BOMBTEKNIKER. Utbildning. och. Utrustning. Specialarbete i samband med kriminalteknisk grundutbildning. Utfört av
|
|
- Kurt Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BOMBTEKNIKER 2000 Utbildning och Utrustning Specialarbete i samband med kriminalteknisk grundutbildning Utfört av Dan Göthberg Polismyndigheten i Gävleborg Handledare Mats Hägg Tekniska roteln i Malmö 1
2 Sammanfattning Idag finns det fyra bombrotlar i landet (Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå). Dessa rotlar har utbildad personal och den utrustning som behövs inom bombverksamheten. Det finns även bombtekniker vid de flesta tekniska rotlar i landet. Ibland utför dessa tekniker själva arbetet med misstänkta bomber och ibland tillkallas personal från en bombrotel. Syftet med min uppsats är att undersöka vilken utrustning och utbildning bombteknikerna som ej tjänstgör vid bombrotlarna har. Om det finns brister i utbildning och utrustning hoppas jag att mitt arbete arbete kan leda till att det blir en enhetlig syn i landet när det gäller bombskyddsverksamheten. För att nå mitt mål intervjuade jag Bengt Aspegren, Stockholm, Anders Stjernfeldt Rikspolisstyrelsen, RPS, Åke Roghe, Gävle och Stefan Casspe, Malmö. Alla de fyra intervjuade personerna anser att bombverksamheten skall begränsas till färre befattningshavare. Dessa skall ingå i speciella bombgrupper som tjänstgör på bombrotlarna. Aspegren, Stjernfeldt och Casspe tycker att det behövs minst fyra bombgrupper i landet medan Roghe anser att det räcker med tre: Malmö, Stockholm och Arlanda. Jag skickade en enkät till bombtekniker som tjänstgör vid tekniska rotlarna i landet samt till de ansvariga för bombskyddsverksamheten i Göteborg och Luleå. Efter sammanställningen av de utskickade enkäterna har följande konstaterats: Det är endast sju av de bombtekniker som inte tjänstgör på bombrotlarna som fått någon fortbildning. Den senaste fortbildningen var Det är sexton av trettioen som har skyddsutrustning. Åtta anser att de har tillräcklig utbildning för att klara av sitt arbete som bombtekniker medan övriga anser att de inte har tillräcklig utbildning eller är tveksamma. Jag anser att RPS och länspolismästarna måste ta sitt ansvar och komma med klara direktiv när det gäller bombteknikerna som inte tjänstgör i Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå. Antingen skall dessa bombtekniker få kontinuerlig utbildning och fullständig utrustning eller så skall de inte befatta sig med misstänkta bomber. 1
3 Förord Jag vill tacka min handledare Mats Hägg för hans medverkan och hans trevliga bemötande i samband med mitt besök hos Malmöpolisens bombgrupp. Ett stort tack till: Bombgruppen i Malmö och dess ansvarige Stefan Casspe. Bengt Aspegren som tog emot mig vid mitt besök hos Tekniska roteln i Stockholm och gav mig viktig information och visade bombgruppens utrustning. Samtliga bombtekniker som svarat på enkäten. Mina kollegor på tekniska roteln i Gävle som ställde upp och gav mig den tid jag behövde för att utföra mitt specialarbete. Lisbeth Persson, rektor på komvux i Falköping. Hon har bidragit med råd när det gäller specialarbetets genomförande och uppställning. 2
4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Metod... 6 Karta över bombrotlarnas upptagningsområden... 7 Resultat... 8 Intervju med Bengt Aspegren, Stockholm... 8 Intervju med Anders Stjernfeldt, Utvecklings och strategienheten (USE) RPS... 8 Intervju med polismästare Åke Roghe, Gävle... 9 Intervju med Stefan Casspe, Malmö 10 Enkätsvar från bombtekniker som ej tjänstgör vid bombrotlarna Enkätsvar från Luleå 15 Enkätsvar från Göteborg Analys och diskussion Källförteckning Bilagor..18 Enkätfrågor till bombtekniker som ej tjänstgör vid bombrotlarna...18 Enkätfrågor till Tekniska rotlarna i Göteborg och Luleå.19 FAP
5 Bakgrund Mitt intresse för området som rör bombteknikers arbetssituation och utrustning startade när jag fick besked om att jag antagits till kriminaltekniska grundutbildningen i Linköping. Idag finns det fyra bombrotlar i landet (Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå). Dessa rotlar har utbildad personal och den utrustning som behövs inom bombverksamheten. Det finns även bombtekniker vid de flesta tekniska rotlar i landet. Under mina fyra år på tekniska roteln i Gävle har det vid flera tillfällen varit diskussioner om vad en bombtekniker eller kriminaltekniker utan bombutbildning skall eller får göra innan bombgruppen från Stockholm tillkallas. Vid vissa ärenden tillkallas personal från Stockholm och vid andra tillfällen utför vår bombtekniker själv arbetet, detta vid liknande uppdrag som vid de tillfällen bombroteln tillkallas. På tekniska roteln i Gävle har en av fem anställda gått bombteknikerkursen. Han fick sin utbildning 1981 och gick samma år instruktörskurs. Därefter har han inte fått någon vidareutbildning trots att mycket nytt kommer på bombmarknaden varje år. Det har även varit diskussioner bland oss övriga anställda på roteln om vi kan utföra vissa bombärenden. Dessa frågor har uppstått då olika tolkningar av FAP gjorts. (FAP = föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet.) Se bilaga 3. I början av kriminalteknikerkursen samtalade jag med kursdeltagarna och fick då veta att arbetsmetoder och utrustning för bombtekniker varierar mellan de olika rotlarna i landet. Med detta specialarbete har jag för avsikt att undersöka om bombteknikerna som inte arbetar på en bombrotel, anser att de har tillräcklig utbildning och utrustning. Jag vill även se vilka olika uppdrag de utför och i vilka ärenden de tillkallar personal från bombrotlarna. 4
6 Syfte Syftet med mitt arbete är att: undersöka om de bombtekniker som tjänstgör vid tekniska rotlarna i landet (ej Malmö, Göteborg, Stockholm eller Luleå) har fått någon vidareutbildning och vilken utrustning de har. undersöka hur ofta bombrotlarna nyttjas av de övriga distrikten. Jag hoppas att mitt specialarbete kan leda till att det blir en enhetlig syn på vad bombtekniker som inte tjänstgör vid bombrotlar skall eller får göra vid ärenden med explosiva ämnen. Min förhoppning är också att arbetet kan leda till att RPS funderar över att revidera FAP och skriva klara direktiv så att inte olika tolkningar förekommer bland övriga kriminaltekniker om vad de får göra vid bombärenden. 5
7 Metod För att komma fram till ett resultat med mitt arbete har jag: intervjuat polismästare Åke Roghe, Gävle. Han är samordnare för den senaste inspektionen som gjordes på bombrotlarna. besökt bombroteln i Stockholm och intervjuat Bengt Aspegren. Bengt är ansvarig för bombteknikerutbildningen. Jag fick även se den utrustning de använder vid bombärenden. intervjuat Anders Stjernfeldt, RPS. Han har deltagit i den tidigare bombskyddsutredningen och ingår i inspektionsgruppen som leds av Åke Roghe. besökt bombroteln i Malmö. Jag intervjuade Stefan Casspe som är ansvarig för bombverksamheten i Malmö. Jag fick under två dagar ta del av hur de arbetar och se vilken utrustning de använder. skickat ut 34 enkäter (se bilaga 1) till bombtekniker ute i landet. Jag skickade även enkäter (se bilaga 2) till ansvariga i Göteborg och Luleå. 6
8 Bombrotlarnas upptagningsområden Luleå Stockholm Göteborg Malmö 7
9 Resultat Intervju med Bengt Aspegren, Stockholm, som är ansvarig för bombverksamheten vid tekniska roteln i Stockholm Bengt Aspegren anser att bombjobben skall begränsas till färre befattningshavare som tjänstgör vid de fyra bombrotlarna. Om ekonomin tillåter kan ytterligare en bombrotel bildas i Sundsvall. Samtliga tekniker som tjänstgör på roteln på Kungsholmen är utbildade bombtekniker. Han anser att det bör bildas en renodlad grupp på ca 15 bombtekniker som har bombärenden som huvuduppgift. De bör ha ca 40 % av arbetstiden avsatt till denna verksamhet. I dagsläget övar de var 11:e vecka inför beredskapen. Bengt tycker att detta är för sällan för att de skall bli säkra på utrustningen samt få tillräcklig erfarenhet. Bombgruppen i Stockholm skulle enligt hans åsikt kunna klara av samtliga jobb i deras upptagningsområde hade de totalt 88 bombärenden varav 15 var utanför länet. Han tycker att det är omöjligt att ha bombtekniker på andra platser än på bombrotlarna. Ekonomin tillåter inte att de har fullständig utrustning. Bombteknikerna på dessa platser får inte tillräcklig vana då de har för få bombärenden och de har inte tillräckligt med utbildning för att klara av jobben. De skall endast biträda då bombrotlarna är i deras distrikt. Utbildning av bombtekniker sker numera i Eksjö. Denna utbildning inriktas bl a på handhavande av utrustning och omhändertagande av misstänkta bomber. Aspegren anser att denna utbildning är mer ändamålsenlig än den som fanns tidigare. Den förra utbildningen, som de flesta bombtekniker utanför bombrotlarna har gått, var mer inriktad på sprängteknik. Intervju med Anders Stjernfeldt, Utvecklings- och strategienheten (USE) RPS Enligt Anders är FAP under revidering och personal på USE och FAP-kansliet arbetar med detta. Han tycker att vissa formuleringar i FAP är luddiga och kan misstolkas. RPS avvaktar resultatet från den senaste inspektionen som gjorts på de fyra bombrotlarna. Han tror att Åke Roghe, Gävle, som är ansvarig för den inspektionen kommer med ett utlåtande sommaren Han uppgav vidare att RPS inte kan styra över länspolismästarna. RPS kan endast komma med råd och föreskrifter. 8
10 Anders personliga uppfattning när det gäller bombskyddsverksamheten är att: det bör finnas fyra bombrotlar i landet. det är bra om varje bombrotel bildar en grupp som specialiseras inom bombområdet. Dessa grupper skulle därigenom få en hög kompetens. de tekniker som har gått den gamla bombteknikerutbildningen inte skall utföra några bombärenden överhuvudtaget. De har inte fått någon vidareutbildning och RPS kommer inte heller att genomföra någon sådan utbildning framöver. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har huvudansvaret för utbildningarna. De kommer den närmaste framtiden att genomföra en bombteknikerkurs i Eksjö. RPS kommer då att styra upp uttaget av kursdeltagarna så att de endast kommer från de fyra bombrotlarna. RPS kommer att betala kursavgiften för deltagarna. Intervju med polismästare Åke Roghe, Gävle Inspektionen som Åke ansvarade för var inriktad på bombskyddsverksamhet, bombhundar och tillgänglighet av utrustning m m på bombrotlarna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå. Inspektionsgruppen granskade dessa enheters utrustning och utbildning samt samarbetet med sökgruppen (bombhundarna). Bombrotlarna har bra utrustning och sköter den exemplariskt. Stockholms utrustning börjar dock bli sliten och behöver bytas ut. Bombteknikernas kompetens på dessa orter är god. Bombrotlarna bör dock organisera utbildningen i fastare former och införa utbildningsdagar varje månad. Det bör tas fram en metod för att kvalitetssäkra utbildningen. Malmö ligger långt framme när det gäller samverkan mellan bombteknikerna och sökgruppen. Bombverksamheten bör centraliseras. Ansvaret bör ligga under Säkerhetspolisens bombdatacenter eller Rikskriminalpolisen. Därigenom skulle en samordning av utbildning, övningar, beredskap och semestrar kunna genomföras. Bombteknikerna skulle få en rikstäckande kompetens. Det bör finnas bombverksamhet endast på tre platser i landet. Förslag är Stockholm, Malmö samt Arlanda. Åke tror att Stockholm och Malmö klarar av samtliga bombärenden i landet om de tillförs resurser. På Arlanda måste det finnas en bombgrupp eftersom det är en stor europeisk flygplats. 9
11 De bombtekniker som tjänstgör utanför de idag fyra bombrotlarna skall inte utföra några arbeten där misstänkta bomber finns med i bilden. De har inte full utrustning eller kompetens för detta. Intervju med Stefan Casspe som är en av de ansvariga för bombverksamheten vid tekniska roteln i Malmö. Stefan Casspe anser att bombskyddsverksamheten vid Tekniska roteln i Malmö fungerar mycket bra. Det är nio av de anställda kriminalteknikerna på roteln som har gått bombteknikerutbildningen. Casspe anser att bombteknikerna har stor erfarenhet och bred kompetens. Under år 1999 hade de ca nittio ärenden med misstänkta bomber i Skåne län och ytterligare tre i upptagningsområdet. Casspe tycker att varje bombtekniker får en hög kompetens eftersom de har så många bombärenden varje år. Bombteknikerna på Tekniska roteln i Malmö har under jan mars 2000 övat två dagar med bombdräkt och röntgen. De har i dagsläget ingen schemalagd utbildning men kommer inom en snar framtid att lägga in en övningsdag varje månad i schemat. Stefan Casspe har gått en fem veckors IIED - Terroristutbildning i Danmark. Han tycker att alla bombtekniker skulle gå den utbildningen och enligt honom erbjuder de ansvariga i Danmark en gratis plats till Svenska polisen vid varje utbildningstillfälle. I Skåne län finns ytterligare fem bombtekniker med den gamla utbildningen. De genomför endast sök vid bombhot. I övrigt kallar de på bombtekniker från Malmö. Casspe anser att bombroteln i Malmö skulle klara av att ta samtliga ärenden i deras upptagningsområde. Han tycker att det skall finnas fyra bombrotlar i landet. Det är inte bra som det är i dag med bombtekniker på varje teknisk rotel. Han tror att de bombtekniker som tjänstgör utanför bombrotlarna har god erfarenhet men deras utrustning är för dålig. Utan full utrustning kan de inte utföra bombarbeten på ett säkert sätt. Skyddsutrustningen är en färskvara. En skyddsdräkt som är tio år har inte samma skydd som en ny dräkt eftersom materialet åldras. Casspe tycker att bombskyddsverksamheten skall styras centralt. Detta för att få en enhetlig kompetens och utrustning. Vidare efterlyser han seminarium och mer information för att bombteknikerna ska kunna ta del av varandras erfarenheter. 10
12 Enkätsvar från bombtekniker som inte tjänstgör vid bombrotlarna (Av 34 utskickade enkäter fick jag 31 svar) Fråga 1. Hur länge har du arbetat vid tekniska roteln? År på teknisk rotel: Antal: Fråga 2. Vilket år gick du utbildningen till bombtekniker? Utbildningsår till bombtekniker Antal: Fråga 3. Har du fått någon fortbildning som bombtekniker? Tjugotre har inte fått någon fortbildning efter utförd bombteknikerkurs. Sex har gått fortbildningskurs, den senaste En har gått instruktörskurs En har gått en privat utbildning i explosivämneslära. Fråga 4. Har du någon ytterligare utbildning/kurs som rör ditt arbete som bombtekniker? Tjugosex har inte någon ytterligare utbildning. Två har militär sprängutbildning. En har gått en sökkurs för farliga föremål. En har gått repetitionskurs för bombtekniker. En har gått instruktörskurs för bombtekniker 11
13 Fråga 5. Anser du att du har tillräcklig utbildning för att klara av ditt jobb som bombtekniker? Arton anser att de inte har tillräcklig utbildning för att klara av sitt arbete som bombtekniker och fem är tveksamma Åtta anser att de har tillräcklig utbildning. Fråga 6. Om du anser att du inte fått tillräcklig utbildning, vad anser du då att du behöver för vidareutbildning? Tjugotvå anser att de behöver fortbildning. En anser att han är för gammal och att yngre skall ta över. Två anser att deras utbildning är föråldrad och att de behöver en helt ny utbildning. Tre tycker att bombrotlarna skall ta över helt. Tre anser att de har tillräcklig utbildning. Fråga 7. Vilken utrustning och skyddsutrustning har ni vid din rotel? Femton har ingen skyddsutrustning, av dessa har två ingen ytterligare utrustning. Övriga har skjutstol, gevär, spränglåda samt linor och krokar. Två har även bombväska. Sexton har bombdräkt. Dessa tjänstgör i sex län. Av dessa har: nio bombvagn samt tidigare uppräknad utrustning. Dessa tjänstgör i tre län. två har bombväska och skjutstol med gevär. fem har bombvagn och robot samt tidigare uppräknad utrustning. 12
14 Fråga 8. Anser du att denna utrustning räcker eller behövs ytterligare utrustning för att genomföra de olika jobben säkrare? Tjugotre svarade att de inte har tillräcklig utrustning. Sex svarade ja, för de arbeten vi utför. En svarade ja, med nuvarande frekvens av bomber. En svarade bomber är alltid livsfarliga. Ingen utrustning kan eliminera riskerna. Det viktigaste är god kännedom om utrustningen och ett gott omdöme. Fråga 9. Hur många ärenden med misstänkta bomber har ni haft under 1998 och 1999? Fyra har inte haft några ärenden. Tio har haft 1 4 ärenden. Tretton har haft 5 10 ärenden. Av de som haft 10 tjänstgör tre i samma län. Två har haft 13 ärenden. De tjänstgör i samma län. Fyra har haft 15 ärenden. De tjänstgör i samma län. Två har haft 21 ärenden. De tjänstgör i samma län. Fråga 10. Vid hur många tillfällen av dessa ärenden har närmaste bombrotel (Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå) tillkallats? Sju kallade på bombroteln vid samtliga ärenden. En vid de flesta tillfällena. Fyra har inte kallat på bombroteln pga att de inte hade några bombärenden. Nio vid 1 3 tillfällen. Tio kallade inte vid något tillfälle på bombrotlarna. 13
15 Fråga 11. Vilka arbeten där sprängämnen finns med i bilden utför ni själva? Tre utför inga arbeten med sprängämnen. Tretton tar hand om sprängämnen och ammunition. Sex tar hand om brevbomber och lättåtkomliga misstänkta bomber. Två tar hand om sprängmedel och brevbomber. En bedömer från fall till fall. Sex som tjänstgör i två län, utför alla arbeten själva. Deras egna kommentarer. Det bör komma direktiv från ansvariga vad vi skall göra och när personal från bombrotlarna skall tillkallas. En specialgrupp bör bildas som är helikopterburen och förlagd till Stockholm eller bör bombverksamheten överföras till försvaret och placeras i Eksjö. Vi är två bombtekniker i vårt län. Vi börjar bli till åren och inga nya bombtekniker utbildas. När vi går i pension måste bombroteln från Stockholm tillkallas. Vi har ca tio bombärenden/ år. Stockholm kan väl knappast åka hit på varje misstänkt fall. 14
16 Enkätsvar från Luleå (svar har lämnats av ansvarig för bombverksamheten) Det finns fyra bombtekniker på tekniska roteln och tre i polisområde Luleå/Boden. Av dessa har fyra gått bombteknikerkursen i Eksjö. De har lokala övningar var 14:e dag och anser att de har tillräcklig utbildning och kompetens för att klara av de olika uppdragen. För att det skall bli ännu bättre efterlyser de en regelbunden fortbildning samt mer tid för lokal träning. Under hade de sjutton bombärenden i länet och tre i det egna upptagningsområdet. De tycker att det är bra med fyra bombrotlar i landet och de skulle klara av att ta alla bombärenden i upptagningsområdet. Enkätsvar från Göteborg (svar har lämnats av ansvarig för bombverksamheten) Vid Tekniska enheten i Göteborg finns det tjugofem bombtekniker. Av dem har tio gått utbildningen i Eksjö. De övriga har den gamla utbildningen och har inte fått någon fortbildning. Vidareutbildning anordnas internt varje halvår och övningar hålls var 8:e vecka inför beredskap. De anser att samtliga har tillräcklig utbildning och erfarenhet att utföra sitt jobb som bombtekniker. Det finns inga bombtekniker på andra distrikt i Västra Götaland. De har ca 30 bombuppdrag varje år. I upptagningsområdet har de ytterligare ca 5 ärenden varje år. De anser att de har resurser att klara samtliga bombärenden i sitt upptagningsområde. Det är bra som det är i dag med fyra bombrotlar i landet, men det borde inte vara länsgränsen som är avgörande för vilken som skall utföra jobben. Det borde utgå från en cirkellinje från insatsorten så att väntetiden inte blir för stor. Verksamheten är mycket farlig och kräver hög kompetens och återkommande utbildning. Detta kan inte uppnås om man inte har en viss frekvens på uppdragen. Ansvaret kan därför inte läggas ut på fler enheter. 15
17 Analys och diskussion Enkäten som skickades till de tekniska rotlarna i landet visar att bombteknikerna har tjänstgjort många år som kriminaltekniker och har arbetat som bombtekniker under flera år. De flesta har dock inte fått någon vidareutbildning som bombtekniker och ingen har fått någon vidareutbildning de senaste nio åren. Ungefär hälften av bombteknikerna har ingen skyddsutrustning. I Gävle har vi endast en brevbombsväska, hagelvapen, skjutstol och spränglåda. Med den minimala utrustningen kan inte vår bombtekniker utföra några ärenden med misstänkta bomber på ett säkert sätt. Om vi jämför Gävles utrustning med bombrotlarnas, t ex Malmös där de bl a har moderna bombdräkter, röntgen, robotar, distruptrar, manipulatorarmar och bombvagn så konstaterar jag att bombrotlarna har den utrustning som krävs för att utföra bombjobben på ett säkert sätt. Bombrotlarna har även ett stort antal bombärenden varje år så de får stor vana och erfarenhet av sådana jobb. Jag anser att RPS och länspolismästarna måste ta sitt ansvar när det gäller bombskyddsverksamheten. De bör komma med klara direktiv i frågan om vilka som skall utföra bombärenden. De bombtekniker som inte tjänstgör vid en bombrotel skall få kontinuerlig utbildning och information samt tilldelas skyddsutrustning och övrig utrustning för att kunna utföra jobben på ett säkert sätt. Om detta inte är möjligt p g a den kostnad det innebär bör dessa bombtekniker inte utföra några arbeten där misstänkta bomber finns med i bilden. Bombskyddsverksamheten bör då koncentreras till bombrotlarna. Jag tycker även att FAP behöver ses över. Under punkt 1 Allmänt står det bl a Att om det inte med säkerhet kan avgöras om ett föremål är ofarligt får det omhändertas, undersökas eller oskadliggöras endast av den som har särskild utbildning (i regel sprängtekniker). Denna text kan misstolkas. Vissa har tolkat särskild utbildning som att den utbildning man får under den kriminaltekniska grundutbildningen räknas. Jag själv tycker att det vi fick under vår grundutbildning var mer en information så att vi skulle få en kännedom om sprängmedel och riskerna med olika misstänkta bomber. 16
18 Källförteckning Muntliga källor Aspegren, Bengt, kriminaltekniker vid tekniska roteln i Stockholm ( ) Stjernfeldt, Anders, kommissarie, USE, RPS ( ) Roghe, Åke, polismästare, Polismyndigheten Gävleborg ( ) Casspe, Stefan, kriminaltekniker vid tekniska roteln i Malmö ( ) Skriftliga källor FAP (se bilaga 3) 17
19 Enkätfrågor till bombtekniker som ej tillhör bombrotlarna: BILAGA 1 1. Hur länge har du arbetat vid tekniska roteln? 2. Vilket år gick du utbildningen till bombtekniker? 3. Har du fått någon fortbildning som bombtekniker? 4. Har du någon ytterligare utbildning/kurs som rör ditt arbete som bombtekniker? 5. Anser du att du har tillräcklig utbildning för att klara av ditt jobb som bombtekniker? 6. Om du anser att du inte fått tillräcklig utbildning, vad anser du då att du behöver för vidareutbildning? 7. Vilken utrustning och skyddsutrustning har ni vid din rotel? 8. Anser du att denna utrustning räcker eller behövs ytterligare utrustning för att genomföra de olika jobben säkrare? 9. Hur många ärenden med misstänkta bomber har ni haft under 1998 och 1999? 10. Vid hur många tillfällen av dessa ärenden har närmaste bombrotel (Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå) tillkallats? 11. Vilka arbeten där sprängämnen finns med i bilden utför ni själva? 18
20 Enkätfrågor till Tekniska rotlarna i Göteborg och Luleå: BILAGA 2 1. Hur många bombtekniker har ni på er enhet/rotel? 2. Har samtliga den nya bombteknikerutbildningen från Eksjö? 3. Om inte, har de övriga genomgått någon fortbildning? 4. Hur ofta har ni övningar och vidareutbildningar? 5. Anser du att samtliga bombtekniker på er rotel har tillräckligt med utbildning och erfarenhet för att klara av sitt jobb som bombtekniker? 6. Om inte, hur skulle du vilja ändra på detta? 7. Finns det bombtekniker på andra distrikt i ert län? 8. Om så är fallet, har de den nya utbildningen och har ni något samarbete med dem? 9. Hur många bombärenden hade ni under 1998 och 1999 i ert län? 10. Vid hur många tillfällen under 1998 och 1999 fick ni biträda polisdistrikt utanför ert län? 11. Anser du att ni har tillräckliga resurser för att kunna ta alla bombärenden även utanför ert län? 12. Tycker du att det är bra som det är i dag med fyra bombrotlar i landet och bombtekniker på varje teknisk rotel? 13. Om inte. Har du några idéer om hur det skulle bli bättre? 19
21 FAP-artikel BILAGA RPS AR om polisens befattning med misstänkt farliga föremål. Gäller fr.o.m Efter samråd med Sprängämnesinspektionen meddelar Rikspolisstyrelsen följande allmänna råd. 1 Allmänt Till polisens uppgifter hör enligt 2 polislagen (1984:387) bl.a. att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådan har inträffat. Härav följer att polisen har skyldighet att omhänderta, undersöka och oskadliggöra anträffade föremål som misstänks innehålla explosivt eller annat livsfarligt ämne. Undantagen är militär explosiv vara som - om inte fara i dröjsmål föreligger - normalt skall omhändertas av militär personal. De angivna åtgärderna är riskfyllda. Det är därför viktigt inte minst från arbetarskyddssynpunkt - att skydds- och säkerhetsaspekterna ägnas stor uppmärksamhet vid planläggning och genomförande av dessa åtgärder. Kan det inte med säkerhet avgöras, att anträffat föremål är ofarligt att hantera får det omhändertas, undersökas och oskadliggöras endast av den som har särskild utbildning för sådana arbetsuppgifter (i regel sprängtekniker, se nedan punkt 2). (min understrykning) 2 Definitioner Farligt föremål: Föremål som misstänks innehålla explosivämne eller annat livsfarligt ämne. Explosiv vara: Konventionellt sprängämne (t.ex. sprängdeg och dynamex), krut, ammunition, tändmedel och pyroteknisk vara samt okonventionellt sprängämne, t.ex. olika kemiska blandningar med konventionella sprängämnens egenskaper. 20
22 Tändmedel: Anordning för initiering av sprängämnen t.ex. sprängkapsel (sprängpatron) och detonerande stubin. Sprängladdning: Explosiv vara som är apterad för sprängning. Militär explosiv vara: Föremål för militärt bruk som innehåller explosivt ämne och som är avsett för skadeverkan, sprängning, markering, signalering, nödutlösning eller övning. Annat livsfarligt ämne: Ämne som med hänsyn till sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan befaras vålla omedelbar svår kroppsskada om det plötsligt kommer löst. Sprängtekniker: a) Polisman som har erhållit utbildning om åtgärder vid sabotage och bombhot (kurs 3490/3491 i Rikspolisstyrelsens utbildningskatalog) och som har erforderlig kompetens. (min understrykning) b) Militär eller civil facksakkunnig person, såsom ammunitionsröjare och sprängämnestekniker. Riskområde: Det område inom vilket risk för personskada föreligger. 3 Civila explosiva varor och misstänkt farliga föremål 3.1 Allmänna riktlinjer Explosiv vara I handeln förekommande explosiva varor är hanterings- och transportsäkra men skall handhas med försiktighet. Sprängämnen och tändmedel skall förvaras och transport- 21
23 eras i skilda transportutrymmen så att de inte kan komma i beröring med varandra. Godkända explosiva varor finns förtecknade i SÄI FS 1985:3. Närmare bestämmelser om hantering av explosiva varor finns i förordningen (1949:341) om explosiva varor jämte tillämpningsföreskrifter och vad avser transport i lagen (1982:823) och förordningen (1982:923) om transport av farligt gods jämte Sjöfartsverkets kungörelse SJÖ FS 1985:8-LFG 2/1985 (ADR) och SJÖ FS 1985:12-LFG 3/1985 (ADR-S) samt Statens Räddningsverks föreskrifter (SRV 1986:9) om ändringar i kungörelsen Sprängladdningar och andra farliga föremål Sprängladdningar och andra föremål som misstänks innehålla hanteringsfarligt explosivt eller annat livsfarligt ämne får omhändertas och oskadliggöras endast av sprängtekniker. (min understrykning) 3.2 Hantering av fynd Riskbedömning Anträffas i eller angivna föremål skall en bedömning göras beträffande bl.a de risker som är förenade med fyndet. Bedömningen bör göras av lägst vakthavande eller yttre befäl. Är det tveksamt vilka åtgärder som med hänsyn till säkerheten kan vidtas bör samråd ske med sprängtekniker Förstahandsåtgärder Meddelanden från allmänheten om fynd är ofta ofullständiga och det kan vara svårt att omedelbart bestämma fyndets art. Iakttagelser på platsen kan ge underlag för en säkrare bedömning och beslut om hur föremålet i fortsättningen skall hanteras. Som en förstahandsåtgärd kan det därför bli nödvändigt att annan polisman än sprängtekniker beordras till fyndplatsen för att inhämta kompletterande uppgifter. Sådan personal skall därvid klart och entydigt instrueras att inte ta närmare befattning med (vidröra) föremålet såvida inte detta konstateras vara helt riskfritt. Åtgärderna skall intill dess inskränkas till okulärbesiktning av föremålet, rekognosering av riskområdet samt åtgärder för att skydda fyndplatsen genom eventuella avspärrnings- och utrymningsåtgärder. 22
24 Är det genom anmälan eller observationer på platsen uppenbart att det föreligger risk för personskada bör - om det behövs för att avvärja faran - fyndet bevakas och riskområdet omedelbart avspärras och utrymmas. Ingen bör tillåtas att i onödan uppehålla sig inom området Särskilda åtgärder Riskområdets utsträckning fastställs om möjligt i samråd med sprängtekniker. Sprängtekniker har att bedöma eventuella skadeverkningar och föreslå tekniska anordningar för skydd av den närmaste omgivningen. Han har vidare att bedöma om föremålet kan flyttas till en mera riskfri plats och oskadliggöras. Det åligger sprängtekniker som är polisman att ombesörja transport till sådan plats och att oskadliggöra föremålet. 4 Militär explosiv vara 4.1 Ansvarsförhållanden Anträffade blindgångare och andra militära ammunitionseffekter skall omhändertas, transporteras och oskadliggöras genom militär myndighets försorg, om det inte är uppenbart att föremålen är helt riskfria om de behandlas normalt. Försvarets materielverk har utfärdat instruktion för ammunitionsröjning i fred (AMRÖJI FRED). Denna innehåller föreskrifter för försvarsmakten om åtgärder som skall vidtas vid tillvaratagande och oskadliggörande av militär blindgången ammunition m.m. samt militära sprängämnen och tändmedel. 4.2 Fyndbeskrivning Explosiva varor Polisen får tillvarata militära sprängämnen och tändmedel. Dessa skall emellertid förvaras och transporteras åtskilda från varandra och handhas med försiktighet (jfr p 3.1.1). 23
25 4.2.2 Finkalibrig ammunition Svensk ammunition med en kaliber som understiger 20 mm bör polisman alltid kunna omhänderta. Viss ammunition kan innehålla en spräng- eller brandsats men den är helt hanterings- och transportsäker vid normalt handhavande Annan farlig materiel Annan ammunition jämte föremål som kan misstänkas innehålla sprängämnen såsom handgranater och tändrör samt annan farlig materiel bevakas på fyndplatsen och får inte vidröras. Föremålen skall omhändertas av militär personal. 4.3 Åtgärder Underrättelse till militär myndighet Närmaste militära förband eller stab underrättas om anträffad ammunitionseffekt. Underrättelse bör innehålla följande: - Anmälarens/upphittarens namn, adress, telefonnummer och anträffbarhet - Noggrann angivning och beskrivning av fyndplats - Beskrivning av materielen (storlek, form, färg, märkning etc.)observera att fynd enligt p inte får vidröras - Uppgift om vidtagna åtgärder (avspärrningar, bevakning etc.) Åtgärd på fyndplats Bedömer ansvarigt polisbefäl att risk för personskada föreligger bör - i avvaktan på att militär personal infinner sig för att omhänderta anträffat föremål riskområde fastställas - om möjligt i samråd med sprängtekniker - samt området avspärras och utrymmas. 24
26 5 Övrigt 5.1 Risk för oavsiktlig tändning Signal från kommunikationsradio och radioanläggning kan under vissa förhållanden tända elektriska tändmedel. Radio- eller radaranläggning bör därför inte vara påslagen inom 500 meter från sådant föremål. Det bör observeras, att även spänningsfält vid kraftledning kan tända elektriska tändmedel. 5.2 Lokala bestämmelser Polisens befattning med misstänkt farliga föremål bör närmare regleras i lokal tjänsteföreskrift som bl.a. bör innehålla delegation av beslutanderätt och uppgift om skyddsplats för desaptering, förvaring och oskadliggörande. Om behov bedöms föreligga bör en mer detaljerad åtgärdskalender utarbetas. Berörd personal bör fortlöpande erhålla information och utbildning i här aktuella frågor. Överenskommelse bör träffas med chef för militärt förband eller stab om rutiner för tillkallande av militär personal och om förfarande med omhändertagen ammunition. (Polisbyrå I, ordningspolissektionen) 25
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens åtgärder med misstänkt farligt föremål; beslutade
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.
Läs mer579-3 RPS F och AR om utbildning och utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt; RPS FS 1991:5
FAP-artikel 579-3 579-3 RPS F och AR om utbildning och utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt; RPS FS 1991:5 FAP 579-3 För bilder som refereras till i texten, hänvisas till originaldokumentet.
Läs merStockholm i november 2014. Förslag till reviderade stadgar för Juseks polissektion. Anmärkningar
Stockholm i november 2014 Förslag till reviderade stadgar för Juseks polissektion Anmärkningar 1. Nedanstående revidering av stadgar föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. 2. Gällande lydelse har bifogats
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om CBRNE; beslutade den 20 april 2009. FAP 200-1 Utkom från
Läs mer- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i
Läs merAtt arrangera en Rallytävling
Att arrangera en Rallytävling Befattningsbeskrivning för: Vägvakt Bef.: 12 Utgåva: September 2005 Denna Befattningsbeskrivning är ett utdrag ur Utbildningskompendiet Att arrangera en Rallytävling det kompletta
Läs merKriminalteknisk grundkurs i Norden
Kriminalteknisk grundkurs i Norden Hur lika är utbildningarna? Marit Norström Friberg Polismyndigheten i Stockholms län Fältgrupp City Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2007-2008 vid Statens
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-03-21 Dnr 153-2012 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Rikskriminalpolisen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Läs merSammanställning: enkät om livsmedelsbrott
1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merPraktik i staten 2016-2018 FAQ
Praktik i staten 2016-2018 FAQ Denna FAQ är ett levande dokument som återfinns i samma utformning på Statskontoret, Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingens respektive hemsidor. Dessa tre myndigheter
Läs merInspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1997-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde
Läs merEgenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare
Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen Egenkontroll - ditt ansvar som verksamhetsutövare Som företagare är det ditt ansvar att veta hur din verksamhet påverkar omgivningen. Detsamma gäller även
Läs merHANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING
HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING Inledning I enlighet med SVEMO:s och SBF:s handlingsplaner för miljöarbetet skall samtliga anläggningar vara certifierade. Detta
Läs merINFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merProjekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.
Projekt Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Margareta Söderstedt Margareta Jonsson 2 Sammanfattning Dagens livsmedelslagstiftning
Läs merFlyttning av fordon. Camilla Wågemark Polisintendent Polismyndigheten i Örebro län. www.polisen.se
Flyttning av fordon Camilla Wågemark Polisintendent Polismyndigheten i Örebro län www.polisen.se Sidan 2 av 11 Innehållsförteckning 1 Författningshänvisning m.m...3 2 Inledning...3 3 Definitioner...3 3.1
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING
SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merPolicy för behandling av personuppgifter vid uthyrning av bostäder
Policy för behandling av personuppgifter vid uthyrning av bostäder (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) 1. En gemensam god sed I ett bostadsföretags uthyrningsverksamhet förekommer i olika
Läs merGemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik
Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är
Läs merINFOBLADET. Journalister fick lära mer om 112-myndigheterna
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merStandard, handlggare
Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merRadioskugga. En rapport om Polisens nya radiokommunikationssystem RAKEL
Radioskugga En rapport om Polisens nya radiokommunikationssystem RAKEL Polisens radiokommunikationen en trygghetsfråga Larm som inte går fram, dålig hörbarhet och för lite fortbildning i det nya systemet.
Läs merVarför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?
Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merIntroduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek
Sid 1 (9) Innehåll Introduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek... 1 Inför ditt platsbesök på öppenvårdsapotek... 2 När ska jag göra platsbesök?... 2 Hur hittar jag ett apotek som kan
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merServicemätning via telefon och e-post
RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post KARLSTAD Januari 2013 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se
Läs merMODERN TEKNIK FÖR FINGERAVTRYCKSUPPTAGNING
1 MODERN TEKNIK FÖR FINGERAVTRYCKSUPPTAGNING EN STUDIE AV MIGRATIONSVERKETS FINGERAVTRYCKSSYSTEM Kriminalteknisk grundutbildning, kurs 2001-2002 Statens Kriminaltekniska Laboratorium Specialarbete Handledare:
Läs merArbete på elektrisk materiel
2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...
Läs merYttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)
Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet
Läs merPRAO Årskurs 9 Björnekullaskolan, Åstorp Höstterminen 2011
PRAO Årskurs 9 Björnekullaskolan, Åstorp Höstterminen 2011 Klass vecka datum 9:3 39 26 sept 30 sept 9:2a, 9:2b 40 3 okt 7okt 9:4, 9:1 41 10 okt 14 okt REGLER FÖR PRAO Du kan se på föregående sida när din
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen
Läs merExplosiva restprodukter och avfall
Explosiva restprodukter och avfall... 1 Vad är explosiva restprodukter och avfall?... 1 Några exempel... 1 Vems är ansvaret?... 2 Explosiva restprodukter på återvinningscentraler?... 3 Explosiva restprodukter
Läs merPolisen i Örebro län ska öka synligheten och kontakten med allmänheten
Länspolisnytt Nr 1 Vecka 2 2009-01-08 Hårt arbete ger resultat Ny statistik från Vägverket visar en positiv utveckling de senaste åren. Det handlar bl.a. om alkoholpåverkade förare men också om andelen
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merBilaga 1 Checklista för förberedelser
Bilaga 1 Checklista för förberedelser Har valberedningen fått ta del av verksamhetens: JA NEJ Värderingar Vad styrelsen vill uppnå under mandatperioden; affärsidé, visioner och mål Hur styrelsen förväntas
Läs merLathund Webbanmälan. till vidareutbildningar 2012-02-10
Lathund Webbanmälan till vidareutbildningar 2012-02-10 1 OBS! För att denna instruktion ska fungera måste du ha skaffat dig en inloggning på MSB:s hemsida och har meddelat utbildning@msb.se den registrerade
Läs merHjo kommuns medborgare ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information om kommunens verksamheter
Kommunstyrelsens och byggnadsnämndens kompletterande mål för 2015 2(17) 3(17) Inledning Enligt Hjo kommuns målmodell ska kommunfullmäktige i budgetdokumentet besluta om ett antal kommunövergripande, prioriterade
Läs merSTADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
Läs merRegistrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet
PM 2009: RI (Dnr 001-1057/2009) Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merServicemätning via telefon och e-post
RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ESKILSTUNA Januari 2014 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL info@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merMat och måltider för äldre
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH PLANERING Mat och måltider för äldre Enkätundersökning våren 2010 Stockholms stads vård- och omsorgsboenden Oktober 2010 Sammanfattning För att kartlägga
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merLöner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning 2016-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs mersommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba
sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Innehållsförteckning Välkommen... 1 Innan ditt sommarjobb... 2 Under ditt sommarjobb... 3 Första arbetsdagen... 3 Arbetsuppgifter... 3 Rutiner...
Läs merInformationsmöten med Polismyndighetens ledningsgrupp
Länspolisnytt Nr 26 Vecka 37 2007-09-14 Ledningsinformation :: Informationsmöten med Polismyndighetens ledningsgrupp Ledningsgruppen kommer att besöka närpolisområden, rotlar och enheter. Avsikten är att
Läs merMilitären glömde knallskott Slarvet kostade en nioåring ena handen!
GT 1981-11-28 GP 1981-11-28 Militären glömde knallskott Slarvet kostade en nioåring ena handen! Av Jan Bertoft GÖTEBORG (GT) Det livsfarliga knallskottet hade på något sätt kommit bort från militärområdet.
Läs merYttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merVälkommen till din loggbok!
Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan
Läs merSkall jag stanna eller ska jag gå? D
Skall jag stanna eller ska jag gå? D et är först när vi går ihop och vi blir många och starka som vi kan förändra våra villkor på arbetsplatsen. I över 100 år har facket vart med och påverkat arbetarnas
Läs merElev och Föräldrainformation inför prao, praktisk arbetslivs orientering.
Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning Elev och Föräldrainformation inför prao, praktisk arbetslivs orientering. På söker eleverna själva PRAO-platser. Vi tycker det är en bra träning inför senare kontakter
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merKonkurrensverkets författningssamling
Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat
Läs merDomarassistenten.com. - en introduktion för domare
Domarassistenten.com - en introduktion för domare Innehåll 1. Introduktion 2. Vad förväntas av mig 3. Inloggningsuppgifter 4. Menyn 5. Återbudsmatcher 6. Mina matcher 7. Hur fungerar matchtillsättningen?
Läs merDen flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg
Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg Erik Palmqvist Ålands polismyndighet Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2007-2008 vid Statens kriminaltekniska
Läs merServicemätning via telefon och e-post
RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post SALA Januari 2015 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL info@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se
Läs merStrålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)
SFS 1988:220 Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Syftet med denna lag
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merInstitutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier
Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling ISSN 0347-2612 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Transport Utkom från trycket den 11 juni 2012 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transportverksamheten
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merAntalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol
MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER
Läs merStrålskyddslag (1988:220)
1 of 5 27/09/2010 12:56 SFS 1988:220 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1988-05-19 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:889 Strålskyddslag
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merPOLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot indirekt nivå
POLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot indirekt nivå Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället... Framöver kommer Polisens
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merPolismyndigheternas svar på enkät om nöjesfyrverkerier 2004
Polismyndigheternas svar på enkät om nöjesfyrverkerier 24 En redovisning Dossié/Diarienr. 159-5518-24, 25-7-7 Räddningsverkets kontaktperson: Sven Eric Berg, Tillsynsavdelningen, Telefon 54-13 5 83 Innehållsförteckning
Läs merVanliga frågor och svar till dig som vårdnadshavare
Vanliga frågor och svar till dig som vårdnadshavare Ansökan och turordning till förskola, familjedaghem och fritidshem När kan jag göra en ansökan till förskola eller familjedaghem för mitt barn? Du kan
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merEtiska Regler för klientarbete
Etiska Regler för klientarbete HumaNovas Etiska Regler HumaNova Utbildning AB 1 Våra Etiska Regler HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet, ett respektfullt
Läs merLÖNEAVTAL 2010-2012. Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer...
Läs merAnsökan om handel med fyrverkerier. 1.Sökande. Faktureringsuppgifter om andra än ovan. Plats där försäljningen sker
Plats för inkommandestämpel Ifylld blankett skickas till:,, Datum: 1.Sökande Verksamhetens namn (för fysisk person ange fullständigt namn) Ansökan om handel med fyrverkerier tillstånd till förvärv och
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs mervårt arbete med brukarna
vårt arbete med brukarna A1 Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria som ska flyttas från sängen till rullstolen med hjälp av en taklyft. Men Maria vill absolut inte bli flyttad så,
Läs mer