FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET

Transkript

1 FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET Behov och tillämpning prövning av torvtäktsärenden KSLA tisdagen den 24 mars 2014 Magnus Brandel, projektledare Svensk torv

2 Vad vi behandlar A Krav på underlag. B Riktlinjer som gäller prövning av torvtäkt. C Hur vi anpassar projektets kunskap till prövning enligt Miljöbalken och Torvlagen. D Behov av förändringar av lagstiftningen.

3 Krav på beslutsunderlag och strategi Tydlighet och signifikans Jämförbarhet och reliabilitet Relevans vid prövning Angreppssätt Top down riksintresse Buttom up referensalternativ

4 B Riktlinjer som gäller prövning av torvtäkt Prop. 2007/08:144 om enklare och bättre täktbestämmelser De största administrativa kostnaderna uppstår i samband med ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Det regelverk som skall tillämpas vid tillståndsprövning bör vara tydligt och ändamålsenligt Det står ofta klart för sökanden i vilka områden och för vilket syfte en täktverksamhet enligt de föreslagna bestämmelserna inte får bedrivas, i dessa fall kommer någon prövning överhuvudtaget inte att initieras.

5 Regeringens energipolitiska beslut 2009 Torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning. Under vissa betingelser kan användning av torv ha en positiv nettopåverkan på klimatet. Torvproduktion måste ske med stor hänsyn till natur- och kulturvärden

6 Riksdagens energibeslut Riksdagen välkomnar en positiv utveckling för torvbranschen om verksamheten bedrivs på ett hållbart sätt. Torv är ett inhemskt bränsle vars bidrag till den svenska energiförsörjningen bör ges vederbörlig uppmärksamhet. Torvproduktion måste vara ekonomiskt bärkraftig inom miljökraven. Dikade torvmarker svarar för ansenliga växthusgasutsläpp och det är därför viktigt att se torvproduktion och torvbränsleanvändning ur ett globalt klimatperspektiv. En ändamålsenlig avvägning mellan klimatintresset och bevarande av biologisk mångfald

7 C. Hur vi anpassar projektets kunskap till prövning enligt Miljöbalken och Torvlagen 2 kap 6 1 st.mb: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta möjliga intrång och olägenheter för människors hälsa och miljön. Sökanden bör vid samrådet med Länsstyrelsen, kommunen etc. kunna föreslå ett antal lämpliga lokaliserings- eller referensalternativ som kan bedömas i en projekt-mkb.

8 I normalfallet endast aktualisera objekt i VMI 3-4 Naturvårdsverkets anser att avgränsning och klassning i VMI inte ska uppdateras i enskilda fall Finns det däremot en grund för att ändra bedömningen av en våtmarks naturvärden jämfört med inventeringstillfället kan detta däremot ge utslag vid prövning i det enskilda fallet. Naturvårdsverket (prövningsvägledning s. 30)

9 D Behov av förändringar eller kompletteringar av lagstiftningen Eftersom klimatutsläpp från dikad torvmark är mycket stora är det viktigt att klimatintresset i linje med riksdagens energibeslut kan vägas mot andra intressen vid prövning enligt Miljöbalken och Torvlagen. Hantering av klimatfrågan i 3 kap Miljöbalken om särskilda intressen.

10 Effekter och konsekvenser av genomförandet av förslaget Ett systematiskt underlag för jämförelse mellan olika alternativ ökar förutsättningarna för att i en MKB jämföra torvmarker. En övergripande bedömning av klimat och biologisk mångfald tidigt i prövningsprocessen i en MKB skapar stabilitet och möjlighet att jämföra värden i olika torvmarker. Konsekvenserna kan bli En ökad stabilitet och förutsägbarhet i prövningen som förutsattes i prop. 2007/08:144 enklare och bättre täktbestämmelser. Uppfyller flera av intentionerna i 2009 års energipolitiska beslut.

11 Hur vi säkerställer att underlaget fungerar vid prövning Dagens konferens och framtagande av en lathund för att precisera hur man tar fram underlag för prövning. Bör pröva ett eller flera konkreta ärenden. Ytterst avgör länsstyrelserna, domstolarna och regeringen om underlaget räcker vid prövning och överklagande av beslut.

12 Utvecklingsfrågor baserat på kunskap från projektet Riksintresse för klimat. Ekologisk kompensation och klimatkompensation.