Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Tid för kraftvärme

2 Förord Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi ser allvarligt på de utmaningar som energisystemet står inför. En av de viktigaste framtidsfrågorna att hantera är utsläppen av växthusgaser. Denna fråga måste lösas inom ramen för en tryggad energiförsörjning för hushåll och näringsliv till rimliga kostnader. För att lyckas krävs effektivt utnyttjande av energin. Mot bakgrund av detta är det av allmänt intresse att Sverige utnyttjar möjligheten att använda kraftvärme, det vill säga samtidig produktion av el och fjärrvärme. Kraftvärme innebär oavsett bränsle en effektiv form av energiomvandling. Den successivt ökande elanvändningen, samt möjligheten att ersätta ineffektiv elproduktion utomlands, motiverar investeringar i ny elproduktion i Sverige, oavsett i vilken takt äldre kraftverk tas ur drift. Kraftvärmens bidrag till den svenska elproduktionen kan flerdubblas de kommande decennierna, om möjligheterna tas tillvara. Utbyggnaden av kraftvärme är dock en kostnads- och tidskrävande process som kräver framsynta beslut från en rad olika aktörer på skilda nivåer i samhället. Osäkerhet kring de långsiktiga villkoren kan hindra utbyggnaden. Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi har tillsammans sammanställt denna rapport för att tydliggöra det breda stöd som finns för en ambitiös kraftvärmesatsning i Sverige. Stockholm i november 2002 Britta Rundström Ola Alterå Monica Ulfhielm Direktör VD VD Svenska Kommunförbundet Svenska Fjärrvärmeföreningen Svensk Energi Innehållsförteckning Förord 2 Utmaningar för energiförsörjningen 3 En ny situation ökat beroende av elimport 4 Miljö och effektivitet 5 Kraftvärme utnyttjar resurserna bäst 6 Fjärrvärmen bäddar för kraftvärme 7 Rop på kraftvärme 8 Hur mycket el kan kraftvärmen ge? 9 Hur mycket minskar koldioxidutsläppen?

3 Utmaningar för energiförsörjningen Elanvändningen i Sverige slog rekord Trots stora insatser för att spara el fortsätter elanvändningen att öka. Detta beror delvis på ekonomisk tillväxt och ökande befolkning, men även på en omfördelning av energianvändningen. Vårt högteknologiska samhälle, med alltfler elektriska apparater som används allt längre tid, leder till att en allt större del av energianvändningen är el. Trots att den totala energianvändningen är ungefär oförändrad över tiden ökar därför elanvändningen. Enligt prognoser från bland annat Statens energimyndighet kommer elanvändningen att fortsätta öka de kommande åren. När det gäller tillgången på eleffekt är situationen redan bekymmersam under perioder av kallt vinterväder. Men även när det gäller tillgången på elenergi kommer ny produktionskapacitet att behövas inom en nära framtid. Riksdagen har vidare beslutat att tillgången på el till konkurrenskraftiga villkor skall tryggas. Industrins elanvändning, som står för en allt större del av industrins totala energiförbrukningen, skall inte begränsas genom särskilda åtgärder. Målet att trygga tillgången på el och samtidigt uppfylla beslutade ekonomiska krav, miljökrav och andra restriktioner innebär en stor utmaning som bara kan klaras om energin används så effektivt som möjligt. Ineffektiv energiomvandling och bränslen med dåliga miljöegenskaper måste undvikas Elanvändningen i Sverige och Norden ökar. (Källa: Nordel) Ser man till hela den nordiska elmarknaden, där Sverige ingår, ökar elanvändningen med ca 4 TWh per år, vilket motsvarar en reaktor i Barsebäck. Trots att el är en vara som idag fritt kan köpas på en marknad är den ökande elanvändningen en svårlöst fråga för Sverige. Riksdagen har beslutat att Sverige skall vara i huvudsak självförsörjande på el. Möjligheten att möta det ökade elbehovet genom elimport begränsas alltså. Vattenkraftproduktionen får i stort sett inte ökas. Kärnkraften får inte byggas ut, utan skall tvärtom avvecklas i framtiden. På miljöområdet har riksdagen beslutat om utsläppsmål för koldioxid och andra ämnen. Elanvändningen ökar Det skall finnas tillgång på el till konkurrenskraftiga villkor Sverige skall huvudsakligen producera sin egen el 3

4 En ny situation ökat beroende av elimport Internationaliseringen av elmarknaden gör den svenska elbalansen mer eller mindre ointressant. Istället har vi fått en integrerad nordeuropeisk elmarknad, där kostnaderna bestämmer vilka kraftverk som skall utnyttjas. Miljöpåverkan från utländska kraftverk är därför en angelägenhet för oss. Huvuddelen av den el som produceras i världen kommer från kondenskraftverk där enbart en mindre del av energiinnehållet i bränslet utnyttjas. Kol är ett dominerande bränsle, eftersom nästan hälften av elproduktionen i världen sker med kol. elproduktion minskat. Kraftverk med en produktionskapacitet på MW har lagts ner. Brist på inhemska elproduktionsresurser i kombination med successivt ökad elanvändning skapar en risk för att Sverige blir alltmer beroende av utländsk kolkraft. Det skulle i så fall strida mot energipolitikens mål om självförsörjning och begränsning av utsläppen. El från koleldade kondenskraftverk kommer att stå för en stor andel av elproduktionen under många år framöver, om ingenting görs. En lösning vore att ersätta kolbaserad elproduktion i andra länder med svensk kraftvärme. Den nya situationen innebär också en möjlighet. Om Sverige genomför tillräckligt stora satsningar på elproduktion som är både effektiv och konkurrenskraftig kan vi på sikt få möjlighet att exportera el och ersätta ineffektiva kraftverk på elmarknaden. Sverige har i själva verket att välja mellan en importstrategi och en självförsörjningsstrategi med vissa exportmöjligheter och dessutom lägre total miljöpåverkan. Sverige deltar på en internationell elmarknad där kolkraft spelar en viktig roll. Vi kan inte isolera oss från utsläppen. Inom EU är hälften av elproduktionen fossilbränslebaserad. En stor andel av denna elproduktion sker i koleldade kondenskraftverk. Statens energimyndighet har i en rapport från 2002 visat att Sverige använder el från kolkraft på marginalen. De koleldade kondenskraftverken har dåliga miljöegenskaper och dålig resurseffektivitet. I ett genomsnittligt koleldat kondenskraftverk i EU utnyttjas endast 37 procent av energiinnehållet i bränslet. Detta dilemma har en växande betydelse i energipolitiken. Under de senaste åren har Sveriges kapacitet för Sverige är en del av en integrerad, nordeuropeisk elmarknad Koleldade kondenskraftverk står för en stor andel av elproduktionen i EU Kostnaderna avgör vilka kraftverk som används på elmarknaden Sverige riskerar att bli alltmer beroende av elimport Sverige har en möjlighet att själv producera el som ersätter kolkraft på den internationella elmarknaden 4

5 Miljö och effektivitet En miljöanpassning av energisystemet måste omfatta såväl en effektivare slutanvändning av energi som en effektivare energiomvandling med renare bränslen. Näringsdepartementet har utrett olika åtgärder för en effektivare energianvändning (DS 2001:60). När det gäller el- och värmeproduktion konstaterar man att åtgärder riktade mot produktionen av el och värme är mer verkningsfulla än åtgärder riktade mot den slutliga energianvändningen. Valet av energiteknik för el- och värmeproduktion är avgörande för en effektiv användning av energi. Energi skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. (Riktlinjer för energipolitiken, Energipropositionen :143) Särskilt allvarlig är klimatfrågan. Den skär tvärs över alla nationsgränser och kräver internationella lösningar. Kyotoavtalet anger en ram för utsläppsbegränsningar och mekanismer för gemensamma åtgärder. Försurningen och övergödningen är också allvarliga miljöproblem. Åtgärder som leder till minskade koldioxidutsläpp leder ofta till goda resultat även när det gäller andra utsläpp, exempelvis svaveldioxid och kväveoxider. För att åstadkomma en optimal el- och värmeproduktion, med bästa tänkbara utnyttjande av bränslenas energiinnehåll och miljöegenskaper, krävs en helhetssyn på styrmedel. Det område som omfattas av en integrerad elmarknad bör ha harmoniserade energiskatter och gemensamma system av ekonomiska styrmedel, exempelvis utsläppsrätter och certifikathandel. Forskningsprojektet Nordleden, som bedrivs på Chalmers Tekniska Högskola, har visat att internationellt samarbete på energi- och miljöområdet ger bäst förutsättningar att begränsa koldioxidutsläppen. Sådant samarbete avser gränslös elhandel och gemensamma åtgärder för reduktion av koldioxidutsläpp. Nordleden visar också att det krävs satsningar på alla alternativ för att klara miljömålen. Nyckelorden är mångfald, flexibilitet och försörjningstrygghet. Det är också viktigt att ha stor handlingsfrihet för att nå kostnadseffektivitet. EU har långt framskridna planer på att följa upp Kyotoavtalet med ett system för utsläppshandel med växthusgaser. Ett första direktivförslag är redan presenterat. När det gäller koldioxidutsläpp skulle ett sådant system underlätta en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det är därför viktigt att Sverige medverkar Nordledenstudien visar att det finns ett stort värde i ökat nordiskt samarbete om minskning av koldioxidutsläpp. till en harmonisering av energiskatterna och tillkomsten av gränsöverskridande klimatåtgärder. I 2002 års energiproposition föreslås att Sverige skall vidta förberedelser för deltagande i ett kommande system för handel med utsläppsrätter i EU. Klimatproblemet är globalt och kräver gränsöverskridande lösningar Valet av energiteknik för el- och värmeproduktion är avgörande för en effektiv användning av energi. Gränslös elhandel och gemensamma åtgärder, exempelvis gränsöverskridande utsläppshandel, ger bäst förutsättningar att begränsa koldioxidutsläppen. Sverige skall förbereda deltagande i ett gemensamt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser 5

6 Kraftvärme utnyttjar resurserna bäst Koleldade kondenskraftverk står för nästan hälften av världens elproduktion. En positiv utveckling är dock att en växande andel av världens elproduktion kommer från kraftvärmeverk, inklusive så kallad mottryckskraft. I ett kraftvärmeverk utnyttjas spillvärmen från elproduktionen som fjärrvärme. Mottryckskraft fungerar på motsvarande sätt, men värmen utnyttjas i industriprocesser. Kraftvärme och industriellt mottryck innebär därför ett väsentligt bättre resursutnyttjande än kondenskraft, där spillvärmen inte tas tillvara. Fjärrvärmen är väl utbyggd i Sverige. Bland Europas länder är Sverige ensamt om att ha en låg andel kraftvärme trots en väl utbyggd fjärrvärme. I Finland står kraftvärme och industriellt mottryck för en tredjedel av elproduktionen. Sverige har de nödvändiga förutsättningarna för en utbyggnad av kraftvärmen. Tack vare fjärrvärmenätet är en stor del av investeringarna redan gjorda. Det kyliga klimatet och de långa vintrarna innebär också att värmebehovet är stort i Sverige jämfört med många andra länder. El 35 55% El och värme 90% Bränsle Bränsle Kondenskraftverk Kraftvärmeverk Förluster 45 65% Förluster 10% Oavsett bränsle är kraftvärme effektivare än kondenskraft. Sedan länge har Sverige framgångsrikt utvecklat fjärrvärmen. Men trots detta produceras endast 4,7 TWh el i kraftvärmeverk i fjärrvärmesektorn. Samtidigt konsumeras 4,2 TWh el för värmeproduktion i fjärrvärmesektorn. Det är alltså bara 0,5 TWh som återstår för att täcka övrig efterfrågan på el. I kraftvärmeproduktion kan en mängd olika bränslen användas. Det är exempelvis möjligt att använda både biobränsle och naturgas i bränsleflexibla anläggningar. Olika bränslen har olika egenskaper och kan användas där de är mest ändamålsenliga. Oavsett bränsle är elproduktion i kombination med fjärrvärmeproduktion en resurs- och miljömässigt liksom samhällsekonomiskt effektiv energiteknik. (Riktlinjer för energipolitiken, Energipropositionen :143) Med dagens internationellt integrerade elsystem innebär den låga andelen kraftvärme i Sverige ett dåligt, totalt resursutnyttjande. Men situationen har en naturlig förklaring. Så länge elproduktionen var en nationell angelägenhet hade Sverige ett begränsat behov av ytterligare elproduktion utöver vattenkraften och kärnkraften. Beskattningen i Sverige har dessutom missgynnat kraftvärme. Andelen kraftvärme (inklusive mottryck) av elproduktionen i Sverige, Finland och EU. (Källa: Euroheat & Power) 6

7 Kraftvärme utnyttjar nästan hela energiinnehållet i bränslet, medan kondenskraft bara utnyttjar en mindre del. Fjärrvärmesektorns nettobidrag till elförsörjningen är endast 0,5 TWh el per år Bland Europas länder är Sverige ensamt om att ha en låg andel kraftvärme trots en väl utbyggd fjärrvärme. I Finland står kraftvärme för en tredjedel av elproduktionen Sverige är väl förberett för kraftvärme, tack vare att fjärrvärmenäten redan är utbyggda Biobränsle och naturgas kan användas sida vid sida i kraftvärmesektorn Fjärrvärmen bäddar för kraftvärme TWh/år Ledningsburen värme ökar sin marknadsandel i såväl Sverige som övriga Europa. Jämfört med individuell uppvärmning erbjuder fjärrvärme både flexibilitet och effektivitet. Fjärrvärmen står i dag för över 45 procent av uppvärmningsbehovet i Sverige, vilket innebär att fjärrvärmen är väl utbyggd i Sverige jämfört med andra länder. Av värmebehovet i ett fjärrvärmenät kan hela 90 procent utnyttjas som underlag för kraftvärme. De nödvändiga förutsättningarna för en kraftvärmesatsning finns alltså redan på plats. Fjärrvärmen är dock inte färdigutbyggd. Längden på fjärrvärmenäten och antalet kunder ökar varje år. Leveranserna av fjärrvärme ökar årligen med ca 3 procent. Enligt Fjärrvärmeföreningens bedömningar kan fjärrvärmens marknadsandel öka till 70 procent inom år. Eftersom nästan hela ökningen också kan utnyttjas som underlag för kraftvärme innebär detta att potentialen för kraftvärme i Sverige ständigt växer. Den växande fjärrvärmemarknaden är en resurs som måste utnyttjas bättre. I praktiken är fjärrvärmenät utan utbyggd kraftvärme att betrakta som outnyttjade möjligheter till miljöförbättringar. En växande mängd avfall kommer sannolikt användas som bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Avfall ger relativt dåligt utbyte av elkraft i kraftvärme. Studier inom forskningsprojektet Nordleden visar dock att även med ökad avfallsförbränning finns stor potential för kraftvärme med andra bränslen som ger högre elutbyte Leverad fjärrvärme Normalårskorrigerade leveranser av fjärrvärme i Sverige samt prognos från 1995 för 2005 och Leveranserna har ökat snabbt och prognosen för 2005 är redan överträffad. (Källa: Fjärrvärmeföreningen) Fjärrvärmen svarar idag för över 45 procent av uppvärmningsbehovet Varje år ökar leveranserna av fjärrvärme med 3 procent Marknadsandelen kan växa till 70 procent 90 procent av värmebehovet i ett fjärrvärmenät kan utnyttjas för kraftvärme. 7

8 Rop på kraftvärme Det blir alltmer uppenbart att en gränslös elmarknad erbjuder stora möjligheter att effektivisera elproduktionen genom kraftvärme. På olika politiska nivåer finns det därför en mycket stor efterfrågan på investeringar i kraftvärme. EU-kommissionen har presenterat en strategi för att främja kraftvärme och undanröja hinder för dess utveckling. Bland annat vill EU-kommissionen öka andelen kraftvärmeproducerad el (inklusive mottryck) från dagens 9 procent till 18 procent år EU:s miljökommissionär Margot Wallström ser utbyggnaden av kraftvärmen som ett viktigt verktyg i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Fjärrvärme- och kraftvärmeföretagens branschorganisation Euroheat & Power har beräknat hur mycket kraftvärmen behöver öka i olika länder för I Sverige finns en politisk enighet om kraftvärmens fördelar. I 2002 års energipolitiska beslut antog riksdagen riktlinjer för energipolitiken som tydligt efterlyser ökad kraftvärmeproduktion, oavsett bränsle. För att förbättra konkurrenssituationen för kraftvärme har man beslutat att reformera beskattningen av kraftvärme så att konkurrenskraften ökar. Detta är en viktig anpassning till den nya situationen på elmarknaden. Ökad inhemsk elproduktion i kraftvärmeverk leder till minskad elimport med minskade koldioxidutsläpp i vår omvärld som följd. Kommunförbundet, Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi välkomnar förändringen av skatten på kraftvärme och de möjligheter som detta ger. Foto: /SCANPIX att EU:s mål om 18 procent kraftvärme skall uppnås till Sverige förutsätts då bygga ut kraftvärmen till drygt 14 procent av elproduktionen. För att uppnå den nivån krävs omedelbara insatser för att börja planera nya kraftvärmeverk. Att kraftvärmen kommer att spela en stor roll för EU:s framtida energipolitik råder det ingen tvekan om. Sedan 1994 kräver statistikorganet Eurostat in kraftvärmestatistik från medlemsländerna. Inom EU pågår också ett arbete för att skapa gemensamma definitioner på kraftvärme och för att förbättra statistikrapporteringen. I framtiden kommer ländernas prestationer när det gäller kraftvärme att mätas och jämföras i än större omfattning än idag. De energipolitiska riktlinjer som antagits av riksdagen efterlyser ökad kraftvärmeproduktion. EU anser att kraftvärmens andel av elproduktionen skall öka från 9 till 18 procent i syfte att begränsa koldioxidutsläppen Regeringen har föreslagit att skatten på kraftvärme ändras så att kraftvärmens konkurrenskraft ökar. Regeringen bedömer att skatteförslaget leder till lägre koldioxidutsläpp i vår omvärld. 8

9 Hur mycket el kan kraftvärmen ge? Elutbytet i ett kraftvärmeverk är beroende av valet av bränsle. Med fasta bränslen blir elutbytet lägre än med gasformiga bränslen. Avfall ger ytterligare lägre elutbyte. Kraftvärmens framtida bidrag till elproduktionen avgörs därför av naturgasnätets framtida längd och fördelningen av naturgas, biobränslen och avfall i bränslemixen. Fjärrvärmeföreningen har gjort beräkningar av möjlig elproduktion i kraftvärme under olika förutsättningar. Med nuvarande fjärrvärmeunderlag och med nuvarande naturgasnät kan elproduktionen i kraftvärmesektorn öka till ca 20 TWh per år. Denna uppskattning bygger på en utbyggnad av kraftvärme utanför det befintliga naturgasnätet med andra bränslen än naturgas. Om naturgasnätet byggs ut till Mellansverige kan elproduktionen istället öka till 28 TWh, eftersom det möjliggör kraftvärmeproduktion med ett högre elutbyte på samma värmeunderlag. Båda fallen innebär en kraftig ökning av elproduktionen jämfört med dagens blygsamma elproduktion på 4,7 TWh från kraftvärme. Till dessa siffror tillkommer industrins mottrycksproduktion om ca 4 TWh. Beräkningar inom forskningsprojektet Nordleden visar vidare att elanvändningen inom fjärrvärmesektorn skulle minska avsevärt om kraftvärmen utnyttjades mer, eftersom elförbrukande värmepumpar och elpannor skulle användas mindre. Därför skulle fjärrvärmesektorns nettobidrag till elförsörjningen mångdubblas jämfört med dagens nettobidrag på 0,5 TWh. Ett bra exempel är Göteborg Energis planerade investering i ett nytt kraftvärmeverk i Rya. Investeringen ökar elproduktionen i Göteborgs fjärrvärmesystem från 0,2 till 1,5 TWh. En ökad användning av värmepumpar hade istället ökat elanvändningen i fjärrvärmesystemet. En fördel med kraftvärme är att den ger störst bidrag till elproduktionen under de tider då elbehovet är som störst. Efterfrågan på el varierar nämligen över tiden på ungefär samma sätt som efterfrågan på värme. Kraftvärmen ger exempelvis stor elproduktion kalla vinterdagar, då elen behövs mest. Möjlig elproduktion i fjärrvärmesektorn. Båda framtidsalternativen förutsätter utbyggnad av kraftvärmen. Maxalternativet ger större eltillskott eftersom en större andel av kraftvärmeverken kan använda naturgas som ger högt elutbyte. (Källa: Fjärrvärmeföreningen) Kraftvärmen kan ge 20 TWh el utan utbyggnad av naturgasnätet Kraftvärmen kan ge 28 TWh el om naturgasnätet byggs ut till Mellansverige Det planerade kraftvärmeverket i Rya i Göteborg ökar elproduktionen i Göteborgs fjärrvärmesystem från 0,2 till 1,5 TWh Kraftvärme ger störst bidrag till elproduktionen under de tider då elanvändningen är som störst 9

10 Hur mycket minskar koldioxidutsläppen? Oavsett bränsle är kraftvärme mycket effektivt jämfört med kondenskraft när det gäller utsläpp av koldioxid. Utbyggnad av kraftvärme är ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Om EU:s mål att öka kraftvärmes andel av elproduktionen till 18 procent uppfylls minskar koldioxidutsläppen med ca 190 miljoner ton per år, vilket motsvarar tre gånger hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Beräkningen är utförd av Euroheat & Power och bygger på att kraftvärme ersätter fossileldade kondenskraftverk. Svensk Energi och analysföretaget Profu visade i en rapport från 2002 att Sverige kan bidra till att reducera de totala koldioxidutsläppen med 4,7 miljoner ton per år fram till , vilket motsvarar 8 procent av Sveriges utsläpp av koldioxid. Beräkningarna bygger på ett scenario där kraftvärmen ökar så att den uppgår till 20 TWh, utan styrning av bränslevalet. Ytterligare utbyggnad av kraftvärme skulle ge ytterligare utsläppsminskning. Göteborg Energis planerade kraftvärmeverk i Rya beräknas öka koldioxidutsläppen lokalt, men minska koldioxidutsläppen med ca ton per år i ett globalt perspektiv, jämfört med alternativet att inte göra någon kraftvärmeutbyggnad. Dessutom minskar utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider med ca 3500 ton respektive 2600 ton om kraftvärmeverket i Rya byggs. Beräkningar som utförts inom forskningsprojektet Nordleden visar att valet mellan naturgas och biobränsle i kraftvärme inte spelar någon större roll när det gäller koldioxidutsläppen. Eftersom naturgas, med dagens teknik, ger ungefär dubbelt så stor elproduktion som biobränsle i ett kraftvärmeverk med givet värmebehov, kan kraftvärme baserad på naturgas ersätta dubbelt så mycket koleldad kondenskraft på elmarknaden. Totalt sett är alltså naturgas respektive biobränsle likvärdiga ur koldioxidsynpunkt när de används som bränsle i kraftvärme. Foto: Ulf Palm/SCANPIX Biobränsle och naturgas är likvärdiga ur koldioxidsynpunkt i kraftvärme. 10

11 Inom Nordledenprojektet har man beräknat kostnaderna för olika handlingsvägar att reducera koldioxidutsläppen. Beräkningarna visar att de totala kostnaderna för att uppfylla Kyotoavtalet är miljarder kronor lägre med internationell samverkan kring energi- och klimatpolitik, jämfört med att länderna inte samarbetar. Med internationell samverkan avses bland annat gränslös elhandel, prioritering av kraftvärme framför kondenskraft och gemensamma klimatåtgärder genom exempelvis utsläppshandel. EU:s mål om 18 procent kraftvärme minskar koldioxidutsläppen med 190 miljoner ton per år, motsvarande tre gånger hela Sveriges utsläpp. En kraftvärmeutbyggnad i Sverige till 20 TWh till kan minska de totala utsläppen av koldioxid med 4,7 miljoner ton per år. Byggandet av kraftvärmeverket i Rya i Göteborg minskar de totala utsläppen av koldioxid med ca ton. Naturgas och biobränsle är likvärdiga kraftvärmebränslen ur koldioxidsynpunkt. Samverkan kring energi- och klimatpolitik reducerar kostnaderna för Kyotoavtalet med miljarder kronor. : Kraftvärme är en framtidslösning Kommunförbundet, Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi anser att det finns ett behov av en satsning på kraftvärme i Sverige. De ekonomiska och miljömässiga fördelarna av detta är tydligt klarlagda. En utbyggnad av kraftvärmen kan bidra till tryggad elförsörjning samtidigt som beslutade miljö- och effektivitetsmål uppnås. Sverige har goda förutsättningar att bygga ut kraftvärmen. Utbyggnaden skulle underlättas av gränslös elhandel, harmoniserade energiskatter, gemensamma system för handel med utsläppsrätter och gröna certifikat samt stabila skattevillkor för kraftvärme. 11

12 Svenska Kommunförbundet Fjärrvärmeföreningen Svensk Energi Stockholm Stockholm Stockholm

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

KRAFTVARM ITIDEN Svensk* Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden ^Hekålkfe)[''t@ckMnng Sammanfattning 5 Fjärrvärme 6 Fjärrvärmens idé är enkel och genial, 6

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2010

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2010 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2010 2 Öresundsverket är ett av världens effektivaste kraftverk med mycket högt ställda miljökrav. Anläggningen producerar både el och värme och säkrar energiförsörjningen

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Utvecklingen på kraftvärmeområdet

Utvecklingen på kraftvärmeområdet Utvecklingen på kraftvärmeområdet De samlade effekterna på bränsleval och produktionsvolymer av dagens styrmedel samt särskilt om koldioxidskattens bidrag ER 2005:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) 2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 2 Innehåll 3 Förord 4 Öresundsverket fortsatt effektivt och konkurrenskraftigt 6 Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 10 Öresundsverket och miljömålen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

E.ON Värme. Med värme

E.ON Värme. Med värme E.ON Värme Med värme 2 E.ON Värmes vision Med nästa generations värmelösningar utvecklar vi det hållbara samhället. Detta gör vi genom att skapa innovativa värmelösningar tillsammans med kund, utveckla

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer