Anteckningar förda vid tredje mötet med Vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling den oktober, Bålsta Gästgivaregård, Bålsta
|
|
- Ann-Christin Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anteckningar förda vid tredje mötet med Vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling den oktober, Bålsta Gästgivaregård, Bålsta Närvarande: Vetenskapliga rådet Katarina Eckerberg, Stockholm Environmental Institute/ Umeå universitet, 22okt Lars Larsson, Cerum, Umeå universitet, 23 okt Börje Johansson, Internationella Handelshögskolan Jönköping Hans Westlund, KTH/Handelshögskolan Jönköping Gunnel Forsberg, Stockholms universitet Malin Rönnblom, Umeå universitet Ann-Kristin Ekman, SLU Samverkansrådets ledamöter Lars Pettersson, Jordbruksverket/Högskolan Jönköping Cecilia Waldenström, SLU/KSLA Bengt H Ohlsson, Formas Leif Berndtsson, Landsbygdsnätverket samt: Peter Melin, ordförande styrgruppen, Landsbygdsnätverket/Jordbruksverket Maria Gustafsson, verksamhetsledare, Landsbygdsnätverket Andreas Mattisson, Jordbruksverket Erland Karlsson, Jordbruksverket, 22 okt Ledamöter ur Landsbygdsnätverkets styrgrupp anslöt kl 15: Staffan Bond, Hela Sverige skall leva Christer Hederberg, Leader Folkungaland Christel Benfalk, Länsstyrelsen Thomas Bertilsson, LRF Torsdag 22 okt Välkommen Ordförande Peter Melin hälsade välkommen till Bålsta och till det gemensamma mötet mellan Vetenskapliga rådet och ledamöter ur Landsbygdsnätverkets styrgrupp. Anteckningarna från föregående möte har skickats ut. Noterades att det innehåller en felskrivning ; Gunnel Forsberg är inte ledamot av valberedningen för Formas. Uppvaktning Formas Hans Westlund redogjorde för mötet mellan Formas ledning och delar av vetenskapliga rådet som genomfördes första september i Stockholm. Anteckningar var utskickade inför detta möte. Formas anser inte att de medvetet missgynnar samhällsvetenskaplig forskning. De anser istället att en utvidgning av kriterier borde gynna en bredare inriktning på forskningen. En viktig bedömning är forskningens 1(6)
2 samhällsrelevans. Av totalt 275 personer som bedömer inkomna ansökningar är 2/3 forskare och 1/3 avnämare. Kansliet utser dessa personer. Bengt: en ny utlysning är ute nu för sex starka forskningsmiljöer, en per beredningsgrupp, varav en är stad-land. En panel kommer att bedöma och tvärvetenskaplig inriktning prioriteras. Katarina: Viktigt att bereda ansökningar i grupp, inte med enskilda var för sig. Hans: Det beslutande rådet innehåller för närvarande enbart naturvetare, inga samhällsvetare Bengt: Det har utsetts elektorer inför val av ledamöter fr o m 1 jan Ann-Kristin Ekman är en av dem. Sju + 7sju ledamöter utses bland forskarna och därtill är det sex ledamöter varav GD och ordförande är två, som regeringen utser. Man diskuterade hur denna process kan påverkas för att stärka de samhällsvetenskapliga inriktningarna. Det föreslogs att en skrivelse utarbetas som sänds till de departement som berörs av Formas forskningsområden, d.v.s. miljö-, närings- och jordbruksdepartement. Ett förslag utarbetas under de här dagarna under ledning av Hans W, Börje J och Katarina E. Angeläget att alla använder sin möjlighet att påverka elektorerna. Man nämnde det exempel på samarbete som Formas redovisat där några universitet och högskolor skapat det som de kallar för Bygguniversitet för att stärka forskningsområdet. Det kan vara ett exempel på hur vi skulle kunna stärka landsbygdsområdet. Börje: Behöver vi definiera landsbygdsforskning? Ann-Kristin: Det händer en del inom området. På SLU stärks forskningen med ytterligare en professur, men det skulle behöva hända ännu mer. Sveriges landsbygdsuniversitet låter intressant. Cecilia: forskningen är splittrad på många delar med var för sig relativt svaga miljöer. Hans: skulle det behöva formuleras ett gemensamt forskningsprogram för det här området? Lars P: området behöver förtydligas för att få en större förståelse utifrån. Ann-Kristin: Det sker faktiskt direkta utbildningsinsatser just nu. Särskilda program för landsbygdsfrågor; nytt agronomprogram och en magisterutbildning. Börje: det handlar snarare om att bredda frågeställningen än att specificera den. Leif: särskilda medel till landsbygdsforskning skulle stimulera till ett ökat intresse för forskning inom området. Det skulle kunna samverka med regionala medel. De 12 landsbygdsprofessurerna i Finland är ett positivt exempel. Katarina: för ca 15 år sedan arbetade man med den s.k. Utvägen, som handlade om samhällsvetenskaplig forskning för en uthållig utveckling. En liknande satsning kanske kunde göras med temat landsvägen? Malin: kanske skall vi bryta discipliner mer; staden som livsmiljö skulle vara en utmaning där även landsbygdsfrågor kom in. Bengt: ett område som är på G är rural agri Hans: vi återkommer med förslag till skrivelse till departementet imorgon. Peter tackade för diskussionen och bjöd in till samlingskaffe med styrgruppsledamöterna. Post 2013 Peter hälsade de nytillkomna deltagarna välkomna och introducerade mötets huvudämne Post 2013, d.v.s. EU:s planer för politiken under nästa programperiod. Thomas Bertilsson inledde med en översikt enligt särskild ppt-fil. LRF tror att vi kommer få en egen miljöaxel el. pelare i CAP mer fokus på sysselsättning krav på enkelhet. Strukturella förenklingar tydligare territoriell sammanhållning 2(6)
3 mer reglering mot mer produktionskopplat stöd igen (kanske tillbaks till marknadsstöden) Andreas Mattisson redovisade förslaget till den svenska positioneringen inför förhandlingarna, se särskild ppt-fil. - kraftigt budgetrestriktiva - utfasa gårdsstödet - fokus på landsbygdsåtgärder - åtgärder ska stå i relation till syften man ska uppnå - ska man lagstifta bort föroreningar eller ersätta för att minska utsläppen eller betala för att man förorenar. Vilken princip ska gälla - men i andra svenska sammanhang gäller polluter pays principen. - Subsidaritet (skalfördelar på EU, nja knappast i Jo-pol, gränsöverskridande nyttigheter) - Mål på EU nivå men inte nödvändigtvis medel via EU - Fråga som ännu inte tagits ställning till och ska analyseras vidare. Axel 3 och 4 i sammanhållningspolitiken i stället? Erland Karlsson informerade om den utredning som gjorts inom Jordbruksverket inför de kommande förhandlingarna. Se särskild ppt-fil. Forskare hävdar att det är dags för ny upplysningstid i stället för stödhantering, men även en annan renässans för prisregleringsinstrument. WTO ligger bakom modelleringen. Men eftersom EU redan gjort sin läxa så minskar trycket. Stödet till mindre gynnade områden är ifrågasatta från EU: s revisorer samtidigt som strukturomvandlingen går mot större enheter. Hållbarhet i globalt perspektiv, produktion skall matcha konsumtionsbehov. Följande förslag och idéer presenterades: - inte mycket nytt för ett kommande program - mycket rör den svenska tillämpningen - många rör främst den svenska tillämpningen - avreglering eller återreglering splittrad bild - synpunkter på gårdsstöd - produktionskoppling eller frikoppling - EU pol eller nationell pol - Landsbygdspolitik inom CAP eller utanför Maria Gustafsson informerade om den tankesmedja som genomförts inom Landsbygdsnätverket på temat Post 2013, se särskild ppt-fil. Förslag och idéer som samlats in bland medlemmarna: - Helhetssyn (lantbruks- och landsbygdsutveckling i samma program, samverkan med andra fonder på alla nivåer) - Förenklingar och regeländringar (en förtroendefråga) - Regler anpassade för olika syften (ersättning/utvecklingstöd, företagsstöd/stöd till ideella insatser, stora ramprojekt/små projekt) - Stöd för att stimulera efterfrågan i stället för produktion - Leader (fyrpartnerskap, mobiliseringsmetod) 3(6)
4 Fredag 23 okt Kompetensutveckling av handläggare Thomas Bertilsson gav sedan ytterligare kommentarer om LRF:s syn på framtida politik enligt ppt-fil. Cecilia Waldenström gav en reflektion på temat Natural Resource Turn, se särskild ppt-fil Ekonomiska och demografiska utgångspunkter för trycket på de biologiska resurserna. Det är demografin globalt som pressar trycket på naturresurserna Idag har vi en väldig mobilitet och migration hur påverkar det behovet av naturresurser? Intensifierat brukande av idag extensivt brukade områden? Föreställning om staden som miljöeffektiv Markprisutveckling Produktprisutveckling Energiprisutveckling Landskapet som en gemensam resurs vs många anspråk Vad sker om utländskt kapital i ökad utsträckning kommer in i landet. Konflikter över markanvändning konsumtion eller produktionslandskap. Leif B introducerade de gruppdiskussioner som skall ske nästa dag. Eftermiddagen har gett många olika inspel och fakta och nu förväntas en diskussion bland personer med olika roller och olika synsätt. Peter tackade för en intensiv dag och inbjöd till kvällens middag. Gruppdiskussion Cecilia var samtalsledare under förmiddagens redovisning. Grupperna redovisade sina diskussioner. Några punkter från första gruppen via Gunnel F: Gruppen fastnade i frågeställningen om landsbygden som vinnare eller förlorare ur vilken aspekt är det förmågan att förnya sig eller är det att gå från landsbygd till stad? Definiera om styrka till förmågan att kunna förnya sig svagheten är då oförmågan att kunna förnya sig. Är iden att kunna skapa skalfördelar eller är iden att vara liten. Alltid olika värderingar som föredrar stort och litet. Ersättningar att man får betalt för de resurser man har på en plats. T.ex. att beskatta resurser där de geografiskt finns. Har landsbygden något att vinna på den ekologiska krisen? Landsbygden kan vara både vinnare och förlorare. Vad ligger det för retorik i stöd? Varför inte tala om investeringar eller om ersättningar. Om PPP så minskar behovet av regionala balansåtgärder. Samhällsreliens landsbygden behövs för att samhället i stort skall fungera. Grupp nr 2 redovisades av Malin R som delvis hade haft liknande diskussioner som föregående. Några tillkommande saker: Det finns ett antal trender som pekar på att det finns åtminstone positiva förväntningar. Dock fortfarande en fråga om det är praktiskt och ekonomiskt möjligt är att leva vardagsliv i glesa strukturer. I Europa bor mer än 50% på landsbygden. Därmed kan vi inte tala om EN landsbygd. Oavsett aspekt så är det svårt att generalisera. Att skapa förutsättningar för ett gott liv kan vara ett mått på framgång. Fångat från diskussionen: Landsbygdens svagheter: Forskningen ger ofta en bild av att staden driver utveckling. Möjligheter till matchning är avgörande för ekonomisk tillväxt. Landsbygder visas oftast som en boendemiljö att pendla ifrån. Utmaning att synliggöra och fånga upp de näringar som inte är gröna näringarna. Kan innebära konflikter och uteslutningsmekanismer men kan också vara en styrka att i det lilla kunna överblicka och koppla ihop. Tillgången till 4(6)
5 grundläggande tjänster är dyrare i spridda miljöer eftersom vi har skalekonomi i det mesta. Hur får man fram de kritiska massorna? Kommunsammanslagningar har försämrat den demokratiska infrastrukturen och försvårar för samlandet av utvecklingskrafterna. Landsbygdens styrkor: Statarsyndrom försvinner successivt. Spåra värdeförändringar bland ungdomar. Man har fler identifikationer beroende på den större mobiliteten (Kunna vara både hårdrockare och sticka mössor). Jordbruket har getts en högre status. Ev. en effekt av att förhandlingsekonomin försvann. I andra länder är landsbygden förknippad med fattigdom. Lantbrukskooperationen bryts upp igen i mindre enheter. Småskalighet kan också vara en stor fördel med dess flexibilitet. Det finns också en grundstruktur i synnerhet i norr med stora industrier (skog och gruvdrift). Hur kan it-tekniken tas tillvara? Behövs mer studier av effekten av distansarbete De sk fria yrkena kan använda ny teknik och därmed dra nytta av det här för att bosätta sig på landsbygden. Vi har mack-död och koppardöd (=Telia) Det finns fler egenföretagare per tusen innevånare i landsbygdskommuner. Hur definiera kritisk massa för tex arbetsmarknadsregioner och tätorter. Den allmänna bilden är att storleken på den kritiska massan ökar. De sk funktionella regionerna visar att det bara är tre som växer, 20 st ligger lika medan alla andra minskar. Det kan dock vara stora avvikelser inom dessa regioner när man studerar på lägre nivåer. Ska landsbygdspolitiken dämpa negativa effekter eller understödja positiva tendenser? Det behövs mer studier av de lokala processerna. Vi behöver mer kunskap om hur vi gör lärande processer av alla de utvärderingar som görs av olika insatser. Strukturerna styr, alltså måste insatser bäddas in i de sociala strukturer som de förväntas verka i, t ex så som Leader är tänkt att fungera. Leadermetoden fungerar inte fullt ut idag. Den måste ges andra förutsättningar för att kunna fungera. Problemen med Leadermetoden idag är mycket den offentliga delens förhållningssätt till metoden. Den omöjliggör den innovativa delen i genomförandet. Punkten avslutades med att besluta att anteckningar från diskussionerna skickas ut för kompletteringar till deltagarna. Leif påminde om att avsikten med diskussionen inte var att komma fram till EN gemensam bild utan snarare att utifrån mycket olika utgångspunkter få föra en diskussion om just hur olika vi kan se på den framtida utvecklingen av landsbygden och ev behov av EU:s politiska insatser. Hur ta tillvara kompetens inom vetenskapliga rådet? Leif inleddde punkten med att lista några möjliga insatser: Fortsatta möten med rådet Medverka i temagrupper Medverka på möten/nätverksträffar Delta i vetenskaplig konferens Delta på landsbygdsriksdagen Medverka och stimulera följeforskning Andra insatser Diskussionen utmynnade i följande: Fortsatt ambition med 2-3 möten per år i vetenskapliga rådet Positiv inställning till medverkan i temagrupper och att ledamöterna i vetenskapliga rådet ingår som adjungerade. Att delta när forskningsläget särskilt behöver fördjupas. I annat fall följa gruppernas arbete i mån av tid. Positiv inställning till deltagande som resurser vid stora nätverksträffar. 5(6)
6 Positiv inställning till medverkan i forskarkonferens och medverkan på Landsbygdsriksdagen Diskuterades medverkan i utvärderingar och följeforskning och att använda rådets kontaktnät bland studenter och doktorander för att fördjupa analyser i olika landsbygdsprogramsangelägna områden. En fråga är vilken nivå som förväntas på insatserna. En del menade att det kan vara gångbart som en del i Masters-utbildningar men knappast på C-uppsatsnivå. En del menade att det kan vara intressant för studenter, inte minst ur anställningsbarhet. Thomas B informerade om hur LRF arbetar för att koppla ihop en grupp studerande med sin organisation för olika typer av utredningar och uppsatsämnen. Den här punkten får utredas vidare för att finna former för ökad aktivitet. Alla var eniga om att de skulle positivt vidarebefordra uppslag på insatser av den här karaktären. Nordic Rural Future Leif och Cecilia informerade om planeringsarbetet för Nordic Rural Future, nordisk vetenskaplig konferens i Uppsala-området 3-5 maj 2010, se särskild fil. En grupp med nordiska forskare är med i planeringen och responsen på upprop efter work-shops är mycket positiv. Landsbygdsriksdagen, Sunne, 6-9 maj 2010 På landsbygdsriksdagen förväntas medverkan från forskare under fredagen. Vi återkommer med förfrågan om aktivt deltagande. Nästa möte Tillväxt Analys har genom Inger Nordmark bjudit in till Östersund för information om deras nya organisation samt diskussion om samverkan. Preliminärt sattes tid för möte till mars, lunch till lunch. Skrivelse till departement Hans Westlund fördrog förslag till skrivelse till departementen om ökad samhällsvetenskaplig kompetens i Formas forskningsråd. Förslaget antogs efter några justeringar och Hans W fick i uppdrag att färdigställa skrivelsen och skicka in den för vetenskapliga rådets räkning. Avslutning Peter tackade alla för aktiv medverkan och avslutade mötet. Noterat av/ Leif Berndtsson 6(6)
7 7(6)
Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU
Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte
Läs merOm behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät
Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan
Läs merProtokoll från möte 2011-10-24 med HSSL styrgrupp för Landsbygdsriksdagen 2012
Protokoll från möte 2011-10-24 med HSSL styrgrupp för Landsbygdsriksdagen 2012 Sid 1 Plats: Galtsjöns Wärdshus, Ronneby Tid: 24 oktober 2011, kl.1000-1200, 1300-1500 Närvarande: Inez Arbrahamzon, ordförande
Läs merStrategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk
Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk åtgärder som lantbrukarna själva inte har inflytande över Seminarium KSLA den 25 april 2012 KSLA Fri och oberoende organisation som arbetar med frågor
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.
Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med samverkansgrupp för Leaderordföranden den 18 dec 2009 i Stockholm
Minnesanteckningar förda vid möte med samverkansgrupp för Leaderordföranden den 18 dec 2009 i Stockholm Närvarande: Christer Hederberg ordförande Karl Johan Adolfsson Jörgen Nilsson Tomas Öhlund Carina
Läs merAnteckningar förda vid andra mötet med vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling torsdagen den 23 april 2009 på Formas i Stockholm
Anteckningar förda vid andra mötet med vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling torsdagen den 23 april 2009 på Formas i Stockholm Närvarande: Vetenskapliga rådet Katarina Eckerberg, professor, Stockholm
Läs merKort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.
Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merNytt landsbygdsprogram
Nytt landsbygdsprogram Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och Skogsstyrelsen att ta fram förslag till nytt landsbygdsprogram Jordbruksverkets projekt Tulpan tar fram underlag I styrgruppen: Jordbruksverket,
Läs merAktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp
Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp Övergripande mål Övergripande mål Landsbygdsnätverket ska förbättra genomförandet av landsbygdsprogrammet och förstärka programmets insatser
Läs merParlamentariska landsbygdskommittén
Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider,
Läs merMinnesanteckningar för telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordföranden och Leaders verksamhetsledargrupp den 22 augusti 2011
Minnesanteckningar för telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordföranden och Leaders verksamhetsledargrupp den 22 augusti 2011 Närvarande: Annika Andersson, Leader Sjuhärad Maria Gustafsson, Landsbygdsnätverkets
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merMinnesanteckningar vid möte med samverkansgruppen för Leaderordföranden och Leaders verksamhetsledare den 30 mars 2011 i Östersund.
Minnesanteckningar vid möte med samverkansgruppen för Leaderordföranden och Leaders verksamhetsledare den 30 mars 2011 i Östersund. Närvarande: Annika Andersson, Leader Sjuhärad Karl Johan Adolfsson, Leader
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs merEU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld
EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa
Läs merSLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland PROTOKOLL Nr 5/2015 Styrelsesammanträde med motionsgenomgång Tid Kl 09.00-17.40 Plats Sparbanken Skaraborg, Skara Närvarande Sofia Karlsson, ordförande, fr
Läs merForskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merRegional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Läs merVälkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant
Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett
Läs merStyrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni 2010. Cecilia Waldenström SLU
Styrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni 2010 Cecilia Waldenström SLU Forskarkonferens 3-5 maj Bakgrund: Initiativ från Nätverket, från Formas och KSLA, samt landsbygdskonferensen i Nässjö 2008 Speciellt:
Läs merNya direktiv indelningskommittén Slutredovisning 28/2 2018
Nya direktiv indelningskommittén Slutredovisning 28/2 2018 1. Statsförvaltning på regional nivå utan att ändra länsstyrelsens organisation 2. Landstingens samverkan 3. Befolkningens inställning vid ändring
Läs merProjektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Läs merGreppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!
Läs merEU-program
Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merEn sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179)
En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179) Övergripande mål En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och
Läs merInformation om nätverksaktiviteter
Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte
Läs merSecond call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
Läs merKommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
Läs merCHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER
1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merFormas Forskningsrådet för hållbar utveckling
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Ansvarsområden: Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden Formas roll HÅLLBARHET Miljö
Läs merTill dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor
Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt
Läs merHur en landsbygdspolitik borde. Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Hur en landsbygdspolitik borde se ut Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping En posturban värld? Den gamla landsbygden försvinner Storstadsnära landsbygd integreras
Läs merSammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007
Bilaga 5 Sammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007 Totalt utskick till 23 Länsbygderåd Svar från 20 Länsbygderåd, varav 2 svar från två av Länsbygderåden. Motiveringar och
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merHalland LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i
Läs merInbjudan till nätverksträff för erfarenhetsutbyte
Inbjudan till nätverksträff för erfarenhetsutbyte Leadergrupper och andra som är engagerade i Leaderfrågor från hela landet nu träffas vi åter för att utbyta erfarenheter! På anmälningsblanketten kan du
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merMinnesanteckningar från styrgruppsmöte för det nationella landsbygdsnätverket, 5 februari 2008
Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för det nationella landsbygdsnätverket, 5 februari 2008 5 februari Närvarande Peter Melin, ordförande Christina Linderholm Gun Rudquist Inger Normark Lotti Jilsmo
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade
Läs merProtokoll från möte med Landsbygdsnätverkets styrgrupp den 25 26 maj i LRFs Lokaler i Stockholm
Protokoll från möte med Landsbygdsnätverkets styrgrupp den 25 26 maj i LRFs Lokaler i Stockholm Närvarande: Peter Melin, Jordbruksverket, ordförande Maria Dirke, Ekologiska lantbrukarna Tore Johnsson,
Läs merBilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Läs merKSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna.
Fredrik Hamrin FS 1.6.6-84-17 Från: Keiko Blesserholt Skickat: den 13 januari 2017 11:24 Till: Rektor Umeå universitet Ämne: KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merHar du en idé som utvecklar Södra Bohuslän?
Har du en idé som utvecklar Södra Bohuslän? Föreningar, företag och myndigheter kan söka stöd för landsbygdsutveckling hos Leader Södra Bohuslän. Projekten ska genomsyras av INNOVATION Leaderprojekt ska
Läs merTankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick
Tankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick Vi kan uppnå så mycket mer om vi samordnar arbetet mellan fonderna bättre i nästa programperiod. Det är det centrala budskapet från Landsbygdsnätverket
Läs merForskarstation Östra Norrbotten
Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan
Läs merEn svala gör ingen sommar
Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,
Läs merRådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017
Slutlig Kommenterad dagordning rådet 2017-02-24 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017 Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig
Läs merFud 2010. Kristina Vikström Samhällsvetenskaplig forskning
Fud 2010 Kristina Vikström Samhällsvetenskaplig forskning Varför ska en industri satsa på ett samhällsforskningsprogram? SKB måste agera inom ramen för det demokratiska systemet för att genomföra vårt
Läs merVälkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,
Läs merLEADER STOCKHOLMSBYGD
LEADER STOCKHOLMSBYGD Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 2014-2020 Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 1991 Nytt verktyg inom EU för att skapa lokalt engagemang och inflytande samt för att
Läs merMinnesanteckningar från styrgruppsmöte för det nationella landsbygdsnätverket, 25 juni 2008
Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för det nationella landsbygdsnätverket, 25 juni 2008 25 juni Närvarande Peter Melin, ordförande Christina Linderholm Gun Rudquist Inger Normark Lotti Jilsmo Staffan
Läs merTematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning
Tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning Innehållsförteckning Plan för tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 2 Mål... 4 2.1 Effektmål... 4 2.2 Produktmål... 4 2.3 Tidplan...
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merStadgar Antagna Reviderade , och
Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merRemissvar utvecklingsstrategi
Remissvar utvecklingsstrategi 2014-11-05 Egersta Byalag Jag har läst ett par gånger och kanske läser igen men jag tycker det ser gediget och väskrivet ut. Jag delar en hel del bedömningar och inriktningar.
Läs merSkogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet
Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet om samverkan för hållbar utveckling med skogen som bas - i Västerbotten Tack för inbjudan att tala! Staffan Norin Regionchef Ja, hur kan skogen i Västerbotten bidra?
Läs merProtokoll från Landsbygdsnätverkets styrgrupp den 4 februari 2015 i Fotbollförbundets Lokaler i Solna
Protokoll från Landsbygdsnätverkets styrgrupp den 4 februari 2015 i Fotbollförbundets Lokaler i Solna Närvarande: Peter Melin, Jordbruksverket, ordförande Maria Dirke, Ekologiska lantbrukarna Tore Johnsson,
Läs merLandsbygdens framtid i Norden. Landsbygdens framtid i Norden
Landsbygdens framtid i Norden 20-21.09.2008 Erland Eklund, professor Bilaga 2 Landsbygdens framtid i Norden Finlandssvensk landsbygdsriksdag 20-21.09.2008 i Mariehamn Erland Eklund Enheten för landsbygdsforskning
Läs merLandsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm
1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs merLänsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt
Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med
Läs merLandsbygdens framtid i Norden
Landsbygdens framtid i Norden Finlandssvensk landsbygdsriksdag 20-21.09.2008 i Mariehamn Erland Eklund Enheten för landsbygdsforskning Åbo Akademi Vasa Erland.Eklund@Abo.Fi 24.10.2008 Åbo Akademi - Strandgatan
Läs merURnära Ideell förening 1 (5)
Ideell förening 1 (5) Protokoll fört vid föreningsstämma för URnära ideell förening Tid: tisdagen den 13 mars 2017 kl. 18.00-20.00 Plats: Ersboda slöjdförening, Umeå Ordförande Enar Jonsson öppnade föreningsstämman.
Läs merVG 2020 och EU:s strukturfondsprogram
VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)
Läs merHar du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?
2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered
Läs mer1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna välkomna.
Sid 1(5) Protokoll fört vid LAG-gruppsmöte URnära Tid: kl. 17,00-20.00 Plats: Ersboda slöjd, Gräddvägen 15, Umeå. 1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna välkomna.
Läs merÅrsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar
med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2015-02-26 Kommunfullmäktiges presidium KS15.206-1 Innehåll 1 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 5 2 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa
Läs merRapport Högskoleutbildning inom regional utveckling
Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling Elin Nirjens 160815 1 INNEHÅLL UPPDRAGET 3 ARBETETS UPPLÄGG 4 HÖGSKOLEUTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ 4 DEFINITIONER 4 UTBILDNINGSFORMER 5 MOOC 5 ORDINARIE
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs merInnovationskraft i hela landet
Innovationskraft i hela landet Forum för hållbar regional tillväxt 19 maj 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsdepartementet 1 Foto: Julia Sjöberg/Folio Det ska vara attraktivt att bo och jobba
Läs merDIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint
DIALOGMÖTE Forskning om migration och integration - behov och möjligheter #NFPmigint VÄLKOMMEN! Vad är nationella forskningsprogram? 10-årig satsning, flera områden (2017 2026) forskningens medverkan i
Läs merPUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan
PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en
Läs merProjekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling
Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015
Läs merNätverksträff inom NÄRINGSLIV
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt
Läs merPolicy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte
Läs merLeader samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling
Leader samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden. Stockholm den 6 oktober 2017 www.leaderlinne.se Leader Linné Småland Förening verksam i åtta kommuner EU-medel för landsbygdsutveckling
Läs merVerksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål
Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,
Läs mer1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening.
Protokoll interimsstyrelse URnära Ideell förening Tid: Torsdag den 15 oktober kl 17.30-19.30 Plats: Ersboda slöjd, Umeå Närvarande, Maria Bahlenberg, Christer Lindvall, Enar Jonsson, Roger Sandström (tom
Läs merLänsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Läs merTrekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13
Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland
Läs merURnära Ideell förening Sida 1 av 7 Bilagor Närvaroförteckning Skrivelse Bygderådet Umeå
Ideell förening Sida 1 av 7 Protokoll öppet LAG gruppsmöte Tid: Torsdagen den 4 april 2018, kl. 17.30-19.00 Plats: Ersboda slöjdförening, Gräddvägen 15 Umeå 1 Mötets öppnande Christina Lidström öppnar
Läs merÄrende Anmärkningar Ansvarig. Föredragningslista godkänns
Sid 1 (5) Ärende Anmärkningar Ansvarig 1. Fastställande av föredragningslista Föredragningslista godkänns 2. Information Information från ordförande Heidi Hansson och vice ordförande Lars Nordlander, (Bilaga
Läs merFramtiden för landsbygden?
Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,
Läs merFöregående mötesprotokoll från extra LAG-möte och konstituerande LAG-möte lades till handlingarna.
Möte: kl. 17.30-18.00 Plats: Tryde 1303, Tomelilla Närvarande: Andrea Nowag (offentlig/ystad), Carina Almedal (privat/tomelilla), Daniel Jonsgården (offentlig/tomelilla), Hanna Axelsson (ideell/sjöbo),
Läs merSammanhållningspolitiken idag och i morgon
Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sverker Berglund Västra Götalandsregionen Göteborgregionens Kommunalförbund 2012-01-31 EU:s sammanhållningspolitik och genomförandet i Sverige Förberedelser inför
Läs merAktuellt från Näringsdepartementet
Aktuellt från Näringsdepartementet ÖK för LLU 24/4 2018 Asa.Wolgast.Broberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 1 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder för ett Sverige som håller ihop
Läs merProtokoll Styrelsemöte LAG Leader Södra Bohuslän
Protokoll Styrelsemöte LAG Leader Södra Bohuslän 22 augusti 2019 kl. 15.15-16.40 Varmbadhuset, Käringön Medverkande: Tomas Börgesson, Tjörn, privat Maria Oskarsson, Tjörn, ideell Tommy Wallhult, Öckerö,
Läs merSammanhållningspolitiken
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal
Läs mer