Anteckningar förda vid andra mötet med vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling torsdagen den 23 april 2009 på Formas i Stockholm

Transkript

1 Anteckningar förda vid andra mötet med vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling torsdagen den 23 april 2009 på Formas i Stockholm Närvarande: Vetenskapliga rådet Katarina Eckerberg, professor, Stockholm Environmental Institute/ Umeå universitet Lars Larsson, filosofie doktor, Högskolan Dalarna Dieter Müller, professor, Umeå Universitet Caroline Wigren, ek doktor, Lunds universitet Börje Johansson, professor, Internationella Handelshögskolan Jönköping Erik Westholm, professor, Institutet för framtidsstudier/högskolan Dalarna Hans Westlund, professor KTH/Handelshögskolan Jönköping Gunnel Forsberg, docent, Stockholms universitet Malin Rönnblom, forskare, Umeå universitet Samverkansrådets ledamöter Lars Pettersson, ek doktor, Jordbruksverket/Högskolan Jönköping Cecilia Waldenström, forskarassistent, SLU/KSLA Bengt H Ohlsson, fo sekreterare, Formas Leif Berndtsson, forskningssamordnare, Landsbygdsnätverket Samt: Harald Svensson, chefsekonom, Jordbruksverket Peter Melin, ordförande styrgruppen, Landsbygdsnätverket/Jordbruksverket Maria Gustafsson, verksamhetsledare, Landsbygdsnätverket Välkommen Ordförande Peter Melin hälsade välkommen till mötet och riktade ett särskilt välkommen till de ledamöter som var närvarande för första gången; Malin Rönnblom, Gunnel Forsberg och Hans Westlund. Peter läste upp några rader ur regeringens nyss avlämnade Landsbygdsstrategi där vårt vetenskapliga råd för landsbygdsutveckling omnämns i förväntansfulla ordalag vid några tillfällen bl a vad gäller kunskapsöverföring mellan forskare och övriga aktiviteter inom Landsbygdsnätverket. De nya ledamöterna presenterade sig och förstärkte med sina kompetenser och forskningsinriktningar bredden i sammansättningen av det vetenskapliga rådet. Rådets arbetsbeskrivning Leif delade ut ett utkast till arbetsbeskrivning, bilaga 1, för det vetenskapliga rådet och gav en bakgrund till förslaget. Egentligen inget nytt i förhållande till den bakgrund och beskrivning av syften som informerades om vid första mötet. Arbetsbeskrivningen ger en mer detaljerad beskrivning av bl a mandattider, tider för kallelse, mm. Ledamöterna uppmanades att läsa och inkomma med synpunkter till Leif så snart som möjligt. Därefter sammanställs förslaget och antas av Landsbygdsnätverket och Formas. 1(8)

2 Inventering av forskningsbehov Leif föredrog en sammanställning av de svar som inkommit på inventeringen bland nätverkets medlemmar angående behov av ökade forskningsinsatser, bilaga 2. Lars Pettersson och Harald Svensson redovisade Jordbruksverkets syn på forskningsbehov genom en föredragning av det remissvar som lämnats på regeringens forskningsproposition; bl a gröna näringars betydelse för landsbygdsutveckling, koppling landsbygd-stad, forskning för att följa upp politikens åtgärder, diversifieringen tex turistsektorns förutsättningar och bidrag, rurala livsformer (hästnäring etc som tillväxtplattformer). Stärk forskningen för att kunna allokera mera medel till området. Behov av ytterligare kompetens vad gäller utvärderingar av landsbygdspolitiken. Maria informerade om att ärendet även hanterats inom styrgruppen för landsbygdsnätverket.. En fråga som väcktes där var om ev forskningsbehov kring skalans betydelse. Ledamöterna gav sedan sin bild av s k forskningsskuggor: Gunnel Forskningsskuggor bättre begrepp än vita fläckar. Forskningen fungerar inte som att lägga pussel. Områden går in och ur varandra. En forskningsskugga är transnationell migration. Dagens forskning är idag enbart koncentrerad till storstadsmiljöer. Vad händer i grupper som hamnar utanför storstäderna. Det är ett mycket större flöde än man tror. Förhållande stad-land Gapet mellan Det finns en diskurs som förstärker gapet. Vi förstärker landsbygdsfokus och bidrar till att hålla fast gapet. Genusforskningen har liknande dilemma att synliggöra villkoren för att upphäva skillnader istället för att cementera. Hans Erik Dieter Caroline All landsbygdsforskning i Sverige befinner sig i forskningsskugga. Spretigt och brist på resurser. Migrationens roll vad den betyder är ett forskningsbehov. Den kan även innefatta den migration som sker inom landet, flyttningar mellan stad och land. Attraktivitet vad är det som gör vissa orter, regioner mer attraktiva medan andra är mer perifera. Landsbygdernas ekonomier starka och svaga sidor. Skugga kan vara fel fokus, snarare vilka områden som vi skulle behöva pusha för. Ingen forskar om klasskillnader och sociala frågor. Klimatfrågan är alldeles för oproblematiserad och alldeles för mycket inplacerat i ett naturvetenskapligt fack. Det behövs mer samhällsvetenskaplig forskning inom detta område, inte minst ur ett demokratiperspektiv. Det finns ingen landsbygdsturismforskning. Det är så många förhoppningar kopplade till turism som är orealistiska och därför behövs kunskap. Landsbygderna konsumeras allt mer för stadens behov och det ställer till problem för viss utveckling och det behöver studeras. Viktigt att börja studera avvecklingen av landsbygden. Hur hanterar man att vissa orter faktiskt är på väg att avvecklas. Vem åtar sig de sista demokratiska uppdragen? Den samiska dimensionen är också viktig mark och rättsläget. Effekterna av alla stöden, i synnerhet EU:s; vad gör de med människorna? De som hamnar i en stödkarusell. Men också alla typiska frågor kring innovation och entreprenörer. Temaforskning om entreprenörskap kring mat och om entreprenörskap i vård. Vad händer runt de udda som tar form och blir accepterade. Den innovationssystemsforskning som sker idag hamnar lätt i hightech men borde nyansera till det mindre utanför storstäderna. 2(8)

3 Cecilia Börje Malin Katarina Lars Forskningen bör fokusera på förståelse av politiken och hur politiken hanteras i partnerskap, nätverk och vilka effekter det får på sikt. De sammanhang som människor hamnar i och hur det kan utvecklas på sikt. När man samlas territoriellt, t ex inom LAG i Leader, hur lär man av varandra etc. Förstå lantbrukets sociologi. Produktionssystemen runt lantbruket det saknas allt för ofta förståelse. Jan-Evert Nilsson har haft som tema i 25 år; man måste kritiskt sortera ut den politik som eg. bara bedrivs i upprätthållande syfte (symbolpolitik eller placebopolitik). Beforska relationen stad-land för att inte förstärka landsbygdens utanförskap. Behovet att vända perspektivet en genusforskning som tittar på hur politiken skapar ordningar i landsbygden (etnicitet, genus, klass). Mer förklaringar till utveckling än fokus på män-kvinnor. Behövs mer teoretiserande forskning inom det området teorigenererande. Behov av mer jämförande forskning av utvärdering av politiken inom EU och mellan EUländer för att se långsiktiga effekter och i context. Vi är med ganska lite i de europeiska forskningsnätverken. Aktuella områden kan vara stad-land-kopplingen, ekonomiska relationer, men även andra ffa kopplat till hållbar utveckling. Ungdomarnas förutsättning villkor och förutsättningar. Vad händer förebilder, generationsgap, etc. Ungdomsforskningsnätverket som startas upp nu bör stöttas. Stärk jämförande studier inte bara inom EU utan det finns mycket bra inom forskning från USA och Kanada, ec Community Future. Vad kan nord lära av syd? Ann Kristin Efterlyser mer forskning om lokala processer med fokus på mänskliga relationer, kulturens (genom Leif) betydelse och socialt kapital. Studier av långsiktigt socialt hållbara bygder. Lars P Det finns ett behov av metodforskning. Hur studerar vi och vilka metoder använder vi. Angeläget, inte minst med tanke på den diskussion som uppstått efter utvärderingen av LBU-programmet. Vad händer med GBVs årsbok vid organisationsförändringen? Den har samlat mycket information om landsbygden som nu kan upphöra att tas fram. Mer av utbud-efterfrågeanalyser behövs, ex hur styr efterfrågesidan t.ex. utbud av bioenergi. Diskussion om redovisningarna Leif Intressant att notera att medlemmarnas forskningsbehov enligt inventeringen i stor utsträckning sammanfaller med de områden som forskarnas nämner. Några områden kommer dock utanför, ex infrastruktur, service och fastighetsbildningens betydelse. Börje Ang frågan om skalans betydelse: förtätningsprocesser har studerats. Likheter finns i såväl storskaliga som småskaliga miljöer. Lars Det finns en hel del befintlig forskning om skalans betydelse som skett inom andra forskningsmiljöer än inom landsbygdsforskning. Där finns en hel del användbart att hämta. Caroline Uppmuntra att Landsbygdsnätverkets forskarcheckar alltid ska bygga på samverkan över olika forskningsgränser. Skrivelsen om Formas beviljande av stöd till starka forskningsmiljöer, bilaga 3 Hans W Formas har tagit en del initiativ till att stärka forskningen inom landsbygdsutveckling, bl a framtagandet av sin strategi för landsbygdsforskning samt beviljandet av särskilda medel till landsbygdsforskning under Vid beslut om stöd till starka forskningsmiljöer finns det 3(8)

4 ingen beviljad ansökan som har en samhällsvetenskaplig inriktning. Det är bakgrunden till skrivelsen. Förväntningar som gavs i Formas tidigare initiativ har nu förbytts till en misstro och misstänksamhet. Det finns en stor diskussion är vad är det för kompetens Formas har för att värdera alla tre hållbarhetsdimensionerna. En annan diskussion är om det finns för svaga forskningsmiljöer (vilket Formas sagt sig ska stärka). Hur ska Formas hantera detta hur undvika systematiskt bortfall av samhällsdimensionen och tvärvetenskapliga forskningsanslag? Katarina Leif Lasse Bengt Gunnel Erik Gunnel Problemet ligger främst hos beredningsgrupperna. Beredningsgrupper som har en enstaka samhällsforskare kan inte påverka så mycket.. Går inte att försvara samhällsforskningen när man är ensam och har nio emot sig. Ofta är samhällsvetarna mycket mer kritiska. Dessutom mäts det i kvanitativa modeller vilket missgynnar. Det behövs internationella forskare/experter (som kalibrerar sig) in i beredningen och utvärderingskriterierna bör ses över. Det här blev ett bra praktikfall på behovet av denna arena (vetenskapliga rådet). Från kansliet har vi tagit en del kontakter för att bereda frågan, bl a möten med jordbruksverket och med regeringskansliet samt med Formas. Vid dessa möten har vi informerat om att den inventering som vi gjort bland våra medlemmar om angelägen forskning väl sammanfaller med de synpunkter som framförs i skrivelsen. Projekten som Formas beviljade är inte relevanta för Landsbygdsprogrammets vidkommande (axel 1 och 3, 4). Det blev bekymmersamt när det blev tydligt att det saknas kompetens att expostutvärdera Landsbygdsprogrammet. Det finns alltså ett stort behov av kompetens inom de områden som Formas valt att inte bevilja medel till. Formas utlyste medel till starka forskningsmiljöer. 100 inkomna ansökningar skickades ut till experter för bedömningar. Alla utom två är icke svenskar. Samhällsvetarna som bedömer andra samhällsvetare är betydligt mer kritiska. Även tilltänkta avnämare är också mer teknik- och naturinriktade. Den riktade satsningen till landsbygdsutveckling som beviljades under 2008 var en engångssatsning som styrelsen gjorde. Det lär inte upprepas om inte regeringen ger andra order. Enligt regleringsbrevet skall det vara en mer problemorienterad beredningsorganisation. Det har landat i sex beredningsgrupper som är ganska stora och som också ska innehålla avnämarrepresentanter. Även kriterierna har setts över. Nu finns det två som väger lika tungt; en samhällsnytta och en vetenskaplig nytta. Styrelsen för Formas har informerats om skrivelsen men någon reaktion har inte kommit därifrån möjligen beroende på att alla som var inblandade i beredningen var ute under dragningen. Sitter i valberedningen och konstaterar att man måste backa upp samhällsvetarrepresentanten i styrelsen. Det finns en generell oro över den nya forskningspolitiken. Konkurrensincitament som blir direkt kontraproduktiva. Vi bör hålla oss till en skrivelse till Formas. Dela på naturoch samhällsvetenskapen och ge dem var sin pott. Byt ut ordet landsbygdsutveckling till landsbygdens utveckling. Hänvisa till sidan 9 i landsbygdsforskningsstrategin (om kapacitetsbyggande) i stället för nuvarande hänvisning. Fler än vi runt bordet som blev bekymrade. Nu har det kommit upp till ytan. Är det så att vår svenska landsbygdsforskning är så dålig så är det ett jättebekymmer. Urvalssättet är nog en mer troligare förklaring. Beskriv området som landsbygdens omvandling och utveckling. 4(8)

5 Katarina Bengt Malin Cecilia Carolina Hans Bengt Cecilia Erik Harald Leif Dieter Är strategin borta eftersom den inte synts i programskrivningen till de tematiska beredningsgrupperna? Gå igenom styrdokumenten till beredningsgrupperna inför nästa år. Skicka inte ut alla ansökningar utan att gruppera till experter i kluster som väger tillsammans i temagrupper inför den slutliga beredningen i beredningsgruppen. Regeringen har inte identifierat specifikt landsbygdsområdet som strategiskt område med extra anslag och då har det inte prioriterats. Det har redan gjorts en skrivelse från Umeå universitet till Formas och svaret som kommit speglar det som sagts. Instämmer i Katarinas förslag. Styrdokumenten bör formuleras om nu. Det syns att de som skrivit inte har kompetens om landsbygdens forskningsbehov medan kunskapen finns om stadens behov. Naturvetare är mycket bättre på att tala om nyttan för samhället, vilket samhällsvetarna är dåliga på. Kolla bland avnämare hur forskningen används. Vi behöver en del självkritik inom samhällsvetenskapen. Det hjälper förmodligen inte med en diskussion med Formas. Det behövs nog också en påverkan på departementet. Bland de sex beredningsgrupperna finns en med inriktningen stads och landsbygdsutveckling. Det innebär att de kommer att konkurrera med varandra i en grupp. Det finns ingen länk till landsbygdsstrategin på engelska, vilket de utländska experterna borde ha haft som underlag för sin bedömning. Vi bör skicka denna skrivelse till Formas för att formulera nyttan på ett tydligare sätt. Vill också ha en allokering till samhällsvetenskaplig forskning. Formulera en debattartikel. Det finns en risk att Formas meriteringskrav driver fram en fragmentisering. Kulturen i det här i rummet och kulturen i andra rum måste förstås för att veta hur vi går vidare. Vilkens utgångspunkt ska man ha; - statsmakternas strategi i förhållande till Formas strategi. Styrningen inom Formas eller styrningen av Formas? Kan nog dra slutsatsen att det måste ageras nu och att det också är viktigt att peka på allokeringsbehovet. Efter kontakterna inför det här mötet finns det en klar uppfattning om att departementet fortfarande har förväntningar på Formas egenformulerade landsbygdsstrategi. Här finns en stor skillnad mellan departementets förväntningar och vad Formas tydligen uppfattat och prioriterar. En fråga är också vilken roll som det vetenskapliga rådet har eller vill ha. Är det vetenskapliga rådet eller aktörerna i rådet som skall agera? Ett förslag är att Landsbygdsnätverket och SJV som part tillsammans med repr från vetenskapliga rådet begär möte med Formas ledning. Parallellt bör vi också fortsätta diskussionen med departementet för att diskutera formuleringarna i kommande regleringsbrev. En tredje väg, och mer långsiktig, kan vara att se på de finska erfarenheterna av att få fram centrala medel för medfinansiering av professurer inom landsbygdsutveckling. Fick faktiskt en timma på sig att reagera på styrdokumentet. Det faktum att temagruppen Stad och land är samhällsvetarnas lekplats är oroande. SLUs naturvetare har ett totalt tolkningsföreträde. Borde använda vetenskapligt rådet och strategin för att se över formuleringarna. Nuvarande skrivningar speglar inte behoven som listats på detta möte tidigare. 5(8)

6 Peters sammanfattning Hur går vi vidare: - enskilda i rådet kan själva eller tillsammans agera bl.a. genom debattartikelar. - Skicka skrivelsen till Formas med ändringarna som föreslagits enligt dagens diskussion och som alla står bakom. Det finns inom rådet lite olika uppfattningar om man ska dela upp medlen helt men budskapet är att det inte till 100 % får hamna på naturvetenskaplig forskning. Någon form av pott-tänkande bör finnas inom alla beredningsgrupper. Ansökningar måste kalibreras utifrån context. Föreslå utredning och översyn. Möjlighet till program- och miljöstöd för forskning för omvandling och utveckling av landsbygden. Förslag till skrivelse skickas ut till ledamöter för synpunkter. - att Landsbygdsnätverket tillsammans SJV och repr från rådet träffar Formas ledning tid bokas så får de som kan delta. - Kansliet fortsätter tillsammans med SJV diskussionen med dep. om kommande regleringsbrev. Nästa mötes teman Maria Nästa möte är enligt planering oktober med preliminär plats Orust. Ett förslag till tema är Landsbygdspolitik post 2013 Efter diskussion enades om att temat är användbart men att även klimatutmaningen bör behandlas. Kansliet planerar vidare med den inriktningen. Uppföljning av dagens diskussioner och kommande uppvaktning skall också vara med i programmet för nästa träff. Ev kommer Landsbygdsnätverkets styrgrupp att ansluta till träffen ena dagen vilket välkomnades. Kansliet fick även i uppgift att efter samråd inbjuda en utländsk forskare som är kunnig i ämnet. Samråd kommer att ske med ledamöterna per tele och mail. Vetenskaplig konferens Leif Planeringen för en vetenskaplig konferens fortsätter. SLU och Landsbygdsnätverket samt SJV har haft planeringsmöten och vid ett tillfälle deltog forskare från Island, Danmark och Finland. Ett utkast till konferenstema finns framme enligt bilaga 4. De nordiska landsbygdsnätverken är involverade i planeringen och även motsvarande för de baltiska länderna. En förhoppning är att dessa länders nätverk kan ge support för att särskilt unga forskare får möjlighet att delta i konferensen. Cecilia Diskussion Slutsats Presenterade de nordiska forskarna som deltagit i planeringen samt den första skrivningen till inbjudan. Samstämmighet om att det finns ett behov av en sådan konferens. Synpunkter: -mer analytisk formulering -mer om forskningsförutsättningar -ekonomer/ entreprenöskapsforskare skall känna sig inbjudna -gärna utländska key-note-speakers Planeringsarbetet går vidare med en ambition att inbjudan, first call, kan ske före sommaren. 6(8)

7 Landsbygdsriksdagen Leif Planeringsarbetet för Landsbygdsriksdagen pågår. Den genomförs i Sunne i Värmland 7-10 maj En plan är att anordna någon form av seminarier/möten mellan forskare och praktiker inom ramen för Landsbygdsriksdagens genomförande. Diskussion Positivt men tänk till på formen för genomförande. Forskarna är öppna för att genomföra dessa möten på ett otraditionellt sätt, speakers corner, eller liknande. Kansliet arbetar vidare med planeringen Vetenskapliga rådets sammansättning Leif Diskussion Redan vid första mötet informerades om att planen är att utöka rådet med en ledamot som har koppling till miljöområdet och en forskare som har närmare koppling till jordbruksproduktion. Vid kontakter med jordbruksdepartementet har det framkommit ett förslag om att tillfråga Vinnova om att gå in som ytterligare en huvudman för det vetenskapliga rådet. Därtill har det framkommit ett förslag om att stiftelsen för lantbruksforskning, SLF, kunde gå in som organisation i rådet för att representera lantbruksforskningen. Positivt till att tillfråga Vinnova om att gå in som en ytterligare huvudman. Tveksamhet till att SLF går in i rollen av att representera lantbruksforskare. Befintliga ledamöter är i första hand individuellt utsedda och har inte en direkt representationsroll. Därmed skulle det bli en obalans bland ledamöterna. Kansliet noterar dessa synpunkter och arbetar vidare med frågan. Avslutning Peter Tack till Bengt och Formas för värdskap av lokaler och tack till ledamöter för aktivt deltagande och välkommen till avslutande lunch. Antecknat av Leif Berndtsson Bifogas; Bilaga 2, sammanställning av medlemmarnas förslag på angelägna forskningsområden 7(8)

8 Inventering av forskningsbehov, sammanställning ( ) Bilaga 2 Landsbygdsnätverkets kansli har skickat ut en skrivelse till medlemsorganisationerna med information om det vetenskapliga rådet samt med en frågeställning enligt följande: Vid nästa möte, som hålls i april, vill forskarna veta vilka områden där forskningen om landsbygden bör öka, enligt er uppfattning. Vi är därför tacksamma om du listar den forskning med koppling till landsbygden och arbetet med landsbygdsutveckling som du och din organisation saknar. T o m har följande svar kommit in med förslag på ökande forskningsbehov, i sammanställning: Samband mellan lokalt utvecklingsarbete/civilsamhälle/folkbildning, 2 st Vad är det som särskiljer landbygdsforskning från annan vetenskaplig- och samhällsforskning? Hur uppnår vi ökad integrering på landsbygden och tillvaratagande av den kompetens som finns hos utrikesfödda svenskar? Hur kan naturbruksgymnasierna bli en källa till ökat landsbygdsentreprenörskap? Hur mäter man framgång på landsbygden? Vad kännetecknar framgångsrika landsbygdsutvecklingsprojekt? 3 st Landsbygdens roll i omställningen till ett hållbart samhälle, dels de lokala processer som mobiliserar människorna, stimulerar entreprenörskap och ger nya företag och ekonomisk utveckling lokalt, i bygden. 2 st Deltagande forskning/följeforskning/aktionsforskning är viktig och måste utvecklas och ges status. 2 st Fastighetsstrukturens betydelse för landsbygdsutveckling Belys tillämpning av marklagstiftningen utifrån gällande landsbygdspolitik. Tematiska områden som utvecklas och som kan ses utvecklas på landbygden med fokus på ökad tillväxt där kvinnor deltar och dominerar. Genusperspektivet i landsbygdsutveckling kopplad till tillväxt och fördelning av medel, 2 st Vilka innovationer som har utvecklats på landsbygden de senaste åren (inte senare än 2006) samt inom vilka näringsområden och teknikområden denna utveckling har ägt rum. Hur företagandet och verksamheter har utvecklats de senare åren på landbygden samt hur ser diversifiering kontra specialiseringen ut inom företagens utveckling och affärsverksamhet. Unga flyttar, vilka möjligheter har de som vill bo kvar? Varför flyttar unga? Hur påverkas vi av storstadsnormen? 3 st Hur skapar vi en framtid på landsbygden om det inte finns människor kvar att skapa den? 2 st Hur det är att vara ung? Ungas möjligheter på landsbygden hur ser det ut idag, vad behöver förändras? Politiska mål, resurser, strukturer, reviderade uppdrag, nya roller Hur är det att vara ung på landsbygden, koppling/kontrast till storstadsområden och inflytandefrågor. Forskning kring kollektivtrafik, samåkningsmöjligheter på landsbygden, infrastruktur, 2 st Svar har inkommit från följande organisationer: Dalarnas Forskningsråd Folkbildningsrådet Lantmäteriet. Hushållningssällskapens Förbund NRC, Svenska Riksförbundet Nationellt RC för kvinnor Hela Sverige skall leva U LAND Ung på Landsbygden Region Skåne Nätverket för Forskare och praktiker för unga i den regionala utvecklingen 8(8)