Delrapport 1 Kontrollprogram fladdermöss vid Aneby-Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, 2016 del 1 av 2

Transkript

1 9 Datum Delrapport 1 Kontrollprogram fladdermöss vid Aneby-Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, 2016 del 1 av 2 Luveryd Vindkraft AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post info@enviroplanning.se

2 Rapportuppgifter Titel Kontrollprogram fladdermöss vid Aneby- Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, 2016 del 1 av 2 Version 001 Datum Uppdragsgivare Luveryd Vindkraft AB Gradgatan Vara Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av U\ \10 Stefan Pettersson Tim Hipkiss Stefan Pettersson I (II)

3 Innehållsförteckning 1 Syfte Bakgrund Metod Resultat Diskussion Bedömning och rekommendationer Referenser II (II)

4 1 Syfte EnviroPlanning AB har på uppdrag av Luveryd Vindkraft AB påbörjat ett kontrollprogram avseende fladdermusfaunan vid Aneby-Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, Jönköpings län. Syftet är att under två år utreda fladdermusaktiviteten vid verken för att bedöma behovet av en stoppreglering inom vindparken för att skydda fladdermusfaunan. Figur 1. Aneby-Tranås vindpark. Övervakningen i marknivå och nacellhöjd skedde vid de rödmarkerade verken (4 och 6). 1 (11)

5 2 Bakgrund Vindparken består av fyra verk (figur 1) och är belägen cirka 300 meter över havet i det småländska höglandet, ett par kilometer öster om Sunhultsbrunn, mellan Aneby och Tranås. En fladdermusinventering av vindparken och närområdet genomfördes 2012 (Andersson & Pettersson) inför den planerade vindparken genomfördes en fördjupad fladdermusinventering (Pettersson 2014). Den senare främst på grund av att barbastell (VU-sårbar, Artdatabanken 2015) och fransfladdermus (VU-sårbar) påträffats under inventeringen Under de två årens inventeringar identifierades nio fladdermusarter, varav fem betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft. Dvärgfladdermus och nordisk fladdermus dominerade aktiviteten vid autoboxarna. Få inspelningar av stor fladdermus och gråskimlig fladdermus gjordes, därför var bedömningen att ingen driftsreglering var nödvändig för att minska de negativa effekterna på fladdermusfaunan. Luveryd Vindkraft AB har sedermera, av hänsyn till fladdermusfaunan, blivit ålagt att införa stoppdrift för att skydda fladdermusfaunan vid Aneby-Tranås vindpark. Förekomst av barbastell anges som huvudskäl till skyddsåtgärden. Beslutet kan dock omprövas om Luveryd Vindkraft AB kan påvisa att fladdermusaktiviteten inom parken är så låg att risken för kollision bedöms vara acceptabel. En studie med inspelningsövervakning vid sex vindparker i södra Sverige visar på att 90 procent av fladdermusaktiviteten i navhöjd sker vid en temperatur över 14 grader och en medelvind (mätt under tio minutersintervall) under 6 m/s (Pettersson m fl. manuscript in prep.). Resultaten kommer att ligga till grund för rekommendationerna när det gäller stoppregleringsparametrar i den uppdaterade syntesrapporten för fladdermöss och fåglar (Rydell m fl. kommande rapport). 3 Metod Inventeringen genomfördes i rotorhöjd och i marknivå vid två verksplatser (Turbinerna ENO och ENO , fortsättningsvis kallade verk 4 och 6, figur 1) under perioden 7/6-13/10, (11)

6 Inventering vid rotorhöjd En ultraljudsmikrofon monterades fast i staget till vindmätaren i den bakre delen av verken (omslagsbild). Mikrofonen riktades cirka 20 grader nedåt och i nosens riktning. En kabel drogs genom tornets insida ner till marknivå där en autobox kopplades in och anslöts till en extern strömkälla. Boxarna ställdes in att starta och avsluta inspelningarna 15 minuter efter, respektive 15 minuter före solens ned- och uppgång. Boxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 80 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = MEDIUM. Inventering vid marknivå Inventeringen i marknivå genomfördes genom att en mikrofon monterades fast på taket till elboden, cirka 3 meter över marknivå, vid verk 4 och 6 (figur 2 och 3). Mikrofonen riktades horisontellt och mot tornet, och anslöts via en kabel till en autobox (D500x) placerad inne i elboden. Autoboxen anslöts till en extern strömkälla. Avståndet till tornet var cirka 10 meter. Boxarnas inspelningsinställningar var de samma som för boxarna i nacellhöjd, i.e.; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 80 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = MEDIUM. Verk 4 och 6 valdes bland annat utifrån den tidigare genomförda fladdermusinventeringen i området (Andersson & Pettersson 2012, Pettersson 2014) samt för att täcka in både den östra och västra delen av vindparken. Boxarna ställdes in att starta och avsluta inspelningarna 15 minuter efter solens ned- respektive uppgång. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound 4.03 och SonoChiro (11)

7 Figur 2. Mikrofonen i marknivå vid verk 4. Figur 3. Mikrofon vid verk 6 inringad i rött i övre högra hörnet. 4 Resultat Inventering i rotorhöjd Sammanlagt registrerades 101 fladdermusinspelningar, varav 20 gjordes vid verk 4 och 81 vid verk 6 (tabell 1). Stor fladdermus dominerade med 83 filer. Fyra av inspelningarna var dvärgfladdermus och två stycken var nordisk fladdermus. De åtta filerna angivna som N/V (<25kHz) är obestämda filer av högriskarter med ett eko som starkast under 25 khz. Majoriteten av dessa filer utgörs högst sannolikt av stor fladdermus men även gråskimlig fladdermus kan förekomma, enstaka inspelningar av andra arter kan inte heller helt uteslutas (tabell 1). Aktivitet registrerades under tio nätter. Majoriteten av filerna (82 stycken) spelades dock in under perioden 13 till 15 september, då det var tropiska nätter (>20 grader) och låg vind (figur 4). Under övriga åtta nätter noterades endast enstaka inspelningar. Tabell 1. Inspelningar i nacellnivå vid respektive verksplats. Enil-nordisk fladdermus, Nnoc-stor fladdermus, N/Vobestämd högriskart under 25 khz, Ppyg-dvärgfladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. N/V Enil Nnoc (<25kHz) Ppyg Totalt Verk Verk Totalt (11)

8 Figur 4. Sammanslagen registrerad total aktivitet i nacellhöjd vid verk 4 och 6 under perioden 6/7-13/ Inventering i marknivå Under inventeringen i marknivå spelades sammanlagt 2884 fladdermusfiler in, varifrån åtta arter identifierades (tabell 2). Av dessa betraktas fem som högriskarter i förhållande till vindkraftverk (Rydell m fl 2011); nordisk fladdermus stor fladdermus, dvärgfladdermus, gråskimlig fladdermus och trollfladdermus (tabell 1). Även nio möjliga filer av sydfladdermus registrerades, ingen är dock ännu verifierad. Filer angivna som N/V (<25kHz) är obestämda filer av högriskarter med ett eko som starkast under 25 khz. Majoriteten av dessa filer utgörs högst sannolikt av stor fladdermus men även gråskimlig fladdermus kan förekomma, enstaka inspelningar av andra arter kan inte heller helt uteslutas (tabell 1). Övriga arter som registrerades var; Myotis sp. (främst mustasch/brandts fladdermus), långörad fladdermus, barbastell samt fransfladdermus (tabell 2). Tabell 2. Förekomst av noterade fladdermusarter i marknivå vid respektive verksplats. Bbar-barbastell, Enil-nordisk fladdermus, Nnoc-stor fladdermus, N/V-obestämd högriskart under 25 khz, Msp-obestämd Myotis (mustasch/brandts fladdermus), Mnat-fransfladdermus, Paur-långörad fladdermus, Pnat-trollfladdermus, Ppygdvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. Datum Obest. Bbar Enil Nnoc N/V (<25kHz) Msp Mnat Paur Pnat Ppyg Vmur Totalt Verk Verk Totalt (11)

9 Inspelningar av nordisk fladdermus dominerade vid bägge verksplatserna och särskilt under den första delen av inventeringsperioden. Arten stod för nästan hälften av alla inspelningar (tabell 1, figur 6). Aktiviteten av dvärgfladdermus var låg men regelbunden med totalt 333 inspelningar vid de bägge verken. Stor fladdermus registrerades med totalt 541 filer och dominerade inspelningarna under andra delen av augusti till början av september (figur 5). Aktivitetstopparna av stor fladdermus var starkt korrelerade till låg vind (<6 m/s, mätt i nacellhöjd) och hög nattemperatur. Aktiviteten var som högst under tropiska eller näst intill tropiska nätter (när temperaturen inte understiger 20 C ). Gråskimlig fladdermus noterades med 59 inspelningar, trollfladdermus med 2 och nio filer bedömdes som möjlig sydfladdermus (ligger under N/V <25kHz). Figur 5. Antal registreringar i marknivå per högriskart (HR-art) under respektive datum. Resultaten för de två verken är sammanslagna. Enil-nordisk fladdermus, N/V-obestämd högriskart under 25 khz, Nnoc-stor fladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus, Eser-sydfladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten. 6 (11)

10 Av de övriga arterna dominerade Myotis sp. (främst mustasch/brandts fladdermus) med 344 inspelningar (tabell 2, figur 6), därefter kom långörad fladdermus med 82 inspelningar. Barbastell noterades vid båda verksplatserna med spridda, enstaka inspelningar under senare delen av perioden (totalt 17 registreringar, tabell 2, figur 6). Ett tiotal, ännu ej verifierad inspelningar, av fransfladdermus gjordes också (tabell 2). Figur 6. Antal registreringar av övriga arter under respektive datum. Resultaten för de två verken är sammanslagna. Bbar-barbastell, Msp-obestämd Myotis (främst mustasch/brandts fladdermus), Mnatfransfladdermus, Paur-långörad fladdermus Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten. 5 Diskussion Rent generellt är bedömningen att den totala registrerade aktiviteten vid respektive verk var tämligen låg i både nacell- och marknivå. På nacellhöjd var det endast under tre nätter som fler än två inspelningar gjordes. Nätterna mellan den 13 och 15/9 var tropiska (temperaturen understiger inte 20 grader) med låga vindar. Även natten mellan den 12 och 13/9 var i princip en tropisk natt (19,4 grader som lägsta 7 (11)

11 temperatur). Ökad aktivitet registrerades då också i marknivå. Även några nätter mellan den 21 och 27 augusti noterades en ökad aktivitet av stor fladdermus i marknivå. Det återspeglade sig dock inte i nacellhöjd. Även dessa nätter var i princip tropiska med låga vindar. Även om aktiviteten av stor fladdermus visade på ökad aktivitet under vissa nätter mellan slutet av augusti och mitten av september så var aktiviteten generellt inte särskilt hög Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus är, enligt syntesrapporten för vindval (Rydell m fl 2011), sannolikt de två mest utsatta arterna i förhållande till vindkraftverk. Arterna vistas oftare i fria luften och på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflygare. Resultaten från Aneby- Tranås tyder på förekomsten kan vara något högre än vad resultaten under inventeringarna 2014 och 2016 antydde. På flera platser i Sverige förefaller en hög aktiviteten (och hög risk för mortalitet) av stor fladdermus vara koncentrerad till ett fåtal nätter mellan andra delen av augusti till första delen av september (Pettersson 2016a, 2016b, 2016c, Pettersson m fl. manus in prep.). Resultaten är de samma för mätningar i både mark- och nacellnivå. Om man inte har en kontinuerlig uppföljning med ljudinspelningar över hela säsongen så kan de enstaka inventeringsnätterna missas och en tillfällig men återkommande högre närvaro av stor fladdermus i området kan förbises. Det finns exempel på det från två vindparker i Kalmar län (Ecocom 2012, Ecocom 2014, Pettersson 2016a, 2016b, Pettersson m fl. manus in prep.). Resultaten från årets inventering tyder dock inte på någon särskilt hög aktivitet även om aktivitetsmönstret (med ökad aktivitet under senare delen av augusti och första delen av september) ligger i linje med resultatet från andra långtidsuppföljningar. Aktiviteten i dessa parker har dock varit tiofalt högre. Bedömningen är att det krävs i alla fall ytterligare en säsong för att kunna dra några slutsatser angående stor fladdermus Nordisk fladdermus dominerade inspelningarna i marknivå men endast två noteringar gjordes i nacellnivå. Det stämmer väl överens med resultaten från inventeringarna 2014 och Arten är Sveriges vanligaste fladdermus och födosöker främst marknivå och trädtoppshöjd men förekommer även stundom i nacellhöjd. Trots att den ofta dominerar vid inspelningar i marknivå i de flesta vindparker i södra Sverige, så förefaller den inte mortaliteten vid vindkraftverk vara särskilt vanlig, i alla fall utifrån eftersöksdata (Rydell m fl. kommande 8 (11)

12 uppdatering av syntesrapporten). Den registrerade aktiviteten var högst under den första delen av juli och avtog sedan. Mönstret stämmer väl överens med inspelningsdata från andra delar av södra Sverige (Pettersson 2016a, b och c). Av någon anledning sker den högsta fladdermusmortaliteten under senare delen av sommaren (slutet av juli till början av september). Det är dock oklart om den kopplingen är orsaken till att mortaliteten hos nordisk fladdermus förefaller vara lägre. Sammanfattningsvis är bedömningen att en stoppreglering inte är nödvändig vid Aneby-Tranås vindpark för att skydda nordisk fladdermus. Dvärgfladdermus noterades regelbundet men med få inspelningar per natt (13 eller färre) i marknivå och med totalt sex inspelningar i nacellnivå. Resultatet skiljer sig något från inventeringarna 2014 och 2016, vilka tydde på att den var vanligare. Förklaringen är sannolikt att gårdsmiljöer då också inkluderades. Arten tycks öka och är i södra Sverige i princip lika vanlig som nordisk fladdermus. Även dvärgfladdermus födosöker främst i marknivå och trädtoppshöjd men inspelningar visar att den av och till även förekommer i nacellnivå (Pettersson 2016b, 2016c). Fynd av dvärgfladdermus visar också på att den ibland dödas vid vindkraftverk. Vid ett besök i parken den 11/9 så hittades också ett kadaver av dvärgfladdermus vid verk 6. Rent allmänt tycks dvärgfladdermus och stor fladdermus vara de vanligaste arterna som hittats vid eftersök i Sverige. Att dvärgfladdermus återfinns frekvent (om än med enstaka fynd) kan sannolikt förklaras av att arten är mycket vanlig i marknivå, även om resultaten från årets inventering inte tyder på att så är fallet i Aneby-Tranås vindpark. Dvärgfladdermus födosöker främst på lägre höjd men förekommer ibland i vingbladens riskzon. Ju högre aktiviteten är i marknivå, desto mer spiller sannolikt aktiviteten över till riskzonen, vilket medför att antalet risktillfällen ökar. När det gäller dvärgfladdermus är bedömningen att det sannolikt inte är nödvändigt med stoppreglering vid Aneby-Tranås vindpark på grund av denna art. Trollfladdermus registrerades vid inventeringen men inget tyder på någon särskilt hög aktivitet. Vidare tyder resultaten på att sydfladdermus (rödlistad som akut hotad (CR), ArtDatabanken 2015) kan förekomma i området, om än i begränsad omfattning. Bedömningen är den negativa påverkan på dessa bägge arter är låg, då närvaron i vindparken bedöms som låg. Slutligen bör barbastell nämnas. Arten är klassad som sårbar (VU, ArtDatabanken 2015). Barbastell förekommer i vindparksområdet. Den noterades vid bägge 9 (11)

13 verksplatserna med ett färre antal inspelningar. Arten har tidigare, utifrån försiktighetsprincipen, behandlats som en potentiell riskart trots att ingen eftersöksdata från Europa tyder på det. Problemet har adresserats och det pågår för närvarande en studie med radiomärkning och inspelningsdata (pågående projekt Jens Rydell och Stefan Pettersson). Det finns inget som tyder på någon risk eller mortalitet kopplad till vindkraftverk och rekommendationen för arten kommer därför att ändras. Den pågående studien är finansierad av Vindval och Naturvårdsverket och rapporten kommer att presenteras Övriga påträffade arter betraktas inte som högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). 6 Bedömning och rekommendationer - Bedömningen är att ytterligare ett års utredning är befogad. Detta främst på grund av närvaron av stor fladdermus. Resultaten från årets övervakning tyder dock inte på någon särskilt hög närvaro och därmed negativ påverka på arten. - Om stoppregleringen skall vara fortsatt aktiv under 2017, så är bedömningen och rekommendationen att verken kan vara i drift om temperaturen, mätt i navhöjd, understiger 14 grader. - Bedömningen och rekommendationen är att stoppregleringen även fortsättningsvis är aktiv från solnedgång till soluppgång (inte en timma före respektive efter). - Förekomsten av barbastell motiverar inte en driftsreglering i parken. Däremot bör, som tidigare nämnts, förekomsten av stor fladdermus (och gråskimlig fladdermus) följas under ytterligare ett år innan en utvärdering kan göras. 10 (11)

14 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken SLU, Uppsala. Andersson, L. & Pettersson, S Fladdermöss i Aneby-Tranås - inventering inför planerade vindparker. Rio kulturkooperativ. Rapport 2012:13. På uppdrag av Luverys Vindkraft AB. Ecocom Inventering av fladdermöss vid Mortorp i Kalmar kommun Ecocom Artkartering av fladdermöss under sommaren 2014 vid befintlig vindkraftsanläggning Kvilla i Torsås kommun, Kalmar län Pettersson, S Fladdermöss i Aneby-Tranås - Fördjupad inventering inför etablering av vindkraft. Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. Rapport 2014:21. På uppdrag av Luverys Vindkraft AB. Pettersson S., 2016a. Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun. EnviroPlanning AB. Rapport på uppdrag av Green Extreme AB. Pettersson, S. 2016b. Kontrollprogram fladdermöss vid Kvilla vindpark, Torsås kommun, 2015 år 1 av 3. EnviroPlanning AB. Rapport på uppdrag av Green Extreme AB. Pettersson, S. 2016c. Kontrollprogram fladdermöss vid Askome vindpark, Falkenbergs kommun, EnviroPlanning & Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. Rapport på uppdrag av Varberg Energimarknad AB. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. 11 (11)