Risker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat Oxelösund
|
|
- Leif Göransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat Oxelösund Oxelösunds kommun
2 INLEDNING INNEHÅLL Oxelösunds kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan. I samband med översiktsplanearbetet har frågan väckts vilka insatser som behövs för att möta de förändringar som bedöms inträffa i ett framtida klimat. WSP har getts i uppdrag att analysera risker och sårbarheter i ett förändrat klimat. Utifrån underlag från Länsstyrelsen i Södermanland, MSB och SMHI samt andra kända underlag har WSP analyserat kommunens sårbarhet i ett förändrat klimat, med särskilt fokus på kommunens roll och rådighet. För att identifiera olika åtgärder och aktiviteter som är lämpliga för att minska effekterna på lång sikt genomfördes en workshop tillsammans med ett flertal funktioner inom den kommunala organisationen samt med externa aktörer som ansågs vara berörda av frågan. I denna rapport redogörs översiktligt för de områden där vi förväntar oss störst förändringar i Oxelösunds kommun. Rapporten specificerar ett antal åtgärder som är lämpliga att vidta i syfte att anpassa kommunen till de nya förutsättningarna som ett förändrat klimat innebär. Arbetet har gjorts under perioden september 2016 maj Kontaktperson hos Oxelösund kommun har varit Moa Öhman och Camilla Norrgård Sundberg. WSPs utredningsgrupp har bestått av Anna Åkesson, Joakim Thanke och Karin Carlsson. Karin Carlsson har varit projektledare. Bakgrund 3 Sammanfattning av tidigare utredningar 5 Analys av sårbarheter och risker 12 Åtgärder 19 Riktlinjer för olika typer av byggnationer 24 Referenser 26 Bilagor 27 Omslagsbild: Kontakt: Karin.carlsson@wspgroup.se Anna.akesson@wspgroup.se
3 Bakgrund 3 3 Oxelösunds kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan. I samband med översiktsplanearbetet har frågan väckts om vilka insatser som behövs för att möta de förändringar som bedöms inträffa i ett framtida klimat. Den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 slog fast att Sverige kommer drabbas på flera sätt och att bland annat naturolyckor sannolikt kommer att bli vanligare. På regional nivå har Sverige via länsstyrelserna tagit fram nya kunskapsunderlag och kommunicerat dem till kommunerna. Det är dock kommunerna själva som bestämmer hur den kommunala verksamheten ska organiseras och någon tvingande lagstiftning för att kommunerna ska bedriva klimatanpassningsarbete finns inte för närvarande. Klimatutmaningen behöver engagera alla samhällssektorer och göras tydlig i både statligt, kommunalt och enskilt perspektiv. Det kommunala klimatanpassningsarbetet intar en särställning. I synnerhet inom den fysiska planeringen är det angeläget att säkerställa att stadsbyggandet anpassas till de nya förutsättningarna, men också att analysera hur befintlig bebyggelse och infrastruktur kommer att påverkas i ett framtida klimat. I Södermanlands läns regionala handlingsplan för klimatanpassning (Rapport 2014:15) betonas vikten av att se över hur aktuella planeringsunderlagen är och analysera behovet av att ta fram egna utredningar, metoder eller åtgärder som underlättar arbetet med den kommunala klimatanpassningen. Bland de åtgärdsförslag som formulerats anges bland annat att kommunerna bör utnyttja sin översiktsplanering för att föra klimatanpassningsfrågorna tydligare in i planeringen. Bild: För att stödja handläggare på kommun och länsstyrelse har Länsstyrelserna tagit fram en Checklista för klimatanpassning i fysisk planering (Faktanummer 2016:7 i Länsstyrelsen Stockholms faktaserie). Checklistan hanterar de vanligaste problemställningarna vid granskning av en plan utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Upplägget för denna rapport har därför varit att följa checklistan för att säkerställa att de delar som Länsstyrelsen rekommenderar bör finnas med i en översiktsplan eller detaljplan finns med, för att denna ska anses vara klimatanpassad.
4 Utmaning- Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat 4 4 Havsnivåhöjning Regn och höga flöden Temperaturökning Orsaker Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat Utmaning Stadens utveckling Samhällsviktiga verksamheter Hälsa Effekter Figur 1. Förenklad problembild av utmaningen att utveckla en robust stad i ett förändrat klimat Dagens samhälle är uppbyggt under en lång tid och inte anpassat till de klimatförändringar som förväntas. Men med de klimatförändringar som vi redan ser idag, och de som är att vänta, ändras förutsättningarna. Dessa förändringar har redan och kommer fortsätta att innebära nya utmaningar för olika områden i samhället. Klimatförändringarna kan orsaka stora skador på bebyggelse och en mängd olika funktioner kan påverkas. Beroende av vilka förebyggande åtgärder som vidtas och hur man utformar staden kommer det resultera i ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser för stadens utveckling. Problemanalysen i figur 1 ger en förenklad översikt av de bakomliggande orsakerna till att utmaningen uppstår och de effekter som finns att hantera kopplat till utmaningen. De viktigaste orsakerna har identifierats från de bakgrundsrapporter som funnits tillgängliga för arbetet. Utgångspunkten för handlingsplanen har varit att genom att analysera problembilden, föreslå åtgärder som stärker Oxelösunds anpassningsförmåga utifrån problembilden.
5 5 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE UTREDNINGAR
6 Sammanfattning av tidigare lokala/regionala utredningar 6 6 Följande underlag har legat till grund för att analysera risker och sårbarheter i Oxelösunds kommun. Länsstyrelsen Södermanland Riskbild 1: Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys - naturolyckor Riskbild 2: Skyfall, lokala avrinningsförhållanden och extrema havsvattenstånd Riskbild 3: Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter SMHI Framtidsklimat i Södermanlands län enligt RCP-scenarier, MSB Översiktlig översvämningskartering Kilaån 2015 Utifrån ovanstående underlag har ett arbetsmaterial i form av tabeller och kartor sammanställts. Risker, sårbarheter och möjligheter som pågående klimatförändring innebär för kommun har analyserats. Analysen har gjorts för befintlig och planerad bebyggelse och verksamhetsområden, befintliga och planerade kommunikationer/vägar, samhällsviktig verksamhet, natur- och kulturmiljöområden, miljöförvaltningsanläggningar, förorenad mark samt vattenskyddsområden. De klimatfaktorer som varit möjliga att analysera med hjälp av ArcGIS är olika översvämningsskikt beroende av stigande havsnivå samt områden som utgör topografiska sänkor där vatten kan ansamlas efter skyfall (GISskikten är de som framarbetats inom arbetet med Riskbild 2).
7 7 Hur påverkas Oxelösunds kommun av klimatförändringar? 7 Det finns många olika aspekter att ta hänsyn till för att möta de förändringar som bedöms inträffa i ett förändrat klimat. Följande områden har bedömt som mest relevanta att analysera förutsättningarna för hur Oxelösunds kommun förväntas påverkas av klimatförändringarna. Ras och skred Högre temperatur Höga flöden i vattendrag Skyfall - hög urban avrinning Förhöjd havsnivå Trafikstråk till/från kommunen (väg 53) Dricksvattenförsörjning (NOVF, Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund) Vattenkvalitet/föroreningsspridning På nästa sida illustreras, i olika kartbilder, områden inom Oxelösunds kommun som riskerar att påverkas på grund av stigande havsnivåer och förändrade flöden kopplat till klimatförändringar.
8 Stigande havsnivå och förändrade flöden 8 8 Översvämningar på grund av höga flöden, höga havsnivåer och skyfall illustreras i figur 6, 7 och 8. I figur 6 ges en bild av översvämningar kring vattendrag, inom kommunen såväl som där väg 53 och järnvägen korsar Kilaån söder om Nyköping. Dessa områden är markerade med blått i kartorna. I figur 7 är områden markerade som röda respektive orange där det finns risk för översvämning på grund av höga havsnivåer. I figur 8 illustreras områden som riskerar översvämning på grund av skyfall/instängda områden. Figur 2. Översvämningar kring vattendrag. Källor: hitta.se (vänster), samt MSB 2015 (höger) Figur 3. Översvämning på grund av höga havsnivåer. Källa: Riskbild 2, 2013 Figur 4. Översvämning på grund av skyfall/instängda områden. Källa: Riskbild 2, 2013
9 Klimatförändringar och jordrörelser 9 De geotekniska frågeställningar som kan vara relevanta ur ett klimatförändringsperspektiv kan kopplas till: ras och skred slamströmmar blocknedfall och bergras erosion geotekniska säkerhetsfrågor relaterade till översvämningar I Riskbild Södermanland 2012 har benägenheten för skred och ras på grund av klimatförändringar fram till perioden beskrivits. Även om lokala risker kan finnas så är riskerna för ras och skred i Oxelösunds kommun begränsade på grund av generellt sett låga gradienter och fördelaktiga geologiska förutsättningar se utsnitt från Riskbild Södermanland (2012), till höger. Oxelösunds kommun är inom det gulmarkerade området där inga större förändringar förväntas generellt, även om lokala undantag kan finnas. Figur 5. Förändringen av benägenheten för skred och ras p.g.a. klimatförändringar (ökad avrinning) fram till perioden (SGI, 2007). En rekommendation är därför att bedömning av ras/skredrisk skall utföras vid nybyggnation. Om risk föreligger krävs detaljerade utredningar.
10 Högre temperaturer fram till Enligt Framtidsklimat Södermanland enligt RCP-scenarier, SMHI, 2015 kan följande förväntas fram till 2100 vad gäller högre temperaturer. En uppvärmning om 2-3 grader jämfört med perioden förväntas under seklet. För Södermanlands län förväntas ett varmare temperaturklimat än vad Skåne har idag. Värmeböljorna förväntas öka då antalet varma dagar blir fler. En varmare atmosfär innebär högre avdunstning och snabbare cirkulation vilket ger mer nederbörd. Specifika konsekvenser för Oxelösunds kommun på grund av högre temperatur är svåra att förutse. På en generell nivå kan konsekvenserna beskrivas enligt nedan. Minskat behov av uppvärmning Ökat behov av kylning Ingen betydande inverkan på kvantitet i dricksvattentäkt i och med att tillrinningen totalt bedöms öka. Effekter på vattenkvaliteten oklara. Risker kopplade till temperaturökning består främst av ökad risk för brand och till hälsoeffekter till följd av värmeböljor. Värmeböljor påverkar människors hälsa. Mest utsatta är sårbara grupper, med sårbara grupper menas de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, vilka har sämre förutsättningar att skydda sig mot värmeböljor. Fysiologiska förändringar, som följer med åldrande, gör också att kroppens värmereglering och vätskebalans försämras. Små barn och spädbarn är extra känsliga mot värmeböljor, eftersom de inte har fullt utvecklad värmereglering. Figur 6. Framtida årsmedeltemperatur enligt Framtidsklimat i Södermanlands län, SMHI, 2015.
11 Förändringar i nederbörd och avrinning till Förändring i nederbörd och avrinning till 2100 enligt RCP-scenarier, SMHI, 2015 i Framtidsklimat i Södermanlands län som Tillrinningen varierar mellan år och under året beroende på hur nederbörd, temperatur, snötäcke, markfuktighet och avdunstning varierar och samspelar. Framtidsscenarierna visar på högre vinterflöden och att vårflödestopparna har förvunnit. Det beror på mer nederbörd under vintern och högre temperaturer som medför att nederbörden inte lagras som snö utan rinner av vintertid. Därmed uteblir också vårflödestoppen. Studien visar även på en längre säsong med lägre flöden vilket kan kopplas till en längre vegetationsperiod. Växterna tar mer vatten och det når då inte vattendragen. Tillfällen då mer än 10 mm nederbörd uppmätts på ett dygn förväntas öka med 50% (från 12 till 19 gånger per år i genomsnitt). Klimatscenarierna visar på en ökning av den högsta dygnsnederbörden på upp mot 30 %. Den extrema 1-timmesnederbörden förväntas öka, mest för de längre återkomsttiderna, d.v.s. de mer ovanliga extrema skurarna, men även de årligen återkommande skurarna tycks öka med %. Mot slutet av seklet minskar såväl 10-års som 100-års tillrinningen enligt det mest extrema klimatscenariot. Figur 7. Årets största 7-dygnsnederbörd i framtida klimat, källa: SMHI Framtidsklimat i Södermanlands län 2015
12 12 ANALYS AV RISK OCH SÅRBARHETER
13 Påverkan på bebyggelse och samhällsviktiga objekt Tabell 1. Påverkan på bebyggelse och samhällsviktiga objekt, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering HHW10: högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid HHW100: högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid Totalt i kommunen finns bostäder och övriga byggnader, totalt byggnader. Av dessa är cirka 10 % belägna i riskområden. I kategorin Övriga byggnader ingår komplementbyggnader, altaner, bryggor, trappor, jordkällare, skärmtak och tillbyggnader. Till viktiga samhällsfunktioner som är belägna i riskområden och därmed risker att påverkas är: Förskolor, skolor, pumpstationer, transformatorstationer och en vårdcentraler. Det finns också flera områden med planerad bebyggelse som är belägna i riskområden, dessa kommenteras närmare på sida 18. Figur 8. Samhällsviktiga funktioner och översvämningsrisk - Oxelösunds kommun. Karta enligt Bilaga 1.
14 Påverkan på transporter Tabell 2. Påverkan på transporter, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Figur 10. Påverkan på transporter-oxelösunds kommun. Karta enligt Bilaga 1. Figur 9. Kilaåns utflöde under väg 53 samt järnväg i Nyköpings kommun. Röda/orange ytor visar översvämningsytor vid HHW 100 i dagens och framtidens klimat. Källa: Riskbild 2. Kritiska punkter i väg och järnvägsnätet har ringats in i blått i figur 10 och 11. Det finns flera kritiska punkter inom kommunen. Dessutom bedöms väg 53 i Nyköpings kommun som kritisk då det är infartsväg till hela kommunen.
15 Påverkan på elförsörjning Tabell 3. Påverkan på elförsörjning, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Ett antal transformatorstationer där det föreligger risk för påverkan har identifieras i GIS-analysen. Tabellen ovan berör kommunens anläggningar, markerade i kartan till höger som gula cirklar. Analysen visar att det är flera transformatorstationer som berörs vid höga havsvattenstånd både vad gäller 10 års återkomsttid som 100 års återkomsttid. Fyra av dem ligger inom områden som utgör topografiska sänkor. Vid analys av de 24 transformatorstationer som finns inom SSAB:s industriområde, markerade som cerise cirklar, visar analysen att tre av dessa hotas av översvämning vid skyfall då de ligger i topografiska sänkor. Samtliga 24 av dessa klarar sig från högsta högvattenstånd med 10 års återkomsttid (HHW 10 ) i ett framtida klimat. Figur 11. Påverkan på elförsörjning-oxelösunds kommun. Karta enligt Bilaga 2.
16 Påverkan på kulturmiljö Påverkan på pumpstationer Tabell 4. Påverkan på kulturmiljö orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor Tabell 5. Påverkan på Va (pumpstationer) orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor Klimatpåverkan Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 10 års återkomsttid i ett framtida klimat* Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid i ett framtida klimat* Berörda fornlämningar*** Klimatpåverkan Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 10 års återkomsttid i ett framtida klimat* Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid i ett framtida klimat* Berörda pumpstationer Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor** 15 Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor** 4 *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering ***Av bland andra typerna fyndplats, ristning, förtöjningsanläggning, fiskeläge, begravningsplats med flera. *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering ***Av bland andra typerna fyndplats, ristning, förtöjningsanläggning, fiskeläge, begravningsplats med flera. Ett antal pumpstationer där det föreligger risk för påverkan har identifieras i GIS-analysen. Tabellen ovan berör kommunens pumpanläggningar, markerade i bifogade kartor som blå cirklar omgärdade av röd kantlinje. Analysen visar att det är flera pumpstationer som berörs vid höga havsvattenstånd både vad gäller 10 års återkomsttid som 100 års återkomsttid, samt kan påverkas av skyfall då fyra pumpstationer ligger inom områden som utgör topografiska sänkor.
17 Påverkan med avseende på miljö och hälsa När vattnet stiger och områden översvämmas kan avloppsvatten och kemikalier från marken spolas ut i vattnet. Högre vattenflöden kan också innebära att gamla och nyare industriområden, reningsverk med mera översvämmas. Det kan leda till föroreningsstötar som kan ge effekter på människor samt växt- och djurliv. Enligt uppgifter från Oxelö Energi så ligger utloppsnivån från den våtmark som utgör sista steget för avloppsreningen (grön cirkel i kartan) på > +3 m, vilket innebär att den inte översvämmas vid HHW100 (+1,67 m) Natura 2000-områden och naturreservat i kommunen riskerar att översvämmas vid såväl förhöjda vattenstånd som skyfall. Huruvida denna översvämning utgör någon betydande negativ påverkan är osäkert då mindre än 10 % av arean i dessa områden berörs. Delar av skärgården omfattas av kartläggningen i Länsstyrelsens rapport, Riskbild 2. Enligt den rapporten finns risk för översvämningar i låglänta lägen på Ålö, Bjurshalsen/Furö, Hasselö samt Hasselö-Bergö. Då det finns lite infrastruktur och få boende i områdena har vi bedömt påverkan som ganska ringa. Delar av anläggningsområdena för flera av kommunens tillståndspliktiga verksamheter inom Miljöreda (länsstyrelsernas miljöhandläggarsystem) ligger i topografiska sänkor och riskerar att översvämmas vid ett skyfall. Ett flertal potentiellt förorenade områden i kommunen, förutom de befintliga tillståndspliktiga verksamheterna, riskerar att översvämmas. Stegeluddens återvinningsterminal riskerar också att påverkas av höjda havsnivåer. Så även de SEVESO-anläggningar som ligger på markytan riskerar att översvämmas vid kraftiga skyfall då de delvis ligger i lokala topografiska sänkor. Värmeböljor och ökad vattentemperatur kommer också att ge påverkan på miljö- och hälsa. Temperaturen väntas också bli högre i stadsmiljö än på landsbygden. Asfalt och andra hårdgjorda ytor har en bristfällig kyleffekt samtidigt som tät bebyggelse och mycket mänsklig aktivitet gör städer extra sårbara för temperaturförändringar. Särskilt utsatta grupper är till exempel äldre och/eller sjuka människor. Det saknas dock underlag inom ramen för detta arbete att analysera i vilken omfattning och i vilken grad som kommunen kommer att påverkas. Figur 12. Påverkan med avseende på miljö och hälsa orsakat av HHW10, HHW100 samt översvämning i topografiska sänkor. Karta enligt Bilaga 1. Grön cirkel visar den våtmark som utgör sista reningssteget för avloppsreningen, vilken enligt uppgift från Oxelö Energi ligger på en nivå högre än HHW100 även enligt 2100 års klimat.
18 Planerad bebyggelse Tabell 6. Påverkan på planerad bebyggelse, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor Område Inskogen Nedre Frösäng, kvarteret Gulsippan Kvarteret Cypressen Kvarteret Syrenen Stenvikshöjden Trossgränd Kvarteret Körsbäret Kanalen Villabacken Påverkansrisker Topografiska sänkor i utkanterna av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Topografiska sänkor i mitten av området. Utkanterna av området riskerar att översvämmas redan vid HHW 10 *, om havsvattnet tränger igenom barriären som utgörs av järnvägen Ingen påverkan Topografiska sänkor i mitten av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Topografiska sänkor i utkanterna av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Stora delar av området översvämmas redan vid HHW 10 *. Topografiska sänkor i utkanterna av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Stora delar av området översvämmas redan vid HHW 10 *. Ingen påverkan Norra Femöre Frösängs gärde Topografiska sänkor i mitten av området. De strandnära delarna av området översvämmas redan vid HHW 10 *. Stora delar av området riskerar att översvämmas redan vid HHW 10 *, om havsvattnet tränger igenom barriären som utgörs av järnvägen. *HHW 10/100 : högsta högvattenstånd med 10/100 års återkomsttid, här i ett framtida klimat Figur 13. Planerad bebyggelse, enligt information från Oxelösunds kommun Från Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds politiska viljeinriktning framgår en målsättning om att öka invånarantalet med 1 % per år. Den 31 december 2015 uppgick invånarantalet till personer. År 2019 beräknas folkmängden uppgå till invånare. Detta förutsätter en god tillgång på bostäder eftersom ökningen till stor del förväntas bero på inflyttning. I tabell 6 till vänster analyseras påverkan på planerad bebyggelse.
19 ÅTGÄRDER 19
20 Workshop för att bedöma åtgärder För att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga, och vem inom kommunen som har ansvar för respektive problemområde med tillhörande åtgärder, genomfördes en workshop tillsammans med ett flertal funktioner inom den kommunala organisationen samt externa aktörer som ansågs vara berörda av frågan. Syftet med workshopen var: Att fånga upp erfarenheter: Var finns problem redan idag? Vad görs redan idag för att förebygga problem? Vilka utmaningar finns för framtida exploateringsområden? Att utifrån WSPs analys identifiera begränsningar för samhällsviktiga funktioner som behövs för en fungerande stad. Och utifrån egen erfarenhet bedöma sannolikheten att en olycka ska inträffa? Samt att lista och prioritera åtgärder för kommunen att jobba vidare med. Diskussionerna från workshopen illustreras i bilden på sida 22. Därefter presenteras en lista på åtgärder, där åtgärderna är rangordnade utifrån den prioriteringsövning som avslutade workshopen tillsammans med en samlad bedömning av WSPs inledande analys. Figur 14. Gruppövning vid workshop Följande funktioner och externa aktörer deltog vid workshopen: Oxelösunds kommun; Miljö, Trafik, Säkerhet, Mark- och exploatering, Vård- och omsorg, Kultur- och fritid, Plan, Bygglov samt Miljö och samhällsbyggnad Oxelö Energi: Marknad- och kommunikation, El- och stadsnät Gata och park, Kustbostäder, Länsstyrelsen Södermanland, Vatten och klimat, SMHI, SSAB, Oxelösunds hamn
21 Åtgärder och prioriteringar I detta avsnitt presenteras åtgärder som bör tas hänsyn till för att kommunens planarbete ska anses vara klimatanpassad. Åtgärderna tar sin utgångspunkt i WSPs analys kompletterat med uppgifter som framkom vid diskussioner på workshopen samt med WSPs erfarenheter från andra kommuner. Samtliga åtgärder har kategoriserats i ett systemområde utifrån vilken del av samhället de berör främst, enligt definitioner i klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60. Därefter har åtgärderna prioriterats med hjälp av prioriteringsövning vid tidigare nämnd workshop. Ansvarsfrågan för klimatanpassning är komplex; det är många aktörer som påverkar, och påverkas av direkta och indirekta effekter som uppstår av att hantera de åtgärder som pekats ut i åtgärdslistan. För de högst prioriterade åtgärderna bör åtgärden specificeras tydligt samt ansvarig förvaltning pekas ut. För respektive åtgärd ges förslag på ansvarig förvaltning. Det finns ett behov av att ytterligare klarlägga ansvars- och arbetsfördelningen för både ny- och befintlig bebyggelse och för samtliga faser från planering och projektering, byggnation, drift och förnyelse. Vidare bör ansvarsförhållande kopplat till de förvaltningar som har som uppgift är att ge medborgarna service inom olika områden, allt från skola och barnomsorg till hälso- och sjukvård också utredas. Dessutom bör budget och finansiering av åtgärdsförslagen klarläggas. Detta har det inte funnits utrymme för inom ramen för uppdraget. Årligen bör det också ske en uppföljning av hur åtgärder ska prioriteras eller om de ska omformuleras. I bilden på nästa sida visas de sårbarheter som identifierades vid work-shopen. Och på nästföljande sida redovisas prioriterade åtgärder. Åtgärderna är listade såsom de prioriterades vid work-shopen med de högst prioriterade åtgärderna överst i listan. Figur 15. Prioriteringsövning vid workshop Åtgärderna fokuserar till stor del på dagvatten, översvämning, ras och skred. Det beror på att det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt för att analysera sårbarheter inom kommunen. Inför kommande revidering av handlingsplanen bör därför övervägas kompletterande underlag för att bedöma kommunens sårbarhet kopplat till övriga klimatfaktorer såsom en förväntad temperaturhöjning med avseende på till exempel påverkan på lokalklimat, värmeböljor och påverkan på ekosystemtjänster.
22 Identifierade sårbarheter (Workshop ) Figur 16. Identifierade sårbarheter 22
23 Prioriterade åtgärder Tabell 7. Prioriterade åtgärder ÅTGÄRD SYSTEMOMRÅDE ANSVAR/TILLHÖRIGHET Föra in dagvattenhantering som en viktig fråga i tidiga skeden (t ex i planprogram), för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. En Övergripande dagvattenutredning bör göras för utvecklingsområden inom kommunen. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelsens förvaltning Utredning kring policys och krav på grönytor och hantering av dagvatten i tätort, samt materialval, placering av bebyggelse mm vid planering av ny bebyggelse. Dagvattenmodellering över kritiska punkter för att säkerställa adekvata avbördningsmöjligheter Översyn och säkring av accesspunkter (fördelningspunkter för el, transformatorstationer, vatten mm). Säkra elförsörjning till boenden för sårbara grupper. Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Människors hälsa, säkerhet och trygghet. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Oxelö Energi Oxelö Energi Oxelö Energi och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljerad skyfallsutredning över hela kommunen. Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Politiskt beslut om acceptabel risknivå för nybyggnation och befintlig bebyggelse när det gäller höga flöden och skyfall. Detaljerad riskanalys (inklusive översvämningsmodellering där väg 53 korsar vattendrag) för Vägförbindelser alternativa rutter och prioriterade transporter i det fall att väg 53 och/eller järnväg är obrukbar Utarbeta en beredskapsplan för skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser vilken tar hänsyn till klimatförändringar. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Människors hälsa, säkerhet och trygghet Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelsens förvaltning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Trafikverket Kommunstyrelsens förvaltning Identifiera processer och utreda hur klimatpåverkansfaktorer hanteras i kommunens respektive verksamheter. Säkerställande av en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning, speciellt med tanke på reservvattentäkt. Ställningstagande om indelning av Verksamhetsområden (VO) ska aktualiseras Människors hälsa, säkerhet och trygghet Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning NOVF, Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund Kommunstyrelsen och Oxelö Energi
24 24 RIKTLINJER FÖR BYGGNATION
25 Riktlinjer för olika typer av byggnationer Oxelösunds kommun har också efterfrågat förslag på riktlinjer för markanvändning. Länsstyrelserna i Mellansverige presenterade 2006 en vägledning vid fysisk planering: Översvämningsrisker i fysisk planering - Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, där markutnyttjande styrs med hänsyn till utsattheten för översvämning från sjöar och vattendrag i samband med höga flöden. I fall där man önskar lokalisera byggnader inom översvämningskänsliga områden rekommenderas riskanalys och skyddsåtgärder. Riktlinjerna har i korthet sammanställts i tabell 6: Konceptet är utvecklat för områden kring sjöar och vattendrag samt översvämningar av dessa bör kunna tillämpas även för robust planering med hänsyn tagen till ytavrinning och kustöversvämning där så är aktuellt. Liknande ansatser från andra län är Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden (Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län, 2013) som även tar hänsyn till kustområden samt effekter av ett förändrat klimat. Tabell 8. Riktlinjer för olika typer av byggnation (enligt Riskbild 2). Markområden Stor sannolikhet för översvämning Viss sannolikhet för översvämning Låg sannolikhet för översvämning Definition Områden som hotas av 100-årsflöde, det vill säga där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod. Områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år Områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde Rekommenderad byggnation Ingen bebyggelse alls bör tillkomma här, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus Samhällsfunktioner av mindre vikt. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt. Offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde
26 Referenslista Checklista för klimatanpassning i fysisk planering ett verktyg för handläggare på kommun och länsstyrelse, Länsstyrelserna, Framtidsklimat i Södermanlands län enligt RCP-scenarier, SMHI Klimatologi Nr 22, Handbok för ras-, skred-och slamströmsolycka, MSB 632, Klimatanpassning i Sverige en översikt, MSB, Klimatförändringens inverkan i Sverige Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat, Varia 571. Statens geotekniska institut, Riskbild 1: Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor, Länsstyrelsen Södermanlands län, 2012:6. Riskbild 2: Skyfall, lokala avrinningsförhållanden och extrema havsvattenstånd, Länsstyrelsen Södermanlands län, 2013:24. Riskbild 3: Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter, Länsstyrelsen Södermanlands län, 2016:3. Översiktlig översvämningskartering Kilaån, MSB, Översvämningsrisker i fysisk planering- Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, Länsstyrelserna, 2006.
27 Bilaga 1 Samhällsviktiga funktioner och översvämningsrisk 27 Oxelösunds kommun
28 Bilaga 2 Samhällsviktiga funktioner och översvämningsrisk 28 Centrala Oxelösund
29 29 Bilaga 3 Samhällsviktiga funktioner och topografiska sänkor Centrala Oxelösund
30 Bilaga 4 Centrala funktioner och översvämningsrisk Fokus SSAB:s industriområde 30
Gemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merLänsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Läs merFiguren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.
Bilaga 2 GIS-ANALYS I arbetet med grovanalys av kommunens risk- och sårbarhetsområden genomförde WSP en överlagringsanalys av GIS-skikt utifrån befintliga GISdata och tillgängliga exempelvis fastighetskartor,
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merPM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan
PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan Bakgrund Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker för ett detaljplaneärende på Skärgårdsgatan. Stadens övergripande målsättning är att planeringen
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merVäxjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merLars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merStigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merPowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Läs merLågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Läs merStigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Läs merKlimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merMed målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.
PM Översvämningsrisker detaljplan Centralstationenn Bakgrund och syfte Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker och åtgärdsbehov för ett detaljplaneområde vid Centralstationen i Göteborg. Planen ska
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merTORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:
TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING 2018-01-14 UPPDRAGSNUMMER: DATUM: 18402071 2018-01-14 HANDLÄGGARE: Tobias Högberg UPPDRAGSLEDARE: Pernilla Brunsell GRANSKAD AV: Charlotte Stenberg
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Läs merVansbro kommun. MCR Arvika
Vansbro kommun MCR Arvika 2017-05-31 Vansbro kommun Ca 6800 invånare 1 657,34 km² 4,45 invånare km 2 Vansbro tätort ca 2000 invånare Ungt samhälle 2 Pågående projekt Översvämningsdirektivet Översvämningsskydd
Läs merKLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN
KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN Karlstads översvämningsprogam 2010 HUR DET BÖRJADE Upplägg för dagen Kontexten Karlstads tätort Digitala data, underlag och verktyg Arbete och åtgärder genom åren Dagens
Läs merVaria 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Läs merTolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i
Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden Metadata om dokumentet
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merYttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS
Tjänsteskrivelse Datum 2017-08-16 Kommunstyrelseförvaltningen Utvecklingsavdelningen Linda Corneliusson Linde 0346-88 64 09 linda.corneliusson-linde@falkenberg.se Yttrande på Klimatanpassningsutredningens
Läs merRiskutredning Lindesberg
Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Riskutredning Lindesberg Detaljplan Kristinaskolan Översvämningar från sjöar, vattendrag och skyfall 2019-06-18 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult:
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merVätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt
Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merFysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Läs merKlimatförändring och Stockholms stad
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-03-05 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-03-18 p. 20 Klimatförändring och Stockholms
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merBotkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren
Botkyrkas klimatarbete Gunilla Isgren Kort fakta - Botkyrka 92.000 invånare Stad i norr och landsbygd i söder Mälaren i norr Östersjön i söder Målkonflikt byggande och klimatanpassning Hur har vi arbetat
Läs mer4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR
4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR För att höja kunskapen och medvetenheten kring klimatförändringarna har SMHI tillsammans med andra klimatexperter fått uppdraget att ta fram länsvisa analyser som visar
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merKASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merAtt bygga ett klimatsmart Kalmar län
planeringen 17 april 2012 1 (5) Ledningskansliet Elvira Laneborg Tel. direkt: 0480-821 35 Mobil: 0730-632041 E-post: elvira.laneborg@lansstyrelsen.se Deltagare i Länsplandag 17 april Att bygga ett klimatsmart
Läs merRAPPORT PM. Bollebygd detaljerad skyfallsutredning med klimatanpassning för detaljplaneområde utmed Källevägen BOLLEBYGDS KOMMUN
BOLLEBYGDS KOMMUN Bollebygd detaljerad skyfallsutredning med klimatanpassning för detaljplaneområde utmed Källevägen Uppdragsnummer 13004150 Figur: Modellberäknad flödesavledning mot Björnskogsvägen vid
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merKlimatanpassning - Från ord till handling
Klimatanpassning - Från ord till handling Lund 2016-04-12 Therése Ehrnstén Presentationens upplägg: Vad händer med klimatet? Så påverkas Skåne av: - Höga temperaturer - Ökad nederbörd - Stigande hav Kunskapsunderlag
Läs merAntagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
Läs merGeoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
Läs mer9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas
Läs merYttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:
JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-09-27 1 253 Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:264 400 Sammanfattning Jönköping
Läs merHur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merFramtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län
Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merSammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Läs merSkydda dig mot översvämningar
Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg PBN 2008: Mikael Rojek Antagen av PBN tf Planarkitekt
STRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg Mikael Rojek tf Planarkitekt Översvämningsrisker i den fysiska planeringen Riktlinjer för Plan- och byggnämndens arbete och myndighetsutövning
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merKlimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Läs merDricksvattenutredningen
Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande
Läs merRapport. Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merSAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet
SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet Susanna Hogdin Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region Syfte och övergripande
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/1-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för kulturmiljön i Blekinge med anledning av ett
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
Läs mer