner Tillväxtverket Programkontor Västsverige, Göteborg ovan. 46

70 Övriga intressanta EU-program I dagsläget är det mest relevanta EU-programmet för förstudiens fortsättning de redan nämnda, Havs- och fiskeriprogrammet samt den Regionala utvecklingsfonden och de möjligheter som finns därinom. Även de medel som fördelas via Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden är intressanta. I ett längre tidsperspektiv kan det dock vara relevant att även hålla ögonen på ett par andra EU-program med relevans för havsmiljö och utbytet med andra länder. EU:s miljöprogram LIFE Naturvårdsverket är nationellt ansvarig för LIFE, EU:s finansiella instrument för miljö och klimat. Under år 2015 finns det möjlighet att söka medel till naturvårdsåtgärder från programmet. Man kan bland annat söka medel för genomförande av restaureringar inom Natura 2000-områden, utveckling av nya metoder för att gynna biologisk mångfald i rinnande vatten eller motverka övergödning. Man kan också söka för informationskampanjer som rör värdefull natur och biologisk mångfald i havs- och vattenmiljöer eller övergödning. Totalt avsätts 3,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 30,4 miljarder kronor för åren Villkoret för bidraget är att det också finns finansiering från annat håll. Havs- och vattenmyndigheten ser positivt på att länsstyrelser och andra organisationer söker medel från LIFE programmet för projekt som bidrar till att uppfylla myndighetens uppdrag inom åtgärder för havs- och vattenmiljön. INTERREG-programmen De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Syftet är att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. EU:s program för territoriellt samarbete är det viktigaste verktyget för att finansiera den här typen av gränsöverskridande utvecklingsarbete. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sverige deltar i totalt 13 av dessa EU-program, även kallade INTERREG. Fokus för programperioden kommer att vara forskning och innovation, hållbara transporter, skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad och främja utvecklingen av miljövänliga energikällor. Västragötalandsregionen är kontaktvägen för Interreg-programmen i Västra Götalands län och de Interreg-program som är av störst relevant för ett fortsatt arbete med kust- och havsplanering är det gränsregionala Öresund Kattegatt Skagerakk- programmet och det transnationella programmet för Nordsjöregionen. Se kontakperson per ämnesområde eller fond: Västra Götalandsregionen är svensk kontaktpunkt för Nordsjöprogrammet. Kontakt:Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen Tel: Mobil: För Interreg Öresund-Kattegatt- Skagerakk: 47

71 8. Vidare samarbete Utgångspunkten är att det mellankommunala samarbete som inleds i och med det treåriga projektet som föreslås i förstudien inte ska ta slut när de tre åren passerat. Arbetet avses snarare vara inledningen på ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Formerna och innehållet för ett vidare samarbete kan ta sig i uttryck på olika sätt. Den nationella havsplaneprocessen är en kontinuerlig process där behov av fortsatt samverkan med kommunala aktörer förväntas. Ett förslag till nationella havsplan ska antas av regeringen senast år Här anses det som en stor fördel att kommunerna samordnar sig sinsemellan i dialogen med den nationella havsplaneprocessen, vilket är ett av syftena med det föreslagna treårsprojektet. Arbetet med strukturbilden och de olika tematiska områdena kan även tänkas utmynna i fördjupade och/eller breddade samarbeten inom specifika teman såsom transportinfrastruktur till havs, vattenbruk eller energiproduktion till havs. Här kan finnas öppningar och möjligheter till Europeiska samarbeten som etableras under projektperioden. Strukturbilden kommer att utgöra ett underlag för kommunernas planering i kust- och havsområdet. En möjlighet är att vissa kommuner framöver vill fördjupa samarbetet med varandra just kring Blå översiktsplanering. Önskemål har även uppkommit under förstudiens gång att i ett längre perspektiv vidga samarbetet i kustzonen till att innefatta hela förstudiens område inklusive resterande del av Bohuslän. 48

72 9. Referenser Rapporter, Direktiv, SOUs Europeiska kommissionen. (2007) EU:s Blåbok. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En integrerad havspolitik för Europeiska unionen {KOM(2007) 574 slutlig} Europeiska kommissionen. (2010). Europa En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. KOM(2010) 2020 slutlig Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. (2000/60/EG) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering. (2014/89/EU) Europeiska kommissionen (2012). Blå tillväxt - möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn. COM(2012) 494 final Göteborgsregionens kommunalförbund (2008). Strukturbild för Göteborgsregionen En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Göteborgsregionens kommunalförbund (2013). Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur. Havs- och vattenmyndigheten (2015) God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Dnr Remissversion Stockholm. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:2. Havsplanering Nuläge Statlig planering i territorialhav och ekonomisk zon. Kunskapsunderlag. Dnr Kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. (2013). Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen. 11 november Länsstyrelsen Västra Götalands Län (2014) Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö- sammanställning av finansieringsmöjligheter. Maritima klustret i Västsverige. Borg, Josefin. (2014) Den maritima näringen i Västra Götaland. Proposition. 2013/14:186. Hushållning med havsområden. Stockholm: Miljödepartementet. SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet SFS 2010:900. Plan och bygglag. Socialdepartementet SOU 2010:91 Planering på djupet fysisk planering av havet. Stockholm. Miljö- och energidepartementet. 49

73 Tillväxtanalys. Rapport 2013:1. Kommunal översiktsplanering och regionala utvecklingsprogram. Dnr 2012/013. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatet Näringslivsenheten. (2014) Beslut om medel till Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Dnr RUN Turistrådet Västsverige. (2014) Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän. November Elektroniska referenser 8-fjordar. Hämtad den 29 april Boverket. Havsplanering är en nationell och kommunal fråga. Hämtad den 13 mars Europeiska kommissionen. Blå tillväxt. Hämtad 4 april Göteborgsregionens kommunalförbund. Rådslagsprocessen. Hämtat den 25 mars Göteborgsregionens kommunalförbund. Seminarium om kustlivet. Hämtad den 21 april Havet.nu. Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum. Miljötillståndet i Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmiljöanslaget. Hämtad 30 mars Havs- och vattenmyndigheten. Svensk havsplanering. Hämtad 23 april Jordbruksverket. Alla stöd inom havs- och fiskeriprogrammet Hämtad 15 mars chfiskeriprogrammet/allastodinomhavsochfiskeriprogrammet.4.37e9ac46144f41921cd3399d.html Jordbruksverket. Lokalt ledd utveckling Hämtad 8 april leddutveckling e9ac46144f41921cd13e12.html Leader Terra et Mare. Hämtad den 8 april Länsstyrelsen Västra Götaland. Havsplanering. Dokumentation Dialogmöte för ett levande hav & blomstrande kustsamhällen. Hämtad 22 april

74 Maritima klustret i Västsverige. Hämtad den 23 april Ren & attraktiv kust i Bohuslän. Hämtad 29 april Regeringskansliet (2014). En maritim strategi växer fram. Hämtad den 23 mars Tillväxtverket. Pilotprojekt för stärkt samspel. Hämtad 7 april /samhallsplaneringfornaringslivetsutveckling/pilotprojekt.4.48a f388620da.html Tillväxtverket. Regionalt strukturfondsprogram Västsverige. Hämtad 14 juni VISS - Vatteninformationssystem i Sverige. Hämtad 29 april Västra Götalandsregionen. INTERREG. Hämtad 13 april Västra Götalandsregionen. Maritima frågor i Västra Götaland. Hämtad 23 april

75 Bilaga 6a Kartläggning av det maritima näringslivets behov Bifogas som PDF Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23 (25)

76 0

77 Sammanfattning Hösten 2014 startades en förstudie om mellankommunal kustplanering, där Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgsregionens kommunalförbund och Business Region Göteborg ingått i styrgruppen. Det övergripande syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete i kustzonen. De åtta kustkommuner som deltagit i studien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn och Stenungsund som alla ingår i GR-samarbetet, samt Orust och Uddevalla. Business Region Göteborgs uppdrag i förstudien är att kartlägga det maritima näringslivets behov. Under hösten 2014 intervjuades 130 företag inom de maritima näringarna. Intervjuerna genomfördes via telefon och på plats på företagen. Företagen fick svara på drygt 20 frågor som bland annat handlade om företagens behov av kunskap/vägledning inom olika områden, hur de arbetar med samverkan och hur beroende de är av sin geografiska placering, samt hur företagen ser på framtiden och vilka möjligheter och utmaningar de ser för sin verksamhet. Drygt hälften av företagen som deltagit i kartläggningen verkar inom branscher som räknas till maritima operationer, knappt 40% arbetar inom marina livsmedel, en tiondel räknas till maritim turism och 2% arbetar med marin energi. För totalt 75% av företagen är Sverige - lokalt, regionalt eller nationellt - den viktigaste marknaden och för 25% är det marknaden utanför Sveriges gränser som är viktigast. De kommande 3 åren tror 51% av företagen att omsättningen kommer att öka, 45% att lönsamheten kommer att öka och 36% bedömer att antalet anställda kommer att öka. En tredjedel av företagen är i behov av kunskap eller vägledning kring bidrag och stöd för produkt- och affärsutveckling och 27% vill bli bättre på försäljning/marknadsföring. 66% av företagen anger att de samverkar lokalt på orten med andra företag / kommunen / utbildningsväsendet. En stor del av företagen anser att kompetensen hos myndigheter är dålig och tilliten är generellt låg för politiker och tjänstemän. Majoriteten, 66%, av företagen ser positivt eller oförändrat på framtiden i Göteborgsregionen vad gäller deras verksamhet samt inom branschen. Områden som flera respondenter kommenterat som eventuella hinder för den framtida utvecklingen: Maritima operationer konkurrens, kompetens, brist på mark och miljöutveckling Marina livsmedel fiskeripolitiken och kvoter, konkurrens och byråkrati Marin energi brist på kapital Maritim turism säsongsberoende bransch Företagen som deltagit i behovskartläggningen menar att den maritima näringen är en framtidsbransch. Det är viktigt med en fortsatt satsning på det Maritima klustret i Västsverige. Fokus behöver ligga på insatser för att få företagen att växa och utvecklas, samt skapa förutsättningar för att nya företag kan och vill etablera sig i regionen. 1

78 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Genomförande Frågor Urval Intervjuer Deltagande företag Maritima klustret i Västsverige Resultat av kartläggningen Företagens viktigaste marknader Utländska marknader Kunskap och vägledning Kapital Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Uppgifter från Tillväxtavdelningen i Uddevalla kommun Mötesplatser och nätverk Samverkan på orten Ortens betydelse Mark och lokaler Företagens utveckling Framtid Slutsatser och rekommendationer Business Region Göteborg Rekommendationer för fortsatt arbete gällande mellankommunal kustplanering Bilaga 1 Frågeformulär

79 1 Bakgrund Under 2014 inleddes ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen (GR), Orust och Uddevalla med att ta tillvara och utveckla kvaliteterna i kustzonen. På hösten 2014 startades en förstudie om mellankommunal kustplanering. Västra Götalandsregionen är huvudfinansiär av förstudien och ingår i styrgruppen tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens kommunalförbund, som även projektleder förstudien. Det övergripande syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete i kustzonen. De åtta kustkommuner som deltar i studien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn och Stenungsund som alla ingår i GR-samarbetet, samt Orust och Uddevalla. 1.2 Syfte Business Region Göteborgs uppdrag i förstudien är att kartlägga det maritima näringslivets behov. Företagens möjligheter, utmaningar och behov är viktiga parametrar att väga in för att skapa förutsättningar för blå tillväxt. Resultatet av kartläggningen kommer att vara en del av underlaget för det fortsatta arbetet inom den mellankommunala kustplaneringen. 2 Genomförande Inför starten av kartläggningen av det maritima näringslivets behov har vi läst olika branschrapporter, och tidigare kartläggningar, samt information om det maritima klustret i Västra Götaland och den maritima strategin för Västra Götaland. Vi har kontaktat branschorganisationer och besökt mässor och konferenser för att samla in information om de behov som redan är kända i de olika branscherna inom maritima näringarna. 2.1 Frågor Ett frågeformulär med drygt 20 frågor arbetades fram med både öppna och stängda svarsalternativ, se bilaga 1. Frågorna handlar om företagens viktigaste marknader, nya utländska marknader, externt kapital, kompetens och företagens behov av kunskap/vägledning inom olika områden. Vidare utformades frågor kring hur företagen arbetar med samverkan och hur beroende de är av sin geografiska placering, samt hur företagen ser på framtiden och vilka möjligheter och utmaningar de ser för sin verksamhet. 2.2 Urval Maritima näringar finns i alla Göteborgsregionens (GR) kommuner, inte bara kustkommunerna och därför har urvalet av företag gjorts i samtliga GRs 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö), samt Orust och Uddevalla. I Uddevalla har kommunen själv genomfört olika kartläggningar och fört samtal med företag inom de maritima näringarna. De valde att stå utanför den planerade kartläggningen. Uddevalla har skickat in material som kommer att redovisas i textform, men inte i sammanställningar och bilder i denna redovisning, då frågorna skiljer sig något från den aktuella kartläggningen. För ett par år sedan genomfördes, på initiativ från Vinnova, en kartläggning av de marina och maritima näringarna i Sverige: Den svenska maritima näringen (finns att ladda ner på För att ta fram urvalslistor på företag vi skulle kontakta användes SNI-koder (svensk näringsgrensindelning, läs mer på som kartläggningen identifierat som maritima, samt kompletterades med ytterligare företag efter kontakt med branschorganisationer. Vi fick fram en lista med 1182 företag i Göteborgsregionen och Orust. Vi har inte exkluderat några 3

80 bolagsformer, utan tagit med aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag, kommanditbolag och enskild firma. Totalt finns 49 olika SNI-koder bland företagen. En av svårigheterna med att använda SNI-koder är att alla bolag inte är registrerade under rätt kod, till exempel kan vissa företag vara registrerade under kod 70100, Verksamheter som utövas av huvudkontor, men har sin huvudsakliga verksamhet inom maritima näringar. En annan svårighet är att vissa områden inte har en tydlig SNI-kod. Gällande Fritid och turism går det inte att skilja maritima besöksnäringar från generella, varför denna grupp har varit svår att ringa in och resultatet är svårt att göra bedömningar på. För maritim turism finns det inte heller en exakt definition av vad begreppet innefattar och området är fragmenterat. 2.3 Intervjuer Vi har genomfört telefonintervjuer samt intervjuer på plats på företagen. Merparten av intervjuerna skedde under oktober 2014 och genomfördes per telefon. Tio intervjuer genomfördes på plats hos företagen. Totalt deltog 130 företag, varav 30% av företagen ville vara anonyma. Vi har använt oss av samma frågor när vi gjort intervjuerna per telefon och på plats. Skillnaden har varit att det funnits större utrymme för diskussion och följdfrågor vid intervjuerna på plats. 2.4 Deltagande företag De responderande företagen finns i följande kommuner: Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Orust, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Övriga GR-kommuner, se figur 1, representeras av: Ale, Alingsås, Härryda, Lilla Edet, Mölndal och Partille. Lerum är den enda kommun inom GR som inte har något responderande företag. Figur 1 Deltagande företag Deltagande företag Göteborg 10% Kungsbacka 10% Kungälv Orust 8% 2% 9% 6% 6% 49% Stenungsund Tjörn Öckerö Övriga GR-kommuner Enligt rapporten Den maritima näringen i Västra Götaland (finns att ladda ner på finns det 2059 maritima arbetsställen i Västra Götaland. Av dessa arbetsställen finns ca 40% i Göteborgs kommun och 10,4% i Öckerö kommun. 56% av företagen har 5 eller färre anställda. 4

81 Gällande antal anställda på företagen har vi haft fler respondenter med färre än fem anställda jämfört med hur det ser ut i Västra Götaland totalt sett, men i kartläggningen Den maritima näringen i Västra Götaland har inte enskilda firmor tagits med. I vår behovskartläggning har majoriteten, 60%, av de tillfrågade företagen 1-4 anställda, 12% 5-9 anställda, 9% anställda och 9% fler än 20 anställda. 86% av företagen som har deltagit är aktiebolag. 17% av de deltagande företagen tillhör en koncern och av dessa företag är 14% utlandsägda. 2.5 Maritima klustret i Västsverige Maritima näringar omfattar ett stort antal branscher och förutsättningarna kan se olika ut inom olika områden. När vi presenterar resultatet av kartläggningen kommer vi att presentera det dels i sin helhet, men i vissa frågor kommer vi att gruppera företagen utifrån verksamhetsområde. Vi har valt att gruppera företagen enligt det maritima klustrets uppdelning (läs mer på Maritimaklustret i Västsverige - maritima operationer, marina livsmedel, marin turism, marin energi, marin bioteknik och havsförvaltning. Maritima operationer omfattar bland annat den traditionella sjöfarten och inkluderar allt från design och konstruktion av fartyg till teknik som installeras ombord och levereras av underleverantörer. Marina livsmedel omfattar både fiskesektorn och vattenbruk och kedjan från hav till bord. För maritim turism finns ingen exakt definition, men det handlar om en direkt användning av marina resurser, som t ex vid hummersafari eller seglingsevent. Marin energi handlar om den förnybara energi som går att utvinna från havet eller från vindar ute till havs. Den maritima näringen har i en gemensam satsning av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Västsvenska Handelskammaren pekats ut som ett av fem styrkeområden i regionen. Satsningen på maritimt kluster handlar om att få till ökat samarbete mellan myndigheter, akademi och industri för att skapa ett positivt innovationsklimat för hållbar utveckling och ökad tillväxt i regionens maritima verksamheter. Figur 2 Uppdelning av deltagande företag enligt det Maritima klustrets fokusområden Uppdelning av företag som deltagit i kartläggningen 9% 2% Maritima operationer 37% 52% Marina livsmedel Maritim turism Marin energi 5