Digital- och datorteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital- och datorteknik"

Transkript

1 LEU Digital- och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad 6 september, Digital- och datorteknik Föreläsning # Biträdande professor Jan Jonsson SP- och PS-form: Vid förra föreläsningen konstaterade vi att fnktionen hos en krets kan ttrckas på två olika former: Som en smma av prodkter, SP-form, även kallad disjnktiv form. Eempel: ttrcket +z är på SP-form. Som en prodkt av smmor, PS-form, även kallad konjnktiv form. Eempel: ttrcket (+)(+z) är på PS-form. SP-form och PS-form för samma fnktion är alltså ekvivalenta, så endera formen kan väljas. Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Mintermer och matermer: Utgående från fnktionstabellen för en given Boolesk fnktion är det möjligt att härleda fnktionens SP-form respektive PS-form: För SP-form skall vi identifiera de rader i tabellen som har ett fnktionsvärde lika med. Den nika prodkten av invariabler för en sådan rad kallas för en minterm. Smman av alla mintermer kallas för SP normal form. För PS-form skall vi identifiera de rader i tabellen som har ett fnktionsvärde lika med. Den nika smman av invariabler för en sådan rad kallas för en materm. Prodkten av alla matermer kallas för PS normal form. Samtliga mintermer och matermer för tre variabler: Minterm z z z z z z z z Är om z Materm + + z + + z + + z + + z + + z + + z + + z + + z Är om z

2 LEU Digital- och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad 6 september, Karnaghminimering Ta fram PS normal form för ( + )( + z) Minimering av Booleska fnktioner: Om vi inte är nöjda med den lösning som ges av fnktionens SP normal form eller PS normal form, kan vi härleda ett minimalt ttrck genom Karnaghminimering. Denna metod bgger på att man för in fnktionstabellen i en matris (Karnaghdiagram) med invariablernas olika värden längs rader och kolmner. Varje rta i matrisen representerar fnktionsvärdet för en minterm (för SP form) eller en materm (för PS form). Karnaghminimering Minimering av Booleska fnktioner: För att ge möjlighet till effektiv eliminering av onödiga variabler skall intilliggande rader respektive kolmner representera termer ordnade enligt Gra-kod, d v s de skiljer sig åt i en bitposition. Ringa in så stora grpper av :or (för SP form) eller :or (för PS form) som möjligt, och ta fram ttrcken för dessa. Gör Karnaghminimering på PS normal form för ( + )( + z) De grndläggande logikoperationerna: INVERTERARE (ICKE, NOT) ELLER (OR) OCH (AND) = = ( + ) = ( )

3 LEU Digital- och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad 6 september, på riktigt : Under 9-talet användes tre olika tper av komponenter för att realisera logikgrindar: Reläer Elektronrör Transistorer Gemensamt för dessa komponenter är att de har en strsignal som öppnar och stänger en grind som reglerar ett annat signalflöde. Likt en vattenventil, fast med elektronisk strning av elektriska signaler. Reläer: Strsignal på ger ström genom en spole som aktiverar en elektromagnet. Denna maniplerar en strömbrtare som kan användas för att öppna och stänga förbindelsen mellan A och B. A B strsignal Elektronrör: Strsignal på lägger ett elektriskt fält på ett galler ( grid ) som påverkar den ström som släpps igenom mellan katod och anod. Gallret kan alltså öppna och stänga förbindelsen mellan A och B. Transistor (nmos): Strsignal på lägger ett positivt elektriskt fält på en grind ( gate ) varpå en ledande kanal i kiselsbstratet öppnas pp. en kan alltså öppna och stänga förbindelsen mellan A och B. A strsignal B nmos B A strsignal pmos pmos-transistorn fngerar på ett liknande sätt men har inverterad logik.

4 d av på de större indikatorerna till höger pplarna (ljsgl bakgrnd) kan d klicka på för att ändra rna hos grindarnas ingångar. garnas nivåer kan avläsas på de små indikatorerna omedelbart nster om varje grind. AND garnas nivåer läser d av på de större indikatorerna till höger spektive grind. ift. ELLER (OR) på riktigt : iv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner OR och deras kanaler stängs. era, med hjälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas i ol-kolmnen i tabellen. Fll i fnktionstabellen Samtidigt ges till samma höger. insignal till de två r fnktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och fiera motsvarande CMOS-koppling Detta (figr gör att i signalen marginalen) w =. Vi ser att de två transistorerna till höger sltligen grindens engelska namn. tgör en inverterare, vilket innebär att Smbol tsignalen = Fnktionstabell Uppgift. LEU Digital- och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad 6 september, sekvensnät Grndläggande logikfnktioner Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner RUTGÅVA -Arbetsbok för DigiFlisp LÄRARUTGÅVA -Arbetsbok för DigiFlisp mlatorn, logikfnktionerna som visas i Verifiera, med hjälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas i len. Fll i fnktionstabellen till höger. Smbol-kolmnen i tabellen. Fll i fnktionstabellen till höger. na med dina resltat från Uppgift. och Jämför fnktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och ar ar MOS-koppling (figr i marginalen) identifiera motsvarande CMOS-koppling (figr i marginalen) Inverterare (ICKE, NOT) på riktigt : Inverterare (ICKE, NOT) på riktigt : ngelska namn. Insignal på ( = ) lägger ett Ange positivt sltligen elektriskt fält grindens på nedre engelska namn. Insignal av ( = ) tar bort det positiva elektriskt fältet på den transistorns (nmos) grind varpå dess kanal öppnas och släpper nedre transistorns (nmos) grind varpå dess kanal stängs och CMOSoppling realiserar logikfnktioner och är de bggstenar vi använder ar igenom Fnktionstabell den logiska signalen till tsignal Smbol. realiserar logikfnktioner och är de bggstenar vi använder förhindrar Fnktionstabell att den logiska signalen når tsignal. ar Samtidigt ges samma insignal till tt (-) illstrera större och större logikblock som så småningom för att den övre transistorn (pmos) vars (-) illstrera större och större logikblock Samtidigt som ges samma så småningom insignal till den övre transistorn (pmos) vars erar i en komplett dator. reslterar i en komplett dator. inverterade logik gör att dess kanal inverterade logik gör att dess kanal stängs, och förhindrar att den öppnas och släpper igenom den Enkla grindar. Enkla grindar logiska signalen når tsignal. logiska signalen till tsignal. latorns v: NOT Resltat: = ger tsignalen = I simlatorns v: NOT Resltat: = ger tsignalen = iv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner. Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner. grindar som realiserar de grndläggande logikfnktionerna. finns grindar som realiserar de grndläggande logikfnktionerna. (-) Utgångarnas nivåer läser d av på de större indikatorerna till höger om respektive grind. Om båda insignalen är av ( = och = ) tas det positiva elektriskt fältet bort på de två nmos-transistorernas grindar pmos-transistorerna vars inverterade logik gör att deras kanaler öppnas. 6 Omkopplarna (ljsgl bakgrnd) kan d klicka på för att ändra nivåerna hos grindarnas ingångar. Ingångarnas nivåer kan avläsas på de små indikatorerna omedelbart till vänster om varje grind. AND Utgångarnas nivåer läser d av på de större indikatorerna till höger om respektive grind. Uppgift. ELLER (OR) på riktigt : Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner OR varpå dess kanal öppnas pp. Verifiera, med hjälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas i Smbol-kolmnen i tabellen. Fll i fnktionstabellen Samtidigt ges till samma höger. insignal till den övre Om den övre insignalen slås på ( = ) läggs ett positivt elektriskt fält på den vänstra nmos-transistorns grind pmos-transistorn vars inverterade logik gör att dess kanal stängs. Jämför fnktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och identifiera motsvarande CMOS-koppling Detta (figr gör att i signalen marginalen) w =. w Vi ser att de två transistorerna till höger Ange sltligen grindens engelska namn. tgör en inverterare, vilket innebär att Smbol tsignalen = Fnktionstabell (-) Notera att samma resltat erhålls för =. w NOT NOT

5 Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner rar, med logikfnktioner hjälp av simlatorn, och är logikfnktionerna de bggstenar vi som använder visas i ar Verifiera, realiserar med logikfnktioner hjälp av simlatorn, och är logikfnktionerna de bggstenar vi som använder visas i a olmnen större och i tabellen. större LEU Fll logikblock i fnktionstabellen Digital- som så och småningom till datorteknik, höger. Chalmers, /6 för att Smbol-kolmnen illstrera större Föreläsning och i tabellen. större # Fll logikblock i fnktionstabellen som så småningom till höger. omplett dator. Uppdaterad 6 september, reslterar i en komplett dator. nktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och Jämför fnktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och a motsvarande CMOS-koppling (figr i marginalen) identifiera motsvarande CMOS-koppling (figr i marginalen) rindar (-) ljsgl bakgrnd) kan d klicka OCH på (AND) för att på ändra riktigt : Omkopplarna (ljsgl bakgrnd) kan d klicka OCH på (AND) för att på ändra riktigt : ndarnas ingångar. nivåerna hos grindarnas ingångar. Om båda insignalen är på ( = och = ) läggs ett NOT positivt elektriskt fält på de två nmos-transistorernas NOT åer kan avläsas på de små indikatorerna omedelbart Ingångarnas nivåer kan avläsas på de små indikatorerna omedelbart grindar och deras kanaler öppnas. varpå dess kanal stängs. arje grind. till vänster om varje grind. r de bggstenar vi använder Samtidigt ges samma ar insignal realiserar till de två logikfnktioner och är de bggstenar vi använder våer ikblock läser som d så av småningom på de större indikatorerna pmos-transistorerna till för höger att vars illstrera inverterade större Utgångarnas och större logikblock nivåer läser som d så av småningom på de större indikatorerna till höger rind. logik gör att deras reslterar kanaler stängs. i en komplett dator. om respektive grind. w Detta gör att signalen w =. Detta gör att signalen w =. Vi ser att de två transistorerna. Enkla till grindar Uppgift. höger AND tgör en inverterare, vilket innebär att AND I simlatorns v: tsignalen = tsignalen = ndläggande atorik och sekvensnät logikfnktioner. Grndläggande logikfnktioner Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Arkiv Kombinatorik Grndläggande och sekvensnät logikfnktioner. Grndläggande logikfnktioner ande logikfnktionerna. finns grindar som realiserar de grndläggande logikfnktionerna. jälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas i Verifiera, med hjälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas d i en i klicka tabellen. på Fll för i att fnktionstabellen ändra till höger. Omkopplarna (ljsgl bakgrnd) Smbol-kolmnen kan d i klicka tabellen. på Fll för i att fnktionstabellen ändra till höger. nivåerna hos grindarnas ingångar. stabellerna med dina resltat från Uppgift. och Jämför fnktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och OR OR varande må indikatorerna CMOS-koppling omedelbart (figr i marginalen) Ingångarnas nivåer kan identifiera avläsas på motsvarande små indikatorerna CMOS-koppling omedelbart (figr i marginalen) till vänster om varje grind. rindens engelska namn. Ange sltligen grindens engelska namn. törre indikatorerna till höger Utgångarnas nivåer läser d av på de större indikatorerna till höger Fnktionstabell Smbol Fnktionstabell om respektive grind. tligen p : grindens engelska namn. LÄRARUTGÅVA -Arbetsbok I simlatorns för Ange DigiFlisp sltligen v: grindens engelska namn. mbol atorik och sekvensnät koppling Grndläggande logikfnktioner. Fnktionstabell Arkiv Kombinatorik Smbol och sekvensnät CMOS- Grndläggande logikfnktioner. m realiserar de grndläggande logikfnktionerna. finns grindar som realiserar de grndläggande logikfnktionerna. (-) ndläggande logikfnktioner NOT fnktionerna som visas i ionstabellen till höger. ltat från Uppgift. och (figr i marginalen) logiknamn). AND rind iknamn) OT Fnktionstabell OR Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner Uppgift. NOR och NAND: Vi såg att det vid realisering av ELLER- och OCH-grinden med transistorer sitter Arkiv en inverterare Kombinatorik på grindens och sekvensnät tgång. 6 Grndläggande logikfnktioner NOT Detta gör att realisering av grindnät i många sammanhang kan kräva onödigt Verifiera, många transistorer. med hjälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas i Inverterare Smbol-kolmnen i tabellen. Fll i fnktionstabellen till höger. Inverterare Jämför fnktionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och identifiera motsvarande CMOS-koppling (figr i marginalen) Ange sltligen grindens engelska namn. AND Smbol Fnktionstabell ar. Enkla grindar (-) NOT (-) (-) OR Fnktionstabell Om den övre insignalen slås av ( = ) tas det positiva elektriskt fältet bort på den nedre nmos-transistorns grind Samtidigt ges samma insignal till den vänstra pmos-transistorn vars inverterade logik gör att dess kanal öppnas. Vi ser att de två transistorerna till höger tgör en inverterare, vilket innebär att Notera att samma resltat erhålls för =. NOR och NAND: Av det skälet brkar man istället använda de negerade logiska fnktionerna som grndläggande bggblock. Dessa bggblock kallas för NOR- respektive NAND-grind. NOR-grind w NAND-grind

6 tionstabellerna med dina resltat från Uppgift. och otsvarande CMOS-koppling (figr i marginalen) I simlatorns NOT v: Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner. finns grindar som realiserar de grndläggande logikfnktionerna. Omkopplarna (ljsgl bakgrnd) kan d klicka på för att ändra nivåerna hos grindarnas ingångar. AND Ingångarnas nivåer kan avläsas på de små indikatorerna omedelbart till vänster om varje grind. Utgångarnas nivåer läser d av på de större indikatorerna till höger NOR om respektive grind. ( negated OR ) NAND ( negated AND ) Uppgift. OR Arkiv Kombinatorik och sekvensnät Grndläggande logikfnktioner Verifiera, med hjälp av simlatorn, logikfnktionerna som visas i Smbol-kolmnen i tabellen. Fll i fnktionstabellen till höger. Jämför fnktionstabellerna med dina resltat = från ( + Uppgift ). och = ( ) identifiera motsvarande CMOS-koppling (figr i marginalen) Ange sltligen grindens engelska namn. Smbol Vi skall till NAND-logik, och grindnät på PS-form (OR/AND- senare visa hr man enkelt Fnktionstabell kan översätta grindnät på SP-form (AND/OR-logik) (-) logik) till NOR-logik. På så sätt får grindnätet färre transistorer, och blir desstom snabbare. n grindens engelska namn. ol för att illstrera större och större logikblock som så småningom ar realiserar Fnktionstabell logikfnktioner och är de bggstenar vi använder (-) LEU reslterar i en komplett Digital- dator. och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad. Enkla grindar 6 september, NOT AND OR 6 6

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #4 Biträdande professor Jan Jonsson Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola SP- och PS-form: Boolesk algebra Vid förra föreläsningen

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Från data till digitala byggblock: Krsens inledande föreläsningarna

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #5 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad är ett bra grindnät? De egenskaper som betraktas som

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens

Läs mer

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010 EDA45 - Digital och Datorteknik 29/2 EDA 45 - Digital och Datorteknik 29/2, lärobokens kapitel 3 Ur innehållet: Satslogik och Boolesk algebra Grindar Funktionstabell Binär evaluering Normal orm/förenklad

Läs mer

EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

EDA Digital och Datorteknik 2010/2011 EDA45 - Digital och Datorteknik 2/2 EDA 45 - Digital och Datorteknik 2/2, lärobokens kapitel 3 Ur innehållet: Satslogik och Boolesk algebra Grindar Funktionstabell Binär evaluering Normal orm/förenklad

Läs mer

Switchnätsalgebra. Negation, ICKE NOT-grind (Inverterare) Konjunktion, OCH AND-grind. Disjunktion, ELLER OR-grind

Switchnätsalgebra. Negation, ICKE NOT-grind (Inverterare) Konjunktion, OCH AND-grind. Disjunktion, ELLER OR-grind Dagens öreläsning behandlar: Läroboken kapitel 3 Arbetsboken kapitel,3 Ur innehållet: Satslogik och Grindar Funktionstabell Binär evaluering Normal orm/förenklad orm/ Minimal orm Karnaughdiagram Negation,

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0 1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #6 Biträdande proessor Jan Jonsson Institutionen ör data- och inormationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursutvärderingsprocessen Kursrepresentanter i LEU43: Följande

Läs mer

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande

Läs mer

IE1204 Digital Design

IE1204 Digital Design IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.

Läs mer

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,

Läs mer

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen = = Symbol S Implementering av logiska funktioner Switchen kan användas för att implentera logiska funktioner Power

Läs mer

Grindar och transistorer

Grindar och transistorer Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: en bokad laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #13 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad kännetecknar en tillståndsmaskin? En synkron tillståndsmaskin

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska

Läs mer

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x

Läs mer

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist Mintermer OR f 2 3 En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som tillsammans gör att termen antar värdet. SP-form med tre mintermer. f = m

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! En funktion av fyra variabler a b c d Sanningstabellen till höger innehåller 11 st 1:or och 5 st 0:or. Funktionen kan uttryckas

Läs mer

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE24 F4 Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår

Läs mer

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System 1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om

Läs mer

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Sanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false)

Sanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false) Sanningstabell En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false) ND OR Logiska grindar ND-grinden (OCH) IEC Symbol (International

Läs mer

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD Digital och Datorteknik Dig o Dat Fo Dig o Dat = DoD LP EDA432 (IT), DIT79 (GU), LEU43 (L) LP2 EDA25 (Z), DIT79 (GU), EDA45 (D) LP4 EDA3 (E) Digital och Datorteknik fo Digital och Datorteknik fo 2 tterligare

Läs mer

De grundläggande logiska grindarna

De grundläggande logiska grindarna dlab00a Namn Datum Handledarens sign. Laboration De grundläggande logiska grindarna Varför denna laboration? Till de grundläggande digitala kretsarna brukar man räkna kretsar som innehåller NND- och NORgrindar.

Läs mer

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datorteknik Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2 Tentamenstid: onsdagen den 2 mars 997 kl 4.5-8.5. Sal: vv Examinator: Peter Dahlgren Tel. expedition 03-772677.

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, ISY (4) Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA Datum för tentamen 3009 Salar U4, U7, U0 Tid 4.00-8.00 Kurskod

Läs mer

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer 2004-10-28, kl 8 13, TER1 och TERC Inga hjälpmedel är tillåtna Kom ihåg att svaren på samtliga uppgifter måste MOTIVERAS, och att motiveringarna skall vara uppställda

Läs mer

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen 5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning I en dator representeras det binära talsystemet med signaler i form av elektriska spänningar. 0 = 0 V (låg spänning), 1 = 5 V(hög spänning). Datorn kombinerar

Läs mer

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe transistor (KTH) Varför CMOS? CMOS-Transistorer är enkla att tillverka CMOS-Transistorer är gjorda av vanlig sand =>

Läs mer

Digital och Datorteknik. Kursens mål: Kursens mål: Dator teknik. Digital teknik. Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Digital och Datorteknik. Kursens mål: Kursens mål: Dator teknik. Digital teknik. Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD Digital och Datorteknik Dig o Dat = DoD LP EDA432 (IT), DIT79 (GU), LEU43 (L) LP2 EDA25 (Z), DIT79 (GU), EDA45 (D), LEU43 (L) LP4 EDA3 (E) Digital och Datorteknik o tterligare kurser kopplade till ingenjörskompetens

Läs mer

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2. 1 X2 IN Vdd OUT GND Översikt: F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p - Föreläsare: Bengt Oelmann - Kurslitteratur: "Principles of CMOS VLSI Design - A systems Perspective" - Föreläsningar: 16 - Räkneövningar:

Läs mer

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck KOMBINATORISK LOGIK Innehåll Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck Boolesk algebra Karnaugh-diagram Realisering av logiska funktioner

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE24 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska

Läs mer

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:

Läs mer

nmosfet och analoga kretsar

nmosfet och analoga kretsar nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och

Läs mer

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion VEKTORRUMMET R n RYSZARD RUBINSZTEIN 28--8. Introdktion Låt n vara ett heltal. Med R n kommer vi att beteckna mängden vars element är alla n-tipplar av reella tal (a, a 2,..., a n ), R n = { (a, a 2,...,

Läs mer

Kursens mål: Grundläggande Datorteknik. Kursens Hemsida. Fatta hur en dator är uppbyggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW)

Kursens mål: Grundläggande Datorteknik. Kursens Hemsida. Fatta hur en dator är uppbyggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Grundläggande Datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar LP EDA433 (IT), DIT79 (GU) LP2 EDA45 (D), DIT79 (GU) LP3 EDA27

Läs mer

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade

Läs mer

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE1204 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Grundläggande digitalteknik

Grundläggande digitalteknik Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det

Läs mer

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground

Läs mer

Modifieringsförslag till Moody Boost

Modifieringsförslag till Moody Boost Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen

Läs mer

1965 till 1968 Sekventiell blinkers

1965 till 1968 Sekventiell blinkers 1965 till 1968 Sekventiell blinkers (se diagram och illustrationer längst ned) Bromsljuset tas också upp då det är integrerat i blinkersreläet. Standardkomponenterna, se bild längre ner, av den vandrande

Läs mer

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL FÖRELÄSNING 6 CMOS-inverteraren CMOS-logik Parasitiska kapacitanser CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola ED351 Kretselektronik 1(46) CMOS-inverteraren (S&S4:

Läs mer

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD Digital och Datorteknik Dig o Dat Fo Dig o Dat = DoD LP EDA432 (IT), DIT79 (GU) LP2 EDA25 (Z), DIT79 (GU), EDA45 (D) Digital och Datorteknik fo Digital och Datorteknik fo 2 tterligare kurser kopplade till

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk

Läs mer

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground

Läs mer

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground

Läs mer

Eftersom det endast är en fristående strömslinga man påverkar då man trycker på knappen säger man att omkopplaren i bild 1 är en enpolig omkopplare.

Eftersom det endast är en fristående strömslinga man påverkar då man trycker på knappen säger man att omkopplaren i bild 1 är en enpolig omkopplare. Olika Switchar Vi ska titta på hur man ordnar äkta bypass med hjälp av en så kallad trepolig till-till fotomkopplare eller, som man också säger, en 3PDT switch. På vägen ska vi titta på några vanliga switchar

Läs mer

IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe ( KTH )

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen i Digitalteknik, EITF65 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, IY 1(4) Tentamen i Digitalteknik, TEA22 Datum för tentamen 120529 al T1, T2, KÅRA Tid 14.00-18.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning

Läs mer

Manual för EQE PLC enhet

Manual för EQE PLC enhet Manual för EQE PLC enhet EQE PLC enheten är enkelt programmerbar via byglingar. Detta gör att inga förkunskaper inom programmering behövs. De olika funktionerna realiseras helt enkelt genom att flytta

Läs mer

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD Digital och Datorteknik Dig o Dat = DoD LP ED432 (IT), DIT79 (GU), LEU43 (L) LP2 ED25 (Z), DIT79 (GU), ED45 (D) LP4 ED3 (E) Digital och Datorteknik OH LV Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW)

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, Diital- och datorteknik Förelänin # Biträdande proeor Jan Jonon Intitutionen ör data- och inormationteknik Chalmer teknika hökola

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns

Läs mer

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD Digital och Datorteknik Dig o Dat = DoD LP ED432 (IT), DIT79 (GU), LEU43 (L) LP2 ED25 (Z), DIT79 (GU), ED45 (D) LP4 ED3 (E) Digital och Datorteknik OH LV Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW)

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik LEU43 iital- och datorteknik, Chalmers, 25/26 Föreläsnin # Uppdaterad 28 september, 25 iital- och datorteknik Funktions- och excitationstabell ör JK-vippa: J K & & S R C J C K Föreläsnin # Biträdande proessor

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta

Läs mer

Nucleus CP810 ljudprocessor och Nucleus CR110 Remote Assistant Handbok för felsökning

Nucleus CP810 ljudprocessor och Nucleus CR110 Remote Assistant Handbok för felsökning Nucleus CP810 ljudprocessor och Nucleus CR110 Remote Assistant Handbok för felsökning Symboler Notera Viktig information eller råd om handhavande. För enklare och säkrare användning. Tips Sparar tid och

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 1 lp2 Tenta Förstärkare Differentiella Förstärkare Negativ Återkoppling 1 Tenta Rättning pågår klar imorgon (?) Lösningar finns på hemsidan. 2 LP 2 Förstärkare (4) Transistorer

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

Design av digitala kretsar

Design av digitala kretsar Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.

Läs mer

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75

Läs mer

BICT:01 BICT. sv-se. Användarinstruktion Gäller från BICT 2.24. Utgåva 5. Scania CV AB 2015, Sweden

BICT:01 BICT. sv-se. Användarinstruktion Gäller från BICT 2.24. Utgåva 5. Scania CV AB 2015, Sweden BICT:01 Utgåva 5 sv-se BICT Användarinstruktion Gäller från BICT 2.24 339 837 Scania CV AB 2015, Sweden Introduktion 3 Om BICT 3 Inställningar 4 Översikt 5 Beskrivning av termer 6 Grafiska symboler i programmet

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar LTH - LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar Filip Nilsson 2015-12-07 Sammanfattning På senare år har utvecklingen för SSD (Solid State Drive) enheter kommit

Läs mer