Interkommunal havsplan för Blekinge
|
|
- Marianne Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan Interkommunal havsplan för Blekinge Fördjupning av Blekinges kustkommuners översiktsplaner 1 (15)
2 2 (15)
3 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Statlig havsplanering 5 Interkommunal havsplan för Blekinge 5 Projektbeskrivning 7 Projektets syfte 7 Planeringsmål 9 Avgränsning 11 Tidplan 12 Organisation 12 Resurser 13 Personella resurser 13 Finansiering 13 Genomförande 14 3 (15)
4 4 (15)
5 Bakgrund Statlig havsplanering Havsplaneringen kan beskrivas som en process för att analysera och organisera verksamheter i havsområdena för att uppnå miljömässiga, näringspolitiska och sociala mål. Det handlar om att i en öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och göra avvägningar mellan olika intressen för nyttjande, utveckling och bevarande. Enligt EU:s ramdirektiv för havsplanering ska medlemstaterna senast den 31 mars 2021 ha upprättat havsplaner. Den 1 september 2014 infördes därav en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Blekinges vattenområde ingår i havsplaneområde Östersjön. Den statliga havsplaneringen leds av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med berörda nationella myndigheter och landets kustlänsstyrelser. Målsättningen är att genomföra samråd hösten 2017 till våren 2018 och att överlämna förslag till havsplaner till regeringen mars Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen med undantag av fastighetsindelat vatten. Detta innebär att kommunerna och staten har överlappande planeringsansvar i större delen av territorialhavet. Planeringsansvar i havet. Bild: Havs och vattenmyndigheten 5 (15)
6 Interkommunal havsplan för Blekinge Havet och kusten är kopplat till många starka intressen ifrån både stat, näringsliv och allmänhet. Hänsyn behöver bland annat tas till intressen för exempelvis fiske, försvaret, det rörliga friluftslivet och naturvärden. Många av intressena är av utpräglad mellankommunal karaktär och Blekinges kustkommuner ser ett stort värde i att arbeta gemensamt med ett interkommunalt projekt. Länsstyrelsen i Blekinge och biosfärområdet Blekinge Arkipelag tog under hösten 2014 initiativ till interkommunal havsplanering för kustkommunerna i Blekinge. Kommunerna inledde sedan ett arbete under 2015 med att, i samverkan med länsstyrelsen, inventera kunskapsunderlag, undersöka möjligheterna att söka projektmedel och att hitta strukturerna för samarbete för att ta fram en gemensam havsplan i form av fördjupad översiktsplan. Genom att arbeta med kommunal havsplanering parallellt med att de statliga havsplanerna tas fram har kommunerna större möjligheter att påverka dessa. Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner ska vara vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens när havsplanerna antas. Havsoch vattenmyndigheten har därför avsatt pengar till så kallat KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan) för 2016 och Pengarna fördelas till landets kustlänsstyrelser som ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner avser att göra en gemensam ansökan om KOMPIS-bidrag. 6 (15)
7 Projektbeskrivning Projektets syfte Planarbetet syftar till en mellankommunal och regional planering av havet i de fyra kustkommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg i Blekinge län. Havets gränslösa karaktär kräver en helhetssyn, vilket i sin tur ställer krav på samverkan över såväl sektorsintressen som administrativa och geografiska gränser. Arbetet ska resultera i en fördjupad interkommunal översiktsplan för havet i Blekinge, integrerad med den statliga havsplanen för Östersjön. Samspela med den statliga havsplaneringen Östersjöns havsplaneområde är det största av de tre statliga planområdena och sträcker sig från Ålands hav, runt Skånes kust och upp genom Öresund till kommungränsen mellan Helsingborg och Höganäs. I Östersjöns planområde finns 7 länsstyrelser och 30 kommuner, av vilka fyra finns i Blekinge län. Bild: Havs och vattenmyndigheten Indelning av havsplaneområden. Bild: Havs och vattenmyndigheten Östersjöns planområde. De nationella havsplanerna kommer, när de är antagna, att vara vägledande för kommunernas planläggning. Mot denna bakgrund är det viktigt att bedriva en parallell kommunal planering av havet för att uppnå ett samspel med och kunna vara aktivt delaktig i den statliga havsplaneringen. Kommunerna får genom arbetet med den interkommunala havsplanen en bra samlad grund för dialog och påverkan när den 7 (15)
8 statliga planen för Östersjön tas fram. Detta gäller i den zon där det kommunala och statliga planeringsansvaret överlappar varandra men också utanför territorialvattengränsen, i det rent statliga planeringsområdet. Avvägning mellan olika intressen Havet har stor betydelse för bland annat näringslivsutveckling, sjöfart, yrkesfiske, energi men också för friluftsliv, turism och fritidsboende etcetera. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade till med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ur ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt. I plan- och bygglagen beskrivs vad som räknas som allmänna intressen i kommunal planering, bland annat natur- och kulturaspekter, hänsyn till omgivningen samt vissa bestämmelser i miljöbalken. En del av de allmänna intressena är riksintressen enligt miljöbalken. Såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella värden som områden och anläggningar som är av betydelse för ett speciellt nyttjande kan vara utpekade som riksintresse. Även allmänna intressen som inte kan utgöra riksintresse, exempelvis områden för vattenbruk, kan vara viktiga i havsplaneringen. Den interkommunala havsplanen ska redovisa vilka områden som är av riksintresse och andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Planen ska ge uttryck för kommunernas samlade syn på hur havsområdena ska förvaltas och innebär ställningstagande till hur olika allmänna intressen ska tillgodoses. I vissa områden finns överlappande anspråk på riksintressen och olika användning kan vara i konflikt med varandra. I den statliga havsplaneringen ska en noggrann avvägning göras för vad varje enskilt område är mest lämpat för. Här är det viktigt att den interkommunala havsplanen kommer med inspel till den statliga planeringen. Ett riksintresseanspråk behöver inte innebära ett förbud mot andra åtgärder i eller i närheten av området, men dess värden ska skyddas i planeringen. Om det finns motstridiga riksintresseanspråk ska den statliga havsplanen innehålla en avvägning och en prioritering av den användning som bäst främjar en långsiktig hushållning med havet. Havsplanering är en tvärsektoriell rumslig planering där avvägningar görs mellan olika intressen och områden för nyttjande utifrån politiska målsättningar och givna förutsättningar. Den interkommunala havsplanen ska skapa beredskap för framtiden och förebygga konflikter mellan olika intressen. Ge rumsliga förutsättningar för nyttjande och bevarande Havsplanering, på såväl statlig som kommunal nivå, hanterar främst de rumsliga aspekterna. Havsplaneringen har flera rumsliga dimensioner; utrymmet i och på havsbotten, i vattenpelaren samt på havsytan och utrymmet där ovanför. Det handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv ge rumsliga förutsättningar för olika typer av verksamheter eller skydd i havet. 8 (15)
9 Havsplaneringen har flera rumsliga dimensioner. Bild: Havs och vattenmyndigheten Syftet med såväl den statliga som den kommunala planeringen är att tydliggöra hur olika havsområden kan användas, vilket bland annat underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i havet. Planerna blir ett viktigt instrument för utvecklingen av havsanknutna näringar, inte minst genom att öka förutsägbarheten för aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplaneringen förbättrar möjligheterna att ta hänsyn till ekosystemens förutsättningar och trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism. Liksom i de statliga planerna avser kommunerna tillämpa en ekosystemansats i sitt arbete, det vill säga hitta en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Ekosystemansatsen är en internationell strategi och målet är att säkerställa att användningen av ekosystemen sker utan att äventyra deras långsiktiga fortlevnad avseende deras struktur, dynamik och funktion. Planeringsmål Målet är att havsplanen ska leda till en ökad kunskap om havet så att bra avvägda beslut kan fattas. Generellt vet man mycket mer om landområden än om havsbotten och därmed finns ett större kunskapsbehov. Avsikten är att planen ska innehålla rekommendationer för hur havsområdet långsiktigt ska användas för att säkerställa en hållbar användning och nyttjande av våra gemensamma resurser. Statligt havsplaneringsmål Planeringsmålen för den interkommunala havsplanen bör utgå ifrån den statliga havsplaneringens mål. Den övergripande statliga målsättningen är att: Skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbar tillväxt 9 (15)
10 Detta planeringsmål bedöms ansluta väl till de kommunala viljeinriktningarna för havet i de fyra kommunerna. Planeringsmålen i den statliga havsplanen är även att skapa förutsättningar för: - Regional utveckling - Marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster - Hållbar sjöfart - God tillgänglighet - Utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet - Ett yrkesfiske som är hållbart - Försvar och säkerhet Den statliga havsplanen ska även skapa beredskap för: eventuell framtida utvinning av mineraler, för koldioxidlagring samt framtida etablering av hållbart vattenbruk med minimerad negativ miljöpåverkan. Även dessa mål bör ingå i den interkommunala havsplanen. Miljökvalitetsmål Havsplaneringen ska också bidra till uppfyllelse av miljömålen. Av de 16 svenska miljökvalitetsmålen är det främst Hav i Balans samt Levande kust- och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv som är centrala för havsplaneringen. Dessa mål påverkar i större eller mindre omfattning havsplanen. Havsplaneringen är ett verktyg för att anpassa användningen av havet så att utvecklingsbehov tillgodoses samtidigt som miljömålen, inklusive god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen, nås och upprätthålls. Miljökvalitetsmålen beskrivs av ett antal preciseringar. Några preciseringar är särskilt relevanta för havsplaneringen. Det gäller exempelvis bevarade ekosystemtjänster, gynnsam bevarandestatus, hotade arter, fungerande grön infrastruktur, värnande av friluftslivet och bevarade kultur- och naturvärden. Interkommunala mål Projektet har även som mål att skapa former för samverkan mellan kommunerna i projektet och ska resultera i en samsyn på nyttjande och bevarande av kust- och havsområdet, vilket gynnar Blekinge som helhet. Anspråken i havsområdet berör ofta ett större område än en enskild kommun, varför det är en fördel att kommunerna samverkar. Genom att formulera en politisk samsyn på den så kallade "blå tillväxten", det vill säga tillväxten i havsområdet, skapas synergieffekter och gränsöverskridande möjligheter. 10 (15)
11 Avgränsning Tematisk Havs- och vattenmyndigheten tog fram ett kunskapsunderlag i form av en nulägesbeskrivning under i samverkan med kustlänsstyrelser och centrala myndigheter för att inhämta underlag från olika sektorsintressen. Materialet var sedan utgångspunkt för ett inriktningsdokument med avgränsning för miljöbedömning som Havs- och vattenmyndigheten skickade på remiss under halvåret oktober 2015 till mars 2016 till samtliga berörda. I inriktningsdokumentet presenteras de sektorsintressen som de statliga havsplanerna kommer att behandla och avsikten är att den interkommunala havsplanen för Blekinge ska ha samma tematiska avgränsning. De sektorsintressen som kommer att behandlas i planen är: sjöfart, infrastruktur, energi, utvinning och lagring av material, yrkesfiske, vattenbruk och blå bioteknik, försvar, friluftsliv och besöksnäring, kulturmiljö, naturskydd, klimat, säkerhet och risker. Geografisk För de statliga havsplanerna är avgränsningen en nautisk mil från baslinjen ut till och med svensk ekonomisk zon. Den kommunala översiktsplaneringen sträcker sig ut till och med territorialhavet. Det innebär en överlappning av den statliga havsplanen och kommunernas översiktsplaner. Den geografiska avgränsningen för den interkommunala havsplanen kommer att omfatta såväl territorialhavet som del av inre vatten, då många sektorsintressen berör en större del av kommunernas havsområden än bara territorialhavet. Plangränsen anpassas i respektive kommun till rådande planförhållanden. Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg Överlappande område mellan statlig havsplanering och kommunal översiktsplanering. 11 (15)
12 Tidplan Enligt havsplaneringsdirektivet ska de statliga havsplanerna vara upprättade senast den 31 mars Arbetet med den interkommunala planen ger kommunerna en bra möjlighet att påverka utvecklingen inom havsområdet i den riktning man önskar förutsatt att tidplanen anpassas till tidplanen för de nationella planerna. Kommunerna får därmed möjlighet att ta initiativ till att påverka hur havsområdet ska användas och medverka till en hållbar samhällsutveckling. Tidplanen för den interkommunala havsplanen är samordnad med den statliga havsplaneringsprocessen, se bilaga 1. Om det sker förändringar i tidplanen för den statliga havsplaneringsprocessen kommer tidplanen för den interkommunala havsplanen att justeras. Organisation Arbetet med den interkommunala havsplanen drivs av en arbetsgrupp med representanter från varje kommun där också länsstyrelsen medverkar. De kommunala tjänstemännen skriver planhandlingen och länsstyrelsen bidrar med stöd och expertis. Projektledarrollen roterar mellan de fyra kommunerna. Projektet har en styrgrupp på respektive kommun, företrädesvis kommunstyrelsens arbetsutskott. Varje kommun har även en referensgrupp sammansatt av tjänstemän med strategiska funktioner. 12 (15)
13 Resurser Personella resurser Respektive kommun bidrar med planarkitektkompetens om 15 % arbetstid av en heltidstjänst för deltagande i den interkommunala arbetsgruppen. Varje kommun utser även en referensgrupp med tjänstemän som anpassas för respektive kommun, exempelvis inom följande områden: fritid, turism, miljö, hamn och näringsliv. Finansiering Kommunernas översiktsplaner och havsplanen kommer att överlappa från en nautisk mil ut till området där svensk ekonomisk zon tar vid. Då både de statliga havsplanerna och kommunernas översiktsplaner är vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens. Havs- och vattenmyndigheten har därför avsatt pengar till KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan) under 2016 och 2017 för att hjälpa kommunerna att komma igång med sin havsplanering. Havs- och vattenmyndigheten har fördelat bidraget till landets kustlänsstyrelser som i sin tur ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner avser att göra en gemensam ansökan om KOMPIS-bidrag och Blekinge har fått fördelat kr för 2016 och kr för Länsstyrelsen ser gärna att kommunerna söker för en tvåårsperiod eftersom det förenklar bidragshanteringen. Efter avdrag för länsstyrelsens administration om 10 % innebär det ett bidrag på kr under perioden (2016 och 2017). Kommunerna kan söka bidrag från KOMPIS-bidraget för 50 % av projektets kostnad, eller 75 % om det finns särskilda skäl. Bedömning är att det finns särskilda skäl för den interkommunala havsplanen för Blekinge. Personalkostnader för projektet är 15 % arbetstid av en heltidstjänst. Kostnaden per kommun blir därmed kr/år (beräknat på kr för en heltidstjänst). Utöver personalkostnader beräknas projektet ha kostnader på totalt kr för externa tjänster och övriga kostnader (annonsering, lokalhyra, tryckkostnader etcetera). Externa tjänster, kända i dagsläget, är konsulttjänst för miljöbedömning och för kartstöd. Övriga kostnader inträder vid samrådet och utställningen, vilket sker under 2017 respektive KOMPIS-bidraget kommer att användas till i första hand externa tjänster och övriga kostnader och till personalkostnader i den mån det finns utrymme. Exempelvis för 2016, vid en finansiering med KOMPIS-bidrag med 75 %, blir personalkostnaden för respektive kommun ca kr istället för kr. Med KOMPIS-bidrag med 50 % blir personalkostnaden ca kr för respektive kommun. För 2017 är KOMPIS-bidraget kr (efter att länsstyrelsens administration om 10 % dragits bort) och då innehåller projektet andra kostnader som miljöbedömning och samråd. I nuläget finns inget beslut om statligt bidrag för 2018 och 2019, men den statliga havsplaneringsprocessen har förlängts efter att beslut om KOMPIS-bidrag togs. Den interkommunala havsplaneringsprocessen är anpassad efter tidplanen för den statliga havsplaneringen och har därmed också förlängts. 13 (15)
14 Genomförande Processen för att ta fram den interkommunala havsplanen för Blekinge följer Plan- och bygglagens process för framtagandet av en översiktsplan (PBL 3 kap). De olika skedena i processen är samråd, utställning och antagande. Planeringsarbetet bedrivs gemensamt för de fyra kommunerna, men den färdigställda antagandehandlingen ska framläggas för beslut i respektive kommuns fullmäktige för den egna kommunens planområde. Länsstyrelsen är en aktiv part i projektet och bistår med expertis inom sina kunskapsområden. Under hösten 2016 arbetar Länsstyrelsen med att ta fram kunskapsunderlag för havet inom ramen för projektet Marin Grön Infrastruktur. Informationen utgör grund till arbetet med den interkommunala havsplanen. För projektet kommer en behovsbedömning/avgränsning av miljöbedömning att upprättas. Denna tas fram parallellt med samrådshandlingarna och genom externt konsultstöd. I projektet används ett roterande projektledarskap där sammankallande kommun ansvarar för dagordning och nästkommande kommun ansvarar för minnesanteckningar. Arbetsuppgifter fördelas till samtliga kommuner. För handlingar används ett molnbaserat projektverktyg (SharePoint) där de gemensamma handlingarna kan sparas och hanteras. 14 (15)
15 15 (15)
Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
Läs merPlanprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
Läs merJIIL Stockholms läns landsting i (G)
JIIL Stockholms läns landsting i (G) Tillväxt- och reglonplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN 2015-0157 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen
Läs merHavsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
Läs merHavsplanering. till glädje och nytta för alla
Havsplanering till glädje och nytta för alla 2012-04-02 1 Varför havsplanering? Nuläget: Miljötillståndet är inte hållbart och försämras. Anspråken ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk
Läs merHavsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering
Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen
Läs merFörslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling
1 (6) Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling Ärendebeskrivning Region Stockholm har beretts möjlighet att yttra sig över förslag
Läs merVad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder
Läs merYttrande över förslag till havsplan för Östersjön
2018-04-22 Handläggare Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen 396-18 2017KS/0086 Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering Yttrande över förslag till havsplan för Östersjön Enligt Havs-
Läs merUtveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla
Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The
Läs merHavsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
Läs merPROTOKOLL Kommunstyrelsen Plats och tid Asarumssalen, klockan 13:30 16:10, ajournering kl 15:40 15:00
sid 1 av 5 Plats och tid Asarumssalen, klockan 13:30 16:10, ajournering kl 15:40 15:00 Beslutande: Per-Ola Mattsson Ordförande (S) Elin Petersson Ledamot (M) Annika Westerlund 1:e vice ordförande (S) Gertrud
Läs merKALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Datum Kommunstyrelsen kallas till sammanträde, temadag T1 Datum och tid: kl. 08:30 Plats: Nämndhus
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 2019-05-23 Kommunstyrelsen kallas till sammanträde, temadag T1 och tid: 2019-05-29 kl. 08:30 Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun, lokal Landsort Vid förhinder kontakta: Sanna
Läs merMarint centrum. där havet är en tillgång
Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum
Läs merMånga ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,
Läs merKommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009
Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering
Läs merYttrande över samrådsförslag för Havsplan Östersjön
1 (8) Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag för Havsplan Östersjön Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har av Havs- och vattenmyndigheten beretts
Läs merEn sammanfattning av HAVSPLAN
En sammanfattning av HAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER Sölvesborgs kommun - Karlshamns kommun Ronneby kommun - Karlskrona kommun Samrådsversion 2018-01-08 Sammanfattning av Blekinges havsplan Det här
Läs merSamrådet om Sveriges första havsplaner 15 februari 15 augusti, 2018
Samrådet om Sveriges första havsplaner 15 februari 15 augusti, 2018 Ingela Isaksson, Regional samordnare havsplaneområde Västerhavet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Västra Götaland, Halland & Skåne Tre
Läs merHur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merYttrande över promemoria Hushållning med havsområden
YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans
Läs merHushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet
PM 2013: RVI (Dnr 001-1617/2013) Hushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Hushållning med havsområden
Läs merHavsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne
Havsplanering Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götaland, Halland & Skåne Foto: Markus Klingberg Mat, hälsa, transport, rekreation, pengar 2 Samordnande länsstyrelser 14 kustlänsstyrelser
Läs merNytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen
Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen
Läs merInformation om KOMPIS-bidraget för att stödja den kommunala översiktsplaneringen i havet
MEDDELANDE 1(5) 2016-03-15 Dnr 400-7530-16 Till Skånes kustkommuner Information om KOMPIS-bidraget för att stödja den kommunala översiktsplaneringen i havet KOMPIS kommunal planering i (statlig) samverkan
Läs merNationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu?
Nationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu? Sveriges kommuner och landsting, 16 okt. 2017 Thomas Johansson Bakomliggande orsaker för fysisk planering av havet Enkla svaret: Utvecklade
Läs merHushållning med havsområden
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MJU24 Hushållning med havsområden Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2013/14: 186 Hushållning med havsområden
Läs merSÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING
SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING över miljöbedömningen av Blå översiktsplan för norra Bohuslän fördjupad översiktsplan för havsområdena i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner Vad är en särskild sammanställning?
Läs merYttrande över promemorian Hushållning med havsområden och remissen om havsplanering och integrerad kustförvaltning
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-11-27 Landstingsstyrelsen] 13*12-0 5 80012 Yttrande över promemorian Hushållning med havsområden och remissen om havsplanering och
Läs merSå kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson
Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra Anette Johansson anette.johansson@boverket.se HaV:s åtgärder i åtgärdsprogrammet för havsmiljön 2015-12-14 Åtgärdsprogrammet för
Läs merBlå ÖP med MariIm näringslivsstrategi
Blå ÖP med MariIm näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart ny6ja vår gemensamma resurs! E# samarbete mellan Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner samt Länsstyrelsen i Västra Götaland
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Västerhavet Samrådshandling
Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Västerhavet Samrådshandling Havs- och vattenmyndigheten 2018 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2018-04-10 Ansvarig utgivare: Björn Sjöberg Kontaktperson
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs merPlanering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Läs merStöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem
SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och
Läs merKarlshamns KALLELSE Sida 1(1) kommun
Karlshamns KALLELSE Sida 1(1) kommun Kommunstyrelsen Datum: 2018-02-06 Tid: 13:30 Plats: Rådhuset, Asarumssalen Kl 14:00, föredragning ärende 4. Partneringupphandling Joakim Svanhall, KABO Kl 14:30, föredragning
Läs merHavsbaserad vindkraft en analys av samhällsekonomi och marknadspotential (dnr M2017/00518/Ee)
2017-05-24 400-9525-2017 1(5) Gunnar Åkerlund Samhällsavdelningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Havsbaserad vindkraft en analys av samhällsekonomi
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSamarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merStat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merHAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER
Har du synpunkter på havsplanen? Vi mottar dina synpunkter skriftligen, senast 2019-09-08. Det går bra att mejla eller skicka in dina synpunkter som ett brev på posten. Se adresser nedan. Samrådet genomförs
Läs merRegeringens proposition 2013/14:186
Regeringens proposition 2013/14:186 Hushållning med havsområden Prop. 2013/14:186 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)
Läs merDetta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll
Ver 1(5) Datum 2015-03-03 Detta är Kattegatts kustvattenråd Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Geografiskt område... 2 3. Kustvattenrådets syfte... 3 4. Organisation... 3 4.1 Deltagare i Kattegatts kustvattenråd...
Läs merFörslag till havsplan för Östersjön - Yttrande Ärende 13 KS 2018/170
Förslag till havsplan för Östersjön - Yttrande Ärende 13 KS 2018/170 Sida 156 av 458 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-06-01 Dnr: KS 2018/170 Kommunstyrelsen Förslag till havsplan för Östersjön Förslag till beslut
Läs merÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Läs merKonsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Läs merInformation från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Läs merPM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Läs mer3 svenska havsplaner
Sjösättning av utkast för dialog i tidigt skede Malmö, 2016-12-06 3 svenska havsplaner som ska bidra till konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning,
Läs merHAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING 2018-01-08 HAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER Ändring av översiktsplaner avseende havsområdet Sölvesborgs kommun - Karlshamns kommun Ronneby kommun - Karlskrona kommun PLANBESKRIVNING
Läs merÖversiktsplan med maritim näringslivsstrategi
Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Strategisk plan för besöksnäringen TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO Länsstyrelsen Västerbotten Inspirationsdag
Läs merHushållning med havsområden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Hushållning med havsområden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2014 Lena Ek Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar
Läs merBlå ÖP. Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO. KUSTLIV Göteborg
Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Kustzonsprojektet Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden Hav möter Land Suscod, Ren kust
Läs merAntagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Östersjön. Samrådshandling
Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling Havs- och vattenmyndigheten 2018 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2018-04-10 Ansvarig utgivare: Björn Sjöberg Kontaktperson
Läs merFörslag till inriktning för havsplaneringen
Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen Dnr 3779-14 Havs- och vattenmyndighetens samrådshandling Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-09-01 Ansvarig utgivare:
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSammanställning beviljade KOMPIS-ansökningar 2016 Bidrag till kommunal kust- och havsplanering
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län Sammanställning beviljade
Läs merRegional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Läs merFrån A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merRiksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier
Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring
Läs mer5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD
5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merRiksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merSammanställning beviljade KOMPIS-ansökningar 2016 Bidrag till kommunal kust- och havsplanering
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län Sammanställning beviljade
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merBlå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm
Läs merUtredningens tänkta förslag till planeringssystem för havet
Promemoria bilaga till program 2010 08 30 Dnr 61/F4/2010 Havsplaneringsutredningen M 2009:03 Huvudsekreterare Mikael Cullberg Telefon 031-701 53 51 Telefax 031-774 11 18 E-post mikael.cullberg@environment.ministry.se
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merPlanering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merFörslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet
PM 2013: RVI (Dnr 001-1622/2013) Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merHAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2019-03-29 HAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER Ändring av översiktsplaner avseende havsområdet i Sölvesborgs kommun - Karlshamns kommun Ronneby kommun - Karlskrona kommun PLANBESKRIVNING
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning Havsplan Östersjön
Miljökonsekvensbeskrivning Havsplan Östersjön Diskussionsunderlag i tidigt skede. version 1.1 datum 2017-02-10 Havs- och vattenmyndigheten 2017 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-02-10 Ansvarig utgivare:
Läs merRiksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL
Riksintressen mm Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL Allmänna intressen Riksintressen Stora opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga Jord och skogsbruk Rennäring,
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Bottniska viken. Samrådshandling
Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Bottniska viken Samrådshandling Havs- och vattenmyndigheten 2018 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2018-04-10 Ansvarig utgivare: Björn Sjöberg Kontaktperson
Läs merAlternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,
Östersjön Alternativ Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, yrkesfiske Söder om Skåne energi, försvar, sjöfart Hoburgs bank natur, sjöfart Norra Midsjöbanken energi, försvar, natur, sjöfart Södra Midsjöbanken
Läs merRemissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen
Er referens Dnr 3779-14 Havs-och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen Mall-id: MEP-0011, 2014-10-21 Sammanfattning
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby
Vind dialogen 2011 Bengt Larsén, Ted Kransby Innehåll Politiken bakom satsningen Planeringsstödet Vad har planerats? Nya PBL, begrepp och definitioner Elnät och nationell havsplanering Vad händer under
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merNorra Bohuslän. Skärgårdskonferens landstingshuset Carl Dahlberg
Norra Bohuslän Skärgårdskonferens landstingshuset 170317 Carl Dahlberg Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart nyttja vår gemensamma resurs! Ett samarbete mellan Strömstad,
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merBoverket. Yttrande. Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering Box Il Göteborg
Boverket Myndigheten för samhällsplanenng, byggande och boende Yttrande Datum 2018-06-19 3.1.2 Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering Box Il 930 40439 Göteborg havochvatten@havochvatten.se
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs mer