Inventering av fladdermusfaunan vid Trysslinge, Laxå och Degerfors kommuner -inför planerad vindkraftspark

Transkript

1 Inventering av fladdermusfaunan vid Trysslinge, Laå och Degerfors kommuner -inför planerad vindkraftspark Bolokal. Nordisk fladdermus. Foto Jens Rydell Eidolon ekologi Stefan Pettersson Böletvägen Kållered - Rapporten är framtagen på uppdrag av NV Nordisk Vindkraft AB. --

2 Syfte Syftet med inventeringen var att kartlägga fladdermusfaunan inom projektområdet och dess närhet samt göra en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering i området. Fladdermöss Bakgrund Näst efter gnagare är fladdermöss världens mest artrika däggdjursordning och omfattar drygt arter. Artrikedomen innebär att fladdermöss utgör cirka en femtedel av samtliga däggdjursarter. I Sverige har man i nuläget konstaterat fladdermusarter (Ahlén ). Av dessa anses arter förekomma mer eller mindre regelbundet (Ahlén ). Sju av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors ). Fladdermöss är fridlysta och genom fladdermusavtalet EUROBATS förbinder sig undertecknande stater att vidta en rad åtgärder som främjar fladdermöss. Det innebär bland annat att ett område ska bedömas med avseende på fladdermöss inför en planerad vindpark. Särskild fokus bör ligga på lokaler i närområdet som är potentiellt artrika med rödlistade högriskarter, eller migrationsvägar för fladdermöss. Livsmiljöer Det finns en rad faktorer som är betydelsefulla för fladdermöss. Tillgången på bra jaktbiotoper med en hög och jämn produktion av insekter är viktig och styr ofta om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i lövskog karaktäriseras av framför allt äldre, glesare och luckig ädellövskog i anslutning till grunda sjöar, våtmarker eller vattendrag (de Jong ). I jordbrukslandskapet är mosaikartade miljöer med till eempel lövskogar, hagmarker, ängar, bryn, alléer, äldre stora träd och bergsbranter i anslutning till vatten viktiga. Även tillgången till koloniplatser och viloplatser i anslutning till jaktområden är viktig och fladdermöss gynnas av bland annat större, äldre byggnader, grottor, hålträd, gamla grova träd och jordkällare. Kort sammanfattat så missgynnas fladdermöss av ren produktionsskog, kalhyggen eller stora intensivodlade åkerlandskap. Däremot kan artdiversiteten vara hög i mosaikartade miljöer med en god tillgång till koloniplatser. Fladdermös i relation till vindkraft Det är känt att fladdermöss omkommer vid kollision med landbaserade vindkraftverk (Ahlén ), och det är en allmän bedömning bland många forskare att fladdermössen är mycket hårdare drabbade än fåglar (Ahlén ). Det har föreslagits en rad olika hypoteser om varför fladdermöss dödas. En hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter under sensommaren som ansamlas runt kraftverken (Rydell m. fl. a). En studie föreslår att direkt kollision med rotorbladen inte förefaller vara nödvändig då det undertryck som bildas runt rotorbladen kan få fladdermössens lungor att kollapsa (Baerwald m. fl. ). En litteraturstudie med data från Nordamerika tyder på en ökad mortalitet vid låga vindhastigheter (< m/sek) samt direkt före och efter kraftiga oväder (Arnett m. fl. ). I Nordamerika har migrerande arter pekats ut som speciellt sårbara, då antalet fladdermöss som dödas vid vindkraftverk tenderar att öka under perioder som sammanfaller med migration. I Sverige berörs flera migrerande arter varav stor

3 fladdermus och trollfladdermus är mest kända (Ahlén, Ahlén m. fl. ). I Europa tyder studier på att även, mer eller mindre, stationära arter drabbas i lika hög grad och att dödligheten främst är kopplad till fladdermössens jaktbeteende (Rydell m. fl. b). Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier och var dessa ligger, vilka kan variera under säsongen (de Jong ). Sammanfattningsvis är det därför av intresse att planera vindparker i områden som är mindre gynnsamma ur fladdermusperspektiv och vidare undvika eller visa hänsyn vid etablering i områden med en hög andel rödlistade högriskarter, artrika områden samt områden med omfattande flyttstråk. Metod För att identifiera potentiellt bra fladdermuslokaler gjordes en översiktlig biotopkartering av området genom tolkning av ortofoton och topografiska kartor (Hitta.se, Eniro.se). Vidare användes data från skogsstyrelsen, länsstyrelsen och våtmarksinventeringen (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen ) samt resultat från kända fladdermusinventeringar och fynd inrapporterade till Artportalen () (Pettersson ). Väl på plats studerades området genom att köra bil inom och i närområdet för att lokalisera potentiellt intressanta fladdermuslokaler. Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Inventeringen påbörjades cirka minuter efter solens nedgång. Fem lokaler inventerades med handdetektor. Besöken med handdetektor varade cirka - minuter. Under handinventeringen användes en Pettersson D ultraljudsdetektor. Oklara bestämningar spelades in i handdetektorn. lokaler inventerades med autoboar (D) i marknivå. Dessa spelar automatiskt in passerande fladdermöss. Bolokalerna valdes för att få en god geografisk och biotopmässig täckning av vindområdet. Boarna sattes upp på mellan, och två meters höjd i ett träd eller annan lämplig struktur. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound.. Alla inspelningar av arter som lyder under raritetskommitténs rekommendationer skickas rutinmässigt iväg för konfirmation och godkännande. Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. När det gäller redovisningen av Mustasch/Brandts fladdermus så är de sammanslagna då de bägge arterna ej går att särskilja med hjälp av ultraljudsdetektor. För identifikation av dessa två arter krävs nätfångst. I möjligaste mån belystes fladdermössen med en pannlampa för att observera färgteckning och jaktbeteende, vilket underlättar och ibland är helt nödvändigt för en säker artbestämning.

4 Resultat och diskussion Den planerade vindparken Trysslinge utgörs av två delområden som delas av tre naturreservat. Vindområdena ligger i ett relativt flackt skogslandskap med gott om våtmarker, cirka kilometer nordväst om Laå mellan sjöarna Skagern i väster och Toften i öster. Det finns inte särskilt mycket jordbruksmark i närområdet. Skogen i vindområdena utgörs till stora delar av hårt brukad produktionsskog med främst ung tallskog och hyggen. Lövinslaget är lågt. Inom projektområdena finns ett mindre nyckelbiotoper (mellan cirka,- Ha) utpekade av skogsstyrelsen (figur ). De utgörs främst av olika våtmarkstyper (mosseskog, kärrskog, myrskog) men även några enstaka med äldre granskog. Det finns få sjöar inom projektområdena men det finns flera större och mindre våtmarker och sumpskogsinslag (figur ). Det är miljöer som kan utgöra viktiga födosöksområden för fladdermöss under i alla fall vissa delar av säsongen. Andelen hålträd, gamla grova träd, klippskrevor eller andra strukturer som tjänar som koloniplatser bedöms som lågt, vilket sannolikt begränsar antalet koloni- eller föryngringslokaler inom projektområdet. Eventuella närliggande kolonier finns sannolikt i, och vid de få torp eller gårdar och byar som ligger i anslutning till vindområdet. Som helhet bedöms stora delar av området sakna många av de faktorer som är gynnsamma för fladdermöss och vara av tämligen låg kvalitet ur fladdermusperspektiv. Bäst förutsättningar för en rikare fladdermusfauna i området bedöms finnas vid och i omgivningen av Skagersholms herrgård, cirka kilomerter sydväst om den planerade vindparken. Området är där lokalt mosaikartat med närhet till sjön Skagern, beteshagar, grova ädellövträd och gott om kolonimöjligheter för fladdermöss. Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Området inventerades under sammanlagt nätter fördelat på tre tillfällen under perioderna; -/, -/ och -/ (bilaga ). Under en inventeringsperiod var det tidvis regn (-/) annars var det uppehåll och goda förhållanden. Även temperatur och vindmässigt bedöms förutsättningarna för inventering ha varit goda. Fem lokaler inventerades med handdetor och besöktes en till fyra gånger, resten inventerades med autoboar. Under inventeringsnätterna -/ användes nio autoboar. Vid övriga tillfällen användes tolv autoboar. Sammanlagt boutsättningar gjordes. Boarna satt ute en till tre nätter i taget, vilket totalt gav bonätter fördelade på lokaler (figur, bilaga, ). Se lokaler inventerades vid ett tillfälle, fem lokaler vid två, lokaler vid tre och en lokal vid fyra tillfällen (tabell, bilaga ). Bolokalerna fördelades mellan följande kategorier; hygge (), skog (), sjö/vattendrag (), våtmark (), torp () och herrgård () (tabell, figur, bilaga ).

5 Figur. Kända naturvärden, avverkningar och avverkningsanmälningar inom och i närområdet av vindprojekt (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen ). Gula punkter utgör autoboinventerade lokaler. Hygge Skog Sjö/ vattendrag Våtmark/ sumpskog Torp Herrgård Antal lokaler Inventeringsnätter Biotop Tabell. Inventerade biotoper. Antal bolokaler och bonätter per respektive biotop. Totalt

6 Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Totalt spelades ljudfiler in i autoboarna. av dessa var fladdermusfiler, varifrån tio arter identifierades; nordisk fladdermus, mustasch/brandts fladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, trollfladdermus, långörad fladdermus och sydfladdermus (tabell, bilaga ). Av dessa påträffades alla utom dvärgfladdermus i projektområdena. Det innebär, såvitt känt, att samtliga arter som tidigare noterats i länet (Ignell, Ignell och Josefsson ) registrerades vid inventeringen av området. Dessutom noterades, helt otippat, den rödlistade arten sydfladdermus, vilken är en ny art för länet. Sammantaget gör det området till ganska artrikt som helhet. Antalet arter per boinventerad lokal varierade mellan noll och fem (se) arter. Vid en lokal noterades inga fladdermöss, vid elva lokaler två arter och vid åtta lokaler tre respektive fyra arter och vid två lokaler artbestämdes fem arter (tabell, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från Bolokal (figur, bilaga ). Fladdermusfaunan i området dominerades av nordisk fladdermus som noterades vid av de lokalerna och svarade för cirka % av de registrerade fladdermusfilerna (tabell, figur ). Därefter kom mustasch/brandts fladdermus som också noterades vid

7 av de lokalerna men med färre inspelningar än föregående art. Andelen mustasch/brandts fladdermus är dock sannolikt större än vad som angetts då många filer endast är bestämda till släktet Myotis. Det flesta av dessa är mustasch/brandts fladdermus eller möjligen vattenfladdermus vid framförallt bolokal och. Några enstaka kan vara fransfladdermus som ej har gått att säkert verifiera utifrån inspelningarna. Myotisarterna, som ej betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft utgjorde tillsammans cirka % av inspelningarna. Övriga arter, förutom dvärgfladdermus vid boarna i och intill Skagersholms herrgård (bolokal, ) registrerades med enstaka inspelningar och utgjorde endast cirka % av inspelningarna (tabell, figur, bilaga ). Den högsta aktiviteten noterades under den andra inventeringsperioden, i slutet av juli, och förklaras av en generellt högre aktivitet av nordisk fladdermus vid boarna (tabell, bilaga ). Under den första inventeringsperioden i början av juli var aktiviteten generellt lägre vilket, sannolikt till viss del kan förklaras av att det tidvis regnade under nätterna -/. Det lägre antalet fladdermusfiler under den sista inventeringsperioden, i början av september, förklaras av en markant lägre aktivitet av nordisk fladdermus vid framförallt skogslokalerna (tabell, bilaga ). Det finns inget i inventeringsresultaten som tyder på någon direkt ökad aktivitet av arterna stor- eller gråskimlig fladdermus under den sista inventeringsperioden (tabell ), vilket tyder på att det inte förekommer någon större migration genom området. Eventuellt migrerande arter och individer följer sannolikt sjöarna väster och öster om vindområdet. Månad Juni Juli September Totalt Ant. insp. Antal fladdermus filer Antal Filer/ bobonatt nätter Sp Enil Eser Msp Mmb Mnat Nnoc Ppyg Pnat Paur Vmur Tabell. Resultat för de tre inventeringsperioderna. Sp-obestämd fladdermus, Enil-nordisk fladdermus, Esersydfladdermus, Msp-obestämd Myotis, Mm/b-mustasch/Brandts fladdermus, Mnat-fransfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Paur-långörad fladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boarna. Aktiviteten var låg både vid en majoritet av boarna och bolokalerna. Vid boar och bolokaler registrerades mellan och fladdermusinspelningar per bo och inventeringsnatt, och vid sammanlagt boar och bolokaler noterades färre än (figur, bilaga ). Vid tre boar och bolokaler noterades en högre aktivitet med mellan och fladdermusinspelningar per natt (bolokal, och ) (figur, bilaga ). Variationen i aktiviteten mellan inventeringsperioderna var dock stor vid dessa lokaler. Vid resterande nio boar varierade antalet inspelningar mellan och fladdermusfiler per natt (figur, bilaga ). De fem lokaler som inventerades för hand besöktes mellan en och fyra gånger (figur, tabell ), se bilaga för närmare lokalbeskrivning. Lokalerna utgjordes av torp, mindre gårdar, ett ridstall och en herrgård, och låg mellan cirka en och, kilometer

8 från närmsta föreslagna verksplats. Även om aktiviteten bitvis var ganska god vid vissa lokaler så var antalet noterade individer lågt. Den artrikaste och finaste fladdermuslokalen utgjordes av Skagersholms herrgård och dess närmiljö som både hand och boinventerades (figur, tabell ). Totalt noterades se arter där. Ytterligare en art, fransfladdermus, kan ha spelats in där men går inte att säkert identifiera utifrån inspelningen. Tillsammans med resultaten från resultaten inventeringen av Skagersholms herrgård (Ignell ) har sammanlagt åtta arter hittats där, vilket gör det till en väldigt artrik lokal. Figur. Svarta pentagoner anger handinventerade lokaler. De gula cirklarna (-) anger bolokalernas numrering. Storleken på cirklarna anger det genomsnittliga antalet fladdermusregistreringar per natt och inventeringstillfälle vid respektive lokal. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid bolokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive bo.

9 Lokal (kartid) Norra Julön Skagersholms herrgård Torpstället Trehörningen Ågrena gård Tot. för boarna Ant. nätter/ besök / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Antal fladdermus filer Sp Enil Eser Msp Mm/b Mdau Mnat Nnoc Ppyg Pnat Paur Vmur antal arter Tabell. Sammanslagen data för hela inventeringsperioden av förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive bolokal. Sp-obestämd fladdermus, Enil-nordisk fladdermus, Eser-sydfladdermus, Msp-obestämd Myotis, Mm/b-mustasch/Brandts fladdermus, Mdau-vattenfladdermus, Mnat-fransfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Paur-långörad fladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid bolokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive bo. Vid de handinventerade lokalen anges endast förekomst av påträffade fladdermusarter Högriskarter noterade vid Trysslinge Av de tio bestämda arter som noterades vid inventeringen betraktas se som högriskarter (Rydell m fl ); nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, trollfladdermus och sydfladdermus (tabell ). Nedan följer en kortare diskussion och beskrivning av arterna: Nordisk fladdermus noterades vid av bolokaler och registrerades i av de boarna och samt vid alla fem handinventerade lokaler. Arten dominerade också i antalet inspelade filer (tabell, figur, bilaga ). Det är Sveriges vanligaste fladdermusart och den enda som förekommer

10 över hela landet (Ahlén ). Det är dessutom ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Arten är relativt habitatokänslig och hittas i princip i de flesta biotoper. Nordisk fladdermus är anpassad till att födosöka i öppet luftrum och är sannolikt den art som mest kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området. Dvärgfladdermus noterades endast i de två boarna vid och i närheten av Skagersholms herrgård (tabell, figur ) och vid handinventeringen vid Ågrena gård, vilket var lite oväntat. Dvärgfladdermus är mycket vanlig i södra Sverige. Arten minskar norrut men är relativt vanlig i länet, i alla fall i rikare miljöer (Ignell, Ignell och Josefsson ). Arten födosöker främst i trädtoppshöjd i fritt luftutrymme. Inga resultat tyder på att den direkt förekommer i projektområdet och påverkan på arten vid en vindkraftsetablering i området bedöms som låg. Stor fladdermus noterades med enstaka inspelningar i se boar vid se bolokaler (tabell, figur ). Arten är relativt vanlig men har en ojämn och fläckvis utbredning i Syd- och Mellansverige upptill Dalälven, även om enstaka fynd har gjorts längre norrut vid kusten (Ahlén ). Tidigare inventeringar indikerar att arten inte är så vanlig i länet (Ignell, Ignell och Josefsson ). Arten är långmigrerande men inget tyder på någon ökad förekomst av arten i området under migrationsperioden. (Ahlén m fl ). Stor fladdermus och nedan nämnda gråskimlig fladdermus är, enligt syntesrapporten, förmodligen de mest utsatta arterna när det gäller vindkraftverk (Rydell m fl ). Båda arterna vistas oftare i fria luften på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflygare. De är normalt inte utsatta för andra kända hot. Arten kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området men inget tyder på att den förekommer i området i någon större omfattning och påverkan är därmed sannolikt ringa. Gråskimlig fladdermus noterades med enstaka inspelningar vid åtta lokaler och i elva boar (tabell, figur ). Arten är mer eller mindre migrerande och har en fläckvis förekomst i södra Sverige upp till södra Norrland. Arten är tämligen vanlig i vissa trakter men saknas i andra. Tidigare inventeringar indikerar att arten inte är så vanlig i länet (Ignell, Ignell och Josefsson ). Kolonier och jaktbiotoper är kända från landsbygd med både jordbrukslandskap och skog. På hösten migrerar många individer in till städer där man kan höra hanarnas revirflykt kring höga byggnader där de sedan övervintrar. Arten kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området men inget tyder på att den förekommer i området i någon större omfattning och påverkan är därmed sannolikt ringa. Trollfladdermus noterades med en inspelning vid en bo (bolokal ) under höstinventeringen (tabell, figur ). Fyndet var intressant och oväntat. Trollfladdermus var tidigare rödlistad och förekommer främst i sydöstra Sverige. Arten har såvitt känt tidigare endast noterats vid två lokaler (slotts och herrgårdsmiljöer i anslutning till Hjälmaren) i länet, och antas finnas mer regelbundet vid en av lokalerna (Ignell, Ignell och Josefsson ). Arten är långmigrerande (Ahlén m fl ) och det rör sig troligtvis om någon enstaka individ som passerade området. Arten bedöms inte finnas regelbundet i området sålunda ej som en problemart vid en vindkraftsetablering i området. Sydfladdermus noterades vid en lokal med två på varandra följande inspelningar (lokal ). Filerna är verierade av Ingemar Ahlén (raritetskommitén) (tabell, figur ). Arten är ovanlig och rödlistad (VU, Gärdefors ). Det första fyndet av arten gjordes så sent som i Skåne. Numera observeras arten sällsynt men regelbundet i södra Sverige (Ahlen ). Den aktuella observationerna är så vitt känt, om inte den nordligaste så en av de nordligaste som gjorts av arten. Sydfladdermusen finns till stor del i kulturlandskap med inslag av skogspartier, gårdsmiljöer, parker, betesmarker och åkrar. Den jagar såväl nära mark och vegetation som i öppet luftrum på högre höjd.

11 Arten betraktas som en högriskart men det bedöms som osannolikt att arten förekommer regelbundet i området och påverkansgraden därmed som låg. Dock rekommenderas en uppföljning i området runt där den noterades. Bild. Skagersholms herrgård. Bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från bolokal (figur, bilaga ). Bild. Vy från bolokal (figur, bilaga ). Bild. Torpstället (figur, bilaga ). Övriga noterade arter; Mustasch/Brandts fladdermus artbestämdes vid bolokaler. Sannolikt utgörs flera av filerna angivna som Msp av Mustasch/ Brandts fladdermus. De bägge arterna redovisas vanligtvis som ett artpar vid inventeringar med ultraljudsdetektor på grund av att de ej går att särskilja utan nätfångst. Bägge arterna undviker ofta att passera över stora öppna ytor. Mustaschfladdermus var tidigare rödlistad och har hittats upp till Hälsingland, södra Dalarna och mellersta Värmland men anses vara relativt sällsynt i hela Norden (Ahlén ). Arten jagar främst i kantzonen mellan skog och öppna biotoper. Brandts fladdermus är en skogslevande art som har ett utbredningsområde upp till södra Norrbotten (Ahlén ). Med tanke på områdets karaktär rör det sig sannolikt mest om Brandts fladdermus. De två arterna anses inte vara högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl ). Vattenfladdermus observerades under besöket vid Skagersholms herrgård (tabell, figur ). Flera av filerna angivna som Msp är troligtvis vattenfladdermus, särskilt vid bolokalerna i anslutning till vatten (bolokal, ). Det är en av våra vanligaste fladdermusarter med en allmän utbredning till mellersta Norrland. Den jagar främst tätt över vattenytor men kan även förekomma relativt långt bort från vatten och är då svår att särskilja ljudmässigt från andra myotisarter. Arten bedöms inte vara en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell mfl ). Fransfladdermus noterades med en konfirmerade inspelning vid lokal (tabell, figur ). Arten kan ha spelats in vid ytterligare några lokaler men utifrån inspelningarna har det inte gått att artbestämma till

12 mer än en obestämd Myotis. Arten har tidigare noterats vid Skagersholms herrgård (Ignell ). Ett antal av noteringarna från herrgården kan vara fransfladdermus men det går inte att säkert fastslå utifrån inspelningarna. Arten är sällsynt och rödlistad (VU, Gärdefors ) med fläckvis utbredning i södra Sverige (Ahlén ). Den jagar på relativt låg höjd och undviker att jaga över stora öppna ytor. På grund av sitt jaktbeteende betraktas inte fransfladdermus som en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m fl ). Långörad fladdermus noterades med enstaka inspelningar vid lokaler (tabell, figur ). Det är en vanlig art trots att den förmodligen är underrepresenterad vid inventeringar då ultraljudet den skickar ut är svagt och svårt att detektera på avstånd större än - meter. Arten förekommer allmänt upp till mellersta Norrland (Ahlen ). Arten jagar främst i relativt tät skog längst stigar och smågläntor, men även parker och trädgårdar. Arten anses inte vara en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m fl ). Bild. Trehörningen (figur, bilaga ). Bild. Ågrena gård (figur, bilaga ). Bedömning Bedömningen är att: Stora delar av vindområdet utgörs av hårt brukad produktionsskog med låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Resultatet indikerar inte några kolonier i undersökningsområdet. Det finns få koloni- eller föryngringslokaler inom projektområdet då andelen hålträd, gamla grova träd, klippskrevor eller andra strukturer som tjänar som koloniplatser är lågt. Eventuella kolonier finns sannolikt i, och vid de gårdar och byar som ligger i anslutning till vindområdet. Fladdermusfaunan i undersökningsområdet är som helhet ganska artrik med totalt tio noterade arter. Dock var aktiviteten vid boarna generellt låg, med enstaka undantag och många av de registrerade arterna utgörs av enstaka och spridda inspelningar. Nordisk fladdermus dominerar fladdermusfaunan och är den art som sannolikt kan påverkas mest av en vindkraftsetablering i området. Det är samtidigt Sveriges vanligaste fladdermusart. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus rör sig i området men inget tyder på att de förekommer i någon större omfattning.

13 Noteringen av trollfladdermus är intressant. Det finns få noteringar av arten i länet. Inget tyder dock på att arten förekommer regelbundet i området. Noteringen av sydfladdermus är intressant men sannolikt snarast av akademiskt intresse. Arten är ny för länet och noteringen är så vitt känt en av de nordligaste som gjorts. Mycket lite talar dock för att arten skulle förekomma regelbundet i området, men en uppföljning rekommenderas efter att parken tagits i drift. Inget i resultaten tyder på att det går några migrationsstråk genom området. Uppförandet av vindparken kan eventuellt komma att påverka fladdermössens rörelsemönster jämfört med observationerna i denna studie. Sådana förändringar skulle kunna uppstå till eempel om insekter dras till rotorhöjd vid vindkraftverken och fladdermössen följer efter. Slutsats Nordisk fladdermus förekommer i vindområdet och bedöms vara den art som främst kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området. Förekomsten och aktiviteten hos arten i projektområdet som helhet bedöms dock som låg till måttlig och påverkansgraden som måttlig. Den sammantagna bedömningen är att vindprojektets påverkan på fladdermusfaunan är relativt låg men en uppföljning med autoboar i området där sydfladdermus noterades rekommenderas efter att vindkraftverken tagits i drift. Referenser: Ahlén I.,. Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde : -. Ahlén I.,. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora :: -. Ahlén I.,. Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse ():-. Ahlén I.,. Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora ():-. Ahlén I.,. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget. Fauna och Flora :: -. Ahlén I., H. J. Baagøe & L. Bach.. Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy ():-.

14 Arnett E. B., Brown W. K., Erickson W. P., Fiedler J. K., Hamilton B. L., Henry T. H., Jain A., Johnson G. D., Kerns J., Koford R. R., Nicholson C. P., O'Connell T. J., Piorkowski M. D., Tankersley JR R. D.. Patterns of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in North America. Journal of Wildlife Management ():-. Baerwald E. F., D Amours G. H., Klug B. J., Barclay R. M. R.,. Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology (:): Cryan P. M., Barclay R. M. R.. Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses and Predictions. Journal of Mammalogy ():-. de Jong J.,. Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket de Jong J.,. Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilsoni, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia (): -. Ignell H.,. Inventering av fladdermöss i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr : Ignell, H. & Josefsson, H.. Inventering av fladdermöss i Örebro län och. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. : Gärdefors, U.,. Rödlistade arter i Sverige- The Red List of Swedish Species. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. a. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration?. European Journal of Wildlife Research (): - Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. b. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica (): -. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M.. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport. Naturvårdsverket.

15 Bilaga Lokal Datum Tid Solned Antal Temp nätter (C) Moln Regn Vind (-) (-) YXkoordinat koordinat Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Kommentar Skagersholms herrgård Frisk Låg aktivitet Torpstället Frisk Låg aktivitet Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo * *Regn av och till. Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo

16 Bo Bo Bo Bo Bo Norra Julön Svag Skagersholms herrgård Svag Ågrena gård Svag Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bra förutsättningar, låg aktivitet Bra förutsättningar, få individer, god aktivitet Bra förutsättningar, få individer, god aktivitet

17 Bo Bo Skagersholms herrgård Bo Bo Bo Bo Stilla Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Ågrena gård Svag Trehörningen Svag Torpstället Svag Norra Julön Svag Skagersholms herrgård Svag Bo Bo Bo Bo Bo Bra förutsättningar, bra fart på Msp vid herrgården annars låg aktivitet Bra förutsättningar, få individer, god aktivitet Bra förutsättningar, få individer, god aktivitet Bra förutsättningar, låg aktivitet Bra förutsättningar, låg aktivitet Bra förutsättningar, god aktivitet (Ppyg, Mdau)

18 Bilaga Lokal (kartid) Beskrivning Norra Julön Två gårdar med ekonomibyggnader (några äldre). Främst omgivande öppen jordbruksmark. Skagersholms herrgård Herrgård med fyra flygelbyggnader. Kortare dubbelsidig allé med grova träd (lönn, alm, ask). Liten å flyter förbi. Beteshagar med grova ekar. Gott om lövbryn. Lokalt mosaikartat. Närhet till sjön Skagern. Fin lokal. (Även boinventerat, bolokal, ) Torpstället Två äldre hus, en jordkällare. Enstaka äldre askar och aspar. En del lövbryn. Bild. Trehörningen Ågrena gård Mindre område med främst öppen jordbruksmark omgivet av produktionsskog. Ett antal hus och äldre ekonomibyggnader utmed en skogsväg. Visst inslag av lövbryn och solitära lövträd. Bild. Stall vid en å. Äldre byggnader. Visst lövinslag utmed ån. Bild. Bolokal Bo,,. Riktad ut över ett hygge. Omgivande medelålders gran och ung tallskog. Bild. Bolokal Bo,,. Placerad vid ett torp och riktad mot en äldre lada. Bild. Bolokal Bo,. Placerad i glesare ung till medelålders gran och tallskog. Bild. Bolokal Bo,,. Placerad vid en vändplats i medelålders granskog. Bolokal Bo,,. Riktad ut över ett hygge. Omgivande medelålders till mogen granskog. Bolokal Bo. Placerad vid en vändplats i ung till medelålders gran och tallskog. Bolokal Bo,,,. Riktad ut över en våtmark. Omgivande ung tallskog. Bild. Bolokal Bo,,. Placerad vid en skogsväg med omgivande ung till medelålders gran och tallskog. Bolokal Bo,,. Riktad ut över ett hygge. Bild. Bolokal Bo,,. Placerad vid en vändplats i omgivande ung tallskog. Bild. Bolokal Bo,,. Placerad vid en mindre bäck vid ett hygge. Bild. Bolokal Bo. Riktad ut över en ung granplantering. Bild. Bolokal Bo,,. Riktad ut över ett hygge. Omgivande medelålders gran och tallskog. Bolokal Bo,,. Riktad ut över en mindre våtmark. Bolokal Bo,,. Riktad ut över en mindre sjö. Bild. Bolokal Bo,,. Placerad i en glänta i ung till medelålders granskog. Bolokal Bo,,. Riktad ut över en våtmark. Bolokal Bo,,. Riktad ut över ett äldre hygge (tall plantering). Bolokal Bo,,. Placerad i glesare mogen granskog. Bolokal Bo,,.Riktad ut över en våtmark. Bolokal Bo,,. Riktad ut över ett hygge med omgivande ung granskog Bolokal Bo,. Grönsjön. Riktad mot ett torp omgivet av ett hygge. Bild. Bolokal Bo,. Placerad vid en vändplats med omgivande ung tallskog. Bolokal Bo,. Riktad ut över en mindre sumpskogsområde. Bolokal Bo,. Placerad vid en jordkällare vid en mindre sjö. Bolokal Bo,. Riktad ut över ett hygge med frötallar. Bolokal Bo. Riktad mot huvudbyggnaden vid Skagersholms herrgård. Bild. Bolokal Bo. Placerad vid ett förfallet torp vid skagersholm. Bild. Bolokal Bo. Riktad ut över en skogsväg. Omgivande ung till medelålders tall och granskog. Bolokal Bo. Riktad ut över en våtmark. Bild.

19 Bilaga Autobo Ant. insp. Antal fladder- Antal fl. mus filer filer/natt Antal nätter Sp Enil Eser Msp Mmb Mnat Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Nnoc Ppyg Pnat Paur Vmur Antal arter Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo

20 Autobo Ant. insp. Antal fladderantal fl. Antal mus filer filer/natt nätter Sp Enil Msp Bo Bo Bo Bo Bo Mmb Mnat Nnoc Ppyg Pnat Paur Vmur Antal arter Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Totalt