OM RAPPORTEN: Titel: Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Foton i rapporten: Omslag: OM UPPDRAGET: Utfört av:

Transkript

1 Inventering av fladdermöss vid Irsta i Västerås kommun 2018

2 OM RAPPORTEN: Titel:. Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Stahre, M. (2018). Inventering av fladdermöss vid Irsta i Västerås kommun under Calluna AB. Foton i rapporten: Håkan Ignell Calluna AB Omslag: bilden till vänster föreställer vattenfladdermus och högst upp till höger en nordfladdermus OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Västerås kommun Beställarens kontaktperson: Kristoffer Jasinski Projektledare: Mattias Stahre (Calluna AB) Rapportförfattare: Mattias Stahre (Calluna AB) Ansvarig utredare: Mattias Stahre (Calluna AB) Fältarbete: Mattias Stahre & Olof Rosenqvist (Calluna AB) Kartor: Mattias Stahre (Calluna AB) GIS-ansvarig: Mattias Stahre (Calluna AB) Analyser: Mattias Stahre (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Jakob Sörensen (Calluna AB) Intern projektkod: MSE0025

3 Innehåll 1 Uppdraget 4 2 Inventeringens utförande Genomförande Automatisk registrering av ultraljud Manuell inventering, lyssning med ultraljudsdetektorer samt ljudanalys i fält Resultat Biotoper och kvaliteter i inventeringsområdet Antalet arter Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv Individrikedom/aktivitet Slutsatser och rekommendationer Referenser 11 3

4 1 Uppdraget Västerås kommun gav Calluna uppdraget att inventera fladdermöss under 2018 i ett område vid Irsta i samband med planerad bebyggelse i området. I uppdraget ingår att ta reda på vilka arter som rör sig i området och om det finns några indikationer på om kolonier finns samt eftersöka biotoper som är värdefulla för fladdermöss och hur de kan tänkas störas av den planerade exploateringen. Området består av produktionsskog av olika ålder, betesmarker i hävd, kraftledningsgator som röjs återkommande, mindre ytor med åkermark med vall och ett fåtal tomter. Området har tidigare i historien varit mer intensivt hävdat, de flesta ytor som nu är produktionsskog har en historia som betesmark eller äng. Här märks särskilt en före detta löväng som ligger i anslutning till områdets sydöstra del. Det kringliggande landskapet domineras av åkermark med spridda skogspartier och vägar med intensiv trafik. Behovet av en inventering identifierades I en naturvärdesinventering som genomfördes under 2017 (Mattsson, J. 2017), där potentiella livsmiljöer för fladdermöss hittades, såsom hålträd, småvatten och andra typer av våtmarker med närhet till skog, hävdade betesmarker, buskrika bryn samt äldre, sparsamt använda byggnader. 2 Inventeringens utförande 2.1 Genomförande Calluna har genomfört en artinventering av fladdermöss enligt Naturvårdsverkets rekommenderade undersökningstyp för artinnehåll. Inventeringen omfattade momentet automatisk registrering av ultraljud och Lyssning med ultraljudsdetektor (Naturvårdsverket 2012). De ultraljudsdetektorer som Calluna använde för automatisk registrering av fladdermöss var autoboxar (modell Pettersson D500X) och för den manuella inventeringen använde Calluna sig av ultraljudsdetektorer (M500 och D240X). Metoden beskrivs översiktligt nedan. Arbetet med autoboxar genomfördes under nätterna juni 2018 vid sju olika platser i området, samt under nätterna augusti på samma platser. Placeringen utav autoboxarna redovisas på figur 1. Arbetet med manuell inventering utfördes 11 juni, men ställdes in på grund av något regnigt väder och utfördes igen 14 juni med bättre väderförhållanden. Inventering och dataanalys av insamlat material har genomförts av fladdermusinventerare Mattias Stahre och Olof Rosenqvist, rapportförfattare är Mattias Stahre. 2.2 Automatisk registrering av ultraljud Inför utsättning av autoboxar har inventeraren studerat kartor samt översiktligt gått igenom området i fält. Platser som bedömts ha stor potential att vara viktiga fladdermushabitat har valts ut för placering av autoboxar. I Naturvårdsverket (2012) anges Metoden avser användning av autoboxar som placeras ut för att automatiskt spela in ultraljud från fladdermöss som passerar eller jagar. De inspelade ljuden har liknande kvalitet som de manuellt hanterade ultraljudsdetektorerna och man kan med hjälp av dataprogram sortera och analysera dem i efterhand. Man kan ibland skilja på passager och jakt och därigenom inte bara få reda på vilka arter som är aktiva på platsen utan också om det är en bra födosöksbiotop eller om det förekommer passager från någon närbelägen koloni eller flyttstråk. Tidpunkterna för passager kan användas för att beräkna avstånd till en yngelkoloni, 4

5 förutsatt att man känner till när utflygning normalt sker för aktuell art och årstid. De flesta fladdermöss kan artbestämmas från inspelningarna, men några kan vara svårbestämda på bara lätena. Fördelen med autoboxar är att man kan ha kontinuerlig registrering under hela natten, på flera olika platser inom området samtidigt. Om det skulle behövas kan autoboxarna också vara utplacerade under flera nätter. Genom att använda sig av autoboxar kan man därmed effektivisera sökandet efter arter och när målet är att hitta alla arter kan antalet besök per lokal reduceras. (citat Naturvårdsverket 2012) De inspelade filerna artbestämdes med hjälp av grafisk analys av fladdermössens sonar och sociala läten. Metoden medger att de allra flesta tydliga ljudfiler av fladdermusljud kan bestämmas till art, undantaget två arter inom släktet Myotis, tajgafladdermus och mustaschfladdermus, som vanligen inte går att skilja på lätet och som därför noteras som artkomplexet mustasch/taiga fladdermus. 5

6 Inventering av fladdermöss vid Irsta i Västerås kommun under 2018 " ) 1 " ) 2 " ) 3 " ) " ) 4 5 " ) 6 " ) 7 Copyright: 2014 Esri, DeLorme, HERE, TomTom; Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Teckenförklaring " ) Placering av autobox Manuell rutt Tillfälle 1 Tillfälle 2 0 0,2 0,4 0,8 Kilometers Figur 1 Karta över området med platser för inspelningsutrustning och manuell rutt. 6

7 2.3 Manuell inventering, lyssning med ultraljudsdetektorer samt ljudanalys i fält Under inledningen av kvällarna ro rde sig inventerarna genom omra det fo r att om mo jligt kunna observera platser med fo rho jd aktivitet. Calluna koncentrerade sig fra mst till de delar av omra det da r att det fanns tra d med iha ligheter, gro vre tra d eller annan miljö som kan tänkas vara lämplig boplats eller annan särskilt viktig del av livsmiljön för fladdermöss. Två tekniker användes, dels lyssning med ultraljudsdetektor med heterodynteknik enligt standardmetod som beskrivs i naturvårdsverkets handledning och dels ljudupptagning med grafisk analys av ljudfilerna direkt i fält. Båda teknikerna medger att fladdermössen kan artbestämmas och antalet individer kan räknas. Grafisk analys av ljudfiler i fält har den stora fördelen att hela ultraljudsregistret kan övervakas samtidigt samt att frekvens, pulshastighet med flera artbestämningskaraktärer visas i realtid i ett gränssnitt som liknar det vid analys av inspelat material på labb. 3 Resultat 3.1 Biotoper och kvaliteter i inventeringsområdet Områdets natur innehåller produktionsskog av olika trädslag, ledningsgator, betesmarker som både är i bruk och igenväxande, tomtmarker och andra öppna ytor. Fladdermöss påträffades I många typer av miljöer men aktiviteten och vilka arter som är aktiva skiljer mellan olika delar av området. Två tredjedelar av samtliga observationer gjordes vid platserna för box nummer 6 och 7, i den södra delen av området. 3.2 Antalet arter I Europa går det att hitta 37 arter fladdermöss. Av Europas arter är 19 arter påträffade i Sverige. Vid inventeringen gjorde Calluna fynd av totalt sex arter fladdermöss; större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus, nordfladdermus, dvärgpipistrell, artkomplexet mustasch/taiga fladdermus, och fransfladdermus, (tabell 1). I området som Calluna undersökte påträffades sex arter. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vara en rik fladdermusmiljö (Ahlén 2011). Det finns ingen etablerad metod för att mäta populationsstorlekar hos fladdermöss. Calluna utgår därför från att det finns en population om arterna finns i numerär som motsvarar deras normala vanlighet spridda i området under reproduktionsperioden. Den normala vanligheten kan vara olika för olika arter och det görs med andra ord en bedömning av om det finns en population eller ej. I området bedömer Calluna att det finns populationer av fyra arter, nordfladdermus, mustasch/taigafladdermus, dvärgpipistrell och större brunfladdermus. För arterna gråskimlig fladdermus och fransfladdermus har observationer endast gjorts utanför reproduktionsperioden och antalet observationer är få. Därför bedömer vi att det är tillfälliga besökare som rör sig utanför sitt kärnområde och främst har de mest betydande del av sin livsmiljö någon annanstans. 3.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv Olika lagar, förordningar och internationella konventioner finns för att skydda fladdermöss. Alla svenska fladdermusarter är i upptagna i EU:s Habitatdirektiv. EU:s direktiv tillämpas i Sverige genom artskyddsförordningen. Enligt förordningen är det förbjudet att fånga, döda eller flytta fladdermöss och man får inte heller förstöra deras boplatser. Länsstyrelsen är den myndighet som ger dispens om det skulle krävas i olika sammanhang. Sverige har också anslutit sig till det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS (under Bonnkonventionen). 7

8 En rödlistad art har påträffats i området, fransfladdermus som kategoriseras som sårbar (VU). Calluna har inte påträffat någon art som är upptagen i bilaga 2 till unionens habitatdirektiv. Alla arter är dock upptagna i habitatdirektivets bilaga Individrikedom/aktivitet Resultatet av inventeringen redovisas i tabell 1. I tabell 1 har Calluna för varje art räknat antal förbiflygningar (aktivitet = antalet inspelningar/natt) när vi använt autobox (Teknik= D500X). Det är, utifrån erfarenhet/bedömning, rimligt att för de vanliga förekommande arterna tänka sig , eller fler, förbiflygningar. Detta om autoboxen sitter placerad i närheten av en koloni, transportsträcka, eller vid en bra jaktbiotop (vilket är målet vid utplacering av utrustningen). För mindre vanliga förekommande arter kan vi räkna med storleksordningen omkring stycken som ett riktmärke och för området sällsynta arter kanske något tiotal inspelningar som mest. Den rödlistade fransfladdermusen observerades vid två olika boxplatser (plats 1, & 6 på Figur 1), med totalt 7 observationer under augusti månad. Det finns inga observationer från juni, vilket kan betyda att de inte har någon aktivitet vid de undersökta platserna under reproduktionsperioden. Detta tolkar vi som att ingen koloni av fransfladdermus finns i direkt anslutning till det inventerade området. 3.5 Slutsatser och rekommendationer Sex olika arter av fladdermöss har påträffats varav fyra arter bedöms ha en population i området. Området kan därför inte betraktas som en rik fladdermusmiljö (Ahlén 2011). Den södra delen av det inventerade området (plats 6 & 7 på Figur 1 samt öst- & söderut från det) står för två tredjedelar av alla observerade fladdermöss under inventeringen med autoboxar. Här finns det indikationer på att det finns boplatser av nordfladdermus och mustasch- /tajgafladdermus samt dvärgpipistrell och större brunfladdermus i närheten. Detta stärks ytterligare av den manuella inventeringen där vi både hittade fler individer och fladdermöss som flyger tidigt under kvällen i den södra delen av området, vilket antyder att boplatserna finns alldeles i närheten. Här finns en trädslagsblandning inklusive blommande och bärande träd av olika arter vilket är positivt för mångfalden för fladdermöss. Det finns också artrika bryn mot öppen mark och fuktiga miljöer vid diken och småvatten som är viktiga jaktmiljöer. Här finns även hålträd och byggnader som är attraktiva för fladdermössen och kan användas som boplatser under yngelperioden och som viloplats under övriga delar av den aktiva säsongen. Det kan inte helt uteslutas att det även finns kolonier eller individer som har sin viloplats i övriga delar av området. Aktiviteten som finns i de södra delarna indikerar att man här har störst risk för påverkan på fladdermöss vid en byggnation i eller i närheten. Med denna rapport som underlag kan man i vidare arbete anpassa byggnationen på ett sådant sätt så inte exploateringen strider mot artskyddsförordningen. Vidare ger rapporten en bild av möjligheterna för skydds- och kompensationsåtgärder. Om områdets värde för fladdermöss ska bestå bo r brynzoner, ha ltra d, hävdade betesmarker och småvatten bevaras och lämnas ostörda av belysning. Alternativt bör dessa livsmiljöers funktion säkerställas genom skyddsåtgärder. Om hålträd som kan misstänkas vara viloplatser för fladdermöss behöver tas bort bo r man go ra det vintertid, da tra den sa llan nyttjas av fladdermo ss under den kalla årstiden. Om befintliga byggnader tas i anspråk vid exploatering bör man utreda om byggnaden används som övervintringsplats innan den tas ned. 8

9 Tabell 1. Tabellen redovisar antalet registreringar per natt av respektive art vid varje plats som undersökts med en autobox. Förklaringar till förkortningar i tabellhuvudet finns nedan. Plats Datum Nnoc Vmur Enil Mmb Mnat Ppyg Antal arter Antal obs Förkortningar av de vetenskapliga artnamnen i tabellhuvudet översätts enligt; Nnoc = Nyctalus noctula Större brunfladdermus, Vmur = Vespertilio murinus Gråskimlig fladdermus, Enil = Eptesicus nilssonii Nordfladdermus, Mnat = Myotis nattereri Fransfladdermus, Mmb = Myotis mystacinus/brandtii artkomplexet mustasch/taiga fladdermus & Ppyg = Pipistrellus pygmaeus dvärgpipistrell 9

10 Tabell 2. Resultat från den manuella inventeringen. Noteringen för vardera art står för klockslag för första observationen. Förklaringar till förkortningar finns under tabellen. Moln = 1-8, där 8 är 100%, 4 är 50% molntäckning osv. Datum Regn Moln Temp C Vind Nnoc* Ppyg* Mmb* Enil* ja, lätt A-B nej A *Förkortningar av de vetenskapliga artnamnen i tabellhuvudet översätts enligt; Nnoc = Nyctalus noctula, Större brunfladdermus, Enil = Eptesicus nilssonii Nordfladdermus, Mmb = Myotis mystacinus/brandtii artkomplexet mustasch/taiga fladdermus & Ppyg = Pipistrellus pygmaeus dvärgpipistrell.. 10

11 4 Referenser Ahlén, I. (2011). Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Flora och Fauna 106(2): Naturva rdsverket, (2012). Underso kningstyp: Artkartering av fladdermo ss. Handledning i miljo o vervakning. Naturva rdsverket. Stockholm. Mattsson, J. (2017). Naturva rdesinventering avfart Irsta - Va stera s kommun. Calluna AB

12 12

13

14 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping