Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans utformning utvecklas i ett regeringsuppdrag. Länsstyrelsen föreslår liksom havsplaneutredningen att olika geografiska delar av en havsplan ska kunna redovisas med olika detaljeringsgrad. För att uppnå hållbara ekosystem i havet anser Länsstyrelsen att även innehållet i översikts- och regionplaner i kustzonen behöver utvecklas och samordnas med havsplanerna. För att förvaltningen av haven ska bli tillräckligt adaptiv, anser Länsstyrelsen att havsplanerna ska gälla ett på förhand bestämt maximalt antal år, alternativt att planernas aktualitet ska prövas efter ett reglerat antal år. Länsstyrelsen anser att nuvarande kunskapsunderlag är otillräckliga för långtgående ställningstaganden avseende havsområdenas användning. Länsstyrelsen efterlyser en snabb framställning av nya underlag innan havsplanerna antas. Det behövs särskild finansiering för framtagande av kunskapsunderlag om djup, bottenbeskaffenhet, biologiska värden, mm. Havsplaneringsförordningen måste tydliggöra att samråd enligt 8 avser förslag till havsplaner som sådana samt med vilka Havs- och vattenmyndigheten ska samråda. Förordningen bör också förtydligas så att allmänheten ges skälig eller rimlig tid att yttra sig över havsplanen. Författningsförslaget är otydligt avseende vilken status som föreslagna föreskrifter om restriktioner och förbud kommer att innebära i förhållande till annan lagstiftning, såväl plan- och bygglagen, PBL, som miljöbalken, MB. Resurstilldelningen för uppdraget till och mellan länen bör ses över om högt ställda målsättningar ska säkerställas. Frågan om hushållning med havsområdet i Stockholms län är mycket komplex och uppdraget kräver en stor arbetsinsats. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (5) Synpunkter Generella Länsstyrelsen anser liksom i tidigare remissvar på havsplaneringsutredningens betänkande Planering på djupet fysisk planering av havet (SOU 2010:91) att havsplanernas syften är bra. Eftersom anspråken på haven ökar behövs vägledande verktyg för hushållning med havet och långsiktigt hållbar utveckling på en övergripande regional-nationell nivå. Det är emellertid fortfarande oklart hur havsplaneringen kommer att fungera i praktiken. Länsstyrelsen efterlyser ett arbete med att utveckla modeller för en havsplans närmare utformning i olika situationer, dvs. en försöksverksamhet i likhet med då en ny planering enligt PBL introducerades. Detta är särskilt angeläget om målsättningen samtidigt är att statlig havsplanering ska kunna vara förebild för kommunerna att utveckla sin översiktsplanering inom övriga kustområden. Länsstyrelsen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ges ett sådant uppdrag i samarbete med Boverket och någon länsstyrelse och kommun. Promemorian slår fast att det är avgörande för tillämpningen av ekosystemansatsen i havsplanering att förstå ekosystemens betydelse och värde. Detta överensstämmer med Länsstyrelsens uppfattning. Därför anser Länsstyrelsen att det är vanskligt att göra långtgående ställningstaganden avseende havsområdenas användning baserat på dagens till stora delar mycket bristfälliga underlag. Enligt Länsstyrelsens uppfattning kan havsplanernas syften om hushållning och hållbarhet därför inte säkerställas under de närmsta åren. Länsstyrelsen hoppas därför att havsplaneringen driver på en snabb framställning av nya och behövliga kunskapsunderlag redan innan havsplanerna antas. För att kunna genomföra havsplanering på ett bra sätt och utgå från ekosystemansatsen behövs ett antal grundläggande underlag, som exempelvis mer detaljerad bottentopografi (djup) och bottensubstrat, men även översiktligt vattenkemi och vissa biologiska data. I nuläget saknas dessa underlag för Stockholms läns havsplaneringsområde. Nya ännu helt obeskrivna livsmiljöer kan också finnas. Specifika 2.1 Förslag till havsplaneringsförordning Länsstyrelsen anser att det ska vara möjligt att med stöd av förordningen kunna göra ändringar i vissa delar av havsplanerna på samma sätt som 3 kap PBL (2010:900) ger stöd för ändringar av de kommunomfattande översiktsplanerna genom fördjupningar eller tillägg. En ändring i en viss del av havsplanen ska kunna redovisas med en annan detaljeringsgrad än havsplanen i övrigt. Detta ligger i linje med havsplaneringsutredningens förslag.

3 3 (5) 4.1 Havsplanernas grundläggande uppgifter Eftersom kustzonen påverkar havet i mycket stor utsträckning och kustzonen inte inkluderas av havsplanerna, är planernas övergripande syften om hushållning och hållbarhet av havet svåra att uppnå. Länsstyrelsen menar att havsplaneringens övergripande syften endast uppnås om även kommunernas översiktsplaner i större uträckning hanterar vattenområden ut till havsplaneområdena, och att översiktsplanerna blir någorlunda samspelta med havsplanerna, även för vattenområden som inte inkluderas i havsplaneområdena. Det behöver därför ske en tydlig och uttalad utveckling av översiktplanernas innehåll. Av den anledningen ser Länsstyrelsen också betydelsen av kommunernas delaktighet i havsplaneringen, något som tyvärr inte uttalas specifikt i promemorian utöver vad som framgår i fråga om samråd om föreskrifter i 8 a havsplaneringsförordningen. På motsvarande sätt har regionplaneorganet i Stockholms län en viktig roll att fylla, och framtida regionala utvecklingsplaner bör därför med fördel hantera fler havsanknutna frågor och ett större vattenområde som är samordnat med havsplanen. Länsstyrelsen håller med om behovet av ett väl förankrat och samordnat underlag för övergripande beslut om användningen av havsområdena. Havsplanerna kommer säkert att bidra till ökad kunskap om havsområdena, även om det fortfarande finns många kunskapsluckor som måste fyllas. Länsstyrelsen vill dock betona att förstärkt kunskap som belyser värden säkert också kommer att öka intresset för havsområden och därigenom initialt accentuera intressekonflikter och behov av tillståndsprövningar, likväl som att möjliggöra maximal samexistens av olika intressen. Ökad kunskap om havsområdenas värden kan emellertid också skapa incitament för kommuner och statliga myndigheter att engagera sig mer i havsplanering. Tanken med havsplanerna är bl.a. att tillståndsprövning underlättas. Dock förutsätter detta att det finns tillräckligt med underlag för att pröva anspråk, vilket Länsstyrelsen bedömer inte är fallet i dagsläget. Kunskapsunderlagen för områden som inkluderas av havsplanerna är mycket bristfälliga, särskilt med avseende på biologiska värden och andra naturresurser, och det kommer att ta tid att bygga upp kunskapen Planeringsprocessen ska regleras i en havsplaneringsförordning I underlagsskedet anges länsstyrelsens samt Havs- och vattenmyndighetens roll att ställa samman och ta fram nytt planeringsunderlag. Att ta fram helt nya planeringsunderlag bedömer Länsstyrelsen blir kostsamt. Länsstyrelsen anser att även en lösning på finansieringen av detta behöver preciseras. Som Länsstyrelsen tolkar havsplaneringsförordningen så avses samråd med myndigheter och andra att regleras i förordningens 8. Länsstyrelsen menar dock att 8 genom hänvisning till 6 kap och 22 MB endast reglerar samråd om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar och inte förslaget till

4 4 (5) havsplan som sådan. Det är också viktigt att lagstiftningen är tydlig med vilka som Havs- och vattenmyndigheten ska samråda. Förordningen bör därför förtydligas i denna del så att det framgår att myndigheten ska samråda om ett förslag till havsplan med länsstyrelser, berörda kommuner, andra myndigheter, regionplaneorgan, angränsande länder m.fl. För att säkra att allmänheten ges en reell möjlighet att yttra sig över havsplanen bör förordningen förtydligas så att det i 9 istället för viss tid anges skälig eller rimlig tid Uppföljning Med tanke på kontinuerliga förändringar i samhället och ekosystemen anser Länsstyrelsen liksom promemorian att en adaptiv förvaltning och möjligheten att revidera havsplaner är bra. Dock är det svårt att bedöma hur den adaptiva förvaltningen kommer att fungera i praktiken. Det är även oklart hur ekosystemens hållbarhet kommer att bedömas och vara styrande. Länsstyrelsen ser med anledning av detta att havsplanernas uppföljning och översyn behöver regleras tydligare i havsplaneringsförordningen. Till skillnad från promemorian anser Länsstyrelsen att det är en fördel om det av förordningen framgår att planen gäller ett på förhand bestämt maximalt antal år, på samma vis som gäller för regionplaner enligt 7 kap. 10 PBL. Alternativt kan förordningen reglera att planens aktualitet ska prövas efter ett reglerat antal år, på samma vis som gäller för översiktsplaner enligt 3 kap. 27 PBL. 8. Havsplanen och planering med stöd av plan- och bygglagen Den föreslagna författningslösningen innebär oklarheter i fråga om hur förslaget förhåller sig till annan lagstiftning, såväl PBL som MB, i de fall kommuner planlägger med detaljplan i strid med havsplanen inom territorialhavet. Lagförslaget är svårtolkat, framför allt vad gäller kopplingen till PBL och det är otydligt hur översiktsplaner och detaljplaner ska grundas på den vägledning som havsplanen ger. Länsstyrelsen önskar därför ett förtydligande på denna punkt och anser att det är lämpligt att förslaget omarbetas så att det blir en tydlig koppling mellan PBL och havsplanen i enlighet med de förslag som fanns i SOU 2010:91. Parallella system underlättar inte planering och prövning. Dessutom är relationen till MB och huruvida havsplanerna ska tillämpas vid prövning av ärenden i MB mycket oklar. Förhållandet mellan MB (t.ex. kap. 2) och havsplaneringsförordningen måste utredas vidare Statsfinansiella kostnader och besparingar Länsstyrelsen anser att havsområdenas komplexitet och arbetsinsats är ojämnt fördelade mellan länen. Detta bör uppmärksammas och hanteras. Redan i Länsstyrelsens remissvar på havsplaneringsutredningens betänkande Planering på djupet fysisk planering av havet (SOU 2010:91) ifrågasattes fördelningen av resurser till och mellan länen. Stockholms län, inkluderat skärgården som består av cirka öar, har ca 25 % av Östersjöns strandlinje

5 5 (5) och ca 20 % av landets befolkning med därtill många havsanknutna verksamheter och aktiviteter. Stockholms län har också många kustkommuner att hantera. Frågan om hushållning med havsområden innebär nya arbetsuppgifter för Länsstyrelsen i Stockholm. Uppdraget för länet är dessutom komplext och kräver en stor arbetsinsats. Enligt vår bedömning kommer arbetet med planeringsprocessen att kräva betydligt större insatser än idag. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektör Anette Scheibe Lorentzi. I den slutliga handläggningen har även deltagit miljödirektör Göran Åström, samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Holmquist, landsbygdsdirektör Ewa Merkel, förvaltningsdirektör Åsa Ryding samt handläggaren Ingrid Nordemar, föredragande. Anette Scheibe Lorentzi Ingrid Nordemar