Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid järnvägsprojekt Jakobshyttan- Degerön, Motala kommun

Transkript

1 9 Datum Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid järnvägsprojekt Jakobshyttan- Degerön, Motala kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 7Och Ragunda Motala kommun Dok.nr \20 III (III)

3 Rapportuppgifter Titel Inventering av fladdermusfaunan vid järnvägsprojekt Jakobshyttan-Degerön, Motala kommun Version 002 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D, Umeå 3000 C\ \20 Stefan Pettersson Tim Hipkiss Stefan Pettersson III (III)

4 Sammanfattning En fladdermusinventering utfördes i området mellan Jakobshyttan och Degerön (Motala kommun, Östergötlands län) inför en tilltänkt utbyggnad från enkelspårig till dubbelspårig järnväg. Området inventerades under fyra nätter (10-12/6 och 27-29/7, 2017) med hjälp av autoboxar (D500x), manuell inventering samt bilkartering. Sju respektive fyra autoboxar användes per natt, vilket sammantaget gav 22 boxnätter i området. Vädermässigt var förutsättningarna relativt goda. Sex fladdermusarter och ett släkte noterades; nordfladdermus, dvärgpipistrell, trollpipistrell, större brun fladdermus, gråskimlig fladdermus, brun långörad fladdermus samt Myotis sp. (sannolikt taigafladdermus och vattenfladdermus). Nordfladdermus dominerade och bedömningen är att arten förekommer och i viss mån födosöker inom hela projektområdet. Myotis sp. var också vanlig inom inventeringsområdet. Övriga arter noterades med enstaka spridda registreringar. Noteringen av trollfladdermus är såvitt känt den första i Motala kommun. Skogen inom utredningsområdet domineras av produktionsskog med generellt låga biotopvärden för födosökande fladdermöss. Stora delar av spårutbyggnaden bedöms kunna genomföras utan någon uppenbart negativ påverkan på fladdermusfaunan. Dock förekommer flera hus och jordkällare inom projektområdet och enligt obekräftade uppgifter bor oidentifierade fladdermöss i åtminstone en jordkällare. Om dessa ska rivas är rekommendationen att en fördjupad inventering genomförs så att inga fladdermöss håller till där vid rivningstillfället. III (III)

5 III (III)

6 Innehållsförteckning 1 Syfte Bakgrund Metod Undersökningsområde Inventeringsresultat och diskussion Slutsats och bedömning Referenser Bilagor A Lokalbeskrivning III (III)

7 1 Syfte EnviroPlanning AB har på beställning av Enetjärn Natur AB utfört en inventering av fladdermöss vid järnvägsprojekt Jakobshyttan-Dergerön, Motala kommun, Östergötlands län. Syftet med inventeringen var att kartlägga samt göra en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan vid en ombyggnad från enkel till dubbelspår i området. 2 Bakgrund Fladdermöss I Sverige har man i nuläget konstaterat 19 fladdermusarter (Ahlén 2010, 2011). Samtlig dessa är fridlysta och enligt artskyddsförordningen 4 är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Det är vidare förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttperioder. Fladdermössen är även skyddade av en europeisk konvention, Eurobats, som utsträcker skyddet till fladdermössens boplatser och viktigaste jaktrevir. Nio av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors 2015). Fladdermöss bildar yngelkolonier i framförallt byggnader (t.ex. hus, ladugårdar, herrgårdar, slott) men även i hålträd (gäller framförallt större brun fladdermus men även pipistrell- och flera Myotis-arter), jordkällare, klippskrevor, gruvor och grottor. Utöver tillgången till koloniplatser styr ofta tillgången till rika jaktbiotoper, med en hög och jämn produktion av insekter, om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i lövskog karaktäriseras av framför allt äldre, glesare och luckig ädellövskog i anslutning till grunda sjöar, våtmarker eller vattendrag (de Jong 2000). I jordbrukslandskapet är mosaikartade miljöer med till exempel lövskogar, hagmarker, ängar, bryn, alléer, äldre stora träd och bergsbranter i anslutning till vatten viktiga. Tidigare inventeringar i området En sammanställning av 20 års inventerings- och uppföljningsverksamhet av fladdermusfaunan i Östergötlands län utkom 2015 (Brengdahl m fl.). Under åren har sammanlagt tolv fladdermusarter registrerats i länet. 1 (11)

8 En sökning i artportalen av inrapporterade fladdermusobservationer ger ett dussintal inventerade lokaler inom radien av cirka 20 km från projektområdet. Vid dessa lokaler har totalt åtta fladdermusarter inrapporterats; nordfladdermus, taigafladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus, dvärgpipistrell, brun långörad fladdermus, större brun fladdermus samt gråskimlig fladdermus. Av dessa är fransfladdermus rödlistad (sårbar, VU). Närmast tidigare inventerad lokal är Godegårds säteri, cirka 700 m öster om järnvägsspåret. Herrgården och dess byggnadsbestånd uppfördes mellan och 1800-talet (bild 1). Byggnaderna omges av mindre ytor betesmark varefter skog tar över. Det rinner en bäck genom området. Sammanfattningsvis är bedömningen att det är ett mycket fint område för fladdermöss. Vid de tidigare besöken noterades sex fladdermusarter, varav den rödlistade arten fransfladdermus var ett av fynden. Sammanfattningsvis är det av intresse att i största möjligaste mån skydda och bevara fladdermössens jaktbiotoper och koloniplatser vid planerade infrastrukturprojekt. 3 Metod Bild 1. Godegård säteri. Området inventerades manuellt. Innan fältbesöken studerades området för att identifiera potentiellt bra fladdermuslokaler. Detta genom tolkning av satellit-/flygfoton och topografiska kartor (Hitta.se, Eniro.se) samt genomgång av en naturvärdesanalys utförd under 2 (11)

9 2017 i området (Berglund m fl.). Vidare användes GIS-data från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen (Skogsstyrelsen 2017, Länsstyrelsen 2017) samt resultat från kända fladdermusinventeringar och fynd inrapporterade till Artportalen (2017). Väl på plats studerades området genom att köra bil inom och i närområdet för att lokalisera potentiellt intressanta fladdermuslokaler. Området inventerades vid två tillfällen under sammanlagt fyra nätter (10-12/6 samt 27-29/7, 2017) och genomfördes dels med autoboxar (D500x), vilka automatiskt spelar in ultraljud från förbipasserande fladdermöss, dels manuellt till fots och slutligen genom bilinventering. Boxlokalerna valdes för att få en god geografisk och biotopmässig täckning av projektområdet, samt att täcka in potentiella kolonier av fladdermöss inom och i projektområdets närhet. Under första besöket användes sju autoboxar och vid det andra besöket fyra. Tre lokaler/boxpunkter inventerades under fyra nätter, två lokaler under tre nätter och en lokal under två nätter. Övriga två lokaler inventerades under en natt (tabell 2). Totalt för hela perioden sattes boxar ut vid åtta inventeringspunkter under sammanlagt 22 boxnätter (en boxnatt motsvarar en autobox utsatt under en natt)(tabell 2, figur 1). Bild 2. Vy från boxlokal 2. 3 (11)

10 Bild 3. Vy från boxlokal 4b. Inventeringen påbörjades cirka 15 minuter efter solens nedgång. Boxarna fästes på 1 2 m höjd i ett träd eller annan lämplig struktur och var aktiverade 22:15-04:00 och 21:45-04:00 vid första respektive andra besöket. Autoboxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 28 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = HIGH. Området runt Godegård Säteri avsöktes manuellt. Fyra sträckor bilinventerades vid två tillfällen (figur 1). Vid bilinventeringen kördes sträckorna i km/h. Passerade fladdermöss spelades in och koordinater för punkten loggades automatiskt. Under bilkarteringen användes en Pettersson D1000x kopplad till en GPS. Detektorn ställdes in på automatisk inspelning och med en fördröjning på 10 sekunder efter att en inspelning gjorts. Övriga inställningar var; AUTOREC = YES, PREREC=1, POSTREC=2, TRIG LEV = 5, SAMP, FREQ = 300 khz, REC. LEN = 3, Vid analysen av inspelningarna användes BatSound 4.03 och SonoChiro Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. 4 Undersökningsområde Projektområdet ligger i Motala kommun, Östergötlands län, cirka 30 km norr om 4 (11)

11 Motala. Området där utbyggnaden till dubbelspår planeras utgörs av en cirka 3,5 km lång sträcka från Jakobshyttan till Degerön (figur 1). Figur 1. Vit polygon visar utredningsområdet. Gula cirklar markerar placeringar av autoboxar. Röda linjer utgör bilkarterade sträckor Den norra delen av projektområdet (Godegård-Jakobshyttan) karaktäriseras av ett kuperat sprickdalslandskap med sjöar och skogsmark. Skogen är hårt brukad med likåldrig gran och tall skog. Utmed järnvägen ligger enstaka utspridda hus och rester av gamla torpmiljöer (Berglund m fl. 2017). Generellt hyser området få 5 (11)

12 gynnsamma karaktärer för en rik fladdermusfauna. I området runt Godegård finns ett småskaligt odlingslandskap insprängt i skogslandskapet, vilket är mer gynnsamt ur ett fladdermusperspektiv. Den södra delen ner till Degerön utgörs av en relativt flack homogen barrskogsbevuxen moränmark (Berglund m fl. 2017). Detta område bedöms vara av mindre betydelse för fladdermöss Tillgången till hålträd eller äldre träd med uppsprucken bark bedöms vara starkt begränsad inom projektområdets skogliga delar. Bäst förutsättningar för fladdermöss i närområdet bedöms området vid Godegård säteri, cirka 700 meter öster om Godegård och projektområdet, utgöra. 5 Inventeringsresultat och diskussion Förutsättningarna för fladdermusinventering var relativt goda. Med undantag av periodvisa skurar under natten 11-12/6, var det uppehåll, svag vind och nattemperaturer från cirka 17 ner mot 12 grader (tabell 1). Det bör dock nämnas att våren, försommaren och större delen av juli var relativt kall och tidvis regnrik, vilket kan ha påverkat insektsmängden och fladdermössen negativt i år. Tabell 1. Lokaluppgifter. Vinddata är tagen från SMHI.se (Godegård). Lokal Datum Inventeringstid Solned. Temp Regn Vind (m/s) (5) 1-5, (4) , De åtta boxlokalerna låg mellan 10 och 100 meter från järnvägsspåret och fördelades mellan skogs och gårdsmiljöer (figur 1, bilaga A). Under de 22 boxnätterna registrerades totalt 1987 fladdermusfiler (tabell 2). Sex arter och ett släkte identifierades; nordfladdermus, Myotis sp. (majoriteten utgörs sannolikt av taigafladdermus och/eller vattenfladdermus, beroende på inventeringslokal), dvärgpipistrell, trollpipistrell, brun långörad fladdermus, större brun fladdermus och gråskimlig fladdermus. Ingen av de påträffade arterna är rödlistad. 6 (11)

13 Tabell 2. Förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive autobox. Mchi=obestämd fladdermus, Enil=nordfladdermus, Msp=obestämd Myotis (sannolikt främst taiga fladdermus), Nnoc=större brun fladdermus, Paur=brun långörad fladdermus, Ppyg=dvärgpipistrell, Pnat=trollpipistrell, Vmur=gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid en box inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive box! Lokal Datum Antal nätter Mchi Enil Fladdermusfaunan dominerades av nordisk fladdermus. Arten noterades vid samtliga åtta boxplatser och svarade för cirka 81 % av de registrerade fladdermusfilerna (1610 av 1987 filer) (tabell 2, figur 1). Resultaten tyder på att nordisk fladdermus förekommer inom hela projektområdet. Aktiviteten vid respektive box där arten noterades varierade dock mellan en och 808 registreringar (tabell 2). Högst aktivitet, under bägge besöken, noterades vid lokal 3 (463 respektive 808 inspelningar, totalt cirka 72 % av alla inspelningar; lokalen visas på rapportens omslag). Lokalen utgjordes av en mindre tjärn, cirka 50 meter från spåret, omgiven av ung gran/tallskog. Att högst aktivitet noterades där var oväntat. Bedömningen är dock att en negativ påverkan på området vid lokal 3 till följd av anläggningsarbete är obefintlig eller mycket låg. Msp Nnoc Paur Ppyg Pnat Vmur Myotis var näst vanligast och spridd över hela området. Det rör sig sannolikt främst om taigafladdermus, även om inte mustasch- eller vattenfladdermus kan uteslutas (mustasch- och taigafladdermus är mycket svåra att särskilja med hjälp av enbart Totalt ant. fl. insp. 7 (11) Avstånd till spår (m) a Totalt juni b Totalt juli Totalt jun och jul

14 ljudanalys). Myotis sp. noterades vid sex av de åtta lokalerna och stod för cirka 17 % av inspelningarna. Av övriga arter registrerades med endast enstaka och spridda inspelningar. Dock bör nämnas att trollpipistrell noterades med fem registreringar vid lokal 1 (figur 1, tabell 2). Arten har tidigare rapporterats från ett dussintal lokaler i länet (Brengdahl m fl. 2015). Såvitt känt är det dock första noteringen i Motala kommun. Utfallet från denna inventering stämmer ganska väl överens med de, till Artportalen, inrapporterade fynden inom en buffert på cirka 20 kilometer från projektområdet. Vid den aktuella inventeringen noterades sju-åtta arter (om vattenfladdermus och/eller taigafladdermus förutsätts förekomma i området). Vid de tidigare inventerade lokalerna har åtta arter rapporterats. Det som skiljer årets inventering är att inget säkert fynd av fransfladdermus gjordes, däremot tillkom trollpipistrell som ny art. Även under bilinventeringen dominerade nordfladdermus och Myotis sp. (sannolikt taigafladdermus). Totalt noterades nio individer av nordfladdermus, sex individer Myotis sp. samt en större brun fladdermus (tabell 2). Flest individer noterades utmed en skogsväg (sträcka B) samt i början av sträcka D vid Godegård (figur 1). Tabell 2. Noterade fladdermusindivider och arter gjorda under bilkarteringen och den manuella inventeringen. Enil=nordfladdermus, Mtm=taiga/mustaschfladdermus. Ppyg=dvärgpipistrell, Nnoc=större brun fladdermus. Bilinventerade sträckor Tid datum Enil Mtm Ppyg Nnoc Totalt A B C D A B C D Totalt Manuellt inventerat område tid datum Enil Mmb Ppyg Nnoc Totalt Godegård säteri Godegård säteri Totalt (11)

15 Godegård säteri, cirka 700 meter öster om järnvägsspåret inventerades manuellt. Området ser ut att ha alla förutsättningar för en rik fladdermusfauna med hus från 1700-talet, herrgårdsbyggnad, flygelbyggnader, beteshagar samt närhet till vatten. Området har tidigare inventerats, varvid totalt sex arter har registrerats. Vid årets två besök noterades fyra arter (tabell 2). Aktiviteten var låg och utgjordes av ett fåtal individer. Inget återfynd av fransfladdermus eller brun långörad fladdermus gjordes, vattenfladdermus kunde heller inte verifieras, däremot tillkom dvärgfladdermus. Resultaten från besöken var förvånansvärt klena, men Godegård säteri utgör ett potentiellt mycket fint fladdermusområde. Bedömningen är dock att påverkan på detta område till följd av järnvägsprojektet är obetydlig. Figur 2. Rutmönstrade polygoner utgör hänsynsområden där potentiella koloniplatser i form av hus och/eller jordkällare förekommer. Vit polygon visar utredningsområde. Gula cirklar markerar placeringar av autoboxar. Röd linje utgör bilkarterad sträcka. 9 (11)

16 Inga verifierade kolonier hittades. Enligt obekräftade uppgifter från en närboende vid lokal 4a och 4b lär det dock bo oidentifierade fladdermöss i en jordkällare inom hänsynsområde H1 (figur 2). Även husen inom området H1 skulle kunna fungera som koloniplatser för fladdermöss. Det var inte möjligt att verifiera uppgifterna och det är oklart om jordkällaren används till sommar eller vinterkoloni. Vid hänsynsområde H2 ligger en jordkällare. Där fanns det dock inga tecken som tydde på att den utnyttjas av fladdermöss. Sammanfattningsvis är bedömningen att få eller inga viktiga födosöksområden eller jaktmarker påverkas negativt av projektet. Det är heller inte sannolikt att tillgången till hålträd eller gamla grova träd med sprucken bark påverkas negativt och baserar sig på bedömningen att antalet hålträd inom påverkansområdet är obefintligt eller i alla fall mycket lågt. Däremot tyder de obekräftade uppgifterna angående fladdermusfynd i en jordkällare inom hänsynsområde H1 på en koloniförekomst inom projektområdet (figur 2). Även husen där utgör potentiella kolonimöjligheter. Rekommendationen är därför att en fördjupad inventering genomförs om husen eller jordkällarna vid H1 och H2 ska rivas i samband med att det nya spåret anläggs. 6 Slutsats och bedömning Inga rödlistade fladdermusarter noterades. Området domineras av nordfladdermus och mustasch/taiga fladdermus (och/eller vattenfladdermus). Dvärgpipistrell, trollpipistrell, större brun fladdermus, gråskimlig fladdermus och brun långörad fladdermus förekommer i området, men mer sparsamt. Skogen inom utredningsområdet domineras av produktionsskog med generellt låga biotopvärden för födosökande fladdermöss. Tjärnen vid lokal tre utgör sannolikt ett jaktområde för främst nordisk fladdermus, under i alla fall delar av säsongen. Påverkan på detta område bedöms dock som låg till följd av anläggningsarbete. Stora delar av spårbreddningen kan genomföras utan någon uppenbart negativ påverkan på fladdermusfaunan. Hänsynsområden H1 och H2 inom utredningsområdet utgör dock 10 (11)

17 potentiella koloniplatser för fladdermöss, vilket bör uppmärksammas. Innan en eventuell rivning av hus och jordkällare vid hänsynsområde H1 och jordkällaren vid hänsynsområde H2 bör dessa kontrolleras så att inga fladdermöss håller till där vid rivningstillfället. Referenser Ahlén I., Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15. Ahlén I., Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106:2: Berglund L., Bergqvist C., Karlsson M PM Naturvärdesanalys, Jakobshyttan-Degerön. Trafikverket. Brengdahl M., Jansson N., Claesson K Fladdermöss i Östergötlands län - Sammanställning av 20 års inventering & uppföljningsverksamhet ( ). Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2015:20 de Jong J., Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. Gärdefors, U., Rödlistade arter i Sverige- The 2015 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken. 11 (11)

18 Bilaga A Lokalbeskrivning av autoboxlokalerna. Se figur 2 för geografisk placering. Lokal 1 2 Lokalbeskrivning Juni Godegård. Placerad i en trädgård vid ett hus, cirka 100 m öster om järnvägen. Riktad mot hus/lada. Placerad på ett hygge cirka 10 m öster om spåret. Riktad västerut över spåret mot den mindre sjön Unnagölen. Bild a Boxen placerad i kanten av ung gran- och tallskog cirka 50 meter väster om spåret. Riktad parallellt med rälsen mot en mindre tjärn. Se rapportens omslagsbild. Boxen placerad cirka 10 m öster om spåret. Riktad västerut över spåret mot ett hus och uthus. Nybo cirka 200 m väster om rälsen. Placerad i skogskanten och riktad mot ett äldre hus och ladugård. Godegård kyrka, cirka 20 m öster om järnvägsspåret. Placerad på kyrkogården och riktad mot flera grova lönnar och lindar. Dergerön cirka 80 meter från spåret. Placerad vid ett hus och riktad mot ett uthus. En ansamling villor av varierande ålder. Öppen åkermark västerut. Produktionsskog öster om spåret. Hälla Herrgård, cirka 100 m väster om spåret. Placerad i trädgården och riktad mot herrgårdsbyggnaden. Grov lönn och lind i trädgården. Omgivande öppen åkermark. Juli 1 Se lokal 1 ovan. 2 Se lokal 2 ovan. 3 Se lokal 3 ovan. Cirka 10 m väster om rälsen. Placerad intill ett hus och riktad parallellt med rälsen ut över 4b trädgården mot en damm. Bild 3. 7 Se lokal 7 ovan.