Artkartering av fladdermöss inför vindkraftsetablering vid Kusberget i Jämtlands län 2014

Transkript

1 Artkartering av fladdermöss inför vindkraftsetablering vid Kusberget i Jämtlands län 2014 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Jämt Vind AB. Rapporten är ett underlag till den tillståndsansökan som utförs inför en planerad vindkraftsanläggning i Bräcke kommun i Jämtlands län. Projektet omfattar ca 700 hektar och 17 vindkraftverk planeras. Fladdermusinventeringens syfte är att beskriva området med avseende på artförekomst och aktivitet av fladdermöss. Med utgångspunkt från inventeringen ska slutsatser kunna dras rörande förekomst av rödlistade fladdermusarter eller av fladdermusarter som är särskilt känsliga för kollisioner. Författare till rapporten är Alexander Eriksson. Fältarbetet har utförts av Sofia Nygårds under ledning av Alexander Eriksson. Alexander Eriksson har tidigare gjort ett stort antal utredningar över hela Sverige om fladdermöss för både myndigheter och näringsliv. Områdesbeskrivning Det inventerade projektområdet vid Kusberget ligger i Bräcke kommun i Jämtlands län, ca 65 km ostsydost om Östersund (figur 1). Närmaste tätort är Kälarne, ca 10 km sydost om området. Landskapet är kuperat med många skogsklädda höjder som varvas med lägre liggande småsjöar, vattendrag och myrar. Norr och söder om projektområdet ligger de större sjöarna Övsjön, respektive Gastsjön. Figur 1. Översikt av geografisk placering av projektområdet vid Kusberget. ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

2 Figur 2. Karaktärsbild från Kusbergetområdet. Foto: Sofia Nygårds, Ecocom AB. Bakgrund Vindkraftens påverkan på fladdermöss Det är känt sedan mer än ett decennium att fladdermöss omkommer vid vindkraftverk. Fladdermöss dödas dels genom direkta kollisioner med vindkraftverkens rotorblad, dels till följd av plötsliga tryckförändringar nära rotorbladen (Seiche 2008, Baerwald m fl 2008). Däremot krockar fladdermöss vanligen inte med fasta installationer som luftledningar och radiomaster. Förklaringen till att fladdermöss kolliderar med vindkraftverk är sannolikt att rotorbladens höga hastighet gör att fladdermössen inte hinner upptäcka rotorbladen i tid för att göra en undanmanöver. Alla fladdermusarter löper inte samma risk att kollidera med vindkraftverk. Risken för kollisioner sammanhänger med artens flygbeteende och benägenhet att söka föda vid vindkraftverk (Rydell m fl 2011). På grundval av statistik från undersökningar under vindkraftverk (Dürr 2013) urskiljer Rydell m fl (2011) åtta högriskarter vilka står för 98 % av de fynd av dödade fladdermöss som gjorts under vindkraftverk. Till högriskarterna hör släktena Nyctalus, Pipistrellus, Vespertilio och i viss mån Eptesicus. Många av högriskarterna är vanligt förekommande i stora delar av landet. Vid flertalet vindkraftsprojekt i södra Sverige kan man räkna med att påträffa flera av följande arter: större brunfladdermus (Nyctalus noctula), gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) och dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus). I norra Sverige är artantalet betydligt mer begränsat. Fladdermöss kan påverkas av vindkraftsetableringar genom att anläggning av t ex vägar, vindkraftverk eller uppställningsytor gör att miljöer som är viktiga för fladdermössen försvinner eller försämras. Fladdermöss behöver miljöer för födosök, sommarkolonier och övervintring och exempel på värdefulla miljöer kan vara strandzonen vid sjöar och vattendrag, sumpskogar, glesa lövskogar, betade hagmarker, parker mm. Även skogsbruk påverkar fladdermössens miljöer, men på skogsmark är ofta effekten av vindkraftsetableringars påverkan på habitat för fladdermöss försumbar i jämförelse med den Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 2 av 8

3 påverkan som sker från skogsbruket (Rydell m fl 2011). Störning kan ske om aktiviteten ökar nära platser där fladdermössen uppehåller sig under dagtid eller under övervintringsperioden. Skyddsvärde och lagstiftning I Sverige är 19 fladdermusarter påträffade. Sex arter är upptagna på den svenska rödlistan från 2010 och fyra arter på den globala rödlistan (IUCN) från Att en art är rödlistad innebär dock inte något formellt skydd utan beskriver endast artens bevarandestatus, d v s risken för att arten skall försvinna ur den svenska faunan. Enligt artskyddsförordningen 4 2 punkten är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt artskyddsförordningen 4 4 punkten är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt (Naturvårdsverket 2009). Enligt EUROBATS-avtalet, som Sverige har ratificerat, skall också områden som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus skyddas från skada eller störning, förutsatt att detta är ekonomiskt och socialt genomförbart. Dessutom skall viktiga födosöksområden för fladdermöss skyddas (EUROBATS 1994). Metod Undersökningsområdet har inventerats under fladdermössens reproduktionsperiod under tre på varandra följande nätter: 4-7 juli Inventering har utförts med punkttaxering med automatisk inspelningsutrustning, s k autoboxar. Lokaler för utplacering av boxar valdes för att få en geografisk spridning i området och för att täcka in olika typer av miljöer som förekommer i det landskap där Kusberget är beläget. Automatisk punkttaxering genomfördes under 18 boxnätter (en autobox som varit utplacerad under en hel natt) på 18 lokaler (figur 3). Autoboxarna var inställda på inspelning under hela nätterna. Inventering med autoboxar har fördelen att en punkt övervakas under en eller flera hela nätter, vilket är av betydelse eftersom olika arter visar olika aktivitet under olika delar av natten. Använda autoboxar har varit av modell Pettersson D500x. Följande inställningar för autoboxar användes; Recording sensitivity (very high), sample frequency (300), pretrig (off), rec-length (3), HP-filter (y), autorec (y), input gain (60), trigger lvl (30) och interval (5). Använda inställningar har en hög känslighet vilket innebär att sannolikheten att en passerande fladdermus skall spelas in är mycket god. Automatiskt inspelade ljud har analyserats med mjukvaruprogrammet Omnibat. Ovanligare arter eller inspelningar som av Omnibat bedömts som osäkra/unreliable har granskats manuellt. Särskilt komplicerade inspelningar eller inspelningar av tänkbara arter på raritetslistan (Ahlén 2011) granskas normalt av en extern raritetskommitté. Extern granskning har inte varit nödvändigt i detta uppdrag. Resultat av fältinventering Påträffade arter Vanligast förekommande i inventeringen är arter av släktet Myotis (82% av inspelningarna). Separering av arter inom släktet Myotis har inte gjorts då samtliga arter tillhör lågriskarter för kollisioner. Sannolikt består Myotis-arterna av antingen taigafladdermus eller vattenfladdermus. Det finns inga tecken på att fransfladdermus skulle förekomma i området. Även nordfladdermus är påträffad under inventeringen (18% av inspelningarna) (tabell 1). Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 3 av 8

4 Tabell 1. Fladdermusarter som påträffades under inventeringen. Arter av släktet Myotis har inte artbestämts. Art Förkortn. Autobox (N) Autobox (%) Nordfladdermus Enil 29 18% Art av släktet Myotis Msp % Totalt % Aktivitet av fladdermöss Utifrån inspelningar i autoboxar kan aktiviteten hos fladdermöss av olika arter beräknas. Aktiviteten ger ett mått på hur mycket tid fladdermöss av olika arter lägger på den övervakade lokalen. Normalt kan dock inte antalet individer urskiljas med data från inspelningar. Ju högre aktiviteten av fladdermöss är inom ett område, t ex inom en biotoptyp eller i anslutning till ett vindkraftverk desto större kan risken för kollisioner antas vara. Sambandet mellan aktivitet före etablering och olycksfrekvens efter etablering är ännu inte bevisat, men är trots allt den bästa uppskattningen av risker som kan göras före etablering av vindkraftverken. Aktiviteten beräknas med hjälp av ett aktivitetsindex (AI). I figur 3 illustreras aktivitetsindex från de undersökta lokalerna. Indexet är mycket enkelt och bygger på att antalet fladdermusobservationer divideras med antalet övervakade nätter. Indexet uttrycker därmed fladdermössens aktivitet per natt. AI TOT representerar den totala aktiviteten av fladdermöss, inklusive lågriskarter för kollisioner. AI HR är det mest relevanta måttet som representerar aktiviteten av högriskarter, d v s fladdermusarter som påvisats ha en benägenhet att dödas av vindkraftverkens rotorblad. Tabell 2. Aktivitetsindex (AI) för undersökta lokaler (LID), jämför med figur 3. AI TOT representerar inspelningar av samtliga fladdermusarter per natt, medan AI HR representerar inspelningar av högriskarter per natt. Till högriskarter räknas samtliga arter i släktena Vespertilio, Eptesicus, Nyctalus, Pipistrellus och Barbastella (Rydell m fl 2011). RL/HAB anger om arten är rödlistad eller upptagen på habitatdirektivets andra bilaga (Ja/-). LID X (RT90) Y (RT90) AIHR AITOT RL/HAB Kommentar Mkt låg aktivitet av nordfladdermus Låg aktivitet av nordfladdermus Mkt låg aktivitet av nordfladdermus Hög aktivitet av Myotis-arter Enstaka inspelning nordfladdermus Enstaka inspelning Myotis-art Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 4 av 8

5 Figur 3. Utplacering av autoboxar i projektområdet, Kusberget. Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 5 av 8

6 Väderförhållanden Under samtliga inventeringsnätter var vädret stadigt. Under det första dygnet rådde omväxlande molnighet med vind omkring 3m/s. Följande två dygn var vädret huvudsakligen klart med mycket svag vind (1-2m/s). Nattemperaturerna var omkring grader under början av natten. Fladdermössens aktivitet avtar märkbart vid kraftigt regn eller blåst. Vädret bedöms emellertid ha varit tillräckligt bra för att ett representativt resultat skall ha erhållits för den inventerade perioden. Påverkansbedömning Artförekomst Av två vid inventeringen påträffade fladdermusarter är det endast nordfladdermus som räknas som en högriskart, d v s som på grund av flygbeteende och benägenhet att jaga insekter vid vindkraftverk är särskilt utsatta för kollisionsrisk. Nordfladdermus är den mest vanligt förekommande arten under inventeringen vid Kusberget. Nordfladdermusen är också Sveriges mest spridda art. Den andra påträffade arten tillhör en grupp av fladdermöss, s k Myotis-arter men fynden har inte artbestämts närmare. Sannolikt handlar det om taigafladdermus eller vattenfladdermus. De Myotis-arter som förekommer i Sverige är dock alla lågriskarter för kollisioner med vindkraftverk. Risk för kollisioner Kollisioner med vindkraftverkens rotorblad dödar eller skadar fladdermössen. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för kollision är vindkraftsparkens geografiska placering. Det geografiska läget har delats in i högrisklägen, osäkra lägen och lågrisklägen (Ahlén 2010, Rydell m fl 2011). Den geografiska indelningen ger dock en mycket schabloniserad bild av kollisionsrisken. En lokalt förankrad bild av aktiviteten är betydelsefull för att utvärdera framtida risker för kollisioner. Vid Kusberget har aktiviteten av högriskarter på de inventerade lokalerna varit i stort sett obefintlig. Den enda lokal med ett avvikande aktivitetsindex, som dock fortfarande är lågt, är lokal 2 (AI HR =19). Aktiviteten varierar sannolikt beroende av födotillgång men inventeringen visar att aktiviteten på flertalet undersökta lokaler antingen är mycket låg eller att aktivitet inte förekommit under inventerade nätter. Den höga aktivitet av Myotis-arter som noterats vid lokal 7, där autoboxen var placerad alldeles invid ett vattendrag, kan förklaras med en eller ett fåtal individer som födosökt kontinuerligt i detta område. Detta är ett vanligt beteende hos t ex vattenfladdermus, vilket gör att det är troligt, men inte klarlagt, att inspelningarna tillhör denna art. Aktiviteten av högriskarter ger inte något stöd för att kollisioner inom projektområdet vid Kusberget skulle innebära ett problem. Det är emellertid känt att insekter attraheras till vindkraftverk (Corten & Vedkamp 2001) och att fladdermöss utnyttjar dessa insektsmoln för födosök, vilket gör att fladdermössen kommer nära torn och rotorblad (Rydell m fl 2011) vilket i sin tur kan ändra riskbilden efter det att vindkraftverken uppförts. Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 6 av 8

7 Figur 4. Lokal 7 där ett större antal inspelningar av Myotis-arter observerades. Biotopen gör det troligt att inspelningarna tillhör vattenfladdermus. Foto: Sofia Nygårds, Ecocom AB. Slutsatser Med utgångspunkt från den översiktliga inventering som genomförts konstaterar Ecocom att endast en fladdermusart som är riskart för kollisioner nordfladdermus förekommer i området under reproduktionsperioden. Under sommaren har fladdermössen kolonier i vilka ungarna föds upp och fladdermössen är då koncentrerade till jaktmiljöer runt koloniområdena. Vanligen är också födotillgången god under denna period på året och fladdermössen kan då påträffas i många olika biotoper. Under höst och vår är dock fladdermössen ofta koncentrerade till mer näringsrika biotoper där insektstillgången är högre och aktiviteten kan alltså skilja i miljöer under vår, sommar och höst. Nordfladdermusen omfattas liksom alla andra fladdermusarter av artskyddsförordningen, men är samtidigt Sveriges mest spridda art. Aktiviteten av nordfladdermus är mycket låg eller obefintlig på merparten av de undersökta lokalerna, vilket leder till slutsatsen att etableringen inte bör få effekter på fladdermusfaunan under reproduktionstiden. Referenser Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr. 3, 2010, Ahlén, I Kriterier för observationer som bör raritetsgranskas. Bilaga 2 i Övervakning av fladdermöss. Naturvårdsverkets Handledning för övervakning. Baerwald, E. F., G. H. D Amours, B. J. Klug & R. M. R. Barclay Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 18, R Corten, G. P. & H. F. Veldkamp Insects can halve wind-turbine power. Nature 412, Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 7 av 8

8 Naturvårdsverket, Handbok för artskyddsförordningen, del 1 fridlysning och dispenser. Rapport 2009:2. EUROBATS Agreement on the Conservation of Bats in Europe, Treaty Series No. 9. Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Seiche, K Fledermäuse und Windenergieanlagen in Sachsen Report to Freistaat Sachsen. Landesamt für Umwelt und Geologie. Inventering av fladdermöss vid Kusberget, sommar 2014 Sida 8 av 8