Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern

Transkript

1 Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV Proposition som tar upp fortbildning i matematik för klasslärare. Upptakt inför 1982 års Matematikbiennal. De diagnostiska uppgifterna med handledning har nått skolorna. Om detta och mycket annat berättar Peder Claesson och Lennart Skoogh, skolkonsulenter med ansvar för grundskolans matematik. Lennart Wendelöv, skolkonsulent i matematik och fysik för gymnasieskolan redogör därefter för tankar om en ny studieplan i matematik för de treåriga humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska linjerna. Nya propositioner lovande Det är ingen tvekan om att statsmakterna menar allvar med satsningen på att ge alla elever de grundläggande färdigheter som behövs för att skaffa nödvändiga basfärdigheter för skola och samhälle. I slutet av februari kom två propositioner om skolan. Ur proposition 1980/81:97 Skolforskning och personalutveckling saxar vi följande: "I skilda sammanhang har jag* framhållit behovet av att förbättra undervisningen i basfärdigheterna i skolan. Jag anser därför att det är ytterst angeläget att låg- och mellanstadiets lärare ges möjligheter till en ämnes- och metodinriktad utbildning i svenska och matematik. En motsvarande utbildning med vuxenpedagogisk inriktning är angelägen för lärarna inom grundutbildningen för vuxna". *jag = utbildningsministern

2 Vi hoppas att ovanstående uttalande följs upp med riktade ekonomiska medel på samma sätt som man gjort beträffande fortbildningen i naturorienterande och tekniska moment för klasslärare. På kort sikt hoppas vi dessutom att konferensen i Linköping (se nedan) ger upphov till lokala och/eller regionala sammankomster där den grundläggande färdighetsträningen tas upp. Varje lärare en matematiklärare! I mitten av januari samlade fortbildningsavdelningarna i Göteborg, Linköping och Malmö ca 180 lärare, fortbildningskonsulenter och grundutbildare till en konferens om grundläggande färdighetsträning i svenska och matematik i Linköping. Speciellt ventilerades läroplanens skrivning i Mål och riktlinjer där det på s 30 står: "Tillfällen till övning av grundläggande färdigheter att tala, läsa, skriva och räkna skall ges eleverna i många ämnen. Träningen får inte ensidigt koncentreras till svenska och matematik". Bland annat detta är anledningen till rubriken ovan. Givetvis måste vi överlägga med våra kolleger om hur den här träningen ska kunna åstadkommas, och hur den ska göras meningsfull. Lägg dessutom märke till att detta gäller redan från och med innevarande läsår! Det var intensiva diskussioner och många inlägg om hur den grundläggande färdighetsträningen bör läggas upp och om hur man kan sätta in den i motiverande sammanhang och undvika isolerade färdighetsövningar. Diganostiska uppgifterna Tyvärr försenade har nu de diagnostiska uppgifterna med handledning nått skolorna. Vid konferensen i Linköping diskuterade vi uppgifterna och deras användning. De flesta var ense om att dessa uppgifter kan vara en stor hjälp för lärarna för att diagnosticera och hjälpa de elever som har problem. Detta dock under förutsättning att uppgifterna används på rätt sätt och inte bara blir ett nytt led i skolans testande. Vi hoppas verkligen att handledningen blir läst, ty att enbart använda uppgifterna ger inte mycket utöver de diagnostiska uppgifter som redan finns. Matematikbiennalen 1982 Konferensen i Linköping blev också upptakt till nästa matematikbiennal den januari Som inspirationskälla visades ljudbildbandet från Matematikbiennalen Det finns att låna hos länsskolnämnden i ditt län. Det är alltså tid att du börjar tänka på vad du kan bidra med till nästa biennal. På annan plats i det här numret av NÄMNA-

3 REN kan du läsa om 1982 års Nämnarenpris, som utdelas till den bästa pedagogiska idén som presenteras i samband med biennalutställningen. Och du! Låt dina elever delta i affischpristävlingen eller stöt på teckningsläraren, som säkert är tacksam för att få en för eleverna motiverande arbetsuppgift. Matematikbiennalen 1982 Affischpristävling Det bästa förslaget till affisch för Matematikbiennalen 1982 belönas med gratis resa till och deltagande i Matematikbiennalen Alla som sänder in förslag kommer att få bokpriser eller temanummer av NÄMNAREN. Förstapristagaren utses av en kommitté med representanter för byrå S 1 på skolöverstyrelsen och NÄMNARENs redaktion. Kommittéordförande är undervisningsrådet Hans Hamber. Förslagen sändes in senast den 25 september 1981 till Skolkonsulenten i matematik Byrå S1 Skolöverstyrelsen STOCKHOLM Så här såg några av affischförslagen ut till Matematikbiennalen 1980:

4 Standardprovsuppgifter som försvann I november förra året användes det nya standardprovet för åk 9 första gången. Det prövades ut i september Här följer några uppgifter, som av olika anledningar togs bort efter utprövningen. 1) 26 % av (Överslagsräkning ak och sk) Svarsalternativ A 310 B 330 C 350 D 375 E 400 Eleverna i ak hade valt att svara alternativen A D i större utsträckning än det bästa närmevärdet 400. Tydligen låg de föreslagna svarsalternativen allt för nära varandra. 2) Beräkna kvadratens area. (Räkning med papper och penna ak) Längden av en diagonal i kvadraten är 20 cm. Avsikten med uppgiften var att ge möjlighet för kreativa elever att t ex göra en rektangel med sidorna 10 cm och 20 cm av deltrianglarna. Lösningsfrekvensen var 3 %! Flertalet elever hoppade över uppgiften. I samband med revideringen flyttades uppgiften över till provet för särskild kurs. Lösningsfrekvens 12 %. Uppgiften var tydligen alltför komplex och i den slutliga versionen försvann nämnaren. 4) I en kommun har man räknat ut att (Problemlösning med enbart skolskjutsningen under ett hjälp av miniräknare) läsår kostar 2,7 miljoner kronor. Kommunen har elever, som skjutsas. Hur stor är genomsnittskostnaden per elev som skjutsas? Lösningsfrekvensen ak 9 % och sk 44 %. Vid utprövningen var provet Problemlösning med hjälp av miniräknare gemensamt för allmän och särskild kurs. Flertalet allmankurselever misslyckades dock på provet, varför standardprovgruppen fann det klokast att utarbeta ett separat prov för allmän kurs. I ovanstående uppgift kan både textmassa och stora tal ha vållat bekymmer i allmän kurs. Därför ströks den i provet för denna kurs.

5 Ny kursplan i matematik för HSE-linjerna En av SÖ tillsatt arbetsgrupp har under hösten 1980 tagit fram ett förslag till ny kursplan för HSE-linjerna. I arbetsgruppen ingår Bertil Almgren Lund, Torgny Domar Umeå, Göran Lindahl Västerås och jag. Förslaget har diskuterats på en konferens i Nässjö i februari. Jag redovisar här några av tankegångarna och vore tacksam att få in synpunkter så snart som möjligt innan förslaget går ut på remiss. Gruppen föreslår att kursen för åk 1 (HSE) i stort får samma omfattning som den nya matematikkursen på SoEk-linjerna (gäller fr o m läsåret 81/82) utom avsnittet "Fritt valda områden". Detta innebär bl a att datalära, geometri och sannolikhetslära skulle behandlas i åk 1. I årskurserna 2 och 3 (SE) kommer enligt förslaget algebra, funktionslära och exponentialfunktioner att vara kvar i ungefär samma omfattning som nu. Däremot föreslår vi att derivataavsnittet förskjuts mot att betydligt mer än nu behandla ändringskvot (differenskvot) och tillämpningar av denna. Derivatabegreppet bör även nu ingå och eleverna skall kunna derivera några elementära funktioner. Integralers vara eller inte vara på SE-linjerna har diskuterats. Gruppen anser det dock värdefullt att integralbegreppet finns kvar och att det tillämpas på problem som har nära anknytning till SE-linjerna. I statistik pågår för närvarande försöksverksamhet inom ARKprojektet med ett material som Göran Andersson på samhällsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har utarbetat. Erfarenheter från denna försöksverksamhet kan komma att påverka kursplanen. I förslaget finns det också med ett avsnitt som heter "Fritt valda områden" som är tänkt att omfatta ca 25 timmar. I detta avsnitt behandlas bl a serier, som föreslås utgå ur den obligatoriska kursen, samt fördjupad sannolikhetslära.