Sammanfattning workshop mellankommunal kustplanering - 23 januari 2015

Transkript

1 Sammanfattning workshop mellankommunal kustplanering - 23 januari 2015 På förmiddagen den 23 januari samlades ett fyrtiotal deltagare på Göteborgsregionens kommunalförbund i Gårda för en workshop inom ramarna för den förstudie om mellankommunal kustplanering som inleddes under hösten Deltagarskaran bestod av kommuntjänstemän från de åtta kustkommuner som ingår i förstudien, representanter från de regionala aktörer som står bakom förstudien och representanter från andra aktörer som på olika sätt jobbar med kust- och havsrelaterade frågor som är relevanta för förstudiens frågeställningar (Se bilaga 1 för fullständig deltagarlista). Här kommer en sammanfattning av workshopen. Workshopen inleddes med en kort introduktion där bakgrunden och syftet med förstudien presenterades. Förstudien är ett resultat av ett ökat fokus på grön- och blå strukturen från GRs håll, men arbetet kopplar också tydligt till den pågående nationella havsplaneprocessen där man uppmuntrar att kustkommunerna samordnar sig kring kustoch havsplanering. Dessutom knyter förstudien an till Västra Götalandsregionens Maritima klustersatsning och VG202 - strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Västra götalandsregionen är huvudfinansiär av förstudien och ingår i styrgruppen tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens kommunalförbund. Både den nationella havsplaneprocessen och regionala klustersatsningen knyter i sin tur an till det ökade fokus inom EU på policyutveckling inom havsmiljö och det maritima området. Det övergripande syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete i kustzonen. kommuner med tjänstemän från plan, miljö och näringslivssidan. Möten har även hållits med andra relevanta aktörer såsom Tillväxt Norra Bohuslän, Västarvet, Västsvenska turistrådet m.fl. (Se bilaga 2) Målet med förstudien är att formulera förslag för hur ett samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas med avseende på: - Temaområden prioriterade områden i fokus för fortsatt arbete? - Organisering Hur ska den politiska styrningen ske? - Finansiering - Hur finansiera en fortsatt process kring mellankommunal kustplanering ? - Koppling nationell havsplanering och GRs strukturbild - Hur kan strukturbilden utvecklas och hur förhåller vi oss till den nationella havsplaneringsprocessen? Förstudien avslutas i april då en kick-off för arbetet framåt kommer att hållas. Introduktionen avslutades med en bild med en bruttolista över de temaområden som samlats ihop i de träffar som hölls under hösten. (Se bruttolista i bilaga 3.) De åtta kustkommuner som deltar i studien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn och Stenungsund som alla ingår i GRsamarbetet, samt Orust och Uddevalla. Under hösten har träffar hållits i dessa åtta

2 Temaområdesdiskussion i grupp Bruttolistan över tematiska områden låg sedan till grund för den första gruppövningen där grupperna fick till uppgift att inledningsvis titta på om någonting saknas i bruttolistan. Därefter skulle grupperna gemensamt plocka ut maximalt fem områden genom att svara på frågan: Vilka av dessa områden är viktigast att börja med ur ett mellankommunalt perspektiv? Som en ledning ombads man att fundera över såväl gemensamt viktiga temaområden som temaområden viktiga för några eller enbart enstaka kommuner. De fem gemensamt prioriterade områden grupperades därefter genom en diskussion i storgrupp. Resultatet av diskussionerna och grupperingen blev att åtta områden (Tabell 1) återstod från de ursprungliga 24 områdena i bruttolistan. Tabell 1. Resultat gruppövning och individuell prioritering. Prioövning Utvalda områden 28 Tillgängligt och attraktivt kustlandskap 21 Miljökvalitet och levande hav 14 Besöksnäring 13 Transportinfrastruktur 11 Byggandet i kusten 7 Muddertippning 4 Energiproduktion till havs 4 Näringslivet i kusten (vattenbruk) De klustrade områdena kunde innefatta flera frågeställningar. Byggandet i kusten innefattade såväl V/A- relaterade frågor som marktillgång i kustnära lägen för verksamheter samt boendefrågor. Ett annat exempel var Transportinfrastruktur som kopplade till både sjöfart och kollektivtrafik till havs och Tillgängligt och attraktivt kustlandskap som hade fokus på friluftsliv, tillgänglighet och turistisk infrastruktur i stort. I andra änden fanns exempelvis muddertippning och problematiken kring att hitta lämpliga platser för detta. En betydligt smalare och mer konkret frågeställning. Denna skillnad i nivå (omfattning) på de grupperade områdena påverkade naturligtvis utfallet av nästa workshopövning, men gav ändå en bra indikation på hur de aktörer som deltog resonerade kring frågorna och vilka områden man ser som viktiga i kustzonen. Individuell prioriteringsövning Efter gruppövningen fick varje deltagare till uppgift att individuellt placera tre pluppar (runda färgglada klisterlappar) vardera vid de eller det av de åtta områdena man ansåg allra viktigast. Resultatet från övningen blev att tillgänglighet till kusten och miljökvalitet i havet, de två kanske mest övergripande områdena, stack ut från de övriga områdena med 28 respektive 21 punkter vardera (se Tabell 1). Med tanke på de båda områdenas såväl grundläggande som omfattande karaktär var resultatet inte särskilt förvånande. Intressant att nämna i detta sammanhang var dock att dessa områden inte lyftes fram specifikt i de enskilda träffarna i kommunerna som hölls under hösten. Byggandet i kusten och mudderdumpningsplatser däremot var två av de områden som nästan alla kommuner lyfte fram som viktiga frågor i de enskilda träffarna, men som efter den individuella övningen på workshopen inte stod ut i relation till de andra områdena. En annan reflektion över resultatet från de båda övningarna var att näringslivsfrågorna fick minde vikt än förväntat. Möjligtvis kan det ha hängt ihop med att GRs näringslivschefer inte hade möjlighet att närvara eftersom de hade ett annat gemensamt möte vid samma tidpunkt.

3 Hur jobba vidare?- Kunskapsbehov och gemensamma förhållningssätt När prioriteringsövningarna var avslutade fick grupperna i uppgift att konkretisera sig något genom att diskutera hur man bör jobba vidare med de prioriterade områdena. Diskussionerna berörde arbetssätt framåt kunskapsbehov, befintliga underlag, vilka aktörer som berörs av arbetet och hur ett fortsatt arbete skulle kunna organiseras. Alla de åtta områdena diskuterades av minst en grupp. Dokumentationen från gruppdiskussionerna vittnar om att grupperna inom ett flertal områden ser ett stort kunskapsbehov. Exempelvis vad gäller havsbottenförhållanden, känsliga naturområden, lämpliga områden för lokalisering av vattenbruk, hur resemönstren varierar säsongsvis m.m. Flera av grupperna ser därför också att det finns ett värde i att gå ihop och göra gemensamma kartläggningar eller undersökningar. Dels för att ha en gemensam bas att utgå ifrån i planeringen och när man fattar beslut om lämpliga lokaliseringar av olika verksamheter, men också för att det blir mer kostnadseffektivt att göra gemensam sak. Samtidigt lyfte flera grupper fram att det i många fall redan finns mycket kunskap och pågående projekt som jobbar inom olika områden. Behovet ligger snarare i att kartlägga, sammanställa och samordna dessa. De exempel som lyfts fram är framförallt miljökvaliteten i havet där mycket görs och det finns en hel del kunskap men man behöver gemensamt prioritera åtgärder, och besöksnäringen där b.la. Ett enat Bohuslän lyfts fram som ett gott exempel där samarbete mellan kustkommunerna redan är etablerat. Vad gäller mudderfrågan så efterfrågas också mer kunskap och gemensamma underlag kring hur mudder sprids, vilka effekter det får och hur man kan kartlägga brett för att hitta lämpliga platser för muddertippning. Det lyfts fram som orimligt att varje kommun ska ha egna muddertippningsplatser. Kanske går det till och med att ta betalt när man tillhandahåller en muddertippningsplats? Många grupper lyfte även fram mer övergripande kring vikten av en gemensam värdegrund som kontinuerligt förankras politiskt och som man kan luta sig mot i arbetet framåt. Vad gäller organiseringen av arbetet framåt så lyfte flera grupper fram att GR är en viktig aktör för att driva och hålla ihop arbetet. Förutsatt att man har en utsträckt hand till Uddevalla och Orust som i dagsläget inte är medlemmar i GR. Det behövs ett gemensamt projektkontor eller liknande. Samtidigt ser man det av stor vikt att kommunerna själva känner ägandeskap över processen och har en central roll i arbetsgrupper och liknande. Som finansiering av det fortsatta arbetet lyfts lite olika vägar framåt. Ekonomiskt tillskott från kommunerna, finansiering från Västra Götalandsregionen och bevakning på olika EUprogram och utlysningar. Den 27:e februari kl8:30-12 på At Work i Gårda Göteborg, hålls den andra workshopen inom ramarna för förstudien där en fortsatt diskussion om arbetet framåt står i fokus. Du hittar länk till anmälan här. Välkommen!

4 Bilaga 1. Deltagarlista workshop mellankommunal kustplanering Namn Organisation E-post Agneta Blidnäs Region Halland Alfred Andersson Region Halland Anna Westergården Öckerö kommun Anders Brunberg Uddevalla kommun Anders Carlberg Västra Götalandsregionen Anders Gustafsson Kungsbacka kommun Anders Nilsson Västarvet Anna Noring Göteborgs stad Anna Skrapste Öckerö kommun Anne Udd Region Halland Birgitta Wall Stenungsunds kommun Björn Ohlén Västarvet Boel Lanne Vattenrådet för Bohuskusten Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän Elsie Hellström Tillväxt Norra Bohuslän Emilie Hägg Tjörns kommun Fredrik Cederholm Stenungsunds kommun Ida Lindbergh Göteborgsregionens kommunalförbund Ingela Isaksson Länsstyrelsen Västra Götaland Jenny Toth Göteborgs stad Jesper Adolfsson Länsstyrelsen Västra Götaland Johanna Stenberg Kungsbacka kommun Katrina Envall Länsstyrelsen Västra Götaland Kristina Lindfors Stenungsunds kommun Kristina Stenström Tjörns kommun Lars Heineson Göteborgsregionens kommunalförbund Lars Iggström Öckerö kommun Lars-Erik Hammar Västarvet Lena Sultanovic Magnusson Business Region Göteborg Lynn Joel Uddevalla kommun Maria Hubinette Kungälvs kommun Markus Klingberg Länsstyrelsen Västra Götaland Niclas Åberg 8 fjordar niclas.aberg@stenungsund.se Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun per-olof.samuelsson@stenungsund.se Rickard Karlsson Orust kommun rickard.karlsson@orust.se Sara Ejvegård 8 fjordar sara.ejvegard@stenungsund.se Sofia Ström Uddevalla kommun sofia.c.strom@uddevalla.se Sven Pettersson Orust kommun sven.pettersson@orust.se Tomas Brandt Västarvet tomas.brandt@vgregion.se Torbjörn Nilsson Kungälvs kommun torbjorn.nilsson@kungalv.se Torunn Skau Bohuskustens vattenvårdsförbund torunn.skau@grkom.se Ulla Olsson Fiskekommunerna ulla.olsson@lysekil.se Ulrika Marklund Orust kommun ulrika.marklund@orust.se

5 Bilaga 2. Kommuner och övriga aktörer Kungsbacka kommun Göteborgs Stad Öckerö Kommun Kungälvs kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Orust kommun Uddevalla kommun Tillväxt Norra Bohuslän Västarvet, Bohusläns museum Västsvenska turistrådet Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning Havs- och vattenmyndigheten Västkuststiftelsen 8-fjordar Bohuskustens vattenvårdsförbund Fiskekommunerna Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) Nätverket för Samhällsbyggnadschefer GR Nätverket för Näringslivschefer BRG Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad GR KS Öckerö KS Orust Referensgrupp för förstudien Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Västra Götaland Business Region Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund

6 Bruttolista temaområden Vattenbruk Besöksnäringen Fiske Energiproduktion Tillgång till havsnära lägen och kustvatten för verksamheter/näringsliv Kustkollektivtrafik Blå kollektivtrafik Trafikinfrastruktur Försvarets intressen Friluftsliv och tillgänglighet till kusten Miljötillståndet i havet Vattenkvalitet Naturskydd/vård, naturvärden, orörd natur Problembeskrivning/Frågeställning Var finns potentiellt lämpliga platser? Framförallt fokus på musselodling. Viktig inkomstkälla för kommunerna och en viktig fråga politiskt. Världens sjunde vackraste skärgård. Hur ska vi använda det? Hur möta en ökande turism? Infrastruktur för en ökande turism. Tillgängliggöra kusten för besökare. Gästhamnar viktiga. Hur underhålla hamnar lämpliga för fiske? Behov av ex. större djup (muddring). I vissa kommuner finns inte utrymme för näringen att växa. Fiskenäringen sysselsätter även andra industrier. Även regleringar för fritids- och husbehovsfiskare. Var finns lämpliga platser för ex. våg och vindkraft till havs? Anläggningen kan ligga i en kommun, transformatorn i en annan o.s.v. Ex. för båtproduktion och båtvårdsverksamhet, restauranger, boende och andra verksamheter kopplade till besöksnäring. Finns önskemål om att utveckla. Det är svårt att få in nya företag när alla attraktiva lägen redan är exploaterade. Även problematik kring vattennära verksamhetsområden med strandskyddsdispens, men där verksamheterna lägger ner. Vad händer med dessa områden? Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Hur ta sig ut till kustområdet bilfritt? För att kunna försörja en ökande befolkning. Minska tryck på vägar. Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Binda ihop kusten. Hur tillgängliggöra ytterskärgården för de som inte har egen båt? Högt tryck framförallt på vägar. Flaskhalsar vid broar o.s.v. Hur kan vi minska trafiken? Kopplingar kollektivtrafik på land och till havs. Infrastruktur för att hantera ökad kollektivtrafik. Farleder och kommunikationsvägar till havs. För boende och besökare. Tillgängliggöra närhet till havet för att bibehålla attraktivitet, utveckling av vandringsleder, kajakleder, turistisk infrastruktur, hänvisa besökare till badplatser, Turistisk Infrastruktur för ex. kajakliv. Sopkärl, toa, ev. hänvisade tältplatser, sätt att se till att naturskydd respekteras. Påverkar vägningen mellan bevarande och nyttjande Det finns ett egenvärde i att marken eller havet är oexploaterat. En attraktivitet i sig. Hur säkra detta värde? Det saknas en marinbiologisk värdering som är likvärdig för

7 Strandskydd Havet som idrottsarena Kulturhistoria Båtplatser, fritidsbåtar, småbåtshamnar Kustnära Boende/Byggande Relationen Bevarande/exploatering V/A Mudderdumpningsplatser Strandstädning Oljeskydd, sanering Klimatanpassning, översvämningar Färskvattentillgång Näringslivet i kusten kommunerna och en heltäckandebild av de stora naturskyddsområdena och naturvärdena i områden. Särskilt viktigt för den icke-båtburna besökaren/turisten. Hur kan man utveckla bebyggelse och verksamheter hand i hand med strandskyddet? Ex. Vart kan vi hänvisa jetskiklubben? Konflikt med andra intressen. Både kulturhistoriska värden på land, att historien syns i byggande och synliggörs och i vattnet. Ex. vrak. Värden i skärgårdsamhällena, havet som identitetsskapare. Stärk kopplingen kulturhistoria-besöksnäring. Var är det mest lämpligt att erbjuda/etablera fler båtplatser? Vem ska ha rätt till båtplats? Vinteruppställning? Tryck från både boende och besökare. Gästhamnar enormt viktiga för besöksnäringen. Finns det alternativa sätt att förvara båten på sommaren? Om vi bygger bostäder så behöver vi möta med båtplatser. Om inte så byggs de utan lov Utveckling av befintliga innan vi bygger nya Fritidsbåtar genererar arbetstillfällen även när de står på land. Var är det lämpligt att bygga? Hårt tryck på havsnära mark. Tillväxtmål finns i alla kommuner. Attraktivitet i havsnära lägen. Flytande bostäder, parkeringsdäck? Viktigt att peka ut områden man vill exploatera. Överbelastade verk och problematik i fritidshusområden som permanenteras. Dricksvattenfrågan. Vid utveckling av kusten är det av vikt att det inte belastar V/A. Olika tänk i olika kommuner. Vissa vill slippa bygga ut kommunalt V/A. Flesta kommuner har V/A-planer saneringsplaner som rullar. Var mest lämpligt? Hur avgöra detta? Vem ska betala? Hur ska man samla in och hämta? Behov av samordning av sophämtning, toaletter m.m. ute på öarna. Behov av långsiktig lösning och finansiering. Om något händer, vem ska göra något.? Vilka områden är mest känsliga för oljeutsläpp? Var finns lämpliga platser för omhändertagande av olja? Krympande landområde, ökade risker. Hur kan man skydda befintlig bebyggelse? Behov av våtmarksinventering. Att stärka de orter som finns i kusten med servicegrad, arbetstillfällen o.s.v.