Vindkraftpark Laxåskogen. - Fladdermusinventering, komplettering av 2012 års inventering efter utökning av utredningsområdet.

Transkript

1 Vindkraftpark Laxåskogen - Fladdermusinventering, komplettering av 2012 års inventering efter utökning av utredningsområdet.

2 Rapporten bör citeras som: Ignell, H Vindkraftpark Laxåskogen, fladdermusinventering, komplettering av 2012 års inventering efter utökning av utredningsområdet. Calluna AB I löpande text: (Ignell, 2013 Projektets organisation: Håkan Ignell (fältarbete, ljudanalyser, rapport, Anna Malmrot (fältarbete, ljudanalyser och Annika Stål Delbanco (kvalitetsgranskning Kontaktperson för denna rapport: Håkan Ignell, hakan.ignell@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD 0025A Breberg vindkraft utökning 2013 Beställare: Ann-Sofie Laurin, Vindkraft Sverige VKS AB, Strandvägen 169, Motala, Sweden. Foto: Håkan Ignell Omslagsbilder: överst nordisk fladdermus, underst vattenfladdermus.

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2.Bakgrund Uppdraget! Syfte! 2 3. Metod Fältmetod! Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året! Avgränsning av inventeringsinsats! Avgränsning! 5 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer 5 5. Fladdermöss och vindkraft 6 6. Resultat och diskussion Översiktlig beskrivning av utredningsområdet! Antal arter! Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv! Tidigare inventeringar! Individrikedom och aktivitet! Bakgrundsdata! Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss Värden för fladdermöss! Förslag till hänsyn Hänsyn vid projektering! Hänsyn vid drift! Källor Genomsökta inventeringar! Kartbilaga 18

4 1. Sammanfattning Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag att genomföra en fladdermusinventering kring Laxåskogen med omgivningar. Under 2013 utökades etableringsområdet och den här rapporten är en komplettering till 2012 års utredning. Syftet var att undersöka fladdermusfaunan i området och bedöma eventuella förändringar av förutsättningar för fladdermöss i samband med etablering av vindkraft. Även det här etableringsområdet (kartbilaga utgörs av ett mjukt kuperat barrskogslandskap som domineras av brukad barrskog med låga värden för fladdermusfaunan. I omgivningarna till parkområdet finns på längre avstånd inslag av större sjöar ställvis omgivna kulturmark med gårdsbebyggelse. Totalt inventerades sex platser inne i etableringsområdet med hjälp inspelningsutrustning och ytterligare fem platser i det omgivande landskapet. Utöver det inventerades tio sträckor med manuell utrustning. Totalt påträffades fem arter fladdermöss. En rödlistad art, fransfladdermus, med hotkategori hänsynskrävande, VU, påträffades vid en plats utanför etableringsområdet. Som mest påträffades tre arter på två platser och ingen till två arter på övriga platser. Vanligtvis påträffades två arter på samma plats. Ingen plats bedömdes ha högre aktivitet än genomsnittet. Två platser utmärkte sig något med lite fler registreringar av fladdermöss. Båda platserna låg utanför etableringsområdet. Inget av de planerade vindkraftverken bedöms ge direkta negativa effekter på värdefulla fladdermusmiljöer då samtliga är placerade i skogsmark. Inget verk bedöms komma att stå direkt i anslutning till några, i något avseende, lokalt intressanta fladdermusmiljöer med förhöjt värde. Bland förekommande s.k. högriskarter, nordisk fladdermus och gråskimlig fladdermus, bedömdes den sistnämnda kunna påverkas lokalt på populationsnivå vid en etablering av vindkraft. Detta främst då den tycks vara mycket sparsamt förekommande i området. Gråskimlig fladdermus bedöms dock inte som hotad av vindkraftverk om hänsyn tas för att motverka habitatförlust i samband med byggnation. Hänsynen bör bestå av att inte bygga vindkraftverk i mossmark eller myrmark norr om fyndplatsen. 1 av 19

5 2.Bakgrund 2.1 Uppdraget Under sommaren 2013 fick Calluna AB i uppdrag av Ann-Sofie Laurin, VKS AB, att inventera fladdermusfaunan i ett utvalt område skogsmark, väster om byn Svinnersta och norr om sjöarna Västra och Östra Laxsjön i Askersunds kommun, Örebro län (karta 1 och kartbilaga. Arbetet utfördes som en komplettering av 2012 års inventering (Ignell 2012a efter att utredningsområdet utökats av bolaget. 2.2 Syfte Syftet med inventeringen var att få kännedom om fladdermusfaunan i området och utifrån den kunskapen bedöma faunas känslighet vid en etablering av vindkraftverk. Bedömningen görs utifrån om värdefulla livsmiljöer kommer att påverkas negativt och/eller om populationer av rödlistade arter riskerar att påverkas, samt om det finns en förhöjd risk för andra arter vid etablering av turbiner i området. 3. Metod 3.1 Fältmetod Genomförandet delas upp i rekognoscering, inventering och rapportering/analys. Rekognosceringen gjordes dagtid för att finna de intressantaste fladdermusmiljöerna samt för att planera nattliga inventeringsrutter och informera närboende vid behov. Urvalet av miljöer grundas på erfarenheter av vilka strukturer i landskapet som är värdefulla för fladdermöss. Arbetet genomfördes med tre olika metoder parallellt: Artkartering (Ahlén & de Jong 1996, på ett sätt som går att upprepa. Varje utvald plats genomströvades nattetid med en ultraljudsdetektor (Pettersson D240 och alla observationer av fladdermöss noterades. Vid några utvalda punkter gjordes också en längre stunds observationer utan förflyttning. För utförligare beskrivning av artbestämning av fladdermöss med ultraljudsdetektor, se t.ex. Ahlén 1981, Inspelningsutrustning (Autoboxar, Pettersson D 500X, som automatiskt spelar in ultraljud från fladdermöss, placerades ut under en hel natt på respektive provpunkt. På så sätt kan man få en uppfattning om vilka arter som passerar platsen. Vid förflyttningar i området inventerades sträckor längs vägar med handhållen detektor från bil som framfördes i en eller fem km/h. Vid fladdermusintressanta platser, som partier med lövskog, mindre hyggen och liknande, gjordes korta stopp. 2 av 19

6 Vid stoppen genomfördes ofta en kort promenad kring bilen för att inventera närmiljön. I samband med varje inventeringstillfälle noterades uppgifter om hur lång tid varje besök varade, lufttemperatur, vindstyrka och molnighet. Sällsynta arter och intressanta sonarläten i övrigt spelades in digitalt, vid samtliga tre metoder, för senare analys i BatSound Pro. Vid det manuella arbetet gjordes även en skattning av antalet individer av varje art. Detta är endast ett grovt mått på individrikedom eftersom flygande individer hela tiden rör sig. Mustaschfladdermus och Brandts fladdermus går bara att skilja åt om de fångas och studeras i handen. De noteras därför som en kollektiv art, mustasch/brandts fladdermus (registreras som M/B i tabell 1 och 2. För säker artbestämning krävs att fladdermössen fångas och morfologiska karaktärer studeras, som t.ex. att fladdermössens tänder studeras med lupp. Vi upplever också att det är svårt att med säkerhet skilja på det ovanstående kollektivet och vattenfladdermus då enbart data från autoboxar finns att tillgå. Arten är lätt att bestämma vid manuell inventering då visuella data finns att tillgå. Ingen av de nämnda arterna är rödlistade eller har ett Karta 1. Det utökade etableringsområdet ligger i direkt anslutning sydväst om det tidigare utredda området. Det inventerade området har avgränsats som ca en kilometer utanför det markerade etableringsområdet. 3 av 19

7 beteende som gör att de kan antas vara speciellt utsatta för vindkraft. De vistas normalt inte i det fria luftrummet högt ovan trädskiktet, varför de bedöms ha lägre risk att skadas av vindkraftverk. 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året Väderobservationer utfördes på samma sätt i alla lokaler och genom standarder som utgår från SMHI (1979. Väderleken påverkar påtagligt aktiviteten hos fladdermöss. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat, samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal enligt rekommendationer från SMHI (1979. Temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten, då dimma reducerar möjligheten för fladdermöss att använda ultraljud. Mycket dimma i lokalens omgivning kan också innebära att koncentrationen av fladdermöss ökar i det dimfria området och omvänt (Lundberg m.fl. 1983, vilket försvårar en utvärdering av inventeringen. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fladdermössens sonarljud samt på insektstillgången (Ransome Inventeringen utfördes under två nätter med autoboxar, , och under två nätter med manuell inventering, och (två inventerare. Arbetet genomfördes under yngelperioden, vilket är den bästa tiden på året att eftersöka fladdermöss om man vill knyta olika arter till en bestämd plats. Möjligheten att upptäcka platser, eller områden med indikation på kolonier är också bäst under den här tiden på året. 3.3 Avgränsning av inventeringsinsats Karaktären på landskapet i anslutning till den planerade vindkraftparken antyder inte att någon högre aktivitet kan förväntas under migrationsperioden i etableringsområdet jämfört med omgivande skogsmark. Vi bedömer inte heller att det finns några tydliga ledlinjer i landskapet som skulle kunna leda fladdermössen till etableringsområdet i högre grad än till omgivande landskap. Vi bedömer därför att en inventering under sensommaren/hösten inte behöver genomföras. Resultaten från högsommarens inventering stärker bedömningen då inga speciellt attraktiva miljöer för fladdermöss påträffades i området. Utifrån vår erfarenhet av fladdermöss bedömer vi också att de stora sjöarna, med anslutande miljöer söder om etableringsområdet, är mera lockande som jaktbiotop för fladdermöss än det inventerade området. Den manuella inventeringen ägde rum nattetid, när fladdermössen är som mest aktiva, från skymning till någon timme efter midnatt beroende på aktiviteten under natten. Autoboxarna var aktiva mellan klockan till av 19

8 3.4 Avgränsning De undersökta platserna ligger på ett avstånd som mest en knapp km från det på kartan markerade etableringsområdet. I vissa fall har vi valt att utöka ansträngningen något utanför utredningsområdet för att om möjligt upptäcka skyddsvärda arter eller mindre vanliga arter på landskapsnivå, se kartbilaga. Naturreservatet Rockebo källa, som ligger söder om området och i östra Laxsjöns norra spets, undersöktes med autobox under 2012 års inventering (Ignell 2012a. 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Bästa förutsättningarna för fladdermöss ges i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt (Rydell Om vi betraktar ett landskap i ett större perspektiv så tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, t.ex. områden starkt präglade av åkerbruk (fullåkersbygd är ett exempel. Ett annat olämpligt landskap är täta skogar, som planterade granskogar eller igenslyade hyggen (t.ex. hårt brukade skogsbygder. Många fladdermusarter (t.ex. långörad-, bechsteins- och fransfladdermus passerar sällan eller aldrig över öppna områden (Rydell För fladdermössen som grupp innebär alltså en övergång från ett småbrutet, varierat landskap till ett storskaligt med mer enahanda miljöer, stora negativa effekter. Fladdermusarterna har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av en utarmning i landskapet. Av erfarenhet vet vi att god tillgång på öppet vatten är en förutsättning för artrika miljöer. Är vattnen grunda är det en fördel. Grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten och täckdikade diken är inte lika attraktivt för fladdermöss. Eftersom fladdermöss i regel undviker öppna landskap är ett landskap med låg grad av sammanlänkning svårare att kolonisera för fladdermöss. Ligger olika landskapsutsnitt, som skulle kunna vara bra miljöer för fladdermöss, åtskilda av för öppna miljöer är det svårt för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Omvänt ger ett landskap som är sammanknutet av miljöer, som stråk med lövskogar, vattendrag med vidhängande lövskog, alléer, samt stråk med större åkerholmar, ökade möjligheter för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Behovet av insektsrika biotoper är något som styr fladdermössens förekomst i landskapet. Under våren, när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala, är de starkt beroende av insektsrika miljöer. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter under våren och hösten är speciellt viktiga. De karaktäriseras i sin optimala utformning av att 5 av 19

9 de oftast ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong Miljöer av det här slaget kan hysa ett mycket stort antal av landskapets fladdermöss under våren och hösten, när inslaget av insekter minskar i landskapet. Fladdermössen genomför också förflyttningar i landskapet, både på lokal nivå och en mera långväga, där en del arter flyttar likt fåglar för att övervintra på kontinenten. 5. Fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning har visat att fladdermöss kan förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverk. En sammanställning av kunskapsläget finns i Rydell et al De viktigaste faktorerna som vi gör en ansträngning att bedöma, och som påverkar risken för kollision är: Den storskaliga placeringen i landskapet, d.v.s om flyttstråk kan påverkas. Närheten till kolonier. Framför allt om det rör sig om utsatta arter som är ovanliga eller rödlistade. Närheten till födosöksplatser. Vi beskriver var i närmiljön aktiviteten hos fladdermössen är hög eller var vi kan förvänta oss en ökad aktivitet. Föreslagen placering av verk kommenteras utifrån insamlade data. Infrastruktur i anslutning till ledlinjer och till viss del val av verk och driftstid. Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas här (Rodrigues m fl Betydligt längre skyddsavstånd kan dock vara aktuella för skyddade arter som förekommer i litet antal. Barbastell har t.ex. visat sig flyga upp till 4 km från kolonin för att jaga (Ahlén Födosöksplatser är insektsrika och mer eller mindre öppna miljöer. De rikaste utgörs av gles lövskog intill vatten t.ex. betesmarker gärna i närheten av lantbruk, men även skogsbilvägar, kalhyggen, våtmarker m.fl. öppna miljöer utnyttjas. Flygsträckor mellan kolonier (dagvileplatser och jaktmiljöer görs ofta längs s.k. ledlinjer, som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö, eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftsläge ökar risken för kollision. Detta eftersom den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop och den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop kan då verka inbjudande. Sammantaget med att 6 av 19

10 fladdermössen gärna jagar insekter som samlas kring vindkraftverkens torn ökar därmed risken ytterligare. Två andra faktorer som också har betydelse är flyghöjd och vindhastighet. Den absolut högsta aktiviteten för fladdermöss ovanför trädskiktet sker vid vindhastigheter under 6 m/s (Arnett Kollisioner över 6 m/s är dock ganska vanliga trots att antalet fladdermöss är betydligt lägre vid dessa hastigheter. Den ökade risken vid vindhastigheter under 6 m/s har kunnat kopplas till väderomslag då det är vanligt att olika luftskikt med olika temperaturer och förekomst av insekter kan uppstå på olika höjder (Arnett Vad gäller flyghöjd för olika arter är det främst högriskarterna som utnyttjar det fria luftrummet. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av stor-, gråskimlig-, nordisk- och dvärgfladdermus, samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. Dessa arter utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa. Särskilt trollfladdermus kan lyftas fram här. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, befinner sig sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Rydell et al Resultat och diskussion 6.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet I etableringsområdet dominerar skogsmark, som i större omfattning breder ut sig mot norr, söder och öster. Området ligger i ett mjukt kuperat skogslandskap, som domineras av brukad barrskog. Den karakteriseras av mer eller mindre slutna skogsskiften, ungskogar och hyggen. Skogsmarken som präglas av unga till medelålders brukade barrskogar är normalt av låg betydelse för fladdermusfaunan. Närmiljön kring de planerade turbinerna hyser sparsamt med komponenter som kan anses vara positiva för fladdermöss. Här finns inslag av tallbeklädda mossar, öppna myrmarker samt sjöar/gölar. Mindre inslag av lövskog observeras ställvis, ofta i hyggesytor, och kan också bidra med insektsproduktion. Bebyggelse och gårdsmiljöer, som ofta är en positiv komponent, finns inte i etableringsområdets direkta närhet annat än i form av torp och sommarstugor strax utanför etableringsområdet. Utökar vi området med några kilometer finns det flera landskapsutsnitt som sannolikt har högre kvalitéer för fladdermöss. Söder om etableringsområdet finns flera sjöar och i den närmaste omgivningarna finns två större sjöar, västra och östra Laxsjön, som kan fungera som jaktbiotoper för fladdermöss. De är båda ställvis omgivna av kulturmarker. 7 av 19

11 Öster om utredningsområdet ligger byn Svinnersta, omgiven av kulturlandskap som ansluter till sjön Anten mot söder. Själva byn Svinnersta ligger drygt ca åtta kilometer från utredningsområdet, det vill säga utanför det föreslagna skyddsavståndet för kolonier med barbastel (mtl. I Ahlén. Området öster om etableringsområdet (karta 1 har tidigare undersökts på fladdermöss (Ignell 2012a och Ignell 2012b kring bybebyggelsen vid Norra Hunna, ca sju km bort, och då även området kring Svinnersta med omgivningar. Jordbruksmark med tillhörande gårdsbebyggelse är en miljö som ofta fungerar bra för fladdermöss. Miljöer med den här karaktären finns inte i etableringsområdets omgivningar. Det finns inga trädbärande naturbetesmarker i eller i anslutning till etableringsområdet. 6.2 Antal arter Inom det på kartan avgränsade etableringsområdet påträffades sammantaget fyra arter. Ingen enskild plats med fler än tre arter hittades. På en plats utanför etableringsområdet påträffades den rödlistade fransfladdermusen. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vare en rik fladdermusmiljö (Ahlén I det här arbetet har alla påträffade arter tidigare noterats i Örebro län (Ignell 2006, Ignell 2008, Ignell & Josefsson 2007, Ignell 2012a och Ignell 2012b. Någon rik fladdermusmiljö har inte påträffats. Sex platser har studerats med utplacerad inspelningsutrustning inne i det avgränsade etableringsområdet och ytterligare fem platser utanför. På tre platser har autoboxarna varit ute mer än en natt på samma plats. I tabell 1 och 2 redovisas var de olika arterna påträffats och hur många observationer som gjorts vid respektive inspelning. Platser som inventerades manuellt, respektive provpunkter som inventerades med autoboxar (inspelningsplatser, visas på kartbilagan. Oklara artbestämningar som noterats med frågetecken har inte räknats in i sammanställningen ovan om de inte hör till ett släkte som går att skilja ut från de konstaterade arterna. Vi har prioriterat att göra många nedslag under kortare tid för att främst få en uppfattning om artförekomsten på landskapsnivå. De vanligaste arterna inom området är nordisk fladdermus och artkomplexet mustasch/brandts fladdermus. Båda arterna är ofta vanliga i miljöer av det här slaget. Långörad fladdermus noterades med en observation vid sträckan J. Ingen av dessa arter är sällsynta på en nationell skala och de påträffas ofta vid t.ex. kommunala eller länstäckande inventeringar. Gråskimlig fladdermus är en art som inte är rödlistad men påträffas mer sällan i t.ex. kommunala inventeringar. Arten är sannolikt noterad från en autobox inne i etableringsområdet, inspelningsplats 8, och sannolikt även vid en plats i anslutning till 8 av 19

12 utredningsområdet, inspelningsplats 5, se kartbilagan. Arten är, på grund av inspelningar av sämre kvalitet, inte helt säkert bestämd till art. Gråskimlig fladdermus har påträffats i båda de angränsande inventeringarna (Ignell 2012a, Ignell 2012b och vi har valt att i fortsättningen behandla noteringen som detta trots oklarheten. Gråskimlig fladdermus är duktiga flygare som anses migrera längre sträckor. Om arten migrerar genom det här landskapet är svårt att säga. Det är mest troligt att den finns här under hela säsongen då årstiden är rätt för reproduktion. Inga tydliga ledlinjer finns i landskapet som skulle kunna antyda ett flyttstråk. Ytterligare en art har påträffats i samband med arbetet. En inspelning har gjorts som påvisar att den rödlistade fransfladdermusen finns i landskapet, vid inspelningsplats 7. Vi kommenterar den närmare under stycket nedan. Tabell 1. Fynd av alla fladdermöss vid inventering till fots och från bil. Delområdenas läge beskrivs på kartbilagan. Frågetecken anger ej helt säker artbestämning. Siffrorna inom parentes anger antalet observationer. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Område Datum Arter (antal individer och antalet observationer Antal arter/ Antal observationer MB M sp Mnat Enil Nnoc Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur observationer A ( B ( ( C D E E ( F (1 1 ( ? 2 G (1 1 (1 1+? 2 H ( ( I J ? ( ( (1 3 3 Summa arter MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii, Mdau= Vattenfladdermus (Myotis daubentonii, Mdas =dammfladdermus (Myotiss dasycneme, Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri, Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii, Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus, Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula, Nlei= = Leislerss fladdermus (Nyctalus leisleri, Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus, Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii, Vmur= = Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus, Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus, Paur= Långörad fladdermus (Plecotus auritus 9 av 19

13 Tabell 2. Fynd av fladdermöss vid inventering med hjälp av stationär inspelningsutrustning (Autoboxar. Läget för varje plats beskrivs på kartbilagan. Frågetecken anger ej helt säker artbestämning. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter/ Summa observationer ? ( ? ? ( ? Summa arter 3+? st Röd markerin rödlistad art ng = Grön antas markeri finnas ing i när = rområ koloni ådet kan Gul placerade marke e ering inom = 500 Provpun met nkter ter från (autoboxar planerade som varit turbiner. MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii,, Mdau= Vattenfladdermus (Myotiss daubentonii, Mdas =dammfladdermus (Myotiss dasycneme, Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri, Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii, Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus, Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula, Nlei= Leislers fladdermus (Nyctaluss leisleri, Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus, Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii, Vmur= Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus, Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus, Paur= = Långörad fladdermus (Plecotus auritus 6.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv En inspelning av en rödlistad art, fransfladdermus, (hotkategori Sårbar, VU gjordes vid inspelningsplats 7 i undersökningen. Atoboxen var placerad vid Joristorp, väster om etableringsområdet. Artens ekologi är ännu dåligt känd. Den påträffas i lövrika biotoper, ofta nära vattendrag, men kan även uppträda i trädgårdar och parker. Nyare observationer visar att arten uppträder i skogsbygder med inslag av sumpskog, granskog, björkskog m.m., men undviker att jaga över stora öppna ytor. Arten tycks också vara gynnad av betesgång i skogsmark (Ahlén Ingen art som är listad i EU:s habitatdirektiv, bilaga 2, påträffades i utredningsområdet. Alla fladdermöss som finns i Sverige är listade i bilaga 4 till habitatdirektivet. 10 av 19

14 6.4 Tidigare inventeringar Fyra tidigare inventeringar som berör Askersunds kommun finns, se vidare under referenser, stycke 9.1. I sammanfattning kan sägas att inga tidigare kommunala eller länstäckande inventeringsinsatser är genomförda i direkt närhet till den planerade vindkraftparken. De närmaste inventeringarna är genomförda vid Tjälvesta Säteri och Tjälvesta ängar. Vid båda platserna påträffades som mest fem arter. Vid en kontroll mot artportalen från 1980 och framåt hittades inga uppgifter om fladdermöss i eller i anslutning till utredningsområdet. Enligt Henrik Josefsson, länsstyrelsen i Örebro län, finns all kunskap som länsstyrelsen har om fladdermöss inmatad i artportalen. Under 2012 genomfördes en inventering i övriga delar av vinkraftpark Bredberg (Ignell 2012a. Då påträffades totalt åtta arter. Av dessa påträffades varken vattenfladdermus, stor fladdermus och dvärgfladdermus i den här inventeringen. Detta kan möjligtvis förklaras av avsaknaden av kulturpräglade miljöer och större vattensamlingar. Samma år undersöktes också ett anslutande område norr om byn Norra Hunna, Vindkraftpark Myggedalen (Ignell 2012b och även här påträffades samma åtta arter. De båda sistnämnda undersökningarna ovan genomfördes på större yta än vad själva vindkraftparken planerades på för att om möjligt upptäcka förekomst av barbastell i landskapet. 6.5 Individrikedom och aktivitet Med resultatet från de manuella inventeringarna i området bedömer vi individrikedomen som låg. Detta kan vara ett resultat av den kalla våren som kan ha bidragit till att en del fladdermöss har hoppat över reproduktionen. Samtidigt är vår erfarenhet att den här typen av miljöer ofta är individfattiga. Om antalet inspelningar i respektive autobox används som ett mått på aktiviteten vid respektive plats är det ingen plats som utmärker sig med speciellt hög aktivitet. I tabell 2 framgår att vid inspelningsplats fem (med som mest 59 inspelningar och inspelningsplats 11 (med 51 inspelningar finns fler noteringar än övriga undersökta platser. Antalet inspelningar är inte speciellt många, men aktiviteten återspeglar att platserna är attraktiva för fladdermöss. Båda platserna ligger i anslutning till miljöer som har något förhöjda värden för fladdermöss. Inspelningsplats fem är vid en sjö och inspelningsplats 11 ligger vid ett litet kulturlandskap i anslutning till en mosse. Båda platserna ligger strax utanför etableringsområdet. 11 av 19

15 6.5 Bakgrundsdata Bakgrundsdata för respektive tillfälle finns redovisade i tabell 3. För aktiviteten hos fladdermössen är det generellt positivt med svag vind, hög temperatur och ett molntäcke. Nederbörd och dimma är negativt. Under inventeringsperioden var det ingen vind vid de flesta besök. Vid samtliga tillfällen var molntäcket heltäckande, vilket bidrog till stabil temperatur under natten. Mellan 13.5 och 18,5 C noterades under fältarbetet. Vid samtliga besök var lufttemperaturen tillräckligt hög för att inte påverka aktiviteten negativt. Tabell 3. Aktuella väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Förklaring till hur väderdata beskrivs finns sist i tabellen. Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vindstyrka Temp. C Moln Regn Dimma A A -(B 17,5 8 Nej Nej Till fots B A -(C* 17 8 Nej Nej Till fots C A 18,5 8 Nej Nej Till fots D A 13,5 8 Nej Nej Till fots E A 13,5 6 Nej Nej Till fots E A -(B 17 8 Nej Nej Till fots F A 13 8 Nej Nej Bil med korta stopp G A -(B** 18 8 Nej Nej Till fots H A 13,5 6 Nej Nej Till fots I A 13,5 8 Nej Nej Till fots J A 16 8 Nej Nej Bil med korta stopp * Blåsigt i de öppna delarna * * Något mera vind i de öppna a delarna, Sjön krusad av vinden. Vindstyrka: A= vindstilla, B= svag bris, dvs när löv och tunna kvista rör sig i vinden, C= Molnighet: 1 = 1/8 (12,5 % molntäcke, 2 = 2/8 (25% molntäcke, 3= 3/8 (37,5% molntäcke osv. 7. Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss 7.1 Värden för fladdermöss Barrskogslandskap De barrskogsdominerade delarna av utredningsområdet har låga värden för fladdermusfaunan. Inför inventeringarna var, utifrån studier av kartor, flygbilder och vår erfarenhet av goda miljöer för fladdermöss, våra förväntningar på artinnehåll och individrikedom låga. Ingenting under inventeringen av utredningsområdet har bidragit till ändrad uppfattning. I de flesta fall noteras noll till två arter. Skogsbruket i 12 av 19

16 området bedrivs rationellt och bristen på hålträd samt begränsad tillgång på lövskog begränsar fladdermössens möjlighet att hitta föda och skydd. Ett inslag av mindre sjöar och öppna våtmarker i området bidrar med insektproduktion, vilket är positivt för fladdermöss. Det låga antalet fladdermusnoteringar antyder att den totala insektsproduktionen är för låg för att attrahera en större mängd fladdermöss. Vi bedömer att de mest intressanta platserna inne i etableringsområdet är kring sjöar och myrmarker. Platserna skulle kunna vara lokalt mera viktiga under vår och höst, eller under torra somrar då det finns sparsamt med insekter i det övriga landskapet. Bebyggelse/Jordbrukslandskap Bebyggelse och jordbrukmark saknas inne i etableringsområdet. I undersökningarna som genomfördes under 2012, i övriga delar av etableringsområdet, är den artrikaste platsen gårdsmiljöerna kring Norra Hunna, med sammanlagt sex arter. Därefter följer Vinna med fem noterade arter, och Gomossen med fyra arter. Samtliga miljöer ligger i jordbrukslandskapet med goda kvalitéer för fladdermöss. Det finns med andra ord mer fördelaktiga miljöer utanför etableringsområdet än inne i området. 7.2 Effekter av vindkraft Utredningsområdet bedöms ha ett lågt värde för fladdermöss och högre värden finns inte tydligt i det direkt omgivande landskapet. Etablering av vindkraft kan påverka fladdermössen genom: 1 påverkan på viktiga miljöer, 2 påverkan på populationer av förekommande arter. Inget av de planerade verken bedöms ge direkt fysiska effekter på värdefulla fladdermusmiljöer. Samtliga turbiner är placerade i skogsmark och vi har inte hittat några miljöer med högre värden i etableringsområdet. Inne i etableringsområdet har vi inte tydligt påvisat att aktiviteten är som högst i anslutning till sjöar och våtmarker. Vi bedömer dock att de här miljöerna kan ha en lokal betydelse som jaktbiotop för fladdermössen under våren och hösten och möjligtvis under perioder av torka då insektsproduktionen avtar i landskapet. Den rödlistade fransfladdermusen finns vid Joristorp. Arten är ingen s.k. högriskart, med förhöjd risk att kollidera med rotorer, men kan påverkas av habitatförlust om bäckmiljöer eller angränsande våtmarker och sumpskogsmiljöer påverkas. Inga vindkraftverk planeras i myrmarkerna norr om Joristorpet varför vi bedömer att risk för påverkan på arten är mycket liten. Det är troligt att jaktbiotoper kring sjön Skiren, strax sydväst om torpet, är mer attraktiva för arten än skogsmiljön mot norr. Alla de arter som noterats i undersökningen löper risk att kollidera med vindkraftverk i någon mening (Rodrigues m.fl Senare tids kunskapssammanställning har 13 av 19

17 identifierat vilka arter som löper högst risk att kollidera med vindkraftverk, s.k. högriskarter (Rydell et al Bland dessa arter förekommer nordisk och sannolikt gråskimlig fladdermus i den här undersökningen. Nordisk fladdermus är en mycket vanlig art som här förekommer i flertalet undersökta miljöer. Arten är också normalt den som hör till de vanligaste arterna i t.ex. länstäckande inventeringar. Den är ofta lika vanlig som alla andra arter tillsammans i den här typen av miljö. Arten kommer sannolikt inte att vara hotad på populationsnivå i det omgivande landskapet. Gråskimlig fladdersmus förekommer sannolikt inne i etableringsområdet, vid inspelningsplats åtta, och utanför vid inspelningsplats fem. Inga noteringar gjordes i övrigt inne i skogsmarken. Det är inte uteslutet att den kan påverkas på populationsnivå lokalt av en etablering av vindkraft. Framför allt då den tycks förekomma i ett litet antal. Arten har tidigare registrerats i närmiljön (Ignell 2012a, Ignell 2012b. Sammanfattningsvis kan två arter nämnas speciellt för detta område, fransfladdermus och gråskimlig fladdermus. Den rödlistade fransfladdermusen finns i närområdet och kan därmed finnas även i utredningsområdet. Fransfladdermusen har dock ett beteende som gör den till en s.k. lågriskart i sammanhanget, även om den är känslig för habitatförlust. Risken för att den ska kollidera med vindkraftverk är låg. Gråskimlig fladdermus, som till hör kategorin s.k. högriskarter, bedömer vi möjligtvis kan påverkas lokalt på populationsnivå av en vindkraftetablering. 8. Förslag till hänsyn 8.1 Hänsyn vid projektering Placering av servicevägar För att minska mortaliteten kan man planera nya vägar så att de inte går fram till vindkraftverken via mossar, myrar eller de små sjöarna/gölarna som finns i området. Detta minskar risken för att fladdermöss ska få nya ledlinjer fram till vindkraftverken. I det här fallet är avståndet till miljöer av det här slaget ofta stort. Det är svårt att i det här sammanhanget ange ett specifikt avstånd till vägar att använda sig av i planeringssammahang. Ett riktmärke kan vara att ung sluten barrskog på frisk till torr mark används i begränsad omfattning av fladdermöss, medan mindre hyggen och glesare ställd äldre skog kan användas som jaktbiotop. Det bästa är om vägen och våtmarken/sjön är skilda från varandra av en ung sluten barrskog som kan förväntas stå kvar under hela vindkraftverkets livstid. Fladdermöss söker sig gärna till lövskog, vattenmiljöer och våtmarker, varför miljöer av det här slaget bör skonas från ingrepp så långt det är möjligt. Det är främst viktigt 14 av 19

18 att bevara strukturer i träd och buskskikt i anslutning till bäckar, våtmarker och sjöar och angränsande våtmarker. Framförallt bör lövskog och miljöer i sumpskogar bevaras, medan t.ex tall- och/eller granskog, planterade på fastmark, främst bör användas för t.ex. vägar. När vägar byggs i området är det positivt om man undviker att ta ut lokala massor på ett sådant sätt att dammar/vattensamlingar skapas i naturmiljön i omgivningarna till de planerade vindkraftvrken. Vattensamlingar är attraktiva jaktmiljöer för fladdermöss. Utformning av omgivning till vindkraftverk Miljön närmast verken bör utformas till att vara så ogästvänlig som möjligt för fladdermöss (och insekter. Det mest effektiva är att hålla nere storleken på gläntan genom att spara främst barrträd. Som ett komplement kan man hugga bort lövträd längs brynet. Ytan närmast verket får gärna vara en grusplan. Det är en fördel om vindkraftverken anläggs i unga barrskogar som kommer att stå kvar under hela vindkraftverkens livslängd. Ett verk som är tätt och inte erbjuder kolonimöjligheter bör väljas. 8.2 Hänsyn vid drift Utifrån insamlade data ser vi inga skäl till att inskränka driften under någon tidpunkt på året. 15 av 19

19 9. Källor Ahlén I. & de Jong J 1996, Monitoring av artantal och populationstäthet hos fladdermöss. Naturvårdsverket, Stockholm. Ahlén I. 1981, Identification of Scandinavian Bats by their sounds, The Swedish University of Agricultural Sciences Department of Wildlife Ecology. Uppsala Ahlén I. 2004, Heterodyne and time expansion methods for identification of bats in the field and through sound analysis. Pp in: Brigham, R.M., Kalko, E.K.V., Jones, G., Parsons, S., Limpens, H.J.G.A. (Eds.. Bat Echolocation Research tools, techniques and analysis. Bat Conservation International, Austin, Texas, April Ahlén I. 2006, Handlingsprogram för skydd av fladermusfaunan. Åtagande enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport Ahlén I. 2011, Fladdermusfaunan i Sverige.Arternas utbredning och status. Kunskapsläget [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2: Ahlén I. 2011, Myotis nattereri Fransfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [ Ahlén I. 2011, Barbastella barbastellus Barbstell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [ ArtDatabanken, Faktablad: Myotis mystacinus mustaschfladdermus. Förf. Johnny de Jong Rev. Johnny de Jong Arnett, E.B. [technical editor] 2005, Relationships between Bats and Wind Turbines in Pennsylvania and West Virginia: an Assessment of Fatality Search Protocols, Pattern of Fatality, and Behavioral Interactions with Wind Turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Conservation International. Austin, Texas, USA. 187 pp. de Jong J 1994, Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. F. Viltekologi, Rapport 26. Gärdenfors U (ed 2010, Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ransome R. 1990, The natural history of hibernating bats. Christopher Helm. London. Rydel J. 1995, Nattens tysta jägare. Naturvårdsverket. Rydell, J. Engström, H. Hedenström, A. Kyed Larsen, J. Pettersson, J. & Green, M. 2011, VINDVAL, RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. 16 av 19

20 Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch 2008, Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version. UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Sales G. & Pye D. 1974, Ultrasonic communication by animals. Chapman & Hall. London. Schober W & Grimmberger E 1989, A guide to bats of Britain and Europe. The Hamlyn publishing group limited. SMHI 1979, Handbok för väderobservatörer. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Stockholm. 9.1 Genomsökta inventeringar Holmberg M. 1996, Inventering av fladdermöss i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. Naturvård. Rapport 1996:2. Ignell H. 2006, Inventering av fladdermöss i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2006: 19 Ignell H. & Josefsson H. 2007, Inventering av fladdermöss i Örebro län 2006 och Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. 2008:46 Ignell H. 2008, Inventering av fladdermöss i del av Askersunds kommun. Genomförd i samband med kommunens arbete med översiktsplan Ignell, H. 2012a, Vindkraftpark Breberg, fladdermusinventering. Calluna AB Ignell, H. 2012b, Vindkraftpark Myggedalen /Norra Hunna Fladdermusinventering Calluna AB av 19

21 10 Kartbilaga Lägen för de inventerade platserna som inventerades under sommaren 2013 med markeringar för platser där inspelningsutrustning placerades ut. Fladdermusinventering 2013 Breberg 2 C 5 F G H A E 3 9 B 1 D 6 8 I J 11 Inspelningsplats (autobox Manuellt inventerade sträckor # Planerade vindkraftverk Kilometer OpenStreetMap (and contributors, CC-BY-SA 18 av 19

22 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: