Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet ( )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25)"

Transkript

1 REMISSYNPUNKTER Energimyndigheten Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet ( ) 0. Sammanfattning Vi noterar att Energimyndighetens rapport väl beskriver läget för torven men saknar en beskrivning och analys av de grundläggande motiven för att torv fördes till elcertifikatssystemet och vilka konsekvenserna blir om torven fasas ut ur detta system. Vidare saknas de överväganden som framkom från EU-kommissionen om varför man godkände att torven skulle infogas i elcertifikatssystemet. Ingenting nämns heller i utredningen om regeringens och riksdagens ställningstagande till torvens roll i ett hållbart energisystem som återfinns i riksdagens energipolitiska beslut. Slutligen går det inte att utläsa de grundläggande motiven och bakgrunden till regeringens föreskrifter om denna utredning i regleringsbrevet. Dessa frågor borde infogas i rapporten för att få en mer allsidig bild och analys av konsekvenserna av förslagen. Vi ser sammanfattningsvis att torven har en mycket viktig roll att spela som ett komplement till trädbränslen i ett hållbart energisystem i linje med regeringens och riksdagens energipolitiska beslut. Ett av skälen till att torven infogades i elcertifikats-systemet var att riksdagen önskade undvika att torv skulle konkurreras ut av kol i kraftvärmesystemet. Den studie som genomförts av Anna-Karin Hjalmarsson Miljökraft i Sverige AB som bifogas som bilaga 2 visar att torv och även trädbränslen har svårt att ekonomiskt konkurrera med kol för elproduktion. Det kan i sammanhanget nämnas att användningen av kol i kraftvärmeverken enligt SCB:s energistatistik ökade med 46% första halvåret i år jämfört med första halvåret 2012,. Regeringen avskaffade koldioxidskatten helt för kraftvärme den 1 januari Till nyår kommer man även att sänka koldioxidskatten vid värmeproduktion. Den utveckling som riksdagen ville förebygga genom att föra torv till elcertifikatssystemet förefaller nu vara på väg att ske, dvs. risken för en ersättning av torv med kol vid elproduktion (pressmeddelande SVEBIO ). 1. Bakgrund Vi har noterat att utredningen på ett bristfälligt sätt har referat tidigare förarbeten till beslut av bl.a. statsmakterna som berör torv kopplat till i första hand elcertifikat och vi vill komplettera med följande underlag. En mer fyllig beskrivning återfinns i bilaga 1. Enligt Torvutredningen (SOU 2002:100 s. 42) bör principen vara att inte försämra den konkurrenskraft som energitorven har i förhållande till alternativa bränslen, i första hand olja och kol, för el och värmeproduktion oftast i kraftvärmeverk. Motivet är att utnyttja torvens

2 förbränningstekniska fördelar, främst vid sameldningen med trädbränslen. Vid förändringar som påverkar de ekonomiska förutsättningarna olika för trädbränslen och energitorv bör den likvärdiga rollen som inhemska och varaktiga energikällor beaktas. Riksdagen gav år 2003 (2002/03:NU6) regeringen tillkänna att torv bör berättiga till el-certifikat. Skälen för denna slutsats är miljömässiga. Om torv inte blir ertifikatberättigande kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att konkurreras ut av kol. Effekten av en ökad kolanvändning blir ökade miljöstörande utsläpp. Enligt utskottets bedömning föreligger ingen risk för att torv skall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom torv inte utgör något alternativ till biobränslen. Alternativet till torv är som nämnts ökad kolanvändning. EU-kommissionen godkände förslaget (statligt stöd nr. N 294/2003 Sverige) att föra torv till elcertifikatssystemet och noterade i sitt yttrande till den svenska regeringen att torv ofta används i kombination med andra bränslen, exempelvis trä. Enligt EU-kommissionen minskar exempelvis de tekniska förbränningsproblemen (slaggning, sintring, korrosion osv.) som uppstår vid energiproduktion med träbränsle. Användning av torv i kraftvärmeverk främjar således användningen av träbränslen, som anses mindre skadliga för miljön. Slutligen noterar kommissionen att man i stora svenska kraftvärmeverk där torv används för energiproduktion kan uppnå besparingar av primärenergi om 21-30%. Regeringen föreslog i prop. 2003/04:42 om el-certifikat (s. 11) att torv av miljöskäl borde omfattas av el-certifikat. Regeringen fann samtidigt att det finns starka skäl som talar för att torven inte bör likställas med och därmed inordnas under begreppet förnybar energikälla, såsom det avgränsats i lagen om el-certifikat. Näringsutskottets betänkande indikerar enligt regeringen dessutom att avsikten inte varit att klassificeringsmässigt likställa torv med biobränslen. Samtidigt ställer sig regeringen bakom Torvutredningens konstaterande att det sker en kontinuerlig och långsam nybildning av torv. Regeringen bedömde att av rent lagtekniska skäl accepteras begreppet förnybar el även för sådan el som producerats med av torv. I regeringens energipolitiska proposition från år 2009 (prop. 2008/09:163) slog regeringen fast att torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen anser att den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv, i begränsad omfattning som ett komplement till trädbränslen. Torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. 2. Utredning av Miljökraft i Sverige AB Vi har låtit Anna-Karin Hjalmarsson Miljökraft i Sverige AB utreda frågan om torvens konkurrensförhållande gentemot kol och andra bränslen. Rapporten bifogas detta yttrande och åberopas som bilaga 2. Rapportens slutsatser är följande. Torvanvändningen har minskat kraftigt från att ha varit ca 4,3 TWh per år år 2004 och är nu drygt 2 TWh/år. Huvuddelen av torvanvändningen är i kraftvärmeanläggningar. Torvens konkurrenskraft styrs till stor del av prisbilden inklusive effekterna av styrmedel. Styrmedel som påverkar torvens konkurrenskraft är energiskatterna (koldioxid-, energioch svavelskatter), systemet för handel med utsläppsrätter och elcertifikatssystemet (gäller

3 endast i kraftvärmeanläggningar). Utfallet av dessa styrmedel har varierat stort den senaste tio-årsperioden. Torven har positiva effekter vid sameldning med biobränslen som generellt sett medför högre effektivitet. Avvecklingen av koldioxidskatten för bränslen som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter har ökat konkurrenskraften för kol jämfört med torv och biobränslen i kraftvärmeanläggningar. Det är viktigt för torvens konkurrenskraft att fortsatt vara berättigat till elcertifikat. Ökat pris på utsläppsrätter har större negativ effekt för torv jämfört med kol eftersom utsläppsfaktorn som fastställts för torv i systemet är högre än för kol. Att torv definierats som fossilt bränsle vid beräkning av påverkan på växthuseffekten minskar dess konkurrenskraft genom bland annat kundkrav vid försäljning av fjärrvärme och el. Bilden av konkurrensförhållandena för torven bekräftas av SCB:s nya energistatistik som anger att användningen av kol i kraftvärmeverken ökade med 46% första halvåret i år jämfört med första halvåret Regeringen avskaffade koldioxidskatten helt för kraftvärme den 1 januari Till nyår kommer man även att sänka koldioxidskatten för värmeproduktion. 3. Synpunkter på Energimyndighetens rapport Sammanfattning, kap 1 Vi noterar att rapporten inte är helt fullständig bl.a. är sammanfattningen och slutsatserna identiska. Vidare återkommer olika delfrågor på olika ställen i rapporten men vi har i regel valt att behandla dem första gången då de aktualiseras i rapporten. Inledning, 2 kap. Vi anser att det är en brist att bakgrunden till att torv fördes till elcertifikatssystemet inte har redovisats. Vi har dock redovisat detta i det föregående och en mer fullständig redovisning finns i bilaga 1. Faktorer som har påverkat torvanvändningen i Sverige, 3 kap På sid 14 konstateras att torv klassas som fossilt kol. Detta är felaktigt i EU ETS-direktivet konstateras att torv inte är ett biobränsle men ingenting sägs om att torv skulle vara ett fossilt bränsle. Direktivet klassificerar överhuvudtaget inte torv. IPCC har placerat torv i en särskild kategori Torv mellan fossila bränslen och biobränslen. Däremot är det korrekt att torvens utsläpp redovisas i den nationella klimatrapporteringen. Regeringen har i energipropositionen 2009 angett att torven betraktas som likvärdig med fossila bränslen i enlighet med den klassificering som används i klimatrapporteringen till FN:s klimatkonvention. I prop. 2003/04:42 om el-certifikat (s. 11) ställer sig regeringen bakom Torvutredningens konstaterande att det sker en kontinuerlig och långsam nybildning av torv. Torv och torvnäringen i Sverige i dag, kap 4 Frågan om torvens värde vid sameldning med trädbränslen är en fråga som tas upp i rapporten och vi delar uppfattningen att det finns en uppenbar risk att kol kommer att ersätta torven eftersom den dels uppvisar liknande egenskaper som torv, dels blir billigare än torv att använda i kraftvärmesystemet alldeles oavsett om torven omfattas av elcertifikat eller inte. Den utveckling

4 som riksdagen ville undvika genom att föra torv till elcertifikatssystemet år 2003 ser därför nu ut att förverkligas en introduktion av kol som ersättning av torv. Rapporten nämner också att elementärt svavel är en annan möjlighet att ersätta torv och det kan konstateras att de kemiska egenskaper som svavel har uppvisar likheter med torv. Däremot är inte svavel ett bränsle så den sameldningseffekt som uppnås i synergin mellan två bränslen uppstår därför inte. Vidare innebär användning av elementärt svavel en ökad kostnad för byggande av pelleteringsanläggning, inmatningsutrustning etc. Slutligen löser inte elementärt svavel problemen med bäddagglomerering vilket kan utgöra ett stort problem i energianläggningar. Energitorvens konkurrenskraft, kap 5 På s. 25ff behandlas frågan om varför torven har minskat kraftigt under senare år. En viktig förklaring till att användningen av torv har minskat kraftigt beror på att den tidigare socialdemokratiska regeringen förde torv till EUs handelssystem. Den nuvarande regeringen har varit oförmögen att verkställa det beslut rörande hantering av torv i EUs handelssystem som beslutades i det energipolitiska beslutet år Det har lett till att torv både finns med i EUs system för handel med utsläppsrätter och i elcertifikatssystemet. Osäkerheten om torvens klassificering leder till en risk för utfasning av torv ur energisystemet. Detta uppdrag regeringen gav energimyndigheten att analysera konsekvenserna av en eventuell utfasning av torven ur elcertifikatssystemet ökar ytterligare osäkerheten om torvens ställning. När torven fördes till handelssystemet uttalade riksdagen att man oaktat detta ställningstagande skulle verka för att torvens konkurrenskraft inte skulle försämras och att man skulle verka för att torvens roll som ersättningsbränsle för kol skulle vidmakthållas, se vidare bilaga 1. Enligt den studie som Anna-Karin Hjalmarsson har genomfört står det klart att det finns en uppenbar risk för att både torv och trädbränslen kommer att utsättas för konkurrens från fossila bränslen som kan få allvarliga konsekvenser för svensk energipolitik. Rapporten (s. 26ff) behandlar vidare importen av torv och konstaterar att den är mycket hög vi anser att slutsatsen är förhastad i själva verket har importen legat på en relativt konstant nivå under senaste ca 10 åren och har sedan föregående år minskat kraftigt. Torv i elcertifikatssystemet, kap 6 Den i rapporten (s. 34) utpekade minskningen av torv i elcertifikatssystemet är självfallet slående även om den inte ger en fullständig bild av situationen. Det finns några nya energiföretag som planerar kraftvärmeanläggningar som använder av torv i elcertifikatssystemet. Den nuvarande trendmässiga utvecklingen är dock som angetts av Energimyndigheten en successiv minskning av torv i elcertifikatssystemet. Slutsatser, kap 7 Vi vill ytterligare understryka intervjuundersökningen resultat att elcertifikatssystemet har haft en mycket stor betydelse för att uppnå gällande energipolitiska mål. Det har också i enlighet med riksdagens beslut (NU 2002/03:NU6) haft en stor betydelse för att minska användningen av kol i elcertifikatssystemet. På s. 42 skriver Energimyndigheten att en större efterfrågan på biobränslen kan leda till högre biobränslepriser detta är en riktig slutsats och vi vill i sammanhanget hänvisa till regeringens bedömning i energipropositionen (prop. 2008/09:163 s. 35) att energitorven kan ha en

5 kompletterande roll som dämpar prisökningen på trädbränslen såsom t.ex. skogsflis. Detta är inte enda konsekvensen, värre är att kraftvärmens konkurrenskraft försämras om bränslepriserna ökar vilket i dagens läge medför en ökad risk för att öka andelen kol i fjärrvärmesystemet. Bakgrunden är att energiföretagen måste kompensera ökade kostnader samtidigt som elprisprognoserna pekar på fortsatt låga priser de närmaste åren och utrymmet för prishöjningar på värmesidan är obefintliga eller begränsade. Risken att tappa marknadsandelar på värmesidan är uppenbar varför drivkraften att byta bränslen blir stor. I linje med riksdagens uttalande och energipropositionen är torven ett bra alternativ för kraftvärmeproducenterna att hålla kostnaderna i schack, och därmed ett sätt att hålla kolet borta och klara marknadsandelarna. Genom att fasa ut torven ur elcertifikatssystemet anger regeringen att spelreglerna inte är långsiktiga. Det skapar ytterligare osäkerhet för beslutsfattarna, vare sig de ska bygga ett kraftvärmeverk med torv i bränslemixen eller om de ska investera i en ny torvtäkt. En närmare analys av utvecklingen av biobränslemarknaden tyder på att det kan uppstå en ökad konkurrens om användningen av trädbränslen i framtiden. Två sådana förhållanden är EUs ILUCdirektiv och pågående arbetet i EU med hållbarhetskriterier för biobränslen. Även större hänsyn till biologisk mångfald i skogsbruket talar för att det finns behov av kompletterande bränslen i systemet. Efterfrågan på biobränslen i större koleldade anläggningar i Tyskland och England kan komma öka konkurrensen om biobränslen. Det gör att det är en fördel om det finns fler bränslen i energisystemet och inte färre. Torv använd tillsammans med trädbränslen innebär en effektivare och mer resurssnål användning av biobaserade bränslen. På s. 42 står vidare att Torven i dag är gynnad om torven skulle fasas ut ur elcertifikatssyste-met innebär det att torv blir missgynnad. Problemet är mycket större än att ett antal kronor i form av elcertifikat försvinner. Det uppstår alltid smittoeffekter. I detta fall skulle torvens status som medverkande till energiomställningen minska, vilket kan vara tungan på vågen för såväl beslut om bränslemix i nya kraftvärmeanläggningar som elkunders acceptans mot torv i sin gröna el, eller t.o.m. beslut om anläggning av nya torvtäkter. Den signal statsmakterna i så fall sänder innebär att man inte längre håller fast vid riksdagens beslut från år 2003 och energipropositionen från år 2009 att torv har en roll att fylla i ett hållbart energisystem. Denna typ av signaler har en mycket stor betydelse för ett konkurrensutsatt energisystem. Vi anser att en ytterligare faktor som gör torven missgynnad är att torv har en högre emissionsfaktor än kol. Det sänder ut budskapet till producenter och användare av torv att fossila bränslen som kol från klimatsynpunkt är att föredra före torv. Sett ur ett livscykelperspektiv har torv de facto en betydligt lägre emissionsfaktor än kol och olja. Vad menar rapporten s. 43 med att branschen är ganska liten. Alla branscher har i någon fas varit liten. Den roll som torv har i energisystemet att ersätta kol och komplettera trädbränslen gör att branschen är relativt liten jämfört med andra energibranscher men samtidigt av strategisk betydelse. Vad som är intressant är att det finns en potential för energitorven att utvecklas om statsmakterna skapar rimliga villkor för en sådan utveckling i linje med de energipolitiska besluten.

6 Det framgår av rapporten (s. 43) att torvanvändningen har minskat kraftigt sedan toppåret Om man ser det under längre tid kan man konstatera att torven legat på i stort sett oförändrad produktionsnivå med stora årliga väderberoende variationer under 10 års tid! Det påstås s. 44 att stöd inom elcertifikatssystemet inte automatiskt leder till gynnande av en inhemsk torvnäring. En felaktig beskrivning eftersom fortsatt stöd stärker torvens roll, även om det behövs fler politiska beslut för att stärka torvens konkurrenskraft gentemot fossila bränslen. Det är många energibolag som står inför beslut om byggande av nya kraftvärmeverk, varje beslut från statsmakterna och myndigheterna som stärker eller försvagar torvens roll påverkar energiföretagens agerande, vare sig de är energidirektörer eller elkunder. Enligt rapporten (s. 46) framgår att torv förväntas minska betydligt vilket beror på den samlade osäkerheten runt regelverket för torv, en osäkerhet som politiker och myndigheter kan bidra till att skingra. Sämre villkor för den svenska torven ökar intresset för kol och andra fossila bränslen. Konsekvenserna kan bli försämrad konkurrenskraft för biobränslebaserad kraftvärme. 4. Våra slutsatser Mot bakgrund av ett ökat tryck på användningen av biobränslen som ILUC-direktivet och det pågående arbetet i EU med att utforma hållbarhetskriterier för dessa bränslen gör att det finns behov av fler bränslen i energisystemet och inte färre. Torv använd tillsammans med trädbränslen innebär en effektivare och mer resurssnål användning av biobränslen. De grundläggande motiven för att införa torv i elcertifikatssystemet är mer aktuella nu än tidigare. Genom ett lågt kolpris, låga utsläppsrätter och CO2-skatter konkurrerar kol med både torv och trädbränsle i kraftvärmesystemet. Torv har en viktig roll som ett komplement till trädbränslen vilket regeringen också har påpekat genom att använda torv tillsammans med biobränslen effektiviseras anläggningarna och de kan drivas med större säkerhet utan driftstörningar. Den osäkerhet som skapats runt energitorven innebär dock en betydande risk för att torven fasas ut ur energisystemet. Det är viktigt att se torvens läge i ett vidare perspektiv där man fullt ut analyserar samtliga kostnader och styrmedel. Det leder till att det förefaller som ett mycket hårt ingrepp mot energitorv om torven skulle fasas ut ur elcertifikatssystemet. Motivet för att inte ha med torv i elcertifikatssystemet beroende på stor import stämmer inte i själva verket har importen legat på en relativt konstant nivå under senaste ca 10 åren och har sedan föregående år minskat kraftigt. Stockholm som ovan Claes Rülcker VD

7 Bilaga 1 Bakgrunden till beslutet att föra torv till elcertifikatssystemet I Torvutredningen (SOU 2002:100) konstateras att torv är en energiresurs som är varaktig och inhemsk. Därmed är den enligt utredningen en del av försörjningstryggheten på energiområdet under förutsättning att kunskap, infrastruktur och ekonomiska förutsättningar för dess användning finns inom landet. Enligt Torvutredningen kan torv närmast ses som en långsamt förnybar biomassa Torvens roll i ett uthålligt energisystem måste försvaras genom bevarad ekonomisk konkurrenskraft i förhållande till alternativen, som ofta är de fossila bränslena. De ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja energitorv vid sameldning med trädbränslen måste värnas vid aviserade förändringar av energibeskattningen (SOU 2002:100 s ). Enligt torvutredningen (s. 42) bör principen vara att inte försämra den konkurrenskraft som energitorven har i förhållande till alternativa bränslen, i första hand olja och kol, för el och värmeproduktion oftast i kraftvärmeverk. Motivet är att utnyttja torvens förbränningstekniska fördelar, främst vid sameldningen med trädbränslen. Vid förändringar som påverkar de ekonomiska förutsättningarna olika för trädbränslen och energitorv bör den likvärdiga rollen som inhemska och varaktiga energikällor beaktas. En tillämpning av nämnda princip innebär enligt Torvutredningen att torv på samma grund som trädbränslen bör vara berättigad till elcertifikat vid användning i biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar. I näringsutskottets betänkande 2002/03:NU6 kommer utskottet till slutsatsen att torv bör berättiga till el-certifikat. Skälen för denna slutsats är miljömässiga. Om torv inte blir certifikatberättigande kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att konkurreras ut av kol. Effekten av en ökad kolanvändning blir ökade miljöstörande utsläpp. Enligt utskottets bedömning föreligger ingen risk för att torv skall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom torv inte utgör något alternativ till biobränslen. Alternativet till torv är som nämnts ökad kolanvändning. Enligt utskottets mening bör regeringen omgående göra en anmälan om att torv skall kunna bli certifikatberättigat till EU-kommissionen i Bryssel. Därefter bör regeringen senast hösten 2003 i budgetpropositionen för år 2004 återkomma till riksdagen med förslag om att torv skall utgöra elcertifikatsberättigande bränsle. Utskottet föreslog att riksdagen genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad utskottet anfört. Regeringen föreslog i prop. 2003/04:42 om el-certifikat (s. 11) att torv av miljöskäl borde omfattas av el-certifikat. Regeringen fann samtidigt att det finns starka skäl som talar för att torven inte bör likställas med och därmed inordnas under begreppet förnybar energikälla, såsom det avgränsats i lagen om el-certifikat. Näringsutskottets betänkande indikerar enligt regeringen dessutom att avsikten inte varit att klassificeringsmässigt likställa torv med biobränslen. Samtidigt ställer sig regeringen bakom Torvutredningens konstaterande att det sker en kontinuerlig och långsam nybildning av torv. Regeringen föreslog att av rent lagtekniska skäl använda begreppet förnybar el även för sådan el som producerats med användning av torv samtidigt vara acceptabelt. Regeringen fortsätter med att fastslå att även om torv förnyas på naturlig väg kan den

8 inte inordnas under de förnybara energikällorna. Från och med den 1 april 2004 kom torv i åtnjutande av el-certifikat. I samband med riksdagens beredning av förslaget till utsläppsrätter våren 2004 uttalade sig Näringsutskottet till Miljö- och jordbruksutskottet (2003/04NU1y) varvid utskottet tillstyrkte att torven fördes till EUs handelssystem. I en avvikande mening framhöll Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd) följande när det gäller torven: Enligt vår mening är det önskvärt med konsekvens och tydlighet i energi- och miljöpolitiken. Riksdagen beslutade våren 2003 att torv av miljöskäl bör berättiga till elcertifikat. Om inte torv blir ett certifikatberättigande bränsle, argumenterade näringsutskottet, kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att konkurreras ut av kol med ökande miljöstörande utsläpp som följd. Näringsutskottet har i dagarna tillstyrkt regeringens förslag att torv fr.o.m. den 1 april 2004 skall berättiga till elcertifikat. Samtidigt med detta förslag har regeringen i den nu aktuella propositionen och i strid med FlexMex 2-utredningens uppfattning förordat att utsläpp från förbränning av torv skall ingå i handelssystemet. Om så blir fallet kommer torven inte att kunna spela rollen som ett viktigt komplement till trädbränslen och ersätta användningen av fossila bränslen såsom kol i linje med vad riksdagen förutsatte i samband med beslutet om att torv skall berättiga till elcertifikat. Med hänvisning till det nu sagda menar vi att torv inte bör omfattas av handelssystemet. I ett första steg bör regeringen utnyttja den möjlighet som finns enligt EG:s direktiv om handel med utsläppsrätter (artikel 27) att hos kommissionen ansöka om att nu berörda anläggningar tillfälligt skall undantas från handelssystemet fram t.o.m. den 31 december Under denna period kan samtidigt regeringen verka för en annan internationell klassificering av utsläppen från förbränning av torv baserad på en samlad utvärdering av utsläppen från de aktuella förbränningsanläggningarna. I ett särskilt yttrande från socialdemokraterna i Näringsutskottet anfördes följande Vi förutsätter att regeringen löpande kommer att följa de samlade effekterna för den aktuella torvanvändningen av att utsläppen från förbränning av torv kommer att omfattas av handelssystemet. Som tidigare beskrivits har riksdagen beslutat att torv av miljöskäl skall bli ett certifikatberättigande bränsle fr.o.m. den 1 april Om resultatet av handelssystemet vad gäller förbränning av torv omkullkastar torvens möjligheter att kunna konkurrera som bränsle i kraftvärmeverken utgår vi från att regeringen på lämpligt sätt undersöker förutsättningarna för en annan internationell klassificering av torven från utsläppssynpunkt. I regeringens energipolitiska proposition från år 2009 (prop. 2008/09:163) slog rege-ringen fast att torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen anser att den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning. Till följd av en tilltagande konkurrens om biobränsleråvaran kan energitorven också ha en kompletterande roll som dämpar prisökningen på trädbränslen såsom t.ex. skogsflis. Torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen anser att den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning. Till följd av en tilltagandekonkurrens om biobränsleråvaran kan energitorven också ha en kompletterande roll som dämpar prisökningen på trädbränslen såsom t.ex. skogsflis.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Översiktlig bedömning av energitorvens konkurrenskraft. En rapport utförd av Miljökraft i Sverige AB på uppdrag av Branschföreningen Svensk Torv

Översiktlig bedömning av energitorvens konkurrenskraft. En rapport utförd av Miljökraft i Sverige AB på uppdrag av Branschföreningen Svensk Torv Översiktlig bedömning av energitorvens konkurrenskraft En rapport utförd av Miljökraft i Sverige AB på uppdrag av Branschföreningen Svensk Torv 2 Denna rapport är beställd av: Branschföreningen Svensk

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19.11.2003 C (2003)4415 Ärende: Statligt stöd N 294/2003 Sverige Ändring av systemet med gröna certifikat Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 2 juli

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:42

Regeringens proposition 2003/04:42 Regeringens proposition 2003/04:42 Torv och elcertifikat Prop. 2003/04:42 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 november 2003 Göran Persson Leif Pagrotsky (Näringsdepartementet)

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Torvens roll i elcertifikatsystemet

Torvens roll i elcertifikatsystemet 1 (59) Torvens roll i elcertifikatsystemet 2 (59) 3 (59) Förord - samrådsmaterial Föreliggande dokument är ett utkast och ingår i det material som Energimyndigheten offentliggör för skriftligt samråd.

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Kommittédirektiv Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns Dir. 2008:1 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Skatteutskottets betänkande Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att lagen (2013:984) om

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Jämtlands läns Energikontor 10 år Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Tid för kraftvärme Förord Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi ser allvarligt på de utmaningar som energisystemet står inför. En av de viktigaste framtidsfrågorna att

Läs mer

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk ^ g^t Svensk* Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme Erik Thornström Svensk Energi Göran Lagerstedt Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Hemställan om ändringar

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139)

Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139) -- Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139) I proposition 1986/87:139 föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. per m3 och

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling EM4000 W-4.0, 2010-11-17 2015-01-07 1 (9) Statens energimyndighets författningssamling 2014 och allmänna råd (STEMFS 2006:1) om uppgifter till energistatistik Statens energimyndighets föreskrifter om energikartläggning

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning 2016-08-31 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01587/Ee 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissyttrande om Energimyndighetens rapport

Läs mer

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU14 Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Sammanfattning I betänkandet behandlar

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb Biobränslebranschen - i det stora perspektivet Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb 2011 Vill öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt Som medlem i Svebio får

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Avgift enligt Studsvikslagen

Avgift enligt Studsvikslagen Försvarsutskottets betänkande 2010/11:FöU7 Avgift enligt Studsvikslagen Sammanfattning I betänkandet som behandlar proposition 2010/11:126 Avgift enligt Studsvikslagen föreslås att den tid som kärnkraftsföretagen

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer