Bilaga 4a Påverkan på fladdermöss (skrivbordsutredning)

Transkript

1 Bilaga 4a Påverkan på fladdermöss (skrivbordsutredning)

2

3 Graptolit och Eidolon Ekologi Påverkan på fladdermöss vid Vindkraftsprojekt Gunnilstorp/Tranhult Nordisk fladdermus. Foto Jens Rydell Skrivbordsutredning av påverkan på fladdermöss av Johan Eklöf och Stefan Pettersson Göteborg

4 INLEDNING Fladdermöss förekommer över nästan hela jorden och utgör femtedel av alla däggdjur, med ca 1200 beskrivna arter. I Sverige har man funnit 19 olika arter i sju olika släkten, vilket även här är en betydande del av däggdjursfaunan. Den senast beskrivna arten, nymffladdermus, hittades så sent som 2010, vilket visar att vi ännu har mycket att lära om fladdermössen i Sverige. Åtminstone 15 arter kan anses bofasta i landet, men siffran kan stiga med ökad kunskap. Sju av våra arter är rödlistade, men alla fladdermöss är fredade enligt 3 jaktlagen och fridlysta enligt Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Dessutom har Sverige förbundit sig att främja fladdermusbestånden och skydda fladdermössens jaktområden och boplatser enligt det internationella avtalet EUROBATS. Fladdermöss är de enda däggdjur som kan flyga aktivt och de har en unik förmåga att ekolokalisera, det vill säga orientera sig i landskapet med hjälp av ljud. De kan därför flyga och jaga i kolsvart mörker. Alla svenska arter lever av insekter av vilka varje fladdermus kan äta ett par tusen varje natt. Fladdermöss utgör således en mycket viktig del i ekosystemet. Fladdermöss trivs bäst i halvöppna skogs- och kulturlandskap, med stort inslag av lövträd och nära vatten. Men flera arter har också anpassats väl till ett stadsnära liv i trädgårdar och parker. Faktum är att människan nästan är en förutsättning för att vissa av våra arter skall trivas, då våra hus i många fall även fungerar som fladdermössens bostäder. Fladdermöss och vindkraft I och med det senaste årtiondets kraftiga ökning av antalet vindkraftsparker, har det uppmärksammats att fladdermöss kan drabbas negativt av vindkraftverk (Ahlén 2002). Och till skillnad från fåglar, verkar fladdermöss söka sig aktivt till kraftverken, vilket leder till att de omkommer. Det har visat sig att fladdermöss mer än gärna jagar kring vindkraftstornen (Rydell m fl. 2010) och därmed riskerar kollision eller att drabbas av det tryckfall som uppstår bakom rotorerna. Tryckfallet kan orsaka inre blödningar hos fladdermössen (Baerwald 2008). Utöver den direkta påverkan som vindkraftverken har på fladdermössen, drabbas de också indirekt genom förändringar i landskapet, allt från att boplatser, såsom gamla träd riskerar förstöras till att insektsrika våtmarker utarmas. Genom kunskap och planering kan dock riskerna minimeras och det verkar som om de flesta dödsfallen sker vid ett fåtal felplacerade vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Fladdermöss finns där insekter finns och de föredrar i första hand mosaikartade kulturlandskap, vattennära och lövskogsrika områden och de missgynnas av produktionsskog, kalhyggen och storskaliga åkerbruk. Många vindkraftverk planeras i höglänta barrskogsområden, där färre arter antas drabbas. Men Kunskapen om hur fladdermöss reagerar i sådana områden är fortfarande relativt liten och det verkar som om fladdermöss, särskilt under sensommarnätter, även utnyttjar denna biotop (Rydell m fl. 2011). I övrigt utgörs riskområdena främst av våtmarker och linjeelement i landskapet, såsom skogsvägar, strandkanter och dalgångar, vilka fladdermössen använder för förflyttning.

5 Lokala migrationsrutter, liksom mer storskaliga förflyttningar är bra att känna till vid etablering av vindkraft. Även distinkta höjder i skogen verkar vara särskilt känsliga, möjligen på grund av att insekter följer skogens konturer och flyger nära trädtoppar, och således också kring vindkraftverk. Detta fenomen beror dels på att insekterna i största möjliga mån försöker undvika rovdjur och dels på vindförhållanden och temperaturskikt i luften. Därför är höga vindkraftverk sämre ur fladdermusperspektiv än låga kraftverk. Dödsfallen är också koncentrerade till nätter med svag vind, främst i augusti-september, då stora mängder insekter migrerar i de högre luftskikten (Rydell m fl. 2010, Rydell m fl. 2011). Olika arter påverkas också olika mycket beroende på hur deras jaktbeteende ser ut. De mest utsatta arterna är de som jagar insekter på hög höjd, i fria luften, som till exempel stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus. Andra arter hittas i liten utsträckning kring vindkraftverk, beroende på beteende alternativt på få individer (Ahlén m fl. 2009, Rydell m fl. 2010). Därför är det viktigt att konstatera, inte bara hur landskapet ser ut där vindkraft planeras, utan också vilka arter som kan tänkas förekomma där. Och det räcker inte att leta efter rödlistade fladdermöss i ett område, då det snarare är våra mer vanliga fladdermöss som drabbas mest av vindkraft. METOD Vindparken Gunnilstorp/Tranhult berör kommunerna Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd i Jönköpings län. Området har undersökts med hjälp av kartor och flygfoton. Detta för att bedöma om de tilltänkta vindkraftsområdena huserar viktiga fladdermuspopulationer. Tillgängliga rapporter från tidigare fladdermusinventeringar gjorda i områdets närhet har också använts för att styrka bedömningen, liksom fladdermusdata från Artdatabanken. Detta är alltså en teoretisk fladdermusinventering och resultaten speglar inte med säkerhet verkligheten. BEDÖMNING De två tilltänkta vindkraftsparkerna Gunnilstorp/Tranhult domineras till stor del av produktionsskog och ser ut att sakna de flesta faktorer som är gynnsamma för fladdermöss. I de norra delarna finns dock ett antal mindre gårdar insprängda, vilka är omgivna av lövskog. Dessa platser kan vara av intresse för fladdermöss, både vad gäller tillgång till bostad och föda. Utanför projektområdena är landskapet mer mosaikartat med sjöar, våtmark och inslag av sumpskog, vilket talar för en relativt stor insektstillgång och därmed också förutsättningar för fladdermöss att etablera sig. Projektområdets gränsmarker bedöms därför vara intressanta att undersöka vidare.

6 Fladdermöss i närliggande områden Jönköpings län är relativt väl inventerat med avseende på fladdermöss och inventeringar gjorda mellan 1999 och 2008 finns sammanfattade i en rapport från Länsstyrelsen (Blank m fl 2008). Sammanlagt har över 200 lokaler undersökts och 13 olika arter har påträffats i länet. Fem av dessa är rödlistade och/eller sällsynta: barbastell, pipistrell, damm-, frans- och trollfladdermus. Gemensamt för de artrikaste kommunerna är ett varierat landskap med betesmarker, mindre odlingar, äldre lövträd, sumpskogar samt närheten till vatten och våtmark. Flera större sjöar, såsom Rusken och Fegen har utpekats som viktiga fladdermusmarker. Dessutom finns ett antal kända övervintringsplatser, vilka har inventerats sedan 1980-talet. De största vinterbestånden finns i Tabergsgruvan och i Kleva gruva, där ca 300 respektive 100 fladdermöss tillhörande sex olika arter övervintrar. I Gnosjö Gislaved och Vaggeryds kommuner, i vilka de aktuella vindkraftsområdena är planerade, förekommer 9 olika fladdermusarter. Inga av Sveriges rödlistade arter har dock noterats i närheten av Gunnilstorp/Tranhult, men samtidigt tillhör området en av länets minst inventerade trakter och fler arter kan komma att hittas. I områdenas absoluta närhet har långörad fladdermus, gråskimlig fladdermus, nordisk fladdermus och dvärgfladdermus påträffats, varav alla utom långörad fladdermus får anses vara känsliga för vindkraftsutbyggnad (fig 1.). Särskilt intressanta i sammanhanget är stor fladdermus och gråskimlig fladdermus som är de mindre vanliga av ovan nämnda arter och vilka också rör sig över stora ytor och jagar högt upp i luften. Dessa arter har också påträffats i närliggande Tranemo kommun i Västra Götaland (Ahlén 2006). I de norra delarna av Gislaved har man också funnit trollfladdermus (Blank mfl 2008), vilken är en tidigare rödlistad art och också den migrerande. Det är inte otänkbart att dessa rör sig söderut genom vindkraftsområdet under sensommaren. SLUTSATS OCH ÅTGÄRDER Områdena Gunnilstorp/Tranhult består till stor del av produktionsskog i avsaknad av synliga intressen för fladdermöss. Trakten är dock dåligt inventerad, särskilt i jämförelse med andra delar av länet. Utanför projektområdena är landskapet mer varierande och kan husera viktiga fladdermuspopulationer. Av särskilt intresse är också att undersöka huruvida de känsliga arterna stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och trollfladdermus rör sig över vindkraftsområdet, arter som har påträffats i de aktuella kommunerna. Den samlade slutsatsen är att området bör inventeras.

7

8 REFERENSER Ahlén I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: Ahlén I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 99: 2: Ahlén I., H. J. Baagøe & L. Bach Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy 90 (6): Ahlén J Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sommaren Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2006:80. Baerwald E. F., D Amours G. H., Klug B. J., Barclay R. M. R Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008 (18:16): 695 Blank H., de Jong J., Lind B Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Länsstyrelsen Jönköping, 2008:33. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J., Green M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Naturvårdsverket. Pettersson S Fladdermusinventering och bedömning av Grimsås planerade vindkraftspark. Rapport Enetjärn Natur.

9 Bilaga 4b Fladdermusinventering

10

11 Graptolit & Eidolon Ekologi Inventering av fladdermöss i Gunnilstorp/Tranhult i Jönköpings län, inför eventuell etablering av vindkraft. Johan Eklöf & Stefan Pettersson Nordisk fladdermus Jens Rydell Rapport till WSP Environmental Uppdrag utfört av: Johan Eklöf, Graptolit Stefan Pettersson, Eidolon Ekologi johan.eklof@gmail.com ses.pettersson@gmail.com

12 SAMMANFATTNING Vindkraftsområdet Gunnilstorp/Tranhult är inventerat med avseende på fladdermöss. Området som berör kommunerna Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd i Jönköpings län är ett kuperat landskap som domineras av barr- och produktionsskog. Men i anslutning till gårdar finns även en del lövträd och betesmark. I utkanterna och mellan de två delområdena finns också ett flertal mindre sjöar och våtmarker. Gunnilstorp/Tranhult domineras stort av Nordisk fladdermus samt Mustasch- och eller Brandts fladdermus. I området förekommer också Långörad-, Dvärg- och Gråskimlig fladdermus. Den sistnämnda kunde dock bara noteras vid ett tillfälle vid Kyllesjön, i områdets ostligaste del. Av fynden från denna inventering finns inget som tyder på att utbyggnaden kommer att få negativa konsekvenser för de stationära fladdermusarterna i området. Inte heller verkar migrerande fladdermöss använda området i någon större utsträckning. Det finns dock en hel del intressanta fladdermusmiljöer kring Granstorp och Ingarp, där störst fladdermusaktivitet kunde noteras. Dessutom har vi erhållit flera rapporter om övervintrande fladdermöss i jordkällare i dessa områden. Vi vill därför rekommendera att genomföra en vinterinventering av jordkällare och andra tänkbara vinterkvarter i Ingarp respektive Granstorp, för att få ytterligare kunskap om områdets fladdermuskolonier. UPPDRAG Uppdraget avser inventering av fladdermöss under yngel- och migrationsperiod, inför prövning av vindkraftsetablering i Gunnilstorp/Tranhult i Jönköpings län. BAKGRUND Gunnilstorp/Tranhult tillhör Jönköpings mindre kända fladdermustrakter, i ett annars relativt välinventerat län. I de berörda kommunerna har man tidigare funnit 9 olika arter, dock inga rödlistade. Och de arter som har hittats i närheten av det aktuella vindkraftsområdet är Långörad fladdermus, Stor fladdermus, Gråskimlig fladdermus, Nordisk fladdermus och Dvärgfladdermus, av vilka alla utom långörad Fladdermus får anses vara känsliga för vindkraftsutbyggnad (se förstudie). Särskilt intressanta i sammanhanget är Stor- och Gråskimlig fladdermus, vilka rör sig över stora ytor och normalt jagar högt upp i luften. Längre norrut i Gislaved har man också funnit Trollfladdermus (Pettersson 2010), vilken är en migrerande art och tidigare rödlistad. Skulle denna röra sig över Gunnilstorp/Tranhult bör detta definitivt beaktas vid uppförande av vindkraftverk. För områdesbeskrivning, se tidigare genomförd förstudie, samt beskrivning av lokalerna i tabell 1. METODER OCH GENOMFÖRANDE Alla fladdermöss jagar med hjälp av ultraljudssignaler i större eller mindre utsträckning. Olika arter har olika kännetecken med avseende på bland annat frekvens och pulsrytm och kan

13 därför artbestämmas med ljudinspelningar, direkt i fält eller via datoranalys (för detaljer kring artbestämning med hjälp av ljud, se bl. a Ahlén 1981). Inventeringen gjordes under både yngelsäsong och under inledande parningsperiod/ migration. Under yngelsäsongen lever fladdermössen i kolonier med ungar och då är de bofasta, medan de efter yngelperioden påbörjar parningssäsong samt börjar röra sig mot sina vinterkvarter. Det är alltså viktigt att täcka in båda perioderna, då artsammansättningen och rörelsemönster i ett område kan variera med tidpunkt. Inventeringslokaler i området bestämdes utifrån kartstudier och rekognosering av området på eftermiddagen innan påbörjad inventering. Gunnilstorp/Tranhult domineras till stora delar av av tät barrskog, produktionsskog och avverkade ytor. Bilden till höger visar placering av box 1, vid kalhygget intill Ösjön. Manuell inventering Manuell inventering, det vill säga inventering med handhållen ultraljudsdetektor (Pettersson D240x) gjordes under nätterna 3 juli, 4 juli, 11 juli och 24 augusti. Vi besökte 11 olika lokaler, varav 9 av dem låg i eller i direkt anslutning till vindkraftsområdet (tab. Fig. 1, tab. 1). Vi fokuserade på mindre sjöar, våtmarker, betesmark och gårdar. Vi lyssnade efter fladdermöss runt byggnader, längs häckar och vägar, antingen gåendes i långsamt tempo eller stillastående vid strategiska positioner. Vi besökte varje plats mellan 20 minuter och 1 timma, mellan solnedgång och ca 01:30. Autoboxar Åtta autoboxar (Pettersson D-500x), det vill säga ultraljudsdetektorer som automatiskt spelar in alla ultraljud under en hel natt, placerades ut i projektområdet. Fyra av dem sattes ut mellan 11 juli och 13 juli och ytterligare fyra placerades i området mellan 24 augusti och 26 augusti. (fig. 1, tab. 1). Detta gav oss sammanlagt 16 boxnätter med ljudinspelningar, vilka analyserades med hjälp av särskild mjukvara, Pettersson BatSound 4.1.

14 1 3 Box Box 2 Box 3 Box 4 5 Box 5 9 Box 6 6 Box 7 Box Manuell inventering X Placering av autobox Fig. 1 Inventerade lokaler, för beskrivning, se tabell 1 nedan

15 Autobox 1 placerad i ett jakttorn på ett hygge, på en höjd ovanför Ösjön. Omgivande tall/granskog med inslag av björk 2 placerad vid mindre skogsväg sv om Tranhult, riktad ut mot en glänta med litet inslag av löv i omgivande granskog. 3 riktad ut över tallmosse, med omgivande ung-medelålders granskog 4 placerad vid Gärdessjön, intill beteshage och närliggande hus och lövbryn 5 riktad ut över Trollsjön, placerad vid mindre skogsväg/glänta, omgiven av gran- och tallskog med inslag av björk. 6 placerad vid mindre tjärn, vid kanten av en vandringsled, omgiven av ung-medelålders barrskog 7 placerad bredvid skogsväg, riktad mot byasjön med närhet till mindre betesmark och byggnader i sv 8 riktad ut över ett hygge och våtmark i närheten av Kyllesjön, med omgivande frötallar och medelålders granskog. Manuell 1 St Öjhult, Gårdar, mindre beteshagar och jordbruksmark 2 St Ljunggöl, mindre vatten omgivet av tall/gran med enstaka lövbryn 3 Ösjön, mindre vatten omgiven av våtmark och tall/granskog med intillliggande kalhygge 4 Tranhult, gårdar/bostadshus, flera äldre byggnader, inkl. stenbyggn. Större träd, betes- och odlingsmark 5 Granstorp/Gärdesjön, gårdar/mindre hus, ängs-, betesmark, alléer. Sjö omgiven av gran/tall med inslag av löv 6 Gunnilstorp, betesmark, mindre höjd och enstaka äldre byggnader, med omgivande barrskog 7 Hestra, hus med gamla lador, omgivna av betshagar och flera äldre träd 8 Ingarp/Byasjön, bostadshus och gårdar med jordkällare, flera upplysta vägar och närhet till sjö 9 Fållkärret, enstaka bostadshus, hagmark med inslag av större lövträd, omgivande barrskog. 10 Åsenhöga, mindre samhälle med belysta gator, kyrkogård 11 Ålaryd, bostadshus och flera alléer omgivna av småhagar med äldre lövträd Tab. 1 Kort beskrivning av inventeringslokaler. Lokal 10 & 11 är utanför projektområdet RESULTAT Sammanlagt hittade vi 6 olika arter i Gunnilstorp/Tranhult (tab. 2), inga av dessa ovanliga i landet (tab. 3). Vi fann inga platser med fler än 3 arter och på flera lokaler flög bara en enda art. Värt att notera är att vi inte hittade några fladdermöss alls vid Ösjön (lokal 3), trots två besök och en utplacerad box (box 1). En förklaring kan vara den tidiga sommarens blöta och kalla väder. Observationer från Västra Götaland visade att flera fladdermuspopulationer gav upp i förtid (Jens Rydell pers. komm.). Det är dock svårt att avgöra huruvida samma sak gäller här, för trots tunnsått med arter, var aktiviteten ibland hög på de fladdermöss som trots allt var ute, bland annat kring husen i Granstorp och Ingarp. Här fick vi också flera rapporter om fladdermöss som bor i jordkällare, troligen vintertid. Men av naturliga orsaker var detta inget vi kunde undersöka inom ramarna för denna studie. Den absolut vanligaste arten i området var Nordisk fladdermus, som vi noterade på 6 av 8 boxar och 9 av 11 manuellt inventerade lokaler. Nästan lika vanlig var artparet Mustasch- /Brandts fladdermus, vilka inte går att skilja åt med hjälp av ljudinspelningar. Dessa hittades vid 7 av 8 boxar samt 4 av 11 manuellt inventerade lokaler. Dvärgfladdermöss kunde vi identifiera på 3 olika lokaler och Vattenfladdermöss spelade vi in både vid Trollsjön och vid Gärdessjön (box 4 resp. 5). Det rörde sig dock bara om enstaka inspelningar. Långörad fladdermus, vilken använder sig av svaga ekopejlingssignaler är ofta underrepresenterad vid inventeringar, kunde vi identifiera i Stora Öjhult (lokal 1). Slutligen hittade vi också Gråskimlig fladdermus, via en boxinspelning i närheten av Kyllesjön (box 8). Den verkar dock bara ha passerat i all hast och inget tyder på att arten uppehåller sig i området. Det något magra resultatet kan förklaras av

16 att det under två boxnätter passerade regnväder, och Fladdermöss kunde dock noteras både på kvällarna innan regnet och framåt morgontimmarna efter passerat oväder. Sammantaget hittar vi inget som tyder på att fladdermössen i området skulle drabbas negativt av vindkraftsutbyggnad. Den enda art som är både vanligt förekommande och känslig för vindkraft är Nordisk fladdermus (se tab. 3). Men den är också Sveriges vanligaste art. Däremot skulle det vara av stort intresse att undersöka de eventuella vinterbostäder som finns runt Ingarp och Granstorp, det vill säga inventera jordkällare i området. Vi fick under inventeringens gång flera rapporter om förekomst av fladdermöss i just jordkällare. Detta skulle ge oss ytterligare information om fladdermuspopulationerna, särskilt som denna sommar kan ha varit något icke-representativ. a) Inventering med autobox lokal namn datum Enil Mm/b Mdau Ppyg Vmur Paur antal arter 1 Ösjön Tranhult SV x 1 3 Märkesmossen V x x 2 4 Gärdessjön x x x x 3 5 Trollsjön x x x 3 6 Älingagölen x x 2 7 Byasjön N x x 2 8 Kyllesjön V x x x 3 b) Manuell inventering lokal namn datum Enil Mm/b Mdau Ppyg Vmur Paur antal arter 1 St Öjhult , x x x 3 2 St Ljunggöl x 1 3 Ösjön , Tranhult , , x 1 5 Gärdessjön/Granstorp , , x x x 3 6 Gunnilstorp x 1 7 Hestra , x 1 8 Ingarp/Byasjön , x x x 3 9 Fållkärret x 1 10 Åsenhöga (utanför omr.) x 1 11 Ålaryd (utanför omr.) x 1 Tab. 2 - Arter funna i Gunnilstorp/Tranhult, a) autobox; b) manuell inventering

17 Svenskt namn Latinskt namn /förkortn. Utbredning Kommentar Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii /Enil Hela landet Mycket vanlig Sydfladdermus Eptesicus serotinus /Eser Götaland Sällsynt Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus /Vmur Göta- Svealand Ganska vanlig Stor fladdermus Nyctalus noctula /Nnoc Göta- Svealand Ganska vanlig Leislers fladdermus Nyctalus leisleri /Nlei Götaland Sällsynt Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus /Ppyg Göta- Svealand Vanlig Pipistrell Pipistrellus pipistrellus/ppip Götaland Sällsynt Trollfladdermus Pipistrellus nathusii /Pnat Göta- ö. Svealand Ganska vanlig Dammfladdermus Myotis dasycneme /Mdas Göta- Svealand Sällsynt Vattenfladdermus Myotis daubentonii /Mdau Till mell. Norrland Mycket vanlig Fransfladdermus Myotis nattereri /Mnat Till mell. Norrland Sällsynt Mustaschfladdermus Myotis mystacinus /Mmys Till s. Norrland Ganska vanlig Brandts fladdermus Myotis brandtii /Mbra Till mell. Norrland Vanlig Större musöra Myotis myotis /Mmyo Skåne Mycket sällsynt Nymffladdermus Myotis alcathoe /Malc Skåne/Blekinge Mycket sällsynt Bechsteins fladdermus Myotis bechsteinii /Mbec Skåne Mycket sällsynt Barbastell Barbastella barbastellus /Bbar Götaland Sällsynt Brun långörad fladdermus Plecotus auritus /Paur Till s. Norrland Mycket vanlig Grå långörad fladdermus Plecotus austriacus /Paus Skåne Mycket sällsynt Tab 3. - Sveriges fladdermöss. Arterna skrivna i fetstilt anses vara högriskarter vid etablering av vindkraft, då de ofta jagar insekter högt i fria luften. REFERENSER Förstudie: Eklöf J., & Pettersson S Skrivbordsinventering av fladdermöss, vindkraftspark Gunnilstorp/Tranhult. Rapport WSP Environmental. Ahlén, I Identification of Scandinavian bats by their sounds. Institutionen för Viltekologi, SLU, Uppsala, Rapport 6, Björkman, U. & Björkman, L Naturvärdesbedömning av biotoper samt översiktlig inventering av fåglar och fladdermöss inom en projekterad vindkraftspark vid Skedala och Enslöv i Halmstads kommun. Pettersson S Fladdermusinventering och bedömning av Grimsås planerade vindkraftspark. Rapport Enetjärn Natur.

18