Förstudie. Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Transkript

1 Förstudie Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Göteborgsregionens kommunalförbund juni 2015

2 Medverkande Projektledning vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Ida Lindbergh, projektledare Lars Heineson, seniorkonsult Styrgrupp Jesper Adolfsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Ingela Isaksson, Länsstyrelsen Västra Götaland Lena Sultanovic Magnusson, Business Region Göteborg Tjänstemän och politiker från följande kommuner - Kungsbacka - Göteborg - Öckerö - Kungälv - Stenungsund - Tjörn - Orust - Uddevalla Politisk styrgrupp och nätverk vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR - Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad - Nätverket för samhällsbyggnadschefer - Nätverket för miljöchefer Övriga relevanta aktörer - Tillväxt Norra Bohuslän - Västarvet, Bohusläns museum - Turistrådet Västsverige - Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning - Havs- och vattenmyndigheten - Västkuststiftelsen - 8-fjordar - Bohuskustens vattenvårdsförbund - Fiskekommunerna - Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) - Nätverket för Näringslivschefer vid Business Region Göteborg 1

3 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Förstudiens uppdrag Bakgrund och förutsättningar Göteborgsregionens ingång Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och samarbeten Presentation av området Havet i den kommunala översiktsplaneringen Miljötillståndet i havsområdet Förstudieprocessen Förslag till fortsatt arbete Strukturbild för kustzonen Startplattform Teman Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring Organisation och roller Resursbehov Finansieringsmöjligheter Vidare samarbete Referenser

4 1. Förord Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Två seminarier där gemensamma diskussioner om kustzonens utveckling var i fokus ledde fram till den här förstudien om mellankommunal kustplanering och vars slutrapport nu är färdig. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Västra Götalandsregionen är förstudiens huvudfinansiär. Kustkommuner som deltagit i förstudien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla som alla bidragit med både tid och kompetens. Andra relevanta aktörer har också deltagit. Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden, organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den maritima näringslivsutvecklingen. Det förslag som läggs fram i den här rapporten har växt fram i dialog med kustkommuner och de övriga aktörer som deltagit. I korta drag innebär förslaget att en gemensam strukturbild för kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom planering, miljö och verksamheter jobba med fördjupningar inom prioriterade teman. Kunskapsutbyte och förankring är av yttersta vikt och sker kontinuerligt med berörda aktörer och politiska organ på lokal och regional nivå. Kommunernas och andra aktörers tid och engagemang i arbetet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt, men även stöd i form av kontant finansiering kommer att behövas. Projektledningen föreslås ligga vid Göteborgsregionens kommunalförbund och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad vid Göteborgsregionens kommunalförbund med inkludering av politiska representanter från Orust och Uddevalla. För att den färdiga rapporten skall kunna bli en verkningsfull utgångspunkt för ett fortsatt arbete i det gemensamma kust- och havsområdet är det av stor vikt att få berörda aktörers syn på de framlagda förslagen. Rapporten skickas därför nu ut på remiss till berörda myndigheter, kommuner, organisationer m.fl. Det är till stor hjälp om följande frågeställningar behandlas i remissvaren. Förslagen framgår framförallt av avsnitt i rapporten. - Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels fördjupning i tematiska områden? - Hur ser ni på förslaget till organisation? - Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka? - Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden ni vill arbeta inom? - Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? - Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid dels bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning? - Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbetet efter projektperioden ? Vi är givetvis tacksamma för även andra synpunkter på materialet och om något är felaktigt eller behöver kompletteras. 3

5 2. Inledning Kustzonen har en stor attraktionskraft och är identitetsskapande för hela vår region. Det finns en lång rad intressen som verkar i kust- som havsområdet och nyttjar de värden och de fantastiska resurser som finns där på olika sätt och intresset bara ökar. En ökande turistnäring, ett ökat intresse för friluftsliv, etablering av vattenbruk och intresse av att använda havsområdet som en bas för förnybar energiproduktion är bara några exempel. Traditionellt har politikområden som berör havet och de verksamheter som finns där utvecklats relativt fragmentariskt där fisket har en målsättning, sjöfarten en annan och besöksnäringen en tredje. På såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå har man under lång tid uppmärksammat värdet av de resurser som finns i våra kust- och havsområden och särskilt pekat på nödvändigheten med att ha en helhetssyn när man utformar politik som berör havet för att kunna hantera resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Fysisk planering av kust- och havsområden har pekats ut som ett bra verktyg för att kunna implementera ett sådant synsätt. Havets gränslösa karaktär kräver en helhetssyn vilket i sin tur ställer krav på att samverkan över såväl sektorer som administrativa och geografiska gränser fungerar och kan fördjupas. 4

6 3. Förstudiens uppdrag Förstudiens uppdrag och syfte finns formulerat i den ansökan som lämnades in och det beslut som fattades av Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd om att stödja förstudien. Syftet med ansökan var att påbörja en långsiktig process för mellankommunal och regional kustplanering i de åtta kustkommunerna från Kungsbacka kommun i söder till Uddevalla kommun i norr. Syftet med förstudien var formulerat som att i samarbete med kustkommunerna, regionala aktörer och övriga relevanta intressenter skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete kring kustplanering med en tidshorisont på tre år. I ansökan lyftes fram att förstudien ska göras i tät dialog med de åtta kustkommunerna och de fyra regionala aktörerna. Inom kommunerna riktas dialogen främst till tjänstemän som har funktionen som översiktliga planerare, kommunekologer och näringslivssekreterare eller motsvarande i kommunerna. Även kommunpolitiker ska bjudas in och informeras så att en fortsatt process förankras och får politiskt stöd, bland annat genom regelbunden avstämning med GRs politiska styrgrupp för Miljö och Samhällsbyggnad. Förstudien har projektletts med huvudansvar från GR Planering med en styrgrupp bestående av representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg. Det dialogarbete som genomförs inom ramarna för förstudiens ska resultera i att formerna för ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal och regional kustplanering dokumenteras, bearbetas och presenteras. Ett antal frågeställningar specificeras i ansökan: - Definiera vilka tematiska områden som är lämpliga att fokusera på. - Identifiera hur den politiska styrningen ska ske. - Identifiera hur Strukturbilden för Göteborgsregionen kan utvecklas med fokus på Kustzonen inom ramen för arbetet. - Klargör hur arbetet stödjer och samverkar med den nationella havsplaneringen - Klargör hur arbetet i förlängningen kan uppfylla kravet på kommunerna att ha en översiktlig planering av dess saltvattenområden. - Kartläggning som visar det maritima näringslivets behov (Business Region Göteborg) - Presentera förslag till finansiering av arbetet med mellankommunal kustplanering Det har alltså som en del av förstudien även pågått en kartläggning av det maritima näringslivets behov. Kartläggningen har genomförts av Business Region Göteborg och skickas med som bilaga till denna rapport. Frågeställningarna och tidsperspektivet har justerats något under arbetets gång, men huvudfokus har legat på att utarbeta ett förslag för fortsatt gemensamt arbete kring kustplanering med avseende på prioriterade tematiska områden, organisering av arbetet, möjlig finansiering och kopplingar till relevanta pågående processer på olika nivåer. 5

7 4. Bakgrund och förutsättningar 4.1 Göteborgsregionens ingång En viktig utgångspunkt för Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) ingång i arbetet med förstudien om mellankommunal kustplanering har varit de politiskt antagna mål- och strategidokument där man pekar ut riktningen för samverkan kring regional utveckling och där kommunerna visar att man är beredda att ta ett gemensamt ansvar för att nå uppsatta mål och omsätta den politiska viljan i praktisk handling. Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) samt Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur(2013) har varit centrala för arbetet med förstudien då båda dessa dokument har en bred politiskt förankring och lyfter fram kustzonen som såväl ett värde som ett ansvar för hela regionen och som en viktig del i utvecklingen av en hållbar regional struktur. Båda dessa strategiska dokument är resultatet av en flerårig politisk rådslagsprocess som inleddes 2002 och hade brett politiskt deltagande från alla medlemskommuner inom Göteborgsregionen. En viktig utgångspunkt för rådslagsprocessen var att regionen ska utvecklas så den blir attraktiv för människor att bo, leva och verka i och blir ur alla aspekter långsiktigt hållbar. Regionens fysiska struktur pekades ut som ett viktigt område att samverka kring vilket man bland annat kan se i förlagan till Hållbar tillväxt, det mål- och strategidokument som hette Uthållig tillväxt och antogs av GRs förbundsstyrelse 2006 efter en tredje politisk rådslagsrunda. Ett av målen i Uthållig tillväxt var att Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Detta mål ledde till att man utarbetade en gemensam strukturbild för hela Göteborgsregionen. Kustzonen i Strukturbild för Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen antogs av Göteborgsregionens förbundsstyrelse i maj 2008 och är en överenskommelse om att alla regionens medlemskommuner gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det vill säga, att man lokalt i sin planering utgår från och följer strukturbilden och överenskommelsen. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer. Förutom att fungera som ett stöd för medlemskommunerna för arbete inom sina gränser ska den ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor och utgöra underlag för ett samordnat agerande i dialog med statliga verk och myndigheter. De strukturbildande elementen är kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv (Se bild nedan). Alla elementens betydelse beskrivs i strukturbilden. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar framhålls, tillsammans med attraktiva stadsmiljöer och ett rikt utbud av utbildning, arbete och service, som avgörande för att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Strukturbilden pekar på att förutsättningarna för en uthållig tillväxt stärks om vi koncentrerar utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m.m. till kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. Utbyggd eller beslutad infrastruktur ska kunna understödja en sådan utveckling. 6

8 Kusten och havet har ju sina specifika förutsättningar när det gäller såväl boende, infrastruktur, arbetsplatser och annat. I strukturbilden för Göteborgsregionen beskrivs kustzonen enligt nedan: Strukturbild för Göteborgsregionen Kustzonen i strukturbilden Kustzonen har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. I kustzonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Här finns några av de grundläggande värden kust och hav som gör att vi väljer att bo och leva i Göteborgsregionen. Vi är överens om att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena. Vi tänker på att stora delar av kustzonen är redan exploaterad med såväl äldre kustsamhällen som modernare fritids- och villabebyggelse. Dessa orter och områden erbjuder betydande boendekvaliteter samt bidrar till att stärka regionens attraktionskraft. Kusten är en tillgång för regionen året om.... många av dessa områden saknar en god transportsinfrastruktur varför alternativa resmöjligheter saknas. Vid en omfattande omvandling eller nyexploatering behövs betydande nyinvesteringar i kraftfulla kollektivtrafikstråk som ansluter eller utgör komplement till huvudstråken.... det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik. Regionens invånare har liksom våra besökare behov av att nå och ta del av såväl orörd kustnatur som bad- och båtanläggningar och historiska miljöer.... kusten och havet är basen för flera för regionen viktiga näringar varför samspelet mellan olika aktörer och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar mellan olika intressen ska uppnås. 7

9 Överenskommelsen i strukturbilden pekar alltså på såväl styrkor som problem och utvecklingsmöjligheter i kustzonen. Transportinfrastruktur och byggande i kustzonen står i fokus. Kvaliteter och grundläggande värden nämns som viktiga att ta till vara på och utveckla, men här finns inget egentligt tydliggörande av vari de värdena eller kvaliteterna består. Kustzonen i Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2013 och är, som nämnts innan, en uppdatering av mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt. De målsättningar som direkt relaterar till kustzonens utveckling i dokumentet är att: - Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft och tillgängligheten till dessa miljöer ska säkras. - Livsmiljöerna ska värnas från skadlig påverkan alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. - Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till år 2030 stärkas med boende och arbetsplatser. I dokumentet lyfts de värden som finns i kusten, havet, skogen och sjöarna fram som stora tillgångar. Både för regionens attraktivitet och för de ekosystemtjänster som de ger upphov till. Det poängteras att det krävs ett medvetet arbete med att skydda värdefulla miljöer och säkra människors tillgång till kust, hav, skogar och sjöar för att behålla såväl attraktiviteten som funktionen hos ekosystemet. Här finns alltså, precis som i strukturbildsdokumentet, ett utvecklingsperspektiv men med en samtidig medvetenhet om behovet av att bevara skyddsvärda områden. Strukturen tydliggörs genom att man lyfter fram kustzonens större tätorter som centrala för en hållbar utveckling. Även tillgängligheten till kusten tydliggörs som ett viktigt strategiskt område, bland annat för att säkra invånarnas möjligheter till rekreation och rörelse. Kustlivseminarium och regionalt dialogmöte Under 2013 påbörjades ett arbete inom GR med att utveckla strukturbilden med fokus på regional grön- och blåstruktur, ett uppdrag från GRs politiska styrgupp för miljö och samhällsbyggnad. Inför verksamhetsplaneringen för 2013 antogs en formulering av uppdraget, som föreslogs bestå även för I verksamhetsplanen föreslogs att ett arbete skulle sättas igång under 2014 för att genom dialog med GRs kustkommuner konkretisera hur strukturen för en hållbar tillväxt ska se ut i kustzonen. Syftet med ökat fokus på regional grön- och blåstruktur var att arbetet skulle stärka regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen och det fanns ett identifierat behov av gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden. Ett första seminarium, med temat Kustliv, hölls i oktober 2013 för att få underlag för planeringen av arbetet med Kustzonen. På seminariet presenterades bland annat arbetet med havsplanering i Västerhavet, kommungemensamma blå översiktsplaner, intressanta kustprojekt och goda exempel på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas. 8

10 Syftet med seminariet var att få en dialog kring hur arbetet med strukturbilden och kustzonen kan utvecklas inom Göteborgsregionen. Under seminariet deltog kommunrepresentanter, regionala aktörer, nationella myndigheter, ideella organisationer med flera. I diskussionerna under seminariet framkom att det finns många önskemål om att samverka över kommungränserna kring en rad kustaspekter och infrastrukturfrågor. Ett stort behov av samordningsstöd hos kustkommunerna identifierades. En följd av seminariet blev därför att GR tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg tog initiativ till en samordning för kommunerna från Kungsbacka i söder till Uddevalla i norr. Utöver kustkommunerna inom GR-området, tillkom alltså Uddevalla och Orust i det här skedet för att knyta ihop och få en helhet längst Västkusten. Det har nämligen sedan ett antal år pågått ett samarbete kring kustzonsutveckling och blå översiktsplanering i de fyra nordligaste kommunerna i Bohuslän (Se sida 13 ). Den 20 januari 2014 bjöd således de regionala aktörerna gemensamt in till ett dialogmöte För ett levande hav & blomstrande kustsamhällen som en fortsättning på Kustlivseminariet. Fokus låg på att utveckla det kommunala planarbetet i kust- och havsområden i samspel med den maritima näringslivsutvecklingen. Syftet med mötet var att försöka lyfta upp de lokala behoven och söka regionala lösningar. Under dialogmötet diskuterades bland annat om man vill jobba gemensamt med frågorna, vilka vinsterna skulle vara och vilka steg som måste tas. Man var rörande överens om att det är självklart att kommunerna behöver samarbeta och det sågs som önskvärt att GR skulle tar en roll som processledare och samordnare, även för de kommuner som inte ingår i GR. Man såg nödvändigheten att arbeta med tematiska områden, så att man kan hantera större frågor gemensamt längst hela kuststräckan, men att områdena behöver definieras gemensamt. Det konstaterades även att det kanske inte är slutresultatet som är det viktigaste, utan den gemensamma processen och samsyn kring tematiska frågor. Det lyftes fram att man kan snegla på hur man arbetat i Norra Bohuslän, där man inledningsvis arbetade fram en värdebeskrivning i sitt område. I summeringen lyftes slutligen behovet av att genomföra en förstudie för att komma närmare frågan om innehåll, upplägg och organisering av ett gemensamt arbete och som ett led i att föra processen vidare. GR sökte därför, och fick, medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra denna förstudie. 4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och samarbeten På olika nivåer ser man en stor tillväxtpotential och möjlighet till arbetstillfällen inom det maritima området. Samtidigt uppmärksammas risken för konflikter mellan de ökande intresseanspråken och risken med ett ökat tryck på de resurser som utgör förutsättningen för utvecklingen. Allteftersom den här frågan har växt så har aktörer på olika nivåer valt att utarbeta strategier och förhållningssätt för att hantera den. Nedan beskrivs några av de processer och aktörer som är mest relevanta att förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete. 9

11 Hav och havsplanering inom EU EU-kommissionen antog 2007 en integrerad havspolitik (EU:s blåbok för den integrerade maritima politiken KOM(2007)575) med ambitionen att just ta ett helhetsgrepp på havsfrågorna för att bättre samordna olika politikområden. Man menade att den höga och snabbt ökande efterfrågan på havsområden för olika ändamål kräver ett integrerat förhållningssätt när det gäller planering och förvaltning. Målsättningen med politiken är bland annat att maximera den uthålliga användningen av oceanerna och haven och att leverera högsta livskvalitet till kustregionerna. I den integrerade havspolitiken pekade Kommissionen ut havplanering som ett centralt verktyg för att kunna arbeta integrerat med frågor som rör kust- och hav. Den integrerade havspolitiken har även, genom strategin Blå tillväxt från 2012, bidragit med en långsiktig strategi för att bidra till målen i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Inom Blå tillväxt är det övergripande målet att utveckla de maritima näringarna för att skapa fler jobb, nya affärsmöjligheter och ökad livskvalitet och att havet och kusterna spelar en viktig roll för vår ekonomi. Även i kommunikationen om Blå Tillväxt lyfter man fram havsplanering som en viktig åtgärd för att sörja för en effektiv och hållbar förvaltning av havsverksamheterna. Erkännandet av havsplanering som ett centralt verktyg för att nå uppsatta målsättningar inom havspolitiken ledde till att kommissionen 2014 antog ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Ramdirektivet innebär kortfattat att alla EUs kustmedlemsstater har skyldighet att inrätta en process för att upprätta och genomföra havsplanering. Tanken är att varje EU-land fritt ska kunna planera sin havsverksamhet, men den lokala, regionala och nationella planeringen för de gemensamma haven ska samordnas genom gemensamma minimikrav. Direktivet pekar bland annat på att en havsplaneringsprocess bör ta hänsyn till samspelet mellan land och hav och främja samarbete mellan medlemsstaterna samt ha utgångspunkt i en ekosystemansats. Direktivet säger att medlemsländerna senast till år 2021 ska ha tagit fram havsplaner. Läs mer om havsplanering i Sverige nedan. EU har även andra direktiv och regelverk som berör havet. Särkskilt värt att nämna är EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG) som började gälla den 15 juli 2008 med syfte att upprätthålla eller uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. Målet är att alla EU:s havsområden ska ha nått en god miljöstatus senast Direktivet är tätt sammankopplat med havsplaneringen och det infördes i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen i november Ett åtgärdsprogram kopplat till direktivet är under våren 2015 ute på remiss där flera åtgärder är kopplade till havsplaneprocessen. Även EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med tillhörande åtgärdsprogram har kopplingar till miljötillståndet i kust- och havsområdet. Nationell havsplanering och den nationella maritima strategin Från svenskt håll svarade man tidigt upp mot de krav som man såg komma från Europeiskt håll. Under 2009 tillkallade regeringen en havsplaneutredning som 2010 ledde till huvudbetänkandet Planering på djupet. Förslaget har omarbetats en del men i juni 2014 kunde riksdagen besluta om propositionen Hushållning med havsområden (2013/14:186) som innebar ändringar i Miljöbalken och Plan- och bygglagen som började gälla 1 september Propositionen innebär att havsplaner ska tas fram för de tre havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet och omfattar havsområdet från en nautisk mil utanför baslinjen ut till 10

12 gränsen för Sveriges ekonomiska zon. Det vill säga att planerna kommer att överlappa kustkommunernas geografiska område, som i havet sträcker sig ut till territorialgränsen som ligger 12 nautiska mil utanför baslinjen (Se avsnitt 5. Beskrivning av området). Planerna kommer att utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Havsplanerna beslutas slutgiltigt av regeringen som i sin tur har rätt att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom det område som omfattas av en havsplan. Planerna ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som leder och har ansvar för att samordna arbetet med planen för Västerhavet. Nationella myndigheter deltar i arbetet, men även olika intresseorganisationer och allmänheten ska ges möjlighet att medverka. Havsplanerna ska ge statens samlade syn på och en helhetsbild av användningen av havets resurser. Planerna ska väga samman intressen och skydda havet som en långsiktig resurs. Det är första gången staten gör en samlad bedömning och prioritering av sina riksintressen så arbetet är i den bemärkelsen unikt. I propositionen poängteras att det inte är tal om någon kommunal planering enligt Plan- och bygglagen och eventuellt flytt av ansvar i och med införandet av en nationell havsplaneprocess. Havsplanerna syftar till att vara vägledande för kommunerna och utgöra ett samordnat underlag och därmed underlätta kommunernas planering. Det är dock inte ännu helt klarlagt hur kommunala planer, framförallt översiktsplaner och havsplanerna ska förhålla sig till varandra. I propositionen, under avsnittet om kommunalt självstyre, anges att: Det ska således göras dels en analys av de konsekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan det kommunala självstyrelseintresset och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. (Prop 2013/14:186s30.). Det är inte närmare förtydligat av vilken instans och i vilket skede som en sådan analys ska göras, men det nämns att havsplanen och översiktsplanen ska vara i god överrensstämmelse vid havsplanernas antagande och att det inte finns några hinder för kommuner att i ett senare skede anta översiktsplaner som skiljer sig från havsplanen. Oavsett så finns det här en möjlighet för kommunerna att jobba proaktiv med att samordna sina intressen i havsområdet för att i ett tidigt skede påverka utformningen av havsplanerna. Den nationella havsplaneprocessen är nu i ett skede där man precis antagit en slutgiltig version av den nulägesrapport som ger överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser och de intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. Man har även förberett så kallade inriktningsdokument som anger planeringsförutsättningar, mål, strategier och huvudsakliga sakområden att hanteras för respektive havsplan. Inriktningsdokumenten motsvarar ungefärlig ett planprogram i en översiktsplaneprocess och de ska ut på samråd till berörda parter. Innan samråd genomförs inväntas dock regeringsbeslut om den förordning som följer på havsplanepropositionen, då detta kan innebära att vissa justeringar behöver göras i inriktningsdokumenten. En viktig del av förstudiens fortsatta arbete kommer att innefatta kopplingen till den nationella havsplaneprocessen och samordning av kommunernas inspel. Förutom kontaken med den samordnande Länsstyrelsen för Västerhavsplanen, Länsstyrelsen Västra Götaland, blir även kontaktytorna mot Länsstyrelsen Halland och Region Halland av vikt. 11

13 Nationell maritim strategi Nationellt pågår även ett arbete med att utarbeta en maritim strategi som ett svar på den Europeiska startegin Blå tillväxt. Arbetet med att ta fram en nationell maritim strategi drivs av Näringsdepartementet och strategin är ett led i att förbättra villkoren för de maritima näringarna. I strategin ska regeringen lämna förslag på hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra hav och kustområden. Arbetet med den maritima strategin har genomförts i en bred och öppen process där många inspel kommit från dialoger och möten med företrädare för de maritima branscherna. Västra Götalandsregionen, som antog första versionen av sin maritima strategi redan 2008 (se nedan), har varit en viktig aktör i arbetet. Den 20 april, på Swedish Maritime Day, presenterade infrastrukturminister Anna Johansson det förslag till inriktning, åtgärdsområden och vision man gemensamt arbetat fram för hur de maritima näringarna kan utvecklas. Visionen formuleras som följer: En livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad sysselsättning, en minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Arbetet pågår och regeringen bjuder in till fortsatt dialog. En slutlig produkt planeras kunna presenteras inom det närmsta halvåret. Maritim strategi för Västra Götalandsregionen och det Maritima klustret Västra Götalandsregionens regionfullmäktige antog redan 2008 en maritim strategi. Under 2012 utarbetade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland: Maritima kluster i Västra Götaland Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten som bland annat innebar en revidering av den maritima strategin från I början på 2015 antog man således en reviderad version av den regionala maritima strategin. Den maritima strategin är en del av Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) som innehåller visionen om det goda livet. Den maritima strategin innehåller en vision för det maritima området: Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida insatsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Följande punkter sammanfattar inriktningen på den maritima strategin: - Behålla och utveckla maritim kompetens och konkurrenskraft - Samarbeta över sektors- och branschgränser - Samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut samt offentliga aktörer inklusive kommuner och statliga myndighete - Påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på maritima området I Västra Götaland pågår även ett kunskapssamarbete inom det så kallade Maritima klustret i Västsverige. Inom klustret samverkar aktörer inom den maritima sektorn från näringslivssidan, akademin och offentlig sektor för att stärka strategisk forskning och innovationer för en fortsatt maritim utveckling och tillväxt i regionen. Samverkan mellan kunskapsproducenter såsom universitet och forskningsinstitut, respektive näringsliv och offentliga aktörer är centralt för arbetet. 12

14 Även för förstudiens fortsatta arbete kommer nära kontakt och samarbete med aktörerna inom det maritima klustret vara av stor vikt. Mellankommunalt samarbete i kustzonen Ett antal mellankommunala samarbeten pågår längst kustzonen i förstudiens område och angränsande. Några av de som har närmast anknytning till förstudien beskrivs kortfattat nedan. I de fyra kommunerna i Norra Bohuslän, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, pågår ett samarbetsprojekt kring Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi. Samarbetet är resultatet av flera års gemensamma projekt och framtagande av kunskapsunderlag, som inleddes 2006 med gemensam besöksnäringsstrategi för de fyra kommunerna. Ett av projekten, där även Munkedals kommun ingick, pågick under , handlade om integrerad kustzonsförvaltning och landsbygdsutveckling. Ett viktigt resultat av projektet var att arbeta fram en strukturbild för de fem kommunerna i norra Bohuslän. Strukturbilden kan ses som ett paraply över kommunens översiktliga planering som är kopplat till bland annat den starka tillväxten inom besöksnäringen och det förändrade boendet. Utifrån en gemensam kunskapsbas var det sen möjligt att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden. Detta skapade förutsättningar för att arbeta fram gemensamma strategier och överblickar, för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur man vill att norra Bohuslän långsiktigt ska utvecklas utifrån de olika förutsättningar som finns. Detta arbete resulterade i att politikerna enades att formulera en gemensam strukturplan eller överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän. Överenskommelsen antogs av respektive kommuns fullmäktige under hösten 2009 och gäller som styrdokument från första januari Detta projekt togs vidare och har, som nämndes inledningsvis, lett till att man idag driver ett gemensamt arbete med Blå Översiktsplanering och Maritim Näringslivsstrategi där man har den gemensamma strukturbilden/överenskommelsen som bas. I nuläget (våren 2015) sammanställs remissvaren på det programsamråd för Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän som precis avslutats. Det finns många paralleller att dra mellan arbetet i norra Bohuslän och arbetet inom förstudiens område. Bevakning och kontakt med aktörerna i norra Bohuslän kommer att vara betydelsefullt för förstudiens fortsatta arbete då ett antal lärdomar har kunnat dras av de erfarenheter man har från samarbetet i norr. Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen Ett enat Bohuslän undertecknades av kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer haft stöd från 13

15 Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Bohuslän är en av dessa destinationer. Följande målsättningar har satts upp för arbetet: - Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen - Skapa ökad lönsamhet för företagen - Skapa ökad sysselsättning Avsiktförklaringen och samarbetet kring besöksnäringen blir viktiga att förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete. Turistrådet Västsverige tär en viktig aktör att involvera. Även Södra Bohusläns Turism AB, ett samarbetsorgan för turismutvecklingen i Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälvs kommuner är centrala samt Business Region Göteborg och Västarvet Andra samarbeten kring kust- och havsnära frågor som pågår i området är bland annat 8-fjordar, ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv där man jobbar operativt med åtgärder som ligger i linje med de nationella miljömålen; ett hav i balans och en levande kust och skärgård. Bland annat har man bedrivit ett framgångsrikt arbete med fiskefria områden. 8-fjordar har sedan starten även drivit flera delprojekt i kommunerna: Bland annat biotopvård för öring, utsättning av ål och kunskapsöversikter om avlopp i kretslopp, förutsättningar för musslor, våtmarker med mera. Ett annat framgångsrikt mellankommunalt samarbete är projektet Ren kust i Bohuslän, ett samarbete mellan Bohusläns tio kustkommuner och Göteborg för att minska förekomsten av marint skräp i kustområdet. En viktig uppgift inom projektet är att ta fram ett gemensamt digitalt kartverktyg som ska kunna användas för deltagare som vill planera och samordna sina städinsatser. En annan är att verka för att regelsystemet ändras så att kustkommunerna inte själva måste bära alla kostnader för att hålla rent. Projektet finansieras av kustkommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen och Havs- och Vattenmyndigheten. Alla dessa initiativ blir viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. 14

16 5. Presentation av området Det här avsnittet ger en kortfattat och översiktlig bild av det område som förstudien hanterat och dess förutsättningar. Området inkluderar de åtta kustkommunerna Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Kommunerna omfattar både Hallands och Västra Götalands län. Förutom de två kommunerna, Stenungsund och Uddevalla, som inte har något öppet hav inom kommungränsen, så sträcker sig övriga kommuners geografiska gränser ut till den så kallade territorialgränsen i havet, 12 nautiska mil utanför baslinjen 1 (Se karta på s17). Totalt sett har därför de åtta kustkommunerna större havsyta än landyta (Se tabell s16). Det statliga havsplaneområdet, som nämndes i tidigare avsnitt, har en inre gräns en nautisk mil utanför baslinjen och en yttre gräns som tangerar Sveriges ekonomiska zon (Se karta nästa sida). Det innebär att planområdet för den så kallade Västerhavsplanen, som Länsstyrelsen Västra Götaland samordnar, till stor del kommer överlappa det kommunala geografiska området för flertalet av kommunerna (Se illustration nedan). Illustration: Boverket De åtta kommunerna representerar ett brett spann vad gäller såväl yta, befolkning och befolkningsutveckling som det maritima näringslivets betydelse (se tabel l nästa sida). Uddevalla kommun har exempelvis utarbetat en lokal maritim policy och strategi med syfte att utveckla ett maritimt centrum i Uddevalla. Uddevalla, Tjörn, Göteborg och Stenungsund (Med sin Petroport) har alla en utvecklad hamnverksamhet. Tre av kommunerna är ö-kommuner och två av kommunerna har inget öppet havsområde vilket sätter sin speciella prägel på relationen till havet. Bland annat så är branschområdet marina livsmedel mer framträdande i ö-kommunerna än i de övriga. De åtta kustkommuner som ingår i förstudien har alltså olika förutsättningar och präglas i olika utsträckning av att vara just kustkommuner. Oavsett skillnaderna i förutsättningar så har det efter dialogmöten i respektive kommun och gemensamma workshops blivit uppenbart att det finns ett rad gemensamma frågeställningar i området och kommunerna menar själva att det finns goda 1 Baslinjen går längs med strandlinjen vid kuster som saknar öar. Om det finns öar längs med kusten går baslinjen mellan en tänkt linje mellan de yttersta skären. 15

17 förutsättningar för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Några av de gemensamt viktiga frågorna är den övergripande frågan om exploatering och bevarande, tillgänglighet till kusten, transportinfrastruktur till havs och på land samt lokalisering och behov av mudderdumpningsplatser. (Se avsnitt 6. Förstudieprocessen) Några andra gemensamma förutsättningar som råder i området är bland annat att hela området berörs av 4 kapitlet i Miljöbalkens om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden - Områden som i sin helhet är av riksintresse. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3-4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Även det utökade strandskyddet berör i princip hela området. 5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. I merparten av kommunerna så hanteras inte havsområdet i någon större utsträckning. Det är framförallt kustnära havsvatten som behandlas mer ingående. Av de kommuner som har öppet vatten så är det enbart Kungälv som hanterar havet ut till territorialgränsen, med en konfliktanalys av de bevarandeintressen och utvecklingsintressen som finns i området. Några kommuner har fördjupningar eller tillägg till översiktsplanerna som hanterar specifika frågeställningar i det kustnära havsområdet, såsom havsbaserad energiproduktion. Havs- och vattenmyndigheten gör iakttagelsen att i de fall där havet behandlas i kommunal planering så överlappar många intressen varandra och avvägningar mellan dessa intressen skjuts på framtiden. Generellt pekar kommunträffarna och förstudien på att kommunerna ser värdet i och efterfrågar gemensamma underlag och samverkan för att få ett tydligare regionalt perspektiv på en framtida planering av sina havsområden samtidigt som det ger en möjlighet att ge inspel till den nationella processen. Tabell översiktlig information om deltagande kustkommuner. Befolkningsmängd (SCB 2014) Befolkningstrend (SCB. Procentuell befolkningsökning ) Markarea (Havsarea) km 2 (SCB 1/1 2015) Antalet maritima arbetsställen, alla branscher (Maritima klustret i Västsverige 2014) Gällande översiktsplan antagen datum Uddevalla % 638 (83) Tematiskt tillägg, Vindbruksplan på gång Orust % 386 (492) Aktualisering på gång Stenungsund % 252 (35) Tjörn % 167 (678) Kungälv % 362 (312) Öckerö % 26 (486) Pågående arbete ny ÖP Väntas antas 2016 Göteborg % 448 (563) Kungsbacka % 607 (831) i.u Aktualisering

18 Kartillustration över förstudieområdet: Maria Dellming, Göteborgsregionens kommunalförbund 17

19 5.2 Miljötillståndet i havsområdet Alla delar av havsmiljön är idag mer eller mindre påverkad av mänskliga aktiviteter och belastningarna kommer från mänskliga aktiviteter både på land och från aktiviteter som sker direkt i den marina miljön. Miljötillståndet i havsområdet i de åtta kustkommunerna varierar enligt Vattendirektivets statusklassning (2013) från Måttlig ekologisk status i de öppna vattnen till Otillfredsställande i fjordsystemet innanför Orust mot Uddevalla, där det är sämre omblandning. Även vattnet i Kungsbackafjorden har Otillfredsställande ekologisk status. (VISS, preliminär bedömning Se karta). Hela Kattegatt och de kustnära områdena i Skagerrak bedöms vara problemområden när det gäller övergödning. De flesta av källorna till övergödningen finns på land. Bland annat sker utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp och läckage av växtnäring från jordbruket. Kväveläckage beror även på biltrafikens utsläpp och andra utsläpp från förbränning och kemiska processer inom exempelvis industrin. Enligt Havet.nu som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum, så är överfisket det största Kartillustration: VISS, Vatteninformationssystem Sverige problemet i Västerhavet idag. Överfiske påverkar inte bara det överfiskade beståndet utan kan leda till förändringar i hela ekosystemet. Fiskbestånden påverkas även negativt av fysiska störningar och indirekt av tillförsel av näringsämnen. I Västerhavet bedöms även miljögifter i sediment vara problematiskt. Marint skräp är ett annat problemområde av internationell karaktär som har stor påverkan på området. 18

20 6. Förstudieprocessen Förstudien för Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla har pågått från 1 september 2014 till och med 30 april 2015 med en Sjösättning av arbetet framåt den 5 maj Samtidigt med förstudien har, av Business Region Göteborg, genomförts en kartläggning av det maritima näringslivets behov. Här nedan beskrivs kortfattat hur förstudieprocessen har sett ut. Inledningsvis, en översiktlig bild av processen. Styrgruppen för förstudien Under arbetets gång har månadsvisa avstämningar hållits med styrgruppen för förstudien där Västra Götalandregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland och Business Region Göteborg ingått. Aktörerna i styrgruppen har alla viktiga roller kopplade till maritim näringslivsutveckling och havsplanering i området, vilket har varit värdefullt för arbetet med förstudien. Dialogmöten i kommunerna Förstudien inleddes med dialogmöten i de åtta deltagande kustkommunerna. Från söder till norr hölls möten i; Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Vid större delen av kommunträffarna träffades tjänstemän inom arbetsgrupperna planering, miljö och näringsliv, vilket var ambitionen för att kunna fånga in en bredd av perspektiv. Till träffarna förbereddes en agenda med ett frågebatteri med frågor vars svar bidrog till att skapa en bild av vilka frågor man prioriterar lokalt och hur man kan tänka sig att samarbeta med andra kommuner. Träffarna inleddes med en beskrivning av förstudiens bakgrund och syfte, upplägg av arbetet, organisation, kopplingen till nationella havsplanerarbetet och den kartläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg drivit som en del i förstudiearbetet. De frågor som togs upp i dialogmötena med kommunerna var: 19

21 - Hur har kommunen tidigare jobbat och hur jobbar ni med havs- och kustplanering idag? I nuvarande ÖP, underlag till planeringen, strategier kring byggande och boende vid kusten, näringslivsutveckling kopplat till kust- och hav, bevarandefrågor och andra relevanta strategiska dokument? Finns avslutade eller pågående ärenden som är karaktäristiska för den här typen av ärenden där man behandlar balansen mellan utveckling och bevarande? Hur har ni hanterat/hanterar ni dem? - Hur ser ni på mellankommunalt samarbete i kustzonen? I vilka former? Vilka områden att samarbeta kring? - Hur ser ni på er roll i arbetet framåt och för den politiska förankringen lokalt? Dialogmötena i kommunerna gav en bra bild av vilka frågor kommunerna ser som lokalt och regionalt intressanta frågor. Kommunerna signalerade att de är positiva till att ett förstudiearbete dragit igång och ser att de har regionalt ansvar för kustfrågor i stort. Merparten lyfter fram att det finns goda förutsättningar för ett djupare samarbete i kust- och havsområdet och att det är viktigt att ett sådant arbete får en regional prägel. Vad gäller hur kommunerna tidigare har jobbat med kust- och havsplanering så menar de själva att det är i relativt liten utsträckning. De flesta har enbart redovisat intressen närmast kusten, med undantag för Kungälvs kommun. Kommunerna har inte tagit något samlat grepp om frågor som berör kust- och hav. Vissa kommuner har en del bra underlag i naturvårdprogram och liknande, men efterfrågar gemensamma kunskapsunderlag för att få ett bättre underlag och ett bredare perspektiv på frågorna. Många pekar på att de kanske inte har så många intressen utanför baslinjen, men samtidigt att det är viktigt att kommunerna samordnar sig sinsemellan även i detta område för att kunna både uppfylla kraven i PBL och påverka den statliga havsplaneringen. Flera av kommunerna menar att ett gemensamt arbete kring kust- och havsplanering kan vara ett bra underlag att luta sig mot i olika frågor, särskilt mellankommunala, även om det inte är fastställt vilken formell status en framtida gemensam kust- och havsplanering ska ha. Många lyfter även fram att det vore positivt att inledningsvis ta fram en gemensam målbild med ett långsiktigt perspektiv för utvecklingen. Kommunerna ser generellt att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en viktig roll i ett fortsatt arbete som sammanhållande eller samordnande funktion. Flera av kommunerna lyfte även fram att de gärna engageras i arbetsgrupper och pekade på hur man organiserat arbetet med Blå Översiktsplan i Norra Bohuslän. Avstämning lokal politik När det gäller lokal politisk förankring så har projektgruppen erbjudit sig att besöka kommunala politiska organ för att berätta om arbetet med förstudiens gång, alternativt tillhandahålla material till de kommunala tjänstemännen så att de själva kan presentera arbetet för politikerna i sin kommun. Under förstudiens gång har information getts direkt till kommunpolitiker i Öckerö, Stenungsund, Uddevalla och Orust. I alla dessa kommuner har presentationen hållits på kommunstyrelsenivå. I övriga kommuner har den politiska förankringen kommit olika långt. 20

22 Avstämning politisk styrgrupp GR Under förstudiens gång har ett par avstämningar genomförts med den politiska styrgrupp inom Göteborgsregionens kommunalförbund som varit direkt berörd av arbetet, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad. Förstudien har ju bedrivits delvis under ett valår, så avstämningar har skett både med den tidigare politiska styrgruppen och den efter valet nytillträdda styrgruppen. Båda dessa ställer sig positiva till arbetet och lyfte fram att de kan vara en lämplig politisk styrgrupp för det fortsatta arbetet. Detta under förutsättning att även representanter från Orust och Uddevalla bjuds in när frågorna diskuteras. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad pekade även på vikten av att hålla ett brett anslag genom förstudieprocessen och i förslaget framåt. Kommunnätverk Under förstudiens gång har även relevanta kommunnätverk informerats och kommit med inspel på hur arbetet framåt kan läggas upp, vad som bör prioriteras och vilka roller olika aktörer kan och bör ha, vilket även detta har påverkat förslaget på fortsatt arbete. Nätverket för samhällsbyggnadschefer och nätverket för miljöchefer på GR har informerats samt det nätverk för näringslivschefer inom GRområdet som Business Region Göteborg driver. Andra relevanta aktörer Förutom dialogträffarna i de åtta kustkommunerna och träffar med politiker och kommunnätverk så har förstudien även haft kontakt med ett antal andra aktörer med relevans i området, såväl tematisk som geografisk relevans. Dessa aktörer har kommit med viktiga inspel kring sina roller i ett gemensamt arbete framåt, vilka tematiska områden de ser som prioriterade, men också delat med sig av sina erfarenheter från upplägg, organisation och politisk förankring av liknande arbeten. Under förstudiens gång har möten hållits med följande aktörer: - Tillväxt Norra Bohuslän - Västarvet, Bohusläns museum - Turistrådet Västsverige - Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning - Havs- och vattenmyndigheten - Västkuststiftelsen - 8-fjordar - Bohuskustens vattenvårdsförbund - Fiskekommunerna - Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) Bruttolista temaområden Utifrån dialogmötena med kommunerna, träffarna med de andra relevanta aktörerna, politikerna och kommunnätverket så har en bruttolista på tematiska områden utarbetats inkluderande en kort specifikation av de frågeställningar som uppkommit inom respektive tema. Se nedan: 21

23 Bruttolista temaområden Vattenbruk Besöksnäring Fiske Energiproduktion Tillgång till havsnära lägen och kustvatten för verksamheter/näringsliv Kustkollektivtrafik Blå kollektivtrafik Trafikinfrastruktur Försvarets intressen Friluftsliv och tillgänglighet till kusten Miljötillståndet i havet Vattenkvalitet Naturskydd/vård, naturvärden, orörd natur Strandskydd Havet som idrottsarena Kulturhistoria Båtplatser, fritidsbåtar, småbåtshamnar Problembeskrivning/Frågeställning Var finns potentiellt lämpliga platser? Framförallt fokus på musselodling. Viktig inkomstkälla för kommunerna och en viktig fråga politiskt. Världens sjunde vackraste skärgård. Hur ska vi använda det? Hur möta en ökande turism? Infrastruktur för en ökande turism. Tillgängliggöra kusten för besökare. Gästhamnar viktiga. Hur underhålla hamnar lämpliga för fiske? Behov av ex. större djup (muddring). I vissa kommuner finns inte utrymme för näringen att växa. Fiskenäringen sysselsätter även andra industrier. Även regleringar för fritids- och husbehovsfiskare. Var finns lämpliga platser för ex. våg och vindkraft till havs? Anläggningen kan ligga i en kommun, transformatorn i en annan o.s.v. Ex. för båtproduktion och båtvårdsverksamhet, restauranger, boende och andra verksamheter kopplade till besöksnäring. Finns önskemål om att utveckla. Det är svårt att få in nya företag när alla attraktiva lägen redan är exploaterade. Även problematik kring vattennära verksamhetsområden med strandskyddsdispens, men där verksamheterna lägger ner. Vad händer med dessa områden? Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Hur ta sig ut till kustområdet bilfritt? För att kunna försörja en ökande befolkning. Minska tryck på vägar. Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Binda ihop kusten. Hur tillgängliggöra ytterskärgården för de som inte har egen båt? Högt tryck framförallt på vägar. Flaskhalsar vid broar o.s.v. Hur kan vi minska trafiken? Kopplingar kollektivtrafik på land och till havs. Infrastruktur för att hantera ökad kollektivtrafik. Farleder och kommunikationsvägar till havs. För boende och besökare. Tillgängliggöra närhet till havet för att bibehålla attraktivitet, utveckling av vandringsleder, kajakleder, turistisk infrastruktur, hänvisa besökare till badplatser, Turistisk Infrastruktur för ex. kajakliv. Sopkärl, toalett, ev. hänvisade tältplatser, sätt att se till att naturskydd respekteras. Påverkar vägningen mellan bevarande och nyttjande. Det finns ett egenvärde i att marken eller havet är oexploaterat. En attraktivitet i sig. Hur säkra detta värde? Det saknas en marinbiologisk värdering som är likvärdig för kommunerna och en heltäckandebild av de stora naturskyddsområdena och naturvärdena i områden. Särskilt viktigt för den icke-båtburna besökaren/turisten. Hur kan man utveckla bebyggelse och verksamheter hand i hand med strandskyddet? Konflikt med andra intressen. Ex. Vart kan vi hänvisa jetskiklubben så den inte stör för mycket? Både kulturhistoriska värden på land, att historien syns i byggande och synliggörs och i vattnet. Ex. vrak. Värden i skärgårdsamhällena, havet som identitetsskapare. Stärk kopplingen kulturhistoria-besöksnäring. Var är det mest lämpligt att erbjuda/etablera fler båtplatser? Vem ska ha rätt till båtplats? Vinteruppställning? Tryck från både boende och besökare. Gästhamnar enormt viktiga för besöksnäringen. Finns det alternativa sätt att förvara båten på sommaren? Om vi bygger bostäder så behöver vi möta med båtplatser. Om inte så byggs de utan lov. Utveckling av befintliga innan vi bygger nya 22

24 Kustnära Boende/Byggande Relationen Bevarande/exploatering Vatten & avlopp Mudderdumpningsplatser Strandstädning Oljeskydd, sanering Klimatanpassning, översvämningar Färskvattentillgång Näringslivet i kusten Fritidsbåtar genererar arbetstillfällen även när de står på land. Var är det lämpligt att bygga? Hårt tryck på havsnära mark. Tillväxtmål finns i alla kommuner. Attraktivitet i havsnära lägen. Flytande bostäder, parkeringsdäck? Viktigt att peka ut områden man vill exploatera. Överbelastade verk och problematik i fritidshusområden som permanenteras. Dricksvattenfrågan. Vid utveckling av kusten är det av vikt att det inte belastar V/A. Olika tänk i olika kommuner. Vissa vill slippa bygga ut kommunalt V/A. Flesta kommuner har V/A-planer saneringsplaner som rullar. Var mest lämpligt? Hur avgöra detta? Vem ska betala? Hur ska man samla in och hämta? Behov av samordning av sophämtning, toaletter m.m. ute på öarna. Behov av långsiktig lösning och finansiering. Om något händer, vem ska göra något.? Vilka områden är mest känsliga för oljeutsläpp? Var finns lämpliga platser för omhändertagande av olja? Krympande landområde, ökade risker. Hur kan man skydda befintlig bebyggelse? Behov av våtmarksinventering. Att stärka de orter som finns i kusten med servicegrad, arbetstillfällen o.s.v. Workshop 1-23 januari Den 23 januari hölls en första workshop inom ramarna för förstudien. Deltog gjorde kommunala tjänstemän från de åtta kustkommunerna, representanter från de regionala aktörer som står bakom förstudien och representanter från flertalet av de andra relevanta aktörerna. Workshopen hade ett fyrtiotal deltagare. Fokus på den första workshopen låg på att, utifrån bruttolistan över temaområden, genomföra prioriteringsövningar. Övningar gjordes både gruppvis och individuellt med utgångspunkt i vilka tematiska områden som är gemensamt intressanta ur ett regionalt perspektiv. Inledningsvis ombads grupperna även komplettera den ursprungliga bruttolistan. Den kompletterade bruttolistan framgår ovan. Resultatet från prioriteringsövningarna blev naturligtvis beroende av vilka som deltog i övningarna, men gav ändå en bra indikation på hur gruppen resonerade kring prioriterade temaområden. Se nedan. Prioriteringarna av teman under övningarna sammanföll till stor del med utfallet av dialogmötena i kommunerna. Resultat prioriteringsövningar 28 Tillgängligt och attraktivt kustlandskap 21 Miljökvalitet och levande hav 14 Besöksnäring 13 Transportinfrastruktur 11 Byggandet i kusten 7 Muddertippning 4 Energiproduktion till havs 4 Näringslivet i kusten (vattenbruk) Efter prioriteringsövningarna genomfördes gruppvisa diskussioner kring hur man bör jobba vidare med de prioriterade områdena. Dokumentationen från gruppdiskussionerna vittnar om att 23

25 grupperna inom ett flertal områden ser ett stort kunskapsbehov. Flera av grupperna ser därför också att det finns ett värde i att gå ihop och göra gemensamma kartläggningar eller undersökningar. Dels för att ha en gemensam bas att utgå ifrån i planeringen och när man fattar beslut om lämpliga lokaliseringar av olika verksamheter, men också för att det blir mer kostnadseffektivt att göra gemensam sak. Samtidigt lyfte flera grupper fram att det i många fall redan finns mycket kunskap och pågående projekt som jobbar inom olika områden. Behovet ligger snarare i att kartlägga, sammanställa och samordna dessa. De exempel som lyfts fram är framförallt miljökvaliteten i havet där mycket görs och det finns en hel del kunskap men man behöver gemensamt prioritera åtgärder. Även besöksnäringen lyfts fram som ett gott exempel där samarbete mellan kustkommunerna redan är etablerat i och med den gemensamma avsiktsförklaring för besöksnäringen, Ett enat Bohuslän, som 13 kustkommuner skrivit under. Vad gäller mudderfrågan så efterfrågas också mer kunskap och gemensamma underlag kring hur mudder sprids, vilka effekter det får och hur Bild från diskussionerna under Workshop 1 man kan kartlägga brett för att hitta lämpliga platser för muddertippning. Det lyfts fram som orimligt att varje kommun ska ha egna muddertippningsplatser. Kanske går det till och med att ta betalt när man tillhandahåller en muddertippningsplats? Många grupper lyfte även fram mer övergripande kring vikten av en gemensam värdegrund som kontinuerligt förankras politiskt och som man kan luta sig mot i arbetet framåt. Vad gäller organiseringen av arbetet framåt så lyfte flera grupper fram att GR är en viktig aktör för att driva och hålla ihop arbetet. Förutsatt att man har en utsträckt hand till Uddevalla och Orust som i dagsläget inte är medlemmar i GR. Det behövs ett gemensamt projektkontor eller liknande. Samtidigt ser man det av stor vikt att kommunerna själva känner ägandeskap över processen och har en central roll i arbetsgrupper och liknande. Workshop 2-27 februari Under den andra workshopen var även politiska representanter inbjudna och deltog från några av kommunerna. Även vid detta tillfälle deltog ett fyrtiotal personer. Workshopen inleddes med att Länsstyrelsen Västra Götaland presenterade vilket planeringsunderlag som finns tillgängligt idag för kust- och havsplanering. Det finns en hel del befintligt underlag, men det kan vara svårt att överblicka. Länsstyrelsen har gjort en lathund för att hur och var man kan få tillgång till relevant planeringsunderlag. Dessutom planeras en lansering av en planeringskatalog i årsskiftet 2015/2016 som även kommer att innehålla underlag för havsplanering. 24

26 Därefter fick deltagarna lyssna till en presentation från Business Region Göteborg som hållit i den kartläggning av det maritima näringslivet i de åtta kustkommunerna, som pågått som en del av förstudien. Den slutgiltiga analysen var inte färdigställd, men deltagarna fick en bild av de preliminära slutsatserna från de 128 telefonintervjuer som genomförts med företag i området. Rapporten väntas bli helt färdigställd i början på maj Presentationerna gav en bra ingång till den fortsatta diskussionen där grupperna fick diskutera ett första förslag till modell för fortsatt arbete som utarbetats utifrån föregående workshop, dialogmöten och diskussioner i styrgruppen. Förslaget fick generellt stöd från deltagarna. Många konstruktiva förslag till förbättringar och innehållsmässiga förtydningar lades fram och blev grund för kompletteringar och justeringar. Bland annat pekade diskussionerna på att kustens betydelse för andra delar av regionen borde integreras i strukturbildsarbetet. Även förhållandet till andra processer, mål och strategier bör tydliggöras för att syftet med strukturbilden Bild från diskussionerna under Workshop 2 för kustzonen ska bli tydligare. Tillgänglighet till kusten var ett tematiskt område som var centralt i många av gruppernas diskussioner. Det poängterades att den fortsatta processen måste vara transparent och ske i bred samverkan och i dialog med många aktörer. Civilsamhället lyftes fram som en särskilt viktig del. Politiskt engagemang lades fram som avgörande. Det föreslogs att man skulle kunna enas politiskt inom GR och sedan förankra ute i respektive kommun. GRs process med politiska rådslag i arbetet med strukturbilden för Göteborgsregionen lyftes fram som en tänkbar modell för förankring. Vidare så sågs visioner och mål som centrala angreppspunkter. Ett förslag var att visionen för strukturbilden bör ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det skulle kunna formuleras som en gemensam värdegrund där grundfrågan handlar om att identifiera vilka värden kusten långsiktigt ska kunna erbjuda när det gäller boende, näringslivsutveckling och miljö. Bedömningen är att en strukturbild för kustzonen bör ha ett starkt fokus på aspekter som rör principer för levande samhällen. Processmodellen kompletterades och justerades utifrån diskussionerna under workshopen. (Se processmodell på sida 28) Workshop 3-5 maj. Sjösättning Den 5 maj anordnades den tredje och sista workshopen inom ramarna för förstudien, Sjösättning mellankommunal kustplanering. Ett fyrtiotal deltagare från de åtta kustkommunerna, såväl politiker 25

27 som tjänstemän, nationella myndigheter, regionala organ och andra relevanta aktörer fanns på plats. Syftet med dagen var att presentera slutrapporten och ge en första möjlighet att diskutera huvuddragen i det förslag som förstudien lägger fram för det fortsatta arbetet. Dagen inleddes med en presentation från Havs- och vattenmyndigheten som berättade om det uppdrag de har från regeringen i att utarbeta nationella havsplaner (Läs mer i avsnitt 4.2). Havsplaneringen handlar i stora drag om att skapa en helhetssyn över användningen av de svenska havsområdena, där såväl god havsmiljöstatus som skapandet av möjligheter för blå tillväxt är i fokus. Havsplaneringen blir också ett stöd för genomförandet av havsmiljöförordningen, EUs gemensamma fiskepolitik och andra havsrelaterade politikområden samtidigt som planerna ska fungera som en vägledning för kommunal planering. Liknande processer pågår runt om i EUs kustmedlemsstater och en stor del av arbetet för Sveriges del handlar om att synka processen med grannländerna. Myndigheten räknar med att kunna ha färdiga planer framme till år 2018/19 för att regeringen ska kunna fatta beslut senast år 2021, i enlighet med EUs havsplaneringsdirektiv. Slutligen så poängteras att det är viktigt att komma ihåg att havsplaneringen handlar om framtidsinriktad planering, perspektivet är mot 2035 med sikte mot 2050, för att skapa beredskap för framtida användning av våra gemensamma havsområden. Även Boverket fanns på plats för att bland annat berätta hur de ser på sin roll i havsplaneringen. Boverket ville dessutom lyssna in erfarenheterna från förstudien och förslaget till fortsatt arbete och dra lärdomar samt lyfta in några av de frågeställningar som de jobbar med som berör kust- och havsplanering. Boverket konstaterade att kust- och havsplanering egentligen inte är någon ny fråga. Redan 1993 tog de fram en handbok om kust och hav i översiktsplaneringen, men intresset svalnade, för att idag vara mer aktuellt än någonsin. Boverket är delaktigt i den Riksintresseutredning som beslutades i december 2013 och som bland annat bottnar i ett behov av att se över Miljöbalkens 4 kap-bestämmelsers aktualitet, innehåll och omfattning. Utredningen kommer att hålla en hearing i höst och slutbetänkande i utredningen ska redovisas den 1 december Betänkandet kommer att innehålla ett antal förslag som har bäring på kommunernas arbete med kust- och havsplanering. Boverket ville, som nämndes tidigare, även fånga upp erfarenheter bland annat från arbetet med förstudien och arbetet framåt och skickade med ett antal frågeställningar att fundera kring: - Fungerar det att arbeta med översiktsplanering enligt PBL även i havet? - Är hushållningsbestämmelserna ändamålsenliga för havet? - Hur ser ett bra planeringsunderlag ut för kusten/havet? Vad är det väsentliga för att kunna arbeta enligt ekosystemansatsen? - Hur ska en kommande regionplanering se ut som är ändamålsenligt för havet och bra samarbete med kommunerna? - Hur fungerar samspelet med den nationella havsplaneringen (kommun /stat)? Hösten 2015 avser Boverket inleda ett arbete med att ta fram en handbok om kust- och havsplanering där de vill lyfta in erfarenheter från kommunala och mellankommunala projekt och bland annat svara på vilka nya frågeställningar finns som kräver extra utvecklingsarbete, hur den nationella havsplaneringen och PBL-planeringen kan docka in i varandra samt hur hav och land ska hänga ihop. 26

28 Efter de nationella myndigheternas presentationer presenterade projektledningen huvuddragen i det förslag till fortsatt arbete som förstudien lämnar kring upplägg, innehåll, organisation och finansiering (Se förslaget i avsnitt 7). Därefter fick deltagarna möjlighet att, i mindre grupper, diskutera förslaget utifrån följande frågeställningar: 1. Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels fördjupning i tematiska områden? 2. Hur ser ni på förslaget till organisation? 3. Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni vara med? 4. Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? 5. Hur ställer ni er till principen om finansiering genom dels arbetstid, dels bidragsmedel? Grupperna ombads fokusera på de första två frågorna och, om tid fanns över, även diskutera frågorna 3-5. Dagen avslutades med att grupperna fick redovisa hur diskussionerna hade gått i deras respektive grupper. Överlag ställer sig alla grupper positiva till principerna för det fortsatta arbetet, förslaget till organisation och ser positivt på initiativet till mellankommunalt samarbete. Ett par grupper poängterar att det kan vara bra att tydliggöra syftet med just detta samarbete så att det blir enklare att motivera för politiken lokalt i kommunerna vad nyttan är av ett fortsatt samarbete i kustzonen på den här nivån, alltså vad det är som ska uppnås. Politikerna måste vara med på banan då en strukturbild för kustzonen i slutänden blir deras dokument. Det lyfts även fram att man under det fortsatta arbetet behöver ha ett vidgat omvärldsfokus så att arbetet koncentreras på rätt frågor. Flertalet grupper lyfte också fram vikten av kommunikation för arbetet framåt. Dels extern kommunikation av arbetet, före, under och efter arbetets gång. Dels intern kommunikation, inom den organisationsstruktur som föreslås. Samverkan mellan de tematiska grupperna ses som en förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt och bidrar till att undvika stuprörstänk samt minimera risken för eventuella målkonflikter mellan intressen. Även i samband med diskussionen kring kommunikation lyfts den lokala förankringen och det politiska engagemanget fram som centralt. Tjänstemannaviljan finns, men arbetet måste kunna säkra att information når ut, eller snarare in, på rätt sätt till politikerna. 27

29 7. Förslag till fortsatt arbete Förslaget till fortsatt arbete baseras på de dialogträffar som hållits med de åtta deltagande kustkommunerna, möten med andra relevanta aktörer, slutsatser från genomförda workshops samt avstämningar med förstudiens styrgrupp, kommunnätverk inom GR och politiska representanter. Målsättningar för det fortsatta arbetet - Dels utarbeta en strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i söder. Strukturbilden blir ett underlag för kommunernas arbete med planeringen i sina respektive havsområden, så kallade blå översiktsplaner. - Dels att arbeta med särskilt prioriterade teman vilka arbetats fram under förstudien. De särskilda temastudierna ger fördjupad kunskap och kan resultera i förslag till samverkan inom specifika ämnesområden. Temastudierna ger också nödvändiga inspel till strukturbildsprocessen. - Dels arbeta genom kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag, enskilda samt lokala och regionala politiska organ. - Dels att, under projektets gång, etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i kustzonen. Nedan finns en översiktlig bild över den fortsatta process som beskrivs i detta avsnitt. 28