Fladdermusuppföljning Markbygden Etapp 1

Transkript

1 Fladdermusuppföljning Markbygden Etapp 1 Piteå kommun

2 Sofia Gylje Blank Klerebo Bergsäter Bankeryd Tel: +46(0) E-post: sofia@noctula.se

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Fladdermössen i Sverige Kunskapsläget före uppföljningen Fladdermössens livsmiljöer i Sverige Uppföljningsområdets lämplighet för fladdermöss Fladdermössens juridiska skydd Fladdermöss och vindkraft Åtgärder för att minska påverkan på fladdermusfaunan Material och metod Val av inventeringsområde Tidpunkter Klimatologiska förutsättningar Teknik och kvalitetssäkring Resultat Diskussion Förekommande arter och täthet Förekomst av kolonier Vädrets påverkan Aktivitetsmönster över dygnet och säsongen Datakvalitet och felkällor Riskbedömning och rekommendationer Påverkan på fysiska miljön Påverkan genom ökad dödlighet Påverkan på landskapsnivå Slutsatser Rekommendationer Diskussion kring rekommendationer...18 Referenser Bilaga 1. Planerad vindkraft Etapp 1, Markbygden Bilaga 2. Rödlistekategorier Bilaga 3. Positioner för autoboxar som användes hela studieperioden

4 Sammanfattning Denna uppföljning utgör ett komplement till den pilotinventering som genomfördes augusti 2011 (NOCTULA 2011) och har genomförts för att utreda eventuellt behov av anpassningar och skadelindrande åtgärder på fladdermusfaunan samt om behov finns utforma sådana åtgärder. Uppföljningen behandlar inte hela området som omfattades av pilotstudien, utan enbart det som ryms inom etapp 1 och där hög fladdermusaktivitet konstaterades Arbetet koordineras delvis av Enetjärn Natur AB som gett NOCTULA i uppdrag att genomföra denna fladdermusuppföljning. Uppföljningen är gjord genom artkartering med hjälp av autoboxar för att kartlägga fladdermössens aktivitetsmönster och artsammansättning under större delen av deras aktiva period (24 juni till 26 september). Syftet med denna uppföljning är att förse verksamhetsutövaren (Markbygden Vind AB/Svevind AB), kommunen och myndigheter med ett underlag för att bedöma: - om åtgärder för att skydda fladdermusfaunan över huvudtaget är motiverade - under vilka väderbetingelser som eventuella åtgärder är motiverade - mellan vilka klockslag och perioder som eventuellt åtgärder är relevanta - vilka delar av det aktuella området som eventuellt är i behov av åtgärder Uppföljningen har kommit fram till en rad slutsatser: - Området hyser flest kända artförekomster i Norrbottens län, men den för länet höga artrikedomen är framför allt ett resultat av en totalt sett mycket stor inventeringsinsats. Bland annat noterades för första gången trollfladdermus i Norrbottens län. Det är mycket sannolikt att områden närmare kusten skulle uppvisa högre aktivitet och artrikedom om de inventerades på liknande sätt som Markbygden är inventerad. - Aktiviteten varierar över sommaren och hösten, men är tydligt högre under perioden 15 juli till 15 september. Aktivitetsperioden blir längre i takt med att dygnets mörka timmar blir fler. I slutet av juni är aktivitetsperioden ungefär kl 23:40-02:15, slutet av juli 23-02:30, mitten av augusti 22-03:30 samt i september 20 till åtminstone ca kl 04:00. - Något tydligt samband mellan temperatur och fladdermusaktivitet kunde inte styrkas, men generellt verkar den avta tydligt vid temperaturer under ca 5 C. - Inget samband mellan vindstyrka och fladdermusaktivitet kunde bekräftas. Det finns emellertid ingen anledning att tro att den kraftigt avtagande fladdermusaktiviteten i rotorhöjd på vindar över ca 5-6 m/s som är dokumenterad i litteraturen inte skulle gälla även i Markbygden, då fladdermusaktiviteten styrs av insektstillgång och insekterna till betydande del blåser bort vid dessa vindstyrkor. - Eftersom fladdermöss normalt attraheras till vindkraftverk när de är på plats kan man förutsätta att så också kommer att ske i det studerade området då fladdermöss förekom i hela området. Störst risk för att attrahera fladdermöss finns runt inventeringsplatserna 1 och 5, vilket troligen förklaras av att de är ledlinjer i landskapet (kraftledningsgata respektive långsträckt bryn mot vatten) som ligger förhållandevis nära lämpliga livsmiljöer. - Fladdermusaktiviteten tenderade att öka nära de närmast förekommande troliga kolonimiljöerna i Strömnäs, men den var också hög vid öppet vatten. - Risken att fladdermusfaunan påverkas av livsmiljöförändringar bedöms som försumbar om en god generell naturhänsyn kan tas vid planeringen av verksplatser, vägnät med mera. - Av de påträffade arterna finns två högriskarter. Påverkan på regionala bestånd av nordisk fladdermus kan ej uteslutas, medan eventuell regional påverkan på trollfladdermus ej kan bedömas på grund av kunskapsbrist. Det är dock orimligt att förvänta att trollfladdermusens nationella status kan påverkas eftersom en eventuell population i Norrbottens län endast kan utgöra en väldigt liten del av landets totala population. - De unika förutsättningarna som råder i detta projekt med dess stora storlek och nordliga läge gör att det inte går att förutsäga effekter på fladdermusfaunan på ett säkert sätt. Med tanke på risken att bevarandestatusen eventuellt kan påverkas är försiktighetsåtgärder motiverade. Den åtgärd som här rekommenderas är avstängning av verk under känsliga perioder och under känsliga förhållanden. Avstängning bör förslagsvis gälla: 2

5 - de verk som är belägna i eller i anslutning till de delar av kärnområdet som uppvisat förhållandevis hög aktivitet och artdiversitet, inventeringspunkterna 1 och 5 samt områden som kan antas ligga nära flygstråk. Eftersom höjd aktivitet har konstaterats i kärnområdets olika ändar samt i Strömnäs bör verk som ligger emellan dessa punkter stängas, det vill säga verken 27-33, 36 och verk 42 (figur 1). - under perioden 15 juli 15 september. - avstängningen bör inledas vid solnedgången och avslutas som tidigast 30 minuter före soluppgången. - vid vindstyrkor under 6 m/s (medelvind) i rotorhöjd, med möjligt undantag vid måttligt eller kraftigt regn. - Ingen avstängning behöver göras vid temperatur under 5 C (i rotorhöjd) eller när det regnar måttligt eller mer. Projektets unika förutsättningar gör det i praktiken omöjligt säkert att förutsäga vilka konsekvenser vindkraftparken får. Det rimligaste alternativet är därför att samla in kunskap efter hand som projektet utvecklas på liknande sätt som nu påbörjats och planeras fortsätta bland annat genom inventeringar inom etapp 3 och uppföljande kontrollprogram fem år efter driftstart. 3

6 1. Bakgrund och syfte Fladdermöss är en däggdjursgrupp som förekommer i hela landskapet, såväl i urbana miljöer som i orörd natur. Samtliga i Sverige förekommande arter är idag starkt skyddade enligt lag och med det följer krav och ansvar för exploatörer och myndigheter med flera att kartlägga och ta hänsyn till fladdermössen oavsett var de förekommer. Fladdermöss har särskilt uppmärksammats i vindkraftärenden eftersom åtminstone vissa arter visat upp en förhållandevis hög risk att förolyckas av vindkraftverk. Denna uppföljning utgör ett komplement till den pilotinventering som genomfördes augusti 2011 (NOCTULA 2011) och har genomförts för att utreda eventuellt behov av anpassningar och skadelindrande åtgärder på fladdermusfaunan samt om behov finns utforma sådana åtgärder. Uppföljningen behandlar inte hela området som omfattades av pilotstudien, utan enbart det som ryms inom etapp 1 (bilaga 1) och där hög fladdermusaktivitet konstaterades Arbetet med kontrollprogrammet koordineras delvis av Enetjärn Natur AB som gett NOCTULA i uppdrag att genomföra denna fladdermusuppföljning. Syftet med denna uppföljning är att förse verksamhetsutövaren (Markbygden Vind AB/Svevind AB), kommunen och myndigheter med ett underlag för att bedöma: - om åtgärder för att skydda fladdermusfaunan över huvudtaget är motiverade - under vilka väderbetingelser som eventuella åtgärder är motiverade - mellan vilka klockslag och perioder som eventuellt åtgärder är relevanta - vilka delar av det aktuella området som eventuellt är i behov av åtgärder Vissa delar av den rapport som sammanställdes efter pilotinventeringen behandlas även i denna rapport för att ge en uppdaterad information och för att ge en samlad bild av fladdermusfrågan i Markbygden. 2. Fladdermössen i Sverige Totalt har 19 arter av fladdermöss påträffats i Sverige (tabell 1). Ju längre norrut man kommer desto färre arter är kända och på liknande sätt verkar det som att det åtminstone i Norrland blir artfattigare med stigande höjd över havet (Sundeberg 2010). De vanligare arterna har liknande utbredning i Sverige och finns spridda över större delarna av Götaland, södra Svealand och upp en bit längs norrlandskusten (Ahlén 2006, 2011). Det tydligaste undantaget är nordisk fladdermus som finns i hela Sverige förutom på kalfjället. Nordisk fladdermus är också den vanligaste arten och ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Andra vanliga arter i Sverige är Brandts fladdermus, vattenfladdermus, dvärgfladdermus (södra Sverige) och långörad fladdermus. Sju arter i Sverige är rödlistade och samtliga sju bedöms som hotade (tabell 1, Gärdenfors 2010). Fyra arter är dessutom upptagna på den globala rödlistan (IUCN) från Kunskapsläget före uppföljningen Kunskapsläget kring fladdermusfaunan i Norrland har bland annat som en följd av vindkraftsuppföljningar förbättrats på senare år och antalet kända arter var Norrbottens län inför denna uppföljning tre stycken (tabell 1), nordisk fladdermus, vattenfladdermus och Brandts fladdermus. Den sistnämnda har ej säkert skilts från mustaschfladdermus eftersom det kräver detaljstudier av tanduppsättning. Brandts fladdermus har ett nordligare utbredningsområde och högre preferens för barrskogar än mustaschfladdermus varför det är rimligt att anta att det är Brandts fladdermus som påträffats i Norrbottens län. Brandts fladdermus och vattenfladdermus har hittills påträffats i kustnära eller låglänta delar av länet. Pilotinventeringen 2011 i Markbygden kunde enbart bekräfta förekomst av nordisk fladdermus. 4

7 Även om kunskapsläget förbättrats är länet och hela Norrlands inland fortfarande studerat i mycket begränsad omfattning. Bland arter som skulle kunna tänkas finnas i länet, men ännu ej är påträffade, är framförallt de som påträffats i grannlänet i syd, Västerbottens län. Dessa arter är gråskimlig fladdermus (Ryberg 1947 och egna observationer 2011), långörad fladdermus (Ryberg 1947), fransfladdermus (egna observationer 2011, Eklöf 2013) och trollfladdermus (Ecocom 2011). Tabell 1: Förteckning över Sveriges fladdermöss och deras status på rödlistan, i bilaga 2 i EU:S habitatdirektiv och i riskklassificering vid vindkraft, deras kända förekomst i Norrbottens län inför denna uppföljning samt i Markbygden. Se bilaga 2 för förklaring till rödlistekategorierna. *Barbastell är möjligen en högriskart. Kunskapsläget om artens känslighet för vindkraft är ännu dåligt utredd. **Har ej skilts från mustaschfladdermus Art Rödlistad EU-direktiv Högriskart Norrbottens län Barbastell Barbastella barbastellus Bechsteins fladdermus Myotis bechsteinii Brandts fladdermus Myotis brandtii Dammfladdermus Myotis dasycneme Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus Fransfladdermus Myotis nattereri Grå långörad fladdermus Plecotus austriacus Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus Leislers fladdermus Nyctalus leisleri Långörad fladdermus Plecotus auritus Mustaschfladdermus Myotis mystacinus Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii EN X X* CR EN VU NE EN X X X X X X** Markbygden X X X Nymffladdermus Myotis alcathoe NE Pipistrell Pipistrellus pipistrellus CR X Stor fladdermus Nyctalus noctula X Större musöra Myotis myotis NE X Sydfladdermus Eptesicus serotinus EN X Trollfladdermus Pipistrellus nathusii X Vattenfladdermus Myotis daubentonii X SUMMA antal arter Fladdermössens livsmiljöer i Sverige Viktiga biotoper för alla arter är vattenrika miljöer, sjöar, vattendrag, sumpskogar och andra våtmarker, med undantag av stora, öppna myrar. Vissa arter hittar man huvudsakligen vid vatten. Det gäller till exempel vatten- och dammfladdermus, som specialiserat sig på att fånga insekter tätt över och på vattenytan. Båda arterna jagar dock regelbundet även i landbiotoper. Alla andra arter kan också jaga över vatten, men då nästan alltid högre upp över vattenytan. Rikedom på lövträd, bryn och hagmarker är också mycket gynnsamt för fladdermusfaunan. Likaså kan byggnader ofta spela en viktig roll vid valet av boplats. Slutna ungskogar, halvöppna äldre skogar, hagmarker med gles förekomst av träd och buskar eller helt öppna biotoper som åkrar eller hyggen, ställer helt olika krav 5

8 på fladdermössen (Ekman & de Jong 1996). Man kan grovt placera in de olika arterna på en skala från tät skog till helt öppna biotoper. De flesta svenska arter väljer emellertid att mest jaga i kantzoner eller i glesa trädbestånd som hagar, äldre luckig skog eller parkartad skog. I dessa miljöer kan man, särskilt om det finns en sjö i närheten, hitta alla arter förutsatt att man befinner sig inom respektive arts utbredningsområde. Alla arter kan utnyttja både löv- och barrskog, men lövskog är generellt rikare på fladdermöss (de Jong 1995). Detta gäller särskilt äldre ädellövskog med gles vegetationsstruktur. Täta bestånd, till exempel unga skogsplanteringar, är inte bra miljöer. Några arter är mer utpräglade lövskogsarter. Hit hör trollfladdermus och dvärgfladdermus särskilt i norra delen av sitt utbredningsområde. I barrskog hittar man oftast Brandts fladdermus, nordisk fladdermus och långörad fladdermus. Eftersom tätheten av insekter är mycket varierande både i tid och rum, varierar också fladdermössens biotopval både under säsongen och i olika delar av Sverige. Man finner ofta en stor koncentration av fladdermöss till näringsrika områden på våren. Det gäller framförallt grunda, näringsrika vatten i kombination med glesa lövskogar. Dessa värms upp tidigt på våren och här kläcks miljontals fjädermygg som då utgör exempel på viktig födokälla. Senare under året ökar insektstillgången även i andra miljöer och fladdermössen sprider ut sig till olika biotoper (de Jong & Ahlén 1991), vilka nyttjas till exempel under flyttningen och parningen som äger rum på hösten. Under hösten är utöver födorika miljöer också platser nära bra övervintringsplatser viktiga eftersom så kallade svärmningar sker där innan fladdermössen går i vinterdvala. De fladdermöss som på hösten flyttar söderut styrs inte bara av födotillgången utan också av ledlinjer i landskapet. Det kan vara exempelvis stränder, älvdalar och stora vägar. Fladdermössens flyttningsvägar är mycket dåligt studerade i Sverige förutom vid vissa strategiska utsträckningslokaler som Falsterbo och Ölands södra udde. Vid dessa platser har man konstaterat att de allra flesta arter som förekommer regelbundet i Sverige kan sträcka ut (Ahlén m. fl. 2007). 3.1 Uppföljningsområdets lämplighet för fladdermöss Under inventeringen 2011 påträffades enbart en fladdermusart, nordisk fladdermus. Även om det inte helt kunde uteslutas förekomst av ytterligare arter så talar framförallt områdets nordliga läge i kombination med relativt hög höjd och det faktum att området inte är direkt kustnära för att endast nordisk fladdermus förekommer regelbundet. Jämfört med södra Sverige var tätheten av nordisk fladdermus relativt gles. På sex platser uppvisade den dock en aktivitetsnivå som var jämförbar med södra Sverige. Fyra av de sex platser med högst fladdermusaktivitet var belägna vid samlad bebyggelse, nämligen Koler, Strömnäs, Kolerträsk och Ersträsk, varav endast den sistnämnda ligger i utredningsområdet. De två övriga platserna var belägna nära vatten inom utredningsområdet (Bastatjärn och Nyckelbiotop vid Rokån). Av de sex platserna berör denna uppföljning huvudsakligen området kring Ersträsk, men sträcker sig också västerut mot Strömnäs. Det område som nu följs upp utgör den del av etapp 1 som ingår i det område som baserat på pilotinventeringen 2011 pekades ut som ett kärnområde för nordisk fladdermus (figur 1). 4. Fladdermössens juridiska skydd Rödlistan utgör i sig själv inget juridiskt dokument utan fungerar som ett stöd vid exempelvis tillståndsprövningar för hur man ska prioritera åtgärder och hänsyn till olika arter. Samtliga fladdermusarter i Sverige har dock ett juridiskt skydd då de är fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Skyddet enligt Artskyddsförordningen innebär så länge det inte handlar om pågående markanvändning att varken fladdermössen själva, deras bo-, vilo- eller övervintringsplatser får störas någon gång under året utan dispens från Länsstyrelsen. Har det konstaterats att det rör sig om vanliga arter är det emellertid inte alltid nödvändigt med dispens enligt Handboken till Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Alla fladdermöss är även upptagna i bilaga IV i Artoch habitatdirektivet, vilket innebär att de ska ha ett särskilt skydd, vilket de i praktiken får via Artskyddsförordningen. I bilaga II i samma direktiv förtecknas arter som har ännu starkare skydd och för vilka särskilda skyddsområden (Natura 2000-områden) ska avsättas. Dessa arter är barbastell, Bechsteins fladdermus, större musöra och dammfladdermus (tabell 1). Svenska fladdermöss är också skyddade genom internationella överenskommelser, i första hand det Europeiska fladdermusavtalet, Eurobats ( 6

9 5. Fladdermöss och vindkraft Samtliga 19 arter som är påträffade i Sverige lever uteslutande av insekter och andra småkryp. Majoriteten av födan fångas flygande i luften, men vissa arter plockar även småkryp direkt från marken eller på vertikala substrat som till exempel vindkraftverk (Ahlén 2011). Fladdermöss är opportunistiska såtillvida att de söker föda där födan ansamlas. Ansamlingar av flygande småkryp uppstår i brynmiljöer, nära kläckningsområden som exempelvis sjöar. Generellt gäller att flygande småkryp ansamlas där vinden bromsas upp. Detta innebär att tillgången på flygande småkryp ofta är god framför vindkraftverkens rotorblad. Högst tillgång på småkryp och flest kollisioner 1 inträffar när vinden är mycket svag (0-4 m/s i navhöjd). Aktiviteten avtar sedan någonstans i intervallet 4-8 m/s. I stort sett inga fladdermöss jagar vid vindkraftverk när det blåser >8 m/s eftersom småkrypen normalt då blåst bort. Det finns dock en hel del variation mellan olika platser och olika arter. Den stora fladdermusen är exempelvis mer tolerant mot vind än de mindre arterna. (Rydell m.fl. 2011). Majoriteten av de fladdermöss som förolyckas av vindkraftverk dödas under hösten, ca 15 aug-10 okt (Rydell m.fl. 2011), då fladdermössen rör sig mer i landskapet eftersom de inte är knutna till boplatserna utan söker föda mer spritt i landskapet, rör sig till parningsplatser och flyttar till övervintringsplatser. Perioden baseras på studier framförallt från södra Sverige och våra grannländer i söder. Alla svenska fladdermusarter kan flytta höst-vår, men vissa arter är utpräglade flyttare som exempelvis stor fladdermus och trollfladdermus, vilka övervintrar söder om Östersjön. Flyttningen sker delvis på hög höjd, vilket kan sammanfalla med höjden på vindkraftverkens rotorblad. Flygande småkryp kan förekomma på mycket hög höjd och fladdermössen jagar dem oavsett hur högt upp de är. Stor fladdermus har konstaterats jaga insekter på upp till 1200 meters höjd (Ahlén 2010). Det är därför inte möjligt att generellt minska eventuella konflikter med fladdermusförekomst genom att bygga högre verk. Tvärtom tenderar risken för ökad mortalitet hos fladdermössen stiga ju högre tornen är och större rotordiametern är. Flera mindre verk utgör därför sannolikt en mindre risk för fladdermössen än färre höga verk (Barclay m.fl. 2007). Risken för kollisioner varierar mellan olika fladdermusarter, beroende på att de har olika beteende och preferenser av biotoper. De arter som jagar i fria luftrummet löper betydligt större risk att kollidera, så kallade högriskarter, tabell 1 (Rydell m.fl. 2011). Vissa av högriskarterna är väldigt vanliga (nordisk fladdermus i större delen av Sverige och dvärgfladdermus i södra Sverige), medan flera av dem är mindre vanliga eller till och med rödlistade, tabell 1 (Gärdenfors 2010). Vindkraftsetableringar påverkar fladdermusfaunan inte bara genom kollisioner utan också genom att de förändrar livsmiljön för fladdermössen. Till exempel kan boplatser i form av hålträd eller födosöksområden som insektsrika lövmiljöer avverkas där vindkraftverken ska ställas upp eller där servicevägar anläggs. Storleken på det område fladdermöss rör sig över under reproduktionstiden varierar mellan olika arter och hur landskapet ser ut (de Jong, 1995). Vissa arter som till exempel stor fladdermus kan ofta flyga betydligt längre än 10 km från boplatsen varje natt, medan nordisk fladdermus i vissa fall bara behöver röra sig några hundra meter från boplatsen. Vid bedömningar av fladdermuspåverkan av vindkraftsetableringar behöver man således beakta förekomster och livsmiljöer för fladdermöss över ett större område än själva projektområdet då vindkraftverk potentiellt kan locka till sig fladdermöss på flera kilometers avstånd. Kunskapen om fladdermössens rörelsemönster och biotopval utanför reproduktionstiden och under flyttningen är idag begränsad. Man vet att fladdermössen är rörligare när de inte är knutna till boplatsen och kan då styras än mer av var det finns gott om föda just för tillfället. Förutom födorika områden vet man att fladdermöss särskilt under flyttningen kan följa ledlinjer i landskapet på ett liknande sätt som fåglar. Exempel på ledlinjer är kust- och strandlinjer, större vattendrag, större vägar, sammanhängande bryn och höjdryggar (Rydell m.fl. 2011). Det har gjorts försök att uppskatta risken för vindkraftsutbyggnad att påverka fladdermuspopulationer i Sverige (Rydell m.fl. 2011, Hedenström & Rydell 2013). Man konstaterar att det troligen finns en risk 1 Fladdermöss dödas inte enbart av direkt kollision med rotorblad utan också av det tryckfall som uppstår intill rotorbladen, en slags dykarsjuka (Baerwald m.fl. 2008). 7

10 att i synnerhet högriskarternas populationer påverkas. Övriga arter bör inte påverkas påtagligt så länge deras livsmiljöer inte försämras märkbart. Ett skäl till att fladdermuspopulationer skulle kunna drabbas förhållandevis hårt är att fladdermöss har en långsam reproduktion (en hona föder 1-2 ungar per år) och kan teoretiskt vara sårbara även för ganska obetydlig tilläggsmortalitet (Eriksson 2009). Man konstaterar emellertid också att osäkerheten är väldigt stor beroende på kunskapsbrist om framförallt konsekvenserna av vindkraft i barrskogsområden. 5.1 Åtgärder för att minska påverkan på fladdermusfaunan I områden aktuella för vindkraftsetablering som hyser en värdefull fladdermusfauna kan man vidta vissa åtgärder för att minska påverkan på fladdermusfaunan. Den första åtgärden man bör vidta är att undvika att placera verk, vändplaner, vägar med mera vid värdefulla jaktområden, boplatser, parningsplatser, svärmningsplatser eller vid uttalade flyttstråk. Även efter vindkraftverkens uppförande finns åtgärder att vidta. Det faktum att fladdermöss främst förolyckas vid vindhastigheter under 4-8 m/s gör att avstängning av verk under denna vindhastighet nattetid minskar olycksrisken drastiskt. Ofta har det räckt att stänga av vindkraftverken under hösten (ca 20 aug-10 okt) då de allra flesta olyckorna sker (Rydell m.fl. 2011). Det kan dock vid riklig förekomst av högriskarter, eller viss förekomst av rödlistade högriskarter vara aktuellt att stänga av verk under en längre period (juni- ca 10 okt). För att anpassa avstängningstiden till lokala förhållanden kan avstängning av verk med fördel kombineras med ett kontrollprogram. 6. Material och metod Den metod som använts i denna studie är artkartering (Naturvårdsverket 2011) med automatiskt registrerande ultraljudsdetektorer (autoboxar) och utan manuell inventering. Totalt placerades fem autoboxar ut för att täcka in de viktigaste delarna i kärnområdet. Autoboxarna placeras sammanlagt på åtta olika platser. Fem av platserna nyttjades genom hela studieperioden. Höjden över marken som autoboxarna placerades på var 4-6 meter (se framsida), vilket är en höjd som alla arter ofta är aktiva på, inte minst nordisk fladdermus. Räckvidden för en autobox beror i första hand på hur starkt (och vilken riktning) fladdermössen låter och i andra hand om det är andra störningsmoment (till exempel vind, gräshoppor eller lövprassel). Nordisk fladdermus hörs normalt ca 25 m, medan långörad ofta inte hörs längre än 5 meter, medan stor fladdermus kan höras uppemot 100 meter. Det praktiska handhavandet av autoboxarna genomfördes av Svevinds personal på plats. De delar av pilotinventeringen som genomfördes 2011 i och i anslutning till den del av kärnområdet som nu berörs i denna uppföljning beaktas i denna studie när så är relevant. Vid pilotinventeringen 2011 gjordes användes artkartering med såväl manuell inventering som med autoboxar. 6.1 Val av inventeringsområde Det kärnområde som identifierades efter 2011 års pilotinventering är det som har bedömts i första hand kunna bli aktuellt för vidare försiktighetsåtgärder och uppföljning. Därför fokuserades en mer detaljerad inventering dit Totalt placerades fem automatiskt registrerande ultraljudsdetektorer (autoboxar) ut för att täcka in de viktigaste delarna av kärnområdet. Autoboxarna placerades på strategiskt lämpliga platser som exempelvis de som ligger nära lämpliga födosöksmiljöer, potentiella bomiljöer (bebyggelse) samt de som ligger nära lokala ledlinjer, till exempel ledningsgator, vägar, bryn och stränder. Platserna valdes utifrån egen lokalkännedom och studier av kartor och satellitbilder via GoogleEarth. Analyser och bedömningar av boxplatser gjordes av NOCTULA utifrån muntlig och e- postkommunikation med personal på plats samt genom skickade bilder och löpande uppföljning av erhållna inventeringsresultat. Respektive boxplats är kortfattat beskriven i tabell 2. Positionerna för de fem platser som nyttjades hela studieperioden framgår också av bilder i bilaga 3. Ingen manuell fältinventering genomfördes. 8

11 Tabell 2. Platser inventerade med automatiskt registrerande ultraljudsdetektorer (autoboxar). Nr Motiv till val av platser för inventering A B C Strategiskt placerad på plats där två ledlinjer korsar varandra (kraftledningsgata och mindre väg) samtidigt som platsen ligger mellan Strömnäs by och planerade vindkraftverk. Strömnäs by bedöms som platsen med högst sannolikhet att hysa någon koloni i kärnområdets närhet. Ledlinje i form av stig och bäck möter jordbruksmarksrester. Jordbruksmark är generellt en mycket eftertraktad miljö för fladdermöss. Platsen är intressant även såtillvida att den ligger mellan de potentiella koloniplatserna Strömnäs och Ersträsk. Äldre bebyggelse (möjlig koloniplats) möter bryn vid öppen mark och kraftledningsgata. Således förekommer såväl flera ledlinjer (bryn och kratledningsgata), attraktiva födosöksmilöer (jordbruksmark ock bebyggelse) samt möjlig koloniplats (bebyggelse) inom en mycket begränsad yta. Dessutom noterades här relativt hög aktivitet Stig genom skog möter öppen mark. Mycket lämpligt födosöksmiljö i form av jordbruksmarksrester, Närhet till möjlig koloniplats. Hög aktivitet noterades här Stig genom skog som möter sund mellan två sjöar. På så sätt möter en ledlinje från skogen en ledlinje längs stranden. Ledlinjer längs långsträckta stränder är ofta frekvent nyttjade och särskilt tydligt brukar det var vid sund och mynningar. Platsen ligger dessutom relativt nära odlingslandskapsrester som uppvisade hög fladdermusaktivitet Plats med mycket hög potential till närliggande koloniplats. Bebyggelse med åretruntboende och intilliggande aktiv betesmarker. Autoboxen placerades vid bostadshuset. Plats med mycket hög potential till närliggande koloniplats. Bebyggelse med åretruntboende och intilliggande aktiv betesmarker. Autoboxen placerades i fårhagen. Samordnad punkt från undersökningar inför etapp 3. Ingår i denna studie för att följa upp en möjlig ledlinje i anslutning till kärnområdet. Under inventeringen togs ingen särskild hänsyn till eventuella övervintringsplatser, utan området bedömdes täckas tillräckligt väl för att även fånga upp aktivitet (svärmning) knuten till möjliga övervintringsplatser. Box 2011 Box A och B Box 1 Box 2 Box 3 Befintliga vindkraftverk - Dragaliden Box 4 Box 5 Box C Figur 1. Platser inventerade med automatiskt registrerande ultraljudsdetektorer inom kärnområdet (1-5) och utanför (A-C). Röd linje visar manuellt inventerad sträcka augusti Box 2011 avser autoboxinventering augusti I figuren är den befintliga vindkraftparken Dragliden markerad. Pilen visar positionen för det närmast belägna vindkraftverket. Etableringen fortsätter vidare några hundra meter västerut. Lantmäteriet 9

12 6.2 Tidpunkter Föreliggande studie genomfördes under perioden 24 juni till 26 september. På detta sätt täcktes större delarna av såväl reproduktions-, parnings- som flyttningstid in. Totalt genomfördes inventeringar under 20 nätter och sammanlagt genomfördes 98 boxnätter inom kärnområdet samt 9 nätter respektive 9 boxnätter utanför. Autoboxen på plats fem registrerade ej 9-11 september på grund av tekniskt fel. Exakta datum och klockslag då autoboxarna var aktiverade och registrerade framgår av tabell Klimatologiska förutsättningar Eftersom inventeringsperioden löpte över en lång period kunde olika klimatologiska förutsättningar i form av vindförhållanden, temperatur med mera studeras. Vädret vid de olika inventeringstillfällena framgår av tabell 3. Data över vindstyrka och temperatur erhölls från väderstationen vid de befintliga vindkraftverken i området Dragaliden (figur 1), ca 1 km väster om den del av kärnområdet som berörs av denna uppföljning. Väderstationens data gäller på vindkraftverkens rotorhöjd. Genom att utgå från vind- och temperaturförhållanden i rotorhöjd används de data som är relevanta att hantera när vindkraftverken tas i bruk. Det är förhållandena vid rotorerna som ska beaktas vid eventuella försiktighetsåtgärder för att minska direkt dödlighet (kollisioner m.m.). Temperaturen under inventeringsnätterna under inventeringsperioden som helhet varierade mellan 2 och 25 C, medan vindstyrkorna varierade mellan 0 och 17,1 m/s. Medelvinden (10-minuters medel) varierade mellan 0,6 och 10,8 m/s (tabell 3). Inventeringsförhållandena kan sammantaget beskrivas som mycket goda då temperaturen varit tämligen hög, vinden överlag svag eller måttlig och nederbörden sparsam. Endast vid ett fåtal tillfällen har nederbörd konstaterats under inventeringarna (regn registreras liksom fladdermöss av autoboxarna eftersom regnstänk alstrar ultraljud). En nackdel med att det rått gynnsamt väder är att effekter av väderomslag i form av exempelvis regn, stark vind och kyla inte kunnat studeras. Tabell 3. Tidpunkter samt vind- och temperaturförhållanden vid inventering av fladdermöss. Vindstyrka anges som 10-minutersmedel, medan det inom parentes anges den högsta respektive lägsta momentant uppmätta vindstyrkan. Vindstyrka och temperatur mättes vid Dragaliden och avser förhållandena i rotorhöjd. Databegränsar sig till de tidpunkter som inventeringen pågick, det vill säga då autoboxarna var aktiverade. Period Inventerings -tid Solens nedoch uppgång Temp ( C) Vind (m/s) Kommentar juni 22:00-04:30 23:48-01: (0,5) 4,9-9,8 (13,7) Punkterna juli 22:00-04:30 23:28-01: (1,7) 5,0-9,7 (15) Punkterna juli 22:00-04:30 23:02-02: (0,1) 2,8-9,4 (17,1) Endast punkt C juli 22:00-04:30 22:44-02: (1,2) 2,3-9,8 (13,4) Punkterna juli 22:00-04:30 21:57-03: (0) 1,1-10,1 (17,1) Punkterna augusti 20:00-05:00 21:25-03: (0) 0,6-7,9 (11,9) Endast punkt C augusti 20:00-05:00 21:10-04: (0,4) 1,6-4,6 (6,7) Endast punkt B augusti 20:00-05:00 21:07-04: (0,7) 2,0-4,0 (6,3) Endast punkt A augusti 20:00-05:00 20:52-04: (0,6) 2,1-4,9 (13,2) Punkterna augusti 18:00-06:00 20:10-05: (1,8) 4,5-10,3 (13) Punkterna september 18:00-06:00 19:23-05: (2,1) 4,5-7 (10,2) Punkterna 1-4, Autobox nr 5 registrerade ej på grund av tekniskt fel september 18:00-06:00 18:27-06: (3,4) 7-10,7 (9,5) Punkterna

13 6.4 Teknik och kvalitetssäkring Den modell på autobox som använts för inventering var av modell Pettersson D500X. Analyser av inspelade ljud har gjorts i BatSound. Observationer av rödlistade arter, eller andra särskilt intressanta observationer granskas av Ingemar Ahlén (Sveriges Lantbruksuniversitet). 7. Resultat Under inventeringen påträffades totalt tre arter. Inga av de påträffade arterna är upptagna på EU:s art-/habitatdirektivs bilaga 2 eller på rödlistan. Den dominerande arten var nordisk fladdermus som stod för samtliga registreringar utom två (tabell 4) och var den enda art som påträffades utanför kärnområdet. De flesta av registreringarna inom kärnområdet ägde rum vid inventeringspunkt 5 (153 st) och näst flest vid punkt 1 (131 st). Aktiviteten i kärnområdet var inledningsvis mycket låg med enstaka registreringar för att sedan öka och nå sitt maximum under augusti då det sammanlagda antalet registreringar passerade 100 stycken (fig. 2). Utanför kärnområdet var aktiviteten mycket hög vid punkterna A och B som tillsammans stod för 276 registreringar trots att de bara inventerades tre nätter vardera totalt. Punkt C som inventerades sju nätter uppvisade låg aktivitet med tre registreringar. Förekomsterna av vattenfladdermus och trollfladdermus är genom inspelningar bekräftade av Ingemar Ahlén (Sveriges Lantbruksuniversitet). Tabell 4. Antal registreringar av respektive art för varje inventerad plats och totalt under hela inventeringsperioden. Plats Nordisk fladdermus Trollfladdermus Vattenfladdermus A 76 B C 3 Totalt Sett över dygnets timmar konstaterades fladdermusaktivitet inom kärnområdet mellan klockan 20:22 och 03:52. Fladdermusaktiviteten var generellt som högst mellan klockan 22 och midnatt. Aktiviteten var även förhållandevis hög mellan midnatt och klockan Ett mindre antal registreringar görs övriga klockslag mellan klockan 20 och 04. Registreringar före klockan 21 gjordes bara i september, medan registreringar efter klockan 03 endast gjordes i augusti (fig. 3). 11

14 Figur 2. Antal registreringar av fladdermöss på respektive inventeringspunkt (1 till 5) i kärnområdet samt det totala antalet registreringar uppdelat på de olika inventeringstillfällena. Vissa av inventeringstillfällena är tre nätter långa och andra två nätter. Vid inventeringspunkt 5 genomfördes ingen inventering 9-11 september på grund av tekniskt fel. Figur 3. Antal registreringar av fladdermöss fördelat på klockslag sett över hela inventeringsperioden inom kärnområdet. 12

15 Flest registrerade fladdermöss gjordes vid vindhastigheter i rotorhöjd vid Dragaliden mellan 6 och 7 m/s, vilket också var den vanligast förekommande vindhastigheten i under inventeringsperioden. Vid vindstyrkor på 7-9 m/s var fladdermusaktiviteten förhållandevis låg. De fladdermöss som noterats under inventeringen har jagat på höjder upp till ca meter som är autoboxarnas räckvidd (inklusive autoboxens höjd över marken). Detta är betydligt lägre än vad rotorhöjden är på vindkraftverken. På dessa höjder är vindstyrkan betydligt lägre än vad den är i rotorhöjd tack vare det lä som uppstår exempelvis av skog och topografi. Denna analys svarar således snarare på om det fanns något generellt samband mellan vindstyrka och fladdermusaktivitet och inte på exakt vilka vindstyrkor fladdermöss varit aktiva. Något sådant samband kunde inte visas. Figur 4. Fördelningen i procent av fladdermusaktiviteten (blå färg) och temperatur (röd färg) fördelat över förekommande medeltemperaturer (10-minuters medel). Flest registrerade fladdermöss gjordes vid temperaturer på 12-17ºC, vilket också var den vanligast förekommande temperaturen under inventeringsperioden (figur 4). Inget samband mellan temperatur och fladdermusaktivitet framkom. 8. Diskussion 8.1 Förekommande arter och täthet Nordisk fladdermus som var den enda tidigare kända arten från Markbygden, var den överlägset vanligaste arten även vid denna inventering och den enda arten som förekom under hela inventeringsperioden. Även om det var den vanligaste arter så var tätheten i kärnområdet relativt låg jämfört med södra Sverige. Trollfladdermusen är en högriskart som här noterades för första gången i Norrbottens län. Noteringen gjordes den 28 augusti vid punkt 5. Det är väl känt att antalet arter som påträffas vid inventeringar är som högst under augusti. Detta beror troligen på att arterna då är som mest rörliga och störst till antalet eftersom alla årsungar är flygfärdiga. Det har under de senaste två åren blivit allt tydligare att trollfladdermusen är en av de arter som under augusti oftast dyker upp utanför områden den förekommer i under kolonitiden. Den är en utpräglad långflygare och har de senaste två åren 13

16 påträffats allt längre norrut (Västerbottens län 2011) och i och med fyndet i denna inventering har nordgränsen för arten flyttats ännu längre norrut. Det är inte troligt att trollfladdermusen reproducerar sig i närområdet eller den på något sätt är beroende av området, även om en regelbunden förekomst i Markbygden inte kan uteslutas. Det borde finnas områden i Norrbottens län som tack vare gynnsammare klimat och lämpligare biotoper skulle uppvisa en större förekomst av trollfladdermus än vid motsvarande inventeringsinsats som gjorts i Markbygden. Vattenfladdermus påträffades för andra gången i Norrbottens län. Registrering gjordes vid ett tillfälle vid inventeringspunkt 1. Platsen för fyndet kan upplevas ologisk då den inte ligger intill öppet vatten. Det är dock mycket vanligt att vattenfladdermöss såväl förflyttar sig som jagar över land. I den inventering som genomförts inom etapp 3 av Markbygdenprojektet under 2013 har varken trollfladdermus eller vattenfladdermus påträffats. Däremot har två registreringar av mustasch- eller Brandts fladdermus (troligen den sistnämnda) noterats. Troligen handlar det om en individ då registreringarna gjordes med bara en minuts intervall. Inventeringsinsatsen i etapp 3 har varit betydligt mindre än den som gjorts i denna uppföljning och begränsats till två perioder inom kolonitid. Konstaterandet av Brandts fladdermus under etapp 3-inventeringen indikerar att arten även skulle kunna förekomma inom det studerade området vid enstaka tillfällen. Totalt är numera fyra fladdermusarter påträffade i Markbygden, men det är bara en art som kan sägas ha en fast och reproducerande förekomst, nordisk fladdermus. Markbygden är numera det område i Norrbottens län som har högst känd artrikedom avseende fladdermöss. Detta kan dock förklaras av att området är överlägset mest inventerat i länet. Såväl artrikedomen som aktiviteten är sannolikt högre på lägre altituder och framför allt närmare kusten. 8.2 Förekomst av kolonier Det faktum att registreringar i början av säsongen var väldigt få indikerar att det inte har funnits någon koloniplats nära de utplacerade autoboxarna. Det låga antalet registreringar kan också bero på att aktiviteten generellt är låg under diperioden och på att fladdermössen eventuellt inte rör sig i samma habitat (längre in i trädkronor och skuggiga och skyddade platser) när nätterna är som ljusast som när nätterna är mörka. Indikationen om att koloniplatser saknats styrks dock av att antalet registreringar vid förväntade klockslag för utflygningar från kolonin på kvällen (s.k. utflog) och inflygningar (s.k. inflog) på morgonen från och till koloniplats varit mycket få under kolonitiden. Den höga aktiviteten vid inventeringspunkt 1 tyder på att närmaste koloniplats är inne i Strömnäs. Inventeringspunkt nummer 1 hyser inte bättre habitat än de andra punkterna, men ligger närmare och mer strategiskt till i förhållande till Strömnäs. Hög aktivitet vid inventeringen i Strömnäs den augusti pekar på att Strömnäs hyser en eller flera fladdermuskolonier. Inventeringstillfället i Strömnäs ägde rum precis i slutet av kolonitiden, varför det inte helt går att utesluta att de samlats på platsen av andra skäl, till exempel god födotillgång eller parning. Inventeringen 2011 vid motsvarande tidpunkt visade också på hög aktivitet (83 registreringar på en boxnatt) i Strömnäs. Utöver inventeringspunkt 1 sticker punkt 5 ut med särskilt hög fladdermusaktivitet under augusti. Den höga aktiviteten är väntad då platsen troligen är den med bäst förutsättningar inom den del av kärnområdet som berörs. Närheten till två sjöar som är sammanlänkade med en skogsväg med rester av gammalt odlingslandskap gör den särskilt gynnsam. I närheten finns också våtmarker och ett förhållandevis stort inslag av lövträd som förstärker värdena ytterligare. Däremot verkar det saknas lämpliga koloniplatser i närheten. En bedömning är att åtminstone merparten av den fladdermusaktivitet som noterats på platsen härrör från fladdermöss med sin hemvist i Strömnäs. Det kan för övrigt också gälla de fladdermöss som observerades födosöka runt vindkraftverken i Dragaliden Varken trollfladdermus eller vattenfladdermus noterades under kolonitiden varför det inte finns någon anledning till att tro att de har kolonier i närheten. Antagandet stärks av att de endast förekom med en registrering vardera, vilket tyder på att de endast var förbiflygande. 14

17 8.3 Vädrets påverkan Fladdermusaktiviteten påverkas tydligt av vädret om det till exempel på grund av kyla, nederbörd eller stark vind gör det kallt eller svårt att hitta föda. Då minskar eller till och med upphör fladdermusaktiviteten. Vid temperaturer under 10 C bör man inte inventera enligt undersökningstypen (Naturvårdsverkets standardmetod för miljöövervakning) för artkartering. I den undersökningstypen som föregick artkartering var motsvarande temperatur 6 C. Anledningen till att artkartering inte ska genomföras under 10 C är att den metoden huvudsakligen syftar till att hitta så många arter som möjligt, det vill säga även arter som är förhållandevis känsliga för kyla. Artkartering är skriven för inventering under kolonitiden, det vill säga den tid på året som normalt är varmast. Metoden är dock den lämpligaste även utanför kolonitiden (bortsett från övervintringen), men eftersom det då generellt är kallare är inte en temperaturgräns på 10 C relevant. De arter som förekommer i Norrbottens län, och inte minst nordisk fladdermus tillhör inte de arter som är känsliga för låga temperaturer och dess aktivitet avtar inte märkbart förrän runt 5 C. Vid pilotstudien 2011 återfanns detta mönster, men från den förstnämnda konstaterades viss aktivitet även vid 2 C (i augusti). Även torka kan påverka fladdermössen. Dels genom att deras rumsliga fördelning ändras eftersom de då födosöker mer kring sjöar och våtmarker, dels kan allvarligare torka dessutom få till följd att ungproduktionen minskar och därmed också fladdermusaktiviteten under sensommaren och hösten. Vädret under inventeringsperioden 2013 har överlag varit gynnsamt för fladdermössen och därför har inte något samband mellan fladdermusaktivitet och väder observerats utom möjligen i slutet av september. Vid den tiden på året har dock fladdermusaktiviteten redan avtagit märkbart på grund av den långt gångna säsongen och förberedelser inför övervintring så smått har börjat. Nordisk fladdermus kan förväntas att åtminstone sporadiskt vara aktiv även in i oktober om gynnsamt väder uppstår. Vädret under inventeringsperioden borde sammantaget ha varit lika bra eller något bättre än ett genomsnittsår. Aktiviteten bedöms ha varit minst lika hög 2013 som den var Studien har inte kunnat visa på något samband mellan vindstyrka (på rotorhöjd) och fladdermusaktivitet och därmed har det inte varit möjligt att försöka identifiera vilka vindförhållanden som begränsar fladdermusaktiviteten. Vindstyrkorna har överlag varit så låga att de troligen inte begränsat fladdermössens födosökande på den höjd över marken som autoboxarna täcker in (ca 0-35 m). Det finns emellertid ingen anledning att tro att den kraftigt avtagande fladdermusaktiviteten i rotorhöjd på vindar över ca 5-6 m/s som beskrivs i litteraturen inte skulle gälla även i Markbygden. Det faktum att det var förhållandevis hög aktivitet i denna studie även när vindhastigheten översteg 5-6 m/s förklaras med all sannolikhet av att vindstyrkorna var betydligt lägre i autoboxhöjd än i rotorhöjd. Det som händer när vindstyrkan överstiger ca 5-6 m/s är förenklat att insekterna blåser bort från vindkraftverken och fladdermössen har därmed inget skäl att uppsöka verken. Det är alltså insektstillgången som i första hand styr fladdermössens beteende vid vindkraftverken. Olika fladdermusarter har i liten grad visat sig vara olika benägna att jaga vid vinkraftverk när vindhastigheten stiger något. Den art som visat sig ibland jaga även vid något högre vindhastigheter (7-8 m/s) vid vindraftverk är stor fladdermus. En art som aldrig påträffats norr om Västernorrlands län (Schneider 2012, Ahlén 2011). 8.4 Aktivitetsmönster över dygnet och säsongen De få registreringar som gjordes under början av kolonitiden ägde rum vid 23:40, det vill säga ca 10 minuter före solnedgången. Detta var enda tillfället som fladdermusaktivitet noterades före solnedgången. Med tanke på de förhållandevis ljusa nätterna som då råder är det tänkbart att utfloget från koloni påbörjas så sent som efter 23:30. Troligen avslutades aktiviteten tidigt av samma skäl. Inga registreringar gjordes efter kl 02:30 i början av kolonitiden (juli). I slutet av juli tyder data på att utfloget sker vid ca kl 23, men aktiviteten på natten verkar inte fortsätta längre än till 2:30 nu heller. I mitten av augusti finns data från den troliga kolonin vid Strömnäs och aktiviteten pågår då från ca klockan 22 till 03:30. Motsvarande aktivitetsperiod återspeglas ute i landskapet. Efter hand som nätterna blir längre sker utfloget, som då inte nödvändigtvis är knutet till kolonier länge, allt tidigare och så tidigt som kl 20 i september. I denna studie framkommer inget som visar på att aktivitetsperioden under slutet av augusti och september blir mer utdragen i slutet av natten även om det teoretiskt borde vara så efter hand som solen går upp senare och senare. Det faktum att aktiviteten är som högst från mitten av juli till och med början av augusti stämmer väl överens med 15

18 det generella mönstret i Sverige. Förklaring till att aktiviteten ofta är låg i början av sommaren är att fladdermöss ägnar mycket tid till att dia samt att nätterna är korta. 8.5 Datakvalitet och felkällor Även om det totala antalet registreringar uppgår till över sexhundra så finns det några tillfällen som registreringar skett i samband med födosök och inte bara som förbipassage. Det får till följd att en eller ett fåtal individer skapar många registreringar under kort tid. Man ska därför vara medveten om antalet registreringar inte alls är jämförbart med antal individer utan betydligt färre. Stort antal registreringar i samband med födosök gör också att de tillfällen då födosök lett till registreringar får ett förhållandevis stort inflytande i analyserna ovan. Detta bör dock inte påverka de övergripande slutsatserna av studien. 9. Riskbedömning och rekommendationer Riskbedömningen görs dels på regional och nationell skala eftersom det är när effekter kan uppstå på dessa skalor som bevarandestatusen för fladdermöss då kan påverkas på ett inte försumbart sätt. Påverkan på enstaka bo-, vilo- eller övervintringsplatser är också relevanta ur Artskyddsförordningens perspektiv, men med tanke på att några sådana platser inte identifierats eller bedöms finnas i uppföljningsområdet görs ingen fördjupning kring detta i riskbedömningen. Riskbedömningen delas upp efter påverkan på fysiska livsmiljön och påverkan genom ökad dödlighet. I detta stycke görs även kommentarer om olika möjliga åtgärder. Den riskbedömning som gjordes 2011 består i allt väsentligt, men kan nu vila på ett grundligare underlag. 9.1 Påverkan på fysiska miljön Det som är unikt med detta vindkraftsprojekt är dess storlek. De biotopförändringar som en vindkraftspark orsakar kan här täcka ett stort sammanhängande område och skulle teoretiskt sett kunna ge ekologiska effekter på landskapsnivå och möjligen också påverka även en vanlig art som nordisk fladdermus på regional nivå. I en vindkraftspark skapas många bryn och luckor som ett resultat av att vindkraftverk, vägar, kraftledningar, ställverk och kablar etableras. Bryn och luckighet är generellt gynnsamt för fladdermöss, men vad gäller vindkraftverk kan ibland luckigheten leda till att alltför stora öppna områden bildas och brynen som uppstår vid vägar m.m. är för breda för att utgöra lämpliga födosöksbiotoper. I uppföljningsområdet är dock mycket av skogen hårt produktionspåverkad och därmed av begränsat värde som fladdermushabitat så nettopåverkan av vindkraftparken på den nordiska fladdermusens habitat beräknas bli försumbar om man klarar av att ta god generell naturhänsyn och hänsyn till andra höga naturvärden som exempelvis våtmarker, gamla träd, o.s.v. 9.2 Påverkan genom ökad dödlighet Nordisk fladdermus och trollfladdermus är högriskarter eftersom de ofta rör sig i höjd med rotorbladen på vindkraftverk. Under inventeringen 2011 konstaterades nordisk fladdermus jaga vid vindkraftverken vid Dragaliden. Verken kommer alltså att locka till sig högriskarter eftersom insekter ansamlas intill dem. Med tanke på att fladdermöss reproducerar sig långsamt i allmänhet och i synnerhet i norra Norrland så är de tänkbart att tätheten av nordisk fladdermus åtminstone i och i anslutning till uppföljningsområdet minskar märkbart på några års sikt, i synnerhet om inga försiktighetsåtgärder vidtas. Det är mycket svårt att säga hur långt utanför uppföljningsområdet en påverkan kan sträcka sig. Förekomsten av trollfladdermus i augusti tyder på att fladdermöss från andra områden kommer till passerar genom uppföljningsområdet. Det är oklart om individer av nordisk fladdermus som härstammar från områden utanför Markbygden förekommer i uppföljningsområdet. Ett rimligt antagande är emellertid att antalet flyttande djur som kommer till 16

19 området är litet med tanke på områdets nordliga läge och avstånd till kusten. Trollfladdermusen förekommer troligen mycket sporadiskt i området och någon påverkan på nationell beståndsnivå är inte att förvänta. Eventuell regional påverkan kan ej bedömas då kunskapen om trollfladdermusens status i Norrland fortfarande är oklar. Intrycket av situationen idag är att det kommer enstaka individer som besöker Norrland utan att reproducera sig. Om framtida studier visar att så verkligen är fallet kan man bortse från eventuell regional påverkan. Någon påverkan på vattenfladdermus är inte att förvänta då den observerats mycket fåtaligt och dessutom är en lågriskart. 9.3 Påverkan på landskapsnivå Vid bedömningen av risker bör man väga in förekomster av andra närliggande vindkraftsetableringar för att undvika effekter på landskapsnivå genom en ökad dödlighet. Eftersom den totala yta som är planerad att bygga vindkraft på är mycket stor kan det inte uteslutas att området i sin helhet sett över många år kan påverka fladdermusfaunan över ett stort område. Med tanke på att migrerande fladdermöss troligen är få i uppföljningsområdet bedöms den ökade dödligheten inte vara betydande för dessa. Om det emellertid skulle etableras ett någorlunda sammanhängande vindkraftsområde från Markbygden ut till kusten så är en betydligt högre dödlighet att vänta eftersom antalet fladdermöss som kommer att passera verken borde öka väsentligt, inklusive betydligt fler migrerande fladdermöss. Det sistnämnda påverkar dock inte processen för föreliggande projekt, men är viktigt att generellt vara medveten om. 10. Slutsatser - Området hyser flest kända artförekomster i Norrbottens län, men den för länet höga artrikedomen är framför allt ett resultat av en totalt sett mycket stor inventeringsinsats. Bland annat noterades för första gången trollfladdermus i Norrbottens län. Det är mycket sannolikt att områden närmare kusten skulle uppvisa högre aktivitet och artrikedom om de inventerades på liknande sätt som Markbygden är inventerad. - Aktiviteten varierar över sommaren och hösten, men är tydligt högre under perioden 15 juli till 15 september. Aktivitetsperioden blir längre i takt med att dygnets mörka timmar blir fler. I slutet av juni är aktivitetsperioden ungefär kl 23:40-02:15, slutet av juli 23-02:30, mitten av augusti 22-03:30 samt i september 20 till åtminstone ca kl 04:00. - Något tydligt samband mellan temperatur och fladdermusaktivitet kunde inte styrkas, men generellt verkar den avta tydligt vid temperaturer under ca 5 C. - Inget samband mellan vindstyrka och fladdermusaktivitet kunde bekräftas. Det finns emellertid ingen anledning att tro att den kraftigt avtagande fladdermusaktiviteten i rotorhöjd på vindar över ca 5-6 m/s som är dokumenterad i litteraturen inte skulle gälla även i Markbygden. - Eftersom fladdermöss normalt attraheras till vindkraftverk när de är på plats kan man förutsätta att så också kommer att ske i det studerade området då fladdermöss förekom i hela området. Störst risk för att attrahera fladdermöss finns runt inventeringsplatser 1 och 5, vilket troligen förklaras av att de är ledlinjer i landskapet (kraftledningsgata respektive långsträckt bryn mot vatten) som ligger förhållandevis nära lämpliga livsmiljöer. - Fladdermusaktiviteten tenderade att öka nära de närmast förekommande troliga kolonimiljöerna i Strömnäs, men den var också hög vid öppet vatten. - Risken att fladdermusfaunan påverkas av livsmiljöförändringar bedöms som försumbar om en god generell naturhänsyn kan tas vid planeringen av verksplatser, vägnät med mera. - Av de påträffade arterna finns två högriskarter. Påverkan på regionala bestånd av nordisk fladdermus kan ej uteslutas, medan eventuell regional påverkan på trollfladdermus ej kan bedömas på grund av kunskapsbrist. Det är dock orimligt att förvänta att trollfladdermusens nationella status kan påverkas eftersom en eventuell population i Norrbottens län endast kan utgöra en väldigt liten del av landets totala population. - De unika förutsättningarna som råder i detta projekt med dess stora storlek och nordliga läge gör att det inte går att förutsäga effekter på fladdermusfaunan på ett säkert sätt. 17

20 11. Rekommendationer Då påverkan på fladdermusfaunan inte kan uteslutas ens om man tar god generell naturhänsyn krävs åtgärder för att en vindkraftsetablering ska kunna göras utan att riskera påverkan på fladdermössens bevarandestatus. God generell naturhänsyn gör dock att värdefulla biotoper inte tar skada och därför bedöms inte några verk behöva tas bort eller flyttas. Den åtgärd som istället här rekommenderas är avstängning av verk under känsliga perioder och under känsliga förhållanden. Avstängning bör gälla: - de verk som är belägna i eller i anslutning till de delar av kärnområdet som uppvisat förhållandevis hög aktivitet och artdiversitet, inventeringspunkterna 1 och 5 samt områden som kan antas ligga nära flygstråk. Eftersom höjd aktivitet har konstaterats i kärnområdets olika ändar samt i Strömnäs bör verk som ligger emellan dessa punkter stängas, det vill säga verken 27-33, 36 och verk 42 (figur 1). - under perioden 15 juli 15 september. - avstängningen bör inledas vid solnedgången och avslutas som tidigast 30 minuter före soluppgången. - vid vindstyrkor under 6 m/s (medelvind) i rotorhöjd, med möjligt undantag vid måttligt eller kraftigt regn. - Ingen avstängning behöver göras vid temperatur under 5 C (i rotorhöjd) eller när det regnar måttligt eller mer Diskussion kring rekommendationer Högst aktivitet noterades förutom i Strömnäs vid de punkter som låg längst ifrån varandra (1 och 5). Det finns således anledning att anta att det finns ett eller flera mer eller mindre distinkta flygstråk mellan Strömnäs och punkt 5. Det till synes mest lämpliga flygstråket förväntades vara längs Ersträskbäcken, men hög aktivitet vid punkt 1 antyder också att det finns ett flygstråk längre norrut, kanske längs kraftledningsgatan. Med tanke på att fladdermöss är mycket rörliga kan de lätt avvika flera hundra meter (och till och med kilometer) från befintliga flygstråk om födosöksmiljöer uppstår på nya platser. Vindkraftverk kan utgöra sådana födosöksmiljöer vid svag vind. Den försiktighetsåtgärd som föreslås här riktar in sig på att stänga av de verk som ligger inom ca 500 meters avstånd från det eller de flygstråk som verkar finnas mellan Strömnäs och punkt 5. Huruvida detta är tillräckligt eller överdimensionerat får framtida uppföljningar visa. Att stänga av verken under perioden 15-juli till 15 september täcker in perioden som uppvisade högst aktivitet och det stämmer väl överens med de uppgifter man ser i litteraturen (Rydell 2011). Likaså följer klockslagen för avstängning i princip vad man kan förvänta sig. Denna studie indikerar dock att aktiviteten avtar en stund före soluppgången och inte just vid soluppgången vilket kan vara fallet längre söderut och framförallt när fler arter studerats. Det finns inget från denna studie som kan användas för att avgöra vid vilka vindstyrkor avstängning bör göras. Istället får denna bedömning göras utifrån litteraturen och från andra vindkraftstillstånd. Enligt litteraturen bör avstängning göras vid vindhastigheter under 5 eller 6 m/s (ibland högre). I södra Sverige tenderar oftast gränsen 5 m/s att tillämpas, men att sätta gränsen vid 6 m/s är inte ovanligt. Med tanke på osäkerheten kring de Norrländska förhållandena förordas en något försiktig hållning och därmed att gränsvärdet 6 m/s används. Den exakta vindstyrkan som motiverar avstängning är svår att avgöra, utan framtida studier kan visa om justeringar behövs. Det kan konstateras att under föreliggande inventeringsperiod så var andelen mätningar av 10-minuters medel med vindstyrka under 5 m/s 12,5 %, medan motsvarande siffra för 6 m/s var 27,3 %. Data gäller då autoboxarna var aktiverade och inte alla dygnets timmar. Man kan också tillåta verken att inte stänga av sig även vid vindhastigheter under 6 m/s om det regnar måttligt eller mer. Vid lättare regn kan dock nordisk fladdermus fortfarande jaga tämligen aktivt. Framför allt efter en period med ogynnsamma förhållanden vilket ökar behovet att söka föda. Ingen avstängning behöver göras vid temperatur under 5 C då aktiviteten bedöms vara låg. De åtgärder som här rekommenderas begränsar sig till kärnområdet och dess omedelbara närhet. Detta utgör dock inte någon avgränsad del av hela Markbygden-området och fladdermöss som har sin huvudsakliga förekomst i kärnområdet kan mycket väl ge sig ut och födosöka utanför området bland 18

21 vindkraftverk som inte är avstängda, inklusive de befintliga verken vid Dragaliden. Det finns således inga garantier för att föreslagen avstängning är tillräcklig, men bedömningen är att risken för att den lokala fladdermuspopulationen väsentligt minskas och att eventuella beståndsförändringar på grund av vindkraftverken blir mycket små och sker långsamt. Genom att genomföra det uppföljningsprogram av fladdermusfaunan som Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutat den 21 september 2012 kan man utvärdera eventuella effekter på fladdermusfaunan, vilket också teoretiskt kan fungera som underlag för att ta vidare ställning till om dittills vidtagna försiktighetsmått är motiverade eller om ytterligare försiktighetsåtgärder behöver vidtas. Projektets unika förutsättningar i form av storlek och nordliga läge gör det i praktiken omöjligt säkert att förutsäga vilka konsekvenser vindkraftparken får. Förutom storleken och det nordliga läget är förutsättningarna tämligen unika i det avseendet att kunskapen om fladdermusfaunan i regionen är betydligt sämre än i resten av Sverige, vilket försvårar bedömningarna av konsekvenserna på fladdermusfaunan. Det rimligaste alternativet är därför att samla in kunskap efter hand som projektet utvecklas på liknande sätt som nu påbörjats och planeras fortsätta bland annat genom inventeringar inom etapp 3 och uppföljningsprogram fem år efter det att etapp 1 och 2 är i drift, det vill säga tidigast 2022 enligt rådande plan. Tack Tack riktas till Ann-Helene Harnesk för ett väl utfört fältarbete och till Ingemar Ahlén som hjälpt till med artbestämningar. 19

22 Referenser Ahlén, I Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport 5546 Ahlén, I Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) Med notiser om andra ovanliga arter under året. Rapport till Naturvårdsverket (Dnr ). Med några tillägg gjorda i februari Ahlén, I., Bach, L., Baagøe, H. och Pettersson, J Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Naturvårdsverket Rapport 5748 Ahlén, I Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, Ahlén, I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19 Ahlén, I Undersökningstyp: Artkartering av fladdermöss. Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Baerwald, E.F., D Amours, G.H., Klug, B.J. & Barclay, R.M.R. (2008) Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 18: Barclay, R. M. R., E. F. Baerwald & J. C. Gruver Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height. Canadian Journal of Zoology 85, de Jong, J Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Acta Theriologica 40: de Jong, J. & Ahlén, I Factors affecting the distribution pattern of bats in Uppland, central Sweden. Holarctic Ecology 14: Ecocom Muntlig rapport. Eklöf, J Muntlig rapport. Ekman, M. & de Jong, J Local patterns of distribution and resource utilization of four bat species (Myotis brandtii, Eptesicus nilssonii, Plecotus auritus and Pipistrellus pipistrellus) in patchy and continuous environments. Eriksson. M O G. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2009:70. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala Hedenström, A. & Rydell, J Effect of wind turbine mortality on bat populations in Sweden: predictions from a simple population model. Conference on Wind Power and Environmental Impacts. Naturvårdsverkets rapport IUCN. NOCTULA Fladdermusuppföljning Markbygden, Piteå kommun. Ryberg, O Studies on bats and bat parasites. Stockholm: Svensk Natur. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J. och Green. M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Naturvårdsverkets rapport

23 Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Schneider, M Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget Skörvöppnaren. Årgång 4 häfte 1: Sundeberg. A Undersökning av marktäcketyper och förekomster av fladdermusarterna Eptesicus nilssonii, Myotis daubentonii, Myotis mystacinus/m. Brandtii och Plecotus auritus i Västernorrlands län. Självständigt arbete, 15 hp. Mittuniversitetet. 21

24 Bilaga 1. Planerad vindkraft Etapp 1, Markbygden Figur. Planerade vindkraftverk i etapp 1, Markbygden. Röda punkter anger verk som är placerade inom det kärnområde för nordisk fladdermus som pekades ut efter pilotinventeringen Blå punkter anger övriga planerade verk. 20

25 Bilaga 2. Rödlistekategorier RE Nationellt utdöd Regionally Extinct En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnet från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. CR Akut hotad Critically Endangered En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad Endangered En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar Vulnerable En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad Near Threatened En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. DD Kunskapsbrist Data Deficient En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. NE Ej bedömd Not Evaluated En art har inte bedömts enligt rödlistekriterierna. Ofta beror detta på att artens status i landet är oklar. 21

26 Fladdermusuppföljning Markbygden, Piteå kommun Bilaga 3. Positioner för autoboxar som användes hela studieperioden Nedan visas positioner på kartor (GoogleEarth) för de fem boxarna som användes kontinuerligt genom hela studien. I kartan finns en mycket kort förklarande text inom parentes samt koordinater enligt lat/long. Notera att skalan mellan de olika kartorna varierar. 22

27 Fladdermusuppföljning Markbygden, Piteå kommun 23

28 24