Matematiksatsningen i väst
|
|
- Lina Isaksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematiksatsningen i väst Håkan Johansson, handläggare i fortbildningsfrågor i Älvsborgs län Enligt Miles/Ekholm What is school improvement? 1985 kan skolutveckling definieras på följande sätt: En systematisk, understödd ansträngning med syfte att förändra villkoren för elevernas lärande och därtill sammanhängande förhållanden vid en eller flera skolor så att ytterst utbildningsmålen kan nås mer effektivt. Om man ser den lokala skolutvecklingen som en helhet där föreläsningar, litteraturläsning och lokalt utvecklingsarbete är delarna får man möjligen ett perspektiv som stämmer överens med ovanstående citat. Det som dock har kännetecknat utveckling och fortbildning i alltför hög grad är just avsaknad av samordning och systematik. Tillfälligheter har ofta styrt innehållet i fortbildning och utvecklingsarbete, och effekterna när det gäller förändring av arbetssätt och arbetsformer har varit små. Stora delar av lärarkåren har dessutom varit missnöjda med fortbildningens utformning och innehåll. Med utgångspunkt i bl a ovanstående har följande frågeställningar växt fram under arbetet med matematikfortbildning i Älvsborgs län: Hur får man en fortbildning som: utgår från lokala behov är förankrad i det lokala utvecklingsarbetet förändrar arbetssätt och arbetsformer? utgår från en klok fortbildningsbeställning? Jag återkommer längre fram till de åtgärder som vidtagits för att finna svaren på frågeställningarna. Länsskolnämndens arbete Upptakten till den särskilda satsningen innebar förutom utbildning av resurspersoner inför den obligatoriska studiedagen att informera skolledare och fortbildningsansvariga om bakgrund, innehåll och genomförande av fortbildningen. Detta gjordes vid särskilda konferenser och i form av informationsskrivelser. Som ett stöd för kommunerna har varje år anordnats en särskild utbildning på 3 5 dagar av resurspersoner. Utbildningen som skett i samverkan mellan länsskolnämnd, fortbildningsnämnd och högskola har riktat sig till resurspersoner som arbetar på rektorsområden som berörs av fortbildningen under läsåret. Varje termin har dessutom resurspersonerna inbjudits till en konferens där aktuella fortbildnings- och utvecklingsfrågor behandlats. Bland de tema som avhandlats kan t ex nämnas: Information och diskussion kring TÄLJAREN-materialets innehåll och användning (Göran Emanuelsson) Läroplansprocessen (Romberg/Kilborn) Lokalt utvecklingsarbete i matematik För att ytterligare förstärka fortbildningens genomslag anordnades inom ramen för det s k SÅM-projektet dessutom två tvådagarskonferenser kring lokalt utveck- 12
2 lingsarbete i matematik läsaret 1988/89. Fortbildningen har också dryftats kontinuerligt (1-2 ggr/termin) ur olika perspektiv vid konferenser med fortbildningsansvariga i länets kommuner. Även gymnasieskolans lärare i matematik har inbjudits till konferenser där bakgrund och innehåll i såväl den särskilda satsningen som i kompletteringsfortbildningen redovisats och diskuterats. Vid dessa konferenser har övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan behandlats liksom elevernas kunskaper i matematik på bl a tvååriga linjer. Den nya grundskollärarutbildningen och ämneslärarutbildningen är exempel på andra områden som tagits upp. Läget i kommunerna Glädjande nog var det några kommuner som redan i samband med starten av satsningen var beredda och hade genomtänkta planer för sin matematikutveckling. Nämnas kan t ex Vårgårda som låg främst i länet och tillsammans med länsskolnämnd och högskola arbetade fram en fungerande fortbildningsmodell. Om Vårgårdas arbete finns att läsa i Nämnaren nr 2, Ett annat exempel på bra långsiktig planering kan hämtas fran Dalsland där ett lokalt förankrat fortbildningsprogram växt fram i samverkan mellan fyra kommuner.(se efterföljande artikel!) Vid konferenser med resurspersoner och vid skolbesök framkom dock att det inte fungerade lika bra överallt i länet. Fortfarande existerade myten om att fortbildning var något som kunde ligga vid sidan av övrig skolverksamhet och genomföras genom att ta kontakt med duktiga föreläsare. Kopplingen mellan det lokala utvecklingsarbetet och föreläsning existerade inte alls eller bara på papperet. I några kommuner gjordes det upp noggranna planer som visade hur många lärare som skulle fortbildas per år och hur stora kostnaderna skulle bli. Innehållet i fortbildningen var i de här fallen mestadels identiskt år från år oberoende av lokala behov eller tidigare genomförd fortbildning. Åtgärder inför kompletteringsfortbildningen Under kompletteringsfortbildningens första år 1989/90 var frågeställningarna från inledningen således fortfarande högaktuella för merparten av länets kommuner: hur får man en fortbildning som - utgår från lokala behov - är förankrad i det lokala utvecklingsarbetet - förändrar arbetssätt och arbetsformer? hur gör man en klok fortbildningsbeställning? De åtgärder som planerades under läsåret 1989/90 för att förändra/förbättra situationen var: * Utveckling/fortbildning och lokala arbetsplaner skulle utgöra ett av de områden som granskades vid nämndens aktiva tillsyn samt utgöra inslag vid konferenser för skolledare, fortbildningsansvariga och resurspersoner * I samverkan med fortbildningsnämnden skulle kursutbudet styras mot utbildning av resurspersoner med inriktning mot det lokala utvecklingsarbetet * På fortbildningsnämndens uppdrag skulle ett planeringsstöd för kompletteringsfortbildning i matematik utarbetas. Information kring materialet skulle ges till samtliga fortbildningsansvariga i regionen i samband med konferenser och målsättningen var att varje rektorsområde och skolkontor skulle erhålla ett ex av materialet. Begreppet lokal skolutveckling Vid länsskolnämndens skolbesök under de senaste två åren har det tydligt framgått att det i allmänhet finns en mycket vag uppfattning om vad begreppet lokal skolutveckling står för både när det gäller re- 13
3 surser och innehåll. Det finns mestadels ingen långsiktig plan och kopplingen mellan utveckling, fortbildning och utvärdering saknas på de flesta håll. Hos lärarkåren finns det dock generellt en stark vilja att utveckla undervisningen men det saknas alltför ofta struktur och och systematik i arbetet med den lokala skolutvecklingen. Det är väl känt att att en fortbildning som ska ge långsiktiga positiva effekter måste vara förankrad i det lokala utvecklingsarbetet och därmed utgå från de behov som finns vid det enskilda rektorsområdet. Gränsen mellan fortbildning och utvecklingsarbete är således flytande vilket innebär att man måste reda ut begreppet fortbildning/ utveckling och vilka beståndsdelar som ingår. Att analysera och diskutera utvecklings- eller förändringsarbete innebär ju t ex i högsta grad fortbildning. Nedanstående skiss illustrerar begreppet lokal skolutveckling. lokal skolutveckling utbildning lokalt utvecklinarbete (föreläsningar (klassrumsarbete, litteratur) dokumentation, diskussion) uppföljning (utvärdering, nytt ställningstagande) Med utgångspunkt i skissen kan man strukturera innehållet på följande sätt: Utifrån ett behov preciserar arbetsenheten/ rektorsområdet sitt utvecklingsarbete Man gör upp en plan där det framgår vilket mål man har för verksamheten För att kunna förändra verksamheten mot målet kan man söka kunskap genom litteratur eller ta reda på vad andra vet genom att läsa rapporter, artiklar eller åka på studiebesök Kunskap kan också inhämtas genom att bjuda in någon som vet mer och som föreläser För att kunna följa upp arbetet måste det dessutom ske en kontinuerlig dokumentation av arbetet Dokumentationen används i en systematisk utvärdering som ligger till grund för beslut om hur utvecklingen ska fortskrida. Resurspersoner För att kunna få en väl förankrad fortbildning som utgår fran lokala behov måste det förutom ovanstående struktur, kopplad till en långsiktig planering, också finnas en organisation som klarar av den lokala delen av fortbildningen/utvecklingen. Det måste finnas personer med god kännedom om lokala förhållanden som leder utvecklingsarbetet. De här resurspersonerna som ansvarar för arbetet på arbetsenhetsnivå/skolenhetsnivå måste naturligtvis ha en plattform för sitt arbete. I korthet kan man påstå att förutsättningarna för att resurspersonerna ska kunna påverka utvecklingen är: en grundsyn som överensstämmer med skolans mål en vilja att utveckla undervisningen resurs i form av tid stöd fran skolledning och kolleger en utbildning för det lokala utvecklingsarbetet klart beskrivna ansvarsområden och funktioner Under läsaret 1990/91 har ett stort antal kommuner i fortbildningsregionen satsat på utbildning av resurspersoner med ovanstående inriktning. 14
4 Monica Sträng-Haraldsson, samordnare för Modell Dalsland, ger en beskrivning av fortbildningsarbetet i fyra kommuner i Älvsborgs län. Genom Modell Dalsland vill vi visa, att genom samordning kan man i små kommuner, långt från högskoleorter, själva bygga upp kunskaper och lärande, och samtidigt utveckla skolan. Modellen bygger på lokala beslut, lokalt initiativ och regionalt stöd. Vår dalslandsmodell har som syfte att slå en bro mellan klassrum och universitet, lärare och forskare, teori och praktik. Tidigare har vi lutat oss mot andra, nu är det viktigt för oss att utveckla vår egen kompetens och utgå från vår egen verklighet för att i framtiden ha tillgång till egen nära kunskap och kompetens. Vi i Dalsland har inte råd att låta kunskapen och utvecklingsmöjligheterna följa med mästarna hem till Göteborg efter väl genomförd fortbildningskurs. Den enskilda kommunen kommer att ha allt ansvar för skolverksamheten, inklusive all personalutveckling/fortbildning. Fortbildningen måste vara förankrad i det lokala utvecklingsarbetet, utgå från de behov som finns inom arbetsenheten/ rektorsområdet och utvärdera mot den handlingsplan och de mål i läroplanens riktning som den lokala arbetsplanen anger. Modell Dalslands syfte är att förankra denna koppling hos lärarna, skolledarna och politikerna. Lärarna måste aktivt vara med och ta ansvar för sin egen fortbildning för att öka möjligheten i arbetslaget att utveckla undervisningen mot en bättre skola för alla elever. Idag samarbetar kommunerna Bengtsfors, Ed, Färgelanda och Åmål med resurslärarutbildning i matematik och svenska. Liknande utbildning kommer i No. Under innevarande läsår planeras samarbete vad gäller den allmänna och specialpedagogiska kompetensen samt all övrig fortbildning för samtliga lärargrupper. Matematikfortbildningen Vad gäller matematik genomförde kommunerna extrasatsningen var för sig. I Bengtsfors startade den med bildandet av en matematikgrupp, bestående av en specialfunktionär från vardera stadiet, med nedsättning av undervisningsskyldigheten, samt en skolledare. Under tre år stod gruppen för ämneskonferenser för samtliga låg- och mellanstadielärare samt matematiklärarna på högstadiet. Tema för konferenserna var: Läroplanens mål och riktlinjer. (En lokal arbetsplan utarbetades.) Barns tänkande och förkunskaper i matematik. (Samarbete inleddes förskola lågstadium.) Problemlösning Elevintervjuer. (Lärarna gjorde egna intervjuer som följdes upp gruppvis.) Sedan tre år tillbaka ges diagnoser som prövar nödvändiga kunskaper i kommunens samtliga åk 3 och åk 6 klasser. Höstterminen 1989 övergick specialfunktionärerna till att bli resurspersoner inför kompletteringsfortbildningen, och samtidigt startade samarbetet med de övriga kommunerna. En samordnare anställdes, och en organisation skapades för att få 15
5 kanaler och information mellan olika berörda befattningshavare. Resurspersonernas uppgifter blir att ta hand om delar av kompletteringsfortbildningen och tillsammans med skolledarna arbeta med och stödja det lokala utvecklingsarbetet. Hösten-89 startade också en 5p resurslärarutbildning i Dalsland. Deltagarna var 3-4 resurspersoner från vardera kommun, och utbildningen ordnades via institutionen för ämnesdidaktik vid Göteborgs Universitet. Eftersom behovet av fortbildare, speciellt i Ma-No framöver kommer att bli mycket stort, kom tankarna på att ge resurspersonerna en fördjupad utbildning. Under våren-90 gick inbjudan ut till resurspersonerna att få deltaga i en 10p matematikdidaktikkurs (MADIK), enligt kursplanen i påbyggnadsutbildningen vid Göteborgs Universitet, med start ht-90. Den 29 aug i år påbörjade tio av de gamla resurslärarna sin MADIK-kurs i Bengtsfors. Även icke resurspersoner har fått möjlighet att delta. Kursen genomförs som uppdragsutbildning med Bengt Johansson och Göran Emanuelsson som kursledare. MADIK kursens specialarbete görs i kompletteringsfortbildningen. Den första kursen för klasslärare börjar i jan-91. Dessa klasslärare har tillsammans med resurspersonerna diskuterat och planerat innehållet i vårens kurs utifrån sina behov. Resurspersonerna gör under våren sin arbetsuppgift i MADIK kursen som fortbildare för dessa klasslärare. Klasslärarna skall starta ett lokalt utvecklingsarbete i sin arbetsenhet under sin kompletteringsfortbildning, och resurspersoner och skolledare kommer att stödja och följa dessa arbeten. Intern fortbildning har startat med samtliga skolledare, med mål i kopplingen fortbildning arbetsplan lokalt utvecklingsarbete. Samtidigt startar en uppföljning och utvärdering för att kunna följa utvecklingsprocessen, vars slutliga mål är förändringar i undervisningen som ger bättre inlärning för samtliga elever. Efter en första utvärderingsenkät kommer resurspersoner och skolledare tillsammans att få diskutera likheter och olikheter i tänkande. Fullt utvecklat kommer det att finnas ett nätverk i våra kommuner med ca 40 utbildade resurspersoner, som tillsammans med skolledarna arbetar med skolutveckling. Den första byggstenen i vårt brobygge mellan klassrum och universitet, lärare och forskare, teori och praktik ligger på plats. Vi är på väg att skapa ett Centrum För Skolutveckling i Dalsland. Referenser Skolforskning och personalutveckling, Prop 1980/ 81:97 Matematik i skolan, Översyn av undervisningen i matematik, DsU 1986:5 Skolans styrning och utveckling, Prop 1988/89:4 Ekholm. Lärares fortbildning och skolutveckling, Nordiskt Ministerråd, Lokalt utvecklingsarbete i grundskolan, revisionsrapport, RRV, Den lokala arbetsplanen ett instrument för utveckling av skolan, Kommentarmaterial Lgr 80, Läroplaner 1989:79. Lokalt utvecklingsarbete på grundskolans mellanoch högstadium läsåret 1989/90, Länsskolnämnden i Älvsborgs län, rapport 1990:6. Johansson, H. Ett planeringsstöd Komplettteringsfortbildning i matematik, Fortbildningsnämnden i Göteborg, Kompletteringsfortbildningen - ett servicematerial, S 89:4. Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget. Emanuelsson, G och Johansson, B. Lärarutbildning i matematik. Redovisning av ett uppdrag från skolöverstyrelsen. Göteborgs universitet, institutionen för ämnesdidaktik,
Ett studiematerial för matematikutbildningen
Ur Nämnaren 17(3/4), 23 26 Bilaga 2 Ett studiematerial för matematikutbildningen Ett 50-tal lärare, lärarutbildare, forskare, redaktörer, radio- och TV-producenter arbetar med att ta fram ett material
Läs merVad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern
Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV Proposition som tar upp fortbildning i matematik för klasslärare. Upptakt inför 1982 års Matematikbiennal. De diagnostiska uppgifterna
Läs merMatematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merLyfta matematiken från förskola till gymnasium
LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella
Läs merAnteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi
Läs merHANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merMatematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merMatematikvisionen Ht 2002- vt 2006
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA
Läs merLokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem
Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem Inledning Sammilsdalskolan är uppdelad i två enheter, F-6/fritidshem och åk 7-9. Sammilsdalskolan ligger vackert belägen i centrala Leksand. Närheten
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merMatematikfortbildning på olika sidor av jordklotet
Matematikfortbildning på olika sidor av jordklotet Monica SträngHaraldsson, intiativtagare till ett lokalt utvecklingsprojekt med matematikfortbildning i Bengtsfors fick ett resestipendium i samband med
Läs merSKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING
SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merRegionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Örebro 14 februari 2007 Presentation: 1. Sammanfattning av planeringsmöte med regionala matematikutvecklare, 31/1 HDa 2. Redovisning av ansökan
Läs merEnkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Läs merVad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Läs merMatematikutvecklare. resurs för utveckling i matematik
Matematikutvecklare resurs för utveckling i matematik Bakgrund Regeringen Utbildningsdepartementet Matematikdelegation Myndigheten för skolutveckling/ Skolverket Nationellt Centrum för Matematikutveckling
Läs merHandlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen
Läs merProjektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
Läs merwww.nta.kva.se www.linkoping.se/nta
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik
Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan
Läs merStaffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi?
Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi? Att läraryrket minskat i attraktion vet nog de flesta vid det här laget. Av Emil Bertilssons doktorsavhandling Skollärare.
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merMatematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läs merUtvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Läs merRUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet och den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå NCM 11 04 07 RUC UU Vision Samverkan i ögonhöjd för att utveckla
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merHandlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011
Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...
Läs merDokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merSpecialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?
Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet
Läs merBeslut. en Skolinspektionen
en Skolinspektionen Beslut Landskrona School of Sports AB Box 654 261 25 Landskrona 2017-05-23 Dnr 400-2016:6993 Roland Schoultze roland.schoultzealasos.se Beslut för LA School of Sports i Landskrona kommun
Läs merVerksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010
Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två
Läs merMatematikutveckling i Olofströms kommun Mikael Gustafsson & Camilla Stridh
Matematikutveckling i Olofströms kommun 2003-2012 Mikael Gustafsson & Camilla Stridh Olofströms kommun En av fem Blekingekommuner Skog och sjö 13500 invånare industrikommun Volvo största arbetsgivaren
Läs merEn nationell strategi för skolans digitalisering
En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk
Läs merKvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merAtt arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Läs meria.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola
Läs merPeter Östlund undervisningsråd
Peter Östlund undervisningsråd Ett omfattande paket med flera inslag Fortbildning för att utveckla undervisningen mer katederundervisning, 800 Mkr Lärarlyftet II (ma-delen), 400 Mkr Vidareutbildning av
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16
För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs mer#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola
#allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...
Läs merÅrlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015
Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merVad HÄNDER på SÖ? Gymnasieskolan
Gymnasieskolan Vad HÄNDER på SÖ? Yngve Lindberg, SÖ, redogör för vad som planeras i höst. Tvååriga linjer Genom matematikgruppens rapport har matematikundervisningen aktualiserats inte bara i grundskolan
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merHär presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser
Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser Har ni specifika utvecklingsbehov så är jag alltid flexibel att lyssna, samt ändra innehåll och upplägg. Kostnad för de olika uppläggen
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merVÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2018/2019 Jonatan Lannemar, Britt Olofsson Santoft, Anna Strid Uppdaterad 2018-05-24 1(8) Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret
2014-09-03 Bakgrund Under höstterminen 2013 gjorde Skolinspektionen en tillsyn av Solhemsskolan. Vid tillsynen framkom att Solhemsskolan hade några områden där Skolinspektionen påpekade att verksamheten
Läs merVÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING. Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018. Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018 Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad 2017-08-14 1 Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...
Läs merVERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merEnhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013
Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål
Läs merVÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2018/2019 Jonatan Lannemar, Britt Olofsson Santoft, Anna Strid Uppdaterad 2018-11-07 1(8) Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...
Läs mer~"'" - KOMMUNSTRYRELSENS AU
' -z Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ TRANAs KOMMUN 2015-02-03 Sida 26 (29) ~"'" - KOMMUNSTRYRELSENS AU 33 Dnr 334/14 Svar på motion om fortsatt fortbildning av Matematiklyftet för andra och tredje
Läs merMikael Gustafsson & Elisabet Gerhardsson
Matematikprojekt i Olofströms kommun 2003-2006 Mikael Gustafsson & Elisabet Gerhardsson Olofströms kommun 13500 invånare industrikommun Volvo största arbetsgivaren 7 låg- och mellanstadieenheter ett högstadium
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs mer2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan
Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo
Läs merBarn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Läs merKvalitetsdokument 2016, Grundskola
Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Läs merLuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Läs merNTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14
Läs merVad är Pedagogika.nu?
Vad är Pedagogika.nu? En digital portal som ska stödja lärares kompetensutveckling genom att omsätta vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet om lärande till excellent undervisning i klassrummet.
Läs merLärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag
Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Rapport från Lärarförbundet Student 2014-07-03 Sverige står inför en nationell lärarkris. Den måste mötas på många plan, bland annat genom
Läs merM A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G
M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G Linus Schrab Pedagogisk konsult Maxa din pedagogiska planering Varför planera? Vad säger Skolverket? lgr 11 / gy 11 Programplaner Ämnesplaner Kursplaner
Läs merVÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2016/2017 Jonatan Lannemar Uppdaterad 2016-06-08 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,
Läs merKvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun. Andréas Mårtensson Marita Schiller Helander
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun Andréas Mårtensson Marita Schiller Helander Kvalitet i förskolan Nationellt prioriterat område systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Nationell
Läs merLokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra
Läs merUtvärdering av förstelärare i Höör september 2016
Utvärdering av förstelärare i Höör 2013-15 29 september 2016 Så många förstelärare har vi Statsbidrag från Skolverket Vi har fått följande ram från Skolverket beviljad: 2013-14 4 lärare 2014-15 15 lärare
Läs merInfo om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola
2015-11-10 Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola Här info om möjligheter för utveckling och kvalificering för er som har ledningsfunktion inom förskola och
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merLOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Läs merKvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret
Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.
Läs merKvalitetsredovisning 2005/2006
2006-09-30 Kvalitetsredovisning Klöverskolan Rektor Gunilla Söder Johansson 0224-55650. (Från och med hösten 2006: chef för elevhälsan Britt Wallin 0224-55432) Beskrivning av verksamheten per 15 oktober
Läs merRedovisning av kvalitetsarbetet för Särvux
Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux juni 2012 Ansvarig rektor Namn Elisabeth Wikberg Datum 2012-06-19 Tjörn Möjligheternas ö Verksamhetens namn Särvux särskild utbildning för vuxna Viktigaste lagar,
Läs merKvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13
måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag
Läs merKom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/
Läs merNationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet
Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merEn skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526
En skola för alla Mot en inkluderande skola Rapport från arbetsgruppen 20100526 Inkludering integrering g Inkludering: miljön anpassas efter elevens behov. Integrering: eleven anpassar sig till miljön.
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den
Läs merKvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merPedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp Education MA, School Leadership, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merVerksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014
Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av
Läs mer