Sträck av fladdermöss i relation till en planerad vindkraftpark vid Skottarevet, Falkenbergs kommun

Transkript

1 Sträck av fladdermöss i relation till en planerad vindkraftpark vid Skottarevet, Falkenbergs kommun Rapport Naturvårdskonsult Gerell

2 Sträck av fladdermöss i relation till en planerad vindkraftpark vid Skottarevet Sammanfattning På basis av våra resultat drar vi slutsatsen att inga fladdermöss sträcker ut vid Grimsholmen i riktning mot den planerade vindkraftparken vid Skottarevet enl. det södra alternativet ( södra romb ). De båda nordliga alternativen till lokaliseringen av vindkraftparken norra romb och norra triangel, har vi tidigare avfört som riskfulla för fladdermössen eftersom det saknas tillräckligt markerade uddar för att leda fladdermössen mot vindkraftparken enligt de alternativen. Bakgrund Redan 1956 rapporterade man att fladdermöss omkom vid kollisioner med telemaster (van Gelder 1956). Olyckorna sattes i samband med dåligt väder och att de omkomna djuren utgjordes av flyttande arter utan lokalkännedom. En studie i sydvästra Minnesota av en vindkraftspark, omfattande 73 turbiner, gav till resultat 13 döda fladdermöss under en period av 0 månader (Osborn et al. 1996). Flertalet fladdermöss påträffades utanför flyttningssäsongen. I Tyskland har fladdermössens vanor vid en vindkraftspark studerats men inga kollisioner har noterats (Bach 1998, 1999). I Spanien däremot har man funnit döda fladdermöss under vindkraftverk, härrörande från sex olika arter (Ahlén 001). En sammanställning av fladdermus- kollisioner med master och vindkraftverk antyder att de flesta kollisioner drabbar flyttande arter och att det sker vid enstaka tillfällen (van Gelder 1956, Crawford & Baker 1981, Ahlén 001). Man har diskuterat möjligheten att flyttande fladdermöss eventuellt inte skulle ekolokalisera och därmed inte upptäcka hinder i deras väg. Man kan inte helt utesluta möjligheten att de gör så för om de färdas gott och väl ovanför normala hinder, t.ex. trädtoppar, höga byggnader, föreligger det en liten risk för kollisioner. För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999 (Ahlén 001). Ett pilotprojekt startades 00 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 00). Flyttningsmönster hos svenska fladdermöss I samband med en studie av dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus) i början av 80-talet ringmärkte vi alla fladdermöss vi påträffade i våra fladdermusholkar. Bland de ringmärkta arterna fanns trollfladdermus (Pipistrellus nathusii), en sällsynt släkting till dvärgfladdermusen. Ringmärkningen resulterade i två återfynd av trollfladdermus från kontinenten som indikerade att arten migrerar (Gerell 1987). En sammanställning av samtliga återfynd av trollfladdermus vid den tidpunkten visar att arten flyttar regelbundet mot sydväst till övervintringsplatser i mellersta och västra Europa (fig. 1).

3 kopplad till en VOR-bandspelare (Sony TCM-40DV). Bandspelaren startar när omgivande ljud når en viss nivå och slås av när ljudet upphör. Ultraljudsdetektorerna ställdes in på 40 khz, den frekvens som trollfladdermusen hörs bäst på. Antalet registrerade fladdermöss kan bara grovt uppskattas på basis av tidigare erfarenheter. Rörelseriktningen bestämdes, dels genom direkta observationer och dels genom att vi (två personer) noterade fladdermössen vid olika positioner. Figur 1. Sammanställning av återfynd av trollfladdermus (Pipistrellus nathusii) i Europa (Kock & Schwarting 1987, Gerell 1987). De starkast markerade ledlinjerna är våra kuster eftersom de flesta fladdermöss här möter ett främmande element. Liksom småfåglarna följer flertalet fladdermöss därför kusten och i de fall det rör sig om migration i en bestämd riktning så följer de den så länge som kustlinjen inte avviker alltför mycket från den huvudsakliga sträckriktningen. Senare undersökningar visar att det går ett massivt sträck av trollfladdermöss längs Sveriges sydkust (Ahlén 1997, Gerell & Gerell Lundberg, opubl.) och längs Öresund (Gerell & Gerell Lundberg, opubl.). Skottarevsprojektet Det finns tre olika alternativ när det gäller lokalisering och konfiguration av vindkraftparken vid Skottarevet. De två nordliga alternativen, norra romb och norra triangel, norr om sjöinfarten till Falkenberg, bedömer vi vara riskfria för fladdermöss eftersom det saknas markerade uddar utefter kusten som skulle verka som ledlinjer mot vindkraftparken enlig dessa alternativ. Metodik Vi har vid inventeringarna av fladdermössen använt oss av ultraljudsdetektorer, D 40 och D 840 (Pettersson Elektronik AB), båda utrustade med time expansion. Systemet med time expansion innebär att den inkommande ljudsignalen spelas upp med reducerad hastighet, i det här fallet 10 ggr långsammare. Inspelningarna kan analyseras i ljudprogram. Utnyttjandet av time expansion ger också längre räckvidder än med den ordinarie heterodyningen. Vi använde oss också av en automatisk registrering, bestående av en ultraljudsdetektor (D 100, Pettersson Elektronik AB), Figur. Vindkraftparkens läge ( södra alt. romb ) i förhållande till Grimsholmen (ο). 3

4 Grimsholmen (Bobergsudde) Fladdermöss med en huvudsaklig sydvästlig sträckriktning når för eller senare den halländska kusten och kan tänkas sträcka ut vid Grimsholmen, en udde som pekar i sydvästlig riktning mot vindkraftparken enligt det sydliga alternativet (fig. ). Avståndet ut till den planerade vindkraftparken är ca 8 km. Grimsholmen är naturreservat och dess yttersta del utgörs av en öppen strandäng med enstaka enbuskar (fig. 3). Datum Vind Temp. Reg.tid m/s 16 ºC m/s 15 ºC m/s 15 ºC Tabell 1. Uppgifter om vind, temperatur och registreringstider vid de olika besöken. Resultatet av vår inventering vid Grimsholmen visar att den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssonii) dominerade sträcket (tab. ). B A Figur 3. Udden vid Grimsholmen. Den ene av de automatiska registeringsapparaterna placerade vi ute på piren längst ute på udden (nr 1 i fig. 4) för att detektera utsträckande fladdermöss, den andra öster om udden (nr i fig. 4) för att påvisa fladdermöss som fortsatte att följa kustlinjen. Själva placerade vi oss så att vi täckte en stor del av udden i nord-sydlig riktning. Resultat Regn, dimma och hård vind är negativt för sträckande fladdermöss. Samtliga besök vid Grimsholmen har skett under mycket goda väderleksförhållanden (tab.1) och därmed bra förutsättningar för att registrera ett eventuellt sträck av fladdermöss. 1 Figur 4. itioner för manuell (o) och automatisk registrering ( ) av fladdermöss på Grimsholmen. Ingen av de nordiska fladdermössen sträckte ut i sydvästlig riktning utan fortsatte att följa kustlinjen (tab. ). Detta gäller också stor fladdermus (Nyctalus noctula) och vattenfladdermus (Myotis daubentonii). Registreringarna av dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus) omfattar troligen både sträckande individ och sådana som tillhörde den lokala fladdermusfaunan. 4

5 Datum Art 1 A B 3.8 Nordisk fl. 0 <10 <10 >100 Dvärgfladdermus < Nordisk fl. 0 < 5 0 < 50 Dvärgfladdermus < Nordisk fl Dvärgfladdermus Stor fladdermus Vattenfladdermus Tabell. Registreringar av olika arter av fladdermöss med hjälp av ultraljudsdetektorer vid olika positioner vid Grimsholmen (se fig. 4). Diskussion Vi har aldrig tidigare registrerat ett så kraftigt sträck av nordisk fladdermus i Sverige (Ahlén 1997, Gerell & Gerell Lundberg, opub.). Nordisk fladdermus är vår vanligast förekommande art och finns i stort sett i hela landet där det finns bebyggelse. Man kan möjligen spekulera i att det rör sig om nordliga populationer som övervintrar i södra Sverige. Ingen trollfladdermus noterades vid Grimsholmen. Arten har en något östlig utbredning vilket möjligen kan förklara artens bortovaro. Slutsatser På basis av våra resultat drar vi slutsatsen att inga fladdermöss sträcker ut vid Grimsholmen i riktning mot den planerade vindkraftparken vid Skottarevet enl. det södra alternativet ( södra romb ). De båda nordliga alternativen till lokaliseringen av vindkraftparken, norra romb och norra triangel, har vi tidigare avfört som riskfulla för fladdermössen eftersom det saknas tillräckligt markerade uddar för att leda fladdermössen mot vindkraftparken enligt de alternativen. Referenser Ahlén, I Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. - Zeitschrift für Säugetierkunde 6: Ahlén, I Fladdermuskollisioner med vindkraftverk. I: Vindkraftverk till havs. Pp Naturvårdsverket. Rapport Stockholm. Ahlén, I. 00. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97 (3): Bach, L Auswirkungen von Windenergieanlagen auf das Verhalten und die Raumnutzung von Fledermäusen im Windpark Midlum. Zwischenbericht Bremen. Bach, L Auswirkungen von Windenergieanlagen auf das Verhalten und die Raumnutzung von Fledermäusen im Windpark Midlum. Zwischenbericht Bremen. Crawford, R. L. & Baker, W. W Bats killed at a north Florida television tower: A 5-year record. - Journal of Mammalogy 6: Gelder, van R.G Echo-location failure in migratory bats. - Trans. Kans. Acad. Sci. 59: 0-. Gerell, R Flyttar svenska fladdermöss? - Fauna och Flora 8: Kock, D. & Schwarting, H Eine- Rauhaut-Fledermaus aus Schweden in einer Population des Rhein-Main- Gebietes. - Natur und Museum 117: 0-9. Osborn, R.G., Higgins, K.F., Dieter, C.D. & Usgaard, R.E Bat Collisions with Wind Turbines in Southwestern Minnesota. - Bat Research News 37(4):