Inventering av fladdermusfaunan vid Åndberget, Härjedalens kommun

Transkript

1 9 Datum Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid Åndberget, Härjedalens kommun Rabbalshede Kraft AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 Rapportuppgifter Titel Inventering av fladdermusfaunan vid Åndberget, Härjedalens kommun. Version 001 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1, Rabbalshede 4000 D\ \10 \Åndberget Rap001.docx Stefan Pettersson Tim Hipkiss Stefan Pettersson 03_Åndberget_fladdermusrapport_ver001_rev.docx I (III)

3 Sammanfattning En fladdermusinventering utfördes vid Projekt Åndberget (Härjedalens kommun, Jämtlands län) inför en tilltänkt vindkraftsetablering. Området inventerades under sex nätter fördelat på två perioder (16-18/7 och 20-22/8, 2015). Inventeringen utfördes med hjälp av autoboxar (D500x). 10 boxar användes per natt, vilket sammantaget gav 60 boxnätter i området. Vädermässigt var förutsättningarna goda. Två fladdermusarter och ett släkte identifierades; nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus och Myotis sp. (sannolikt Brandts fladdermus och vattenfladdermus). Nordisk fladdermus dominerade och förekom, om än i varierad omfattning, inom hela projektområdet. Gråskimlig fladdermus noterades med endast en inspelning. Bedömningen är att nordisk fladdermus är den enda arten som kan komma att påverkas av en vindkraftsetablering i området men att påverkan på arten är låg. Ett kontrollprogram avseende fladdermusfaunan efter att parken tagits i drift anses ej nödvändigt. 03_Åndberget_fladdermusrapport_ver001_rev.docx II (III)

4 Innehållsförteckning 1 Syfte Fladdermöss Metod Projektområde Resultat och diskussion Bedömning och slutsats Referenser Bilagor A B Lokalbeskrivning Resultat för enskilda boxar 03_Åndberget_fladdermusrapport_ver001_rev.docx III (III)

5 1 Syfte EnviroPlanning AB har på beställning av Rabbalshede Kraft AB utfört en inventering av fladdermöss vid vindkraftsprojekt Åndberget, Härjedalens kommun. Syftet med inventeringen var att kartlägga fladdermusfaunan samt göra en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering i området. 2 Fladdermöss Bakgrund Näst efter gnagare är fladdermöss världens mest artrika däggdjursordning och omfattar drygt 1000 arter. Artrikedomen innebär att fladdermöss utgör cirka en femtedel av samtliga däggdjursarter. I Sverige har man i nuläget konstaterat 19 fladdermusarter (Ahlén 2010). Av dessa anses 14 arter förekomma mer eller mindre regelbundet (Ahlén 2011). Nio av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors 2015). Fladdermöss är fridlysta och genom fladdermusavtalet EUROBATS förbinder sig undertecknande stater, däribland Sverige, att vidta en rad åtgärder som främjar fladdermöss. Det innebär bland annat att ett område ska bedömas med avseende på fladdermöss inför en planerad vindpark. Särskild fokus bör ligga på lokaler i närområdet som är potentiellt artrika med rödlistade högriskarter, eller migrationsvägar för fladdermöss. Livsmiljöer Det finns en rad faktorer som är betydelsefulla för fladdermöss. Tillgången på bra jaktbiotoper med en hög och jämn produktion av insekter är viktig och styr ofta om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i lövskog karaktäriseras av framför allt äldre, glesare och luckig ädellövskog i anslutning till grunda sjöar, våtmarker eller vattendrag (de Jong 2000). I jordbrukslandskapet är mosaikartade miljöer med till exempel lövskogar, hagmarker, ängar, bryn, alléer, äldre stora träd och bergsbranter i anslutning till vatten viktiga. Även tillgången till koloniplatser och viloplatser i anslutning till jaktområden är viktig och fladdermöss gynnas av bland annat större, äldre byggnader, grottor, hålträd, gamla grova träd och 1 (20)

6 jordkällare. Kort sammanfattat så missgynnas fladdermöss av ren produktionsskog, större hyggen eller stora intensivodlade åkerlandskap. Däremot kan artdiversiteten vara hög i mosaikartade miljöer med en god tillgång till koloniplatser. Bild 1. Vy från box 1 och 51 (figur 1, bilaga 1). Bild 2. Vy från box 2 och 52 (figur 1, bilaga 1). Bild 3. Bild på boxplats 3 och 52 (figur 1, bilaga 1). Bild 4. Vy från box 5 och 56 (figur 1, bilaga 1). Bild 5. Nybodvallen. Vy från box 6 (figur 1, bilaga 1). Bild 6. Nybodvallen. Vy från box 7 och 57 (figur 1, bilaga 1). 2 (20)

7 Fladdermöss i relation till vindkraft Det är känt att fladdermöss omkommer vid kollision med landbaserade vindkraftverk (Ahlén 2002), och det är en allmän bedömning bland många forskare att fladdermössen är mycket hårdare drabbade än fåglar (Ahlén 2008). Det har föreslagits en rad olika hypoteser om varför fladdermöss dödas. En hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter som ansamlas runt kraftverken under sensommaren (Rydell m.fl. 2010a). En studie föreslår att direkt kollision med rotorbladen inte förefaller vara nödvändig då det undertryck som bildas runt rotorbladen kan få fladdermössens lungor att kollapsa (Baerwald m.fl. 2008). En litteraturstudie med data från Nordamerika tyder på en ökad mortalitet vid låga vindhastigheter (<6 m/sek) samt direkt före och efter kraftiga oväder (Arnett m.fl. 2008). Bild 7. Vy från box 8 (figur 1, bilaga 1). Bild 8. Vy från box 12, 50 och 59 (figur 1, bilaga 1). Bild 9. Vy från box 9 och 58 (figur 1, bilaga 1). Bild 10. Fäbod i nordost (mossebodarna). Vy från box 10 (figur 1, bilaga 1). I Nordamerika har migrerande arter pekats ut som speciellt sårbara, då antalet fladdermöss som dödas vid vindkraftverk tenderar att öka under perioder som sammanfaller med migration. I Sverige berörs flera migrerande arter varav stor fladdermus och trollfladdermus är mest kända (Ahlén 1997, Ahlén m.fl. 2009). I 3 (20)

8 Europa tyder studier på att även, mer eller mindre, stationära arter drabbas i lika hög grad och att dödligheten främst är kopplad till fladdermössens jaktbeteende (Rydell m.fl. 2010b). Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier och var dessa ligger, vilka kan variera under säsongen (de Jong 1994). Bild 11. Nybodarna. Vy från box 14 och 48 (figur 1, bilaga 1). Bild 12. Vy från box 15 och 47 (figur 1, bilaga 1). Bild 13. Ån Stor-Mölingen. Vy från box 16 och 45 (figur 1, bilaga 1). Bild 14. Vy från box 17 och 43 (figur 1, bilaga 1). Bild 15. Åndbergsvallen. Vy från box 18 och 42 (figur 1, bilaga 1). Bild 16. Vy från box 19 och 44 (figur 1, bilaga 1). 4 (20)

9 Sammanfattningsvis är det därför av intresse att planera vindparker i områden som är mindre gynnsamma ur fladdermusperspektiv och vidare undvika eller visa hänsyn vid etablering i områden med en hög andel rödlistade högriskarter, artrika områden samt områden med omfattande flyttstråk. Bild 17. Vy från box 21 och 40. Mindre nyckelbiotop till höger om boxen (figur 1, bilaga 1). Bild 18. Vy från box 22 och 39 (figur 1, bilaga 1). Bild 19. Vy från box 24 och 37 (figur 1, bilaga 1). Bild 20. Vy från box 25 och 36 (figur 1, bilaga 1). 3 Metod För att identifiera potentiellt bra fladdermuslokaler gjordes en översiktlig biotopkartering av området genom tolkning av ortofoton och topografiska kartor (Hitta.se, Eniro.se). Vidare användes GIS-data från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen (Skogsstyrelsen 2015, Länsstyrelsen 2015) samt resultat från kända fladdermusinventeringar och fynd inrapporterade till Artportalen (2015). Väl på plats studerades området genom att köra bil inom och i närområdet för att lokalisera potentiellt intressanta fladdermuslokaler. Området inventerades under sex nätter fördelat på två perioder (16-19/7 och 20-23/8, 2015) och genomfördes med autoboxar (D500x). Autoboxar spelar 5 (20)

10 automatiskt in ultraljud från förbipasserande fladdermöss. Boxlokalerna valdes för att få en god geografisk och biotopmässig täckning av de fyra projektområdena, samt att täcka in potentiella kolonier av fladdermöss vid gårdar och jaktstugor inom och i projektområdets närhet. Under inventeringen användes tio autoboxar per natt. Tre lokaler/boxpunkter inventerades under en natt, 24 lokaler inventerades under två nätter och två lokaler inventerades under fyra respektive fem nätter (figur 2, tabell 2). Totalt för hela perioden sattes boxar ut vid 32 inventeringspunkter under sammanlagt 60 boxnätter (en boxnatt motsvarar en autobox utsatt under en natt). Inventeringen påbörjades cirka 30 minuter efter solens nedgång. Boxarna fästes på mellan en och två meters höjd i ett träd eller annan lämplig struktur och var aktiverade 22:40-04:00 första inventeringsperioden och 21:20-05:30 den sista. Boxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 28 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = HIGH. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound 4.03 och SonoChiro Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. Bild 21. Nyckelbiotop. Vy från box 27 och 34 (figur 1, Bild 22. Nyckelbiotop. Vy från box 28 och 33 (figur 1, 4 Projektområde Den planerade vindparken ligger i Jämtlands län, cirka 7-20 kilometer sydväst om Lillhärdal. Projektet är beläget i ett kuperat område, cirka meter över havet. Det studerade området är stort och består av varierade naturtyper, men domineras 6 (20)

11 av barrskogsklädda lågfjäll och våtmarker. Stora delar av skogen utgörs av hårt brukad produktionsskog med ungskog och hyggen. Det förekommer också en hel del markberedda ytor och contortaplanteringar. Stora delar av dessa skogsytor bedöms vara av begränsad betydelse för fladdermöss. Figur 1. Gula punkter utgör boxinventerade punkter i utredningsområdet, siffrorna anger boxnummer (bilaga 1). Naturvärden och information om avverkningar är hämtade från Skogsstyrelsen. 7 (20)

12 Mindre nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar förekommer spritt i området. I den sydöstra och östra delen av projektområdet ligger flera större och sammanhängande ytor nyligen klassade som nyckelbiotoper. Dessa utgörs av grannaturskog, gran- och tallnaturskog, äldre blandskog (gran, tall och björk) och tallnaturskog, vilka skulle kunna utgöra bra födosöksområden för fladdermöss. Det finns många värdefulla våtmarker och mindre vattendrag inom området (figur 1). Våtmarker kan utgöra viktiga födosöksområden för fladdermöss under i alla fall delar av säsongen. De flesta våtmarkerna i området är dock företrädelsevis öppna och kanske inte lika attraktiva som glesare sumpskogar och mer trädbevuxna våtmarker. Andelen tjärnar och mindre sjöar är lågt inom utredningsområdet. Sjöar och tjärnar utgör annars viktiga födosökslokaler för fladdermöss. De potentiella kolonimöjligheterna för nordisk fladdermus bedöms främst utgöras av de fäbodar som ligger i den västra delen av projektområdet (Nybodvallen, Nybodarna och Åndbergsvallen, figur 1, bilaga 1) samt de jakt- och fiskestugor som finns inom området (figur 1, bilaga 1). Nordisk fladdermus utnyttjar såvitt känt inte hålträd för kolonier. Arten kan påträffas i mindre antal i grottor eller gruvor under vinterdvalan, men är främst knuten till hus, ladugårdar, stugor eller andra byggnader under såväl sommar- som vinterkolonier. Som helhet bedöms projektområdets betydelse som föryngringslokal vara låg. Bild 23. Vy från box 29 och 31 (figur 1, bilaga 1). Bild 24. Vy från box 60 (figur 1, bilaga 1). 5 Resultat och diskussion Förutsättningarna för fladdermusinventering var på det hela taget goda. Det var uppehåll, svag vind och nattemperaturen under första inventeringsperioden var 12-9 grader (tabell 1). Vid den andra perioden gick temperaturen ner mot 4-5 grader, 8 (20)

13 under senare delen av natten, vilket är i lägsta laget för att vara optimalt (tabell 1). Tabell 1. *Väderuppgifter tagna från SMHI (Lillhärdal). Vind inom parentes är vindbyar. Datum Inventeringstid Solned. Temp.* (C ) Regn* Vind* (m/s) (2-3) (4-6) (3-4) De 32 boxplatserna fördelades mellan följande kategorier; Fäbod (6, fördelat på 4 fäbodar), hygge (7), jakt-/fiskestuga (3), sjö (1), skog (1), skogsväg (8), vattendrag (2), våtmark (4) (tabell 2, figur 1, bilaga A). Tabell 2. Antal boxlokaler, boxnätter och antal fladdermusregistreringar per inventerad kategori. Fäbod Hygge Jakt- /fiskestuga Sjö Skog Skogsväg Vattendrag Våtmark Totalt Antal boxplatser Antal boxnätter Under de 60 boxnätterna registrerades totalt 2329 fladdermusfiler (tabell 4). Tre arter identifierades; nordisk fladdermus och Myotis sp. (sannolikt främst Brandts fladdermus, möjligen också vattenfladdermus i anslutning till vatten) samt en inspelning av gråskimlig fladdermus. Resultatet tyder inte på att det är ett särskilt artrikt område avseende fladdermusfaunan. Av de påträffade arterna/släktet betraktas nordisk fladdermus och gråskimlig fladdermus som högriskarter i förhållande till vindkraft. Resultatet mellan de två inventeringsperioderna skilde sig markant. Vid den första fältperioden registrerades totalt 153 fladdermusinspelningar under de 30 boxnätterna (tabell 3). En allmänt låg aktivitet noterades vid 16 av de 30 autoboxarna (tabell 3). Flera av lokalerna (ex fäbodar och jakt-/fiskestugor) valdes med syfte att identifiera eventuella kolonier. Resultatet visar dock inga tecken på några yngelkolonier. Under augustiinventeringen noterades 2176 av de 2329 fladdermusinspelningarna (cirka 93%). Aktivitet noterades i samtliga boxar utom två, om än varierad (1-329 inspelningar), och var spridd inom hela inventeringsområdet (tabell 4, figur 2). 9 (20)

14 Tabell 3. Sammanslaget resultat för respektive inventeringsnatt. Datum Msp Enil Vmur Totalt Då förutsättningarna var goda under båda besöken kan skillnaden i aktivitet, såvitt bedömt, inte förklaras av väderleksförhållandena under respektive inventeringsperiod. En orsak skulle eventuellt kunna vara att våren och försommaren var kall och ogynnsam, vilket kan ha påverkat reproduktionen negativt och förklara avsaknaden av aktivitet och yngelkolonier under juliinventeringen. Alternativt skulle yngelperioden kunna vara förskjuten och återspeglad i resultaten från augustiinventeringen. Liknande skeva aktivitetsmönster (för nordisk fladdermus) har noterats i Västerbotten (Pettersson 2014a, Pettersson 2014b, Pettersson pers. obs 2015). Någon sådan markant skillnad under säsongen noterades dock inte vid en omfattande och närliggande inventering 2013 (Pettersson 2013). Fladdermusfaunan i området dominerades av nordisk fladdermus som noterades vid 42 av de 60 enskilda boxarna (70 %) och svarade för cirka 96 % av de registrerade fladdermusfilerna (2234 av 2330 filer) Aktiviteten var dock tämligen låg vid en majoritet av boxarna. Vid 37 av de 60 boxarna noterades färre än tio fladdermusinspelningar, vid sju boxar inspelningar och vid ytterligare sju boxar registrerades inspelningar (figur 2, Bilaga B). Vid nio boxar noterades en högre aktivitet ( inspelningar) och vid fem av dessa tyder resultatet på att i alla fall någon individ bodde i närheten. Inspelningarna hade en tydlig tidig topp (utflygning mellan 21:20 och 22.00) och en tydlig sen topp (inflygning mellan och 04.00) (figur 2, bilaga B). Däremellan var det endast enstaka inspelningar. Ingen inspelning visade dock på mer än en inspelad nordisk fladdermus per fil. En av boxarna satt vid Nybodarna (box 48) och en vid de två jaktstugorna vid box 37 (figur 2, bilaga B, bild 11 och 19), vilka kan tyckas vara naturliga boplatser för nordisk fladdermus. Tre av boxarna låg dock inte i närheten av någon fäbod eller stuga. Inte heller nära något uppenbarare brantare parti med 10 (20)

15 klippskrevor. Box 32 låg i kanten av ett större område av nyckelbiotoper med äldre barrskogsbestånd och box 40 i kanten av en mindre nyckelbiotop (figur 2, bilaga B, bild 17 och omslagsbild). Tabell 4. Förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive lokal. Msp-obestämd Myotis (sannolikt Brandts fladdermus), Enil-nordisk fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid box inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive box. Lokal Box Antal nätter Antal fl. filer Enil Msp Vmur Miljö 1 1, Skogsväg 2 2, Skogsväg 3 3, Hygge 4 4, Våtmark 5 5, Våtmark Fäbod 6 7, Fäbod 6 11, Fäbod Sjö 7 12, 50, Jaktstuga 8 9, Hygge Fäbod 10 13, Hygge 11 14, Fäbod 12 15, Skog 13 16, Vattendrag 14 17, Jaktstuga 15 18, Fäbod 16 19, Våtmark 17 20, Hygge 18 21, Väg, hygge, nyckelbiotop 19 22, Hygge 20 23, Våtmark 21 24, Jaktstuga 22 25, Hygge 23 26, Vattendrag 24 27, Skogsväg, nyckelbiotop 25 28, Skogsväg, nyckelbiotop 26 29, Skogsväg 27 30, Skogsväg, nyckelbiotop Skogsväg Skogsväg Totalt (20)

16 Figur 2. De gröna cirklarna (1-60) anger de enskilda autoboxarna, storleken på cirklarna anger aktiviteten vid boxarna av nordisk fladdermus. Observera att antalet registreringar vid boxlokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan endast anger aktiviteten vid boxen. När det gäller box 51 så tydde också inspelningarna på en närliggande boplats men utifrån omgivningen är det svårt att förklara var den skulle vara (figur 2, bilaga B, bild 1). Nordisk fladddermus anses inte använda hålträd för kolonier men med tanke 12 (20)

17 på noteringarnas isolerade läge det kan inte uteslutas att arten nyttjar eventuella hålträd i den äldre skogen i nyckelbiotoperna. Det är också oklart om det rör sig om enstaka individer som tillfälligt bott där. Respektive boxplats inventerades endast under en natt per tillfälle. När det gäller områdets betydelse för yngelkolonier är det inget i resultaten från den tidiga inventeringen som tyder på det. Det kan dock inte helt uteslutas att yngelperioden var förskjuten, som tidigare nämnts, till följd av den kalla våren och försommaren. Inget tyder i alla fall på att de närliggande indikerade boplatserna som registrerades utgjordes av många individer. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att nordisk fladdermus nyttjar i alla fall delar av området under i alla fall delar av säsongen för födosök. Nordisk fladdermus är Sveriges vanligaste fladdermusart och den enda som förekommer över hela landet (Ahlén 2011). Det är dessutom ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Arten är relativt habitatokänslig och hittas i princip i de flesta biotoper. Nordisk fladdermus rör sig i projektområdet och skulle kunna påverkas vid en vindkraftsetablering i området. Eftersök i vindparker visar på att nordisk fladdermus förekommer bland fynden av döda fladdermöss. Pågående kontrollprogram i södra Sverige (Halland och Kalmar län) med parallella inspelningar på nacellnivå och marknivå visar att arten, av och till, förekommer på hög höjd men att den främst födosöker på lägre höjd (Pettersson manuskript in prep.). Den aktivitet som noterats förefaller dock vara starkt kopplad till temperatur (>15 grader i nacellhöjd) och vind (<6 m/s). Resultaten från höghöjdsinspelningarna stöds även av data från kontrollprogram där eftersök vid verksplatser har genomförts. Få döda individer av nordisk fladdermus har hittats vid verken i relation till en hög registrerad aktivitet i marknivå. Inspelningar från vindparker i Jämtland visar på en viss, men tämligen låg aktivitet av nordisk fladdermus, vid marknivå i de undersökta parkerna. Inspelningar på nacellnivå har också genomförts, dock har inga registreringar av fladdermöss gjorts på den nivån (Christer Gunnarsson, pers. komm.). Det saknas dock fortfarande data och kunskap om aktiviten på hög höjd i framförallt norra Sverige. När det gäller nordisk fladdermus vid det aktuella projektet så förekommer arten inom vindområdet. Högst aktivitet noterades också vid boxpunkterna utmed skogsvägar, vilket tyder på födosök längs dessa (figur 2, tabell 4). De nya vägarna fram till verken skapar nya ledlinjer som arten kan utnyttja vid födosök. Om 13 (20)

18 fladdermössen följer vägarna fram till verken kan det leda till dödsfall, om födosöken sker på högre höjd framme vid verken. Utifrån resultaten hittills från de pågående kontrollprogrammen är det dock rimligt att anta att födosöksfrekvensen på nacellnivå är låg och därmed också mortaliteten. Bedömningen är därför att den negativa påverkan på nordisk fladdermus är låg vid en vindkraftsetablering i området. Gråskimlig fladdermus noterades med en inspelning vid box 36 (figur 2, tabell 4, bilaga A). Såvitt känt har gråskimlig fladdermus endast påträffats med enstaka inspelningar under en inventering i Jämtlands län och endast vid en enstaka lokal i Dalarnas län. I Jämtlands län noterades arten med ett fåtal registreringar vid fem lokaler (av 54) under en omfattande inventering inför vindprojekt Skaftåsen, cirka två-tre mil öster om Åndberget (Pettersson 2013b). Gråskimlig fladdermus är mer eller mindre migrerande och mycket ovanlig så pass långt norrut och i inlandet som det aktuella vindprojektet ligger. Ökade inventeringsinsatser på senare år har dock förskjutit nordgränsen för arten även om antalet noteringar är få och främst kustnära. I Norrlands inland har såvitt känt endast ett fåtal registreringar av arten gjorts i Svegs och Ljusdals kommuner (Pettersson 2013a, b) och fynden i dessa områden är snarare av ett akademiskt intresse än ett problem ur ett vindkraftsperspektiv. Ingen notering av arten gjordes under den aktuella inventeringen som utfördes under sen kolonitid, vilket kanske var förväntat. Eventuell påverkan på arten bedöms som försumbar. Myotis sp. noterades vid 21 av de 60 boxarna (35 % av inventeringspunkterna) med sammanlagt 94 inspelningar (figur 1, tabell 2). Arterna utgjordes sannolikt av Brandts fladdermus och vattenfladdermus. Vid majoriteten av boxarna där Myotis registrerades gjordes endast enstaka inspelningar (1-10 stycken). Högst aktivitet noterades utmed ån Stor-Mölingan (box 16), där 30 inspelningar gjordes. Myotisinspelningarna där utgjordes sannolikt av vattenfladdermus. Som helhet tyder inte resultaten på någon särskilt hög aktivitet av Myotis inom projektområdet. Arter i släktet anses dessutom inte vara högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Om eventuella hålträd och lövträd sparas vid anläggningen av verksplatser och vägar, genom att generell naturhänsyn beaktas, bedöms påverkan på arter inom släktet som minimal vid en vindkraftsetablering i området. Härjedalen är såvitt känt inte allmänt artkarterat avseende fladdermöss. Däremot är 14 (20)

19 den lokala fladdermusfaunan mycket väl utredd genom denna och den närliggande inventeringen i Skaftåsen (Pettersson 2013b). Totalt har 204 boxnätter genomförts, under yngel- och migrationsperiod, vid 84 lokaler under dessa inventeringar. Bedömningen är att kunskapsläget är mycket gott angående vilka fladdermusarter som finns, och hur vanlig respektive art är i området. I Syntesrapporten anges att man normalt inte behöver ta särskild hänsyn till kolonier av de vanligaste och mest konkurrenskraftiga arterna såsom nordisk fladdermus, utom möjligen i delar av Norrland, där fladdermöss generellt är ovanliga (Rydell m fl 2011). Nordisk fladdermus dominerar starkt i regionen och inget i ovan nämnda inventeringar (eller andra i länet och angränsande län) visar på att arten är ovanlig i regionen. 6 Bedömning och slutsats Området är välinventerat med 60 boxnätter under goda vädermässiga förhållanden. Bedömningen är att: stora delar av vindparksområdet utgörs av ytor med generellt låga biotopvärden för födosökande fladdermöss. Delar av området förefaller dock att till viss grad nyttjas av främst nordisk fladdermus. generellt finns det få potentiella föryngringslokaler inom projektområdet. Kolonimöjligheterna inom projektområdet för nordisk fladdermus bedöms utgöras av de fäbodar som finns i utkanten av den västra delen av vindparksområdet samt av det mindre antal jakt- och fiskestugor inom området. Möjligen också i den sydöstra delen av vindparken där det finns ett större inslag av äldre skog. nordisk fladdermus dominerar och förekommer, om än i varierad omfattning, inom hela projektområdet. nordisk fladdermus inte är ovanlig i regionen och utifrån inventeringsresultaten och höghöjdsdata bedöms påverkan som låg. gråskimlig fladdermus, den andra potentiella högriskarten i regionen, inte förekommer frekvent inom projektområdet. Påverkan på den arten bedöms därför som försumbar. en ökad risk under migrationsperioden är låg då få migrerande fladdermöss 15 (20)

20 (arter och individer) finns i området. Den sammantagna bedömningen är att vindprojektets påverkan på fladdermusfaunan är låg. Utifrån underlagets omfattning och resultat bedöms ett kontrollprogram inte vara nödvändigt. 16 (20)

21 Referenser Ahlén I., Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: Ahlén I., Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: Ahlén I., Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse 2008(1): Ahlén I., Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15. Ahlén I., Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106:2: Baerwald E. F., D Amours G. H., Klug B. J., Barclay R. M. R., Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008 (18:16): 695. de Jong J., Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. de Jong J., Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilsoni, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58(4): Gärdefors, U., Rödlistade arter i Sverige- The 2010 Red List of Swedish Species. Haupt M, Susanne Menzler S., Schmidt S Flexibility of habitat use in Eptecius Nilssonii: does the species profit from anthropogenically altered habitats? Journal of Mammalogy 87(2): Pettersson S., 2013a. Inventering av fladdermusfaunan vid Hemberget, Ljusdals kommun -inför planerad vindkraftspark. Eidolon Ekologi. Rapport på uppdrag av Enetjärn Natur AB. Pettersson S., 2013b. Inventering av fladdermusfaunan vid Skaftåsen, Härjedalens kommun -inför planerad vindkraftspark. Eidolon Ekologi. Rapport på uppdrag av Arise AB. Pettersson S, Inventering av fladdermusfaunan vid Fasikan, Ånge och Bräcke kommuner -inför planerad vindkraftspark. Eidolon Ekologi. Rapport på uppdrag av Enetjärn Natur AB. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010a. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration? European Journal of Wildlife Research 56(6): Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010b. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. 17 (20)

22 Bilaga A Lokalbeskrivning Lokal Boxnr. Antal nätter 1 1, 51 2 Beskrivning Placerad vid en vändplats och riktad utmed en skogsväg. Omgivande ung/medelålders tall- och granskog. Bild 1. Boxen placerad intill en mindre sumpskog och riktad utmed en skogsväg. Ung/medelålders tall- och björkskog. Bild , , 54 2 Boxen riktad ut över ett hygge. Bild , 53 2 Riktad ut över en våtmark. 5 5, 56 2 Riktad ut över en våtmark. Bild Nybodvallen. Boxen riktad mot en fäbod. Bild , 57 2 Nybodvallen. Boxen riktad mot en fäbod. Bild , 49 2 Nybodvallen. Nära box 6 och 7. Riktad mot tre fäbodar Riktad utöver Stor-Oxsjön. I närheten av en fiske-/jaktbod. Bild , 50, 59 3 Riktad mot en fiske-/jaktstuga. Nära box 8. Bild , 58 2 Placerad i en sluttning vid ett hygge och riktad utmed hyggeskanten. Bild Mossebodarna. Riktad mot en fäbodarna. Bild 10. Placerad vid en vändplats och riktad utmed en skogsväg. Omgivande ung tallplantering (Contorta) , , 48 2 Nybodarna. Boxen riktad mot några fäbodar. Bild , 47 2 Placerad i ett mindre parti äldre skog (död ved, torrakor). Bild , 45 2 Riktad umed ån Stor-Mölingan. Bild , 43 2 Riktad mot en fiske-/jaktstuga vid Stor-Oxsjön. Bild , 42 2 Åndbergsvallen. Riktad mot tre fäbodar. Vattendrag, öppet vatten. Bild , 44 2 Riktad ut över en våtmark. Bild , 41 2 Boxen riktad ut över ett hygge. Skogsväg. Boxen placerad i kanten av en mindre nyckelbiotop (barrnaturskog, gran och tall med inslag av björk). Hygge väster om boxen. Riktad utmed skogsvägen. Bild , , 39 2 Riktad utöver ett större hygge. Bild , 38 2 Boxen riktad utöver ett mindre våtmarksområde , 37 2 Placerad vid en vändplats och riktad mot två jaktbodar. Omgivande ung tallskog. Bild , 36 2 Boxen riktad utmed kanten av ett större hygge. Bild , 35 2 Riktad mot ån Kölsbrynnen och ett mindre våtmarksområde , 34 2 Skogsväg. Boxen placerad vid en vändplats i en nyckelbiotop (grannaturskog). Riktad utmed skogsvägen. Bild , 33 2 Skogsväg. Boxen placerad i kanten av en nyckelbiotop (barrnaturskog, tall). Riktad utmed skogsvägen. Bild , 31 2 Placerad vid en vändplats och riktad utmed skogsvägen. Omgivande ung tallplantering. Bild , 32 2 Skogsväg. Boxen placerad vid en vändplats i kanten av en nyckelbiotop (barrnaturskog, tall). Riktad utmed skogsvägen. Omslagsbild Riktad utmed en skogsväg. Omgivande ung tallskog. Vid vindmasten Placerad vid ett mindre grustag vid en skogsväg. Riktad utmed vägen. Omgivande ung tall-, gran- och björkskog. Bild (20)

23 Bilaga B Förekomst av noterade fladdermusarter vid respektive autobox. Koordinaterna anges i RT90. Box Datum Antal nätter Msp Enil Vmur Totalt Y-koord X-koord Miljö Skogsväg Skogsväg Hygge Våtmark Våtmark Fäbod Fäbod Sjö Hygge Fäbod Fäbod Jaktstuga Hyggesplantering Fäbod Skog Vattendrag Jaktstuga Fäbod Våtmark Hygge, nyckelbiotop Hygge Hygge Våtmark Jaktstuga Hygge Vattendrag Skogsväg, nyckelbiotop Skogsväg, nyckelbiotop Skogsväg Skogsväg, nyckelbiotop Skogsväg Skogsväg, nyckelbiotop Skogsväg, nyckelbiotop Skogsväg, nyckelbiotop Vattendrag Hygge Jaktstuga Våtmark 19 (20)

24 Box Datum Antal nätter Msp Enil Vmur Totalt Y-koord X-koord Miljö Hygge Hygge, nyckelbiotop Hygge Fäbod Jaktstuga Våtmark Vattendrag Hyggesplantering Skog Fäbod Fäbod Jaktstuga Skogsväg Skogsväg Våtmark Hygge Skogsväg Våtmark Fäbod Hygge Jaktstuga Skogsväg (20)

25